Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående bidrag till kristidsnämndernas verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
1947-06-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:196, Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående bidrag till kristidsnämndernas verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 196.
1
Nr 196.
Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående bidrag
till kristidsnämndernas verksamhet jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkt
15, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet för budgetåret 1947/48 beräkna
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
I propositionen nr 266 har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för
den 2 maj 1947, föreslagit riksdagen att dels godkänna av chefen för folkhusliållningsdepartementet
angivna grunder för statsbidrag till kristidsnämndernas
kostnader för 1946 års skördeuppskattning, dels ock till Bidrag
till kristidsnämndernas verksamhet för budgetåret 1947/48 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Franzon och
Lodenius (I: 86) och den andra inom andra kammaren av herr Hedqvist
(II: 131), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kostnaderna för
den lokala prisövervakningen helt måtte bestridas av statsmedel samt att
beslutet härom måtte få retroaktiv verkan från den 1 december 1946.
Gällande bestämmelser om statsbidrag till kristidsnämndernas verksamhet
återfinnas i kungörelsen den 12 december 1941 (nr 936). Bestämmelserna
innebära, att kommuner respektive kristidsförbund kunna för varje
kalenderår komma i åtnjutande av statsbidrag i förenämnda hänseende i
enlighet med vissa grunder. Sålunda må statsbidrag utgå med 40 procent
av den del av kostnaderna för kristidsnämnds administrativa verksamhet,
som överstiger 15 men icke 25 öres utdebitering för skattekrona, och med
50 procent av den del därav, som överstiger 25 öre för skattekrona.
För innevarande budgetår har anslag till Bidrag till kristidsnämndernas
verksamhet anvisats med 2 200 000 kronor. Med anslaget ha täckts kostnaderna
för kalenderåret 1945, vilka kostnader uppgått till något över
2 200 000 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 5 juli 1946 givna bemyndigande beslöt
statens livsmedelskommission samma dag, att inom Götaland, Svealand
och Gävleborgs län skulle anordnas eu särskild skördeuppskattning, avsedd
Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 6 sand. Nr 196—200. ]
2
Statsutskottets utlåtande nr 196.
att ligga till grund för beräkningar av de kvantiteter fodersäd som skulle
avstås till det allmänna.
Denna skördeuppskattning för år 1946 med vilken var förenad husdjursräkning
skilde sig från de närmast föregående årens däri, att vid den individuella
skördeuppskattningen i varje socken medverkade två personer
från grannsocknar, medan tidigare uppskattningar verkställts endast av
personer bosatta inom den socken där uppskattningen ägt rum. Detta ändrade
förfaringssätt medförde ökade utgifter för kristidsnämnderna i jordbruksområdena.
Statens livsmedelskomnussion har beträffande medelsbehovet till bidrag
till kristidsnämndernas verksamhet under år 1946 anmält, att detta syntes
kunna uppskattas till i runt tal 1 670 000 kronor.
Livsmedelskommissionen har vidare anmält, att enligt vad företagen utredning
givit vid handen kostnaderna för 1946 års skördeuppskattning och
liusdjursräkning uppgått till sammanlagt 668 891 kronor 37 öre. Därav
hänförde sig 577 078 kronor 60 öre eller omkring 85 procent till sådana
kristidsnämnder, som ansökt om statsbidrag till de administrativa kostnaderna
för 1946 års verksamhet. Beträffande frågan huruvida särskilda
statsbidrag borde utgå i anledning av ökade kostnader för skördeuppskattningen
har kommissionen framhållit att ifrågavarande kostnader i många
fall blivit relativt höga i förhållande icke endast till skördeuppskattningskostnaderna
föregående år utan även till respektive kristidsnämnds totala
administrativa kostnader för år 1946. Med hänsyn härtill ävensom till att
kostnaderna endast drabbat kommuner inom jordbruksområdena i södra
och mellersta Sverige, har kommissionen icke velat motsätta sig, att i förevarande
avseende bidrag av statsmedel lämnades i någon form.
Kommissionen har föreslagit att, om särskilt statsbidrag ansåges böra
utgå till bestridande av ifrågavarande kostnader, bestämmelserna härom
utformades så, att samtliga de kristidsnämnder som haft kostnader för
1946 års skördeuppskattning efter ansökan skulle erhålla statsbidrag å viss
del, förslagsvis 30 procent, av sagda kostnader utöver vad respektive kristidsnämnd
kunde komma att eljest uppbära i statsbidrag till nämndens
verksamhet under år 1946. Härigenom skulle det särskilda statsbidraget
kunna utgå oberoende av den inom kommissionen pågående granskningen
av kristidsnämndernas statsbidragsansökningar för 1946 års verksamhet.
Kostnaderna för det sålunda föreslagna särskilda statsbidraget uppskattades
av kommissionen till omkring 200 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
1946 års skördeuppskattning har till följd av de ändrade föreskrifterna
om nppskattningsnämndernas sammansättning förorsakat kristidsnämnderna
inom jordbruksområdena i Götaland, Svealand och Gävleborgs län
större kostnader än motsvarande förrättningar tidigare år. Med hänsyn
till att dessa kostnader, såsom livsmedelskommissionen framhållit, endast
Statsutskottets utlåtande nr 196.
