Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av djurgårdskommissionen rn. in. jämte i ämnet väckt motion.

1947-06-13 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:186, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av djurgårdskommissionen rn. in. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 186.

1

Nr 186.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av djurgårdskommissionen rn. in.

jämte i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen nr 248 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 25 april

1947, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

omorganisation av djurgårdskommissionen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens djurgårdsnämnd, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock under sjätte huvudtiteln å

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa följande förslagsanslag, nämligen

till Djurgårdsnämnden: Avlöningar 88 000 kronor och till Djurgårdsnämnden:

Omkostnader 11500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 462), i

vilken hemställts, att riksdagen måtte dels bifalla förevarande proposition i

vad gäller djurgårdskommissionens omorganisation till en djurgårdsnämnd,

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om underhandlingar med Konungen

i syfte att överföra dispositionsrätten över Djurgården från Konungen till

statliga myndigheter under deras oinskränkta förvaltningsrätt.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 29 november 1946 uppdragit åt överståthållaren

T. K. V. Nothin att utreda frågan om enhetlig prövning av önskemål

om upplåtelse av mark å Djurgården och därmed sammanhängande spörsmål

m. m., har Nothin — i det följande benämnd utredningsmannen — till

fullgörande av uppdraget med skrivelse den 21 januari 1947 överlämnat en i

ämnet upprättad promemoria med därvid fogade tre bilagor.

Utredningsmannen erinrar om att Djurgården, som tillhör staten, alltjämt

disponerades av den regerande Konungen och att denna dispositionsrätt numera

grundade sig på Riksens ständers underdåniga skrivelse den 1 december

1809. Såsom en följd av Konungens dispositionsrätt till Djurgården hade

Djurgårdens förvaltning varit uppdragen åt ämbetsmän, utsedda av den regerande

Konungen personligen. För närvarande utövades denna förvaltning av

en avdelning inom riksmarskalksämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen.

Ämbetets behörighet i avseende på Djurgårdens förvaltning grundade sig

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 186.

1398 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 186.

på Kungl. Maj:ts beslut den 12 februari 1801, enligt vilket ämbetet ägde utöva

högsta befälet och överinseendet över de till hovet hörande »departementer och

stater» i avseende på »Oeconomie, Police, Penningförvaltning och redogörelse».

Ämbetet ansåges äga enligt praxis företräda de under dess inseende stående

delarna av Djurgården i alla avseenden, således icke allenast vid den ekonomiska

förvaltningen utan även i frågor som gällde vederbörande fastigheters integritet.

Genom riksmarskalksämbetet hade, fortsätter utredningsmannen, åtskilliga

markupplåtelser till enskilda ägt rum, huvudsakligen för villabebyggelse. De

nu bestående upplåtelserna av detta slag hänförde sig framförallt till Södra

Djurgården. Närbesläktade med dessa upplåtelser vore de av riksmarskalks

ämbetet gjorda upplåtelserna för olika idrottsändamål (Stadion, Östermalms

idrottsplats, områden för tennishall och utomhustennisbanor m. m. samt ridhustomt)

.

Inflytande arrendeavgifter hade tillförts den s. k. djurgårdskassan, som enligt

1809 års förut omförmälda riksdagsbeslut skulle användas till Djurgårdens

förbättrande och förskönande. Till kassan inflöte vidare inkomster för skogs

produkter, trädgårdspr o dukter och slåtter m. m. samt avkastningen av den s. k.

djurgårdsf onden.

För varje budgetår från och med 1927/1928 till och med 1944/1945 hade ett

visst belopp, motsvarande djurgårdskassans beräknade överskott, tillförts de

av riksdagen beviljade anslagen för reparationer och underhåll av de kungliga

lustslotten. Från och med budgetåret 1945/46, då de kungliga slotten med tillhörande

byggnader och markområden ävensom Djurgården — den senare med

ett formellt bokföringsvärde av 50 000 000 kronor — upptagits till redovisning

på slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond, redovisades

djurgårdskassans överskottsmedel såsom inkomster för denna delfond.

I propositionen lämnas å s. 3—15 en redogörelse för utredningsmannens

promemoria i vad densamma innefattar förslag till omorganisation av

djurgårdskommissionen. Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen.

Över utredningsmannens förslag ha till följd av remisser utlåtanden avgivits

av riksmarskalksämbetet, kammarkollegiet, statskontoret, byggnadsstyrelsen,

riksräkenskapsverket och djurgårdskommissionen.

Departementschefen har anfört följande beträffande den föreslagna omorganisationen.

Djurgården tillhör, såsom framgår av utredningsmannens redogörelse, staten

men disponeras jämlikt Eiksens ständers beslut den 1 december 1809

av den regerande Konungen. De med denna dispositionsrätt förenade förvaltningsuppgifterna

handhavas av riksmarskalksämbetet, närmast genom en avdelning

inom ämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen. I vissa fall ha genom

särskilda beslut delar av Djurgården lagts under annan myndighets förvaltning.

Detta är sålunda fallet beträffande de områden, som för exploatering

ställts under djurgårdskommissionens förvaltning.

Liksom beträffande annan kronan tillhörig fast egendom ankommer den

slutliga prövningen av frågor om försäljning av djurgårdsmark på riksdagen

i den mån beslutanderätten ej delegerats till Kungl. Maj:t. Även frågor om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 186.

3

upplåtelse av nyttjanderätt till sådan mark underställas i vissa fall riksdagens

prövning. T övrigt handläggas ärenden rörande överlåtelse eller annan upplåtelse

av Djurgårdens mark huvudsakligen av djurgårdsförvaltningen och

djurgårdskommissionen.

Riksdagens intresse av att även närmare utöva sitt inflytande i fråga om

dispositionen av Djurgårdens mark har beträffande djurgårdskomnrissionens

verksamhet tillgodosetts genom föreskrift att minst två av kommissionens

ledamöter skola utses bland riksdagens ledamöter. I kommissionens uppgifter

ingår bland annat att pröva, för vilka ändamål den under kommissionens förvaltning

ställda marken bör avses med hänsyn dels till planeringen av bebyggelse

för allmänna eller enskilda behov, dels till det rent affärsmässiga

intresset av bästa ekonomiska utbyte av marken.

Djurgårdsförvaltningens verksamhet med avseende på djurgårdsmarkens

disposition torde huvudsakligen bestå i att föra förhandlingar med de myndigheter,

institutioner och enskilda, vilka önska förvärva nyttjande- eller äganderätt

till områden, som äro underställda djurgårdsförvaltningen.

En följd av denna uppdelning av markfrågornas prövning mellan djurgårdsförvaltningen

och djurgårdskommissionen samt av otillräcklig planläggning i

stort har blivit, att de olika önskemålen i fråga om djurgårdsmarkens användning

icke vunnit den allsidiga avvägning mot varandra, som varit nödvändig

för ernående av det lämpligaste och mest effektiva utnyttjandet av tillgängliga

markutrymmen. För statsverket i egenskap av markägare torde det sålunda

få anses vara en viktig uppgift att söka åvägabringa en enhetlig planläggning

beträffande dispositionen av de värdefulla områden, varom här är fråga. I

första hand bör denna planläggning avse att klarlägga, i vilken utsträckning

de tillgängliga markutrymmena böra disponeras för parkändamål, statliga

byggnader eller enskild bebyggelse, en avvägning som berör såväl statens som

Stockholms stads och enskilda intressen. Denna intresseavvägning torde, sådan

den redan nu ingår i djurgårdskommissionens arbetsuppgifter, ha varit en av

anledningarna till önskemålet om viss riksdagsrepresentation i kommissionen.

För det här avsedda ändamålet erfordras ett samordnande statligt organ.

Detta organ bör bland annat ha till uppgift att såsom remissinstans biträda

djurgårdsförvaltningen med råd och utredningar vid handläggningen av markdispositionsfrågor.

Det bör därjämte i sig upptaga djurgårdskommissionens

återstående uppgifter.

