Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1947-06-10 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:173, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 173.
1
Nr 173.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten under
statens allmänna fastighetsfond (bilaga 26, punkten 2) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1947/48 beräkna ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 244, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 18 april
1947, föreslagit riksdagen att
dels besluta
a) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skola i huvudsaklig överensstämmelse
med av föredragande statsrådet Mossberg förordat förslag såsom
en tredje etapp verkställas om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad
av högst 2 250 000 kronor;
b) att vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av statsrådet förordat förslag uppföras en ny vårdpaviljong för
en beräknad kostnad av högst 2 200 000 kronor;
c) att vid Säters sjukhus skall i huvudsaklig överensstämmelse med av
statsrådet förordat förslag verkställas ombyggnad av administrationsbyggnaden
m. m. för en beräknad kostnad av högst 490 000 kronor;
dels medgiva
a) att av det område, som disponeras av Mariebergs sjukhus i Kristinehamn,
stadsägan 1466 och 55 794 kvadratmeter av stadsägoområdet 1581 i
nämnda stad må försäljas till staden för en köpeskilling av 51 700 kronor
och på i huvudsak de villkor, som av statsrådet angivits;
b) att av det område, som disponeras av Gådeå sjukhus i Härnösand, omkring
19 680 kvadratmeter må försäljas till Västemorrlands läns landsting
för en köpeskilling av 60 000 kronor och på i huvudsak de villkor, som av
statsrådet angivits;
dels å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret
1947/48 till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. anvisa
ett investeringsanslag av 5 160 000 kronor;
dels ock å driftbudgeten under V a huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa
till Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund ett reservationsanslag
av 100 000 kronor;
samt till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Växthusanläggning
ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 173—175.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 173.
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.
I propositionen nr 177 till 1946 års riksdag anmälde chefen för socialdepartementet
en av medicinalstyrelsen med skrivelse den 11 september 1945
framlagd tioårsplan för sinnessjuk- och sinnesslövårdens utbyggande i riket,
Av detta program ha hittills beslut av statsmakterna fattats om införande
av statsbidrag till uppförande och drift av psykiatriska kliniker vid länslasaretten
samt om inköp av ålderdomshemmet i Gävle. Beträffande utbyggnaden
i övrigt förklarade departementschefen i förenämnda proposition,
att han visserligen var ense med medicinalstyrelsen om behovet av snara
åtgärder för förbättring av den statliga sinnessjukvården men att han likväl
icke ansåg sig kunna taga ställning till medicinalstyrelsens förslag, innan
utredningen kompletterats på vissa väsentliga punkter. En omprövning syntes
departementschefen sålunda påkallad såväl i fråga om sambandet mellan
den statliga och den landstingskommunala sinnessjuk vården som beträffande
behovet av en mera ingående patientdifferentiering. I sistnämnda
hänseende riktade departementschefen särskilt uppmärksamheten på angelägenheten
av ett särskiljande av vården av psykopater och sinnessjuka, som
lida av tuberkulos, från vården av övriga patienter. Vidare ansåg departementschefen
önskvärt med ett klarläggande av de moderna behandlingsmetodernas
användning och utvecklingsmöjligheter för höjande av vårdens
kvalitet och effekt ävensom av frågan, huruvida icke den öppna vården av
sinnessjuka, främst familjevården, kunde erhålla en mera vidgad tillämpning.
Riksdagen (skr. nr 209) anslöt sig till departementschefens uttalande härutinnan
med det tillägget, att enligt riksdagens mening frågan om landstingens
och icke-landstingsstädemas huvudmannaskap för vården av lättskötta
sinnessjuka borde göras till föremål för en förutsättningslös omprövning.
Genom beslut den 8 mars och 21 juni 1946 har Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen
att med beaktande av vad departementschefen och riksdagen
anfört verkställa ytterligare utredning angående den statliga sinnessjukvårdens
utbyggande under den närmaste tioårsperioden ävensom att skyndsamt
överväga frågan, huruvida och i vad mån staten bör övertaga den av
landstingen och icke-landstingsstäderna omhänderhavda vården av lättskötta
sinnessjuka.
Till följd härav har medicinalstyrelsen dels i skrivelse den 14 december
1946 uppdragit vissa riktlinjer för omhändertagande av psykopater på särskilda
anstalter, dels ock den 25 februari 1947 med eget yttrande överlämnat
en av vederbörande medlemmar av styrelsens vetenskapliga råd och överinspektören
för sinnessjuk vår den upprättad promemoria angående den statliga
sinnessjukvårdens utbyggnad.
Inrättande av särskilda anstalter för psykopater. I sin förenämnda
skrivelse den 14 december 1946 har medicinalstyrelsen upptagit frågan om
Statsutskottets utlåtande nr 173.
3
den sliUna vården av vuxna psykopater till behandling och därvid framlagt
förslag rörande inrättande av fristående anstalter för detta klientel.
Efter redogörelse härför ävensom för de i ämnet hörda remissmyndigheternas
yttranden anför föredragande statsrådet följande.
