Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-17 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:193, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

1

Nr 193.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2: a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt

191, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

beräkna för budgetåret 1947/48

dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 300 000

kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 675 000

kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 200 000 kronor;

dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av

375 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 230 framlagt de förslag

rörande ifrågavarande anslag, som framgå av det följande, varjämte i detta

sammanhang förordats anvisande jämväl av ett särskilt anslag till stipendier

för vinnande av behörighet att undervisa i engelska.

I. Seminarieorganisationen.

Kungl. Maj:t har (avdelning I, s. 3—30 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 18 april 1947) föreslagit riksdagen

att besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas på

sätt departementschefen närmare förordat.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergquist m. fl.

(I: 281) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i Dädesjö

m. fl. (II: 421), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att ett

av de provisoriska folkskoleseminarier, som enligt propositionen nr 230

ifrågasättas, skall förläggas till Växjö.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 19\7. 6 samt. Nr 193.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Med skrivelse den 21 januari 1947 ha 1945 års seminariesakkunniga

framlagt förslag rörande elevintagningen och organisationen av folkskoleseminarierna

till och med läsåret 1952/53. Häröver ha utlåtanden avgivits

av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt sina anslagsäskanden

beträffande folkskoleseminariema för budgetåret 1947/48, statskontoret,

chefen för armén, arméns fortifikationsförvaltning samt Sveriges

yngre läroverkslärares förening. Av statsrådsprotokollet inhämtas i ärendet

i huvudsak följande.

Nuvarande organisation. Den nuvarande seminarieorganisationen är

uppbyggd för en normal intagning och utexamination av 16 klassavdelningar

eller (16 X 28 =) 448 elever årligen. Genom ianspråktagande till det

yttersta av tillgängliga utrymmen vid seminarierna kunde emellertid läsåret

1945/46 sammanlagt 22 klassavdelningar eller 616 elever intagas. Efter

vissa till- och ombyggnadsarbeten vid de redan befintliga seminarierna och

inrättande av tre nya provisoriska seminarier — i Gävle, Hälsingborg

och Stockholm — har från och med innevarande läsår organisationen ytterligare

utvidgats och medger nu en intagning av sammanlagt 38 klassavdelningar

med 1 064 elever, motsvarande en utexamination av i runt tal 1 000

lärare. För innevarande läsår fördela sig nybörjaravdelningarna sålunda:

Permanenta seminarier.

Falun ............................ 1

Göteborg ......................... 1

Kalmar .......................... 1

Karlstad.......................... 2

Linköping ........................ 2

Luleå ............................ 2

Lund............................. 1

Stockholm kv..................... 1

Umeå .......•..................... 2

Uppsala .......................... 1

2-årig

linje

2

1

1

1

1

1

2

2

1

2

Provisoriska seminarier.

Gävle ............................ 2

Hälsingborg....................... —

Stockholm m............ 1

Summa 17

2

3

_2

21

Den nuvarande seminarieorganisationen otillräcklig. I vad mån den

nuvarande seminarieorganisationen räcker till för att tillgodose det av

seminariesakkunniga beräknade examinationsbehovet framgår av efterföljande

tabell.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

3

Å r

Examinations-

behov

Nuvarande

examinations-

kapacitet

Överskott ( + )

resp. brist (—)

per år

Summa brist,

inkl. nuv.

lärarbrist

1946/47 .........

1947/48 .........

646

840

+ 194

— 700

— 506

1948/49.........

1297

820

—477

- 983

1949/50. .*.......

836

900

+ 64

— 919

1950/51 .........

864

1000

+ 136

— 783

1951/52 .........

1124

1050

— 74

— 857

1952/53.........

1359

1000

—359

—1 216

1953/54.........

1913

1000

—913

—2 129

1954/55.........

1937

1000

—937

—3 066

1955/56 .........

1784

1000

-784

-3 850

1956/57 .........

1 174

1 000

—174

—4 024

1957/58.........

758

1000

+ 242

-3 782

1958/59 .........

353

1000

+ 647

-3 135

1959/60.........

380

1000

+ 620

—2 515

1960/61 .........

368

1000

+ 632

—1 883

1961/62 .........

349

1 000

+ 651

—1 232

1962/63.........

356

1 000

+ 644

- 588

1963/64.........

322

1000

+ 678

+ 90

1964/65.........

360

1000

+ 640

+ 730

1965/66.........

389

1000

+ 611

+ 1341

Nya seminarier m. m. De sakkunniga föreslå dels att seminariet i Linko

p i n g, som för närvarande omfattar två 4-åriga och en 2-årig linje,

utvidgas att omfatta ytterligare en 4-årig och en 2-årig linje, varvid intagning

å den 2-åriga linjen skulle ske redan läsåret 1947/48 men å den

4-åriga linjen först läsåret 1948/49, dels ock att nya provisoriska seminarier

upprättas i Göteborg, Härnösand och Kristianstad med

följande organisation:

Göteborg (kvinnligt; från och med läsåret 1947/48): en 4-årig och två

2-åriga linjer,

Härnösand (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer och

Kristianstad (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer.

För förslagets genomförande skulle följande åtgärder vidtagas.

Linköping. En gammal seminariebyggnad, som 1927 utrymdes av

seminariet, föreslås åter skola tagas i anspråk. Byggnaden användes för

närvarande av länsstyrelsen såsom lokaler för personal, som är sysselsatt

med frågor rörande folkbokföringen och källskatten. Byggnaden vore, framhålla

de sakkunniga, efter nyligen genomgången reparation i relativt gott

skick, med undantag av värmeledningssystemet, som vore mycket gammalmodigt.

Här kunde erhållas sex klassrum, en samlingssal och diverse

mindre utrymmen, som kunde begagnas till lokaler för expedition, lärarrum,

läsrum, kvinnlig slöjd m. m. En fristående byggnad innehölle gymnastiksal,

teckningssal och musiksal. Denna byggnad tarvade en grundlig reparation,

men vore därefter omedelbart disponibel.

Första förutsättningen för att byggnaderna skulle kunna tagas i bruk

för seminarieändamål vore, att länsstyrelsen finge uppföra den nybyggnad,

som för dess räkning vore planerad på den nuvarande fängelsetomten i

staden. De sakkunniga räknade med att länsstyrelsen skulle kunna ha

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 193.

utrymt den gamla seminariebyggnaden så tidigt, att den kunde tagas i

bruk av seminariet höstterminen 1948.

Gymnastikbyggnadens reparation borde kunna omedelbart genomföras.

Folkskolan i staden vore i behov av att få hyra densamma, vilket kunde

ske, intill dess att seminariet bleve i behov av att använda den.

Kostnaderna för iordningställande av ifrågavarande lokaler hade av

byggnadsstyrelsen beräknats till 150 000 kronor.

Göteborg. För detta seminarium avses en nybyggnad skola uppföras

å Guldhedsområdet.De sakkunniga framhålla, att det nuvarande seminariet

i Göteborg sedan gammalt lider av lokalsvårigheter. En tillbyggnad skulle

draga stora kostnader utan att giva möjligheter till den utvidgning av seminariet,

som vore behövlig med anledning av det kommande stora lärarbehovet.