3
drabbat vissa kristidsnämnder och i många fall varit relativt höga, ansluter
jag mig till den framförda tanken, att bidrag av statsmedel böra lämnas
för bestridande av kostnaderna i fråga.
Beträffande grunderna för utbetalning av sådana statsbidrag har livsmedelskommissionen
föreslagit, att alla kristidsnämnder som haft kostnader
för 1946 års skördeuppskattning skola efter ansökan erhålla bidrag
till viss del, förslagsvis 30 procent, av nämnda kostnader och att dessa bidrag
skola utgå oberoende av de statsbidrag kristidsnämnderna eljest kunna
erhålla för sin verksamhet, i vilken verksamhet även ingår skördeuppskattningen.
Kommissionens förslag innebär alltså, att i de flesta fall bidrag till
kostnaderna för skördeuppskattningen komma att utgå i två former. Man
kan givetvis tänka sig möjligheten att samtliga kristidsnämnder som haft
kostnader för skördeuppskattningen få ett efter enhetliga grunder beräknat
bidrag härför, men att kostnaderna i fråga lämnas utanför vid bestämmandet
av det vanliga bidraget till kristidsnämndernas verksamhet. Vissa
skäl tala måhända för det senare alternativet. Såsom livsmedelskommissionen
meddelat pågår emellertid sedan någon tid granskningen av kristidsnämndernas
statsbidragsansökningar för verksamheten under år 1946.
Om man nu skulle företaga en ändring i grunderna för beräkningen av
dessa bidrag, skulle detta medföra ett betydande merarbete och avsevärt
törsena utbetalandet av bidragen. Praktiska skäl tala sålunda för att den
av livsmedelskommissionen föreslagna linjen bör följas. Därigenom torde
också jordbrukskommunernas skäliga krav på ersättning för extrakostnader
i anledning av skördeuppskattningen komma att i stort sett tillgodoses.
•lag förordar alltså, alt bidrag till kristidsnämnderna för 1946 års verksamhet
får utgå efter oförändrade grunder samt att därjämte särskilda statsbidrag
utbetalas till de kristidsnämnder, som haft utgifter för 1946 års
skördeuppskattning.
Beträffande storleken av sistnämnda bidrag ansluter jag mig till livsmedelskommissionens
förslag, att bidragen böra utgå med 30 procent av
kristidsnämnds lolala kostnader för skördeuppskattningen. Utbetalningen av
bidrag bör handhavas av livsmedelskommissionen efter ansökan av kristidsnämnd
och hörande av vederbörande kristidsstyrelse. Närmare bestämmelser
rörande bidragsverksamheten torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.
Medelsbehovet för statsbidrag enligt vanliga grunder till kristidsnämndernas
verksamhet under 1946 har av livsmedelskommissionen uppskattats
till 1 670 000 kronor, medan kostnaderna för det .särskilda bidraget till
skördeuppskattningen av kommissionen beräknats til! omkring 200 000
kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke något att erinra. De båda
posterna synas lämpligen böra sammanföras till ett anslag, benämnt Bidrag
till kristidsnämndernas verksamhet, och upptagas med ett till 1 900 000
kronor avrundat belopp.
Till stöd för det i motionerna 1: 86 och II: 131 gjorda yrkandet har anförts
huvudsakligen följande.
I cirkulär nr 2717 har statens livsmedelskommission utfärdat ändrade bestämmelser
om utseende av prisombud, innebärande bl. a., alt vissa prisövervakningsuppgifter,
som tidigare omhänderhades av kristidsstyrelsernas priskontor,
överflyttats på de lokala prisombuden. Detta har medfört, att större
kvalifikationer för dessa uppgifter måste ställas på prisombuden samt att
till dessa uppdrag måste utses personer, som förfoga över tillräcklig tid för
4
Statsutskottets utlåtande nr 106.
uppdragets fullgörande. Detta har medfört att arvodena, som tidigare i regel
voro rätt blygsamma, måst omprövas, och denna omprövning har medlört
ökade utgifter för kristidsnämndernas verksamhet.
Omorganiseringen av den lokala prisövervakningen torde vara fullt motiverad,
men syftet med densamma torde vara av den art, att kostnaderna härför
böra bestridas av statsmedel. Ett beslut härom bör tå retroaktiv verkan
från omorganisationens ikraftträdande den 1 december 1946.
Över motionerna bär utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande
av livsmedelskommissionen, som därvid anfört bland annat följande.
Enligt kungörelse den 20 juni 1941 skola kristidsnämnderna i enlighet
med priskontrollnämndens instruktioner biträda kristidsstyrelserna vid fullgörandet
av övervakningen av den allmänna prisutvecklingen i landet sam!
därvid, en var kristidsnämnd med avseende å dess verksamhetsområde,
insamla prisuppgifter, biträda vid verkställandet av utredningar, övervaka
efterlevnaden av meddelade prisföreskrifter och till kristidsstyrelsen anmäla
överträdelser därav. I första band fullgöras kristidsnämndernas
ifrågavarande arbetsuppgifter genom de prisombud, som nämnderna ha att
utse enligt livsmedelskommissionens bestämmelser.