I samband med behandlingen vid fjolårets riksdag av medicinalstyrelsens
förslag till tioårsplan för den statliga sinnessjukvården framhölls bland annat
angelägenheten av att åstadkomma en mera ingående differentiering av
sinnessjukhusens patienter än som för närvarande äger rum. En fråga
som därvid särskilt uppmärksammades var spörsmålet om det lämpligaste
sättet för omhändertagandet av psykopaterna. Såsom av den förut lämnade
redogörelsen framgår finnas för närvarande för denna kategori av patienter
inom sinnessjukvården inga andra speciella anordningar än att för särskilt
svårskötta manliga, i första hand kriminella psykopater vid vartdera av S:t
Sigfrids och Sidsjöns sjukhus finnes inrättad en särskild paviljong. Dessa
båda paviljoner inrymma i runt tal 200 vårdplatser. Huvudmängden av de
å sinnessjukhusen omhändertagna psykopaterna — det sammanlagda antalet
sådana uppgick enligt av medicinalstyrelsen lämnade uppgifter den 1 maj
1946 till i runt tal 950 — vårdas alltså på sannna avdelningar som sjukhusens
övriga patienter. Såväl i vissa yttranden över medicinalstyrelsens tioårsplan
som tidigare i olika sammanhang, bland annat i samband med den
vid 1945 års riksdag verkställda revisionen av strafflagens tillräknelighetsbestämmelser,
har emellertid starkt understrukits det otillfredsställande i de
sålunda rådande förhållandena. Det har därvid framhållits, att psykopaterna
verkade i hög grad störande och i andra avseenden menligt å övriga patienter
samt att psvkopatvård skilde sig från egentlig sinnessjukvård bland
annat genom att däri borde ingå sysselsättning genom arbete i större omfattning
och i viss mån av annan art än i vården av övriga sinnessjuka. Vidare
borde speciell yrkesutbildning anordnas för detta klientel. Såväl ur synpunkten
av en rationell och ändamålsenlig psykopatvård som med hänsyn till vården
av övriga å sinnessjukhusen omhändertagna krävde alltså ifrågavarande
spörsmål en snar lösning.
I sådant syfte har medicinalstyrelsen nu framlagt förslag om inrättande
av särskilda anstalter för psykopater. Å dessa anstalter skulle omhändertagas
det klientel, som nu mottages å de förenämnda psykopatpaviljongerna. Vidare
skulle till anstalterna från sinnessjukhusens allmänna avdelningar överflyttas
sådana psykopater, som nu försvårade vården å dessa och där icke
kunde erhålla den för dem lämpade behandlingen. De nya sjukhusen skulle
härjämte avses för. bland annat, alkoholistvårdens psykopatklientel.
Medicinalstyrelsens förslag, att de svårskötta psykopaterna skulle överföras
från sinnessjukhusen till särskilda anstalter, har genomgående hälsats
med tillfredsställelse i de avgivna yttrandena. Även för egen del vill jag
giva förslaget min principiella anslutning. Ett realiserande av förslaget skulle
enligt min mening utgöra ett synnerligen värdefullt led i strävandena atl
förbättra möjligheterna för en rationell vård av de sinnessjuka. Även ur psykopatvårdens
synpunkt betyder det framlagda förslaget ett stort framsteg.
Medan den nuvarande sinnessjukvården iiger mycket begränsade möjligheter
att giva psykopaterna en för dem avpassad behandling, skulle de nya anstalterna
organiseras direkt med tanke på de speciella krav, som vården av
detta klientel ställer.
Socialstyrelsen har för sin del ansett, att alla s. k. kriminalpatienter, alltså
såväl sinnessjuka i egentlig mening som psykopater, borde avskiljas från
sinnessjukvården. Åtminstone borde enligt styrelsens mening inom den föreslagna
nya vårdorganisationen mottagas alla sådana kriminalpatienter, som
4
Statsutskottets utlåtande nr 173.
begått svårare brott. Med anledning härav vill jag framhålla, att den föreslagna
nya organisationen, som skulle uppbyggas med direkt tanke på det
särpräglade vårdbehovet för psykopaterna, knappast torde vara bättre ägnad
än de nuvarande sinnessjukhusen att omhändertaga kriminalpatienter, som
äro sinnessjuka i egentlig mening. Även om vissa skäl tala för styrelsens
uppfattning, att ett frånskiljande av samtliga kriminalpatienter från sinnessjukhusen
vore önskvärt, kan jag sålunda icke tillstyrka, att alla dessa överföras
till den nu föreslagna psykopatvården.
Vad angår psykopatklientelet utom den nuvarande sinnessjukvårdens ram
har 1946 års alkohoiistvårdsutredning såsom sin mening uttalat, att den föreslagna
nya vårdorganisationen vore väl ägnad att tillgodose även alkoholistvårdens
behov av ett särskilt omhändertagande av dess svårskötta psykopatklientel.
Ett förverkligande av det föreliggande förslaget skulle enligt utredningens
uppfattning lösa den betydelsefulla del av dess uppdrag, som avsåge
tillskapande av mera ändamålsenliga vårdmöjligheter för huvuddelen av
det klientel, vilket nu omhändertoges vid alkoholistanstaltema å Svartsjö
och i Västervik. Även socialstyrelsen har ansett de av medicinalstyrelsen
föreslagna psykopatsjukhusen väl lämpade för alkoholistvårdens psykopatklientel.
Under sådana förhållanden har jag för egen del intet att erinra mot
att organisationen avses jämväl för ifrågavarande klientel. Härutöver torde
såsom socialstyrelsen framhållit den nya organisationen böra stå öppen för
psykopatklientelet även från andra områden inom socialvården. Med prövning
av frågan om ett eventuellt omhändertagande å dessa anstalter jämväl
av psykopater, som enligt nuvarande bestämmelser undergå frihetsstraff
eller eljest äro intagna å fångvårdens anstalter, torde böra anstå, till dess erfarenheter
vunnits av den nya organisationen. Däremot böra givetvis snarast
möjligt till de nya anstalterna överföras sådana straffriförklarade psykopater,
som nu ofta under lång tid måste å fångvårdens anstalter avvakta
plats vid sinnessjukhus.
Bedömandet av vårdplatsbehovet för psykopatklientelet försvåras i viss mån
av frågan om vilken inverkan de från och med den 1 januari 1946 gällande
nya tillräknelighetsbestämmelserna komma att ha på tillströmningen till sinnessjukvården
av straffriförklarade psykopater. I denna fråga ha delade meningar
kommit till uttryck vid remissbehandlingen. Huru än utvecklingen i
detta hänseende kommer att gestalta sig, synes mig dock utredningen i ärendet
giva vid handen, att — om såväl alkoholistvårdens psykopater som psykopaterna
från socialvårdens övriga områden skola mottagas å de nya anstalterna
— behov i varje fall föreligger av minst två anstalter för män och en
för kvinnor eller alltså sammanlagt tre anstalter. Av platserna på dessa anstalter
torde i runt tal 200 böra avses för klientelet från alkoholistvården.
