Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-05-30 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

1

Nr 156.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

14, 291 och 293, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag av

80 000 kronor;

dels till Understöd åt folkbiblioteksväsendet ett förslagsanslag av

2 800 000 kronor;

dels till Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän ett anslag av

25 000 kronor;

dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, ett anslag av 575 000 kronor;

dels till Understöd åt studiecirkelverksamhet ett anslag av 1 200 000

kronor;

dels till Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser ett

anslag av 150 000 kronor;

dels till Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader

ett anslag av 500 000 kronor;

dels till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag av 30 000

kronor;

dels till Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag av 30 000

kronor;

dels ock till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande ett anslag av 450 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 204, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

7 mars 1947, för riksdagen framlagt slutliga förslag i ärendet på sätt närmare

framgår under kapitel II i det följande.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Wagnsson och Wetter (I: 38) och den andra inom andra kammaren

1— Dihang till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 156—157.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 156.

av herr Lindberg (II: 64), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för nykterhetsfrämjande

verksamhet bland sjömännen för nästa budgetår anslå

12 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sundelin (I: 84) och den andra inom andra kammaren av

herr Stjärne m. fl. (II: 133), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte begära en utredning om inrättande av en folklig konstskola

efter de riktlinjer som angivits i denna motion.

Beträffande innehållet i ifrågavarande motioner hänvisas, i den mån

detsamma ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 38

och II:133.

I. Åtgärder för främjande av det fria och

frivilliga folkbildningsarbetet.

Inledning.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att bidrag av statsmedel må utgå

till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet i huvudsaklig överensstämmelse

med vad chefen för ecklesiastikdepartementet i förenämnda statsrådsprotokoll

(s. 3—77) förordat.

1944 års folkbildning sutredning har med skrivelse den 12 oktober 1946

framlagt första delen av sitt betänkande, omfattande utredning och förslag

rörande det allmänna folkbildningsarbetet. En andra del, behandlande

frågor rörande folkbildningsarbetet inom musikens, konstens och teaterns

områden, beräknar utredningen kunna överlämna under innevarande år.

Det nu föreliggande betänkandet (stat. off. utr. 1946:68) innehåller efter

en historisk översikt över det allmänna folkbildningsarbetet samt en kartläggning

och statistik över folkbildningsverksamhetens nuvarande omfattning

en sammanfattande redogörelse för folkbildningsarbetets allmänna förutsättningar,

brister och svagheter. Mot bakgrunden av denna granskning

drager utredningen därefter upp riktlinjerna för folkbildningsarbetets framtida

gestaltning. I betänkandet understrykes, att statens uppgift främst

är att giva studiearbetet i dess olika former hjälp till självhjälp och därvid

stödja förefintliga tendenser i riktning mot ett kvalitativt studiearbete.

Genom ekonomiskt stöd bör staten vidare enligt utredningens mening i

görligaste mån undanröja de svårigheter, som för närvarande framkallas

av sociala, ekonomiska och regionala förhållanden. Bildningsarbetet bör

därtill sättas i tillfälle att bliva uppsökande och initiativtagande på nya

områden. Statens stöd får emellertid enligt betänkandet icke leda till att

bildningsarbetets frihet inskränkes. Genom en byråkratisering skulle, fram
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

3

håller utredningen, en av de viktigaste förutsättningarna för det fria bildningsarbetet

ryckas undan. I enlighet härmed utgår utredningen från att

bildningsverksamheten såsom hittills i första hand kommer att omhänderhavas

av enskilda organisationer, som lämnas en förhållandevis stor frihet

vid användningen av de föreslagna statsunderstöden. Om föreskrift meddelas,

att medel för de ändamål, till vilka statsunderstöd utgår, jämväl skola

tillskjutas av kommuner, organisationer eller enskilda, vinnes enligt utredningens

mening nödig begränsning av statens bidrag.

Ett genomförande av utredningens förslag har av utredningen beräknats

medföra en sammanlagd kostnadsökning för statsverket av i runt tal

2 380 000 kronor. Omkring hälften av kostnadsökningen är att hänföra till

av utredningen framlagt förslag om statsunderstöd till studiecirkelverksamhet.

Över utredningens förslag ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter

och organisationer. Den analys och värdesättning av folkbildningsarbetet,

som utredningen lämnat, och den nyss antydda grundsyn, som utredningen

anlagt, ha genomgående vunnit de hörda remissinstansernas

gillande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

En väsentlig orsak till de brister och svagheter, som vidlåda folkbildningsarbetet,

torde vara att söka i ekonomiska förhållanden. Det synes mig under

sådana omständigheter angeläget, att staten lämnar bildningsarbetet ett

avsevärt ökat stöd, och jag kommer i det följande att i anslutning till utredningens

förslag framlägga dels förslag om ökning av redan utgående

statsunderstöd, dels ock förslag till nya stödåtgärder. Jag delar utredningens

uppfattning, att stödet i första hand bör avse det kvalitetsbetonade studiearbetet,

men finner det å andra sidan av vikt — icke minst av hänsyn till

ungdomen — att understödsbestämmelserna icke formuleras så snävt, att

en utbyggnad på bredden omöjliggöres. I likhet med utredningen finner jag

det riktigt, att staten bygger sina stödåtgärder på förtroende för de organisationer,

som handhava bildningsverksamheten. De kontrollåtgärder, som

bliva nödvändiga, böra i enlighet härmed utformas så, att bildningsarbetets

frihet icke kringskäres. *

I motionerna 1:8Jf och II: 133 anföres bland annat följande.

När det gäller den bildande konsten ange direktiven för 1944 års folkbildningsutredning,

att den bör framkomma med förslag att främja förmedling

till en större allmänhet av denna konst. Man räknar dock tydligen

inte med att frågan om en folklig konstbildning skall tagas upp till behandling

i detta sammanhang.

Det finns emellertid anledning att ägna uppmärksamhet åt denna fråga.

Det finns för närvarande nämligen endast mycket begränsade utbildningsmöjligheter

för den som vill ägna sig åt måleri, teckning eller skulptur som

hobby på fritid. Undervisningen vid konstakademien och konstfackskolan

avser ju att vara yrkesutbildning och kan därför icke ifrågakomma. Korrespondensinstituten

ha med sina kurser sökt att avhjälpa denna brist med,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 156.

som det förefaller, gott resultat men med ett handikap i denna arbetsform.

En konstnärlig utbildning i stil med musikundervisningen vid Folkliga

musikskolan i Ingesund skulle ha en uppgift att fylla. En folklig konstskola

av detta slag skulle kunna bidraga till att fördjupa det växande folkliga

konstintresset, som tagit sig uttryck inte minst i det ökade antalet allmänna

konstföreningar och klubbar vid olika företag och institutioner. Man skulle

där kunna bereda möjlighet för konstintresserade personer att utan alltför

stora kostnader få en fullvärdig handledning. Samtidigt skulle vid en sådan

skola en viss allmänbildande undervisning kunna meddelas, såsom t. ex. i

svensk och allmän historia, religions-, litteratur- och konsthistoria etc.

De redan nu befintliga folkhögskolorna äro inte statsägda, och det finnes

ingen anledning att i detta speciella fall frångå denna princip. Statsmakternas

medverkan skulle därför bli att tillsätta en utredning vari representanter

för intresserade organisationer givetvis böra insättas, och att sedan ge

en sådan folkhögskola ekonomiskt stöd. Som exempel på sådana organisationer

kunna nämnas Riksförbundet för bildande konst, Konstnärernas

riksorganisation och Svenska slöjdföreningen. Man har anledning antaga

att dessa och andra liknande föreningar skulle ha intresse av att deltaga

i en sådan utredning. En del av näringslivets organisationer ha visat stort

intresse för kulturella spörsmål, och det vore lämpligt att undersöka i vad

mån man kan vinna deras medverkan.

Folkbildningsarbetets uppgifter och mål. Politiska

och religiösa frågor. Metoder.

Utredningen understryker, att folkbildningsarbetet skall vara fritt och

frivilligt. Den framhåller, att så länge skolväsendet ännu icke nått sin fulla

utveckling, kommer en betydande del av det bildningsarbete, som måste

betraktas som skolans uppgift, att ligga inom det frivilliga bildningsarbetets

råmärken. Vidare räknar utredningen till bildningsarbetets uppgifter att

meddela fackbetonad bildning men anser det vara riktigt att draga en klart

markerad gränslinje mellan yrkesutbildning och fackbetonad bildning och

hänvisar därvid till att statsmakterna under de senaste decennierna mera

målmedvetet sörjt för yrkesutbildningen. Bildningsarbetets främsta uppgift

angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och

i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran. Till den

medborgerliga bildningen räknar utredningen även hembygdskunskap och

hembygdsvård. Som det fria och frivilliga bildningsarbetets yttersta mål

och syfte betecknas personlighetsbildningen.