Man borde därför här liksom i Stockholm uppföra en byggnad

för ett nytt folkskoleseminarium. Under tiden till slutet av 1950-talet skulle

både detta nya och det gamla seminariet driva sin verksamhet. Då nedgången

i barnantalet därefter torde göra det ena seminariet obehövligt,

skulle det gamla kunna nedläggas. För nedbringande av de båda seminariernas

driftkostnader syntes det lämpligt, att det nya seminariet tills

vidare reserverades för kvinnliga elever, under det att det gamla, som

under vissa av de senare åren mottagit elever av båda könen, återginge

till sin ursprungliga karaktär av manligt seminarium.

Då den nya byggnaden ej kunde tänkas bli färdig att tagas i bruk förrän

höstterminen 1949 eller möjligen vårterminen samma år och då det vore

önskvärt att starta det nya seminariet redan hösten 1947, ha de sakkunniga

undersökt, huruvida möjligheter att hyra lokaler i staden förefunnes. Efter

överläggning med Göteborgs allmänna folkskolestyrelse hade det visat sig,

att ett antal rum i en äldre folkskolebyggnad, den s. k. Viktoriaskolan,

skulle kunna ställas till seminariets disposition. Lokalerna användas för

närvarande endast i mindre utsträckning som undervisningslokaler för folkskolan

men måste vid 1950-talets början åter tagas i bruk som sådana. De

vore nu i mindre tillfredsställande skick men syntes efter viss reparation

kunna godkännas som provisoriska lokaler under ett par år.

Alla behövliga utrymmen kunna dock icke, framhålla de sakkunniga

vidare, erhållas i Viktoriaskolan, För undervisning i fysik och kemi, i viss

mån även i biologi och geografi samt i hushållsgöromål måste därför anlitas

institutioner i närbelägna läroanstalter. För undervisningsövningar och

auskultationer borde eleverna lämpligen hänvisas till den närbelägna Nordhemsskolan.

För undervisning i gymnastik, musik, teckning och kvinnlig

slöjd syntes utrymmen kunna beredas i skolan.

I skrivelse till de sakkunniga den 2 december 1946 hade Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse förklarat sig villig att uthyra 8 klassrum, gymnastiksal,

rektorsexpedition och lärarrum för en hyressumma (inklusive

värme och elektrisk ström) av 20 kronor per kvm och år, vilket innebure

en sammanlagd hyressumma av 17 800 kronor per år.

Härnösand. Sedan nybyggnad för dövstumskolan i Härnösand, vartill

medel anvisats av riksdagen, uppförts, avses den gamla byggnaden

skola användas för ett provisoriskt seminariums räkning. Den måste emellertid

först genomgå en avsevärd ombyggnad, vilken av byggnadsstyrelsen

kostnadsberäknats till 800 000 kronor. De sakkunniga beräkna, att seminariet

i bästa fall skall kunna upprättas hösten 1948. I skrivelse till de

sakkunniga den 29 augusti 1946 har drätselkammaren förklarat, att de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

5

kommunala myndigheterna i högsta grad äro intresserade av att ett provisoriskt

folkskoleseminarium inrättas i staden samt att drätselkammaren

vill medverka till uppförande av tvenne elevhem om 40 rum i vartdera

hemmet, varvid om möjligt en bar skulle anordnas till uthyrning i ett

av hemmen.

Kristianstad. Sedan nya kaserner för Vendes artilleriregemente

uppförts utanför staden ha de sakkunniga räknat med att vissa av de

gamla kasernbyggnaderna skulle kunna tjäna som lokaler för ett seminarium,

nämligen den s. k. södra kasernen, ett exercishus och en sjukstuga.

Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten ha av byggnadsstyrelsen

uppskattats till 875 000 kronor. Seminariet beräknas ej kunna igångsättas

förrän hösten 1948.

Sedan de sakkunnigas förslag framlagts och remissbehandlats, har drätselkammaren

i Jönköping i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 mars 1947

hemställt, att — förutom de av seminariesakkunniga föreslagna åtgärderna

— ett provisoriskt folkskoleseminarium, förslagsvis omfattande en 4-årig

och en 2-årig linje för både manliga och kvinnliga elever, måtte från och

med budgetåret 1947/48 förläggas till Jönköping. Staden har därvid

åtagit sig att på egen bekostnad iordningställa erforderliga lokaler, vilka

skulle ställas till statens förfogande mot en hyresersättning av 20 kronor

per kvadratmeter jämte ersättning för värme. I skrivelsen anföres bland

annat följande.

För förläggningen av seminariet är staden villig att ställa till förfogande

erforderliga lokaler. Beträffande lokalfrågan får drätselkammaren meddela,

att staden skulle från och med den 1 juli 1947 kunna ställa till förfogande

dels ett lokalutrymme om cirka 200 kvadratmeter i en staden tillhörig

fastighet, tomten nr 2 i kvarteret Hasseln och dels genom förhyrning

vissa lokalutrymmen om tillhopa cirka 790 kvadratmeter i en Jönköpings

och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag tillhörig byggnad vid Västra Storgatan.

Lokalerna komma att iordningställas på stadens bekostnad. Drätselkammaren

förutsätter härvid att staden berättigas att av statsverket

uppbära hyra för lokalerna med 20 kronor per kvadratmeter bruttovåningsyta

jämte särskild ersättning för uppvärmning. Nämnda hyresbelopp motsvarar

den hyra staden skulle erlägga till ovannämnda bolag för förhyrning

av dess nyssnämnda lokaler.

I fråga om lokaler för fysik-, kemi- och biologiundervisning har av utredningen

i ärendet framgått, att högre allmänna läroverkets lokaler för sagda

undervisning kunna få disponeras jämväl för det ifrågasatta seminariets

behov, ävensom att sång-, manlig slöjd- samt teckningsundervisningen för

seminariet skulle kunna förläggas till läroverket. Någon kostnad härför

kommer icke att åsamkas statsverket.

Gymnastiklokal kan vid behov även tillhandahållas i stadens polisbyggnad.

Avstånden mellan de olika lokalerna är icke större än att man utan

svårighet kan förflytta sig mellan de olika lokalerna på en tio-minuters

rast.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Sammanfattning. Av efterföljande sammanställning framgår, hur

elevintagningen vid bifall till de återgivna förslagen skulle fördela sig på

olika seminarier respektive på 4-åriga och 2-åriga linjer under budgetåret

1947/48 samt från och med budgetåret 1948/49. Till jämförelse har angivits

elevintagningen vid den normala organisationen samt vid den innevarande

budgetår — oavsett den provisoriska utbildningslinjen — utvidgade organisationen.

Seminarier

Normalt

Innevarande

budgetår

1947/48

Fr.o.m.

1948/49

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

Permanenta:

Falun...........

i

1

1

2

1

2

i

2

Göteborg, m.......

i

1

1

1

1

1

i

1

Kalmar..........

i

—

1

1

1

1

i

1

Karlstad..........

i

—

2

1

2

1

2

1

Linköping.........

i

1

2

1

2

2

3

2

Luleå...........

i

—

2

1

2

1

2

1

Lund............

i

1

1

2

21

2

1

2

Stockholm, kv......

i

—

1

2

1

2

1

2

Umeå...........

i

1

2

1

2

1

2

1

Uppsala..........

i

1

1

2

21

2

1

2

Provisoriska:

Gävle...........

2

2

2

2

2

_s

Hälsingborg........

—

3

—

3

—

3

Stockholm, m.......

1

2

1

2

1

2

Göteborg, kv.......