Det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget rörande den nya organisationens
närmare utformning är endast att betrakta som eu principskiss, avsedd
att ligga till grund för den fortsatta utredningen i ärendet. För egen
del kan jag i stort sett giva min anslutning till de av styrelsen framlagda
riktlinjerna. Jag utgår emellertid från att vid förslagets vidare bearbetande
vederbörligt beaktande ägnas de olika synpunkter, som framkommit i de
avgivna yttrandena.
Såsom från skilda håll framhållits torde den nya organisationen påkalla
vissa ändringar i eller kompletteringar av gällande lagstiftning om omhändertagande
och vård av det klientel, för vilket de nya anstalterna äro avsedda.
Jämväl detta spörsmål torde böra närmare undersökas under den fortsatta
utredningen i ärendet. Härvid torde bland annat böra övervägas lämpligheten
av en särskild lagstiftning för ifrågavarande klientels omhändertagande.
För nästa budgetår erfordras icke någon medelsanvisning för nu ifrågava
-
Statsutskottets utlåtande m 173.
5
rande ändamål i annan mån, än att visst belopp torde böra ställas till förfogande
för bestridande av kostnaderna för den fortsatta utredningen. Då
denna främst tager sikte på psykopatanstalternas planering och närmare utformning,
förordar jag, att för ändamålet anvisas ett belopp av 50 000 kronor,
att utgå från anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
in. m. Det torde få ankomma på Kung!. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser om beloppets disposition.
Uppförande av nytt sinnessjukhus i Blekinge. Statsrådet anför härom följande.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen ingick i medicinalstyrelsens
tioårsplan för den statliga sinnessjukvården biand annat förslag om uppförande
av ett nytt sinnessjukhus i Blekinge. Med åtgärder för realiserande av
detta förslag har tills vidare fått anstå i avvaktan på fortsatt utredning av
vissa frågor av principiell betydelse rörande sinnessjukvården.
Frågan om uppförande av blekingesjukhuset har emellertid aktualiserats
genom framställningar i ämnet från stadsfullmäktige i Karlskrona och Blekinge
läns fattigvårdsförbund. Såsom huvudskäl för uppförande av det nya
sjukhuset har i dessa framställningar anförts angelägenheten av att befria
länets ålderdomshem från de sinnessjuka, som nu omhändertagas å hemmen.
Vad i framställningarna anförts härom illustrerar ytterligare de förhållanden,
för vilka närmare redogjorts i den tidigare denna dag till riksdagen avlåtna
proposiiionen angående ålderdomshemsvårdens ordnande och utbyggnad.
Enligt en i nämnda proposition redovisad undersökning av socialvårdskommittén
funnos år 1938 å ålderdomshemmen -—- frånsett de vid vissa ålderdomshem
befintliga godkända specialavdelningarna för sinnessjuka — i runt
tal 700 personer, som voro i behov av vård å sinnessjukhus. Socialvårdskommittén
har för sin del starkt understrukit angelägenheten av att ålderdomshemmen
snarast möjligt befrias från detta klientel, vilken uppfattning i propositionen
delas av föredragande departementschefen. Med den nu rådande
bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukhusen är detta emellertid icke
möjligt.
I det föregående har jag framlagt förslag om inrättande av särskilda anstalter
för psykopater. Ett genomförande av detta förslag kommer att medföra,
att ett icke ringa antal platser frigöres å sinnessjukhusen. Den platsvinst,
som sålunda erhålles, är emellertid icke tillfyllest för att sinnessjukhusen
skola kunna mottaga de mera kvalificerade fall av sinnessjukdom,
som nu vårdas å ålderdomshemmen. Vid övervägande av frågan, huru det
härför erforderliga ytterligare platsantalet snabbast bör åstadkommas, bär
jag kommit till den slutsatsen, att — frånsett de planerade ersättningssjukhusen
för psykiatriska sjukhuset i Stockholm och Källshagens sjukhus vid
Vänersborg •— ett nytt sinnessjukhus om 600 å 700 vårdplatser bör uppföras.
Samtidigt skulle därmed även det trängande behovet av nya vårdplatser för
akut sjuka i viss mån tillgodoses. Jag vill tillika erinra om att, såsom närmare
framgår av propositionen nr 177/1946, vid remissbehandlingen av medicinalstyrelsens
tioårsplan enighet förelåg om behovet av ett nytt sinnessjukhus
utöver förenämnda två ersättningssjukhus. Då vidare av de i ärendet
redovisade siffrorna framgår, att Blekinge län lämpligen skulle kunna
utgöra upptagningsområde för ett sjukhus, vill jag förorda, att det nya sjukhuset
förlägges till nämnda län.
Vad angår sjukhusets förläggning inom länet har medicinalstyrelsen ansett
den lämpligaste platsen vara Karlskrona, medan från representanter för
Ronneby hävdats, att eu förläggning av sjukhuset (ill sistnämnda stad vore
6
Statsutskottets utlåtande nr 173.
att föredraga. För att bilda mig en personlig uppfattning i förläggningsfrågan
har jag nyligen avlagt ett besök i de båda städerna. Jag kom därvid till
den uppfattningen, att av de för sjukhuset föreslagna markområdena det vid
Karlskrona bör givas företräde. Med hänsyn härtill och då dessutom, såsom
medicinalstyrelsen framhållit, sjukhuset bör förläggas i närheten av ett
kroppssjukhus, anser jag mig böra förorda Karlskrona som plats för det nya
sjukhuset. Jag räknar därvid med att Karlskrona stad utan ersättning ställer
sjukhusområdet till statens förfogande ävensom att kostnaderna för framdragande
av erforderliga ledningar av olika slag till områdets gräns bestridas
av staden.
