Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1947-06-17 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:190, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190.

1

Nr m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken m. m. jämte i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

I propositionen nr 128 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 14 februari 1947,

föreslagit riksdagen att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken m. m. å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag

av 250 000 kronor, dels ock för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Skoglund i Umeå m. fl.

väckt motion (11:358) hemställts, att riksdagen vid besvarandet av förevarande

proposition ville beakta i motionen anförda synpunkter. Motionärerna

ha därvid ansett, att staten skulle lämna särskilt bidrag för uppförande och

inredning av samlingslokaler för de vid ifrågavarande gruvanläggning sysselsatta

arbetarna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt bemyndiganden av Kungl. Maj:t ingick kommerskollegium den 30

december 1940, den 31 augusti 1943 och den 21 juli 1945 för Kungl. Maj:t

och kronan överenskommelser med Bolidens gruvaktiebolag — de s. k. legodriftsavtalen

•— angående bearbetande av staten tillhöriga och till staten

upplåtna malmfyndigheter inom vissa utmål i olika malmfält i Västerbottens

län. Bolaget åtog sig därvid att på statens bekostnad omliänderhava brytning,

transport och anrikning av malmen från utinålcn, däribland vissa utmål

omfattande Lindsköldsgruvan, Adakgruvan och den numera utbrutna

Karlssongruvan, samtliga inom Adakfältet i Malå socken. Till utbyggnad av

gruvanläggningar inom de gruvfält, som inbegripas i avtalen, har riksdagen

anvisat anslag om tillhopa 11 834 000 kronor.

Till anläggningar för driften inom Adakfältet ha investerats omkring

9 700 000 kronor av de anvisade anslagen å 11 834 000 kronor. Enligt verkställda

beräkningar har driften vid fältet under åren 1941, 1942 och 1945

lämnat ett ungefärligt överskott av respektive 16 900, 93 200 och 58 300 kro
Bihang

till riksdagens protokoll 19t7. 6 samt. Nr 100 102. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 190.

nor, medan under åren 1943 och 1944 vid driften uppkommit underskott av

cirka 17 500 respektive 109 200 kronor. Under dessa fem år har sålunda uppstått

ett sammanlagt nettoöverskott av omkring 41 700 kronor. Överskottet

under åren 1941 och 1942 berodde huvudsakligen därpå, att råmalm, som

tidigare brutits och upplagts, tillgodogjorts utan att åsättas något värde samt

att en del malm kunnat brytas billigt i Adakgruvans dagbrott och i Karlssongruvan

på grund av förut utförda arbeten. Vinsten under första halvåret

1946 har preliminärt beräknats utgöra nära 100 000 kronor men har för

hela år 1946 beräknats komma att uppgå till över 500 000 kronor på grund av

stegring av kopparpriset.

I Lindsköldsgruvan har under legodriftsperioden egentlig gruvdrift förekommit

endast från och med år 1945 Malmen i gruvan är för närvarande

tillredd för brytning endast å de s. k. etagerna 2 och 3, avseende nivån mellan

50 och 100 meter. Malmen å denna nivå beräknas räcka ytterligare högst

tre år. Brytningen sker från en utfraktsort å cirka 100 meters nivå. Föreliggande

beräkningar av malmkvantiteterna i gruvan ha visat följande resultat,

nämligen ovan 50 meters nivå 300 000 ton råmalm med en kopparhalt av

1,83 procent, mellan 50 och 100 meters nivå 249 000 ton råmalm med en

kopparhalt av 2 å 3 procent samt mellan 100 och 168 meters nivå 700 000

ton råmalm med över 4 procent. Intill utgången av år 1946 har ur gruvan

utvunnits omkring 10 610 ton slig med ett innehåll av nära 2 500 ton koppar.

År 1946 har produktionen i hela Adakfältet uppgått till 13 867 ton slig med

ett innehåll av omkring 3 225 ton koppar.