1

2

1

2

Härnösand.........

2

—

Jönköping.........

1

1

1

1

Kristianstad........

2

—

10

6

17

21

21

25

24

23

448 elever

1 064 elever

1 288 elever

1 316 elever

1 Intagningen av ytterligare en avdelning å ifrågavarande linje läsåret 1947/48 är en tillfällig

åtgärd. En motsvarande intagning kan på grund av bristande utrymmen icke ske, förrän

nämnda avdelning läsåret 1951/52 utexaminerats.

* Det provisoriska seminariet i Gävle skall enligt planen omfatta två 4-åriga linjer. Intagningen

å jämväl 2-åriga linjer läsåren 1946/48 är en tillfällig åtgärd i och för utnyttjande av

lokalerna, innan de 4-åriga linjerna färdigorganiserats.

Då icke alla intagna elever fullfölja sina studier, torde den mot elevintagningen

från och med budgetåret 1948/49 svarande utexaminationen

kunna beräknas till i runt tal 1250 lärare, eller, därest det föreslagna

seminariet i Jönköping icke medtages, till 1 200 lärare.

ökning av elevantalet i seminarieklasserna. De sakkunniga ha i syfte

att ytterligare stegra examinationskapaciteten föreslagit en ökning av elevantalet

i seminarieklasserna från nuvarande 28 till 32 och därutinnan anfört

i huvudsak följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

7

Då det givetvis är av vikt, att man söker hålla seminarieorganisationen

inom rimliga gränser, bör antalet seminarier helst icke utökas utöver det

nu av de sakkunniga föreslagna. En sådan utökning synes förresten knappast

vara möjlig, eftersom lediga lokaler äro svåra att få, och nybyggnader

för provisoriska seminarier, särskilt i dessa för byggnadsverksamheten svåra

tider, icke böra ifrågasättas utom för de båda föreslagna fallen, Stockholm

och Göteborg, där andra skäl tala därför.

Vill man öka examinationskapaciteten utöver vad som här föreslagits,

bör man söka andra utvägar. Den närmast liggande är då, att man ökar

elevantalet i seminarieklasserna. Detta är visserligen ur undervisningssynpunkt

icke önskvärt. Seminariestadgan föreskriver, att en klassavdelning

skall omfatta högst 24 elever. Under de senaste åren har riksdagen på grund

av det stora lärarbehovet dock medgivit, att elevantalet höjes till 28. Att

riksdagen fullt beaktat och behjärtat de olägenheter för undervisningen

detta medför, visas dels av att visst anslag ställts till seminariernas förfogande

för beredande av möjligheter till utökning av elevernas praktiska

utbildning, dels av att riksdagen i uttalande i skrivelsen 1945: 201 förutsatt,

att Kungl. Maj :t skulle till övervägande upptaga frågan om vilka åtgärder

som kunna och böra vidtagas i syfte att återföra elevantalet i klassavdelningarna

till det stadgeenliga antalet av 24. På grund av det stora, lärarbehov,

som nu under lång tid föreligger, synes det icke bliva möjligt att

återgå till detta antal ännu på många år.

Om elevantalet höjdes ytterligare, exempelvis till 32 per avdelning, skulle

detta naturligtvis medföra allvarliga olägenheter. Att de sakkunniga detta

till trots vilja föreslå en sådan ökning beror på att denna utväg dock är att

föredraga framför uppförande av nya seminarier. Ökningen från.28 till 32

skulle betyda en intagning av ytterligare omkring 180 elever, vilket motsvarar

elevintagningen vid 2 ä 3 seminarier. Vissa av seminarierna torde

emellertid icke i sina lokaler kunna taga emot så många som 32 elever per

klass varje år, och ökningen blir därför något mindre än 180.

De sakkunniga ha kraftigt betonat, att en sådan åtgärd borde genomföras

endast under den förutsättningen, att andra åtgärder vidtoges, varigenom

olägenheterna i möjligaste mån kunde neutraliseras. Dessa olägenheter

vore störst i fråga om den praktiska utbildningens bedrivande. I det

följande beröras närmare av departementschefen förordade åtgärder för

motverkande av dessa olägenheter.

Elevintagningen 1947. Den i det föregående ifrågasatta elevintagningen

läsåret 1947/48 skulle fördela sig på sätt framgår av omstående tabell.

Förslaget innebär en intagning av 21 avdelningar eller (21 X 32 —)

072 elever på 4-åriga linjer och 25 avdelningar eller (25 X 32 =) 800 elever

på 2-åriga linjer eller alltså sammanlagt Sfi klassavdelningar med 1 tf2

elever. Den angivna fördelningen på manliga och kvinnliga avdelningar

innebär, att de manliga nybörjarna skulle utgöra ungefär 57 procent och

de kvinnliga ungefär 43 procent av de nyintagna. På 4-årig linje äro procenttalen

00 respektive 40 och på studentlinje 54 respektive 40.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Antal klass

avdelningar

Seminarier

4-årig linje

2-årig linje

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Permanenta:

Falun..................

_

1

_

2

Göteborg m...............

1

—

i

Kalmar.................

—

1

_

1

Karlstad................

2

—

i

Linköping...............

2

—

i

1

Luleå..................

1

1

—

1

Lund..................

1

1

2

Stockholm k v..............

_ t

1

—

2

Umeå..................

1

1

1

Uppsala................

2

—

2

—

Provisoriska:

Gävle................

1

1

1

1

Hälsingborg..............

—

—

2

1

Stockholm m..............

1

—

2

_

Göteborg kv..............

—

1

—

2

Jönköping...............

Va

7»

7 a

V*

Summa

127*

87*>

137a

117a

21

25

Motsvarar den föreslagna examinationskapaciteten behovet? I det

föregående har framhållits, att seminarieorganisationen genom inrättande

av de föreslagna nya seminarierna skulle uppnå en examinationskapacitet

av högst 1 250 lärare eller, därest hänsyn ej tages till det ifrågasatta seminariet

i Jönköping, 1 200 lärare. Med en ökning av elevantalet från 28 till

32 per avdelning skulle kapaciteten ökas till omkring 1 425 respektive

1 375 (Alt. I respektive Alt. II i efterföljande tabell). Efterföljande tabell

utvisar, i vad mån examinationskapaciteten enligt de två alternativen kommer

att motsvara behovet.

År

Exami-

nations-

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + ) resp.

brist (—) per år

Summa brist, inkl.

nuv. lärarbrist

behov

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

1946/47 ......

1947/48 ......

646

840

840

+

194

+

194

— 700

— 506

- 700

— 506

1948/49 ......

1297

820

820

—

477

—

477

— 983

- 983

1949/50 ......

836

1 075

1050

+

239

+

214

— 744

— 769

1950/51 ......

864

1175

1150

+

311

+

286

— 433

— 483

1951/52 ......

1124

1350

1300

+

226

+

176

— 207

— 307

1952/53......

1359

1 425

1375

+

66

+

16

— 141

— 291

1953/54......

1913

1425

1375

—

488

—

538

— 629

— 829

1954/55......

1 937

1 425

1375

—

512

—

562

-1 141

-1 391

1955/56 ......

1784

1425

1375

—

359

—

409

—1 500

—1 800

1956/57 ......

1174

1425

1375

+

251

+

201

—1 249

—1 599

1957/58 ......

758

1425

1375

+

667

+

617

— 582

— 982

1958/59......

