Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946147, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.

1947-02-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946147, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 17.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946147, i vad propositionen avser finansdepartementets

verksamhetsområde.

(3:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjunde huvudtiteln.

l:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I propositionen nr

2 har Kungl. Maj:t (bilaga 4, punkt 1, s. 19 och 20 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1947) föreslagit riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

Av det för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget

å 500 000 kronor återstår — inberäknat reservation — omkring 150 000

kronor. Ytterligare medelsanvisning har ansetts erforderlig med hänsyn till

angelägenheten av att de under finansdepartementet arbetande kommittéerna,

särskilt 1945 års lönekommitté, beredes tillfälle att med oförändrad arbetstakt

fullfölja sina utredningsuppgifter under innevarande budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

2:o) 1944 års nykterhetskommitté. Kungl. Majd bar (punkt 2, s. 20—22)

föreslagit riksdagen att till 1944 års nykterhetskommitté å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Kungl. Maj ds förslag innebär, att kommitténs kostnader för innevarande

budgetår skola bestridas från särskilt anslag, från vilket kommittéanslaget

Fl ilning till riksdagens protokoll 1017. 0 samt. Nr 17. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 17.

skall erhålla täckning för redan bestridda utgifter, såvitt de avse detta budgetår.

I fråga om kostnadsberäkningen har bland annat framhållits, att kommittén

påbörjat en undersökning angående alkoholvanornas omfattning och

verkningar samt deras samband med gällande restriktionssystem, vilken har

beräknats komma att draga en kostnad av omkring 170 000 kronor. Kungi.

Maj:t har anvisat 15 000 kronor för undersökningens påbörjande. Det har

ansetts angeläget, att kommittén erhåller möjlighet att fullfölja densamma.

Emellertid har riksdagen med hänsyn till kostnadernas omfattning ansetts

böra erhålla tillfälle att taga ställning till frågan.

Beträffande utredningens målsättning och planläggning inhämtas bland annat

följande ur en i statsrådsprotokollet återgiven skrivelse av kommittén.

Undersökningen avser att tillsammans med en redan verkställd gallupundersökning

utgöra den grundläggande allmänna utredning om alkoholbrukets

olika verkningar i vårt land, som kommittén anser nödvändig för att

klarlägga av vilken storleksordning alkoholproblemet för närvarande är, i

vilken växelverkan alkoholens skadegörelser står till andra sociala företeelser

och vilka möjligheter samhället äger att genom olika ingripanden påverka

utvecklingen. Den avser dessutom att belysa restriktionssystemets verkningar

och praktiska tillämpning samt att ge hållpunkter för ett närmare

bedömande av bakgrunden till ungdomens alkoholvanor.

Undersökningen är avsedd att utföras på det urval av befolkningen, omfattande

ca 140 000 personer (motsvarande ca 40 000 hushåll), som statistiska

centralbyrån utvalt ur 1945 års folkräkning för vissa statistiska undersökningar

(den s. k. bottensamplingen). För dessa personer skulle bearbetas

uppgifter, som insamlats från folkräkningen och allmänna bostadsräkningen,

ävensom särskilt införskaffade uppgifter ur straffregistret och de

kommunala socialregistren. De grundläggande uppgifterna om rusdrycksinköp

och nykterhetsanmärkningar skulle inhämtas ur systembolagens registermaterial,

vilkas i sitt slag unika uppgifter härigenom för första gången

skulle göras till föremål för en mera ingående bearbetning. För ungdomens

del erhålles dessutom uppgifter genom direkt utfrågning.

Vad kommittén med ledning av de nämnda uppgifterna väntar sig få utrett,

kan sammanfattas i sju punkter:

1. Alkoholvanornas omfattning och utformning hos olika samhällsgrupper.

2. Alkoholkonsumtionens förändringar hos olika samhällsgrupper under

de senaste femton åren. Denna del av undersökningen är avsedd att utföras

endast på en mindre del av materialet.

3. Alkoholproblemet ur social synpunkt med särskild hänsyn till hur samhällets

hjälpverksamhet fördelar sig på de olika alkoholvanegrupperna.

