Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1947-05-30 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 156.
1
Nr 156.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
14, 291 och 293, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna
dels till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag av
80 000 kronor;
dels till Understöd åt folkbiblioteksväsendet ett förslagsanslag av
2 800 000 kronor;
dels till Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän ett anslag av
25 000 kronor;
dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, ett anslag av 575 000 kronor;
dels till Understöd åt studiecirkelverksamhet ett anslag av 1 200 000
kronor;
dels till Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser ett
anslag av 150 000 kronor;
dels till Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader
ett anslag av 500 000 kronor;
dels till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag av 30 000
kronor;
dels till Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag av 30 000
kronor;
dels ock till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande ett anslag av 450 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 204, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
7 mars 1947, för riksdagen framlagt slutliga förslag i ärendet på sätt närmare
framgår under kapitel II i det följande.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wagnsson och Wetter (I: 38) och den andra inom andra kammaren
1— Dihang till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 156—157.
2
Statsutskottets utlåtande nr 156.
av herr Lindberg (II: 64), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för nykterhetsfrämjande
verksamhet bland sjömännen för nästa budgetår anslå
12 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sundelin (I: 84) och den andra inom andra kammaren av
herr Stjärne m. fl. (II: 133), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte begära en utredning om inrättande av en folklig konstskola
efter de riktlinjer som angivits i denna motion.
Beträffande innehållet i ifrågavarande motioner hänvisas, i den mån
detsamma ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 38
och II:133.
I. Åtgärder för främjande av det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet.
Inledning.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att bidrag av statsmedel må utgå
till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet i huvudsaklig överensstämmelse
med vad chefen för ecklesiastikdepartementet i förenämnda statsrådsprotokoll
(s. 3—77) förordat.
1944 års folkbildning sutredning har med skrivelse den 12 oktober 1946
framlagt första delen av sitt betänkande, omfattande utredning och förslag
rörande det allmänna folkbildningsarbetet. En andra del, behandlande
frågor rörande folkbildningsarbetet inom musikens, konstens och teaterns
områden, beräknar utredningen kunna överlämna under innevarande år.
Det nu föreliggande betänkandet (stat. off. utr. 1946:68) innehåller efter
en historisk översikt över det allmänna folkbildningsarbetet samt en kartläggning
och statistik över folkbildningsverksamhetens nuvarande omfattning
en sammanfattande redogörelse för folkbildningsarbetets allmänna förutsättningar,
brister och svagheter. Mot bakgrunden av denna granskning
drager utredningen därefter upp riktlinjerna för folkbildningsarbetets framtida
gestaltning. I betänkandet understrykes, att statens uppgift främst
är att giva studiearbetet i dess olika former hjälp till självhjälp och därvid
stödja förefintliga tendenser i riktning mot ett kvalitativt studiearbete.
Genom ekonomiskt stöd bör staten vidare enligt utredningens mening i
görligaste mån undanröja de svårigheter, som för närvarande framkallas
av sociala, ekonomiska och regionala förhållanden. Bildningsarbetet bör
därtill sättas i tillfälle att bliva uppsökande och initiativtagande på nya
områden. Statens stöd får emellertid enligt betänkandet icke leda till att
bildningsarbetets frihet inskränkes. Genom en byråkratisering skulle, fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 156.
3
håller utredningen, en av de viktigaste förutsättningarna för det fria bildningsarbetet
ryckas undan. I enlighet härmed utgår utredningen från att
bildningsverksamheten såsom hittills i första hand kommer att omhänderhavas
av enskilda organisationer, som lämnas en förhållandevis stor frihet
vid användningen av de föreslagna statsunderstöden. Om föreskrift meddelas,
att medel för de ändamål, till vilka statsunderstöd utgår, jämväl skola
tillskjutas av kommuner, organisationer eller enskilda, vinnes enligt utredningens
mening nödig begränsning av statens bidrag.
Ett genomförande av utredningens förslag har av utredningen beräknats
medföra en sammanlagd kostnadsökning för statsverket av i runt tal
2 380 000 kronor. Omkring hälften av kostnadsökningen är att hänföra till
av utredningen framlagt förslag om statsunderstöd till studiecirkelverksamhet.
Över utredningens förslag ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter
och organisationer. Den analys och värdesättning av folkbildningsarbetet,
som utredningen lämnat, och den nyss antydda grundsyn, som utredningen
anlagt, ha genomgående vunnit de hörda remissinstansernas
gillande.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
En väsentlig orsak till de brister och svagheter, som vidlåda folkbildningsarbetet,
torde vara att söka i ekonomiska förhållanden. Det synes mig under
sådana omständigheter angeläget, att staten lämnar bildningsarbetet ett
avsevärt ökat stöd, och jag kommer i det följande att i anslutning till utredningens
förslag framlägga dels förslag om ökning av redan utgående
statsunderstöd, dels ock förslag till nya stödåtgärder. Jag delar utredningens
uppfattning, att stödet i första hand bör avse det kvalitetsbetonade studiearbetet,
men finner det å andra sidan av vikt — icke minst av hänsyn till
ungdomen — att understödsbestämmelserna icke formuleras så snävt, att
en utbyggnad på bredden omöjliggöres. I likhet med utredningen finner jag
det riktigt, att staten bygger sina stödåtgärder på förtroende för de organisationer,
som handhava bildningsverksamheten. De kontrollåtgärder, som
bliva nödvändiga, böra i enlighet härmed utformas så, att bildningsarbetets
frihet icke kringskäres. *
I motionerna 1:8Jf och II: 133 anföres bland annat följande.
När det gäller den bildande konsten ange direktiven för 1944 års folkbildningsutredning,
att den bör framkomma med förslag att främja förmedling
till en större allmänhet av denna konst. Man räknar dock tydligen
inte med att frågan om en folklig konstbildning skall tagas upp till behandling
i detta sammanhang.
Det finns emellertid anledning att ägna uppmärksamhet åt denna fråga.
Det finns för närvarande nämligen endast mycket begränsade utbildningsmöjligheter
för den som vill ägna sig åt måleri, teckning eller skulptur som
hobby på fritid. Undervisningen vid konstakademien och konstfackskolan
avser ju att vara yrkesutbildning och kan därför icke ifrågakomma. Korrespondensinstituten
ha med sina kurser sökt att avhjälpa denna brist med,
4
Statsutskottets utlåtande nr 156.
som det förefaller, gott resultat men med ett handikap i denna arbetsform.
En konstnärlig utbildning i stil med musikundervisningen vid Folkliga
musikskolan i Ingesund skulle ha en uppgift att fylla. En folklig konstskola
av detta slag skulle kunna bidraga till att fördjupa det växande folkliga
konstintresset, som tagit sig uttryck inte minst i det ökade antalet allmänna
konstföreningar och klubbar vid olika företag och institutioner. Man skulle
där kunna bereda möjlighet för konstintresserade personer att utan alltför
stora kostnader få en fullvärdig handledning. Samtidigt skulle vid en sådan
skola en viss allmänbildande undervisning kunna meddelas, såsom t. ex. i
svensk och allmän historia, religions-, litteratur- och konsthistoria etc.
De redan nu befintliga folkhögskolorna äro inte statsägda, och det finnes
ingen anledning att i detta speciella fall frångå denna princip. Statsmakternas
medverkan skulle därför bli att tillsätta en utredning vari representanter
för intresserade organisationer givetvis böra insättas, och att sedan ge
en sådan folkhögskola ekonomiskt stöd. Som exempel på sådana organisationer
kunna nämnas Riksförbundet för bildande konst, Konstnärernas
riksorganisation och Svenska slöjdföreningen. Man har anledning antaga
att dessa och andra liknande föreningar skulle ha intresse av att deltaga
i en sådan utredning. En del av näringslivets organisationer ha visat stort
intresse för kulturella spörsmål, och det vore lämpligt att undersöka i vad
mån man kan vinna deras medverkan.
Folkbildningsarbetets uppgifter och mål. Politiska
och religiösa frågor. Metoder.
Utredningen understryker, att folkbildningsarbetet skall vara fritt och
frivilligt. Den framhåller, att så länge skolväsendet ännu icke nått sin fulla
utveckling, kommer en betydande del av det bildningsarbete, som måste
betraktas som skolans uppgift, att ligga inom det frivilliga bildningsarbetets
råmärken. Vidare räknar utredningen till bildningsarbetets uppgifter att
meddela fackbetonad bildning men anser det vara riktigt att draga en klart
markerad gränslinje mellan yrkesutbildning och fackbetonad bildning och
hänvisar därvid till att statsmakterna under de senaste decennierna mera
målmedvetet sörjt för yrkesutbildningen. Bildningsarbetets främsta uppgift
angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och
i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran. Till den
medborgerliga bildningen räknar utredningen även hembygdskunskap och
hembygdsvård. Som det fria och frivilliga bildningsarbetets yttersta mål
och syfte betecknas personlighetsbildningen.
För närvarande gäller, att åhörarna vid en föreläsning rörande politiska
och religiösa frågor icke äga rätt att på sätt, som är medgivet vid föreläsningar
i andra ämnen, framställa frågor och anhålla om förklaring i anslutning
till föreläsningen. Utredningen, som finner, att något hinder ej bör
föreligga för att en föreläsning i ett politiskt eller religiöst ämne följes av
en frågetimme, föreslår, att detta förbud borttages. I fråga om studiecirklarna
föreslår utredningen, att även där politiska och religiösa ämnen
Statsutskottets utlåtande nr 156.