353

1425

1375

+ 1072

+ 1022

+ 490

+ 40

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

9

Remissyttranden. Skolöverstyrelsen har i anledning av de sakkunnigas

förslag till ökning av examinationskapaciteten, vilket i allt väsentligt tillstyrkts,

framhållit, att den föreslagna organisationen torde utgöra ett minimum.

Man finge nämligen räkna med dels att en lärarbrist alltjämt komme

att föreligga under de närmaste åren trots seminariernas utvidgning dels

ock att organisationen efter år 1951 komme att bli alldeles otillräcklig.

Överstyrelsen har därför sedermera i utlåtande över framställningen från

Jönköpings stad tillstyrkt inrättande jämväl av ett provisoriskt seminarium

därstädes från och med budgetåret 1947/48, omfattande en 4-årig

och en 2-årig linje med lika antal manliga och kvinnliga elever på vardera

linjen.

Överstyrelsen har av närmare anförda skäl icke funnit den föreslagna

utvidgningen av det nuvarande seminariet i Linköping lämplig utan har

ansett sig i stället böra förorda, att ett särskilt provisoriskt seminarium

för kvinnliga elever, omfattande en 4-årig och en 2-årig linje, upprättas i

Linköping.

Statskontoret finner en ytterligare provisorisk utökning av folkskoleseminariernas

examinationskapacitet av behovet påkallad. Ämbetsverket har

emellertid framställt följande erinringar beträffande det av de sakkunniga

framlagda byggnadsprogrammet.

Den framlagda byggnadsplanen för seminarieorganisationen är dock enligt

statskontorets uppfattning så omfattande, att det måste anses ovisst,

om byggnadstillstånd under de närmaste åren skall kunna erhållas för

nybyggnadsarbeten av denna storleksordning. En inskränkning av byggnadsprogrammet

synes därför tills vidare ofrånkomlig. Då de approximativa

beräkningar, som i ärendet framlagts angående lärarbehovet för tiden

från och med läsåret 1952/53 giva vid handen, att examinationsbehovet

vid slutet av 1950-talet kommer att nedgå högst väsentligt med därav följande

minskning i seminariernas lokalbehov, lärer även av denna anledning

en viss försiktighet böra iakttagas. Det synes därför icke påkallat, att för

närvarande taga slutlig ståndpunkt till frågan om uppförandet av nya

seminariebyggnader i Stockholm och Göteborg.

Förslaget har i övrigt till den del, detsamma avser lokalanskaffning för

de provisoriska seminarierna i Linköping, Härnösand och Kristianstad, icke

föranlett statskontoret till annat uttalande, än att utredning synes böra

verkställas i syfte att utröna lämpligheten av att utnyttja det salubjudna

garnisonssjukhuset i Linköping vid utbyggnaden av seminarieorganisationen

i stället för den gamla seminariebyggnaden därstädes.

Av de av chefen för armén och arméns fortifikationsförvaltning avgivna

utlåtandena framgår, att de för det provisoriska seminariet i Kristianstad

avsedda kasernbyggnaderna icke längre torde bli erforderliga för något

militärt ändamål. Dock syntes från den ifrågasatta upplåtelsen av byggnaderna

böra undantagas dels tre inom den s. k. södra kasern befintliga

underofficersbostiider dels ock en i källarvåningen i samma byggnad inredd

fast radioanläggning. Vad anginge sjukhuset (sjukpaviljongen) användes

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 193.

detta för närvarande såsom expeditionslokaler för en avdelning av I. militärbefälsstaben.

Jämväl denna byggnad syntes kunna avstås för ändamålet,

dock tidigast den 1 oktober 1947, då ersättningslokaler syntes kunna beredas

nämnda avdelning i annan byggnad.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt de sakkunnigas förslag med

den av skolöverstyrelsen förordade ändringen i fråga om Linköpingsseminariet.

Departementschefen har därvid anfört bland annat följande.

Det sedan några år allt starkare framträdande behovet av en ökad utexamination

av folkskollärare har föranlett statsmakterna till en successiv

utvidgning av folkskoleseminariernas organisation. Medan denna är avsedd

för en normal intagning av endast 16 klassavdelningar årligen, ha sålunda

1944/45 intagits 18 avdelningar, 1945/46 22 avdelningar och innevarande

läsår 38 avdelningar, varjämte dels elevantalet i seminarieklasserna från

och med läsåret 1945/46 höjts från 24 till 28, dels ock en tillfällig provisorisk

studentlinje anordnats vid seminarierna med sammanlagt 392

elever, vilka komma att utexamineras till hösten 1947. Trots dessa åtgärder

är läget i fråga om lärartillgången allvarligt. I närvarande stund föreligger,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, en brist på folkskollärare,

som kan beräknas till omkring 700 lärare. Därest innevarande läsårs

seminarieorganisation bibehölles oförändrad, skulle denna brist ytterligare

skärpas, under budgetåren 1947/52 förhållandevis obetydligt, men för de

därpå följande åren desto kraftigare. Kulmen skulle nås budgetåret 1956/57

med en brist på icke mindre än drygt 4 000 lärare. Först budgetåret

1963/64 skulle bristen ersättas av ett överskott.

Det är uppenbart, att denna situation kräver ytterligare genomgripande

åtgärder för ernående av en ökad utexamination. Seminariesakkunniga ha

förordat två utvägar härför, nämligen dels en utökning av själva organisationens

ram genom utvidgning av seminariet i Linköping samt inrättande

av nya provisoriska seminarier i Göteborg, Härnösand och Kristianstad,

dels ock en ytterligare höjning av elevantalet i seminarieklasserna, från 28

till 32 elever. Dessa åtgärder, som skulle möjliggöra en utexamination av

i runt tal 1 375 nya lärare årligen, skulle ändock icke vara tillräckliga för

att helt eliminera lärarbristen ens under början av 1950-talet. De sakkunniga

ha bland annat på grund av svårigheten att erhålla tillräckligt stora

och lämpliga lokaler icke ansett sig böra ifrågasätta någon ytterligare

utvidgning av seminarieorganisationen utöver vad nyss angivits. Emellertid

har, såsom framgår av det föregående, Jönköpings stad erbjudit sig att

ställa erforderliga lokaler till förfogande för ett provisoriskt seminarium

redan från och med hösten 1947. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag

många skäl tala för ett accepterande av detta erbjudande, främst kanske

ovissheten i nuvarande läge på byggnadsmarknaden, om de lokaler, som

avsetts för utvidgningen av seminariet i Linköping och de nya seminarierna

i Härnösand och Kristianstad, verkligen kunna komma att stå till

förfogande för ändamålet, såsom beräknats, hösten 1948. Under alla förhållanden

är den ytterligare ökning av examinationskapaciteten, som skulle

ernås genom upprättandet av ett seminarium även i Jönköping, att hälsa

med tillfredsställelse.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

11

blott den av de sakkunniga förordade utvidgningen av organisationen —

däri inbegripen den ifrågasatta höjningen av elevantalet i seminarieklasserna

från 28 till 32 — utan även att därutöver upprättas ett provisoriskt

seminarium i Jönköping. Beträffande frågan om Linköpings-seminariet är

jag dock i likhet med överstyrelsen av den uppfattningen, att upprättandet

av ett särskilt provisoriskt seminarium för kvinnliga elever i Linköping är

att föredraga framför en utökning av det befintliga seminariet därstädes.

