Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående bidrag till kristidsnämndernas verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:196, Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående bidrag till kristidsnämndernas verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

1

Nr 196.

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående bidrag

till kristidsnämndernas verksamhet jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkt

15, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet för budgetåret 1947/48 beräkna

ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

I propositionen nr 266 har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för

den 2 maj 1947, föreslagit riksdagen att dels godkänna av chefen för folkhusliållningsdepartementet

angivna grunder för statsbidrag till kristidsnämndernas

kostnader för 1946 års skördeuppskattning, dels ock till Bidrag

till kristidsnämndernas verksamhet för budgetåret 1947/48 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Franzon och

Lodenius (I: 86) och den andra inom andra kammaren av herr Hedqvist

(II: 131), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kostnaderna för

den lokala prisövervakningen helt måtte bestridas av statsmedel samt att

beslutet härom måtte få retroaktiv verkan från den 1 december 1946.

Gällande bestämmelser om statsbidrag till kristidsnämndernas verksamhet

återfinnas i kungörelsen den 12 december 1941 (nr 936). Bestämmelserna

innebära, att kommuner respektive kristidsförbund kunna för varje

kalenderår komma i åtnjutande av statsbidrag i förenämnda hänseende i

enlighet med vissa grunder. Sålunda må statsbidrag utgå med 40 procent

av den del av kostnaderna för kristidsnämnds administrativa verksamhet,

som överstiger 15 men icke 25 öres utdebitering för skattekrona, och med

50 procent av den del därav, som överstiger 25 öre för skattekrona.

För innevarande budgetår har anslag till Bidrag till kristidsnämndernas

verksamhet anvisats med 2 200 000 kronor. Med anslaget ha täckts kostnaderna

för kalenderåret 1945, vilka kostnader uppgått till något över

2 200 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 5 juli 1946 givna bemyndigande beslöt

statens livsmedelskommission samma dag, att inom Götaland, Svealand

och Gävleborgs län skulle anordnas eu särskild skördeuppskattning, avsedd

Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 6 sand. Nr 196—200. ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 196.

att ligga till grund för beräkningar av de kvantiteter fodersäd som skulle

avstås till det allmänna.

Denna skördeuppskattning för år 1946 med vilken var förenad husdjursräkning

skilde sig från de närmast föregående årens däri, att vid den individuella

skördeuppskattningen i varje socken medverkade två personer

från grannsocknar, medan tidigare uppskattningar verkställts endast av

personer bosatta inom den socken där uppskattningen ägt rum. Detta ändrade

förfaringssätt medförde ökade utgifter för kristidsnämnderna i jordbruksområdena.

Statens livsmedelskomnussion har beträffande medelsbehovet till bidrag

till kristidsnämndernas verksamhet under år 1946 anmält, att detta syntes

kunna uppskattas till i runt tal 1 670 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har vidare anmält, att enligt vad företagen utredning

givit vid handen kostnaderna för 1946 års skördeuppskattning och

liusdjursräkning uppgått till sammanlagt 668 891 kronor 37 öre. Därav

hänförde sig 577 078 kronor 60 öre eller omkring 85 procent till sådana

kristidsnämnder, som ansökt om statsbidrag till de administrativa kostnaderna

för 1946 års verksamhet. Beträffande frågan huruvida särskilda

statsbidrag borde utgå i anledning av ökade kostnader för skördeuppskattningen

har kommissionen framhållit att ifrågavarande kostnader i många

fall blivit relativt höga i förhållande icke endast till skördeuppskattningskostnaderna

föregående år utan även till respektive kristidsnämnds totala

administrativa kostnader för år 1946. Med hänsyn härtill ävensom till att

kostnaderna endast drabbat kommuner inom jordbruksområdena i södra

och mellersta Sverige, har kommissionen icke velat motsätta sig, att i förevarande

avseende bidrag av statsmedel lämnades i någon form.

Kommissionen har föreslagit att, om särskilt statsbidrag ansåges böra

utgå till bestridande av ifrågavarande kostnader, bestämmelserna härom

utformades så, att samtliga de kristidsnämnder som haft kostnader för

1946 års skördeuppskattning efter ansökan skulle erhålla statsbidrag å viss

del, förslagsvis 30 procent, av sagda kostnader utöver vad respektive kristidsnämnd

kunde komma att eljest uppbära i statsbidrag till nämndens

verksamhet under år 1946. Härigenom skulle det särskilda statsbidraget

kunna utgå oberoende av den inom kommissionen pågående granskningen

av kristidsnämndernas statsbidragsansökningar för 1946 års verksamhet.

Kostnaderna för det sålunda föreslagna särskilda statsbidraget uppskattades

av kommissionen till omkring 200 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

1946 års skördeuppskattning har till följd av de ändrade föreskrifterna

om nppskattningsnämndernas sammansättning förorsakat kristidsnämnderna

inom jordbruksområdena i Götaland, Svealand och Gävleborgs län

större kostnader än motsvarande förrättningar tidigare år. Med hänsyn

till att dessa kostnader, såsom livsmedelskommissionen framhållit, endast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

3

drabbat vissa kristidsnämnder och i många fall varit relativt höga, ansluter

jag mig till den framförda tanken, att bidrag av statsmedel böra lämnas

för bestridande av kostnaderna i fråga.