För nästa budgetår torde medel böra ställas till förfogande för den fortsatta
utredningen i ärendet. Jag förordar, att härför anvisas ett belopp av
100 000 kronor. Med hänsyn till att man nu står inför ett nytt utbyggnadsskede
inom sinnessjukvården har det synts mig lämpligt, att en allmän arkitekttävlan
utlyses rörande sjukhusets närmare utformning. Kostnaderna
för en sådan tävling ha av byggnadsstyrelsen beräknats till omkring 50 000
kronor, vilket belopp jag inräknat i det förut angivna beloppet av 100 000
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser
rörande arkitekttävlingen och om dispositionen i övrigt av de anvisade
medlen.
Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus. Före varande fråga har
senast behandlats i propositionen nr 177 till 1946 års riksdag (riksd. skr. nr
209). Sålunda beslöt nämnda års riksdag, att vid Mariebergs sjukhus skulle
såsom en andra etapp verkställas om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad
kostnad av högst 1 235 000 kronor. Härjämte anvisade riksdagen för
budgetåret 1946/47 för slutförande av de till den första bvggnadsetappen hörande
arbetena, för påbörjande av den andra etappens arbeten samt för maskinistbostäderna
tillhopa 1 150 000 kronor.
I skrivelse den 16 december 1946 ha medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
— med förmälan, bland annat, att de arbeten, vilka tillhörde första
och andra byggnadsetappema, beräknades kunna fullbordas i sin helhet under
första delen av år 1948 — hemställt om anvisande för nästa budgetår av
återstoden av det för den andra bvggnadsetappen beräknade medelsbehovet
eller 735 000 kronor.
Styrelserna ha vidare föreslagit, att för påbörjande av en tredje bvggnadsetapp,
avsedd att igångsättas under budgetåret 1947/48, skulle anvisas
1 000 000 kronor.
Statsrådet har i ämnet anfört följande.
I likhet med medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen anser jag, att medel
böra anvisas för fortsättande av den jämlikt beslut av fjolårets riksdag
igångsatta andra etappen av om- och nybyggnadsarbetena vid Mariebergs
sjukhus i Kristinehamn. Det torde dock, enligt vad jag numera under hand
inhämtat, icke vara erforderligt, att hela det beräknade återstående medelsbehovet
för denna etapp ställes till förfogande under nästa budgetår. Jag
föreslår, att för ändamålet anvisas ett belopp av 500 000 kronor.
Jag förordar vidare, att beslut nu fattas om igångsättande — såsom eu
tredje byggnadsetapp — av de av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen
angivna arbetena. Dessa arbeten ingå i etapperna I, III, V, VI och VII i den
plan för renovering och ombyggnad av sjukhuset, som framlades för 1941
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 173. t
års riksdag. Kostnaderna för den tredje etappens arbeten beräknar jag i likhet
med ämbetsverken till 2 250 000 kronor. För arbetenas påbörjande torde
för budgetåret 1947/48 ett belopp av 600 000 kronor böra ställas till byggnadsstyrelsens
förfogande.
Sammanlagt böra alltså för arbetena vid Mariebergs sjukhus anvisas
(500 000 + 600 000) 1 100 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla, att en av de båda lokalavdelningarna
vid sjukhuset av statens sjukhuspersonals förbund i skrivelse
den 19 november 1946 gjort framställning bland annat om anordnande av
hissar i paviljong 1—-7-—4, vid vilken för närvarande pågå ombyggnadsarbeten,
tillhörande första etappen av arbetena vid sjukhuset. Över avdelningens
framställning ha utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen.
Sedan härefter viss ytterligare utredning införskaffats, har ärendet
ånyo remitterats till byggnadsstyrelsen. Då nämnda ämbetsverks utlåtande
ännu ej föreligger, har det icke varit mig möjligt att taga slutlig ställning i
frågan. Det synes mig emellertid uppenbart, att vid en sådan genomgripande
ombyggnad, varom nu är fråga och som innebär, bland annat, att paviljongen
påbygges med en våning till tre våningar, böra anordnas hissar för
underlättande av kommunikationen mellan de olika våningarna, även om
det, såvitt nu kan bedömas, i viss utsträckning torde bliva nödvändigt att
vid anordnandet av hissarna göra ingrepp på redan renoverade delar av
paviljongen. I frågans nuvarande läge förordar jag, att det får ankomma på
Kungl. Maj:t att/sedan utredningen slutförts, besluta i ärendet, varvid kostnaderna
för hissarnas anordnande torde få bestridas från de medel, som redan
anvisats eller nu äskas för om- och nybyggnadsarbetena vid sjukhuset.
Ombyggnad av Birgittas sjukhus. Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen
nr 177 till 1946 års riksdag framlagt förslag beslöt riksdagen (skr.
nr 209), att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skulle i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag framlagt förslag
i en första etapp utföras om- och ny byggnadsarbeten för en beräknad kostnad
av högst 4 150 000 kronor. Av detta belopp anvisade riksdagen under
anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1946/47 1 000 000 kronor.
Kungl. Maj ds föreliggande förslag innebär att för fullföljande av den
första etappen av om- och nybyggnadsarbeten vid Birgittas sjukhus i Vadstena
för nästa budgetår anvisas ytterligare 1 800 000 kronor.
Uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeholins sjukhus. För
angivna ändamål, kostnadsberäknat till högst 895 000 kronor, anvisade 1946
års riksdag (skr. nr 209) under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. in. för budgetaret 1946/47 700 000 kronor.
Kungl. Maj:t föreslår nu att för fullföljande av ifrågavarande byggnadsföretag
för nästa budgetår anvisas ett belopp av 195 000 kronor.
Renovcringsarbcten vid Ulleråkers sjukhus. Av den plan för eu fullständig
renovering av Ulleråkers sjukhus vid Uppsala, som redovisades för 1936
års riksdag (prop. nr 68; riksd. skr. nr 318), ha medel av riksdagen hittills
anvisats för utförande av två etapper. Av de i planen upptagna arbetena
8
Statsutskottets utlåtande nr 173.
återstår såsom en tredje och sista etapp renoveringen av administrationsbyggnaderna
och sjukpaviljongerna.
Arbetena med den tredje etappen av sjukhusets renovering, vilken etapp
på grund av tidsförhållandena hittills fått anstå, föreslås nu skola igångsättas.