Jag räknar alltså med upprättande av följande provisoriska seminarier,

nämligen från och med budgetåret 1947/48 av ett seminarium i Göteborg

(omfattande en 4-årig och två 2-åriga linjer samt avsett enbart för kvinnliga

elever) och ett i Jönköping (omfattande en 4-årig och en 2-årig linje)

samt, därest lokalförhållandena så medgiva, från och med budgetåret

1948/49 av ett seminarium i Härnösand (omfattande två 4-åriga linjer),

ett i Kristianstad (omfattande två 4-åriga linjer) och ett i Linköping (omfattande

en 4-årig och en 2-årig linje samt avsett enbart för kvinnliga

elever). Beträffande sistnämnda seminarium finner jag dock lämpligt, att

i enlighet med de sakkunnigas förslag en avdelning av den 2-åriga linjen

intages redan instundande höst för att under läsåret 1947/48 tillhöra det

nuvarande seminariet och påföljande år överflyttas till det nya. Jag förordar

vidare, att nästa läsår såsom en tillfällig åtgärd intages en klassavdelning

å 4-årig linje vid vartdera seminariet i Lund och Lppsala. Läsåret

1947/48 skulle alltså intagas sammanlagt 48 klassavdelningar eller

(46 X 32 =) 1 472 elever och från och med läsåret 1948/49 47 klassavdelningar

eller (47 X 32 =) 1 504 elever årligen.

Mot den föreslagna fördelningen av intagningen hösten 1947 på manliga

och kvinnliga elever — 12% manliga och 8/4 kvinnliga avdelningar på

4-åriga linjer samt 13% manliga och 11% kvinnliga avdelningar på 2-åriga

linjer — har jag icke funnit anledning till erinran.

Jag är för egen del fullt medveten om de olägenheter, som en ytterligare

höjning av elevantalet i seminarieklasserna kan komma att föra med sig

i synnerhet i fråga om elevernas praktiska utbildning. I likhet med de

sakkunniga och skolöverstyrelsen är jag emellertid övertygad om det nödvändiga

och berättigade att i rådande allvarliga läge tillgripa även en sådan

åtgärd, vilken jag hoppas skall kunna bli av övergående natur. I det följande

återkommer jag till de åtgärder, som kunna och böra vidtagas för

att i möjligaste mån motverka uppkommande svårigheter vid den praktiska

utbildningen.

Såvitt nu kan bedömas äro de av mig förordade organisatoriska åtgärderna

långt ifrån tillräckliga för att fylla toppbehovet av lärare vid mitten

och måhända även slutet av 1950-talet. Vilka ytterligare åtgärder, som

med hänsyn härtill böra vidtagas, torde det vara för tidigt att nu yttra

sig om. Jag avser emellertid att uppmärksamt följa utvecklingen på detta

område och i så god tid som möjligt föreslå de åtgärder, som kunna befinnas

lämpliga och erforderliga.

Den sålunda förordade utvidgningen av seminarieorganisationen kan

givetvis icke genomföras utan vissa byggnadsarbeten. Beträffande Jönköpings-seminariet

har staden åtagit sig att bekosta iståndsättande av erforderliga

lokaler, vilka därefter mot viss hyra — 20 kronor per kvadratmeter

jämte ersättning för värme —■ skulle ställas till statens förfogande.

Jag har funnit mig kunna godtaga de erbjudna lokalerna och har icke

heller funnit anledning till erinran mot den ifrågasatta hyresersättningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 193.

— I Härnösand, Kristianstad och Linköping skulle den gamla dövstumskolan,

vissa av Vendes artilleriregementes gamla kasernbyggnader respektive

den gamla seminariebyggnaden efter vissa ombyggnadsarbeten tagas

i anspråk. Jag återkommer i annat sammanhang till dessa byggnadsfrågor

men vill redan nu framhålla, att jag i princip ansluter mig till de föreslagna

anordningarna. Med anledning av vad statskontoret anfört rörande ett

eventuellt utnyttjande av det salubjudna garnisonssjukhuset i Linköping

för det nya seminariets räkning torde jag därjämte nu böra framhålla, att

gjorda undersökningar givit vid handen, att detta alternativ ur flera synpunkter

skulle ställa sig ogynnsammare än det av seminariesakkunniga

förordade. — För det provisoriska seminariet i Göteborg liksom även för

det från och med innevarande budgetår upprättade provisoriska seminariet

i Stockholm synas nybyggnader vara erforderliga. I dessa skulle till en

början de provisoriska seminarierna inrymmas, varefter, när seminarieorganisationen

åter kan minskas och dessa seminarier bli obehövliga, de

förut befintliga seminarierna skulle överflyttas till de nya lokalerna. I

Göteborg torde lämplig tomt kunna erhållas å Guldhedsområdet. I Stockholm

möter tomtfrågan givetvis vissa svårigheter. Det synes emellertid

angeläget att, såsom de sakkunniga och skolöverstyrelsen även framhållit,

alla försök göras för att ernå en så central förläggning som möjligt för detta

seminarium. Även till dessa byggnadsfrågor torde jag få tillfälle återkomma

i annat sammanhang. Intill dess de nya seminariebyggnaderna i Göteborg

färdigställts, torde det nya seminariet kunna inrymmas i av Göteborgs

stad förhyrda lokaler i Viktoriaskolan. Jag har icke funnit anledning till

erinran mot vad de sakkunniga i sådant hänseende anfört eller föreslagit.

Till stöd för det i motionerna I: 281 och II: 4-21 gjorda yrkandet om förläggande

av ett provisoriskt seminarium till Växjö har

anförts i huvudsak följande.

Vid valet av förläggningsorter för de provisoriska folkskoleseminarierna

synas oss följande synpunkter böra beaktas. År 1843 upprättades i Växjö

ett manligt folkskoleseminarium, omfattande ursprungligen en 4-årig linje,

men från början av 1900-talet jämväl en 1-årig linje. Under nära 100 år

var detta seminarium därefter i verksamhet och visade sig därunder väl

tillgodose behovet av utbildningsmöjligheter av här ifrågavarande slag för

befolkningen inom ett område, omfattande hela Blekinge och största delen

av Småland samt stora delar av Skåne och Halland. År 1937 nedlades emellertid

seminariet till följd av den då beslutade inskränkningen av seminarieorganisationen,

och detta medförde, att elever från sagda område fingo

söka sig till andra, från hemorten mera avlägset liggande seminarier. Särskilt

för elever, som utan avlagd studentexamen önska utbilda sig till folkskollärare,

har detta förhållande varit synnerligt ofördelaktigt, ty för sådana

elever finnes nu icke något seminarium på närmare håll än i Göteborg

och Linköping.

Vid den nu erforderliga utvidgningen av seminarieorganisationen synas

starka skäl tala för att ett folkskoleseminarium bör förläggas till Växjö.

