Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till Samfundet De Nio.

1947-06-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:197, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till Samfundet De Nio.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 197.

7

Nr 197.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till Samfundet

De Nio.

(2:a avd.)

1 en inom första kammaren av herr Ilolmbäck m. fl. väckt motion (I: 148)

har hemställts, att riksdagen ville besluta, att å riksstatens åttonde huvudtitel

skall för budgetåret 1947/48 uppföras ett förslagsanslag om 10 000

kronor, avsett att möjliggöra utbetalande till Samfundet De Nio av ett belopp,

motsvarande vad samfundet erlagt i skatt till stat och kommun under

tiden 1 januari—1 juli 1947 med undantag av fastighetsskatt.

I motionen framhålles, att yrkandet framställts under förutsättning att

icke en av samma motionärer inom första kammaren väckt motion (I: 147)

om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen och 7 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skulle vinna riksdagens

bifall. 1 övrigt har till stöd för yrkandet i motionen I: 148 åberopats vad

som anförts i motionen I: 147, varav här må återgivas följande.

Samfundet De Nio hade bildats enligt ett av fröken Charlotta Lovisa von

Kraemer den 2 juni 1910 upprättat testamente och hade till ändamål och

uppgift förnämligast att främja den svenska skönlitteraturen genom prisbelöning

av från trycket utgivna skönlitterära alster och genom utgivandet

av en tidskrift. Genom utslag i regeringsrätten den 15 oktober 1920 fastställdes,

att samfundet vore frikallat från skyldighet att utgöra bevillning

för inkomst samt inkomst- och förmögenhetsskatt. I enlighet därmed hade

samfundet allt sedermera under årens lopp åtnjutit skattefrihet ända till

år 1942. För sistnämnda år åsattes samfundet taxering av vederbörande

taxeringsnämnd. Kammarrätten kom till i huvudsak samma resultat. Kammarrättens

motivering var, att samfundet, såvitt handlingarna i målet utmärkte,

icke kunde anses vara att hänföra till akademi eller vetenskapligt

samfund eller eljest vara frikallat från utgörande av skatt för inkomst och

förmögenhet. Genom utslag den 9 december 1946 hade regeringsrätten med

8 röster mot 2 förklarat sig ej finna skäl att göra ändring i kammarrättens

utslag. Även riksdagen hade tidigare haft anledning att behandla samfundets

skattefråga. Den 20 januari 1920 väckte herrar Ernst Wigforss och

Karl Sandegård i första kammaren samt herrar Arthur Engberg och Per

Edvin Sköld i andra kammaren motioner med hemställan, att riksdagen

måtte besluta, att Samfundet De Nio skulle åtnjuta frihet från skattskyldighet

för fonden Lotten von Kraemers stiftelse och därifrån inflytande medel.

Samma års bevillningsutskott hemställde, att motionerna icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd. Utskottet ansåge sig nämligen »sakna

anledning att ingå på någon saklig behandling av motionerna», enär intill

dess Kungl. Maj:t meddelat utslag, del icke vore uteslutet alt samfundet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 197.

redan enligt gällande bestämmelser skulle vara berättigat till önskad skattefrihet.

År 1943 väcktes i första kammaren av herrar Åke Holmbäck, E. A.

Lindblom och Fredrik Ström motion om »lindring i skattskyldigheten för

stiftelser och föreningar, som hava till ändamål att främja litterär verksamhet».

Bevillningsutskottet hemställde emellertid efter ett längre yttrande,

att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd, och

utskottets hemställan bifölls i båda kamrarna. Under årens lopp hade betydande

belopp genom samfundet utdelats till skönlitterära författare. Det

törsta »stora priset» utdelades 1920 och utgjorde 5 000 kronor. Sedermera

hade i allmänhet kunnat utdelas ett årligt stort pris av 10 000 kronor. År

1946 hade samfundet, som under åren 1945 och 1946 i avvaktan å regeringsrättens

utslag erlagt 20 088 kronor 86 öre i skatter, endast kunnat utdela

1 700 kronor i pris. Det syntes motionärerna uppenbart, att samfundets

verksamhet vore av den art, att kommunal inkomstskatt och statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt icke borde utgå. I årets statsverksproposition

