Sök i Ratio Lex

Statsutskottets ut lutande nr 1(12

1947-06-03 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:162, Statsutskottets ut lutande nr 1(12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ut lutande nr 1(12.

1

Nr 162.

Utlåtande i anledning ao Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation

av överståthållarämbetet m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

208—210, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1947/48 för överståthållarämbetet beräkna följande anslag

nämligen till avlöningar 411 000 kronor, till omkostnader 59 500 kronor

och till ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning

åt exekutionsbetjäningen m. m. 23 700 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 192, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 mars 1947,

föreslagit riksdagen att dels godkänna, att överståthållarämbetet den 1 januari

1948 erhåller ändrad organisation i huvudsaklig överensstämmelse

med i nämnda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer, dels, under förutsättning

av Stockholms stadsfullmäktiges godkännande, för sin del godkänna det

mellan överståthållaren och ordföranden i borgar rådsberedningen i Stockholm

den 16 november 1946 framlagda förslaget till avtal mellan kronan

och Stockholms stad, enligt vilket statsverket åtager sig att vid nuvarande

överståthållarens avgång ur tjänsten svara för överståthållarens och underståthållarens

avlöningar samt underhållet av det s. k. Tessinpalatset mot att

staten erhåller dispositionsrätten till fastigheten, dels medgiva, att personalförteckningen

för överståthållarämbetet må ändras enligt i statsrådsprotokollet

framlagda förslag, dels godkänna två avlöningsstater för överståthållarämbetet,

den ena att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1947 och

den andra att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1948, dels ock under

V a huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa till Överståthållarämbetet:

Avlöningar ett förslagsanslag av 1 575 200 kronor, till Överståthållarämbetet:

Omkostnader ett förslagsanslag av 125 300 kronor och till överståthållarämbetet:

Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning till

exekutionsbetjäningen m. m. ett anslag av 11 900 kronor.

Organisationsfrågor.

Till överståthållarämbetet hörande ärenden handläggas å följande fem

huvudavdelningar nämligen första kansliavdelningen, andra kansliavdelningen

med försvarsavdelningen, skatteverket, poliskammaren och polisdomstolen.

Ili haag til! riksdagens protokoll 1947. 0 sand. Nr 162.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

2

Överståthållaren och underståthållaren åtnjuta lön av kronan. Staden lämnar

emellertid til! dessa ämbetsmän särskilda bidrag, som i realiteten hava

karaktär av avlöningsanslag. Härtill kommer dyrtidstillägg. Staden tillhandahåller

även tjänstebostad åt överståthållaren.

Kansliavdelningarna äro uppförda å riksstaten. Avlöningarna till den å

avdelningarna anställda personalen utgå enligt de för statens befattningshavare

gällande bestämmelserna. EU mindre antal befattningshavare, som

vid 1942 års omorganisation överfördes från den kommunalavlönade polisavdelningen,

kvarstå dock på kommunens stat och kommunala avlöningsreglementen

tillämpas beträffande dem. Kronan ersätter emellertid staden

den avlöning, som enligt de statliga avlöningsreglementena skulle utgå till

motsvarande statliga befattningshavare.

Skatteverket är upptaget på kommunens stat. Till staden utgå emellertid

vissa statsbidrag, avseende kostnader för skatteverket.

Även poliskammaren och polisdomstolen äro uppförda på Stockholms

stads stat och avdelningarna bekostas i sin helhet av staden.

Beträffande de överståthållarämbetet underlydande institutionerna bär

staden ensam kostnaderna för rannsakningsfängelset, fastighetsregisterkontoret,

åklagarmyndigheten och — i enlighet med polislagen — för polispersonalen.

Vad stadsfogdekontoret angår, är detsamma upptaget på stadens stat men

staden erhåller bidrag till avlöning åt exekutionsbetjäningen. Den civilförsvarschefen

underställda civilförsvarsbyrån är likaledes uppförd på kommunens

stat. Statsverket gottgör dock staden i viss utsträckning kostnaderna

för löner till på byrån tjänstgörande aktiv civilpersonal, bland annat

civilförsvarschefen. Statspolisintendenten erhåller sin avlöning av staden

men beloppet ersättes i sin helhet av statsmedel.

Avlöningarna till de på slädens stat uppförda befattningshavarna utgå

enligt särskilda av Kung!. Maj:t den 29 april 1938 fastställda avlöningsreglementen

för ordinarie och icke ordinarie tjänstemän, uppgjorda efter

förebild av 1921 och 1935 års statliga avlöningsförfattningar men med vissa

olikheter i förhållande till dessa, bland annat belräffande grunden för dyrtidskompensationens

beräknande.