Rent geografiskt sett är nämligen denna stad en naturlig centralpunkt för

det område, varom här är fråga och vars behov av undervisningsanstalt

för seminarieutbildning det i första hand gäller att tillgodose. Staden har

också ur kommunikationssynpunkt ett synnerligen gynnsamt läge som

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

13

förläggningsort för en dylik läroanstalt med goda järnvägs- och landsvägsförbindelser

åt alla håll. Ett seminarium i Växjö kommer därför att bliva

det mest lättillgängliga för elever från förenämnda område. Genom möjligheten

att erhålla sin seminarieutbildning i Växjö skulle dessa elever

beredas en icke föraktlig lättnad i studiekostnaderna, enär de finge vidkännas

lägre utgifter än vad för närvarande är möjligt för resorna till och från

studieorten, varjämte det skulle bliva lättare för dem att under studietiden

uppehålla kontakten med hemorten, något som ur allmän synpunkt är av

icke ringa betydelse. Slutligen vilja vi framhålla, att Växjö har utomordentligt

goda utbildningsmöjligheter vid sidan om den rena seminarieundervisningen.

Det därvarande stifts- och gvmnasiebiblioteket är synnerligen

rikhaltigt och erbjuder dessutom möjligheter till lån från andra bibliotek

och riksarkivet. Det i staden belägna Smålands museum står också

öppet för seminariet och dess elever, vilka där bjudas ett omfattande och

värdefullt studiematerial. En modern och lättillgänglig idrottsplats och ett

yarmbadhus med simhall komplettera möjligheterna till undervisningen

i idrott och kunna även utnyttjas för elevernas fysiska fostran.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven underdånig skrivelse av den 23 innevarande

april hava stadsfullmäktige i Växjö erbjudit sig att, därest ett

seminarium förlägges till staden, låta på sin bekostnad iordningställa för

seminariet erforderliga lokaler inom en staden tillhörig byggnad å stadsägan

nr 66. Enligt uppgjorda ritningar skulle inom denna byggnad kunna

inredas — förutom lärosal i specialämne, laboratorier och teckningssal m. in.

samt lärarrum och andra utrymmen — jämväl fem klassrum, av vilka två

kunna tagas i bruk redan vid nästa läsårs början samt övriga, i den mån

behov därav anmäler sig. För gymnastikundervisningen och övningsskola

kunna lokaler erhållas i byggnader, belägna ungefär 500 meter från den

byggnad, yarest seminariet skulle inredas. Då således statsverket icke skulle

behöva vidkännas några som helst kostnader för de erforderliga seminarielokalernas

iordningställande och staden enligt sitt erbjudande till

Kungl. Maj:t förklarat sig vilja upplåta samtliga lokaler mot ersättning,

beräknad efter de grunder, som tillämpats för bestämmandet av lokalhyra

i andra städer, där provisoriskt seminarium redan anordnats eller kommer

att anordnas, anse vi dessa förhållanden utgöra ytterligare skäl för förläggande

till Växjö av ett provisoriskt folkskoleseminarium.

Personalfrågor ni. m. Departementschefen har föreslagit, att rektorerna

vid de provisoriska seminarierna i Elälsingborg och Stockholm

uppflyttas från avlöningsgrupp II till avlöningsgrupp I och att rektorerna

vid de nya provisoriska seminarierna i Göteborg och Jönköping tills

vidare placeras i avlöningsgrupp II.

I fråga om nya ämneslä rartjänster föreslås 15 lektors- och 7

extra ordinarie adjunktstjänster och beträffande nya övnings lära rtjänster

2 ordinarie och 1 extra ordinarie lärartjänst i musik samt

ytterligare följande extra ordinarie tjänster, nämligen 3 i gymnastik med

lek och idrott, 1 i manlig slöjd, 1 i kvinnlig slöjd och 1 i trädgårdsskötsel.

För att motverka olägenheterna i fråga om den praktiska utbildningen

av sem i nariee leverna av den föreslagna höjningen

av elevantalet i seminarieklasserna och för att, oavsett nämnda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Utskottet.

3

förslag, åstadkomma den rationellare anordning av denna utbildning, varav

behov sedan länge förelegat, har departementschefen i nära anslutning till

de sakkunnigas förslag förordat vissa åtgärder, innebärande dels en icke

oväsentlig utökning av antalet övningsskolklasser, vilket bland annat skulle

ernås genom att vissa klasser i folkskolorna å seminarieorterna knytas fastare

till seminarierna och vederbörande folkskollärare anställas såsom extra

ordinarie övningsskollärare vid dessa, dels att de s. k. serieövningarna i

viss utsträckning flyttas från övningsskolklasserna och förläggas till folkslcoleklasser,

som icke eljest äro anknytna till något seminarium, dels ock

införande mera regelbundet av auskultationer eller studiebesök av seminarieeleverna

vid skolor av lägre skolform. Enligt förstnämnda förslag, som

i princip överensstämmer med vad riksdagen tidigare i år beslutat för

småskoleseminariernas vidkommande, skulle för nästa budgetår vid folkskoleseminarierna

inrättas 17 nya ordinarie och 4 extra ordinarie övningsskollärarbefattningar,

varjämte sammanlagt 82 folkskollärare''å seminarieorterna

skulle anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare. Departementschefen

har i detta sammanhang icke ansett sig kunna tillstyrka att,

såsom de sakkunniga föreslagit, ersättning av statsmedel skulle utgå till

sådana kommuner, där folkskoleklasser på förut angivet sätt knytas till

vederbörande seminarium, för kostnader för underhåll, uppvärmning, belysning

och städning av skollokaler, som nyttjas av dessa klasser.

För genomförande av förslaget om förläggande i viss utsträckning av

serieövningarna utanför övningsskolklasserna har departementschefen förordat

anvisande av 35 000 kronor till arvoden åt de lärare i folkskolan, som

skulle tagas i anspråk härför. För beredande av tillfällen åt seminarieeleverna

att mera regelbundet göra studiebesök vid skolor av lägre skolform

förordas likaledes ett belopp av 35 000 kronor till arvoden åt handledare

i dessa skolor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det sedan några år allt

starkare framträdande behovet av en ökad utexamination av folkskollärare

föranlett statsmakterna till en successiv utvidgning av folkskoleseminarieorganisationen.

Trots de hittills vidtagna åtgärderna i syfte att minska

lärarbristen är läget i fråga om lärartillgången allvarligt. För närvarande

föreligger en brist på omkring 700 lärare. Ett bibehållande av den nuva^- rande seminarieorganisationen oförändrad skulle leda till att denna brist

komme att under budgetåren 1947/52 ytterligare skärpas och för budgetåret

1956/57 uppgå till icke mindre än omkring 4 000 lärare.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att den sålunda föreliggande

situationen kräver genomgripande åtgärder för att få till stånd

en ökad utexamination av folkskollärare. Utskottet har därför ansett sig

böra biträda departementschefens förslag angående upprättandet av provisoriska

seminarier från och med budgetåret 1947/48 i Göteborg (omfat
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

15

tande en 4-årig och två 2-åriga linjer samt avsett enbart för kvinnliga elever)

och i Jönköping (omfattande en 4-årig och en 2-årig linje) samt —

därest lokalförhållandena det medgiva — från och med budgetåret 1948/49

i Härnösand (omfattande två 4-åriga linjer) och i Linköping (omfattande

en 4-årig och en 2-årig linje och avsett enbart för kvinnliga elever). I likhet

med departementschefen anser utskottet beträffande sistnämnda seminarium

dock lämpligt, att en avdelning av den 2-åriga linjen intages redan

hösten 1947 för att under nästa läsår tillhöra det nuvarande seminariet

och påföljande år överflyttas till det nya.