För närvarande gäller, att åhörarna vid en föreläsning rörande politiska

och religiösa frågor icke äga rätt att på sätt, som är medgivet vid föreläsningar

i andra ämnen, framställa frågor och anhålla om förklaring i anslutning

till föreläsningen. Utredningen, som finner, att något hinder ej bör

föreligga för att en föreläsning i ett politiskt eller religiöst ämne följes av

en frågetimme, föreslår, att detta förbud borttages. I fråga om studiecirklarna

föreslår utredningen, att även där politiska och religiösa ämnen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

5

skola få behandlas. Garantien mot missbruk ligger enligt utredningens förmenande

dels i det förtroende, som man kan hysa för bildningsorganisationerna,

dels i de inspektionsmöjligheter, som bliva en följd av det föreslagna

statsunderstödet.

Utredningen framhåller, att folkbildningsarbetet ständigt måste förnya

sina metoder att meddela kunskaper och färdigheter. I detta syfte föreslår

utredningen, att ett årligt belopp å 5 000 kronor ställes till förfogande för

psykologisk-pedagogiska institutet i Stockholm att av detta användas för

forskningsarbete rörande folkbildningsarbetets metoder.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Utredningens uttalanden om folkbildningsarbetets uppgifter

och mål ge mig icke anledning till erinringar. Vad angår

gränsdragningen mellan fackbetonad bildning och yrkesutbildning, är det

tydligt, att en sådan kan erbjuda svårigheter. I princip finner jag emellertid

en gränsdragning befogad och utgår liksom utredningen från att studier,

som avse yrkesutbildning, icke skola understödjas i de former, som

kunna komma att gälla för det fria bildningsarbetet. Jag förutsätter likväl,

att understöd kommer att utgå i de fall, då tveksamhet kan råda om studierna

avse fackbetonad bildning eller yrkesutbildning. Till frågan om på

vad sätt och i vilken utsträckning staten i andra former skall lämna sitt

stöd åt studier, som avse yrkesutbildning, är jag icke beredd att taga ställning

i detta sammanhang.

I likhet med utredningen anser jag, att staten bör understödja bildningsarbete

på det politiska och religiösa området enligt

samma grunder, som gälla för annat bildningsarbete. Det synes mig vara

ett statligt intresse att främja en politisk och religiös upplysningsverksamhet,

som icke har karaktär av propaganda för den ena eller andra riktningen.

Därest missbruk skulle förekomma, torde även med de begränsade

kontrollmöjligheter, som utredningen föreslagit, erforderlig rättelse kunna

vinnas.

I likhet med utredningen finner jag ett stöd för vetenskaplig forskning

rörande folkbildningsarbetets metoder motiverat. Jag

har icke något att erinra mot storleken av det av utredningen föreslagna

beloppet å 5 000 kronor. Medel för ändamålet torde lämpligen böra anvisas

under det å åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till psykologisk-pedagogiska

institutet. Då Kungl. Maj:t redan underställt riksdagen

frågan om anslag till institutets verksamhet för budgetåret 1947/48,

torde emellertid med anvisandet av medel för nu ifrågavarande ändamål

kunna anstå till ett följande budgetår.

Korrespondensundervisning m. m.

Departementschefen har å s. 8—32 av förevarande proposition — vartill

utskottet får hänvisa — närmare redogjort för vissa i detta sammanhang

aktuella spörsmål och angivit sin inställning till de under nedan

angivna rubriker berörda frågorna, nämligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 156.

5. Korrespondensundervisning (sid. 8—11),

6. Filmen (sid. 11—13),

7. Anknytningen till annat bildningsarbete (sid. 13 och 14),

8. Ungdomen och folkbildningsarbetet (sid. 15),

9. Landsbygd och städer (sid. 15—18),

10. Försvaret och folkbildningsarbetet (sid. 18—20),

11. Lokalfrågan (sid. 20—23),

12. Hemgårdar och studiehem (sid. 23 och 24),

13. Utbildning av lärare och ledare (sid. 25—28),

14. Olika lärarkategoriers utnyttjande i folkbildningsarbetet (sid. 29—

31) samt

15. Bokförsörjningsfrågan (sid. 31 och 32).

Föreläsningar.

Utredningen framhåller, att såväl den enstaka föreläsningen som föreläsningsserien

ha betydelsefulla uppgifter att fylla i bildningsarbetet. I fråga

om föreläsningsserierna föreslår utredningen en utökning av verksamheten

och finner en ökning av statsunderstödet påkallad även med hänsyn till

önskvärdheten av att nedbringa kostnaderna för de anordnande organisationerna.

Det nu gällande villkoret, att dessa serier skola anordnas i samband

med studiecirkelarbete, föreslås omformulerat för att möjliggöra, att

föreläsningsserier även anordnas i anslutning till annat lokalt organiserat

bildningsarbete.

När det gäller den vid föreläsningsanstalterna bedrivna verksamheten

— som i huvudsak har formen av enstaka föreläsningar — påpekar utredningen,

att den redan i sin översikt över folkbildningsarbetets brister fäst

uppmärksamheten vid den tendens i riktning från kunskapsmeddelelse till

underhållning, som föreläsningsverksamheten kan uppvisa. Utan att på

något sätt vilja förringa värdet av en kulturell förströelse av allmänbildande

innehåll finner utredningen angeläget, att man söker på allt sätt

understödja de försök, som från föreläsningsorganisationernas sida gjorts

och göras för att vidmakthålla den kunskapsgivande karaktären hos föreläsningsverksamheten.

Detta förutsätter enligt utredningens mening ökade

statsunderstöd och en förnyelse av föreläsningsverksamhetens former och

metoder.

Som ett medel att höja kvaliteten hos föreläsningsverksamheten förordar

utredningen en utjämning av kostnaderna för föreläsarnas resor, i det att

den framhåller, att hänsynen till resekostnaderna många gånger tvingar

föreläsningsanstalterna att nöja sig med mindre kvalificerade föreläsare, bosatta

i närheten av föreläsningsorten. En utjämning skulle även innebära

ett rättvist tillgodoseende av landsbygdens intressen. Det nu utgående särskilda

understödet till föreläsningsanstalter, belägna i avlägset liggande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

7

och ekonomiskt mindre bärkraftiga kommuner, för av dem havda resekostnader

för föreläsare har enligt utredningens mening icke visat sig svara

mot sitt syfte.

Även en kvantitativ utökning av föreläsningsverksamheten föreslås. Utredningen

framhåller, att det synes angeläget, att ökade möjligheter beredas

för föreläsningsverksamhet på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke

finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter. Enligt utredningens

mening har denna form av föreläsningsverksamhet en mycket stor

uppgift att fylla som grund för blivande föreningar och kanske i ännu högre

grad som inledning och komplement till folkbildningskurser. Även enskilda

organisationer kunna genom detta anslag få möjlighet att bedriva bildningsverksamhet

i form av föreläsningar.

Förutom de redan berörda ökningarna av anslagsmedlen till föreläsningsserier

och till föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter

icke finnas, innebär utredningens förslag ökat understöd till centralbyråer

och föreläsningsförbund samt en omläggning av grunderna för understöden

till föreläsningsanstalterna.

Departementschefen har för sin del anfört huvudsakligen följande.

Jag kan i stort sett biträda utredningens nu ifrågavarande förslag. Jag

förordar sålunda, såsom närmare framgår av anslagsberäkningarna i det

följande, vissa ökningar av de nu utgående understöden till föreläsningar

i samband med studiecirkelarbete (föreläsningsserier) och till föreläsningar

på orter, där lokala föreläsningsanstalter saknas, eller genom andra organisationer

än dylika anstalter. Förstnämnda föreläsningar torde, i enlighet

med vad utredningen föreslagit, böra benämnas »föreläsningar i anslutning

till lokalt organiserat studiearbete». Likaså finner jag på av utredningen

anförda skäl en ökning motiverad av anslagsmedlen till understöd åt centralbyråer

och åt föreläsningsförbund. Ur anslagsmedlen till understöd åt

centralbyråer torde i fortsättningen böra utgå bidrag jämväl till arbetarnas

bildningsförbunds centralbyrå. Till frågan om anslagsbeloppens storlek

tager jag ställning i det följande.

Vad angår understödet till de lokala föreläsningsanstalterna, förordar

jag i likhet med utredningen och remissinstanserna, att statsunderstödet

utgår i förhållande till det antal föreläsningar, som anstalten anordnar. Jag

har också blivit övertygad om behovet av en utjämning av kostnaderna

för föreläsarnas resor. En dylik utjämning skulle innebära avsevärda fördelar

framför nu gällande system, icke minst med hänsyn till landsbygdens

intressen. Däremot är jag icke beredd att nu — såsom i några remissyttranden

påyrkats — föreslå åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning

jämväl av kostnaderna för traktamentsersättningar åt föreläsare. I

fråga om understödsbeloppens storlek tillstyrker jag utredningens förslag,

att statsunderstödet skall utgå med 25 kronor för varje av anstalten anordnad

föreläsning upp till ett antal av 10 för år samt med 10 kronor för

varje föreläsning därutöver. Utredningen bär vid avgivandet av sitt förslag

utgått från ett föreläsningsarvode av 30—40 kronor för föreläsning. Enligt

vad jag under hand erfarit, ha föreläsningsorganisationerna numera höjt

arvodet till 45 kronor för föreläsning. Som följd härav skulle med ett stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 156.

understöd av 25 kronor per föreläsning och en resekostnadsersättning av

— enligt utredningens beräkning — i medeltal 10 kronor per föreläsning

de mindre föreläsningsanstalterna icke — såsom i betänkandet förutsättes

— komma i åtnjutande av ett sammanlagt bidrag ungefärligen motsvarande

föreläsningsarvodet. Även om jag i och för sig finner en ökning

av det tidigare gällande föreläsningsarvodet rimlig, är jag emellertid icke

beredd att nu av denna orsak förorda en ökning av de av utredningen föreslagna

understödsbeloppen, detta så mycket mindre som det icke synes

uteslutet, att resekostnadsersättningen i medeltal kan komma att överstiga

10 kronor per föreläsning.