Såsom ett första led i den tredje byggnadsetappen avses skola uppföras
en ny vårdpaviljong för omkring 200 patienter. Inom paviljongen skulle anordnas
två avdelningar för tuberkulösa patienter, till vilka avdelningar — i
avvaktan på ytterligare klarläggande av frågan om den lämpligaste organisationen
för vården av sinnessjuka med tuberkulos i smittsamt skede —
skulle koncentreras de tuberkulösa vid Ulleråkers sjukhus, som nu äro utspridda
på åtskilliga avdelningar. Det har emellertid förutsatts, att de två
nytillkommande avdelningarna så anordnas, att de framdeles utan större
ändringar skola kunna tagas i anspråk för andra kategorier av patienter än
tuberkulösa.
Kostnaderna för paviljongen ha uppskattats till 2 200 000 kronor. Härav
har för nästa budgetår ansetts böra anvisas ett belopp av 600 000 kronor.
Vissa ombyggnadsarbeten vid S:ta Maria sjukbus. Kungl. Maj ds förslag
innebär, att en nu till olika våningsplan förlagd och på grund härav tungarbetad
avdelning för oroliga manliga patienter vid Sda Maria sjukhus i
Hälsingborg skulle uppdelas på två mindre avdelningar, var och en i ett våningsplan.
Härigenom skulle erhållas 18 nya vårdplatser. Uppkommande
byggnadskostnader ha uppskattats till 43 500 kronor.
Vissa ombyggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus. Enligt Kungl. Maj ds förslag
till ombyggnadsarbeten vid Ryhovs sjukhus i Jönköping skulle erhållas
fyra nya vårdavdelningar, varav två om 33 och två om 34 vårdplatser. Samtidigt
skulle platsantalet å två befintliga vårdavdelningar minskas från 61 till
40, varjämte var och en av dessa båda avdelningar skulle sammanföras till
ett våningsplan. Den totala platsvinsten skulle sålunda bli 92 vårdplatser.
Kostnaderna för arbetena i fråga beräknas till 325 000 kronor.
Ombyggnad av administrationsbyggnaden m. m. vid Säters sjukhus.
Kungl. Maj ds förslag innebär, att från administrationsbyggnaden skulle utflyttas
två däri för närvarande inrymda läkarbostäder samt att därefter
praktiskt taget hela nämnda byggnad skulle tagas i anspråk för förvaltningen
och sjukhusets medicinska centrum. Som ersättning för de båda utflyttade
läkarbostäderna skulle nyuppföras två fristående bostadshus. Kostnaderna
för ombyggnadsarbetena inom administrationsbyggnaden samt för uppförande
av de båda läkarbostäderna uppskattas till 338 400 kronor respektive
150 000 kronor. Under nästa budgetår borde såsom en första etapp avarbetena
böra uppföras de båda nya läkarbostäderna. Härför borde alltså
nu anvisas ett belopp av 150 000 kronor. Med anvisande av medel för ombyggnadsarbetena
inom administrationsbyggnaden borde däremot kunna anstå
till ett kommande budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 173.
9
Uppförande av en stängselmur vid Säters sjukhus. Ifrågavarande stängselmur
avses skola uppföras omkring promenadgårdama vid den s. k. fasta
paviljongen vid Säters sjukhus. Uppkommande kostnader beräknas till
75 000 kronor.
Utvidgning av vattenverket in. in. vid Säters sjukhus. Kungl. Maj:ts förslag
innebär, att filtreringsanläggningen utvidgas, att ytterligare en elektriskt
driven renvattenpump installeras samt att ytterligare en renvattenbehållare
och en ny gödselstad anläggas. Arbetena i fråga beräknas draga en sammanlagd
kostnad av 159 000 kronor.
Renovering och utvidgning av vattenverket vid Restads sjukhus. För
avhjälpande av vissa brister å ifrågavarande vattenverk beräknas i propositionen
ett medelsbehov av 51 000 kronor.
Uppförande av personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus. Kungl. Maj:t
föreslår att vid förevarande sjukhus uppföras två bostadshus för ogift personal
med 12 enkelrum i varje hus eller alltså sammanlagt 24 rum. De mindre
rummen föreslås erhålla en bruttoyta av omkring 18 kvadratmeter, de
större en bruttoyta av omkring 28 kvadratmeter. I varje våningsplan föreslås
för gemensamt bruk skola inrättas ett tekök och ett badrum samt förslagsvis
två w.c. Härjämte har ansetts böra i var och en av de större lägenheterna
anordnas antingen ett tekök eller ett badrum. Valet däremellan borde
tillkomma medicinalstyrelsen i samråd med sjukhusledningen och personalen.
Av byggnadsarbetena föranledda kostnader beräknas till 310 000 kronor,
vilket belopp borde anvisas för nästa budgetår.
Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. Utvidgning och
förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus. Ombyggnad av administrationsbyggnaden
vid Restads sjukhus. Med bifall till av Kungl. Maj:t
i propositionen nr 211 till 1946 års riksdag framlagt förslag uppförde riksdagen
(skr. nr 313) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 under
kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. in. ett anslag av 1 500 000 kronor. Nämnda anslag
avsågs bland annat för bestridande av kostnaderna för följande tre olika
ändamål, nämligen uppförande av sex läkarbostäder vid statens sinnessjukhus,
utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus
i Västervik samt ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus
vid Vänersborg. Kostnaderna för dessa arbeten beräknades till respektive
250 000. 63 000 och 290 000 kronor. Av de sex läkarbostäderna skulle
en uppföras vid vart och ett av Ryhovs sjukhus i Jönköping, S:ta Gertruds
sjukhus i Västervik, S:t Olofs sjukhus i Visby och Frösö sjukhus vid Östersund
samt två vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Beträffande den närmare
motiveringen för berörda byggnadsarbeten får utskottet hänvisa till de
redogörelser, som lämnats i det vid nämnda proposition fogade bihanget B,
s. 265—266, 268 och 270—271.
10
Statsutskottets utlåtande nr 173.