5
skola få behandlas. Garantien mot missbruk ligger enligt utredningens förmenande
dels i det förtroende, som man kan hysa för bildningsorganisationerna,
dels i de inspektionsmöjligheter, som bliva en följd av det föreslagna
statsunderstödet.
Utredningen framhåller, att folkbildningsarbetet ständigt måste förnya
sina metoder att meddela kunskaper och färdigheter. I detta syfte föreslår
utredningen, att ett årligt belopp å 5 000 kronor ställes till förfogande för
psykologisk-pedagogiska institutet i Stockholm att av detta användas för
forskningsarbete rörande folkbildningsarbetets metoder.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Utredningens uttalanden om folkbildningsarbetets uppgifter
och mål ge mig icke anledning till erinringar. Vad angår
gränsdragningen mellan fackbetonad bildning och yrkesutbildning, är det
tydligt, att en sådan kan erbjuda svårigheter. I princip finner jag emellertid
en gränsdragning befogad och utgår liksom utredningen från att studier,
som avse yrkesutbildning, icke skola understödjas i de former, som
kunna komma att gälla för det fria bildningsarbetet. Jag förutsätter likväl,
att understöd kommer att utgå i de fall, då tveksamhet kan råda om studierna
avse fackbetonad bildning eller yrkesutbildning. Till frågan om på
vad sätt och i vilken utsträckning staten i andra former skall lämna sitt
stöd åt studier, som avse yrkesutbildning, är jag icke beredd att taga ställning
i detta sammanhang.
I likhet med utredningen anser jag, att staten bör understödja bildningsarbete
på det politiska och religiösa området enligt
samma grunder, som gälla för annat bildningsarbete. Det synes mig vara
ett statligt intresse att främja en politisk och religiös upplysningsverksamhet,
som icke har karaktär av propaganda för den ena eller andra riktningen.
Därest missbruk skulle förekomma, torde även med de begränsade
kontrollmöjligheter, som utredningen föreslagit, erforderlig rättelse kunna
vinnas.
I likhet med utredningen finner jag ett stöd för vetenskaplig forskning
rörande folkbildningsarbetets metoder motiverat. Jag
har icke något att erinra mot storleken av det av utredningen föreslagna
beloppet å 5 000 kronor. Medel för ändamålet torde lämpligen böra anvisas
under det å åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till psykologisk-pedagogiska
institutet. Då Kungl. Maj:t redan underställt riksdagen
frågan om anslag till institutets verksamhet för budgetåret 1947/48,
torde emellertid med anvisandet av medel för nu ifrågavarande ändamål
kunna anstå till ett följande budgetår.
Korrespondensundervisning m. m.
Departementschefen har å s. 8—32 av förevarande proposition — vartill
utskottet får hänvisa — närmare redogjort för vissa i detta sammanhang
aktuella spörsmål och angivit sin inställning till de under nedan
angivna rubriker berörda frågorna, nämligen:
6
Statsutskottets utlåtande nr 156.
5. Korrespondensundervisning (sid. 8—11),
6. Filmen (sid. 11—13),
7. Anknytningen till annat bildningsarbete (sid. 13 och 14),
8. Ungdomen och folkbildningsarbetet (sid. 15),
9. Landsbygd och städer (sid. 15—18),
10. Försvaret och folkbildningsarbetet (sid. 18—20),
11. Lokalfrågan (sid. 20—23),
12. Hemgårdar och studiehem (sid. 23 och 24),
13. Utbildning av lärare och ledare (sid. 25—28),
14. Olika lärarkategoriers utnyttjande i folkbildningsarbetet (sid. 29—
31) samt
15. Bokförsörjningsfrågan (sid. 31 och 32).
Föreläsningar.
Utredningen framhåller, att såväl den enstaka föreläsningen som föreläsningsserien
ha betydelsefulla uppgifter att fylla i bildningsarbetet. I fråga
om föreläsningsserierna föreslår utredningen en utökning av verksamheten
och finner en ökning av statsunderstödet påkallad även med hänsyn till
önskvärdheten av att nedbringa kostnaderna för de anordnande organisationerna.
Det nu gällande villkoret, att dessa serier skola anordnas i samband
med studiecirkelarbete, föreslås omformulerat för att möjliggöra, att
föreläsningsserier även anordnas i anslutning till annat lokalt organiserat
bildningsarbete.
När det gäller den vid föreläsningsanstalterna bedrivna verksamheten
— som i huvudsak har formen av enstaka föreläsningar — påpekar utredningen,
att den redan i sin översikt över folkbildningsarbetets brister fäst
uppmärksamheten vid den tendens i riktning från kunskapsmeddelelse till
underhållning, som föreläsningsverksamheten kan uppvisa. Utan att på
något sätt vilja förringa värdet av en kulturell förströelse av allmänbildande
innehåll finner utredningen angeläget, att man söker på allt sätt
understödja de försök, som från föreläsningsorganisationernas sida gjorts
och göras för att vidmakthålla den kunskapsgivande karaktären hos föreläsningsverksamheten.
Detta förutsätter enligt utredningens mening ökade
statsunderstöd och en förnyelse av föreläsningsverksamhetens former och
metoder.
Som ett medel att höja kvaliteten hos föreläsningsverksamheten förordar
utredningen en utjämning av kostnaderna för föreläsarnas resor, i det att
den framhåller, att hänsynen till resekostnaderna många gånger tvingar
föreläsningsanstalterna att nöja sig med mindre kvalificerade föreläsare, bosatta
i närheten av föreläsningsorten. En utjämning skulle även innebära
ett rättvist tillgodoseende av landsbygdens intressen. Det nu utgående särskilda
understödet till föreläsningsanstalter, belägna i avlägset liggande
Statsutskottets utlåtande nr 156.
7
och ekonomiskt mindre bärkraftiga kommuner, för av dem havda resekostnader
för föreläsare har enligt utredningens mening icke visat sig svara
mot sitt syfte.
Även en kvantitativ utökning av föreläsningsverksamheten föreslås. Utredningen
framhåller, att det synes angeläget, att ökade möjligheter beredas
för föreläsningsverksamhet på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke
finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter. Enligt utredningens
mening har denna form av föreläsningsverksamhet en mycket stor
uppgift att fylla som grund för blivande föreningar och kanske i ännu högre
grad som inledning och komplement till folkbildningskurser. Även enskilda
organisationer kunna genom detta anslag få möjlighet att bedriva bildningsverksamhet
i form av föreläsningar.
Förutom de redan berörda ökningarna av anslagsmedlen till föreläsningsserier
och till föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter
icke finnas, innebär utredningens förslag ökat understöd till centralbyråer
och föreläsningsförbund samt en omläggning av grunderna för understöden
till föreläsningsanstalterna.
Departementschefen har för sin del anfört huvudsakligen följande.
Jag kan i stort sett biträda utredningens nu ifrågavarande förslag. Jag
förordar sålunda, såsom närmare framgår av anslagsberäkningarna i det
följande, vissa ökningar av de nu utgående understöden till föreläsningar
i samband med studiecirkelarbete (föreläsningsserier) och till föreläsningar
på orter, där lokala föreläsningsanstalter saknas, eller genom andra organisationer
än dylika anstalter. Förstnämnda föreläsningar torde, i enlighet
med vad utredningen föreslagit, böra benämnas »föreläsningar i anslutning
till lokalt organiserat studiearbete». Likaså finner jag på av utredningen
anförda skäl en ökning motiverad av anslagsmedlen till understöd åt centralbyråer
och åt föreläsningsförbund. Ur anslagsmedlen till understöd åt
centralbyråer torde i fortsättningen böra utgå bidrag jämväl till arbetarnas
bildningsförbunds centralbyrå. Till frågan om anslagsbeloppens storlek
tager jag ställning i det följande.
Vad angår understödet till de lokala föreläsningsanstalterna, förordar
jag i likhet med utredningen och remissinstanserna, att statsunderstödet
utgår i förhållande till det antal föreläsningar, som anstalten anordnar. Jag
har också blivit övertygad om behovet av en utjämning av kostnaderna
för föreläsarnas resor. En dylik utjämning skulle innebära avsevärda fördelar
framför nu gällande system, icke minst med hänsyn till landsbygdens
intressen. Däremot är jag icke beredd att nu — såsom i några remissyttranden
påyrkats — föreslå åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning
jämväl av kostnaderna för traktamentsersättningar åt föreläsare. I
fråga om understödsbeloppens storlek tillstyrker jag utredningens förslag,
att statsunderstödet skall utgå med 25 kronor för varje av anstalten anordnad
föreläsning upp till ett antal av 10 för år samt med 10 kronor för
varje föreläsning därutöver. Utredningen bär vid avgivandet av sitt förslag
utgått från ett föreläsningsarvode av 30—40 kronor för föreläsning. Enligt
vad jag under hand erfarit, ha föreläsningsorganisationerna numera höjt
arvodet till 45 kronor för föreläsning. Som följd härav skulle med ett stats
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 156.
understöd av 25 kronor per föreläsning och en resekostnadsersättning av
— enligt utredningens beräkning — i medeltal 10 kronor per föreläsning
de mindre föreläsningsanstalterna icke — såsom i betänkandet förutsättes
— komma i åtnjutande av ett sammanlagt bidrag ungefärligen motsvarande
föreläsningsarvodet. Även om jag i och för sig finner en ökning
av det tidigare gällande föreläsningsarvodet rimlig, är jag emellertid icke
beredd att nu av denna orsak förorda en ökning av de av utredningen föreslagna
understödsbeloppen, detta så mycket mindre som det icke synes
uteslutet, att resekostnadsersättningen i medeltal kan komma att överstiga
10 kronor per föreläsning.