Utredningens förslag, att som villkor för understöd till lokal föreläsningsanstalt

skall gälla, att föreläsningarnas antal för år icke bör understiga

10, har mötts av erinringar från landsbygdshåll. Jag finner invändningarna

bärande och förordar i likhet med skolöverstyrelsen, att antalet nedsättes

till 8, med rätt för överstyrelsen att medgiva ytterligare nedsättning, då

särskilda förhållanden sådant påfordra. Någon undre gräns för skolöverstyrelsens

dispensrätt synes mig icke erforderlig.

Utjämningen av kostnaderna för föreläsarnas resor torde i enlighet med

utredningens förslag böra genomföras på så sätt, att resekostnaderna ersättas

ur ett särskilt för ändamålet anvisat anslag av förslagsanslags natur,

vilket torde böra ställas till skolöverstyrelsens förfogande. Resekostnadsersättning

av statsmedel torde vid varje anstalt böra utgå för högst 30

föreläsningar per år. Den torde böra beräknas enligt reseklass II i allmänna

resereglementet. En utbetalning efter av vederbörande föreläsare utställd

reseräkning torde vara att föredraga framför det av utredningen föreslagna

förfaringssättet. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga bestämmelser i fråga om utbetalningsförfarandet. För att nödig

sparsamhet skall iakttagas torde böra föreskrivas, att anstalt för förmedling

av föreläsningar skall aktgiva på att längre föreläsningsresor såvitt möjligt

anordnas i form av turnéer.

Jag biträder utredningens förslag om anvisande av 3 000 kronor till resestipendier

åt deltagare i av skolöverstyrelsen anordnade konferenser för

föreläsare och om utgivande genom överstyrelsens försorg av förteckningar

över föreläsare och föreläsningsämnen.

Landsorganisationen har i sitt remissyttrande föreslagit, att 20 000 kronor

måtte anvisas till föreläsningar i samband med central kursverksamhet,

anordnad av till studieförbund anslutna organisationer. Förslaget innebär

såtillvida ett avsteg från hittills följda principer för den statsunderstödda

föreläsningsverksamheten som ifrågavarande föreläsningar beräknas

icke vara offentliga utan enbart rikta sig till organisationens egna medlemmar.

Det synes mig emellertid uppenbart, att den verksamhet, som här

avses, har ett bildnings värde, som väl kan jämföras med de offentliga

föreläsningarnas. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig ett statligt

stöd till den föreläsningsverksamhet, som här är i fråga. Som villkor torde

böra föreskrivas, att föreläsningarna skola yara av allmänbildande karakavse

den anordnande organisationens egna förhållanden samt

att föreläsare och föreläsningsämnen skola väljas ur av skolöverstyrelsen

utgivna eller godkända förteckningar eller också eljest vara på förhand

godkända av skolöverstyrelsen. Mot storleken av det föreslagna anslagsbeloppet

har jag intet att erinra. Det torde böra ställas till skolöverstyrelsens

förfogande att av överstyrelsen fördelas på liknande sätt som an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156. 9

slagsmedlen till föreläsningsverksamhet i anslutning till lokalt organiserat

studiearbete.

Det av föreläsningsförbundens riksorganisation framlagda förslaget, att

föreläsningsanslaget i dess helhet skall erhålla karaktären av förslagsanslag

kan jag icke biträda.

Folkbildningskurser.

Å s. 41—44 av förevarande proposition har departementschefen lämnat

en närmare redogörelse för utredningens förslag rörande understödjandet av

ifrågavarande verksamhet samt angivit sin egen inställning till detsamma.

Utskottet får hänvisa till propositionen i nämnda del.

Studiecirklar.

Departementschefen har härutinnan anfört huvudsakligen följande.

Om man bortser från det anslag, som under åren 1924/25—1939/40

utgick för anordnande av universitetscirklar, har studiecirkelverksamheten

hittills endast erhållit statligt stöd i den formen, att riksförbund för studiecirkelverksamhet

(studieförbund) erhållit statsunderstöd för folkbiblioteksverksamhet

i sammanhang med studiecirkelarbete. Att studiecirklarna

det oaktat kunnat utvecklas till en så omfattande och betydelsefull gren

av folkbildningsarbetet är ett otvetydigt vittnesbörd om å ena sidan studiecirkelmetodens

värde och å andra sidan den starka idealitet, som burit

upp och alltjämt bär upp det folkliga bildningsarbetet. Detta betyder

emellertid icke, att ett statligt stöd är opåkallat. Såsom av utredningen

framhållits kunna såväl de cirklar, som syssla med elementära ämnen som

de som ägna sig åt ämnen av allmänt bildande karaktär, från olika utgångspunkter

göra gällande, att ett främjande av deras verksamhet ligger i statens

intresse.

Jag förordar därför ett statligt stöd till studiecirkelverksamheten. I betraktande

av studiecirkelverksamhetens stora betydelse torde stödet böra

givas en förhållandevis vid omfattning.

För att en studiecirkel skall kunna erhålla statsunderstöd, bör den fylla

vissa krav i fråga om studiearbetets standard. Jag är ense med utredningen

om att dessa krav icke få innebära en ingående statlig kontroll av verksamheten.

Jag kan därvid ansluta mig till utredningens uppfattning, att

kontrollen av lärarnas och ledarnas kvalifikationer m. m., när det gäller

cirklar, anslutna till studieförbund, i största möjliga utsträckning bör kunna

anförtros åt vederbörande studieförbund, under förutsättning att detta har

tillgång till kvalificerad bedömare (studierektor). Då det blir denne, som

gentemot de statliga myndigheterna kommer att bära ansvaret för bildningsarbetets

kvalitet, synes det mig rimligt, att hans kompetens, på sätt

utredningen föreslagit, prövas av skolöverstyrelsen. I anledning av vad

landsorganisationen i detta avseende anfört må framhållas, att den ifrågasatta

kompetensprövningen givetvis icke får innebära uppställandet av

kompetenskrav, som äro oförenliga med eller främmande för folkbildningsarbetets

egenart. I fråga om studiecirklar, som icke äro anslutna till något

studieförbund, torde kontrollen i enlighet med utredningens förslag böra

handhavas av skolöverstyrelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 156.

Med hänsyn till kraven i fråga om deltagarantal och studietid samt grunderna

för statsunderstödets beräkning föreslås i betänkandet en uppdelning

av cirklarna i grundcirklar, bildningscirklar, ungdomscirklar och universitetscirklar.

Av remissyttrandena framgår, att uppdelningen i grundcirklar

och bildningscirklar visserligen ur vissa synpunkter kan anses befogad,

men att den i praktiken torde komma att erbjuda betydande svårigheter.

Under sådana omständigheter synes mig dylik uppdelning, innebärande

skilda krav i fråga om deltagarantal och studietid samt olika understödsgrunder,

böra undvikas. Vad ungdomscirklarna angår, kan det vara

motiverat att tillerkänna dessa en särställning i understödshänseende. Å

andra sidan synes det icke nödvändigt att i fråga om studietid och deltagarantal

ställa andra krav på dessa cirklar än på cirklar, som ha övervägande

vuxna medlemmar. Utredningens definition av ungdomscirkeln

torde emellertid för undvikande av att cirklar med övervägande vuxna

medlemmar söka understöd som ungdomscirklar böra kompletteras med en

föreskrift, att cirkelns medlemmar skola till övervägande del och till minst

det antal, som föreskrives som minimum för cirkeln, bestå av personer i

åldern 14—18 år. Med den speciella karaktär, som universitetscirklarna

ha, torde det vara riktigt att ställa särskilda krav i fråga om dessas deltagare.

Jag utgår således från att samma krav i fråga om studietidens längd

och antal deltagare i sammankomsterna skola ställas på alla studiecirklar,

bortsett från universitetscirklarna. Det synes mig därvid skäligt att göra

en bestämd skillnad mellan krav på studietidens längd och krav på ett

visst minimiantal deltagare. Medan det förra kravet är ett kvalitetskrav,

är det senare kravet närmast en fråga om hur långt statens ekonomiska

stöd bör sträcka sig.

Enligt utredningens förslag skulle för grundcirklar krävas ett minimum

av 24 studietimmar, fördelade på 12 sammankomster, och för bildningsoch

ungdomscirklar ett minimum av 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster.