Med hänsyn till de för dispositionen av anslag å allmän beredskapsstat
gällande förutsättningarna har intet av ifrågavarande arbeten kunnat påbörjas
och så beräknas ej heller kunna ske under återstoden av innevarande
budgetår.
Då de i det föregående omnämnda byggnadsarbetena bedömts vara av
sådan angelägenhetsgrad, att de böra komma till utförande under budgetåret
1947/48, föreslås att för dessa arbeten medel anvisas å riksstaten för
nästa budgetår. För de sex läkarbostäderna borde därvid upptagas 345 000
kronor, varav för var och en av bostäderna vid S:ta Gertruds, S:t Olofs och
Frösö sjukhus 60 000 kronor samt för var och en av de tre återstående bostäderna
55 000 kronor. För arbetena å vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus
och för ombyggnaden av administrationshuset vid Restads sjukhus
borde anvisas samma belopp, som beräknats å den allmänna beredskapsstaten
eller 63 000 respektive 290 000 kronor.
Försäljning- av visst av Mariebergs sjukhus disponerat
markområde.
I skrivelse den 19 januari 1945 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
om försäljning till Kristinehamns stad av visst av Mariebergs sjukhus disponerat
markområde.
Efter redogörelse för förslaget ävensom innehållet i en av drätselkammaren
i Kristinehamn den 9 november 1946 avlåten skrivelse rörande de närmare
villkoren för den ifrågasatta försäljningen till staden anför statsrådet
följande.
Av personalen vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn har framhållits, att
sedan många år behov förelegat av ett område i sjukhusets närhet, där egnahemsbebyggelse
kunde ske. Ett härför väl lämpat område disponeras av sjukhuset
och erfordras icke för sjukhusets behov. Det synes emellertid knappast
lämpligt, att exploateringen av området i fråga äger rum i statens regi. Såsom
kammarkollegiet framhållit skulle nämligen en successiv upplåtelse av tomter
till enbart sjukhusets personal och driven i kronans egen regi bliva både
omständlig och till tiden långvarig. Lämpligare synes vara att, såsom myndigheterna
föreslagit, området överlåtes till staden, att av denna exploateras.
Jag tillstyrker därför, att sådan överlåtelse kommer till stånd. I överlåtelsehandlingen
böra intagas bestämmelser i syfte att tillförsäkra sjukhusets
personal förtursrätt till blivande tomter. Dessa bestämmelser synas böra
utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad drätselkammaren föreslagit
i sin skrivelse den 9 november 1946. Tomterna torde böra upplåtas
med tomträtt, varvid i tomträttskontrakten bör intagas föreskrift om sådan
skyldighet att hembjuda staden tomträtt och byggnader, som av drätselkammaren
föreslagits. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare utforma
de nu ifrågavarande bestämmelserna.
Det område, som skulle överlåtas till staden, utgör dels stadsägan 1466,
bestående av väg, dels ock 55 794 kvadratmeter av stadsägoområdet 1581. Enligt
värderingsmännen skulle av sistnämnda areal 54 074 kvadratmeter vara
intagna i stadsplan, medan 1 720 kvadratmeter icke skulle ingå i stadsplan.
Enligt vad jag under hand inhämtat från staden äro emellertid de rätta
siffrorna härvidlag 55 344 respektive 450 kvadratmeter. Någon anledning
Statsutskottets utlåtande nr 173.
11
att på grund härav frångå den av värderingsmännen föreslagna köpeskillingen
för området synes dock ej föreligga. Denna torde alltså böra bestämmas
till i avrundat tal 51 700 kronor. Jag vill därvid framhålla, att den
gjorda markvärderingen förutsätter, att staden framdeles, då sådant påkallas,
färdigställer gatorna omkring vissa för sjukhusets räkning behållna tomter
om tillhopa 11 506 kvadratmeter och att likvid därför skall anses erlagd
genom uppgörelse i enlighet med det nu framlagda förslaget. En bestämmelse
härom torde böra intagas i köpehandlingen.
Försäljning av visst av Gådeå sjukhus disponerat
markområde.
Enligt ett av 1942 års riksdag (riksd. skr. nr 308) godkänt avtal mellan
Kungl. Maj:t och kronan samt Västernorrlands läns landsting skall landstinget
den 1 januari 1954 mot en köpeskilling av 450 000 kronor övertaga
sjukhuset med tillhörande markområde.
I skrivelse den 10 januari 1947 har Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott,
under hänvisning till att en förestående utbyggnad av Härnösands
lasarett, vars markområde gränsar till den av Gådeå sjukhus disponerade
marken, krävde en utvidgning av lasarettsområdet och att en sådan
utvidgning icke vore möjlig annat än i riktning mot Gådeå sjukhus,
hemställt om medgivande att för nämnda ändamål redan före den 1 januari
1954 få disponera viss del av sinnessjukhusets markområde.
Medicinalstyrelsen bär i utlåtande den 18 april 1947 föreslagit, att förhandlingar
skulle upptagas om hävande av avtalet med landstinget, då man
enligt styrelsens mening syntes böra räkna med att sjukhuset för överskådlig
framtid erfordrades för den statliga sinnessjukvårdens behov, samt att.
sedan överenskommelse i ämnet träffats med landstinget, till detta skulle
överlåtas den mark, som avsåges i förvaltningsutskottets framställning.
Statsrådet har i ärendet anfört följande.