4. Alkoholutgiftema hos olika samhällsgrupper.

5. Restriktionssystemets effektivitet och praktiska tillämpning.

6. Den socialpsykologiska bakgrunden till ungdomens alkoholvanor.

7. Orsakerna till att vissa ungdomar hemfalla åt missbruk.

Uppgifterna från systembolagens registermaterial kan i huvudsak endast

ge upplysningar angående personer över 25 år. Då emellertid flertalet personer,

som erhåller motbok, redan tidigare torde ha förvärvat alkoholvanor av

viss omfattning och fått sin inställning till alkoholbruk och nykterhetslagstiftning

bestämd, är det nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

3

ungdomens alkoholvanor mot bakgrunden av dess fritidssysselsättningar,

uppfostrings- och hemförhållanden. Erforderliga uppgifter härom synes endast

kunna erhållas genom direkt utfrågning. Denna särskilda undersökning

är avsedd att av kostnadsskäl begränsas till hälften av de i den s. k. bottensamplingen

ingående personerna mellan 17 och 26 år, eller ca 10 000 personer.

Beträffande dessa personer kan uppgifterna ur folkräkningen, bostadsräkningen,

straffregistret, systembolagsregistren och socialregistren sammanställas

med intervjuledes inhämtade uppgifter, vilket innebär att materialet

kan användas för en ingående bearbetning. Intervjuarna har kommittén för

avsikt att utvälja genom länsnykterhetsnämndernas ombudsmän i samarbete

med de ledande personerna inom de politiska ungdomsorganisationernas

lokalavdelningar. Vid planerandet har hänsyn tagits till en mindre provundersökning

som företagits av kommitténs sekretariat.

För att få ytterligare belysning av ungdomsfylleriets och även alkhohsmens

orsakssammanhang avser kommittén att dessutom inhämta motsvarande

intervjuuppgifter från ca 2 000 ungdomsfyllerister och unga brottslingar

och — för att få jämförelsematerial av annan art — från ca 1 000

folkhögskoleelever. I dessa fall skulle uppgifterna inhämtas genom nykterhets-

och barnavårdsnämnder, resp. genom anstalter och skolor.

En ungefärlig beräkning av kostnaderna har givit följande resultat.

Urval, formulär, utsändning.....................kronor

Uppgifter från socialregistren (socialstyrelsens kostnader) . . »

Kostnader för intervjuer (2 kr. per intervju till intervjuarna,

resekostnader, kostnader för länsnykterhetsnämndema

m. m.) ............................................

Granskning och kodifiering av uppgifter ................

Maskinbearbetning (socialstyrelsens kostnader) ..........

Tabulering och maskinskrivning.......................

Arbetsledare, U/2 år ..................................

Amanuens, 1 år ......................................

Oförutsedda kostnader........................ !_

Summa kronor

25 600

2 700

31 200

26 300

31 100

5 300

20 000

6 000

14 000

172 200.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till 19H års nykterhetskommitté å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 250 000 kronor.

Stockholm den 4 februari 1947.

På statsutskottets vägnar:

Utskottet.

J. B. JOHANSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 17.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bergvall,

Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson,

herrar Gillström, von Heland, Berling, Näsström och Hesselbom;

samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik

Malmborg i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson, Staxäng,

Åkerström, Petterson i Degerfors, Thapper och Persson i Vinberg.

Reservationer:

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, fröken Andersson

och herr Rubbestad, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Utskottet vill framhålla, att den allmänna tendensen till stegring av kommittékostnaderna

förtjänar uppmärksamhet från riksdagens sida. I detta

särskilda fall är det fråga om en specialundersökning inom en av kommittéerna,

vilken undersökning beräknas draga en kostnad överstigande 170 000

kronor. Utskottet vill ifrågasätta, huruvida icke undersökningen kunde erhålla

samma värde även om man begränsade såväl det urval av befolkningen

(ca 140 000 personer) på vilket den är avsedd att utföras, som det antal personer

mellan 17 och 26 år, beträffande vilka särskilda uppgifter skulle införskaffas

till förhållandevis höga kostnader. Det bör också enligt utskottets

mening övervägas, huruvida icke kostnaderna kunna utan olägenhet begränsas

genom inskränkning i programmet för undersökningen.

Från dessa utgångspunkter anser sig utskottet böra förorda en nedsättning

med 50 000 kronor av det äskade anslagsbeloppet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till 1944 års nykterhetskommitté å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.»

2) av herr von Heland.

477220. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilldggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen s. 15 i texten