I båda fallen har skolöverstyrelsen ansetts böra kunna medgiva

nedsättning. Skolöverstyrelsen har i sitt remissyttrande som ett gemensamt

minimum förordat 20 studietimmar, fördelade på 10 sammankomster.

Från landsbygdsorganisationernas sida har gjorts gällande, att

även ett minimum om 20 studietimmar ingåve allvarliga betänkligheter.

Ett minimum av 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster, har angivits

som det strängaste krav, som kan uppställas för landsbygdens vidkommande.

För egen del kan jag helt ansluta mig till vad av de olika remissinstanserna

yttrats angående vikten av att landsbygdens studiearbete främjas.

Det synes mig också tydligt, att landsbygdens kommunikations- och arbetsförhållanden

kunna göra avvikelser från en huvudregel nödvändiga. Å

andra sidan finner jag det angeläget, att det studiearbete, som erhåller

statsunderstöd, har karaktären av verkliga studier. En garanti för detta

synes mig ligga i studietidens längd. Särskilt när det gäller studier i elementära

ämnen måste studierna ha en icke alltför obetydlig omfattning, om

något resultat skall nås. Under sådana omständigheter förordar jag i likhet

med skolöverstyrelsen, att som villkor för understöd kräves minst 20 studietimmar,

fördelade på 10 sammankomster. Jag förutsätter dock, att

dispens lämnas i alla sådana fall, där kommunikationer och arbetsförhål
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

11

landen göra en dispens motiverad. Likaså utgår jag från att dispens skall

kunna medgivas i fråga om studiecirklar, som syssla med mera kvalificerade

ämnen och där hemarbetet kan väntas vara av betydande omfattning.

Det synes mig angeläget, att dispensförfarandet icke blir alltför omständligt.

Lämpligen torde skolöverstyrelsen böra lämna studieförbunden

meddelande angående de generella villkoren för dispens.

I fråga om kravet på ett visst minimiantal deltagare har skolöverstyrelsen

föreslagit en minimisiffra av 8 deltagare, medan från landsbygdsorganisationernas

sida framhållits, att ett minimikrav av 5 deltagare är det strängaste,

som kan ifrågakomma för studiecirkelverksamheten på landsbygden. Som

jag redan antytt, är det här fråga om en avvägning av det statliga understödets

omfattning. Under sådana omständigheter finner jag mig kunna

biträda, vad landsbygdsorganisationerna föreslagit, och förordar, att minimiantalet

deltagare fastställes till 5. Jag förordar likaså de av utredningen

förutsatta dispensmöjligheterna i fråga om bland annat musikcirklar, varigenom

beträffande cirklar av sistnämnda slag statsunderstöd skulle kunna

beviljas vid övningar med ända ned till 2 deltagare.

När det gäller att fastställa de grunder, efter vilka understödet till studiecirkelverksamheten

skall utgå, finner jag det riktigt att, såsom utredningen

föreslagit, låta understödets storlek bestämmas i förhållande till de

verkliga kostnaderna för cirkelverksamheten. Jag kan också ansluta mig

till förslaget, att understödet i princip skall utgå med hälften av cirklarnas

verkliga utgifter för av utredningen angivna ändamål med den begränsning,

som kan ligga däri, att maximibelopp fastställas för de statliga bidragen

till lärare, ledare och korrespondenskurser samt för kostnaderna per

cirkeldeltagare för studieplaner och grundböcker. Jag förordar likaledes, att

ungdomscirklar erhålla ett förhållandevis högre bidrag än cirklar för vuxna

och har intet att erinra mot att bidraget bestämmes till tre fjärdedelar

av kostnaderna för lärare, ledare och korrespondenskurser samt till hälften

av kostnaderna för studieplaner och grundböcker. Det av jordbrukarungdomens

förbund i detta sammanhang framlagda förslaget, att bidragen till

studiecirklarna skulle ökas med 50 procent i samma utsträckning som cirkelmedlemmarna

äro under 18 år, torde i praktiken leda till ett invecklat

redovisningsförfarande, som bör undvikas.

I fråga om de särskilda bidragsbeloppens storlek ansluter jag mig till

vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag förordar alltså en maximering av

statsbidraget till 3 kronor per studietimme i fråga om lärararvodet, till en

krona per studietimme i fråga om ledararvodet, till 50 kronor i fråga om

korrespondenskurs och till 5 kronor per cirkelmedlem i fråga om kostnaderna

för studieplaner och grundböcker. För ungdomscirklarna böra dock motsvarande

maximibelopp utgöra 4 kronor 50 öre, en krona 50 öre, 75 kronor

samt 5 kronor.

Utredningen har föreslagit, att bildningscirkel skulle få rätt att med

bidrag av statsmedel i begränsad omfattning anlita föreläsare. Med det

sammanförande av grundcirklar och bildningscirklar, som här har förordats,

torde denna förmån, i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit,

böra beredas samtliga studiecirklar för vuxna. Däremot synes mig icke

tillräckliga skäl föreligga för att, såsom jordbrukarungdomens förbund förordar,

utsträcka rätten till att gälla iivcn ungdomscirklar.

Enligt utredningens förslag skall understöd till annan studiecirkelverk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 156.

samhet än universitetscirklar utgå från ett särskilt å riksstaten uppfört

obetecknat anslag. Utredningen har emellertid framhållit, att ett tillämpande

av de av utredningen förordade principerna skulle som konsekvens

kräva ett förslagsanslag. Ett stort antal av de hörda remissinstanserna har

i enlighet härmed föreslagit, att anslaget uppföres som förslagsanslag. I

dessa förslag har skolöverstyrelsen instämt under framhållande av att de

budgettekniska fördelarna av ett obetecknat anslag bleve förhållandevis

obetydliga i jämförelse med de administrativa nackdelarna. Jag kan ansluta

mig till denna skolöverstyrelsens uppfattning. Det synes mig uppenbart,

att det stöd till studiecirkelverksamheten, som avses med här ifrågavarande

anslag, icke når sitt fulla värde, om icke den studiecirkel, som

planerar sitt arbete, på förhand kan veta, att ett statsunderstöd av en viss

omfattning kommer att utgå under förutsättning, att cirkeln fyller vissa

villkor. Jag förordar alltså, att anslaget till understöd åt studiecirkelverksamhet

uppföres som förslagsanslag.

Som framgår av vad jag redan yttrat tillstyrker jag, att understöd på

nytt utgår till universitetscirklar. Jag delar utredningens uppfattning om

värdet av denna kontakt mellan eliten inom folkbildningsarbetet och företrädare

för den vetenskapliga forskningen. I likhet med flertalet av de hörda

universitetsmyndigheterna kan jag emellertid icke förorda utredningens

förslag, att stipendierad docent skall få utbyta sin undervisningsskyldighet

mot skyldighet att leda universitetscirklar och att i samband därmed medel

skola anvisas för inrättande av två nya docentstipendier vid universiteten

i Uppsala och Lund. I stället torde ur det särskilda anslag till understöd

åt universitetscirklar, som enligt utredningens förslag skall ställas till skolöverstyrelsens

förfogande för bland annat anordnandet av studiecirklar,

ledda av läroverkslärare med docentkompetens, böra bestridas lärarkostnaderna

jämväl för av universitetslärare ledda cirklar. Vad utredningen i

övrigt föreslagit med avseende å understödsgrunderna anser jag mig i huvudsak

kunna godtaga. Det synes mig dock skäligt, att bidrag av statsmedel

jämväl utgår till bestridande av lärarnas rese- och traktamentskostnader,

där sådana förekomma. Ifrågavarande cirklar torde böra kunna

anordnas i anslutning till såväl universiteten som de båda högskolorna

i Stockholm och Göteborg. Såsom ledare böra kunna anlitas nuvarande

och förutvarande universitetslärare liksom andra lärare med docentkompetens.

Radio m. m.

Departementschefen har å sid. 59—72 av propositionen nr 204 — vartill

utskottet får hänvisa — under nedan angivna rubriker behandlat olika i

förevarande sammanhang aktuella frågor, nämligen

19. Radio (sid. 59 och 60),

20. Bibliotek (sid. 60—63),

21. Enskilda studier (sid. 63 och 64),

22. Nya bildningsformer (sid. 64 och 65),

23. Studieförbund (sid. 65—69) samt

24. Samverkan inom folkbildningsarbetet (sid. 69—72).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156. 13

Tillsynsmyndighet.

Utredningen föreslår, att frågorna rörande allmän folkbildning i fortsättningen

handläggas av en särskild folkbildningsrotel inom överstyrelsens

folkskolavdelning. På grund av det nära sambandet mellan folkbildningsarbetet

och folkhögskolorna föreslås, att även ärenden rörande dessas verksamhet

skola handläggas av denna rotel liksom ärenden rörande nykterhetsundervisningen

och rörande allmän ungdomsvård. I detta avseende erinrar

utredningen om att ungdomsvårdskommittén i skilda sammanhang föreslagit

skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet. Ärenden rörande folk- och

skolbibliotek böra däremot enligt utredningens mening såsom hittills handläggas

av biblioteksroteln.

Vid sidan av den föreslagna folkbildningsroteln inom skolöverstyrelsen

föreligger enligt utredningens mening ett uppenbart behov av ett rådgivande

och initiativtagande organ, så sammansatt, att det kan sägas representera

hela det frivilliga bildningsarbetet i vårt land. Något sådant organ

finnes icke för närvarande. För ändamålet föreslår utredningen, att en

statens folkbildningsnämnd, knuten till skolöverstyrelsens folkbildningsrotel,

tillsättes. En sådan nämnd skulle enligt utredningens mening betyda

ett kraftigt stöd för rotelns rådgivande verksamhet; den skulle genom

att själv taga initiativ på folkbildningsområdet kunna verksamt befordra

bildningsarbetets utveckling; den skulle kunna ingripa mot eventuella

osunda tendenser, vare sig dessa taga sig uttryck i statlig byråkrati eller

organisationbunden likriktning; den skulle slutligen, om så befanns lämpligt,

kunna höras i samband med att skolöverstyrelsen avgav sina riksdagspetita

rörande folkbildningsfrågor.

Som ordförande i nämnden föreslås chefen för folkbildningsroteln skola

fungera och som sekreterare lämplig person bland rotelns övriga personal.

Vad angår nämndens sammansättning i övrigt, har utredningen diskuterat,

huruvida ledamöterna skola utses av Kungl. Maj:t eller av vederbörande

organisationer. Med hänsyn till att nämnden skall vara ett representativt

organ, har utredningen stannat för det senare alternativet. De organisationer,

som enligt förslaget skola representeras i nämnden genom vardera

en representant utsedd för en tid av två år äro följande: vart och ett av

de statsunderstödda studieförbunden, föreläsningsförbundens riksorganisation,

folkbildningsförbundet, envar av de statsunderstödda centralbyråerna

för förmedling av föreläsningar, svenska folkhögskolans lärarförening, AB

radiotjänst, Sveriges allmänna biblioteksförening, försvarsstaben, riksförbundet

för bildande konst, amatörteaterns riksförbund och musikfrämjandet.

Därjämte föreslås, att universiteten skola representeras genom en av

universitetskanslern för samma tid utsedd ledamot. För varje ledamot skall

i samma ordning utses suppleant.

Enligt utredningens mening bör folkbildningsnämnden normalt samman
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 156.

träda endast en gång om året, varvid chefen för folkbildningsroteln skulle

lämna en översikt över folkbildningsarbetets utveckling under det gångna

året. Om skolöverstyrelsen så funne lämpligt eller tio av nämndens ledamöter

det begärde, skulle nämnden kunna sammankallas även mellan de

årliga sammanträdena för behandling av viss fråga.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den ökade omfattning, som statsunderstödet till folkbildningsarbetet

kommer att få vid bifall till vad jag i det föregående förordat, gör en förstärkning

av skolöverstyrelsens arbetskrafter oundgänglig. I likhet med utredningen

och remissinstanserna finner jag det därvid angeläget, att överstyrelsen

sättes i stånd att vid sidan av nödig kontroll över statsunderstödens

användning bedriva en rådgivande och stimulerande verksamhet.

Jag förordar förslaget om inrättande av en särskild folkbildningsrotel

inom skolöverstyrelsen med ett undervisningsråd såsom chef. Jag kan även

biträda utredningens förslag om inrättandet av två konsulentbefattningar

för allmän folkbildning. Härutöver torde en viss förstärkning av överstyrelsens

biträdes- och amanuenspersonal bliva erforderlig vid bifall till

de av mig förordade åtgärderna till främjande av folkbildningsarbetet.

Med avseende å den föreslagna folkbildningsnämnden kan jag i huvudsak

biträda vad utredningen föreslagit. Jag delar utredningens uppfattning,

att en dylik nämnd skulle betyda ett värdefullt stöd för folkbildningsrotelns

verksamhet. Liksom skolöverstyrelsen förutsätter jag, att nämnden

uteslutande skall vara ett rådgivande organ. Nämnden synes mig, såsom

överstyrelsen förordat, böra utökas med en representant för federationen

Sveriges allmänna folkskollärarförening och en för läroverkslärarnas riksförbund.

Däremot är jag icke beredd att nu tillstyrka en ytterligare utökning

av nämnden i förhållande till utredningens förslag för att möjliggöra

en representation för korrespondensinstituten. Folkbildningsrotelns chef

torde, såsom utredningen föreslagit, böra tjänstgöra såsom ordförande vid

nämndens sammanträden. Erfarenheterna torde få utvisa, om det kan anses

tillfyllest, att nämnden normalt sammanträder endast en gång per år. Mot

förslaget, att nämnden skall sammanträda, då minst fem ledamöter så önska,

har jag icke något att erinra. Nämndens genom val utsedda ledamöter torde

vid deltagande i sammanträde med nämnden böra äga åtnjuta dagarvode

enligt kommittékungörelsen samt resekostnads- och traktamentsersättning

enligt rese- och traktamentsklass IA i allmänna resereglementet. Till

medelsanvisningen härför tager jag ställning i annat sammanhang.

Utskottet.

Utskottet vill i anledning av vad departementschefen inledningsvis anfört

framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen finner det

angeläget, att staten lämnar folkbildningsarbetet ett avsevärt ökat stöd

samt att stödet i första hand bör avse det kvalitetsbetonade studiearbetet,

varvid likväl — såsom departementschefen framhållit — bör iakttagas

att understödsbestämmelserna icke formuleras så snävt, att en utbyggnad

på bredden omöjliggöres.

I motionerna I: 84 och II: 133 har yrkats, att riksdagen skulle i skrivelse

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

15

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande inrättandet av en folklig

konstskola. I direktiven för 1944 års folkbildningsutredning har angivits,

att utredningsmännen borde pröva de möjligheter, som kunde föreligga

att från statens sida främja en folklig konstuppfostran genom förmedling

av den bildande konsten, teatern m. m. Enligt vad utskottet har sig bekant

äro dessa spörsmål för närvarande föremål för behandling inom utredningen.

Att nu utan avvaktan på det resultat, vartill utredningen härvid må

komma, hos Kungl. Maj:t hemställa om särskild utredning beträffande den

av motionärerna berörda frågan kan utskottet icke finna lämpligt, varför

utskottet avstyrker bifall till det i ovannämnda motioner framställda

yrkandet.

Med anledning av vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga

om bildningsarbetet på det politiska och religiösa området vill utskottet

framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen funnit det vara

ett statligt intresse att främja en på förevarande områden bedriven upplysningsverksamhet,

som icke har karaktär av propaganda för den ena

eller andra riktningen.

Vad föreläsningsverksamheten beträffar har utskottet ansett sig böra

understryka vikten av att den kunskapsgivande karaktären hos denna

verksamhet upprätthålles av föreläsningsorganisationerna.

I fråga om statligt stöd till studiecirkelverksamheten ansluter utskottet

sig till vad av departementschefen i sådant avseende förordats. Departementschefen

har i likhet med skolöverstyrelsen ansett, att såsom villkor

för understöd böra krävas minst 20 studietimmar, fördelade på 10 sammankomster.

Departementschefen har emellertid förutsatt, att dispens

från detta villkor skulle lämnas dels i sådana fall, där kommunikationer

och arbetsförhållanden gjorde detta motiverat, dels ock i fråga om studiecirklar,

som sysslade med mera kvalificerade ämnen och där hemarbetet

väntades vara av betydande omfättning. Utskottet har icke funnit anledning

till erinran mot att såsom departementschefen förordat vissa dispensmöjligheter

komma att föreligga på förevarande område.

Departementschefen har i likhet med utredningen ansett, att skolöverstyrelsen

även i fortsättningen skall vara tillsynsmyndighet för det fria

folkbildningsarbetet. För handläggningen av dessa ärenden bör enligt departementschefens

förslag inrättas en särskild folkbildningsrotel med ett

undervisningsråd såsom chef. Utskottet är ense med departementschefen

om lämpligheten av en dylik anordning. Den nya roteln torde i huvudsak

böra tillföras de grupper av ärenden, som av utredningen angivits.

Vid den ändrade arbetsfördelning inom överstyrelsens folkskolavdelning,

som blir en följd av inrättandet av folkbildningsroteln, torde enligt utskottets

mening böra tillses, att den nya rotelns arbetsbörda lämpligt avväges.

Vad departementschefen under förevarande avdelning av propositionen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 156.

nr 204 i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning till

erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må medgiva, att bidrag av statsmedel

må utgå till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

b) att motionerna I: 84 och II: 133 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

II. Anslagsberäkningar.

l:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 1, s. 78), innebärande en anslagshöjning med 38 000

kronor, vilken betingas av anställandet av ytterligare en amanuens vid vartdera

biblioteket i Linköping och Skara, regleringen av befordringsgången för

amanuenspersonalen och den allmänna löneregleringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .........................kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 37 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 4 600

Summa kronor 80 500;

2. till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 80 500 kronor.

2:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt 2,

s. 78—83) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 818 500 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 477 500 kronor.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet fördelar sig på olika

utgiftsposter på sätt framgår av följande uppställning, varvid inom parentes

angives höjning eller sänkning i förhållande till innevarande budgetår:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

17

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus-, trupp
förbands-

och sjömansbibliotek, förslagsvis kronor 2 270 500 (+153 600)

Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet,

förslagsvis................. » 13 000

Centralbibliotek...................

»

475 000 ( + 305 000)

Bidrag till vandringsbiblioteksverksamhet

m. m. vid landsbiblioteken..........

»

20 000 ( +

14 000)

Resekostnads- och traktamentsersättnin- gar vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek................

12 600 ( +

5 500)

Förmedlingsanstalter för vandringsbiblio- tek.............................

»

5 000 (—

1000)

Tillägg till grundkatalog............

»

4 500

Tidskrifter......................

»

4 500 (—

6 000)

Bibliotekskurser...................

Tf

13 400 ( +

6 400)

Summa kronor 2 818 500 ( + 477 500).

Den under 1. förordade höjningen är föranledd av anslagsbelastningen å

ifrågavarande post under budgetåret 1945/46.

Höjningen av anslagsposten till centralbibliotek sammanhänger med ett

av utskottet i det föregående utan erinran lämnat förslag om höjning av

det nu utgående årliga understödet till centralbiblioteken från 10 000 kronor

till 25 000 kronor per bibliotek, varjämte medel beräknats för inrättande från

och med den 1 januari 1948 av två nya centralbibliotek.

Anslagsposten till Bidrag till vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid

landsbiblioteken — tidigare benämnd Vandringsbiblioteksförråd vid stiftsoch

landsbiblioteken — har föreslagits få nämnda ändrade rubrik med hänsyn

till viss förordad utvidgning av verksamheten, avseende bland annat anordnande

av bokbilsverksamhet samt väglednings- och upplysningsarbete.

Ur anslagsposten till tidskrifter utgår nu understöd till de tre tidskrifterna

Biblioteksbladet, Folklig kultur och Studiekamraten med 3 500 kronor

till envar. I enlighet med av folkbildningsutredningen framlagt förslag har

departementschefen förordat, att understöden till tidskrifterna Folklig kultur

och Studiekamraten i fortsättningen skola utgå ur det av utredningen föreslagna

anslaget till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.

Utskottet har tidigare lämnat utan erinran departementschefens förslag om

höjning av understödet till vardera av de två sistnämnda tidskrifterna med

1 000 kronor till 4 500 kronor. Samma höjning föreslås nu understödet till

tidskriften Biblioteksbladet böra undergå.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

2 — Bihang till riksdagens protokoll 10li7. 6 saml. Nr 156—157.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 156.

Utskottet.

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 2 818 500 kronor.

3:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med

Kungl.Majrts förslag (punkt 3, s. 83 och 84), vilket innebär en anslagsminskning

med 20 000 kronor, sammanhängande med att under förevarande anslag

medel från och med nästa budgetår föreslås beräknade endast till det särskilda

bidraget till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet bland

sjömän för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

4:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

4, s. 84—87), vilket innebär en anslagshöjning med 165 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna ''populärvetenskapliga föreläsningar för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 440 000 kronor.

5:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 5, s. 87) föreslagit riksdagen att till förenämnda ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 155 000 kronor.

Det förordade anslaget motsvarar det för innevarande budgetår anvisade

anslaget till Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser, vilket

är uppfört med 90 000 kronor. Den ändrade anslagsrubriken har föranletts

av att beteckningen flyttande folkhögskolekurser numera synts oegentlig

och ansetts böra ersättas av benämningen folkbildningskurser. Ur det

för nästa budgetår begärda anslaget avses 30 000 kronor för understöd till

Folkbildningsförbundet för konsulentverksamhet.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

m. m. för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 155 000 kronor.

6:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 6, s. 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

19

7:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

s. 88—90) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under förevarande anslag

anfört följande.

Jag har i det föregående förordat, att någon uppdelning mellan grundcirklar

och bildningscirklar icke skall ske. Med tillämpning av de av mig i

övrigt förordade grunderna för statsunderstödets utgående kommer studiecirkel,

som är anordnad som lärarcirkel och har en studietid av 20 studietimmar,

ett medlemsantal av 5 och kostnader för studieplaner och grundböcker

av minst 10 kronor per medlem, att erhålla ett statsunderstöd av

(20 X 3 + 5 X 5 =) 85 kronor. Studiecirkel, som begagnar sig av korrespondenskurs,

erhåller i understöd, ledararvode inräknat, (50 -f- 20 X

X 1 =) 70 kronor. Studiecirkel, som arbetar som diskussions- eller läsecirkel,

erhåller ett ledararvode om 20 kronor samt understöd för studieplaner

och grundböcker om (5X5=) 25 kronor eller sammanlagt 45 kronor. Med

utgångspunkt från dessa cirkeltyper skulle understödet för sammanlagt

6 000 lärarcirklar uppgå till (6 000 X 85 =) 510 000 kronor, för 6 750 korrespondenscirklar

till (6 750 X 70 =) 472 500 kronor samt för 4 250 diskussions-

eller läsecirklar till (4 250 X 45 =) 191 250 kronor. Med tillämpning

av utredningens beräkningsgrunder skulle sålunda det sammanlagda

anslagsbehovet för till Samverkande bildningsförbunden anslutna cirklar

uppgå till (510 000 + 472 500 + 191 250 =) 1 173 750 kronor. I förhållande

till utredningens beräkning innebär detta en merkostnad av omkring

45 000 kronor.

I fråga om såväl utredningens beräkning som den av mig här gjorda är

att märka, att hänsyn därvid icke tagits till eventuellt förekommande

ungdomscirklar med dessas något fördelaktigare understödsgrunder. Enligt

utredningens av mig förordade förslag kommer vidare understöd att utgå

dels till studiecirkelverksamhet inom andra organisationer än de nu till

Samverkande bildningsförbunden anslutna, dels till fristående studiecirklar.

Utredningen har med hänsyn härtill uppskattat det sammanlagda anslagsbehovet

till 1 200 000 kronor. Vid bifall till de av mig förordade understödsgrunderna

skulle, såsom framgår av vad jag nyss anfört, beloppet behöva

ökas med omkring 45 000 kronor. Därest anslaget för här ifrågavarande

ändamål i enlighet med vad jag tidigare förordat erhåller karaktär av förslagsanslag,

anser jag emellertid med hänsyn till osäkerheten i de beräkningsgrunder,

som i ett fall som detta måste komma till användning, icke

tillräckliga skäl föreligga för att frångå utredningens uppskattning av anslagsbehovet.

Jag förordar därför, att anslaget uppföres med 1 200 000

kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran beträffande departementschefens

anslagsberäkningar, tillstyrker, att förevarande anslag för nästa

budgetår uppföres med det av departementschefen förordade beloppet,

1 200 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet

för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 156.

8:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punlct 8, s. 90 och 91), vilket avser anvisande

av ett anslagsbelopp av 30 000 kronor för anordnande av 14—16 universitetscirklar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

9:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. in. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 91 och 92), vilket avser en

medelsanvisning av dels 15 000 kronor för anordnande genom skolöverstyrelsens

försorg av utbildningskurser för studieledare, dels 10 000 kronor för

nya bildningsformer inom det folkliga bildningsarbetet, dels 15 000 kronor

för bildningspropaganda på landsbygden, dels 10 000 kronor såsom bidrag

till enskilda studier genom korrespondens, dels ock 9 000 kronor till understöd

med 4 500 kronor till vardera av tidskrifterna Folklig kultur och Studiekamraten,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. m. för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 59 000 kronor.

10:o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsningsoch

studielokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 92),

vilket avser en medelsanvisning av 20 000 kronor såsom bidrag till inköp

av filmapparater och 10 000 kronor såsom bidrag till inköp av radioapparater,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater

för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

ll:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 92 och 93) föreslagit riksdagen

att till förenämnda ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 500 000 kronor.

Det förordade anslaget motsvarar det för innevarande budgetår anvisade

anslaget till Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader,

vilket är uppfört med 82 000 kronor. Ur detta anslag

utgå nu bidrag med 55 000 kronor till arbetarnas bildningsförbund, med

12 000 kronor till svenska landsbygdens studieförbund, med 7 000 kronor till

tjänstemännens bildningsverksamhet, med 3 000 kronor till studieförbundet

medborgarskolan och med 5 000 kronor till folkuniversitetets nämnd.

De nio nuvarande studieförbundens utgifter för bildningsverksamheten

under budgetåret 1947/48 ha beräknats sålunda.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

21

Studieförbund

Studierektor,

allmänna

omkostnader

Instruktörer

Studieledar-

kurser

Summa

Arbetarnas bildningsförbund.......

134 000

226 000

81 000

441 000

Godtemplarordens studieförbund.....

20 200

5 500

5 900

31 600

Jordbrukareungdomens förbund .....

23 280

—

24 730

48 010

Nationaltemplarordens studieförbund . .

18 500

4 000

5 500

28 000

Studieförbundet medborgarskolan ....

38 000

29 000

27 400

94 400

Svenska landsbygdens studieförbund . . .

61 000

26 000

32 000

119 000

Sveriges blåbandsförening.........

1 530

2 000

7170

10 700

Sveriges kristliga bildningsförbund ....

11 700

24 000

37 000

72 700

Tjänstemännens bildningsverksamhet . .

25 000

25 000

20 000

70 000

Summa kronor

333 210

341 500

240 700

915 410

I anslutning härtill har utredningen anfört följande.

Sammanlagt kunna alltså de nio nuvarande studieförbundens utgifter för

bildningsverksamheten under budgetåret 1947/48 beräknas till 915 410

kronor. Statsunderstödet för förbundens organisations- och administrationskostnader

skulle alltså komma att utgöra 457 705 kronor. Utöver det belopp,

som i enlighet med sammanställningen kan komma att utgå till arbetarnas

bildningsförbund, torde till detta på samma sätt som nu böra utgå

bidrag för anordnande av instruktionskurser för sjömän samt för anställande

av folkbildningsinstruktörer för sjömän. Detta bidrag torde liksom

under innevarande budgetår böra utgå med 17 300 kronor. Vid beräkningen

av anslagets storlek bör vidare hänsyn tagas till att ytterligare studieförbund

torde komma att godkännas och därigenom bliva berättigade till understöd

för sina organisations- och administrationskostnader. Utredningen

erinrar om att folkuniversitetets nämnd redan nu åtnjuter statsunderstöd.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter synes anslaget böra beräknas

till 500 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig böra godtaga de sålunda gjorda anslagsberäkningarna.

Utskottet, som biträder departementschefens förslag om uppförande av

ifrågavarande anslag med 500 000 kronor, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret 1947/48

under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 500 000

kronor.

12:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studiehem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12,

s. 94), vilket beträffande båda anslagen innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa

a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag

av 30 000 kronor;

b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag

av 30 000 kronor.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 156.

13:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 94—102)

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 455 500 kronor, innebärande en anslagshöjning med

99 800 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget

med 107 200 kronor. Av följande sammanställning framgå dels för budgetåren

1939/40 och 1946/47 för olika ändamål anvisade anslagsmedel, dels ock

för nästa budgetår av respektive organisationer begärda och av överstyrelsen

tillstyrkta bidrag.

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1947/48

Anslagets ändamål

1939/40

kronor

1946/47

kronor

begärt

bidrag

kronor

av överstyrelsen

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

1. Anordnande av en allmän ut- bildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare

m. fl...............

2. Föreläsnings- och instruktions- verksamhet för nykterhetens

11000

11000

11000

11000

främjande m. m.........

3. Fortbildningskurs för lärare vid

140 000

90 000

130 000

120 000

( + 30 000)

högre skolor ..........

4. Undersökning av effektiviteten

av olika former för upplys- ningsverksamhet i alkoholfrå-

8 000

8 000

8 000

gan...............

5. Anskaffande av upplysnings-

5 000

filmer i alkoholfrågan.....

6. Främjande av centralförbun- dets för nykterhetsundervisning

15 000

15 000

( + 15 000)

verksamhet...........

7. Främjande av de kristna sam- fundens nykterhetsrörelses

50 000

50 800

68 000

65 000

( + 14 200)

verksamhet...........

8. Främjande av Svenska sällska- pets för nykterhet och folkupp-

5 000

10 000

20 000

12 400

(+ 2 400)

fostran verksamhet......

9. Främjande av Sveriges stor- loges av I. O. G. T. studie- och

3 425

2 000

2 000

2 000

ungdomsverksamhet......

10. Främjande av Sveriges god- templares ungdomsförbunds

33 000

35 000

46 000

46 000

(+11000)

verksamhet...........

11. Främjande av Sveriges blå- bandsförenings studie- och ung-

2 000

2 000

5 600

3 000

(+ 1000)

domsverksamhet........

10 000

10 000

13 000

12 000

(+ 2 000)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

23

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1947/48

Anslagets ändamål

1939/40

kronor

1946/47

kronor

begärt

bidrag

kronor

av överstyrelsen

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

12. Främjande av Nationaltemp- larordens studie- och ungdoms-

verksamhet...........

13. Främjande av nykterhetsorga- nisationen Verdandis studie-

11500

11500

20 000

14 000

( + 2 500)

och ungdomsverksamhet....

14. Främjande av Sveriges stude- rande ungdoms helnykterhets-

5 000

5 000

6 500

6 000

( + 1000)

förbunds verksamhet.....

15. Främjande ''av nykterhetsför- eningen Vita Bandets upplys-

8 000

8 500

11000

11 000

( + 2 500)

nings- och ungdomsverksamhet

16. Främjande av Sveriges lärares

6 000

6 000

6 500

6 000

nykterhetsförbunds verksamhet

17. Främjande av Svenska läkarnas

8 500

8 500

11000

10 000

(+ 1500)

nykterhetsförbunds verksamhet

18. Främjande av järnvägsmännens

3 000

3 000

10 000

6 000

• (+ 3 000)

nykterhetsförbunds verksamhet

19. Främjande av Sveriges polis- mäns helnykterhetsförbunds

5 000

4 900

7 500

6 000

(+ 1100)

verksamhet...........

20. Främjande av Svenska tull- männens helnykterhetsförbunds

1000

verksamhet...........

21. Främjande av motorförarnas

helnykterhetsförbunds verk-

500

samhet.............

22. Bidrag till uppehållande av in- ternationella byråns iLausanne

för alkoholismens bekämpande

(Bureau internationale contre

19 000

19 000

30 000

23 000

(+ 4 000)

1’alcoolisme) verksamhet....

23. Instruktörer för nykterhetsupp-

3 500

5 500

5 500

5 500

lysning .............

24. Anordnande av instruktions- kurser för lärare för nykter-

42 000

60 000

73 000

72 500

( + 12 500)

hetsundervisningen.......

25. Främjande av Kvinnoförening- arnas samarbetskommittés för

7 500

nykterhetsfrågor verksamhet .

26. Främjande av nykterheten på

andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenska-

ej bestämt

belopp

1 000

(+ 1000)

pens följder...........

3 375

5 000

7 500

(+ 2 500)

Summa kronor

378 300

355 700

504 600

462 900

( + 107 200)

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 156.

Beträffande posten nr 7 har överstyrelsen anfört bland annat följande.

7. De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN) begär en höjning

av bidraget från 10 000 till 20 000 kronor. Av sistnämnda belopp avser

DKSN disponera 5 000 kronor till sin barn- och ungdomsverksamhet, 7 000

kronor till sin allmänna upplysningsverksamhet, 2 000 kronor för anordnande

av en speciell instruktionskurs för ungdoms- och församlingsledare,

2 000 kronor till speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade

samt 4 000 kronor såsom bidrag till inspelning av en ny upplysningsfilm

i nykterhetsfrågan. Konsulenten föreslår, att bidraget höjes med 2 400

kronor till 12 400 kronor så att DKSN erhåller 6 500 kronor för sin allmänna

upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för sin ungdomsverksamhet

och 2 000 kronor för den planerade instruktionskursen för ungdoms- och

församlingsledare. Det begärda beloppet å 2 000 kronor till speciella länskurser

för kommunalt och socialt engagerade anser sig konsulenten ej kunna

tillstyrka. Att DKSN anordnar en sommarkurs för präster och predikanter

m. fl., således åhörare hämtade ur dess egna led, anser konsulenten motiverat

på grund av de speciella synpunkter, DKSN önskar få företrädda.

Vad länskurserna beträffar, till vilka skulle inbjudas förutom representanter

från de kristna samfunden även andra för kursprogrammet intresserade,

finner konsulenten, att DKSN inkräktar alltför mycket på de arbetsområden,

som uppdragits åt centralförbundet för nykterhetsundervisning,

och finner ett dylikt dubbelarbete ej rationellt och lämpligt. Vore DKSN

i behov av någon speciell dylik kurs, kunde denna enligt konsulentens mening

med större utbyte anordnas i samarbete med centralförbundet. Ej

heller de 4 000 kronor, som begäras som bidrag till inspelning av en ny

upplysningsfilm i nykterhetsfrågan, anser sig konsulenten kunna tillstyrka,

utan förordar att anslag för detta ändamål lämnas till centralförbundet

för nykterhetsundervisning.

Med instämmande i konsulentens synpunkter får skolöverstyrelsen för

budgetåret 1947/48 tillstyrka ett anslag till DKSN på 12 400 kronor, varav

6 500 kronor för DKSN:s upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för dess

ungdomsverksamhet och 2 000 kronor för anordnande av en sommarkurs

för präster, predikanter m. fl.

De kristna samfundens nykterhetsrörelse har i skrivelse den 13 januari

1947 framhållit önskvärdheten av att organisationen erhölle högre bidrag

till sin upplysnings- och ungdomsverksamhet än skolöverstyrelsen föreslagit.