Såsom jag förut framhållit är frågan om utbyggnaden av sinnessjukvården
i skilda hänseenden ännu icke så klarlagd, att ställning i princip till
densamma kan tagas. I avvaktan på den ytterligare utredning rörande hithörande
spörsmål och den översyn i samband därmed av medicinalstyrelsens
tioårsplan, som jag i det föregående ansett erforderlig, är jag icke för
närvarande beredd att biträda medicinalstyrelsens förslag om hävande av
avtalet med landstinget rörande dess övertagande av Gådeå sjukhus. Med
hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig likväl böra tillstyrka, att
landstinget redan nu får förvärva den mark, som avses i förvaltningsutskottets
framställning och som enligt vad styrelsen upplyst icke erfordras för
sinnessjukhusets behov. Köpeskillingen för området torde i enlighet med
medicinalstyrelsens förslag böra fastställas till 60 000 kronor. Å den handlingarna
i ärendet bifogade situationsplanen har områdets areal uppgivits
vara 19 680 kvadratmeter. Enligt vad jag under hand inhämtat är emellertid
denna siffra endast ungefärlig. Områdets exakta areal torde böra bestämmas
vid markmätning, som bör föregå försäljningen. Utgifterna härför
liksom övriga med köpet förenade kostnader böra bestridas av landstinget.
Såsom villkor för försäljningen torde böra gälla, att Gådeå sjukhus medgives
rätt att tills vidare disponera det inom området belägna bostadshuset.
12
Statsutskottets utlåtande nr 173.
Till frågan om anslutning av Gådeå sjukhus till den av landstinget planerade
ångcentralen finner jag mig i rådande läge icke kunna taga slutlig ställning.
Jag förordar, att det får ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredning
förebragts angående de närmare villkoren för en sådan anslutning, träffa
avgörande i frågan.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Söderkvist
in. fl. (I: 305) och den andra inom andra kammaren av herr Österman
in. fl. (11:448). i vilka hemställts, att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas
att därest så finnes lämpligt medgiva upphävande av avtalet med Västernorrlands
läns landsting om överlåtandet av Gådeå sjukhus i Härnösand.
Beträffande de till stöd för motionsyrkandet anförda skälen får utskottet
hänvisa till motionen II: 448.
Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund.
Statsrådet anför härom följande.
Den för psykiatriska kliniken i Lund uppförda byggnaden, vilken togs i
bruk år 1931, befanns tämligen snart ha erhållit en mindre lämplig planläggning
och utformning. Anledningen härtill synes närmast ha varit, att vid klinikens
planerande erfarenheter saknades angående den utformning, som borde
givas åt sjukhusbyggnader av nu ifrågavarande slag. De föreliggande bristerna
ha ytterligare accentuerats genom den utveckling å sinnessjukvårdens område,
som sedermera ägt rum. Den mest framträdande olägenheten består däri.
att klinikbyggnaden med sin nuvarande planläggning erbjuder mycket begränsade
möjligheter till differentiering och isolering av patienterna. Ljudisoleringen
mellan rummen och våningarna är vidare mycket otillfredsställande,
vilket medför, att en även obetydlig högljudd sjuk icke lämpligen kan
vårdas å kliniken utan måste överföras till sinnessjukhus. Vidare saknas lokaler
för moderna behandlingsmetoder såsom insulinterapi, elchockterapi och
psykoterapi, varjämte de befintliga utrymmena för mottagning, expeditioner
samt undersökningar av olika slag äro otillräckliga. De nu nämnda bristerna
förorsaka betydande svårigheter för sjukvården vid kliniken men även för
undervisningen och forskningen. Den omständigheten, att patienter med vissa
slag av sinnessjukdomar icke kunna mottagas å kliniken, inverkar sålunda
hämmande på undervisningen och forskningen, som för erhållande av ett
tillräckligt allsidigt patientmaterial äro hänvisade till S:t Lars sjukhus. Därjämte
äro de för undervisning och forskning avsedda lokalerna numera otillräckliga.
Av byggnadsstyrelsen har nu framlagts förslag till en genomgripande omoch
tillbyggnad av kliniken, syftande till att undanröja de förut nämnda
olägenheterna. Förslaget, som kostnadsberäknats till 1 700 000 kronor, har
tillstyrkts av samtliga de myndigheter, som yttrat sig i ärendet.
För att erhålla en personlig uppfattning i ärendet har jag nyligen avlagt
ett besök vid kliniken. Jag kunde därvid konstatera, att förhållandena vid
kliniken äro i väsentliga delar otillfredsställande samt att en genomgripande
om- och tillbyggnad av densanima är erforderlig, om kliniken skail kunna
väl fylla sina uppgifter i sjukvårdens och den akademiska undervisningens
tjänst. Särskilt anmärkningsvärt synes mig vara. att ett sjukhus av detta slag
Statsutskottets utlåtande nr 17S.
13
saknar nödiga lokaler för meddelande av behandling enligt godtagna moderna
metoder. Jag har därför funnit mig böra tillstyrka, att en om- och tillbyggnad
av kliniken snarast kommer till stånd. Den av byggnadsstyrelsen
framförda tanken på en förläggning av kliniken i direkt anslutning till S:t
Lars sjukhus anser jag mig i likhet med medicinalstyrelsen icke kunna biträda.
En sådan lösning skulle icke medföra den kontakt med den medicinska
undervisningen och forskningen i övrigt som är av behovet påkallad.
Del torde icke heller vara tillrådligt att med nuvarande stora platsbrist inom
den statliga sinnessjukvården slopa de vårdplatser, som finnas tillgängliga å
den psykiatriska kliniken.
Det föreliggande ritningsförslaget till klinikens om- och tillbyggnad synes
ur vård- och undervisningssvnpunkt ändamålsenligt och torde alltså i och
för sig kunna godtagas. De för förslagets genomförande beräknade kostnaderna
— 1 70Ö 000 kronor — måste emellertid anses förhållandevis höga. I
samband med upprättandet av erforderliga detaljritningar torde därför en
omprövning böra verkställas i syfte att utröna, huruvida förenklingar eller
eljest besparande omläggningar i byggnadsprogrammet kunna genomföras
utan men för de ändamål, som kliniken skall tillgodose. Med hänsyn härtill
och till omfattningen av de arbeten, som erfordras för förberedande av ifrågavarande
byggnadsföretag, torde man -—- utan att företaget nämnvärt försenas
— kunna begränsa sig till att för nästa budgetår ställa medel till förfogande
för de förberedande arbetena. Det härför erforderliga beloppet uppgår,
enligt vad jag under hand inhämtat, till i runt tal 100 000 kronor. Beloppet
torde såsom reservationsanslag böra anvisas under huvudtiteln V a. Inrikesdepartementet,
förslagsvis under rubriken Om- och tillbyggnad av psykiatriska
kliniken i Lund.