Departementschefen har vidare föreslagit, att — för så vitt lokalförhållandena

det medgiva — från och med budgetåret 1948/49 ett provisoriskt

seminarium, omfattande två 4-åriga linjer, upprättas i Kristianstad. Enligt

föreliggande byggnadsplaner skulle lokaler för seminariet anordnas i tre

Vendes artilleriregemente förut tillhörande kasernbyggnader, nämligen den

s. k. södra kasernen, sjukstugan och exercishuset, vilka stå outnyttjade

sedan regementet inflyttat i nya kaserner utanför staden. Kostnaderna

för dessa byggnaders iordningställande för seminariets behov hava av byggnadsstyrelsen

beräknats till 875 000 kronor.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att ett provisoriskt

seminarium bör upprättas i Kristianstad. Utskottet har emellertid

vid besök i Kristianstad funnit förutsättningar föreligga för en annan förläggning

av seminariet än den av departementschefen föreslagna. I den

s. k. östra kasernen kunna nämligen förhållandevis goda lokaler ställas

till seminariets förfogande, lokaler vilka icke torde kräva ombyggnadsarbeten

av den omfattning som enligt det tidigare projektet skulle erfordras.

Förutom den kostnadsbesparing, som härigenom kan stå att vinna, anser

utskottet det icke uteslutet, att byggnadsarbetena beträffande lokalerna i

östra kasernen kunna bedrivas så, att seminariet kan börja sin verksamhet

där instundande höst, ett förhållande som måste tillmätas stor betydelse i

lärarfrågans nuvarande läge. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t skyndsamt

låter närmare utreda möjligheterna för seminariets förläggning till

östra kasernen och därest en sådan lösning av lokalfrågan visar sig ändamålsenlig

vidtager åtgärder för lokalernas iordningställande för ändamålet.

I motionerna I: 281 och II: 421 har framställts förslag om upprättandet i

Växjö av ett provisoriskt seminarium. För att bilda sig en närmare uppfattning

om möjligheterna för ett realiserande av detta förslag har utskottet

avlagt besök i Växjö. Enligt erbjudande av Växjö stad skulle staden

bekosta iordningställande av lokaler för seminariet i det s. k. vårdhemmet i

staden. Ehuru dessa lokaler i vissa avseenden — särskilt beträffande storleken

— giva anledning till erinringar, anser likväl utskottet förutsättningarna

i stort sett goda för anordnandet därstädes av ett provisoriskt

seminarium, omfattande förslagsvis en 4-årig och cn 2-årig linje. Härigenom

skulle erhållas en välbehövlig förstärkning av seminarieorganisationen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Utskottet anser det icke osannolikt, att lokalerna kunna iordningställas

under innevarande sommar och seminariet träda i verksamhet hösten 1947.

Med hänsyn till de fördelar, som skulle vara förknippade med att ytterligare

ett provisoriskt folkskoleseminarium upprättades, och då Växjö ur

olika synpunkter enligt utskottets mening väl lämpar sig såsom förläggningsort

för en dylik läroanstalt, tillstyrker utskottet, i anledning av motionerna

1:281 och 11:421, att bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t att

pröva och avgöra huruvida ett provisoriskt seminarium bör anordnas

jämväl i Växjö. Skulle beslutet gå i positiv riktning torde det böra ankomma

på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig anslutning till det av Växjö

stad i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 23 april 1947 gjorda erbjudandet

träffa avtal med staden rörande lokalfrågans ordnande m. m.

Utskottet förutsätter, att någon särskild hyresersättning till respektive

städer icke skall utgå för utnyttjande av vissa utanför de egentliga seminarielokalerna

för undervisningen behövliga utrymmen.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla angelägenheten av att de

byggnadsarbeten, som äro en förutsättning för seminarieorganisationens utbyggnad

på här ovan angivet sätt, bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

I enlighet med departementschefens förslag torde nästa läsår såsom en

tillfällig åtgärd böra intagas en klassavdelning av 4-årig linje vid ett vart

av seminarierna i Uppsala och Lund.

Från och med läsåret 1945/46 höjdes antalet elever i seminarieklasserna

från 24 till 28. Departementschefen har nu i överensstämmelse med av

seminariesakkunniga framställt förslag, vilket skolöverstyrelsen biträtt, ansett

sig böra föreslå en ytterligare höjning av elevantalet i seminarieklasserna

från 28 till 32. Departementschefen har uttalat förhoppningen att

detta skall kunna bliva en åtgärd av övergående natur. Ur pedagogisk synpunkt

måste en åtgärd av detta slag medföra betydande olägenheter. I

rådande allvarliga läge har utskottet emellertid liksom departementschefen

funnit sig böra godtaga de sakkunnigas ifrågavarande förslag. Utskottet

vill likväl framhålla, att det på sina håll på grund av lokalernas otillräcklighet

icke rimligen låter sig göra att inrymma klasser med upp till 32

elever. I sådana fall torde givetvis elevantalet böra fastställas till det lägre

antal, som kan befinnas lämpligt.

Vad departementschefen i detta sammanhang föreslagit med avseende å

personalfrågor m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran eller

uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:281 och 11: 421, besluta, att seminarieorganisationen

skall utvidgas på sätt utskottet i det föregående

förordat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

17

II. Anslagsberäkningar.

l:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning

II, punkt 1, s. 30—43) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka

föranledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Folkskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

6 118 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 600 000 kronor,

som till huvudsaklig del betingas av den i det föregående förordade utökningen

av lärarpersonalen och den allmänna löneregleringen. Dessutom

sammanhänger höjningen med följande av departementschefen i förevarande

sammanhang framlagda förslag, nämligen

1) uppflyttning av en av de båda vaktmästarbefattningarna i lönegraden

A 6 vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm till lönegraden A 7;

2) höjning av arvodet för seminariesköterskornas veckotjänstgöring från

75 kronor till 100 kronor och utökning av sköterskornas tjänstgöringstid;

3) återförande av de särskilda arvodena vid provårsseminarierna till

samma nivå som före budgetåret 1941/42 (tidigare beslutat i fråga om

provårsläroverken);

4) höjning av timarvodet för lärare vid sommarkursen 1947 av den särskilda

provisoriska utbildningslinjen vid folkskoleseminarierna från 8 kronor

till 9 kronor samt viss jämkning av den föreskrivna maximeringen av

ifrågavarande arvode; samt

5) anordnande av provisoriska, frivilliga kurser i engelska vid seminarierna.

: *:

1 detta sammanhang har departementschefen vidare anmält uppkommen

fråga om ändrat intagningsförfarande vid folk- och småskoleseminarierna.

Beträffande den närmare innebörden härav samt av de ovan under 4) och

5) upptagna förslagen torde få hänvisas till statsrådsprotokollet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

framlagda kostnadsberäkningarna beträffande folkskoleseminariernas

avlöningsanslag för nästa budgetår.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet i det föregående under avdelning

I intagit till frågan om upprättandet av provisoriska seminarier

torde medel böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för möjliggörande

av att de ifrågasatta seminarierna i Kristianstad och Växjö kunna börja

2 — Bihany till riksdagens protokoll 191*7. 6 sarnl. Nr 193.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 193.

sin verksamhet hösten 1947. Vid dessa seminarier torde för nästa budgetår

icke någon annan ordinarie personal behöva anställas än rektorer, vilka

torde böra placeras i avlöningsgrupp II. Vad beträffar de i avlöningsstaten

ingående förslagsvis beräknade posterna torde någon uppräkning av desamma

icke vara erforderlig. Däremot föreslår utskottet, att de obetecknade

posterna till arvoden åt seminariebibliotekarier och åt biträden på

rektorsexpeditionerna höjas med respektive 1 600 kronor och 1 600 kronor

till respektive 28 000 kronor och 20 300 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma

bör med anledning härav höjas till (6 118 000 -f- 1 600 -j~ 1 600 =)

6 121 200 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 281 och II: 421,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

vilka föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskolesemina
i

rierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1.