Överståthållarämbetet fungerar ej allenast som länsstyrelse i Stockholms

stad utan har av ålder dessutom handhaft elt flertal uppgifter, som i övriga

större städer ankomma på fristående, kommunalt bekostade organ. En följd

i ekonomiskt hänseende av detta förhållande har varit att kostnaderna för

överståthållarämbetet delats av staten och Stockholms stad. Kostnadsfördelningen

har emellertid varit sådan att staden bestritt kostnaderna ej

blott för ärenden, som annorstädes ankommit på kommunen, utan även för

vissa grupper av ärenden, som i landet i övrigt åvila länsstyrelserna. Å andra

sidan har staten svarat för kostnaderna för åtskilliga ärenden, som i andra

städer handläggas av kommunala organ.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

:s

Det har sedan länge varit ett önskemål från Stockholms stads sida, att

staden måtte befrias från skyldigheten att deltaga i kostnaderna för sådana

delar av överståthållarämbetet, som ha att handlägga uppgifter, vilka i övriga

magistratsstäder ankomma på länsstyrelserna. Stadskollegiet i Stockholms

stad hemställde den 4 april 1940, att förhandlingar måtte upptagas

med staden om en reglering av de frågor, i vilka staden i jämförelse med

andra städer intoge en särställning i förhållande til! staten. En för detta ändamål

tillsatt, för staten och staden gemensam kommission, 1940 års förhandlingskommission,

framlade ett förslag, som i huvudsak inskränkte sig till en

normering av kostnadsfördelningen mellan staten och staden. Förslaget överarbetades

sedermera av särskilda, år 1941 tillkallade sakkunniga, överståthållarämbetskommittén.

Denna kommitté föreslog i princip, att allenast sådana

avdelningar inom överståthållarämbetet, som väsentligen handhade

länsstyrelseärenden, skulle för det dåvarande uppföras på riksstaten. I enlighet

med denna princip förordades en de! förändringar i arbetsfördelningen

mellan vissa av ämbetets avdelningar.

Kommitténs förslag lades till grund för en år 1942 beslutad omorganisation

av överståthållarämbetet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1943. På

grund av den då pågående omläggningen av taxeringsorganisationen i landet

lämnades emellertid det på kommunens stat uppförda skatteverket med uppgifter

av såväl statlig som kommunal natur helt utanför omorganisationen.

Även i fråga om överståthållarämbetets övriga avdelningar genomfördes av

olika skäl eu kostnadsfördelning i nämnd riktning endast i begränsad omfattning.

De på riksstaten uppförda kansliavdelningarna kommo emellertid

i huvudsak att handlägga länsstyrelseärenden och den på kommunens stat

upptagna poliskammaren tilldelades väsentligen ärenden, som i andra

magistratsstäder tillkomma kommunalt bekostade organ. I organisatoriskt

hänseende bibehölls således överståthållarämbetet som en sammanfattande

enhet för lokalförvaltningen.

Ett fullföljande av den förvalIningsreform, som påbörjades 1942, har sedermera

aktualiserats i samband med den av uppbördsreformen föranledda

omorganisationen av skatteverket. Härvid har till övervägande upptagits ett

tidigare av statskontoret framfört förslag, att helt från överståthållarämbetet

avskilja i dess nuvarande organisation inordnade kommunala förvaltningsorgan.

Ett realiserande av detta förslag innebär alt åt överståthållarämbetet

såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholm —■ alltjämt med benämningen

överståthållarämbetet — anförlros i princip endast länsstyrelseuppgifter

medan övriga uppgifter utbrytas och överlagas av fristående kommunala

myndigheter.

I anslutning till denna princip har enligt Kungl. Maj ds bemyndigande

utredningar ägt ram dels inom överstålhållarämbetet och dels genom eu

särskild utredningsman. Resultatet av dessa båda utredningsarbeten ligger

til! grund för nu förevarande framställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr i 62.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att ur ämbetet utbrytas sådana delar, som

handha kommunala uppgifter — nämligen skatteverkets mantals-, uppbördsoeh

debiteringsavdelningar samt poliskammaren —- och att kvarstående delar

bilda ett i sin helhet på riksstaten uppfört överståthållarämbete med i

stort sett samma uppgifter som en länsstyrelse. I samband därmed skulle

även vidtagas vissa överflyttningar av ärenden, särskilt mellan kansliavdelningarna

och poliskammaren, allt efter ärendenas natur av länsstyrelse-, magistrats-

eller poliskammarärenden.

Enligt detta förslag skulle överståthållarämbetet efter omorganisationen

bestå av tre huvudavdelningar jämte vissa underavdelningar, nämligen första

kansliavdelningen, andra kansliavdelningen med försvarsavdelningen

och trafikavdelningen samt skatteavdelningen med taxeringsavdelningen och

kupongskattekontoret.