Organisationen har därvid framhållit, att den icke kunde godtaga

de skäl, som från överstyrelsens sida anförts mot det begärda bidraget för

anordnande av speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade.

De olika nykterhetssällskapen hade sedan flera år tillbaka anordnat ett

flertal liknande kurser utan att detta mött något hinder, trots att dessa i

olikhet mot organisationen tillhörde centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Detta förbunds allmänna upplysningskurser kunde icke anses motsvara

organisationens önskemål.

I skrivelsen framhålles vidare, bland annat, att en jämförelse mellan de

bidrag, som utginge till de olika organisationerna, visade, att de kristna

samfundens nykterhetsrörelse, vars ungdomsrörelse vore en av landets allra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156. 25

största, åtnjöte ett väsentligt mindre understöd för sin barn- och ungdomsverksamhet

än de övriga organisationerna.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Förevarande anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med

378 300 kronor, sänktes därefter under de två följande budgetåren till

229 800 kronor, med vilket belopp anslaget alltså var uppfört för budgetåret

1941/42. Anslaget har därefter successivt höjts till det nuvarande beloppet,

355 700 kronor. De till de särskilda nykterhetsorganisationerna utgående

bidragen uppgå nu i stort sett till samma belopp som före kriget

Däremot är den betydelsefulla anslagsposten till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m. alltjämt starkt beskuren.

Denna post, som för budgetåret 1939/40 var upptagen med 140 000

kronor, är nu uppförd med 90 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu föreslagit en höjning av anslaget för nästa

budgetår med 107 200 kronor. Härav belöpa 30 000 kronor å nyssnämnda

anslagspost till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m. och 15 000 kronor å en ny anslagspost, avseende bidrag

till centralförbundet för nykterhetsundervisning för anskaffande av upplysningsfilmer

i alkoholfrågan. Den föreslagna anslagshöjningen i övrigt

avser huvudsakligen bidragen till de särskilda nykterhetsorganisationerna

och har främst motiverats med de ökade utgifterna på grund av penningvärdets

försämring men även i viss mån med beräknade ökade utgifter

för utvidgning och intensifiering av vederbörande organisationers verksamhet.

Jag anser mig böra biträda överstyrelsens förslag med i det följande angivna

förändringar. De kristna samfundens nykterhetsrörelse har för nästa

budgetår begärt en höjning av det till organisationen nu utgående bidraget

med 10 000 kronor till 20 000 kronor. Av sistnämnda belopp ha 2 000 kronor

beräknats såsom bidrag till anordnande av speciella länskurser för

kommunalt och socialt engagerade och 4 000 kronor såsom bidrag till inspelning

av en upplysningsfilm i nykterhetsfrågan. Skolöverstyrelsen har

avstyrkt medelsanvisning för sistnämnda två ändamål. Då jag icke kan

finna de skäl bärande, vilka av överstyrelsen åberopats till stöd för dess

avstyrkande av det begärda bidraget till anordnande av nämnda kurser,

anser jag mig böra förorda, att bidrag för ändamålet anvisas med begärt

belopp. Den film, för vilken bidrag begärts, är nu inspelad. Jag har varit i

tillfälle att se filmen och har därvid funnit den vara värdefull. Jag anser

mig därför böra tillstyrka, att 4 000 kronor beräknas såsom bidrag till

kostnaderna för dess inspelning. Då de kristna samfundens under de senaste

åren starkt utvidgade nykterhetsrörelse även med den av överstyrelsen

förordade höjning av bidraget till organisationen synes intaga en i

jämförelse med andra större nykterhetsorganisationer missgynnad ställning

i statsbidragshänseende i fråga om dess allmänna upplysnings- och

ungdomsverksamhet, anser jag mig vidare böra förorda, att såsom bidrag

till dessa ändamål beräknas 12 000 kronor mot av överstyrelsen föreslagna

10 400 kronor för samma ändamål. Vad jag sålunda förordat innebär en

anslagshöjning i förhållande till skolöverstyrelsens förslag med 7 600 kronor.

Från förevarande anslag åtnjuta nu, såsom förut nämnts, godtemplarorden,

nationaltemplarorden och Sveriges blåbandsförening understöd till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 156.

sin studieverksamhet. Enligt folkbildningsutredningens förslag, som jag

anser mig böra biträda, böra de nu till nämnda organisationer utgåendö

bidragen till studieverksamheten minskas med sammanlagt 15 000 kronor

vid bifall till utredningens av mig i det föregående tillstyrkta förslag i fråga

om bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

Ifrågavarande anslag bör vid bifall vad jag under denna punkt förordat

för nästa budgetår uppföras med (355 700 + 107 200 -j- 7 600 — 15 000 =)

455 500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 99 800 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:38 och 11:64 gjorda yrkandet om anvisande

av 12 000 kronor till nykterhetsfrämjande verksamhet bland sjömännen

har anförts bland annat följande.

Sedan länge har det varit klagomål rörande nykterhetstillståndet bland

besättningsmännen ombord å de svenska fartygen. Många gånger har det

från fartygsbefälets sida framförts ganska grava anmärkningar mot besättningsmän

för spritmissbruk.

Inom organisationerna ha vidtagits åtgärder för att stävja spritmissbruket,

men ännu kvarstår problemet olöst. De ombordanställdas organisationer

ha tillsammans med Sveriges redareförening bildat en s. k. bestraffningsnämnd,

vilken behandlar de till denna inkomna klagomålen, undersöker

de särskilda fallen och meddelar varningar eller vidtager strängare

åtgärder mot personer som misskött sig ombord. Denna nämnd tager upp

klagomål som riktats mot såväl befäl som manskap. Många personer ha

blivit avstängda från utövande av sjömansyrket inom till Sveriges redareförening

anslutna fartyg. Denna nämnds arbete är inriktat på lång sikt.

De ombordanställdas organisationer ha även i förebyggande syfte vidtagit

åtgärder mot spritmissbruket, men dessa åtgärder ha givetvis icke kunnat

lämna något påtagbart resultat enär man icke haft möjlighet fortsätta med

sådant arbete i den utsträckning som varit önskvärd.

På frivillighetens väg har det bildats tvenne I. O. G. T.-loger för sjömän,

»Vinga fyr» i Göteborg och »Ledfyren» i Stockholm. Dessa loger ha emellertid

— närmast på grund av ekonomiska svårigheter — icke möjlighet bedriva

en så omfattande verksamhet som önskvärt vore. Då här endast kan

ifrågakomma anlitandet av frivilliga krafter för utförandet av det omfattande

arbete som erfordras kan resultatet heller icke bliva så storartat.

I de statistiska redogörelserna från alkoholistanstalterna finner man att

ett stort antal sjömän varit omhändertagna för vård å dessa anstalter. Frågan

är om icke vid vissa anstalter sjömännen procentuellt i förhållande till

kårens storlek utgöra den största gruppen vårdtagare.

Av vad i det förestående framhållits torde klart framgå att förhållandena

på berörda område äro sådana att något ytterligare måste göras i förebyggande

syfte. Redan 1938 väcktes i båda kamrarna likalydande motioner

om åtgärder i nykterhetsfrämjande syfte bland sjömännen. I motionerna,

nr 14 i första och nr 20 i andra kammaren, hemställdes om ett anslag av

5 000 kronor för denna verksamhet. Något resultat av denna framställning

har ännu icke åstadkommits.

Ifrågasättas kan om man med ett så lågt belopp som 5 000 kronor kan

nå det resultat man önskar. Säkerligen skulle bästa och effektivaste resultatet

kunna nås om för den nykterhetsfrämjande verksamheten bland sjö
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

27

männen anställdes en person, helt avlönad av staten, som helt finge ägna

sig åt uppgiften. Denna person måste också ha möjlighet att resa till de

olika hamnarna för att där, med hjälp av frivilliga krafter, organisera nykterhetsarbetet

bland våra sjömän. Hans verksamhet kunde lämpligen knytas

till något nykterhetssällskap.

Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen under förevarande

punkt föreslagit. Med anledning av departementschefens förslag om ett

bidrag av 2 000 kronor till de kristna samfundens nykterhetsrörelse för anordnande

av speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade vill

utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att dessa kurser anordnas efter

lämpligt samråd med centralförbundet för nykterhetsundervisning.

En lämpligt tillrättalagd nykter hetsfrämjande verksamhet bland sjömännen

anser utskottet kunna bliva av stort värde. Utskottet finner sig likväl

icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 38 och II: 64. Innan riksdagen

fattar beslut om anvisande av särskilda medel till berörda ändamål, synes

det nämligen utskottet erforderligt icke blott att de för saken intresserade

först tagit under noggrant övervägande formerna för den nykterhetsfrämjande

verksamhetens bedrivande, vilket lämpligen torde kunna ske genom

samråd med någon eller några av de redan existerande nykterhetsorganisationerna,

utan också att frågan i behörig ordning prövats av de för nykterhetsupplysningens

bedrivande närmast ansvariga myndigheterna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 38 och II: 64, till Bidrag till

undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 455 500 kronor.

Stockholm den 30 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 157.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet m. m. s. 1 i texten