Utredningens förslag, att som villkor för understöd till lokal föreläsningsanstalt
skall gälla, att föreläsningarnas antal för år icke bör understiga
10, har mötts av erinringar från landsbygdshåll. Jag finner invändningarna
bärande och förordar i likhet med skolöverstyrelsen, att antalet nedsättes
till 8, med rätt för överstyrelsen att medgiva ytterligare nedsättning, då
särskilda förhållanden sådant påfordra. Någon undre gräns för skolöverstyrelsens
dispensrätt synes mig icke erforderlig.
Utjämningen av kostnaderna för föreläsarnas resor torde i enlighet med
utredningens förslag böra genomföras på så sätt, att resekostnaderna ersättas
ur ett särskilt för ändamålet anvisat anslag av förslagsanslags natur,
vilket torde böra ställas till skolöverstyrelsens förfogande. Resekostnadsersättning
av statsmedel torde vid varje anstalt böra utgå för högst 30
föreläsningar per år. Den torde böra beräknas enligt reseklass II i allmänna
resereglementet. En utbetalning efter av vederbörande föreläsare utställd
reseräkning torde vara att föredraga framför det av utredningen föreslagna
förfaringssättet. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga bestämmelser i fråga om utbetalningsförfarandet. För att nödig
sparsamhet skall iakttagas torde böra föreskrivas, att anstalt för förmedling
av föreläsningar skall aktgiva på att längre föreläsningsresor såvitt möjligt
anordnas i form av turnéer.
Jag biträder utredningens förslag om anvisande av 3 000 kronor till resestipendier
åt deltagare i av skolöverstyrelsen anordnade konferenser för
föreläsare och om utgivande genom överstyrelsens försorg av förteckningar
över föreläsare och föreläsningsämnen.
Landsorganisationen har i sitt remissyttrande föreslagit, att 20 000 kronor
måtte anvisas till föreläsningar i samband med central kursverksamhet,
anordnad av till studieförbund anslutna organisationer. Förslaget innebär
såtillvida ett avsteg från hittills följda principer för den statsunderstödda
föreläsningsverksamheten som ifrågavarande föreläsningar beräknas
icke vara offentliga utan enbart rikta sig till organisationens egna medlemmar.
Det synes mig emellertid uppenbart, att den verksamhet, som här
avses, har ett bildnings värde, som väl kan jämföras med de offentliga
föreläsningarnas. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig ett statligt
stöd till den föreläsningsverksamhet, som här är i fråga. Som villkor torde
böra föreskrivas, att föreläsningarna skola yara av allmänbildande karakavse
den anordnande organisationens egna förhållanden samt
att föreläsare och föreläsningsämnen skola väljas ur av skolöverstyrelsen
utgivna eller godkända förteckningar eller också eljest vara på förhand
godkända av skolöverstyrelsen. Mot storleken av det föreslagna anslagsbeloppet
har jag intet att erinra. Det torde böra ställas till skolöverstyrelsens
förfogande att av överstyrelsen fördelas på liknande sätt som an
-
Statsutskottets utlåtande nr 156. 9
slagsmedlen till föreläsningsverksamhet i anslutning till lokalt organiserat
studiearbete.
Det av föreläsningsförbundens riksorganisation framlagda förslaget, att
föreläsningsanslaget i dess helhet skall erhålla karaktären av förslagsanslag
kan jag icke biträda.
Folkbildningskurser.
Å s. 41—44 av förevarande proposition har departementschefen lämnat
en närmare redogörelse för utredningens förslag rörande understödjandet av
ifrågavarande verksamhet samt angivit sin egen inställning till detsamma.
Utskottet får hänvisa till propositionen i nämnda del.
Studiecirklar.
Departementschefen har härutinnan anfört huvudsakligen följande.
Om man bortser från det anslag, som under åren 1924/25—1939/40
utgick för anordnande av universitetscirklar, har studiecirkelverksamheten
hittills endast erhållit statligt stöd i den formen, att riksförbund för studiecirkelverksamhet
(studieförbund) erhållit statsunderstöd för folkbiblioteksverksamhet
i sammanhang med studiecirkelarbete. Att studiecirklarna
det oaktat kunnat utvecklas till en så omfattande och betydelsefull gren
av folkbildningsarbetet är ett otvetydigt vittnesbörd om å ena sidan studiecirkelmetodens
värde och å andra sidan den starka idealitet, som burit
upp och alltjämt bär upp det folkliga bildningsarbetet. Detta betyder
emellertid icke, att ett statligt stöd är opåkallat. Såsom av utredningen
framhållits kunna såväl de cirklar, som syssla med elementära ämnen som
de som ägna sig åt ämnen av allmänt bildande karaktär, från olika utgångspunkter
göra gällande, att ett främjande av deras verksamhet ligger i statens
intresse.
Jag förordar därför ett statligt stöd till studiecirkelverksamheten. I betraktande
av studiecirkelverksamhetens stora betydelse torde stödet böra
givas en förhållandevis vid omfattning.
För att en studiecirkel skall kunna erhålla statsunderstöd, bör den fylla
vissa krav i fråga om studiearbetets standard. Jag är ense med utredningen
om att dessa krav icke få innebära en ingående statlig kontroll av verksamheten.
Jag kan därvid ansluta mig till utredningens uppfattning, att
kontrollen av lärarnas och ledarnas kvalifikationer m. m., när det gäller
cirklar, anslutna till studieförbund, i största möjliga utsträckning bör kunna
anförtros åt vederbörande studieförbund, under förutsättning att detta har
tillgång till kvalificerad bedömare (studierektor). Då det blir denne, som
gentemot de statliga myndigheterna kommer att bära ansvaret för bildningsarbetets
kvalitet, synes det mig rimligt, att hans kompetens, på sätt
utredningen föreslagit, prövas av skolöverstyrelsen. I anledning av vad
landsorganisationen i detta avseende anfört må framhållas, att den ifrågasatta
kompetensprövningen givetvis icke får innebära uppställandet av
kompetenskrav, som äro oförenliga med eller främmande för folkbildningsarbetets
egenart. I fråga om studiecirklar, som icke äro anslutna till något
studieförbund, torde kontrollen i enlighet med utredningens förslag böra
handhavas av skolöverstyrelsen.
10
Statsutskottets utlåtande nr 156.
Med hänsyn till kraven i fråga om deltagarantal och studietid samt grunderna
för statsunderstödets beräkning föreslås i betänkandet en uppdelning
av cirklarna i grundcirklar, bildningscirklar, ungdomscirklar och universitetscirklar.
Av remissyttrandena framgår, att uppdelningen i grundcirklar
och bildningscirklar visserligen ur vissa synpunkter kan anses befogad,
men att den i praktiken torde komma att erbjuda betydande svårigheter.
Under sådana omständigheter synes mig dylik uppdelning, innebärande
skilda krav i fråga om deltagarantal och studietid samt olika understödsgrunder,
böra undvikas. Vad ungdomscirklarna angår, kan det vara
motiverat att tillerkänna dessa en särställning i understödshänseende. Å
andra sidan synes det icke nödvändigt att i fråga om studietid och deltagarantal
ställa andra krav på dessa cirklar än på cirklar, som ha övervägande
vuxna medlemmar. Utredningens definition av ungdomscirkeln
torde emellertid för undvikande av att cirklar med övervägande vuxna
medlemmar söka understöd som ungdomscirklar böra kompletteras med en
föreskrift, att cirkelns medlemmar skola till övervägande del och till minst
det antal, som föreskrives som minimum för cirkeln, bestå av personer i
åldern 14—18 år. Med den speciella karaktär, som universitetscirklarna
ha, torde det vara riktigt att ställa särskilda krav i fråga om dessas deltagare.
Jag utgår således från att samma krav i fråga om studietidens längd
och antal deltagare i sammankomsterna skola ställas på alla studiecirklar,
bortsett från universitetscirklarna. Det synes mig därvid skäligt att göra
en bestämd skillnad mellan krav på studietidens längd och krav på ett
visst minimiantal deltagare. Medan det förra kravet är ett kvalitetskrav,
är det senare kravet närmast en fråga om hur långt statens ekonomiska
stöd bör sträcka sig.
Enligt utredningens förslag skulle för grundcirklar krävas ett minimum
av 24 studietimmar, fördelade på 12 sammankomster, och för bildningsoch
ungdomscirklar ett minimum av 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster.
I båda fallen har skolöverstyrelsen ansetts böra kunna medgiva
nedsättning. Skolöverstyrelsen har i sitt remissyttrande som ett gemensamt
minimum förordat 20 studietimmar, fördelade på 10 sammankomster.