Den nya skatteavdelningen skulle erhålla de arbetsuppgifter, som i stort

sett motsvara de delar av landskontoret vid en länsstyrelse, vilka ha att taga

befattning med ärenden angående folkbokföring, taxering, debitering och

uppbörd. Från första kansliavdelningen skulle överflyttas ärenden angående

besvär över kyrkobokföring och mantalsskrivning samt ärenden rörande

arvsskatt och gåvoskatt. Under andra kansliavdelningen skulle vidare enligt

förslaget inrättas en särskild trafikavdelning med egen avdelningschef

för handläggning av trafikärenden.

Personalfrågor.

överståthållaren och underståthållaren.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1946 har överståthållarämbetet

väckt förslag att kronan i samband med en eventuell uppdelning av

ämbetet i enlighet med de av Kungl. Maj:t givna direktiven för nu framlagda

utredningar måtte helt övertaga kostnaderna för avlöningen åt överståthållaren

och underståthållaren samt därvid framhållit, att en dylik åtgärd

förutsatte vissa överläggningar mellan kronan och staden rörande överståthållarens

nuvarande tjänstebostad. Chefen för socialdepartementet bär

förklarat sig icke ha något att erinra mot att överståthållaren och borgarrådsberedningens

ordförande upptoge frågan till förhandlingar och inkomme

med förslag till uppgörelse i saken. Efter slutförda förhandlingar ha

sistnämnda personer den 16 november 1946 framlagt förslag till avtal i

ämnet.

I och med uppdelningen av överståthållarämbetet har enligt Kungl. Majrts

förslag kronan ansetts böra åtaga sig hela kostnaden för överståthållarens

och underståthållarens löner. Enligt det framlagda förslaget till avtal mellan

kronan och Stockholms stad skulle emellertid staden hava att intill nuvarande

överståthållarens avgång ur tjänsten fortfarande svara för sin nu utgående

andel i dennes och underståthållarens avlöningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

5

Vad angår Tessinpalatset skulle staden enligt det framlagda förslaget till

avtal vid nuvarande överståthållarens avgång ur tjänsten upplåta fastigheten

med nyttjanderätt till kronan för användning till det ändamål, som kronan

funne skäligt, mot att kronan åtoge sig underhållet av densamma. Dock

skulle staden i sin egenskap av ägare till fastigheten fortfarande svara för

eventuella kostnader för grundförstärkningar och andra liknande arbeten

berörande själva byggnadsstommen. Under villkor att användningen av

byggnaden bleve av sådan art, att allmänheten i skälig omfattning bereddes

tillfälle att bese fastigheten, skulle vidare staden själv bestrida utgifterna för

trädgårdens underhåll.

Under förutsättning att staden för sin del godkänner avtalsförslaget föreslår

Kungl. Maj:t, att statsverket mottager det gjorda erbjudandet att disponera

över denna såväl med hänsyn till sin kulturhistoriska betydelse som sitt

läge för kronan värdefulla byggnad samt i och med tillträdet åtager sig att

svara för fastighetens underhåll enligt de grunder, som framlagts i motiven

till avtalsförslaget. Det förutsättes härvid, att fastigheten i fortsättningen

kommer att användas antingen till tjänstebostad för överståthållaren eller

annat statligt representativt ändamål samt att det får ankomma på Kungl.

Maj:t att närmare besluta om bruket av byggnaden.

Till nyssnämnda åtaganden från statsverkets sida beträffande överståthållarens

och underståthållarens avlöningar samt Tessinpalatset har riksdagens

medgivande ansetts böra inhämtas.

Överståthållarämbetets skatteavdelning.

Kungl-,*M''aj:ts "förslag beträffande personaluppsättningen på skatteavdelningen

intrebär till en början att chefen för skatteavdelningen placeras i

samma lönegrad som kanslidirektörerna eller A 34. Med hänsyn till de omfattande

arbetsuppgifter, som komma att åvila honom, föreslås att han i likhet

med landskamrerarna i de tre största länen därjämte erhåller avlöningsförstärkning

med 1 000 kronor. Befattningshavaren anses även i fortsättningen

böra benämnas skattedirektör.

Arbetet inom taxeringsavdelningen skall enligt förslaget bedrivas på fem

lokala taxeringskontor, ett bolagstaxeringskontor och ett bokgranskningskontor.