2.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 3 160 000

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

Arvoden åt semina- rieläkare m.m., för- slagsvis .........

kronor 46 000

Arvoden åt semi- nariebibliotekarier

28 000

Arvoden åt biträ- den på rektors- expeditionerna . . .

3»

20 300

Särskilda arvoden

vid provårssemina- rier............

»

49 200

Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser

för utbildande av

kyrkomusiker, för- slagsvis ........

t

5 600

Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . .

12 100

161 200

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 193.

19

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............kronor 2 395 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_405 000

Summa kronor 6 121 200;

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 6 121 200 kronor.

2:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2,

s. 43—47) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 666 300 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 193 300 kronor. Denna sammanhänger till huvudsaklig

del med dels seminarieorganisationens utvidgning, dels ock anvisande

av särskilda medel, 50 000 kronor, till bidrag till bestridande av de merkostnader

för seminarieeleverna, som kunna uppkomma vid studiebesök i

skolor av lägre skolform, alltså resekostnader och kostnader för logi å

studieorten. Vidare föreslås en medelsanvisning av 5 000 kronor till bidrag

till anordnande av studie- och idrottsutfärder vid folkskoleseminarierna.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört

föreslår utskottet, att den ändringen vidtages i Kungl. Maj:fs förevarande

förslag, att folkskoleseminariernas omkostnadsanslag för budgetåret

1947/48 uppräknas med 20 000 kronor och alltså uppföres med ett belopp

av i runt tal 686 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 281 och II: 421, till Folkskoleseminarierna:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 686 000 kronor.

3:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 70 000 kronor.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning

till annan erinran än att förevarande anslag på grund av vad utskottet i

det föregående anfört torde böra höjas med 20 000 kronor och alltså för

nästa budgetår upptagas med ett belopp av 205 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:281 och 11:421, till Folkskoleseminarierna:

Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1947/48 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

205 000 kronor.

TJtskottet.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Utskottet.

4:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 4,

s. 48—50) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning med 60 000 kronor. Av det begärda anslaget utgör ett belopp

av 86 000 kronor återstoden av det av skolöverstyrelsen för innevarande

budgetår beräknade medelsbehovet, vilket belopp emellertid ansetts

böra tillgodoses genom medelsanvisning för nästa budgetår. För detta budgetår

har överstyrelsen nu räknat med ett ytterligare anslagsbehov av

146 000 kronor på grund av ianspråktagande av nya lokaler. Till förbättring

av gymnastikutrustningen har förordats ett belopp av 40 000 kronor

och till anskaffande av smalfilmsprojektorer och centralradioanläggningar

ett belopp av 44 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört tillstyrker

utskottet, att förevarande anslag höjes utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit

med 15 000 kronor och alltså uppföres med ett belopp av 315 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:281 och II: 421, till Folkskoleseminarierna:

Utrustning för budgetåret 1947/48 anvisa ett resers

vationsanslag av 315 000 kronor.

5:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa

i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s.

50—53) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson,

Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Ragnar Bergh och fröken

Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i

Skövde, Bergström, Falla, Lindholm, Åkerström, Onsjö, Sefve, Thapper,

Severin i Stockholm, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 193.

/

Reservation

av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet i stället för det stycke av

utskottets yttrande å s. 16, som börjar med orden »Från och» och slutar

med orden »befinnas lämpligt» bort göra följande uttalande:

»Departementschefens förslag att höja elevantalet i seminarieldasserna

från 28 till 32 kan utskottet icke tillstyrka. Från läsåret 1945/46 höjdes

antalet elever till 28 från i seminariestadgan föreskrivna 24. Riksdagen

beaktade fullt olägenheterna för undervisningen av denna höjning och

förutsatte att Kungl. Maj:t skulle till övervägande upptaga frågan om vilka

åtgärder, som kunde och borde företagas i syfte att återföra elevantalet

i klassavdelningarna till det stadgeenliga antalet av 24. Nu har dock departementschefen

funnit sig nödsakad att i anslutning till de sakkunnigas

förslag föreslå en ytterligare höjning av antalet, så att det kommer upp

till en tredjedel utöver det stadgeenliga antalet.

Uppfattningen att lika gott undervisningsresultat skulle kunna vinnas i

klasser med 32 lärjungar som i klasser med 28, för att inte tala om 24, kan

inte heller bero på annat än ett önsketänkande utan någon som helst grund

i verkligheten. Ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag måste således betraktas

som en fortsatt och ökad försämring av utbildningsresultatet vid våra seminarier.

Vad som ofrånkomligt kräves, om det föreliggande skolprogrammet

skall nå det avsedda resultatet, är inte en sämre utan en väsentligt bättre

lärarutbildning.

De sakkunniga hava varit medvetna om att den föreslagna höjningen av

lärjungeantalet i klassen vore försvarlig endast under den förutsättningen

att andra åtgärder vidtoges varigenom olägenheterna i möjligaste mån

kunde neutraliseras. Dessa måste dock för att bli effektiva vara av genomgripande

natur i fråga om metoder och kursplaner och förutsätta en grundlig

utredning. Det är för stora värden som stå på spel för att man skall

nöja sig med smärre jämkningar och improvisationer. Denna äventyrliga

utväg torde också kunna undvikas, då skolkommissionens förslag om den

nya lärarutbildningen väl torde kunna väntas inom de närmaste åren med

en effektiv rationalisering av kurser och metoder. Den föreslagna höjningen

av lärjungeantalet i klassen skulle medföra en ökning av högst 180 nyintagna

seminarister med en försämrad utbildning under nuvarande förhållanden

av 1 400 varje år intagna elever.

Utskottet förnekar inte att den katastrofala lärarbristen under det närmaste

årtiondet skapat ett dilemma, som visst kan sägas motivera drastiska

ågärder. Men utvecklingen har redan medfört, att vi redan de närmaste

åren kunna med 28 elever i klassen få i det närmaste lika stora intagningar

som Kungl. Maj:t beräknat få med 32 i den föreslagna organisationen. Or
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 193.

ganisationen skulle nämligen redan i år genom upprättandet av seminariet

i Växjö med två klasser och genom utvidgandet nästa år av seminariet i

Kristianstad med ytterligare två — vilket lätt låter sig göra — få en icke

i propositionen beräknad ökad intagning av 112 lärjungar. Departementschefen

har beräknat ökningen genom en intagning av 32 i varje klass till

allra högst 180. Det behövs således ytterligare endast två klasser för att

komma ganska nära detta antal, och den lätthet, med vilken organisationen

redan i år kunnat ökas med fyra klasser utan några som helst åtgärder från

Kungl. Maj:ts sida, låter förmoda att det inte är omöjligt att ganska snart

kunna få till stånd också dessa två.»

Stockholm 1947 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

47183S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminariema m. m. jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten