Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner.

1947-06-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:172, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

7

Nr 172.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av

Sveriges behov av matematikmaskiner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 275 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 9 maj

1947, föreslagit riksdagen att dels vidtaga åtgärder för anskaffning av

matematikmaskinutrustning inom en kostnadsram av 2 000 000 kronor,

dels ock till Anskaffning av matematikmaskinutrustning för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Efter det andra världskrigets slut har givits offentlighet åt de nykonstruktioner

i fråga om matematiska maskiner, som under krigsåren och

tiden därefter gjorts i England och Amerika. Dessa nya tekniska hjälpmedel

för utförande av invecklade matematiska räkneoperationer ha väckt

mycket stor uppmärksamhet i svenska fackmannakretsar, och det har

visat sig föreligga ett starkt, från åtskilliga håll uttalat intresse för att

undersöka möjligheterna av att anskaffa en eller flera dylika matematiska

maskiner för Sveriges räkning. I skrivelse den 13 januari 1947 anhöll

ingeniörsvetenskapsakademien, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga lämpliga

åtgärder i detta syfte, närmast genom tillsättande av en sakkunnigkommitté

med uppgift att företaga en utredning rörande vårt behov av matematiska

maskiner och hur detta skulle kunna tillgodoses. Statens naturvetenskapliga

forskningsråd instämde i skrivelse den 23 januari 1947 i den

av ingeniörsvetenskapsakademien gjorda framställningen.

I anslutning härtill bemyndigade Kungl. Maj:t den 31 januari 1947

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande

av utredning angående åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov

av matematiska maskiner. Vid anmälan av ärendet anförde departementschefen

till statsrådsprotokollet, att de sakkunniga borde söka kartlägga det

behov som inom landet för närvarande funnes av större matematiska maskiner

samt på grundval därav undersöka vilken eller vilka maskintyper

som kunde tillgodose de sålunda föreliggande behoven. De organisatoriska

och ekonomiska frågor, som uppställde sig i samband med anskaffande av

en eller flera maskiner av nämnda slag, borde bli föremål för bedömande;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 172.

av särskild vikt vore givetvis, att de ekonomiska frågorna därvid bleve

tillräckligt belysta. Frågan om lämpligheten av att omedelbart för speciella

ändamål anskaffa en maskin av förevarande typ borde av de sakkunniga

upptagas till behandling. Vidare framhöll departementschefen, att det

kunde komma att visa sig lämpligt att inrätta ett centralorgan för tillhandahållande

av service på detta område. Vid utredningen borde övervägas

vilket organ som härvid borde komma i fråga — härvidlag vore

flera olika alternativ tänkbara. Då en dylik central anläggning skulle betjäna

många olika institutioner över hela landet, vore det självklart angeläget,

att denna fråga finge en praktisk lösning, även om därigenom alla

intressen icke kunde tillgodoses. I vad mån det vid sidan härav kunde

vara behövligt att för speciella ändamål anskaffa smärre matematiska

maskiner, avsedda för speciella ändamål, syntes tveksamt och borde vid

utredningen ingående övervägas.

Såsom utredningsmän tillkallades den 10 februari 1947 statssekreteraren

i försvarsdepartementet N. G. K. G. Rosén, professorn vid Chalmers

tekniska högskola J. A. A. S. Ekelöf, verkställande direktören vid ingeniörsvetenskapsakademien,

professorn F. E. H. Velander, professorn vid universitetet

i Uppsala I. Waller samt professorn vid universitetet i Lund N. O.

Zeilon, varjämte uppdrogs åt Rosén att i egenskap av ordförande leda utredningsmännens

arbete.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen matematikmaskinutredningen,

ha den 30 april 1947 avgivit ett första betänkande med förslag till

närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskiner

.

Av betänkandet framgår, i sammanfattning,

att, fastän en fullständig kartläggning av Sveriges behov av matematikmaskiner

av naturliga skäl icke nu är möjlig att genomföra, utredningen

dock funnit behov föreligga av en matematikmaskin för svenskt bruk,

vilken beräknas vara ägnad att i avsevärd grad underlätta och påskynda

vetenskaplig och teknisk forskning inom landet samt göra nya områden

tillgängliga för dylik forskning, samt att behovet just nu är särskilt dokumenterat

inom försvaret,

att en elektronrörsmaskin i första hand bör komma i fråga för anskaffning

men att det slutliga valet av maskintyp måste bli beroende av nuvarande

tillverknings- och leveransmöjligheter m. m.,

att anskaffningen bör ske genom inköp i utlandet, om så är möjligt,

att möjligheterna att nu förvärva en lämplig maskin kunna bedömas

först efter ingående studier i utlandet,

att i sistnämnda syfte och för anskaffningens genomförande bör av

Kungl. Maj:t tillsättas ett mindre inköpsorgan, i vars regi till utlandet

utsändes en lämpligt sammansatt studie- och inköpsdelegation,

att — då sannolikhet föreligger att lämpligt inköpstillfälle kan erbjuda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