Med skrivelse den 27 december 1946 har kommerskollegium överlämnat

en av Bolidens gruvaktiebolag uppgjord plan och kostnadsberäkning för tillredning

av återstående kända malmtillgångar i Lindsköldsgruvan. För tillredningen

enligt planen samt för vissa andra ytterligare arbeten skulle erfordras

1 471 500 kronor. För den första utbyggnadsetappen, beräknad till

två år, begäres 750 000 kronor. Vid ett genomförande av förslaget skulle den

sammanlagda investeringen vid Adakfältet komma att uppgå till 11 171 500

kronor.

Vid en överläggning inom handelsdepartementet med representanter för

kommerskollegium, statens industrikommission, Sveriges geologiska undersökning

och 1945 års gruvutredning har den ekonomiska och tekniska betydelsen

av denna nya investering ytterligare belysts. Den föreslagna investeringen

syntes departementschefen vara nödvändig för att driften vid fältet

på längre sikt skulle kunna drivas fullt rationellt. Det vore emellertid naturligt,

att denna investering liksom andra investeringar inom gruvindustrien

vore riskbetonad. Det ekonomiska utfallet av investeringen bleve nämligen

i mycket hög grad beroende på fluktuationerna i kopparpriset, vilka alltid

brukat vara mycket kraftiga. För år 1946, då priset på koppar successivt

steg från 1 150 till 1 320 kronor per ton, syntes överskottet å driften vid

Adakfältet preliminärt kunna beräknas utgöra mist 500 000 kronor. Sedermera

hade priset ytterligare höjts till 1 540 kronor per ton, vilket motsvarade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190.

3

hittills gällande stoppris. Slutligen hade enligt beslut av statens priskontrollnämnd

den 14 februari 1947 stoppriset höjts till 1 700 kronor per ton. Vid sådant

förhållande syntes man, om produktionen kunde upprätthållas i ungefär

nuvarande omfattning, ha anledning att för den närmaste framtiden räkna

med ett jämförelsevis tillfredsställande resultat av legodriftcn. De för närvarande

tillredda malmerna i Lindsköldsgruvan räckte emellertid vid brytningens

nuvarande omfattning ytterligare högst tre år. Därest de nu föreslagna

tillredningsarbetena komme till utförande, möjliggjordes en brytning av i genomsnitt

sammanlagt cirka 160 000 ton råmalm per år från Lindskölds- och

Adakgruvorna. Den kända malmtillgången beräknades vid denna brytning

räcka omkring tolv år. För amortering och förräntning av nedlagt kapital inom

denna tidrymd vid en räntesats av 3 procent erfordrades ett nettoöverskott,

motsvarande en annuitet av 10,0462 procent. Vid en sammanlagd investering

av 11 171 500 kronor utgjorde det behövliga nettoöverskottet omkring

1 120 000 kronor per år. Enligt gällande avtal utginge till gruvaktiebolaget

ersättning för legodriften med 15 procent å driftsöverskottet. Om samma villkor

antoges gälla under hela amorteringstiden, erfordrades för att täcka såväl

ränta och amortering som ersättning till bolaget ett bruttoöverskott av omkring

1 320 000 kronor. Beträffande utsikterna att nå ett överskott av denna

storleksordning finge erinras, att det vid genomförande av de framlagda planerna

kunde beräknas, att utbytet av koppar skulle kunna avsevärt förbättras

pa grund av att malmen i Lindsköldsgruvans etage 4 vore rikare än malmen

i övriga etager. Vid en årlig brytning av 160 000 ton råmalm med ett genomsnittligt

innehåll av 3 procent koppar, varav cirka 90 procent syntes kunna

utvinnas i form av färdig metall, skulle den utvunna kvantiteten koppar

komma att uppgå till omkring 4 300 ton per år jämfört med 3 225 ton under

år 1946. Under antagande av oförändrade produktionskostnader per ton

utvunnen koppar — ett antagande som syntes departementschefen få betraktas

som någorlunda realistiskt, eftersom de fasta kostnaderna sjönke när

produktionen ökades, vilket i viss utsträckning kunde neutralisera en eventuell

ökning i rörliga kostnader — skulle det framtida bruttoöverskottet vid

det pris på koppar, som gällde under första halvåret 1946, nämligen 1 150

kronor per ton, komma att utgöra cirka 270 000 kronor per år. För varje

stegring av kopparpriset med 100 kronor per ton kunde överskottet beräknas

öka med cirka 430 000 kronor. Vid det fastställda stoppriset, 1 700 kronor

Per ton, skulle bruttoöverskottet sålunda bli omkring 2 600 000 kronor per

år. Under angivna förutsättningar skulle gruvdriften ännu vid ett så jämförelsevis