Från landsbygdsorganisationernas sida har gjorts gällande, att
även ett minimum om 20 studietimmar ingåve allvarliga betänkligheter.
Ett minimum av 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster, har angivits
som det strängaste krav, som kan uppställas för landsbygdens vidkommande.
För egen del kan jag helt ansluta mig till vad av de olika remissinstanserna
yttrats angående vikten av att landsbygdens studiearbete främjas.
Det synes mig också tydligt, att landsbygdens kommunikations- och arbetsförhållanden
kunna göra avvikelser från en huvudregel nödvändiga. Å
andra sidan finner jag det angeläget, att det studiearbete, som erhåller
statsunderstöd, har karaktären av verkliga studier. En garanti för detta
synes mig ligga i studietidens längd. Särskilt när det gäller studier i elementära
ämnen måste studierna ha en icke alltför obetydlig omfattning, om
något resultat skall nås. Under sådana omständigheter förordar jag i likhet
med skolöverstyrelsen, att som villkor för understöd kräves minst 20 studietimmar,
fördelade på 10 sammankomster. Jag förutsätter dock, att
dispens lämnas i alla sådana fall, där kommunikationer och arbetsförhål
-
Statsutskottets utlåtande nr 156.
11
landen göra en dispens motiverad. Likaså utgår jag från att dispens skall
kunna medgivas i fråga om studiecirklar, som syssla med mera kvalificerade
ämnen och där hemarbetet kan väntas vara av betydande omfattning.
Det synes mig angeläget, att dispensförfarandet icke blir alltför omständligt.
Lämpligen torde skolöverstyrelsen böra lämna studieförbunden
meddelande angående de generella villkoren för dispens.
I fråga om kravet på ett visst minimiantal deltagare har skolöverstyrelsen
föreslagit en minimisiffra av 8 deltagare, medan från landsbygdsorganisationernas
sida framhållits, att ett minimikrav av 5 deltagare är det strängaste,
som kan ifrågakomma för studiecirkelverksamheten på landsbygden. Som
jag redan antytt, är det här fråga om en avvägning av det statliga understödets
omfattning. Under sådana omständigheter finner jag mig kunna
biträda, vad landsbygdsorganisationerna föreslagit, och förordar, att minimiantalet
deltagare fastställes till 5. Jag förordar likaså de av utredningen
förutsatta dispensmöjligheterna i fråga om bland annat musikcirklar, varigenom
beträffande cirklar av sistnämnda slag statsunderstöd skulle kunna
beviljas vid övningar med ända ned till 2 deltagare.
När det gäller att fastställa de grunder, efter vilka understödet till studiecirkelverksamheten
skall utgå, finner jag det riktigt att, såsom utredningen
föreslagit, låta understödets storlek bestämmas i förhållande till de
verkliga kostnaderna för cirkelverksamheten. Jag kan också ansluta mig
till förslaget, att understödet i princip skall utgå med hälften av cirklarnas
verkliga utgifter för av utredningen angivna ändamål med den begränsning,
som kan ligga däri, att maximibelopp fastställas för de statliga bidragen
till lärare, ledare och korrespondenskurser samt för kostnaderna per
cirkeldeltagare för studieplaner och grundböcker. Jag förordar likaledes, att
ungdomscirklar erhålla ett förhållandevis högre bidrag än cirklar för vuxna
och har intet att erinra mot att bidraget bestämmes till tre fjärdedelar
av kostnaderna för lärare, ledare och korrespondenskurser samt till hälften
av kostnaderna för studieplaner och grundböcker. Det av jordbrukarungdomens
förbund i detta sammanhang framlagda förslaget, att bidragen till
studiecirklarna skulle ökas med 50 procent i samma utsträckning som cirkelmedlemmarna
äro under 18 år, torde i praktiken leda till ett invecklat
redovisningsförfarande, som bör undvikas.
I fråga om de särskilda bidragsbeloppens storlek ansluter jag mig till
vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag förordar alltså en maximering av
statsbidraget till 3 kronor per studietimme i fråga om lärararvodet, till en
krona per studietimme i fråga om ledararvodet, till 50 kronor i fråga om
korrespondenskurs och till 5 kronor per cirkelmedlem i fråga om kostnaderna
för studieplaner och grundböcker. För ungdomscirklarna böra dock motsvarande
maximibelopp utgöra 4 kronor 50 öre, en krona 50 öre, 75 kronor
samt 5 kronor.
Utredningen har föreslagit, att bildningscirkel skulle få rätt att med
bidrag av statsmedel i begränsad omfattning anlita föreläsare. Med det
sammanförande av grundcirklar och bildningscirklar, som här har förordats,
torde denna förmån, i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit,
böra beredas samtliga studiecirklar för vuxna. Däremot synes mig icke
tillräckliga skäl föreligga för att, såsom jordbrukarungdomens förbund förordar,
utsträcka rätten till att gälla iivcn ungdomscirklar.
Enligt utredningens förslag skall understöd till annan studiecirkelverk
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 156.
samhet än universitetscirklar utgå från ett särskilt å riksstaten uppfört
obetecknat anslag. Utredningen har emellertid framhållit, att ett tillämpande
av de av utredningen förordade principerna skulle som konsekvens
kräva ett förslagsanslag. Ett stort antal av de hörda remissinstanserna har
i enlighet härmed föreslagit, att anslaget uppföres som förslagsanslag. I
dessa förslag har skolöverstyrelsen instämt under framhållande av att de
budgettekniska fördelarna av ett obetecknat anslag bleve förhållandevis
obetydliga i jämförelse med de administrativa nackdelarna. Jag kan ansluta
mig till denna skolöverstyrelsens uppfattning. Det synes mig uppenbart,
att det stöd till studiecirkelverksamheten, som avses med här ifrågavarande
anslag, icke når sitt fulla värde, om icke den studiecirkel, som
planerar sitt arbete, på förhand kan veta, att ett statsunderstöd av en viss
omfattning kommer att utgå under förutsättning, att cirkeln fyller vissa
villkor. Jag förordar alltså, att anslaget till understöd åt studiecirkelverksamhet
uppföres som förslagsanslag.
Som framgår av vad jag redan yttrat tillstyrker jag, att understöd på
nytt utgår till universitetscirklar. Jag delar utredningens uppfattning om
värdet av denna kontakt mellan eliten inom folkbildningsarbetet och företrädare
för den vetenskapliga forskningen. I likhet med flertalet av de hörda
universitetsmyndigheterna kan jag emellertid icke förorda utredningens
förslag, att stipendierad docent skall få utbyta sin undervisningsskyldighet
mot skyldighet att leda universitetscirklar och att i samband därmed medel
skola anvisas för inrättande av två nya docentstipendier vid universiteten
i Uppsala och Lund. I stället torde ur det särskilda anslag till understöd
åt universitetscirklar, som enligt utredningens förslag skall ställas till skolöverstyrelsens
förfogande för bland annat anordnandet av studiecirklar,
ledda av läroverkslärare med docentkompetens, böra bestridas lärarkostnaderna
jämväl för av universitetslärare ledda cirklar. Vad utredningen i
övrigt föreslagit med avseende å understödsgrunderna anser jag mig i huvudsak
kunna godtaga. Det synes mig dock skäligt, att bidrag av statsmedel
jämväl utgår till bestridande av lärarnas rese- och traktamentskostnader,
där sådana förekomma. Ifrågavarande cirklar torde böra kunna
anordnas i anslutning till såväl universiteten som de båda högskolorna
i Stockholm och Göteborg. Såsom ledare böra kunna anlitas nuvarande
och förutvarande universitetslärare liksom andra lärare med docentkompetens.
Radio m. m.
Departementschefen har å sid. 59—72 av propositionen nr 204 — vartill
utskottet får hänvisa — under nedan angivna rubriker behandlat olika i
förevarande sammanhang aktuella frågor, nämligen
19. Radio (sid. 59 och 60),
20. Bibliotek (sid. 60—63),
21. Enskilda studier (sid. 63 och 64),
22. Nya bildningsformer (sid. 64 och 65),
23. Studieförbund (sid. 65—69) samt
24. Samverkan inom folkbildningsarbetet (sid. 69—72).
Statsutskottets utlåtande nr 156. 13
Tillsynsmyndighet.
Utredningen föreslår, att frågorna rörande allmän folkbildning i fortsättningen
handläggas av en särskild folkbildningsrotel inom överstyrelsens
folkskolavdelning. På grund av det nära sambandet mellan folkbildningsarbetet
och folkhögskolorna föreslås, att även ärenden rörande dessas verksamhet
skola handläggas av denna rotel liksom ärenden rörande nykterhetsundervisningen
och rörande allmän ungdomsvård. I detta avseende erinrar
utredningen om att ungdomsvårdskommittén i skilda sammanhang föreslagit
skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet. Ärenden rörande folk- och
skolbibliotek böra däremot enligt utredningens mening såsom hittills handläggas
av biblioteksroteln.
Vid sidan av den föreslagna folkbildningsroteln inom skolöverstyrelsen
föreligger enligt utredningens mening ett uppenbart behov av ett rådgivande
och initiativtagande organ, så sammansatt, att det kan sägas representera
hela det frivilliga bildningsarbetet i vårt land. Något sådant organ
finnes icke för närvarande. För ändamålet föreslår utredningen, att en
statens folkbildningsnämnd, knuten till skolöverstyrelsens folkbildningsrotel,
tillsättes. En sådan nämnd skulle enligt utredningens mening betyda
ett kraftigt stöd för rotelns rådgivande verksamhet; den skulle genom
att själv taga initiativ på folkbildningsområdet kunna verksamt befordra
bildningsarbetets utveckling; den skulle kunna ingripa mot eventuella
osunda tendenser, vare sig dessa taga sig uttryck i statlig byråkrati eller
organisationbunden likriktning; den skulle slutligen, om så befanns lämpligt,
kunna höras i samband med att skolöverstyrelsen avgav sina riksdagspetita
rörande folkbildningsfrågor.
Som ordförande i nämnden föreslås chefen för folkbildningsroteln skola
fungera och som sekreterare lämplig person bland rotelns övriga personal.
Vad angår nämndens sammansättning i övrigt, har utredningen diskuterat,
huruvida ledamöterna skola utses av Kungl. Maj:t eller av vederbörande
organisationer. Med hänsyn till att nämnden skall vara ett representativt
organ, har utredningen stannat för det senare alternativet. De organisationer,
som enligt förslaget skola representeras i nämnden genom vardera
en representant utsedd för en tid av två år äro följande: vart och ett av
de statsunderstödda studieförbunden, föreläsningsförbundens riksorganisation,
folkbildningsförbundet, envar av de statsunderstödda centralbyråerna
för förmedling av föreläsningar, svenska folkhögskolans lärarförening, AB
radiotjänst, Sveriges allmänna biblioteksförening, försvarsstaben, riksförbundet
för bildande konst, amatörteaterns riksförbund och musikfrämjandet.
Därjämte föreslås, att universiteten skola representeras genom en av
universitetskanslern för samma tid utsedd ledamot. För varje ledamot skall
i samma ordning utses suppleant.
Enligt utredningens mening bör folkbildningsnämnden normalt samman
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 156.
träda endast en gång om året, varvid chefen för folkbildningsroteln skulle
lämna en översikt över folkbildningsarbetets utveckling under det gångna
året. Om skolöverstyrelsen så funne lämpligt eller tio av nämndens ledamöter
det begärde, skulle nämnden kunna sammankallas även mellan de
årliga sammanträdena för behandling av viss fråga.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Den ökade omfattning, som statsunderstödet till folkbildningsarbetet
kommer att få vid bifall till vad jag i det föregående förordat, gör en förstärkning
av skolöverstyrelsens arbetskrafter oundgänglig. I likhet med utredningen
och remissinstanserna finner jag det därvid angeläget, att överstyrelsen
sättes i stånd att vid sidan av nödig kontroll över statsunderstödens
användning bedriva en rådgivande och stimulerande verksamhet.
Jag förordar förslaget om inrättande av en särskild folkbildningsrotel
inom skolöverstyrelsen med ett undervisningsråd såsom chef. Jag kan även
biträda utredningens förslag om inrättandet av två konsulentbefattningar
för allmän folkbildning. Härutöver torde en viss förstärkning av överstyrelsens
biträdes- och amanuenspersonal bliva erforderlig vid bifall till
de av mig förordade åtgärderna till främjande av folkbildningsarbetet.
Med avseende å den föreslagna folkbildningsnämnden kan jag i huvudsak
biträda vad utredningen föreslagit. Jag delar utredningens uppfattning,
att en dylik nämnd skulle betyda ett värdefullt stöd för folkbildningsrotelns
verksamhet. Liksom skolöverstyrelsen förutsätter jag, att nämnden
uteslutande skall vara ett rådgivande organ. Nämnden synes mig, såsom
överstyrelsen förordat, böra utökas med en representant för federationen
Sveriges allmänna folkskollärarförening och en för läroverkslärarnas riksförbund.
Däremot är jag icke beredd att nu tillstyrka en ytterligare utökning
av nämnden i förhållande till utredningens förslag för att möjliggöra
en representation för korrespondensinstituten. Folkbildningsrotelns chef
torde, såsom utredningen föreslagit, böra tjänstgöra såsom ordförande vid
nämndens sammanträden. Erfarenheterna torde få utvisa, om det kan anses
tillfyllest, att nämnden normalt sammanträder endast en gång per år. Mot
förslaget, att nämnden skall sammanträda, då minst fem ledamöter så önska,
har jag icke något att erinra. Nämndens genom val utsedda ledamöter torde
vid deltagande i sammanträde med nämnden böra äga åtnjuta dagarvode
enligt kommittékungörelsen samt resekostnads- och traktamentsersättning
enligt rese- och traktamentsklass IA i allmänna resereglementet. Till
medelsanvisningen härför tager jag ställning i annat sammanhang.
Utskottet.
Utskottet vill i anledning av vad departementschefen inledningsvis anfört
framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen finner det
angeläget, att staten lämnar folkbildningsarbetet ett avsevärt ökat stöd
samt att stödet i första hand bör avse det kvalitetsbetonade studiearbetet,
varvid likväl — såsom departementschefen framhållit — bör iakttagas
att understödsbestämmelserna icke formuleras så snävt, att en utbyggnad
på bredden omöjliggöres.
I motionerna I: 84 och II: 133 har yrkats, att riksdagen skulle i skrivelse
Statsutskottets utlåtande nr 156.
15
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande inrättandet av en folklig
konstskola. I direktiven för 1944 års folkbildningsutredning har angivits,
att utredningsmännen borde pröva de möjligheter, som kunde föreligga
att från statens sida främja en folklig konstuppfostran genom förmedling
av den bildande konsten, teatern m. m. Enligt vad utskottet har sig bekant
äro dessa spörsmål för närvarande föremål för behandling inom utredningen.
Att nu utan avvaktan på det resultat, vartill utredningen härvid må
komma, hos Kungl. Maj:t hemställa om särskild utredning beträffande den
av motionärerna berörda frågan kan utskottet icke finna lämpligt, varför
utskottet avstyrker bifall till det i ovannämnda motioner framställda
yrkandet.
Med anledning av vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga
om bildningsarbetet på det politiska och religiösa området vill utskottet
framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen funnit det vara
ett statligt intresse att främja en på förevarande områden bedriven upplysningsverksamhet,
som icke har karaktär av propaganda för den ena
eller andra riktningen.
Vad föreläsningsverksamheten beträffar har utskottet ansett sig böra
understryka vikten av att den kunskapsgivande karaktären hos denna
verksamhet upprätthålles av föreläsningsorganisationerna.
I fråga om statligt stöd till studiecirkelverksamheten ansluter utskottet
sig till vad av departementschefen i sådant avseende förordats. Departementschefen
har i likhet med skolöverstyrelsen ansett, att såsom villkor
för understöd böra krävas minst 20 studietimmar, fördelade på 10 sammankomster.
Departementschefen har emellertid förutsatt, att dispens
från detta villkor skulle lämnas dels i sådana fall, där kommunikationer
och arbetsförhållanden gjorde detta motiverat, dels ock i fråga om studiecirklar,
som sysslade med mera kvalificerade ämnen och där hemarbetet
väntades vara av betydande omfättning. Utskottet har icke funnit anledning
till erinran mot att såsom departementschefen förordat vissa dispensmöjligheter
komma att föreligga på förevarande område.
Departementschefen har i likhet med utredningen ansett, att skolöverstyrelsen
även i fortsättningen skall vara tillsynsmyndighet för det fria
folkbildningsarbetet. För handläggningen av dessa ärenden bör enligt departementschefens
förslag inrättas en särskild folkbildningsrotel med ett
undervisningsråd såsom chef. Utskottet är ense med departementschefen
om lämpligheten av en dylik anordning. Den nya roteln torde i huvudsak
böra tillföras de grupper av ärenden, som av utredningen angivits.
Vid den ändrade arbetsfördelning inom överstyrelsens folkskolavdelning,
som blir en följd av inrättandet av folkbildningsroteln, torde enligt utskottets
mening böra tillses, att den nya rotelns arbetsbörda lämpligt avväges.
Vad departementschefen under förevarande avdelning av propositionen
16
Statsutskottets utlåtande nr 156.
nr 204 i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning till
erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må medgiva, att bidrag av statsmedel
må utgå till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet i
huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
b) att motionerna I: 84 och II: 133 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
II. Anslagsberäkningar.
l:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 1, s. 78), innebärande en anslagshöjning med 38 000
kronor, vilken betingas av anställandet av ytterligare en amanuens vid vartdera
biblioteket i Linköping och Skara, regleringen av befordringsgången för
amanuenspersonalen och den allmänna löneregleringen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1. godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .........................kronor 38 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 37 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 4 600
Summa kronor 80 500;
2. till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 80 500 kronor.
2:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt 2,
s. 78—83) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 818 500 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 477 500 kronor.
Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet fördelar sig på olika
utgiftsposter på sätt framgår av följande uppställning, varvid inom parentes
angives höjning eller sänkning i förhållande till innevarande budgetår:
Statsutskottets utlåtande nr 156.
17
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus-, trupp
förbands-
och sjömansbibliotek, förslagsvis kronor 2 270 500 (+153 600)
Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet,
förslagsvis................. » 13 000
Centralbibliotek...................