Enligt cirkulär nr 2717 den 11 oktober 1946 bar livsmedelskommissionen
i samråd med priskontrollnämnden utfärdat ändrade bestämmelser om utseende
av prisombud från och med den 1 december 1946. I cirkuläret
bar därvid bl. a. framhållits lämpligheten av att, särskilt såvitt angår landsbygden,
gemensamt prisombud utses för två eller flera kristidsnämndsområden
för att därigenom den enskilda kommunens kostnader skall kunna
hållas nere. I samband med ändringen av prisombudsorganisationen har
den prisövervakning beträffande parti- och detaljhandeln med livsmedel
och beklädnadsartiklar, som tidigare utförts av priskontorens kontrollanter,
i stor utsträckning överflyttats på prisombuden. Detta har skett för att
kontrollanterna skulle kunna frigöras för speciella priskontrolluppgifter
inom andra områden av näringslivet.
Till bestridande av kostnaderna för kristidsnämnds verksamhet är enligt
4 § lagen den 15 juni 1939 om skyldighet för kommun att fullgöra vissa
av krig m. in. föranledda arbetsuppgifter kommun skyldig att ställa erforderliga
medel till förfogande. Enligt kungörelse den 12 december 1941
äger kommun till bestridande av de kostnader, som erfordras för fullgörande
av kristidsnämnds administrativa verksamhet erhålla statsbidrag,
som för skattetyngda kommuner kan uppgå till 50 procent av viss del av
kostnaderna. Kristidsnämnds utgifter för ersättningar till prisombud kunna
inräknas i de kostnader, för vilka kristidsnämnden enligt vad ovan sagts
erhåller statsbidrag.
Genom den verkställda översynen av prisombudsorganisationen har densamma
kunnat nedbringas att omfatta 930 ombud mot tidigare cirka 1 870,
av vilka åtskilliga dock voro ordförande i kristidsnämnd och därför icke
uppburo särskilt arvode såsom prisombud. De nuvarande arvodeskostnaderna
för prisombuden kunna beräknas till sammanlagt omkring 74 000
kronor i månaden eller i runt tal 890 000 kronor om aret. Av sistnämnda
belopp hänföra sig omkring 600 000 kronor till kristidsnämnder, som sökt
statsbidrag för nämndens administrativa kostnader för år 1946. Nagon
uppgift om de totala kostnaderna för prisombuden före omorganisationen
finnes icke tillgänglig.
Statsutskottets utlåtande nr 196.
5
Av det ovan anförda framgår, såsom även i motionerna framhållits, att
genom den verkställda ändringen av prisombudsorganisationen till kommunerna
överflyttats vissa arbetsuppgifter, som tidigare åvilat kristidsstyrelserna
och alltså bekostats av statsmedel. På grund härav synas visserligen
vissa skäl kunna tala för, att de med denna överflyttning förenade
merkostnaderna för kommunerna även skulle bestridas av statsmedel. Den
lokala priskontrollen torde emellertid i första hand få anses vara till gagn
för de enskilda medlemmarna i vederbörande kommun. Sagda kontroll
torde alltså i hög grad vara att betrakta som en kommunal angelägenhet.
I varje fall anser kommissionen det kunna ifrågasättas om kommun bör
erhålla högre bidrag av statsmedel till kostnaderna för prisombuden än till
andra kostnader, som erfordras för fullgörandet av kristidsnämnds administrativa
verksamhet. Kostnaderna för prisombuden hänföra sig i minst
lika hög grad som dessa andra kostnader till sådana arbetsuppgifter, som
enligt berörda lag äro att anse som kommunala krisangelägenheter. Kommissionen
anser sig således för närvarande icke ha anledning att tillstyrka
någon ändring av nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till kristidsnämndernas
verksamhet.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
Vad beträffar det i motionerna 1:86 och 11:131 framställda yrkandet
har utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga för ett biträdande av
detsamma. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att det
hade varit värdefullt om vederbörande kommuner beretts tillfälle att yttra
sig angående prisombudsorganisationen, innan denna från och med den
1 december 1946 omorganiserades.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:86 och II: 131,
a) godkänna av departementschefen angivna grunder för
statsbidrag till kristidsnämndernas kostnader för 1946 års
skördeuppskattning,
b) till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet för budgetåret
1947/48 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 900 000 kronor.
Stockholm den 17 juni 1947.
Utskottet.
På statsutskottets vägnar:
.1. B. JOHANSSON.
6
Statsutskottets utlåtande nr 196.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,
Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Johan
Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Hesselbom, Ragnar Bergh och fröken
Osvald; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i
Skövde, Bergström, Falla, Lindholm, Åkerström, Onsjö, Sefve, Thapper,
Severin i Stockholm, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix.
Reservation
av herr Mannerskantz, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 86 och II: 131.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:384 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisoriska avlöningsbestämmelser för övningslärare vid de högre kommunala skolorna m s. 13 i texten