lågt medelpris på koppar som 1 400 kronor per ton lämna ett bruttoöverskolt,

som jämnt motsvarade räntabilitetsanspråken. Vid ett medelpris

pa koppar av cirka 1 100 kronor per ton skulle värdet av den producerade

sligen däremot endast uppgå till ungefär samma belopp som driftkostnaderna

och något överskott sålunda icke uppstå. Det borde emellertid understrykas,

att de sålunda anförda beräkningarna av det ekonomiska utfallet

vid olika prisförutsättningar vore synnerligen ungefärliga.

Vid nuvarande kopparpris eller vid ett pris, som i varje fall icke under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 190.

stege det fastställda stoppriset med mer än högst cirka 300 kronor, kunde

enligt departementschefen gruvdriften i Adakfältet sålunda förväntas tills vidare

lämna ett fullt tillfredsställande överskott. Det pris, som kunde erhållas

för koppar, framställd av gruvaktiebolaget, vore emellertid i främsta rummet

beroende av priset på importerad koppar. Sistnämnda pris svarade för närvarande

i stort sett mot stoppriset. Man kunde på längre sikt dock icke bortse

från möjligheten av en så kraftig importprissänkning, att räntabiliteten äventyrades.

Det kunde därför icke med säkerhet sägas, att det framtida resultatet

av legodriften vid Adakfältet komme att medgiva full amortering och

förräntning av där investerade medel. Departementschefen ville emellertid

erinra om att tidigare gjorda investeringar till väsentlig del motiverats av

försörjningsbehovet under kriget. Detta kunde i och för sig, på samma sätt

som skett i många liknande fall, ha motiverat en nedskrivning av förut gjorda

investeringar till ett värde, som med större säkerhet kunnat antagas bli

fullt förräntat och amorterat. En sådan nedskrivning syntes doek icke böra

företagas förrän man närmare kunde bedöma huruvida kopparpriset mer varaktigt

komme att sjunka till en sådan nivå att fullständig amortering och

förräntning av det hittills nedlagda kapitalet omöjliggjordes.

En förutsättning för att hittills företagna investeringar i största möjliga

utsträckning skulle kunna bli räntabla, vore i varje fall att de föreslagna tillredningsarbetena

komme till stånd. Under alla omständigheter syntes utsikterna

vara gynnsamma för att den därmed förbundna nyinvesteringen skulle

visa sig räntabel. Denna nya investering måste därför framstå icke blott såsom

tekniskt nödvändig utan även som ekonomiskt försvarlig. Därjämte

finge framhållas önskvärdheten av att på ifrågavarande område upprätthålla

en viss krigsberedskap.

Såsom skäl mot att utföra de föreslagna arbetena kunde anföras, att det i

nuvarande ekonomiska läge vore nödvändigt att i görligaste män begränsa

den statliga investeringsverksamheten. Departementschefen ville emellertid

erinra om att den för tillredningsarbetena erforderliga arbetsstyrkan beräknades

till endast sjutton man. Läget på arbetsmarknaden syntes därför icke

utgöra något avgörande hinder för de föreslagna åtgärderna. Då dessutom

ifrågavarande arbeten icke syntes medföra större anspråk på nyanskaffning

av sådana maskiner och annan utrustning, varpå knapphet rådde, syntes ej

heller ur materialsynpunkt några vägande invändningar kunna resas mot

planens genomförande.