9

sig inom den närmaste tiden, vilket tillfälle kan försittas, om med slutligt

beslut om anskaffningen anstår — principbeslut i ämnet av årets riksdag

är erforderligt,

att principbeslut bör avse anskaffning av matematikmaskinutrustning

inom en kostnadsram av 2 miljoner kronor,

samt att för ändamålet för budgetåret 1947/48 erfordras ett anslag av

100 000 kronor.

Vidare framgår av betänkandet, att utredningen avser att framdeles — i

god tid innan en matematikmaskinanläggning blivit tillgänglig inom landet

— avge förslag rörande anläggningens handhavande samt att frågan

om tillverkning inom landet av en matematikmaskin bör upptagas till fortsatt

övervägande, därest inköpsorganets verksamhet skulle ge vid handen,

att matematikmaskinanläggning ej inom rimlig tid kan anskaffas från

utlandet.

Den närmare motiveringen för utredningens förslag återfinnes å s. 3—

16 i förenämnda statsrådsprotokoll, vartill här torde få hänvisas.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

För att bemästra komplicerade ekvationer, som beskriva fysikaliska

och kemiska processer, äro de räkne- och hålkortsmaskiner, som hittills

stått till buds, ofta icke längre tillräckliga. Deras räknehastighet är alltför

låg för att medgiva forcering av problem av den art som här avses. I dessa

fall måste anlitas matematikmaskiner, som arbeta mer eller mindre helautomatiskt.

Dessa maskiner möjliggöra lösning av problem, som redan nu

kunna bemästras, väsentligt snabbare än tidigare varit fallet och leda alltså

till besparing av tid och arbetskraft vid vetenskapligt och tekniskt arbete.

Men dessutom möjliggöra de räknemässig behandling av en mängd problem,

som överhuvudtaget icke kunna lösas med andra tekniska hjälpmedel.

Tillgången till en sådan maskin bör sålunda vara ägnad att i avsevärd

grad underlätta och påskynda vetenskaplig och teknisk forskning

samt göra nya områden tillgängliga för dylik forskning. Utvecklingen torde

därför i själva verket ha nått dithän, att varje nation, som vill göra en insats

på dessa forskningsområden, har att ta ställning till frågan om anskaffande

och användande av matematikmaskiner.

De undersökningar, som verkställts av matematikmaskinutredningen, ge

vid handen, att en matematikmaskinanläggning kommer att inom vårt land

få betydelse inom ett stort antal skilda forsknings- och näringsområden, såsom

hydrodynamik, hållfasthetslära, flygteknik, elektroteknik, astronomi,

geodesi, meteorologi, nationalekonomi, skogsvetenskap, sockerindustri och

textil forskning, samt ej minst för den speciella forskningsverksamhet som

bedrives inom försvaret, såsom för ballistiska problem, inom sprängämnesläran

och vid behandlingen av radiotekniska problem. Utredningens inventering

har av naturliga skäl icke kunnat bli fullständig — överhuvudtaget

torde de möjligheter som den nya tekniken på detta område erbjuda

för grundläggande och tillämpad forskning kunna fullständigt bedömas

först sedan en matematikmaskin tagits i bruk — men har dock synts utredningen

tillfyllestgörande utvisa behovet av i varje fall en matematikmaskin

inom landet. Någon tvekan i detta hänseende synes mig knap
2

— Bihang till riksdagens protokoll 191*7. 6 samt. Nr 171 —172.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 172.

past kunna föreligga. Att en anläggning av denna art bör anskaffas genom

statsverkets försorg synes mig stå klart.

Inom utredningen verkställda preliminära beräkningar ge vid handen, att

årskostnaderna för en matematikmaskinanläggning torde kunna hållas

inom ramen för ett belopp av sammanlagt 175 000 kronor och att — då

anläggningen får förutsättas komma att tillföras inkomster för lämnad

service — verksamheten kan antagas bli i huvudsak självbärande. Ehuru

utredningen under den korta tid, som hittills stått till dess förfogande, ej

varit i tillfälle att slutföra undersökningarna i denna del, torde redan nu

kunna förutses att en anläggning av denna art ej kommer att medföra

någon mer avsevärd nettoutgift för statsverket. Däremot lärer det kunna

antagas, att anläggningen på vissa områden kommer att leda till minskat

behov av personal för utförande av räknearbeten. Med beaktande härav

och då — såsom utredningen jämväl visat — nu och inom överskådlig

framtid endast mycket begränsade möjligheter föreligga att för ändamålet

utnyttja anläggningar i utlandet, anser jag mig böra förorda, att åtgärder

vidtagas för att anskaffa en matematikmaskin för svenskt bruk.