»
475 000 ( + 305 000)
Bidrag till vandringsbiblioteksverksamhet
m. m. vid landsbiblioteken..........
»
20 000 ( +
14 000)
Resekostnads- och traktamentsersättnin- gar vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek................
12 600 ( +
5 500)
Förmedlingsanstalter för vandringsbiblio- tek.............................
»
5 000 (—
1000)
Tillägg till grundkatalog............
»
4 500
Tidskrifter......................
»
4 500 (—
6 000)
Bibliotekskurser...................
Tf
13 400 ( +
6 400)
Summa kronor 2 818 500 ( + 477 500).
Den under 1. förordade höjningen är föranledd av anslagsbelastningen å
ifrågavarande post under budgetåret 1945/46.
Höjningen av anslagsposten till centralbibliotek sammanhänger med ett
av utskottet i det föregående utan erinran lämnat förslag om höjning av
det nu utgående årliga understödet till centralbiblioteken från 10 000 kronor
till 25 000 kronor per bibliotek, varjämte medel beräknats för inrättande från
och med den 1 januari 1948 av två nya centralbibliotek.
Anslagsposten till Bidrag till vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid
landsbiblioteken — tidigare benämnd Vandringsbiblioteksförråd vid stiftsoch
landsbiblioteken — har föreslagits få nämnda ändrade rubrik med hänsyn
till viss förordad utvidgning av verksamheten, avseende bland annat anordnande
av bokbilsverksamhet samt väglednings- och upplysningsarbete.
Ur anslagsposten till tidskrifter utgår nu understöd till de tre tidskrifterna
Biblioteksbladet, Folklig kultur och Studiekamraten med 3 500 kronor
till envar. I enlighet med av folkbildningsutredningen framlagt förslag har
departementschefen förordat, att understöden till tidskrifterna Folklig kultur
och Studiekamraten i fortsättningen skola utgå ur det av utredningen föreslagna
anslaget till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.
Utskottet har tidigare lämnat utan erinran departementschefens förslag om
höjning av understödet till vardera av de två sistnämnda tidskrifterna med
1 000 kronor till 4 500 kronor. Samma höjning föreslås nu understödet till
tidskriften Biblioteksbladet böra undergå.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,
2 — Bihang till riksdagens protokoll 10li7. 6 saml. Nr 156—157.
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 156.
Utskottet.
att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 2 818 500 kronor.
3:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med
Kungl.Majrts förslag (punkt 3, s. 83 och 84), vilket innebär en anslagsminskning
med 20 000 kronor, sammanhängande med att under förevarande anslag
medel från och med nästa budgetår föreslås beräknade endast till det särskilda
bidraget till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet bland
sjömän för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 5 000 kronor.
4:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
4, s. 84—87), vilket innebär en anslagshöjning med 165 200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna ''populärvetenskapliga föreläsningar för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 440 000 kronor.
5:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 5, s. 87) föreslagit riksdagen att till förenämnda ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 155 000 kronor.
Det förordade anslaget motsvarar det för innevarande budgetår anvisade
anslaget till Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser, vilket
är uppfört med 90 000 kronor. Den ändrade anslagsrubriken har föranletts
av att beteckningen flyttande folkhögskolekurser numera synts oegentlig
och ansetts böra ersättas av benämningen folkbildningskurser. Ur det
för nästa budgetår begärda anslaget avses 30 000 kronor för understöd till
Folkbildningsförbundet för konsulentverksamhet.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, får hemställa,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser
m. m. för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 155 000 kronor.
6:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 6, s. 88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 110 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 156.
19
7:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 7,
s. 88—90) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.
Departementschefen har beträffande medelsbehovet under förevarande anslag
anfört följande.
Jag har i det föregående förordat, att någon uppdelning mellan grundcirklar
och bildningscirklar icke skall ske. Med tillämpning av de av mig i
övrigt förordade grunderna för statsunderstödets utgående kommer studiecirkel,
som är anordnad som lärarcirkel och har en studietid av 20 studietimmar,
ett medlemsantal av 5 och kostnader för studieplaner och grundböcker
av minst 10 kronor per medlem, att erhålla ett statsunderstöd av
(20 X 3 + 5 X 5 =) 85 kronor. Studiecirkel, som begagnar sig av korrespondenskurs,
erhåller i understöd, ledararvode inräknat, (50 -f- 20 X
X 1 =) 70 kronor. Studiecirkel, som arbetar som diskussions- eller läsecirkel,
erhåller ett ledararvode om 20 kronor samt understöd för studieplaner
och grundböcker om (5X5=) 25 kronor eller sammanlagt 45 kronor. Med
utgångspunkt från dessa cirkeltyper skulle understödet för sammanlagt
6 000 lärarcirklar uppgå till (6 000 X 85 =) 510 000 kronor, för 6 750 korrespondenscirklar
till (6 750 X 70 =) 472 500 kronor samt för 4 250 diskussions-
eller läsecirklar till (4 250 X 45 =) 191 250 kronor. Med tillämpning
av utredningens beräkningsgrunder skulle sålunda det sammanlagda
anslagsbehovet för till Samverkande bildningsförbunden anslutna cirklar
uppgå till (510 000 + 472 500 + 191 250 =) 1 173 750 kronor. I förhållande
till utredningens beräkning innebär detta en merkostnad av omkring
45 000 kronor.
I fråga om såväl utredningens beräkning som den av mig här gjorda är
att märka, att hänsyn därvid icke tagits till eventuellt förekommande
ungdomscirklar med dessas något fördelaktigare understödsgrunder. Enligt
utredningens av mig förordade förslag kommer vidare understöd att utgå
dels till studiecirkelverksamhet inom andra organisationer än de nu till
Samverkande bildningsförbunden anslutna, dels till fristående studiecirklar.
Utredningen har med hänsyn härtill uppskattat det sammanlagda anslagsbehovet
till 1 200 000 kronor. Vid bifall till de av mig förordade understödsgrunderna
skulle, såsom framgår av vad jag nyss anfört, beloppet behöva
ökas med omkring 45 000 kronor. Därest anslaget för här ifrågavarande
ändamål i enlighet med vad jag tidigare förordat erhåller karaktär av förslagsanslag,
anser jag emellertid med hänsyn till osäkerheten i de beräkningsgrunder,
som i ett fall som detta måste komma till användning, icke
tillräckliga skäl föreligga för att frångå utredningens uppskattning av anslagsbehovet.
Jag förordar därför, att anslaget uppföres med 1 200 000
kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran beträffande departementschefens
anslagsberäkningar, tillstyrker, att förevarande anslag för nästa
budgetår uppföres med det av departementschefen förordade beloppet,
1 200 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 200 000 kronor.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 156.
8:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punlct 8, s. 90 och 91), vilket avser anvisande
av ett anslagsbelopp av 30 000 kronor för anordnande av 14—16 universitetscirklar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
9:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. in. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 91 och 92), vilket avser en
medelsanvisning av dels 15 000 kronor för anordnande genom skolöverstyrelsens
försorg av utbildningskurser för studieledare, dels 10 000 kronor för
nya bildningsformer inom det folkliga bildningsarbetet, dels 15 000 kronor
för bildningspropaganda på landsbygden, dels 10 000 kronor såsom bidrag
till enskilda studier genom korrespondens, dels ock 9 000 kronor till understöd
med 4 500 kronor till vardera av tidskrifterna Folklig kultur och Studiekamraten,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. m. för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 59 000 kronor.
10:o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsningsoch
studielokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 92),
vilket avser en medelsanvisning av 20 000 kronor såsom bidrag till inköp
av filmapparater och 10 000 kronor såsom bidrag till inköp av radioapparater,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater
för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
ll:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 92 och 93) föreslagit riksdagen
att till förenämnda ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 500 000 kronor.
Det förordade anslaget motsvarar det för innevarande budgetår anvisade
anslaget till Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader,
vilket är uppfört med 82 000 kronor. Ur detta anslag
utgå nu bidrag med 55 000 kronor till arbetarnas bildningsförbund, med
12 000 kronor till svenska landsbygdens studieförbund, med 7 000 kronor till
tjänstemännens bildningsverksamhet, med 3 000 kronor till studieförbundet
medborgarskolan och med 5 000 kronor till folkuniversitetets nämnd.
De nio nuvarande studieförbundens utgifter för bildningsverksamheten
under budgetåret 1947/48 ha beräknats sålunda.
Statsutskottets utlåtande nr 156.
21
Studieförbund
Studierektor,
allmänna
omkostnader
Instruktörer
Studieledar-
kurser
Summa
Arbetarnas bildningsförbund.......
134 000
226 000
81 000
441 000
Godtemplarordens studieförbund.....
20 200
5 500
5 900
31 600
Jordbrukareungdomens förbund .....
23 280
—
24 730
48 010
Nationaltemplarordens studieförbund . .
18 500
4 000
5 500
28 000
Studieförbundet medborgarskolan ....
38 000
29 000
27 400
94 400
Svenska landsbygdens studieförbund . . .
61 000
26 000
32 000
119 000
Sveriges blåbandsförening.........
1 530
2 000
7170
10 700
Sveriges kristliga bildningsförbund ....