Jag vill slutligen erinra om att i det förut omnämnda avtalet mellan
Kungl. Maj:t och kronan samt Malmöhus läns landsting finnas intagna vissa
bestämmelser om huru en eventuell avveckling av det genom avtalet fastställda
samarbetet mellan staten och landstinget framdeles skall kunna äga
rum. Sålunda stadgas i avtalet, att part, som önskar avtalets upphörande i
dess helhet, må uppsäga detsamma samt att avtalet i så fall upphör att gälla
fem år efter utgången av det år, då uppsägning ägt rum. Efter uppsägning av
avtalet skall det åligga landstinget att, därest det från Kungl. Maj:ts sida
påfordras, inlösa byggnaden med ett belopp, motsvarande vad av statsmedel
utgivits för byggnadens uppförande jämte områdets planering och inhägnad
med vissa i avtalet närmare angivna procentuella avdrag för varje helt år,
varunder kliniken vid avtalstidens slut varit i bruk. Tillräckliga skäl ha icke
synts mig föreligga att med anledning av den av mig nu förordade om- och
tillbyggnaden av kliniken föreslå en jämkning av förevarande bestämmelser
i avtalet. Det torde i stället få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest ett hävande
av samarbetet med landstinget framdeles mot förmodan skulle bliva
aktuellt, upptaga förhandlingar med landstinget rörande regleringen av de i
samband därmed uppkommande spörsmålen.
Uppförande av växtliusanläggning vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar.
Med skrivelse den 13 december 1946 har skolöverstyrelsen överlämnat en
av styrelsen för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar gjord framställning
om anvisande av medel för uppförande av en växthusanläggning
vid anstalten.
14
Statsutskottets utlåtande nr 173.
Statsrådet har i ärendet anfört följande.
Då goda skäl synas mig anförda till stöd för förslaget om uppförande av
växthusanläggningen, vill jag för egen del tillstyrka detsamma. Kostnaderna
för anläggningen torde i enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit böra
beräknas till 35 000 kronor. I likhet med nämnda styrelse förutsätter jag,
att byggnadssakkunnig person anlitas vid förslagets vidare utformning. För
bestridande av kostnaderna för anläggningen torde, såsom riksräkenskapsverket
förordat, böra anvisas ett särskilt anslag å driftbudgeten. Anslaget
torde böra upptagas under huvudtiteln V a. Inrikesdepartementet och uppföras
såsom reservationsanslag under benämningen Statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar: Växthusanläggning.
Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1947/48 för i det föregående
av statsrådet föreslagna arbeten m. m. uppgår enligt å s. 64 i statsrådsprotokollet
intagen sammanställning till i avrundat tal 5 160 000 kronor.
Med avseende å de till byggnadsarbetena anvisade medlen har ansetts böra
få gälla, att den i sammanställningen angivna fördelningen icke skall vara i
detalj bindande för medlens disposition. Sålunda borde i den mån så med
hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas
lämpligt, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition
för visst ändamål kunna ske mot det att motsvarande minskning
vidtages för ett annat.
Utskottet.
Vid behandlingen av förevarande proposition har utskottet icke funnit anledning
till erinran mot vad föredragande statsrådet i skilda hänseenden anfört
och föreslagit.
Beträffande Gådeå sjukhus, som beröres i motionerna, innebär detta, att
utskottet tillstyrker medgivande att visst område må försäljas till landstinget
och anser det böra ankomma på Kungl. Maj:t att träffa avgörande i fråga
om anslutning av sjukhuset till en av landstinget planerad ångcentral liksom
om de närmare villkoren härför. I likhet med statsrådet är utskottet med
hänsyn till det oklara läge, vari frågan om sinnessjukvårdens utbyggande i
skilda hänseenden befinner sig ej berett tillstyrka, att det med landstinget
träffade avtalet rörande dess övertagande den 1 januari 1954 av sjukhuset
häves. Med anledning av motionerna vill utskottet dock beträffande sistnämnda
avtal framhålla, att det bör vara Kungl. Maj:t obetaget att i den
mån förhållandena därtill föranleda inleda förhandlingar med landstinget
rörande avtalets bestånd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
A. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
I. besluta
a) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skola i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 18 april 1947 förordat förslag såsom en
Statsutskottets utlåtande nr 173.
15
tredje etapp verkställas om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad
kostnad av högst 2 250 000 kronor;
b) att vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala skall i huvudsaklig
överensstämmelse med i nämnda protokoll förordat
förslag uppföras en ny vårdpaviljong för en beräknad kostnad
av högst 2 200 000 kronor;
c) att vid Säters sjukhus skall i huvudsaklig överensstämmelse
med i samma protokoll förordat förslag verkställas ombyggnad
av administrationsbyggnaden m. m. för en beräknad
kostnad av högst 490 000 kronor;
II. medgiva
a) att av det område, som disponeras av Mariebergs sjukhus
i Kristinehamn, stadsägan 1466 och 55 794 kvadratmeter
av stadsägoområdet 1581 i nämnda stad må försäljas till staden
för en köpeskilling av 51 700 kronor och på i huvudsak
de villkor, som angivits i statsrådsprotokollet;
b) att av det område, som disponeras av Gådeå sjukhus i
Härnösand, omkring 19 680 kvadratmeter må försäljas till
Västernorx-lands läns landsting för en köpeskilling av 60 000
kronor och på i huvudsak de villkor, som angivits i samma
protokoll;
III. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. för budgetåret 1947/48 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 5 160 000 kronor;
IV. för budgetåret 1947/48 under V a huvudtiteln anvisa
a) till Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund
ett reservationsanslag av 100 000 kronor;
b) till Statens uppfostringsanstalt för sirmesslöa gossar:
Växthusanläggning ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
B. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1: 305
och II: 448.
Stockholm den 10 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 175.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 3 i texten