Departementschefen har vidare erinrat om att nu gällande legodriftsavtal,

som utgjorde en förutsättning för utnyttjandet av malmtillgångarna i Adakfältet,

utlöpte under den tidsperiod, varunder resultaten av de föreslagna investeringarna

beräknades framkomma, nämligen med utgången av år 1950.

Med hänsyn härtill kunde måhända försiktigheten bjuda att icke nu binda

nytt kapital i gruvfältet utan i stället avvakta en tidpunkt, ’då förhållandet

mellan staten och gruvaktiebolaget kunde fixeras på tillräckligt lång sikt. Det

borde emellertid kunna förutsättas — särskilt om den ifrågasatta rationaliseringen

av gruvdriften komme till stånd — att både staten och gruvaktie
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190.

5

bolaget, när frågan om nytt avtal aktualiserades, skulle vara beredda till

fortsatt samarbete och att för båda parter godtagbara villkor för detta samarbete

då skulle kunna uppnås. Den omständigheten att avtalet endast gällde

till ingången av år 1951 syntes således icke böra hindra att arbetena nu påbörjades.

Departementschefen funne sålunda övervägande skäl tala för att de föreslagna

tillredningarna komme till stånd och förordade, att medel nu anvisades

för utförande av arbetena under den första utbyggnadsetappen. Mot

de i ärendet gjorda kostnadsberäkningarna hade departementschefen icke

något att erinra. Det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

föreskrifter om överförande till riksstatens inkomstsida av den del av

uppkommande överskott, som motsvarade normal förräntning av de i företaget

investerade medlen, och om disposition av övriga överskottsmedel för

avskrivning av de anvisade förlagsfondsanslagen.

I sina kalkyler har kommerskollegium anfört, att hänsyn icke tagits till

att det kunde befinnas lämpligt och påkallat att ekonomisk hjälp lämnades

för att åstadkomma samlingslokaler för personalen vid gruvfältet. Det hade

emellertid från arbetarhåll gjorts preliminär framställning om stöd för

åstadkommande av ett Folkets hus. Tomt för ett sådant kunde anvisas inom

gruvområdet. Vederbörandes planer hade ännu icke tagit fastare former och

det vore därför icke möjligt att nu precisera beskaffenheten och omfattningen

av den hjälp, som kunde behövas, exempelvis huruvida ett kontant engångsbidrag

eller ett lån vore påkallat. Möjlighet borde beredas att ur det

belopp, som erfordrades för den första utbyggnadsetappen, lämna ekonomiskt

stöd för uppförande av ett Folkets hus.

Departementschefen har funnit koliegii förslag om ekonomiskt stöd för att

åstadkomma ett Folkets hus vid Adakfältet synnerligen beaktansvärt. Denna

fråga syntes emellertid böra handläggas enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 11 december 1942 (nr 913) om bidrag och lån av statsmedel för anordnande

av allmänna samlingslokaler.

Med hänsyn till angelägenheten av att arbetena påbörjades snarast möjligt

syntes departementschefen 250 000 kronor av det av kommerskollegium

nu föreslagna beloppet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Återstoden, 500 000 kronor, syntes böra upptagas i riksstaten

för nästa budgetår.

Beträffande räntabilitetsutsikterna för tidigare verkställda och i förevarande

proposition föreslagna investeringar vid Adakfältet har sedermera inom

handelsdepartementet verkställts ny beräkning, för vilken redogörelse lämnats

utskottet i en den 7 maj 1947 dagtecknad inom departementet uppgjord

promemoria. I promemorian har anföris följande.

I Kungl. Maj ds proposition 1947: 128 angående anslag till utbyggnad av

staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. in. har uppgivits, att

vinsten å legodriften vid Adakfältet under första halvåret 1946 preliminärt

beräknats utgöra nära 100 000 kronor men att den för hela år 1946 torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 190.

komma att uppgå till över oOO 000 kronor pa grund av stegring av kopparpriset.

Enligt från Bolidens gruvaktiebolag numera inkomna uppgifter utgör vinsten

å ifrågavarande legodrift 216 472 kronor 12 öre för hela år 1946. Att

legodriften under nämnda år sålunda utfallit mindre gynnsamt än tidigare

beräknats, har uppgivits bero på i huvudsak följande omständigheter.