Beträffande grunderna för utbetalning av sådana statsbidrag har livsmedelskommissionen

föreslagit, att alla kristidsnämnder som haft kostnader

för 1946 års skördeuppskattning skola efter ansökan erhålla bidrag

till viss del, förslagsvis 30 procent, av nämnda kostnader och att dessa bidrag

skola utgå oberoende av de statsbidrag kristidsnämnderna eljest kunna

erhålla för sin verksamhet, i vilken verksamhet även ingår skördeuppskattningen.

Kommissionens förslag innebär alltså, att i de flesta fall bidrag till

kostnaderna för skördeuppskattningen komma att utgå i två former. Man

kan givetvis tänka sig möjligheten att samtliga kristidsnämnder som haft

kostnader för skördeuppskattningen få ett efter enhetliga grunder beräknat

bidrag härför, men att kostnaderna i fråga lämnas utanför vid bestämmandet

av det vanliga bidraget till kristidsnämndernas verksamhet. Vissa

skäl tala måhända för det senare alternativet. Såsom livsmedelskommissionen

meddelat pågår emellertid sedan någon tid granskningen av kristidsnämndernas

statsbidragsansökningar för verksamheten under år 1946.

Om man nu skulle företaga en ändring i grunderna för beräkningen av

dessa bidrag, skulle detta medföra ett betydande merarbete och avsevärt

törsena utbetalandet av bidragen. Praktiska skäl tala sålunda för att den

av livsmedelskommissionen föreslagna linjen bör följas. Därigenom torde

också jordbrukskommunernas skäliga krav på ersättning för extrakostnader

i anledning av skördeuppskattningen komma att i stort sett tillgodoses.

•lag förordar alltså, alt bidrag till kristidsnämnderna för 1946 års verksamhet

får utgå efter oförändrade grunder samt att därjämte särskilda statsbidrag

utbetalas till de kristidsnämnder, som haft utgifter för 1946 års

skördeuppskattning.

Beträffande storleken av sistnämnda bidrag ansluter jag mig till livsmedelskommissionens

förslag, att bidragen böra utgå med 30 procent av

kristidsnämnds lolala kostnader för skördeuppskattningen. Utbetalningen av

bidrag bör handhavas av livsmedelskommissionen efter ansökan av kristidsnämnd

och hörande av vederbörande kristidsstyrelse. Närmare bestämmelser

rörande bidragsverksamheten torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.

Medelsbehovet för statsbidrag enligt vanliga grunder till kristidsnämndernas

verksamhet under 1946 har av livsmedelskommissionen uppskattats

till 1 670 000 kronor, medan kostnaderna för det .särskilda bidraget till

skördeuppskattningen av kommissionen beräknats til! omkring 200 000

kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke något att erinra. De båda

posterna synas lämpligen böra sammanföras till ett anslag, benämnt Bidrag

till kristidsnämndernas verksamhet, och upptagas med ett till 1 900 000

kronor avrundat belopp.

Till stöd för det i motionerna 1: 86 och II: 131 gjorda yrkandet har anförts

huvudsakligen följande.

I cirkulär nr 2717 har statens livsmedelskommission utfärdat ändrade bestämmelser

om utseende av prisombud, innebärande bl. a., alt vissa prisövervakningsuppgifter,

som tidigare omhänderhades av kristidsstyrelsernas priskontor,

överflyttats på de lokala prisombuden. Detta har medfört, att större

kvalifikationer för dessa uppgifter måste ställas på prisombuden samt att

till dessa uppdrag måste utses personer, som förfoga över tillräcklig tid för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 106.

uppdragets fullgörande. Detta har medfört att arvodena, som tidigare i regel

voro rätt blygsamma, måst omprövas, och denna omprövning har medlört

ökade utgifter för kristidsnämndernas verksamhet.

Omorganiseringen av den lokala prisövervakningen torde vara fullt motiverad,

men syftet med densamma torde vara av den art, att kostnaderna härför

böra bestridas av statsmedel. Ett beslut härom bör tå retroaktiv verkan

från omorganisationens ikraftträdande den 1 december 1946.

Över motionerna bär utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande

av livsmedelskommissionen, som därvid anfört bland annat följande.

Enligt kungörelse den 20 juni 1941 skola kristidsnämnderna i enlighet

med priskontrollnämndens instruktioner biträda kristidsstyrelserna vid fullgörandet

av övervakningen av den allmänna prisutvecklingen i landet sam!

därvid, en var kristidsnämnd med avseende å dess verksamhetsområde,

insamla prisuppgifter, biträda vid verkställandet av utredningar, övervaka

efterlevnaden av meddelade prisföreskrifter och till kristidsstyrelsen anmäla

överträdelser därav. I första band fullgöras kristidsnämndernas

ifrågavarande arbetsuppgifter genom de prisombud, som nämnderna ha att

utse enligt livsmedelskommissionens bestämmelser.