11 700
24 000
37 000
72 700
Tjänstemännens bildningsverksamhet . .
25 000
25 000
20 000
70 000
Summa kronor
333 210
341 500
240 700
915 410
I anslutning härtill har utredningen anfört följande.
Sammanlagt kunna alltså de nio nuvarande studieförbundens utgifter för
bildningsverksamheten under budgetåret 1947/48 beräknas till 915 410
kronor. Statsunderstödet för förbundens organisations- och administrationskostnader
skulle alltså komma att utgöra 457 705 kronor. Utöver det belopp,
som i enlighet med sammanställningen kan komma att utgå till arbetarnas
bildningsförbund, torde till detta på samma sätt som nu böra utgå
bidrag för anordnande av instruktionskurser för sjömän samt för anställande
av folkbildningsinstruktörer för sjömän. Detta bidrag torde liksom
under innevarande budgetår böra utgå med 17 300 kronor. Vid beräkningen
av anslagets storlek bör vidare hänsyn tagas till att ytterligare studieförbund
torde komma att godkännas och därigenom bliva berättigade till understöd
för sina organisations- och administrationskostnader. Utredningen
erinrar om att folkuniversitetets nämnd redan nu åtnjuter statsunderstöd.
Med hänsyn till nu nämnda omständigheter synes anslaget böra beräknas
till 500 000 kronor.
Departementschefen har ansett sig böra godtaga de sålunda gjorda anslagsberäkningarna.
Utskottet, som biträder departementschefens förslag om uppförande av
ifrågavarande anslag med 500 000 kronor, hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret 1947/48
under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 500 000
kronor.
12:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studiehem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12,
s. 94), vilket beträffande båda anslagen innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa
a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag
av 30 000 kronor;
b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag
av 30 000 kronor.
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 156.
13:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 94—102)
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 455 500 kronor, innebärande en anslagshöjning med
99 800 kronor.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget
med 107 200 kronor. Av följande sammanställning framgå dels för budgetåren
1939/40 och 1946/47 för olika ändamål anvisade anslagsmedel, dels ock
för nästa budgetår av respektive organisationer begärda och av överstyrelsen
tillstyrkta bidrag.
Beviljat bidrag för
budgetåret
För budgetåret 1947/48
Anslagets ändamål
1939/40
kronor
1946/47
kronor
begärt
bidrag
kronor
av överstyrelsen
tillstyrkt bidrag
(ökning resp.
minskning)
kronor
1. Anordnande av en allmän ut- bildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare
m. fl...............
2. Föreläsnings- och instruktions- verksamhet för nykterhetens
11000
11000
11000
11000
främjande m. m.........
3. Fortbildningskurs för lärare vid
140 000
90 000
130 000
120 000
( + 30 000)
högre skolor ..........
4. Undersökning av effektiviteten
av olika former för upplys- ningsverksamhet i alkoholfrå-
8 000
8 000
8 000
gan...............
5. Anskaffande av upplysnings-
5 000
filmer i alkoholfrågan.....
6. Främjande av centralförbun- dets för nykterhetsundervisning
15 000
15 000
( + 15 000)
verksamhet...........
7. Främjande av de kristna sam- fundens nykterhetsrörelses
50 000
50 800
68 000
65 000
( + 14 200)
verksamhet...........
8. Främjande av Svenska sällska- pets för nykterhet och folkupp-
5 000
10 000
20 000
12 400
(+ 2 400)
fostran verksamhet......
9. Främjande av Sveriges stor- loges av I. O. G. T. studie- och
3 425
2 000
2 000
2 000
ungdomsverksamhet......
10. Främjande av Sveriges god- templares ungdomsförbunds
33 000
35 000
46 000
46 000
(+11000)
verksamhet...........
11. Främjande av Sveriges blå- bandsförenings studie- och ung-
2 000
2 000
5 600
3 000
(+ 1000)
domsverksamhet........
10 000
10 000
13 000
12 000
(+ 2 000)
Statsutskottets utlåtande nr 156.
23
Beviljat bidrag för
budgetåret
För budgetåret 1947/48
Anslagets ändamål
1939/40
kronor
1946/47
kronor
begärt
bidrag
kronor
av överstyrelsen
tillstyrkt bidrag
(ökning resp.
minskning)
kronor
12. Främjande av Nationaltemp- larordens studie- och ungdoms-
verksamhet...........
13. Främjande av nykterhetsorga- nisationen Verdandis studie-
11500
11500
20 000
14 000
( + 2 500)
och ungdomsverksamhet....
14. Främjande av Sveriges stude- rande ungdoms helnykterhets-
5 000
5 000
6 500
6 000
( + 1000)
förbunds verksamhet.....
15. Främjande ''av nykterhetsför- eningen Vita Bandets upplys-
8 000
8 500
11000
11 000
( + 2 500)
nings- och ungdomsverksamhet
16. Främjande av Sveriges lärares
6 000
6 000
6 500
6 000
nykterhetsförbunds verksamhet
17. Främjande av Svenska läkarnas
8 500
8 500
11000
10 000
(+ 1500)
nykterhetsförbunds verksamhet
18. Främjande av järnvägsmännens
3 000
3 000
10 000
6 000
• (+ 3 000)
nykterhetsförbunds verksamhet
19. Främjande av Sveriges polis- mäns helnykterhetsförbunds
5 000
4 900
7 500
6 000
(+ 1100)
verksamhet...........
20. Främjande av Svenska tull- männens helnykterhetsförbunds
1000
verksamhet...........
21. Främjande av motorförarnas
helnykterhetsförbunds verk-
500
samhet.............
22. Bidrag till uppehållande av in- ternationella byråns iLausanne
för alkoholismens bekämpande
(Bureau internationale contre
19 000
19 000
30 000
23 000
(+ 4 000)
1’alcoolisme) verksamhet....
23. Instruktörer för nykterhetsupp-
3 500
5 500
5 500
5 500
lysning .............
24. Anordnande av instruktions- kurser för lärare för nykter-
42 000
60 000
73 000
72 500
( + 12 500)
hetsundervisningen.......
25. Främjande av Kvinnoförening- arnas samarbetskommittés för
7 500
nykterhetsfrågor verksamhet .
26. Främjande av nykterheten på
andra än ovan anförda sätt och
motarbetande av dryckenska-
ej bestämt
belopp
1 000
(+ 1000)
pens följder...........
3 375
5 000
7 500
(+ 2 500)
Summa kronor
378 300
355 700
504 600
462 900
( + 107 200)
24 Statsutskottets utlåtande nr 156.
Beträffande posten nr 7 har överstyrelsen anfört bland annat följande.
7. De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN) begär en höjning
av bidraget från 10 000 till 20 000 kronor. Av sistnämnda belopp avser
DKSN disponera 5 000 kronor till sin barn- och ungdomsverksamhet, 7 000
kronor till sin allmänna upplysningsverksamhet, 2 000 kronor för anordnande
av en speciell instruktionskurs för ungdoms- och församlingsledare,
2 000 kronor till speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade
samt 4 000 kronor såsom bidrag till inspelning av en ny upplysningsfilm
i nykterhetsfrågan. Konsulenten föreslår, att bidraget höjes med 2 400
kronor till 12 400 kronor så att DKSN erhåller 6 500 kronor för sin allmänna
upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för sin ungdomsverksamhet
och 2 000 kronor för den planerade instruktionskursen för ungdoms- och
församlingsledare. Det begärda beloppet å 2 000 kronor till speciella länskurser
för kommunalt och socialt engagerade anser sig konsulenten ej kunna
tillstyrka. Att DKSN anordnar en sommarkurs för präster och predikanter
m. fl., således åhörare hämtade ur dess egna led, anser konsulenten motiverat
på grund av de speciella synpunkter, DKSN önskar få företrädda.
Vad länskurserna beträffar, till vilka skulle inbjudas förutom representanter
från de kristna samfunden även andra för kursprogrammet intresserade,
finner konsulenten, att DKSN inkräktar alltför mycket på de arbetsområden,
som uppdragits åt centralförbundet för nykterhetsundervisning,
och finner ett dylikt dubbelarbete ej rationellt och lämpligt. Vore DKSN
i behov av någon speciell dylik kurs, kunde denna enligt konsulentens mening
med större utbyte anordnas i samarbete med centralförbundet. Ej
heller de 4 000 kronor, som begäras som bidrag till inspelning av en ny
upplysningsfilm i nykterhetsfrågan, anser sig konsulenten kunna tillstyrka,
utan förordar att anslag för detta ändamål lämnas till centralförbundet
för nykterhetsundervisning.
Med instämmande i konsulentens synpunkter får skolöverstyrelsen för
budgetåret 1947/48 tillstyrka ett anslag till DKSN på 12 400 kronor, varav
6 500 kronor för DKSN:s upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för dess
ungdomsverksamhet och 2 000 kronor för anordnande av en sommarkurs
för präster, predikanter m. fl.
De kristna samfundens nykterhetsrörelse har i skrivelse den 13 januari
1947 framhållit önskvärdheten av att organisationen erhölle högre bidrag
till sin upplysnings- och ungdomsverksamhet än skolöverstyrelsen föreslagit.
Organisationen har därvid framhållit, att den icke kunde godtaga
de skäl, som från överstyrelsens sida anförts mot det begärda bidraget för
anordnande av speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade.