begärdes en höjning av statsanslaget för understöd åt inhemska skönlitterära

lörfattare från 50 000 till 75 000 kronor. Denna höjning vore synnerligen

välmotiverad ur andra synpunkter och skulle till en väsentlig del elimineras,

om Samfundet De Nio bleve skattskyldigt. Överhuvud kunde då den idé,

som låge bakom Lotten von Kraemers stiftelse, icke realiseras i på långt när

samma utsträckning som eljest. Att de av samfundet utdelade prisen icke

torde vara beskattningsbara hos mottagaren vore icke kompensation för att

samfundets möjlighet att utdela pris beskures så hårt.

På grund därav hemställde motionärerna i första hand, att i 53 § 1 mom.

d) kommunalskattelagen samt i 7 § e) förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt måtte mellan orden »allmänna undervisningsverk» och

»sådana sammanslutningar» inskjutas orden »Samfundet De Nio». En ändring

även av 5 § kommunalskattelagen skulle sakna praktisk betydelse. Skulle

emellertid delta yrkande icke kunna bifallas, hemställdes, i andra hand, om

upptagande på åttonde huvudtiteln av ett förslagsanslag om 10 000 kronor

för att möjliggöra tilldelning åt samfundet av ett anslag, motsvarande vad

samfundet föregående budgetår utbetalt i kommunal inkomstskatt och statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt. Därvid förutsattes, att ett beslut i denna

riktning komme att år efter år upprepas. Av formella skäl hade detta alternativa

yrkande gjorts till föremål för en särskild motion (motion I: 148).

Sedan motionen I: 147 hänvisats till bevillningsutskottet för behandling,

ingåvos till styrkande av de i motionen lämnade uppgifterna angående

samfundets ekonomiska ställning och behov av skattelättnader under hand

till detta utskott dels specifikation å under åren 1945—1946 erlagda skatter,

dels tablå angående samfundets tillgångar och skulder per den 31 december

1945 ävensom inkomst- och utgiftsredovisning för år 1945, dels ock

uppgift å utdelade pris och understöd under åren 1916—1946. Av de sålunda

ingivna handlingarna framgår bl. a., att behållna fondmedel per den

31 december 1945 utgjort 988 977 kronor 82 öre samt att utdelning av pris

och understöd under åren 1916—1946 skett med tillhopa 482 245 kronor.

I sitt den 27 februari 1947 avgivna betänkande, nr 14, har bevillningsutskottet

på närmare anförda skäl hemställt, att motionen I: 147 icke måite

föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet har i sammanhang därmed

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 197.

9

anfört bland annat att utskottet, som till fullo beaktade betydelsen av den av

samfundet bedrivna verksamheten, ville understryka, att, därest stöd från

det allmännas sida åt denna verksamhet ansåges påkallat, sådant stöd borde

lämnas i form av anslag. Till denna fråga tillkomme det dock icke utskottet

att taga ställning.

Enligt utskottets mening tala goda skäl för alt Samfundet De Nio erhåller

visst stöd från det allmänna för sin verksamhet. Med hänsyn till att riksdagen

icke ansett sig böra biträda det i motionen I: 147 framställda förslaget

om skattefrihet för samfundet, synes ett stöd från statens sida böra

lämnas i form av särskilt anslag på riksstaten. I den föreliggande motionen

I: 148 har föreslagits anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag å

10 000 kronor, avsett att möjliggöra utbetalandet till Samfundet De Nio av

ett belopp, motsvarande vad samfundet erlagt i skatt till stat och kommun

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1947 med undantag av fastighetsskatt.

Utskottet har för sin del icke funnit sig böra tillstyrka, att anslaget utmätes

i förhållande till samfundets nyssnämnda skatteåligganden, utan vill

förorda, att såsom bidrag till främjande av samfundets verksamhet under

riksstatens åttonde huvudtitel uppföres ett obetecknat anslag. Detta anslag

synes utskottet böra för nästa budgetår upptagas med det i motionen I: 148

angivna beloppet, 10 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionen I: 148 såsom

Bidrag till Samfundet De Nio för budgetåret 1947/48 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 190.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:385 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anslag till Samfundet De Nio. a1 i texten