I likhet med matematikmaskinutredningen anser jag, att en anskaffning

bör i första hand ta sikte på en maskin, som är under projektering och

följaktligen representerar ett nytt steg i utvecklingen. En dylik maskin

kan beräknas behålla sin modernitet under en följd av år. Härvid synes

flertalet skäl tala för att en elektronrörsmaskin väljes. Då tillverkning

av en maskin inom landet i nuvarande läge icke torde innebära någon

ekonomisk fördel men däremot kan föranleda svårigheter i skilda hänseenden

och sannolikt en icke önskvärd fördröjning av maskinanskaffningen,

synes för närvarande ett förvärv från utlandet vara att föredraga framför

ett inhemskt byggnadsprojekt. Skulle det visa sig icke möjligt att inom

rimlig tid erhålla en matematikmaskin från utlandet, synes emellertid frågan

om inhemsk tillverkning böra tagas under omprövning. Det principbeslut

från riksdagens sida, vilket jag i nuvarande läge finner önskvärt,

synes böra avse endast förvärv av en matematikmaskin från utlandet.

Den verkställda utredningen har givit vid handen, att vissa möjligheter

för närvarande föreligga att genomföra ett dylikt förvärv. Därest detta

antagande visar sig riktigt, kan det av tekniska skäl bli nödvändigt att

träffa erforderlig överenskommelse redan under innevarande år. Med hänsyn

härtill och då en överenskommelse av denna art ej synes kunna göras

beroende av godkännande i efterhand från statsmakternas sida, finner

jag i likhet med utredningen erforderligt, att principbeslut om anskaffningen

utverkas redan av innevarande års riksdag. Frågan om organ för

handhavande av en svensk matematikmaskinanläggning torde få framdeles

underställas riksdagens prövning, sedan den i detta hänseende pågående

utredningen slutförts. Härigenom vinnes fördelen att beslut i sådant hänseende

kan fattas vid en tidpunkt då visshet föreligger rörande möjligheterna

att för landets behov förvärva matematikmaskinanläggning.

På Kungl. Maj:t lärer få ankomma att meddela beslut rörande sättet

för anskaffningen. Huruvida denna bör omhänderhavas av något lämpligt.

, redan befintligt statsorgan eller huruvida för ändamålet, på sätt utredningen

förordat, bör tillsättas ett särskilt, mindre inköpsorgan, lämnar jag

sålunda för närvarande öppet. Under alla förhållanden blir det dock erforderligt

att sända en delegation till utlandet för ingående granskning

av olika maskintyper och maskinprojekt och undersökning av föreliggande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

11

inköpsmöjligheter. Härvid torde självklart få förutsättas, att inköp icke

bör komma till stånd med mindre rimlig säkerhet föreligger för att den

maskin, som närmast kommer i fråga, är av hög klass och lämpar sig för

svenska förhållanden.

Såsom av det föregående framgår är det först efter närmare förhandlingar

möjligt att säkert beräkna kostnaderna för anskaffningens genomförande.

Ehuru sannolikheten talar för att förvärvet kan ske till belopp

understigande den av utredningen angivna maximikostnaden, 2 miljoner

kronor, torde dock — såsom jämväl utredningen förordat — riksdagens

bemyndigande böra avse en maskinanskaffning intill denna kostnadssumma.

I likhet med utredningen förordar jag, att härav för budgetåret

1947/48 anvisas ett belopp av 100 000 kronor, närmast avsett för bestridande

av kostnader för resor samt för eventuellt ifrågakommande första

likvid. Fortsatt medelsanvisning inom förut angiven ram torde få bero

på senare prövning. Anslaget, lämpligen betecknat reservationsanslag,

synes, då maskinen i första hand är avsedd att komma svensk naturvetenskaplig

och teknisk forskning till godo, böra anvisas under riksstatens

åttonde huvudtitel. Utan att därigenom ställning tages till frågan

om matematikmaskinanläggningens anknytning i organisatoriskt hänseende

torde anslaget böra uppföras under rubriken E. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för anskaffning

av matematikmaskinutrustning inom en kostnadsram

av 2 000 000 kronor;

b) till Anskaffning av matematikmaskinutrustning för

budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

Stockholm den 10 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

V Ukottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 171.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:373 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av matematikmaskine a1 i texten