Enligt vad utredningen i ärendet utvisar kommer å varje taxeringskontor

att vila en arbetsmängd, som torde överstiga arbetsbördan för taxeringsavdelningen

vid en medelstor länsstyrelse. Den befattningshavare, vilken

avses att förestå vart och ett av dessa kontor, har med hänsyn härtill ansetts

böra erhålla ställning såsom laxeringsintendent samt placeras i samma lönegrad

som taxeringsintendenterna i länen eller A 29. Det förutsättes därvid,

att några biträdande taxeringsintendenter icke skola förordnas. Chefen för

bokgranskningskontoret skulle med benämningen revisionsintendent hänföras

till samma lönegrad som taxeringsintendenterna. Vidare har del ansetts

opaginerad Kontrollera mot PDF

<5

Statsutskottets utlåtande nr 162.

erforderligt, att en särskild befattning såsom chef för taxeringsavdelningen

i dess helhet inrättas med placering i lönegrad A 32.

Beträffande behovet av kvalificerade befattningshavare i övrigt för taxeringsarbetet

har överståthållarämbetet räknat med att som kronoombud i de

särskilda nämnderna liksom nu är fallet böra fungera tjänstemän vid skatteavdelningen

medan däremot i de lokala nämnderna enbart böra förordnas

utom verket stående personer. Detta innebär i viss mån en skillnad mot

vad för närvarande gäller, i det att i en del lokala nämnder verkets egna

befattningshavare tjänstgöra som kronoombud. Å andra sidan föreslår ämbetet

en avsevärd ökning av personalen för bokgranskningsarbetet. I allt

medför ämbetets förslag en minskning av antalet kvalificerade befattningshavare

i jämförelse med förhållandena år 1945. Det sålunda föreslagna

personalbehovet skulle omfatta å taxeringskontoren 18 förste taxeringsinspektörer

(A 24), 22 taxeringsinspektörer (A 21) och 14 amanuenser samt

å bokgranskningskontoret 6 förste taxeringsrevisorer (A 24), 12 taxeringsrevisorer

(A 21) och 6 amanuenser.

Kungl. Maj:ts ståndpunkt innebär att överståthållarämbetets förslag beträffande

personalbehovet följes. Det förutsättes emellertid, att frågan om

personalbehovet upptages till förnyad prövning sedan närmare erfarenhet

vunnits om avdelningens arbetsförhållanden.

Med hänsyn till att motsvarande befattningshavare vid länsstyrelserna vid

den år 1944 genomförda organisationen av länsstyrelsernas taxeringsavdelningar

i avvaktan på prövningen av den nya organisationens ändamålsenlighet

endast uppfördes på extra ordinarie stat, liar det tagits under övervägande

att föreslå samma ställning för nu ifrågavarande personal vid överståthållarämbetets

taxeringsavdelning. Organisationen av sistnämnda avdelning

bygger emellertid på redan föreliggande erfarenheter av verksamheten

vid skatteverket. Efter den prövning som ägnats frågan ha samtliga föreslagna

ordinarie befattningar ansetts behövliga för uppgifter av stadigvarande

karaktär. Då därjämte en stor del av den nuvarande personalen i

motsvarande befattningar, ehuru uppförd på kommunens stat, innehar ordinarie

befattning vid överståthållarämbetet, har Kungl. Maj:t biträtt ämbetets

förslag att för samtliga befattningshavare utom amanuenserna inrättas ordinarie

tjänster.

För täckande av behovet av juridiskt utbildad personal på skatteavdelningen

utom taxeringsavdelningen föreslås inrättandet av följande befattningar,

nämligen 3 assessorer — av vilka en i lönegrad A 27 och två i Eo 27

—- 1 förste byråsekreterare (A 24), 1 byråsekreterare (A 21) och 1 amanuens.

Föreståndaren för kupongskattekontoret har ansetts böra erhålla ställningen

som förste taxeringsinspektör (A 24).

I fråga om behovet av kanslistbefattningar vid skatteavdelningen föreslås

inrättande av 3 sådana befattningar, av vilka två å ordinarie och en å ickeordinarie

stat. Med hänsyn till tjänsteåliggandenas art ha de ordinarie kans
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

7

listerna i likhet med länsstyrelsernas landskontorister föreslagits placerade

i 17 lönegraden.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle skatteavdelningen omfatta följande

personal:

Ordinarie tjänstemän.

1

skattedirektör ..........

A 34

1 byråsekreterare . ..

...... A 21

+ 1 000: —

12 taxeringsrevisorer .

...... A 21

1

förste taxeringsintendent .

A 32

22 taxeringsinspektörer

...... A 21

6

A 29

2 kanslister ........

...... A 17

1

A 29

8 kansliskrivare.....

...... All

1

nssp^sor ...............

A 27

8 kanslibiträden ....

...... A 7

6

förste taxeringsrevisorer .

A 25

2 förste expeditionsvakter . . A 7

1

förste byråsekreterare ...

A 24

7 expeditionsvakter .

....... A 5

19

förste taxeringsinspektörer.

. A 24

10 kontorsbiträden . ..

....... A 4

Icke-ordinarie tjänstemän.

2

assessorer ..............

Eo 27

1 kanslist ..........