Av vikt är att ifrågavarande organ kommer till stånd snarast möjligt, då

en stor del av gällande arrendeavtal beträffande markupplåtelser å Djurgården

utlöpa den 1 april 1949 och en omprövning av dessa avtal bör ske i samband

med den allmänna planläggningen av djurgårdsmarkens användning. En uppgift

för det föreslagna organet i detta sammanhang är också att tillvarataga

statsverkets intresse av att arrendeavgälderna hållas uppe på en sådan nivå,

att tillräckliga medel inflyta för de ändamål, som djurgårdskassan delvis har

att bekosta och som i övrigt finansieras med skattemedel.

I vad avser användningen av djurgårdsmark för statliga byggnader och andra

statsändamål gäller frågan i främsta rummet att inom den ram, som för sådant

ändamål uppdrages vid den allmänna planläggningen, åstadkomma en samordning

av statsmyndigheternas inbördes önskemål. I detta hänseende bör det

nya organet fungera såsom rådgivande remissinstans åt Kung], Maj:t och åt

de myndigheter, för vilka sådana spörsmål äro aktuella. Inom Kungl. Maj:ts

kansli böra här avsedda markfrågor, i den mån de icke kunna hänföras till

annat departement, handläggas av kommunikationsdepartementet.

T avbidan på resultatet av de utredningsuppdrag, som lämnats dels år 193b

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 186.

åt f. d. generaldirektören L. Berglöf såsom sakkunnig för utredning av frågan

om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom, dels åt den

år 1946 tillsatta markutredningen, böra de nya arbetsuppgifterna för det nu avsedda

statsorganet begränsas till frågor rörande dispositionen av mark å Djurgården.

Jag är sålunda icke beredd att ansluta mig till den av utredningsmannen

framförda tanken, att åt organet i fråga skulle uppdragas liknande

uPPgif^er beträffande annau statens mark i Stockholm och dess närhet samt

att detsamma skulle göras till remissinstans för ärenden angående försäljning

eller annan disposition av statlig mark även inom landet i övrigt.

Den föreslagna omorganisationen synes heller icke böra medföra någon ändring

med avseende på det förhandlingsuppdrag, som givits 1945 års markkommission.

I flera av remissyttrandena har gjorts gällande, att de samordningsuppgifter,

varom här är fråga, vore av natur att böra ankomma på byggnadsstyrelsen.

Vederbörande myndigheter torde härvid hava utgått från att djurgårdskommissionens

försäljningsuppgifter nu skulle vara praktiskt taget slutförda. Det

kan emellertid fortfarande icke med visshet förutsägas, huruvida och när de

förhandlingar, som för närvarande pågå mellan 1945 års markkommission och

Stockholms stad rörande överlåtelse till staden av Kaknäsområdet och viss

annan mark på Norra Djurgården, kunna komma att leda till positivt resultat.

Vid sådant förhållande och med hänsyn till den opartiska ställning byggnadsstyrelsen

såsom remissinstans åt Kungl. Maj:t i stadsplanefrågor bör intaga,

anser jag i likhet med utredningsmannen, att styrelsen, åtminstone icke för

närvarande, bör ifrågakomma för de nu avsedda uppgifterna. Ej heller synes

mig kammarkollegiet lämpat för ändamålet. Jag torde därjämte få erinra om

att riksdagen på sin tid intagit den principiella inställningen, att djurgårdskommissionens

nuvarande uppgifter icke borde anförtros ett ämbetsverk. På grund

av vad sålunda anförts föreslår jag, att ett nytt organ inrättas på grundval av

den nuvarande djurgårdskommissionens organisation.

Vid en sådan förändring av djurgårdskommissionen torde densamma lämpligen

också böra markeras genom en ändring av kommissionens benämning.

Jag förordar sålunda, att det nya organet erhåller benämningen djurgårdsnämnden.

I anslutning till vad jag tidigare anfört rörande det förestående arbetet

med omprövning av vissa arrendeupplåtelser m. m. får jag föreslå, att den

ifrågasatta reformen genomföres redan den 1 juli 1947.

Tänkbart är att de nya arbetsuppgifterna, sedan en första avarbetning skett,

komma att bliva av mindre omfattning. Med hänsyn härtill och då djurgårdskommissionens

nuvarande uppgifter så småningom torde komma att upphöra,

bör, såsom kammarkollegiet ifrågasatt, framdeles en omprövning ske, huruvida

nämnden bör bibehållas eller dess arbetsuppgifter böra överflyttas till annan

myndighet.

Av samma skäl, som föranlett föreskriften att minst två av ledamöterna i

den nuvarande djurgårdskommissionen skola utses bland riksdagens ledamöter,

böra även till den föreslagna djurgårdsnämnden knytas representanter för

riksdagen. Med hänsyn till arbetsuppgifternas väsentligt förändrade art bör

därvid riksdagsmannainslaget i nämnden bliva större än i djurgårdskommissionen.

I likhet med utredningsmannen anser jag däremot behov icke föreligga

av att den fackmannamässiga sakkunskapen blir särskilt representerad

i nämnden.

Djurgårdskommissionen omfattar för närvarande sex ledamöter, därav två

riksdagsrepresentanter. Utredningsmannen har föreslagit, att det nya organet

skulle bestå av ordförande och fyra andra ledamöter. De sistnämnda skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 186.

0

utses bland ledamöter av riksdagen. Till ordförande skulle utses eu person

inom eller utom riksdagen med allmänt administrativ förfarenhet. Samtliga

ledamöter avses skola tillsättas av Kungl. Maj:t. Årsarvodena ha beräknats

till samma belopp som nu utgå till djurgårdskommissionens ledamöter, nämligen

4 500 kronor till ordföranden och 3 000 kronor till envar av de övriga ledamöterna.

Utredningsmannens sålunda framlagda förslag har icke givit mig

anledning till annan erinran än att jag, i betraktande av de uppgifter som

skulle komma att åvila å ena sidan ordföranden och å andra, sidan de övriga

ledamöterna, funnit mig böra. föreslå en ökning av arvodesbeloppet till ordföranden

till 6 000 kronor. Med hänsyn till den omfattning nämndens arbete

kan beräknas få och de uppgifter som böra ankomma på ordföranden, anser

jag den föreslagna anordningen med jourhavande ledamot icke vara. erforderlig.

Sedan det första planläggningsarbetet slutförts, torde böra övervägas

huruvida icke en minskning av arvodena till nämndens ledamöter bör ske.

Enligt utredningsmannens beräkning av personalbehovet skulle hos nämnden

finnas anställda en kanslichef och en teknisk expert, båda. med arvode

förslagsvis beräknat enligt 30 löneklassen i civila, avlöningsreglementet, ävensom

följande nu hos djurgårdskommissionen anställda befattningshavare,

nämligen en bokhållare och kassör (Eo 14), två kontorister (Eo 9) och ett

kontorsbiträde. Däremot har utredningsmannen med hänsyn till de ändrade

arbetsuppgifterna räknat med att av den befintliga personalen följande befattningshavare

icke längre skulle erfordras, nämligen eu ingenjör (årsarvode

14 600 kronor), en underingenjör (årsarvode 8 100 kronor), en sekreterare

(årsarvode 800 kronor) och en ritare (Eol5). Mot denna personalberäkning

har jag i huvudsak intet att erinra. Då någon mera. avsevärd minskning av de

rent tekniska arbetsuppgifterna icke synes komma att inträda under de närmaste

åren och då jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon ändring i fråga

om formen för ombesörjandet av de med exploateringsverksamheten sammanhängande

gatu- och ledningsarbetena, har jag emellertid, i anslutning till vad

djurgårdskommissionen därom anfört, funnit mig böra förorda, att även ritarbefattningen

tills vidare bibehålies.

Kostnaderna för djurgårdskommissionens administration bestridas för närvarande

av de till kommissionen inflytande inkomsterna — försäljningsmedel,

arrendemedel, administrationstillägg för arbeten, vilka skola bekostas

av andra än statsverket, samt räntemedel. I likhet med utredningsmannen

anser jag, att vid genomförande av den föreslagna omorganisationen dessa

administrationskostnader böra täckas genom särskilda på riksstatens sjätte

huvudtitel uppförda anslag. För ändamålet böra anvisas ett avlönings- och ett

omkostnadsanslag.

Övriga utgifter för nämndens verksamhet, d. v. s. främst do direkta exploateringskostnaderna,

böra tills vidare liksom hittills bestridas av sådana från

exploateringsverksamheten härrörande inkomstmedel, vilka reserveras för detta

ändamål. Jag torde i förevarande sammanhang få erinra om vad chefen för

finansdepartementet härutinnan anfört vid anmälan av propositionen 1947: 137

angående redovisning av vissa kronan tillhöriga markområden i Stockholm.

Från den sålunda förordade ordningen synes emellertid avsteg böra ske i

fråga om kostnaderna för iordningställande av mark för statliga byggnadsföretag.

Dylika kostnader böra enligt min mening betraktas som investeringskostnader.

Medel för täckande av desamma, torde sålunda böra inräknas i

vederbörande investeringsanslag. Någon avskrivning av dessa kostnader synes

icke erforderlig, då det här gäller en ökning av fastigheternas markvärden.

Det nya redovisningsförfarandet torde av praktiska skäl böra tillämpas endast

beträffande sådana statliga byggnadsföretag, till vilka anslag ännu icke anvisats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 186.

Utskottet.

I fråga om anslagsberäkningen bär departementschefen anfört följande.

Av] öningsstaten för djurgårdsnämnden bör omfatta följande anslagsposter,

nämligen Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal samt Rörligt tillägg. Såväl arvodesposten som ickeordinarieposten

torde åtminstone för nästa budgetår böra betecknas förslagsvis

för att sätta Kungl. Maj:t i tillfälle att genomföra de övergångsanordningar

och vidtaga de jämkningar i organisationsförslaget, som kunna befinnas påkallade.

Arvodesposten skulle i enlighet med vad tidigare anförts böra beräknas till

(6 000 + 4 x 3 000) 18 000 kronor.

Icke-ordinarieposten har av utredningsmannen med tillämpning av nu gällande

lönesystem beräknats till 49 100 kronor. Till detta belopp, vars beräkning

i och för sig icke synes giva anledning till erinran, böra läggas lönekostnaderna

för den befintliga ritarbefattning i Eo 15, vilken enligt mitt förslag

skulle bibehållas tills vidare. Anslagsposten skulle i enlighet härmed komma

att uppgå till avrundat 53 900 kronor. Den allmänna löneregleringen medför

eu uppräkning av posten till (53 900 + 14 800) 68 700 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg beräknas till 1 300 kronor.

Avlönmgsanslaget skulle sålunda böra upptagas till (18 000 + 68 700 +

1300) 88 000 kronor. Jämfört med djurgårdskommissionens nuvarande administrationskostnader

innebär den föreslagna avlöningsstaten en kostnadsminskning

av 13 100 kronor, räknat med utgångspunkt från nu gällande lönesystem.

I fråga om omkostnadsstaten har utredningsmannen beräknat expenskostnaderna

till samma belopp, som för sådant ändamål nu är upptaget å djurgårdskommissionens

kostnadsstat, eller 10 000 kronor. Medel till resekostnader

skulle enligt utredningsförslaget anvisas å omkostnadsstaten endast

med 1 000 kronor, motsvarande medelsbehovet för ersättningar för sammanträdesresor.

I övrigt skulle resekostnaderna bestridas av de medel, vilka stå

till förfogande för exploateringsverksamheten. Vad utredningsmannen sålunda

föreslagit har icke föranlett annan erinran från min sida än att jag förordar,

att en anslagspost till Sjukvård m. m. å förslagsvis 500 kronor uppföres å omkostnadsstaten.

I enlighet härmed skulle djurgårdsnämndens omkostnadsanslag böra beräknas

till (500 + 10 000 + 1 000) 11 500 kronor.