Vid utförande av i propositionen anförda kalkyler har kommerskollegium

stått till tjänst med lämnande av nödiga primäruppgifter. Vid ifrågavarande

tillfälle förelåg icke någon definitiv och fullständig avräkning för år 1946.

Kollegiet har därför utgått från bolagets preliminära månadsrapporter som

i fråga om produktionskostnaderna i smältverket baserade sig på 1945 års

kostnader. Produktionskostnaderna ha emellertid under 1946 stegrats på

grund av ökade arbetslöner och materialpriser, vartill kommer, att vissa större

reparationskostnader förekommit under 1946, vilka enligt legodriftsavtalet

kommit att delvis belasta även legogruvornas utgifter. Vidare ha vissa

delar av smältverket till följd av bl. a. minskade malmleveranser från bolagets

egna gruvor icke tillfullo kunnat utnyttjas. Härigenom har enligt bestämmelserna

i legodriftsavtalet en större del av de fasta kostnaderna för

smältverket kommit att falla på legodriften.

Sedan det definitiva resultatet av 1946 års legodrift blivit känt, har inom

handelsdepartementet företagits en omräkning av de i propositionen intagna

kalkylerna rörande räntabilitetsutsikterna för tidigare verkställda i propositionen

föreslagna investeringar vid Adakfältet. Sistnämnda kalkvler grunda

sig på den förut gjorda uppskattningen av vinsten för första halvåret

1946. Den nu utförda beräkningen har i stället baserats på det faktiska driftsresultatet

för år 1946, varvid vinstbeloppet avrundats till 216 500 kronor.

Medelpriset på koppar under året har enligt uppgift från gruvaktiebolaget

uppgått till ca 1 200 kronor per ton.

Den nya beräkningen, för vars resultat i det följande redogöres, har vidare

liksom de i propositionen (s. 5—6) anförda kalkylerna grundats på antagandet,

att produktionskostnaderna per ton utvunnen koppar förbli oförändrade.

Det är emellertid att märka att vissa rörliga produktionskostnader

befunno sig i stigande under år 1946 och att en fortsatt stegring torde vara

att förvänta. Vid Rönnskärsverken genomföres emellertid för närvarande ett

omfattande rationaliseringsprogram genom övergång till elektrisk smältning,

större konvertrar etc., vilket kommer att motverka den stigande tendensen"i

produktionskostnaderna. Ifrågavarande nyanläggningar beräknas komma i

drift i slutet av år 1948 och början av år 1949. Olika omständigheter tyda

vidare på att man framdeles torde kunna räkna med sjunkande fasta kostnader

för utvunnen koppar. I den mån gruvaktiebolaget lyckas öka produktionen

vid sina egna gruvor och om dessutom leveransen av kopparslig från

de av staten ägda gruvorna kan ökas — vilket möjliggöres framförallt genom

de i propositionen förordade arbetena vid Lindsköldsgruvan — kommer produktionsvolymen

att stiga, varigenom avskrivningar, räntor och allmänna

omkostnader per ton utvunnen koppar böra sjunka i motsvarande grad. Vid

sådana mera normala marknadsförhållanden, som kunna förväntas inträda

på längre sikt, torde också komma att föreligga större möjligheter för bolaget

att öka sina inköp av svensk och utländsk slig samt skrot och blisterkoppar

in. in., om detta skulle erfordras för bättre utnyttjande av smältverkets anläggningar.

Härtill kommer, att även själva gruvdriften effektiviseras genom

ifrågavarande utbyggnad av gruvanläggningarna. Övervägande skäl synas sålunda

tala för att någon väsentlig stegring av de totala produktionskostnaderna

för den genom legodriften utvunna kopparn icke behöver befaras, om de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190. t

föreslagna nyinvesteringarna komma till stånd. I varje fall torde detta gälla

på längre sikt.