Ex 4—Eo 15

21

amanuenser

6 expeditionsvakter . .

Ex 5—Eo 5

Dessutom skulle å skatteavdelningen vara anställda högst 31 icke-ordinarie

biträden i högst 4 lönegraden.

Överståthållarämbetets kansliavdelningar.

Vid bedömande av i vad mån den föreslagna ärendesfördelningen bör

föranleda ändringar i fråga om den nuvarande personalen på kansliavdelningarna

har i Kungl. Maj:ts förslag hänsyn ansetts böra tagas i huvudsak

endast till de från poliskammaren överflyttade trafikärendena; övriga omflyttningar

ha i stort sett ansetts kunna kompensera varandra.

Förslag bär framlagts om inrättande av en särskild trafikavdelning under

andra kansliavdelningen. Vid kansliavdelningarna skulle vidare inrättas

följande ntja ordinarie befattningar i högre lönegrad än den fjärde:

1 assessor (föreståndare för trafikavdelningen) ...... A 27

1 förste byråsekreterare ............................ A 24

2 kanslister (varav en omändrad från Eo 14) .......... A 17

2 kansliskrivare ................................... All

5 kanslibiträden ................................... A 7

1 expeditions vakt .................................. A 5

10 kontorsbiträden ................................. A 4

Dessutom skulle anställas högst 5 icke-ordinarie biträden i högst 4 lönegraden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Vid överståthållarämbetet finnas inrättade bland andra dels 3 befattningar

som e. o. assessor i lönegrad Eo 27, dels 7 befattningar som kanslist i

lönegrad A 15 och dels 2 befattningar som e. o. kanslist i lönegrad Eo 14.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att de tre assessorstjänsterna i lönegrad

Eo 27 uppföras på ordinarie stat samt att en av kanslisterna i Eo 14

uppflyttas till Eo 15.

överståthållarämbetet har hemställt, att ämbetets nuvarande 7 ordinarie

kanslistbefattningar i lönegrad A 15 uppflyttas till A 17. I anledning härav

har i propositionen till en början erinrats om de principer, som fastställdes

vid motsvarande uppflyttning år 1943 av landskanslisttjänsterna. Därvid bestämdes,

att vid samtliga länsstyrelser skulle anordnas arbetsdetaljer med

en landskanslist såsom föreståndare. Ändamålet härmed var att åstadkomma

en rationalisering av det arbete inom länsstyrelserna, som icke borde vara

förbehållet den juridiskt utbildade personalen. Undantag gjordes för överståthållarämbetet,

då dess statliga avdelningar erhållit ny organisation så

sent som den 1 januari 1943. Samtliga de ordinarie landskanslister, som

skulle finnas i den nya organisationen, erhöllo placering i lönegraden A 17.

Ordinarie landskanslist, vilken icke vore lämplig som föreståndare för arbetsdetalj

eller bleve övertalig inom den nya organisationen, skulle uppföras

å övergångsstat i sin innehavda lönegrad (A 15) och en befattning i lönegrad

All eller lägre vakanssättas.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som enligt nuvarande arbetsfördelning

inom överståthållarämbetets kansliavdelningar åvila de ordinarie kanslisterna,

ha enligt Kungl. Maj:ts förslag icke flera än 4 kanslistbefattningar

ansetts böra placeras i lönegrad A 17, nämligen de på vilka ankomma handläggningen

av i huvudsak medelsförvaltningen, handels- och föreningsregistren,

personalärenden och fattigvårdsärenden. Beträffande dessa tjänster har

nämligen ansetts föreligga sådan organisation på arbetsdetaljer, som vid

länsstyrelserna utgjort förutsättning för inrättandet av kanslistbefattningar.

1 övrigt har — bortsett från att tidigare föreslagits inrättandet av två dylika

befattningar i lönegrad A 17 vid trafikavdelningen — för närvarande ställning

icke ansetts böra lagas till frågan om behovet av kanslisttjänster vid

kansliavdelningarna.

Enligt nyss anförda förslag skulle följande befattningar finnas inrättade

vid kansliavdelningarna:

Ordinarie tjänstemän.

Kanslidirektörer ...........

...... A 34

V7—31/i2 47

2

1/ _30 / 4«

11 1 6

0

Assessorer ................

...... A 27

5

6

Förste byråsekreterare ......

...... A 24

2

3

Byråsekreterare ............

...... A 21

4

4

Kanslister .................

...... A 17

4

a

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

9

Kanslister ....................... A15

Kansliskrivare ................... All

Kanslibiträden ................... A 7

Förste expeditionsvakt ............ A 7

Expeditionsvakter ................ A 5

Kontorsbiträden ................. A 4

V,-31/» -17

3

1

5

1

3

11

Vi—48

3

3

10

1

4

21

lcke-ordinarie tjänstemän.