Enligt cirkulär nr 2717 den 11 oktober 1946 bar livsmedelskommissionen

i samråd med priskontrollnämnden utfärdat ändrade bestämmelser om utseende

av prisombud från och med den 1 december 1946. I cirkuläret

bar därvid bl. a. framhållits lämpligheten av att, särskilt såvitt angår landsbygden,

gemensamt prisombud utses för två eller flera kristidsnämndsområden

för att därigenom den enskilda kommunens kostnader skall kunna

hållas nere. I samband med ändringen av prisombudsorganisationen har

den prisövervakning beträffande parti- och detaljhandeln med livsmedel

och beklädnadsartiklar, som tidigare utförts av priskontorens kontrollanter,

i stor utsträckning överflyttats på prisombuden. Detta har skett för att

kontrollanterna skulle kunna frigöras för speciella priskontrolluppgifter

inom andra områden av näringslivet.

Till bestridande av kostnaderna för kristidsnämnds verksamhet är enligt

4 § lagen den 15 juni 1939 om skyldighet för kommun att fullgöra vissa

av krig m. in. föranledda arbetsuppgifter kommun skyldig att ställa erforderliga

medel till förfogande. Enligt kungörelse den 12 december 1941

äger kommun till bestridande av de kostnader, som erfordras för fullgörande

av kristidsnämnds administrativa verksamhet erhålla statsbidrag,

som för skattetyngda kommuner kan uppgå till 50 procent av viss del av

kostnaderna. Kristidsnämnds utgifter för ersättningar till prisombud kunna

inräknas i de kostnader, för vilka kristidsnämnden enligt vad ovan sagts

erhåller statsbidrag.

Genom den verkställda översynen av prisombudsorganisationen har densamma

kunnat nedbringas att omfatta 930 ombud mot tidigare cirka 1 870,

av vilka åtskilliga dock voro ordförande i kristidsnämnd och därför icke

uppburo särskilt arvode såsom prisombud. De nuvarande arvodeskostnaderna

för prisombuden kunna beräknas till sammanlagt omkring 74 000

kronor i månaden eller i runt tal 890 000 kronor om aret. Av sistnämnda

belopp hänföra sig omkring 600 000 kronor till kristidsnämnder, som sökt

statsbidrag för nämndens administrativa kostnader för år 1946. Nagon

uppgift om de totala kostnaderna för prisombuden före omorganisationen

finnes icke tillgänglig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

5

Av det ovan anförda framgår, såsom även i motionerna framhållits, att

genom den verkställda ändringen av prisombudsorganisationen till kommunerna

överflyttats vissa arbetsuppgifter, som tidigare åvilat kristidsstyrelserna

och alltså bekostats av statsmedel. På grund härav synas visserligen

vissa skäl kunna tala för, att de med denna överflyttning förenade

merkostnaderna för kommunerna även skulle bestridas av statsmedel. Den

lokala priskontrollen torde emellertid i första hand få anses vara till gagn

för de enskilda medlemmarna i vederbörande kommun. Sagda kontroll

torde alltså i hög grad vara att betrakta som en kommunal angelägenhet.

I varje fall anser kommissionen det kunna ifrågasättas om kommun bör

erhålla högre bidrag av statsmedel till kostnaderna för prisombuden än till

andra kostnader, som erfordras för fullgörandet av kristidsnämnds administrativa

verksamhet. Kostnaderna för prisombuden hänföra sig i minst

lika hög grad som dessa andra kostnader till sådana arbetsuppgifter, som

enligt berörda lag äro att anse som kommunala krisangelägenheter. Kommissionen

anser sig således för närvarande icke ha anledning att tillstyrka

någon ändring av nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till kristidsnämndernas

verksamhet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Vad beträffar det i motionerna 1:86 och 11:131 framställda yrkandet

har utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga för ett biträdande av

detsamma. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att det

hade varit värdefullt om vederbörande kommuner beretts tillfälle att yttra

sig angående prisombudsorganisationen, innan denna från och med den

1 december 1946 omorganiserades.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:86 och II: 131,

a) godkänna av departementschefen angivna grunder för

statsbidrag till kristidsnämndernas kostnader för 1946 års

skördeuppskattning,

b) till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet för budgetåret

1947/48 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 900 000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

Utskottet.

På statsutskottets vägnar:

.1. B. JOHANSSON.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 196.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,

Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Johan

Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Hesselbom, Ragnar Bergh och fröken

Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i

Skövde, Bergström, Falla, Lindholm, Åkerström, Onsjö, Sefve, Thapper,

Severin i Stockholm, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix.

Reservation

av herr Mannerskantz, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionerna I: 86 och II: 131.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:384 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisoriska avlöningsbestämmelser för övningslärare vid de högre kommunala skolorna m s. 13 i texten