Beträffande övriga förutsättningar för lönsamhetsberäkningen torde här

endast behöva erinras om att den sammanlagda investeringen vid Adakfältet

efter genomförandet av det i propositionen framlagda förslaget skulle komma

att uppgå till 11 171 500 kronor, att för amortering och förräntning av

detta kapital samt för ersättning till bolaget enligt legodriftsavtalet skulle

erfordras ett årligt driftsöverskott av ca 1 320 000 kronor samt att den genom

legodriften utvunna kvantiteten koppar efter förslagets slutliga genomförande

beräknas uppgå till omkring 4 300 ton per år jämfört med 3 225 ton

under år 1946.

Av de omräknade kalkylerna framgår, att legodriften kan, sedan de i propositionen

förordade tillredningsarbetena vid Adakfältet fullbordats, beräknas

lämna ett bruttoöverskott av omkring 290 000 kronor per år vid det pris

på koppar, som i medeltal gällde under år 1946. För varje stegring av kopparpriset

med 100 kronor per ton kan överskottet, såsom i propositionen

framhållits, beräknas öka med cirka 430 000 kronor per år. Vid det stoppris,

som fastställdes den 14 februari 1947, nämligen 1 700 kronor per ton, skulle

bruttoöverskottet komma att uppgå till omkring 2 400 000 kronor per år.

Om kopparpriset skulle sjunka till cirka 1 450 kronor per ton, kan gruvdriften

likväl väntas lämna ett bruttoöverskott, som ungefär motsvarar räntabilitetsanspråken.

Vid ett kopparpris av cirka 1 150 kronor per ton skulle

däremot något nämnvärt överskott för amortering och förräntning icke uppstå.

Inkomsterna skulle dock helt täcka produktionskostnaderna.

Mot bakgrunden av ovan anförda resultat av senast verkställda beräkningar

framstå räntabilitetsutsikterna för investeringar vid Adakfältet såsom

något mindre gynnsamma än vad tidigare kalkyler antyda. Det lägsta pris

som skulle medge full amortering och förräntning (1 450 kronor) ligger sålunda

50 kronor högre per ton än vad som anges i den i propositionen anförda

kalkylen (1 400 kronor). Någon mera väsentlig försämring av utsikterna har

sålunda icke inträtt. De i propositionen anförda skälen för att där förordade

nyinvesteringar böra komma till stånd torde allt fortfarande äga giltighet,

så mycket mera som priset på koppar alltjämt visar kraftiga tendenser till

stegring. Sålunda har statens priskontrollnämnd den 21 april 1947 medgivit en

höjning av det för gruvaktiebolaget gällande stoppriset på koppar från 1 700

till 1 910 kronor per ton. Vid sistnämnda pris kan legodriften beräknas lämna

ett bruttoöverskott av icke mindre än cirka 3 300 000 kronor per år.

Slutligen må erinras om att, såsom i propositionen framhållits, utförandet

av de föreslagna tillredningsarbetena utgör en förutsättning för att hittills

företagna investeringar i Adakfältet i största möjliga utsträckning skola kunna

bli räntabla samt alt utsikterna för att den med ifrågavarande tillredningsarbeten

förbundna nyinvesteringen skall visa sig räntabel under alla

omständigheter synas vara gynnsamma. Denna nya investering framstår därför

icke blott såsom tekniskt nödvändig utan även som ekonomiskt försvarlig.

Såsom departementschefen framhållit är Lindsköldsgruvan inom det s. k.

Adakområdet i Västerbottens län för närvarande en av våra förnämsta kopparfyndigheter.

Intill utgången av år 1946 har ur gruvan, vari under legodriftsperioden

egentlig gruvdrift förekommit endast från och med år 1945,

utvunnits inemot 2 500 lön koppar. De största och på koppar rikaste malmpartierna

i gruvan äro emellertid icke tillredda för brytning. För tillredning

m. m. av dessa tillgångar skulle enligt nu uppgjord plan erfordras 1 471 500

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 190.

kronor. För den första utbyggnadsetappen, beräknad till två år, har Kungl.