Civilförsvarsdirektör ....

____ Eo 28

1

Amanuenser...........

4

Barnavårdsassistent . .. .

Eo 17

1

Kanslister .............

Eo 15

2

Expeditionsvakt .......

.... Ex 5—Eo 5

i

1

3

1

1

1

De 3 kanslistbefattningarna i A 15 skulle bli föremål för omreglering från

och med den 1 juli 1948.

Dessutom skulle finnas anställda under tiden 1/7—31/12 1947 högst 14

och under tiden 1/1—30/6 1948 högst 19 icke-ordinarie biträden i högst

4 lönegraden.

Ersättningsfrågor mellan kronan och staden.

Stockholms stadsfullmäktige ha hemställt, att spörsmålet om städernas särskilda

rättigheter och skyldigheter snarast måtte upptagas till utredning och

att därvid borde eftersträvas en lösning, varigenom kommunerna helt befriades

från kostnader för utgifter av statlig natur.

Genom skatteverkets uppdelning och statsverkets övertagande av kostnaderna

för taxeringsavdelningen komma de nu från anslag under sjunde

huvudtiteln utgående statsbidragen till staden för kostnader i samband med

taxeringen att bortfalla. Å andra sidan har statsverket ansetts böra till staden

utgiva ersättning för sådant biträde, som det enligt taxeringsförordningen

åligger den lokala skattemyndigheten att lämna vid taxeringsarbetet.

Till staden utgår från ett för överståthållarämbetet upptaget anslag .under

femte huvudtiteln ersättning »för kronouppbördsverket i staden» med 11 472

kronor om året. Sådan ersättning har utgått sedan år 1716. Ersättningen

fixerades år 1816 till 7 648 riksdaler banko, vilket motsvarar det nu utgående

beloppet. Då befattningen med uppbörden av utskylder i samtliga städer

med egen uppbördslörvaltning åvilar städerna utan ersättning från kronans

sida, föreslås att bidraget i och med omorganisationens genomförande

måtte upphöra att utgå. Eu dylik åtgärd står i överensstämmelse med den

lör kostnadsfördelningen mellan kronan och staden eftersträvade huvudprin
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 162.

cipen om åstadkommande av största möjliga likställighet med förhållandena

i övriga städer.

Genom den föreslagna fördelningen av ärendena mellan kansliavdelningarna

och poliskammaren komma kansliavdelningarna att handlägga en del

ärenden av poliskammarnatur medan poliskammaren å sin sida tilldelas

vissa länsstyrelseärenden. Vid beräknandet av personalbehovet ha dessa

ärenden i huvudsak ansetts kompensera varandra. Vissa trafikärenden av

länsstyrelsenatur, som föreslagits förlagda hos poliskammaren, motsvaras

dock icke av ärenden av poliskammarnatur vid kansliavdelningarna. Denna

åtgärd har föranlett någon minskning av den personal, vilken eljest skulle

ha erfordrats på kansliavdelningarna. Emellertid torde motsvarande personalökning

icke komma att inträda för poliskammaren, enär denna även bortsett

från avgöranderätten måste räkna med personal för det utredningsarbete

beträffande ärenden av denna natur, som ankommer på poliskammaren i

egenskap av polismyndighet. Vid bedömandet av kostnadsfrågan har även

tagits i beräkning, att statsverket — liksom redan nu är fallet — kommer

att bära kostnaderna för ett flertal ärenden av magistratsnatur, främst överexekutors-

och firmaärenden. Någon ersättning från stadens sida för dessa

ärenden har icke ansetts böra ifrågakomma, i varje fall icke i detta sammanhang.

Skulle däremot, vid ett eventuellt framtida övertagande från kronans

sida av vissa magistratsgöromål från städerna överhuvud, fråga uppkomma

om viss ersättning från städernas sida till statsverket, förutsättes

spörsmålet om Stockholms stads ersättningsskyldighet kunna upptagas till

en förutsättningslös prövning oavsett att kronan redan tidigare haft att svara

för kostnaderna för vissa av dessa ärenden.

Övergångsanordningar m. in.