På sätt närmare framgår av den i propositionen lämnade redogörelsen

utmärkes den nuvarande ordningen för prövning av frågor rörande användningen

av Djurgårdens mark av en viss oenhetlighet, vilken i olika avseenden

varit ägnad att medföra olägenheter. I likhet med departementschefen

är utskottet därför av den uppfattningen, att på förevarande område erfordras

ett samordnande statligt organ, med uppgift bland annat att såsom

remissinstans biträda djurgårdsförvaltningen med råd och utredningar vid

handläggning av markdispositionsfrågor. Genom tillkomsten av ett dylikt

organ skulle enligt utskottets mening förutsättningar skapas för ett ur statsverkets

synpunkt rationellt och ekonomiskt utnyttjande av den värdefulla

mark om vilken här är fråga, utan att för närvarande någon ändring i gällande

formella dispositionsrättsregler beträffande Djurgården behöver vidtagas.

Vid föredragning i ärendet har utskottet inhämtat dels att 1945 års markkommission

beräknas ha slutfört sitt uppdrag inom en nära framtid, dels

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 186.

7

att arbetsuppgifter av i huvudsak teknisk natur ännu återstå för den nuvarande

djurgårdskommissionen under åtskilliga år framåt. Vid sådant förhållande

anser utskottet det lämpligt, att av djurgårdskommissionen ännu

icke fullbordade arbeten in. in. övertagas av det förenämnda markorganet,

som sålunda bör inrättas på grundval av djurgårdskommissionens redan

förefintliga organisation. Vad departementschefen i detta sammanhang förordat

angående ändrad benämning på och sammansättning av djurgårdskommissionen

har icke givit utskottet anledning till erinran. Icke heller

har utskottet något att erinra mot departementschefens uppfattning, att

framdeles en omprövning bör ske, huruvida den nya djurgårdsnämnden

bör bibehållas eller dess arbetsuppgifter böra överflyttas till annan myndighet.

Kungl. Maj:ts förslag till avlönings- och omkostnadsstater för nämnden

anser sig utskottet jämväl kunna tillstyrka. I samband med anslagsberäkningarna

har departementschefen bland annat framhållit, att såväl arvodesposten

som icke ordinarieposten torde åtminstone för nästa budgetår böra

betecknas förslagsvis för att sätta Kungl. Maj:t i tillfälle att genomföra de

övergångsanordningar och vidtaga de jämkningar i organisationsförslaget,

som kunna befinnas påkallade. Till denna uppfattning vill utskottet ansluta

sig. Enligt utskottets mening framstår det såsom särskilt angeläget,

att avlöningsförmånerna bestämmas på sådant sätt, att nämnden blir i stånd

att förvärva för arbetenas utförande erforderlig teknisk expertis.

I motionen II: 462 har hemställts att riksdagen måtte dels bifalla förevarande

proposition i vad det gäller djurgårdskommissionens omorganisation

till en djurgårdsnämnd, dels i eu skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

underhandlingar med Konungen i syfte att överföra dispositionsrätten över

Djurgården från Konungen till statliga myndigheter under deras oinskränkta

förvaltningsrätt. Av vad utskottet i det föregående anfört framgår, att utskottet

icke funnit skäl föreligga att bifalla motionen i dess senare yrkande.

Utskottet får hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 25 april 1947 förordade

omorganisationen av djurgårdskommissionen;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens djurgårdsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48;

ArlUningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... 18 00(1

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis 68 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 1300

Summa kronor 88 000;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 186.

c) för budgetåret 1947/48 under sjätte huvudtiteln anvisa

1. till Djur går dsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av

88 000 kronor;

2. till Djur går dsnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av

11 500 kronor;

IT. att motionen II: 462, i den mån den icke besvarats med

vad utskottet ovan under I. hemställt, icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 13 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Larsson, Karl

Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Berling,

Albertsson, Näsström, Bosenberg, Gustav Emil Andersson och Ivar Persson;

samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i Skövde,

Bergström, Andersson i Malmö, Bubbestad, Mårtensson, Lindholm, Åkerström,

Holmström, Hoppe, Onsjö och Birke.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:346 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av djur går s. 15 i texten