Maj:t äskat 750 000 kronor, varav 259 000 kronor skulle anvisas på tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Utskottet vill erinra, att huvudsyftet med legodriften hittills från statens

sida icke varit att uppnå vinst utan att i en för landets metallförsörjning

brydsam tid erhålla tillskott till vår beredskap på detta område. Samma försörjningsmoti

v föreligger icke längre. Det i propositionen nu framställda förslaget

bör därför bedömas med hänsyn till normala marknadsförhållanden.

Då av propositionen att döma de planerade tillredningsarbetena icke komma

att ställa några st ii itc krav på arbetskraft eller material, synas med hänsyn

till investeringsläget betänkligheter knappast behöva möta mot att desamma

komma till utförande. Framhållas må emellertid att det ekonomiska

utfallet av investeringen är i högsta grad beroende på prisfluktuationerna

på importerad koppar. Det är därför knappast möjligt att med någon större

grad av säkerhet bedöma utsikterna att nå ett inkomstöverskott av sådan

storleksordning, att detsamma medgiver amortering och förräntning av det

nedlagda kapitalet. Det kan härvid vara av intresse att framhålla, att enligt

inom handelsdepartementet verkställda beräkningar av räntabilitetsutsikterna

det lägsta kopparpris, som skulle medgiva full amortering och förräntning,

utgör 1 450 kronor. I dagens läge med ett stoppris på koppar av 1 910

kronor per ton beräknas legodriften lämna ett bruttoöverskott av omkring

3 300 000 kronor för år.

Även om det planerade företaget får anses i viss mån riskbetonat, synas

dock vissa skäl tala för att den ifrågasatta utbyggnaden bör komma till

stånd. Sålunda torde såsom kommerskollegium — med erinran att Lindsköldsgruvan

för närvarande bidrager med över hälften av sligproduktionen

vid Adakfältet — framhållit, fortsatt drift vid denna gruva i ungefär nuvarande

omfattning utgöra förutsättning för att verksamheten i fältet skall

kunna uppehållas vid en ekonomiskt lämplig storlek. Vidare är att märka

att en åtstramning på kopparmarknaden kunnat förmärkas med påföljd att

vissa svårigheter föreligga att genom inköp från utlandet tillgodose vårt behov

av koppar. Det bör därjämte beaktas, att den importerade kopparn till

största delen måste betalas i dollarvaluta. Uppenbart är att den nu beräknade

produktionen kommer att utgöra ett icke oviktigt bidrag till landets kopparförsörjning.

Även ur krigsberedskapssynpunkt bör förslaget tillmätas viss

betydelse.

Utskottet har vid angivna förhållanden funnit övervägande skäl tala för

att de föreslagna tillredningarna komma till stånd och tillstyrker alltså de

för ändamålet begärda medelsanvisningama.

Departementschefen har i anslutning till ett av kommerskollegium framställt

förslag förutsatt, att vid Adakfältet skulle uppföras ett Folkets hus

för personalen därstädes. Enligt den föreliggande motionen skulle staten

lämna särskilt bidrag för samlingslokalernas uppförande och inredning, att

bestridas från det nu äskade anslaget. Utskottet, som i likhet med departementschefen

finner kommerskollegii förslag synnerligen beaktansvärt, delar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 190.

9

även departementschefens mening, att denna fråga bör handläggas enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 11 december 1942 (nr 913) om bidrag

och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler. Utskottet

kan alltså icke instämma i det i motionen gjorda yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Utbyggnad av staten tillhöriga

gruvanläggningar i Mald socken m. m. under fonden för förlag

till statsverket anvisa

a) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

ett investeringsanslag av 250 000 kronor;

b) för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 500 000

kronor;

II. att motionen 11:358 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Boman, Gustaf Iwar

Anderson, Bosenberg, Gustav Emil Andersson, Lundgren och fröken Osvald;

samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Bergström, Andersson

i Malmö, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Holmström, Onsjö, Thapper,

Persson i Svensköp, Johansson i Mysinge och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. s. 9 i texten