För den ordinarie och icke ordinarie personal, vilken vid överståthållarämbetets

omorganisation övergår från anställning å kommunens stat vid

skatteverket eller poliskammaren till befattning vid det statliga överståthållarämbetet,

bliva vissa övergångsbestämmelser erforderliga. Det förutsättes,

att enahanda bestämmelser härvid komma till tillämpning, som för motsvarande

fall fastställdes vid 1942 års omorganisation av ämbetet. Dessa bestämmelser

inneburo, att såväl ordinarie som icke ordinarie befattningshavare,

vilken vid genomförandet av den nya organisationen tillträdde statlig

befattning, tillerkännes rätt att välja om han vill underkasta sig de statliga

avlönings- och pensionsbestämmelserna eller om han vill kvarstå å kommunens

stat. Därest han valde det förstnämnda alternativet, skulle de statliga

bestämmelserna gälla för honom utan annan inskränkning än att han fick

för uppflyttning till högre löneklass enligt de statliga avlöningsbestämmelserna

tillgodoföras sådan tjänstgöring, som tillgodoräknats eller skulle tillgodoräknats

honom för avlöningsförhöjningar i den vid övergången till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

11

statstjänst innehavda tjänsten inom överståthållarämbetet. Likaså skulle befattningshavaren

i pensionshänseende få tillgodoräkna sin dittillsvarande anställning

inom överståthållarämbetet. 1 det senare fallet fick befattningshavaren

kvarstå å kommunens stat och den för honom avsedda befattningen

å riksstaten hållas vakant så länge han innehade sin omedelbart före

omorganisationens ikraftträdande innehavda kommunala befattning.

Den rätt som då tillerkändes befattningshavare, vilken valde att underkasta

sig de statliga avlönings- och pensionsbestämmelserna, att tillgodoräkna

sig tidigare tjänstetid för uppflyttning i högre löneklass har enligt det

nu föreliggande förslaget ansetts böra gälla för uppflyttning i högre lönegrad,

i den mån reglerad befordringsgång förekommer eller införes.

Omorganisationen förutsättes enligt propositionen träda i kraft den 1 januari

1948.

Såsom framgår av propositionen nr 352/1946 är det avsett att överståthållarämbetet

efter omorganisationen skall erhålla ämbetslokaler å garnisonssjukhusområdet

på Kungsholmen. Samtliga ämbetets avdelningar utom taxeringsavdelningen

skulle därvid inrymmas i den nuvarande sjukhusbyggnaden

medan för taxeringsavdelningen skulle uppföras en eller två nybyggnader

inom sjukhusområdet. Riksdagen har för uppgörande av ritningar

och påbörjande av nybyggnadsarbetet å tilläggsstat I för budgetåret

1946/47 anvisat ett investeringsanslag av en miljon kronor.

Anslagsberäkningar.

Under femte huvudtiteln äro i riksstaten för budgetåret 1946/47 för överståthållarämbetet

anvisade tre anslag: till avlöningar ett förslagsanslag å

411 100 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag å 59 500 kronor och till

ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen

m. m. ett anslag å 23 700 kronor.

Enär omorganisationen av överståthållarämbetet är avsedd att genomföras

från och med den 1 januari 1948, ha olika personalstater och avlöningsstater

ansetts böra gälla för tiden 1 juli—31 december 1947 och för tiden 1

januari—30 juni 1948. För den senare perioden skulle särskilda stater upprättas

för kansliavdelningarna, å ena, och skatteavdelningen, å andra sidan.

Därav följer, att särskild avlöningsstat måste upprättas för överståthållaren

och underståthållaren.

Beträffande beräkningen av anslagsbeloppen för nästa budgetår får utskottet

hänvisa till s. 86—96 i propositionen.

överståthållarämbetet har i samband med framställning om anvisande av

anslag framhållit, att vid beräkning av den nettokostnadsökning för statsverket,

som omorganisationen av skatteverket skulle medföra, böra följande

belopp om tillhopa 757 757 kronor avdragas, nämligen de!:; det belopp om

680 000 kronor, som statsverket för varje kalenderår under åren 1944—1948

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 162.

utbetalar till Stockholms stad för taxeringskostnader, dels ett likaledes till

staden utgående belopp för kostnaderna för vissa statistiska uppgifter i samband

med taxeringen, vilket för år 1945 uppgick till 21 257 kronor, och dels

de av statsmedel bestridda kostnaderna för kupongskattekontoret, för vilket

för budgetåret 1945/46 anvisats högst 56 500 kronor. Ä andra sidan räknar

överståthållarämbetet med en ökning av statsverkets kostnader för arvoden

till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna på grund av förslaget

att uppdragen som kronoombud i de lokala taxeringsnämnderna uteslutande

skola fullgöras såsom bisysslor. Denna kostnad beräknas till 50 000

kronor. Vidare bör Stockholms stad erhålla viss gottgörelse för det biträde

vid taxeringen, som enligt taxeringsförordningen åligger den lokala skattemyndigheten.

Härför kalkylerar överståthållarämbetet med ett approximativt

belopp av 80 000 kronor.

Utskottet.

överståthållarämbetet har vid sidan av sin funktion som länsstyrelse i

Stockholms stad av ålder även handhaft ett flertal uppgifter, som i övriga

större städer ankomma på kommunalt bekostade organ. En följd härav har

varit, att kostnaderna för ämbetet delats av statsverket och staden.