De olika nykterhetssällskapen hade sedan flera år tillbaka anordnat ett
flertal liknande kurser utan att detta mött något hinder, trots att dessa i
olikhet mot organisationen tillhörde centralförbundet för nykterhetsundervisning.
Detta förbunds allmänna upplysningskurser kunde icke anses motsvara
organisationens önskemål.
I skrivelsen framhålles vidare, bland annat, att en jämförelse mellan de
bidrag, som utginge till de olika organisationerna, visade, att de kristna
samfundens nykterhetsrörelse, vars ungdomsrörelse vore en av landets allra
Statsutskottets utlåtande nr 156. 25
största, åtnjöte ett väsentligt mindre understöd för sin barn- och ungdomsverksamhet
än de övriga organisationerna.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Förevarande anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med
378 300 kronor, sänktes därefter under de två följande budgetåren till
229 800 kronor, med vilket belopp anslaget alltså var uppfört för budgetåret
1941/42. Anslaget har därefter successivt höjts till det nuvarande beloppet,
355 700 kronor. De till de särskilda nykterhetsorganisationerna utgående
bidragen uppgå nu i stort sett till samma belopp som före kriget
Däremot är den betydelsefulla anslagsposten till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande m. m. alltjämt starkt beskuren.
Denna post, som för budgetåret 1939/40 var upptagen med 140 000
kronor, är nu uppförd med 90 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har nu föreslagit en höjning av anslaget för nästa
budgetår med 107 200 kronor. Härav belöpa 30 000 kronor å nyssnämnda
anslagspost till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande m. m. och 15 000 kronor å en ny anslagspost, avseende bidrag
till centralförbundet för nykterhetsundervisning för anskaffande av upplysningsfilmer
i alkoholfrågan. Den föreslagna anslagshöjningen i övrigt
avser huvudsakligen bidragen till de särskilda nykterhetsorganisationerna
och har främst motiverats med de ökade utgifterna på grund av penningvärdets
försämring men även i viss mån med beräknade ökade utgifter
för utvidgning och intensifiering av vederbörande organisationers verksamhet.
Jag anser mig böra biträda överstyrelsens förslag med i det följande angivna
förändringar. De kristna samfundens nykterhetsrörelse har för nästa
budgetår begärt en höjning av det till organisationen nu utgående bidraget
med 10 000 kronor till 20 000 kronor. Av sistnämnda belopp ha 2 000 kronor
beräknats såsom bidrag till anordnande av speciella länskurser för
kommunalt och socialt engagerade och 4 000 kronor såsom bidrag till inspelning
av en upplysningsfilm i nykterhetsfrågan. Skolöverstyrelsen har
avstyrkt medelsanvisning för sistnämnda två ändamål. Då jag icke kan
finna de skäl bärande, vilka av överstyrelsen åberopats till stöd för dess
avstyrkande av det begärda bidraget till anordnande av nämnda kurser,
anser jag mig böra förorda, att bidrag för ändamålet anvisas med begärt
belopp. Den film, för vilken bidrag begärts, är nu inspelad. Jag har varit i
tillfälle att se filmen och har därvid funnit den vara värdefull. Jag anser
mig därför böra tillstyrka, att 4 000 kronor beräknas såsom bidrag till
kostnaderna för dess inspelning. Då de kristna samfundens under de senaste
åren starkt utvidgade nykterhetsrörelse även med den av överstyrelsen
förordade höjning av bidraget till organisationen synes intaga en i
jämförelse med andra större nykterhetsorganisationer missgynnad ställning
i statsbidragshänseende i fråga om dess allmänna upplysnings- och
ungdomsverksamhet, anser jag mig vidare böra förorda, att såsom bidrag
till dessa ändamål beräknas 12 000 kronor mot av överstyrelsen föreslagna
10 400 kronor för samma ändamål. Vad jag sålunda förordat innebär en
anslagshöjning i förhållande till skolöverstyrelsens förslag med 7 600 kronor.
Från förevarande anslag åtnjuta nu, såsom förut nämnts, godtemplarorden,
nationaltemplarorden och Sveriges blåbandsförening understöd till
26
Statsutskottets utlåtande nr 156.
sin studieverksamhet. Enligt folkbildningsutredningens förslag, som jag
anser mig böra biträda, böra de nu till nämnda organisationer utgåendö
bidragen till studieverksamheten minskas med sammanlagt 15 000 kronor
vid bifall till utredningens av mig i det föregående tillstyrkta förslag i fråga
om bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
Ifrågavarande anslag bör vid bifall vad jag under denna punkt förordat
för nästa budgetår uppföras med (355 700 + 107 200 -j- 7 600 — 15 000 =)
455 500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 99 800 kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:38 och 11:64 gjorda yrkandet om anvisande
av 12 000 kronor till nykterhetsfrämjande verksamhet bland sjömännen
har anförts bland annat följande.
Sedan länge har det varit klagomål rörande nykterhetstillståndet bland
besättningsmännen ombord å de svenska fartygen. Många gånger har det
från fartygsbefälets sida framförts ganska grava anmärkningar mot besättningsmän
för spritmissbruk.
Inom organisationerna ha vidtagits åtgärder för att stävja spritmissbruket,
men ännu kvarstår problemet olöst. De ombordanställdas organisationer
ha tillsammans med Sveriges redareförening bildat en s. k. bestraffningsnämnd,
vilken behandlar de till denna inkomna klagomålen, undersöker
de särskilda fallen och meddelar varningar eller vidtager strängare
åtgärder mot personer som misskött sig ombord. Denna nämnd tager upp
klagomål som riktats mot såväl befäl som manskap. Många personer ha
blivit avstängda från utövande av sjömansyrket inom till Sveriges redareförening
anslutna fartyg. Denna nämnds arbete är inriktat på lång sikt.
De ombordanställdas organisationer ha även i förebyggande syfte vidtagit
åtgärder mot spritmissbruket, men dessa åtgärder ha givetvis icke kunnat
lämna något påtagbart resultat enär man icke haft möjlighet fortsätta med
sådant arbete i den utsträckning som varit önskvärd.
På frivillighetens väg har det bildats tvenne I. O. G. T.-loger för sjömän,
»Vinga fyr» i Göteborg och »Ledfyren» i Stockholm. Dessa loger ha emellertid
— närmast på grund av ekonomiska svårigheter — icke möjlighet bedriva
en så omfattande verksamhet som önskvärt vore. Då här endast kan
ifrågakomma anlitandet av frivilliga krafter för utförandet av det omfattande
arbete som erfordras kan resultatet heller icke bliva så storartat.
I de statistiska redogörelserna från alkoholistanstalterna finner man att
ett stort antal sjömän varit omhändertagna för vård å dessa anstalter. Frågan
är om icke vid vissa anstalter sjömännen procentuellt i förhållande till
kårens storlek utgöra den största gruppen vårdtagare.
Av vad i det förestående framhållits torde klart framgå att förhållandena
på berörda område äro sådana att något ytterligare måste göras i förebyggande
syfte. Redan 1938 väcktes i båda kamrarna likalydande motioner
om åtgärder i nykterhetsfrämjande syfte bland sjömännen. I motionerna,
nr 14 i första och nr 20 i andra kammaren, hemställdes om ett anslag av
5 000 kronor för denna verksamhet. Något resultat av denna framställning
har ännu icke åstadkommits.
Ifrågasättas kan om man med ett så lågt belopp som 5 000 kronor kan
nå det resultat man önskar. Säkerligen skulle bästa och effektivaste resultatet
kunna nås om för den nykterhetsfrämjande verksamheten bland sjö
-
Statsutskottets utlåtande nr 156.
27
männen anställdes en person, helt avlönad av staten, som helt finge ägna
sig åt uppgiften. Denna person måste också ha möjlighet att resa till de
olika hamnarna för att där, med hjälp av frivilliga krafter, organisera nykterhetsarbetet
bland våra sjömän. Hans verksamhet kunde lämpligen knytas
till något nykterhetssällskap.
Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen under förevarande
punkt föreslagit. Med anledning av departementschefens förslag om ett
bidrag av 2 000 kronor till de kristna samfundens nykterhetsrörelse för anordnande
av speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade vill
utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att dessa kurser anordnas efter
lämpligt samråd med centralförbundet för nykterhetsundervisning.
En lämpligt tillrättalagd nykter hetsfrämjande verksamhet bland sjömännen
anser utskottet kunna bliva av stort värde. Utskottet finner sig likväl
icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 38 och II: 64. Innan riksdagen
fattar beslut om anvisande av särskilda medel till berörda ändamål, synes
det nämligen utskottet erforderligt icke blott att de för saken intresserade
först tagit under noggrant övervägande formerna för den nykterhetsfrämjande
verksamhetens bedrivande, vilket lämpligen torde kunna ske genom
samråd med någon eller några av de redan existerande nykterhetsorganisationerna,
utan också att frågan i behörig ordning prövats av de för nykterhetsupplysningens
bedrivande närmast ansvariga myndigheterna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 38 och II: 64, till Bidrag till
undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 455 500 kronor.
Stockholm den 30 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Utskottet.
Närvarande: se under utlåtandet nr 157.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet m. m. s. 1 i texten