Den partiella omorganisation, som trädde i kraft år 1943 och som åsyftade

att avgränsa de statliga och kommunala uppgifterna från varandra, omfattade

icke det på kommunens stat uppförda skatteverket med uppgifter av

såväl statlig som kommunal natur. Även i fråga om överståthållarämbetets

övriga avdelningar genomfördes en kostnadsfördelning i nämnd riktning endast

i begränsad omfattning.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär ett fullföljande av den påbörjade

förvaltningsreformen. Enligt förslaget skola från överståthållarämbetet

avskiljas i dess nuvarande organisation inordnade kommunala förvaltningsorgan.

Kvarstående delar skola bilda ett i sin helhet på riksstaten uppfört

överståthållarämbete med i stort sett samma uppgifter som en länsstyrelse.

I organisationen skola ingå de två kansliavdelningar, vilka redan tillhöra det

nuvarande ämbetet, varjämte den del av skatteverket, som har att taga befattning

med folkbokföring, taxering, debitering och uppbörd, såsom en nybildad

avdelning, benämnd skatteavdelningen, inordnas i organisationen.

Utskottet tillstyrker förslaget. Under åberopande av det anförda hemställer

utskottet,

att riksdagen må

I) godkänna, att överståthållarämbetet den 1 januari 1948

erhåller ändrad organisation i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 7 mars 1947;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

13

II) under förutsättning av Stockholms stadsfullmäktiges

godkännande, för sin del godkänna ett mellan överståthållaren

och ordföranden i borgarrådsberedningen i Stockholm

den 16 november 1946 framlagt förslag till avtal mellan

kronan och Stockholms stad, enligt vilket statsverket åtager

sig att vid nuvarande överståthållarens avgång ur tjänsten

svara för dels överståthållarens och underståthållarens

avlöningar, dels ock underhållet av det s. k. Tessinpalatset

mot att staten erhåller dispositionsrätten till fastigheten;

III) medgiva, att personalförteckningen för överståthållarämbetet

må ändras enligt det förslag, som framlagts i ovannämnda

statsrådsprotokoll;

IV) godkänna följande avlöningsstat för överståthållarämbetet

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 19i7:

1. Avlöningar till överståthållaren och

underståthållaren:

a. Lön till överståthållaren...... 2 340: 72

b. Lön till underståthållaren .... 2 500: —

c. Tjänstgöringspenningar till underståthållaren

.............. 1 000:— 5 840:72

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.............................. 176 000: —

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 4 300: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 105 500: —

5. Särskilda löneförmåner till överståthållaren

och underståthållaren:

a. Taffelpenningar till överståthållaren

....................... 1 000:50

b. Lönetillökning till överståthållaren

....................... 1 158:78

c. Tillfällig löneförbättring till

överståthållaren och underståthållaren

.................... 3 800:—

d. Tilläggsförmåner till överståthållaren

och underståthållaren 7 218:— 13 177:28

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 17 000: —

Summa kronor 321 818:—;

V) godkänna följande avlöningsstat för övers tåthåll arämbetet

att tillämpas under tiden 1 januari—-30 juni 19A8:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Överståthållaren och underståthållaren.

1. Avlöningar:

a. Lön till överståthållaren...... 2 340: 72

b. Lön till underståthållaren .... 2 500: —

c. Tjänstgöringspenningar till un
derståthållaren

.............. 1 000: — 5 840: 72

2. Särskilda löneförmåner:

a. Taffelpenningar till överståthållaren

....................... 1 G00:50

b. Lönetillökning till överståthållaren

...................... 1 158:78

c. Tillfällig löneförbättring till

överståthållaren och underståthållaren

.................... 3 800: —

d. Tilläggsförmåner till överståthållaren

och underståthållaren 7 218:— 13 177:28

Summa kronor 19 018: —

Kansliavdelningarna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 248 900:—-

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 4 300: —

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 114 700: —

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 21 800:—-

Summa kronor 389 700:—-

Skatteavdelningen.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 577 000: —

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 219800: —

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 47 800: —

Summa kronor 844 600:—;

VI) för budgetåret 1947/48 under Va huvudtiteln anvisa

a) till Överståthållaråmbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 575 200 kronor;

b) till Överståthållaråmbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 125 300 kronor;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

15

c) till överståthållarämbetet: Ersättning till Stockholms

stad för vissa kostnader för avlöning till exekutionsbetjäningen

m. m. ett anslag av 11 900 kronor.

Stockholm den 3 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar

Olsson, Gränebo, Karl Andersson, Andrén, Boman, Gustaf Iwar Anderson,

fröken Andersson, herrar Albertsson, Näsström, Rosenberg och Gustav Emil

Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad,

Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Holmström och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit. s. 2 i texten