Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling av beredskapen m. in.
1947-06-19 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:213, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling av beredskapen m. in.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 213.
1
Nr 213.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling
av beredskapen m. in.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 169)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Avveckling
av beredskapen m. m. för budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av
5 OCH) 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 309, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 maj
1947, föreslagit riksdagen att
dels å riksstatens fjärde huvudtitel under rubriken Avveckling av beredskapen
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa till Vissa förrådskostnader ett
reservationsanslag av 1 900 000 kronor samt till Övriga avvecklingsutgifter ett
förslagsanslag av 6 200 000 kronor;
dels godkänna av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll angiven
ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade
familjebidrag m. m.;
dels medgiva, att förefintliga eller framdeles uppkommande besparingar å
anslag, som under den förstärkta försvarsberedskapen anvisats för beredskapsändamål,
må på sätt av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivits
disponeras för reglering av från beredskapstiden kvarstående utgifter
för viss beredskapsmateriel;
dels ock medgiva, att förefintliga medel å det å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget C 48 c Täckning av vissa
engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar m. m. må disponeras för vissa
engångskostnader, föranledda av den av departementschefen i samma statsrådsprotokoll
tillstyrkta dispositionen av baracker intill ett belopp av 425 000
kronor samt för flyttning av baracker, avsedda till permanenta fredsförråd för
armén.
Även för nästa budgetår ha medel beräknats erforderliga för bestridande av
utgifter som äga samband med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen.
I de medelsäskanden som av vederbörande myndigheter framlagts kunna
särskiljas olika grupper av utgifter, nämligen sådana som avse avvecklingsarbete
i egentlig mening — iståndsättning av under beredskapen eller avvecklingsverksamheten
försliten materiel in. m. samt av beredskapen föranlett mer
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. År 213—214. 114247
2
Statsutskottets utlåtande nr 213.
arbete inom försvarets civilförvaltnings och försvarets socialbyrås verksamhetsområden
— vidare de särskilda kostnaderna för förrådsvården samt slutligen
från berdskapstiden kvarstående utgifter för materielleveranser. I förevarande
sammanhang har även till behandling upptagits frågan om dispositionen av
beredskapsbaracker.
Det egentliga avvecklingsarbetet i här angiven bemärkelse har i
viss utsträckning försenats på grund av rådande brist på arbetskraft och materiel
samt av otillräcklig verkstadskapacitet. Materiel, som kommit till användning
vid efterkrigsminsvepningen under 1946, kan heller icke hinna helt iståndsättas
före den 1 juli 1947. Medel, som redan anvisats för innevarande budgetår
inom ramen för ursprungligen beräknade kostnader för arbetena i fråga,
ha därför av arméförvaltningen och marinförvaltningen ånyo äskats för nästa
budgetår. Dessa äskanden uppgå till sammanlagt 7 635 000 kronor. Departementschefen
har förutsatt, att det skulle vara möjligt att innevarande budgetår
i större omfattning än som beräknats fullfölja återstående arbetsuppgifter.
Departementschefen har därför räknat med 2 000 000 kronor för bestridande
av dylika kvarstående utgifter samt erinrat, att under nästa budgetår uppkommande
kostnader av detta slag helt motsvarades av minskningar i utgifterna
å innevarande budgetårs avvecklingsanslag.
För fortsatt renoveringsarbete, utöver vad som tidigare beräknats, har tygavdelningen
beräknat 7 850 000 kronor. Sakrevisionen har ansett, att medelsanvisningen
kan begränsas till ett av tygavdelningen angivet lägre belopp om
5 750 000 kronor. Arméchefen har även med viss reservation godtagit detta
lägre belopp. I beloppet ingår en post om 3 600 000 kronor för revidering av
ammunition, vilket belopp avser att täcka utgifterna för de revideringsåtgärder
inom ett belopp av 4 miljoner kronor, som Kungl. Maj:t bemyndigat arméförvaltningen
att under innevarande budgetår vidtaga. Tygavdelningen har anfört,
att begränsning av medelsanvisningen till det lägre beloppet skulle medföra,
att vissa renoveringsarbeten måste bekostas av ordinarie underhållsanslag.
För egen del har departementschefen framhållit, att gränsen mellan
avvecklingsarbete och ordinarie underhåll måste vara svår att draga exakt,
när det gällde iståndsättning av materiel. Departementschefen har därför
funnit det berättigat, att för en stor del av de ytterligare renoveringsarbeten
som tygavdelningen nu anmält anlitas ordinarie underhållsanslag och därå
förefintliga behållningar. Departementschefen har räknat med att endast den
revidering av ammunition, som påbörjats redan under innevarande budgetår,
bekostas av avvecklingsanslag och för detta ändamål upptagit det av tygavdelningen
beräknade beloppet, 3 600 000 kronor.
För bestridande av expenser för arméförvaltningens intendenturavdelning
ha särskilda medel ansetts icke behöva beräknas under avvecklingsanslaget.
Däremot har departementschefen tillstyrkt, att medel anvisas för bestridande
av utgifter för av beredskapen föranlett merarbete som fortfarande kvarstår
inom försvarets civlförvaltning samt för värderingsnämnderna. För dessa ändamål
har departementschefen beräknat 50 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 213. 3
Även för socialbyrån komma, framhåller departementschefen, att under
nästa budgetår kvarstå vissa arbetsuppgifter, som föranledas av den förstärkta
försvarsberedskapen eller verksamheten för dess avveckling. Vid bifall till
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1947: 143 angående vissa ändringar i
gällande bestämmelser angående värnspliktslån komme värnpliktslånenämndernas
verksamhet att upphöra med utgången av juni 1947. Vissa kostnader
för deras avvecklande syntes dock böra beräknas. Likaså komme utgifter att
föianledas av nuvarande bestämmelser angående särskilda övergångsförmåner
till långtidsinkallad beredskapspersonal, även om rätten till dylika förmåner
skulle komma att begränsas.
Under beredskapstiden har ersättning till inkallade värnpliktiga och
deras familjer utgått bland annat enligt förordningen den 17 april 1940
(nr 223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring in. in.
(krigsfamiljebidragsförordningen) och förordningen den 30 juni 1942 (nr
521) i samma ämne. Ersättningen har enligt den förra förordningen
utgjorts av familjebidrag och enligt den senare av familjebidrag och
hemortslön. Utbetalningen har ankommit på kommunerna och har skett
genom familjebidragsnämnder. Ersättningarna ha emellertid avsetts skola
slutligen helt eller delvis stanna å statsverket. I fall, då familjebidrag
eller hemortslön kommit att felaktigt utbetalas, kunde enligt de ursprungliga
bestämmelserna gottgörelse av statsmedel icke beviljas kommun,
detta oberoende av orsaken till att utbetalningen skett felaktigt. I anledning
av Kungl. Maj:ts proposition 1944:40 beslöt riksdagen (skrivelse nr
346), att ersättning under vissa förutsättningar skulle utgå till kommun
för oriktigt utbetalade belopp. Sålunda skulle i fall, då oriktig utbetalning
föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet och familjebidragsnämnd
icke kunde lastas för felaktigheten, ersättning utgå till kommunen. Så
skulle ock ske i fråga om felaktig utbetalning, som icke kunde läggas vare sig
militär myndighet eller kommun till last. I förra fallet skulle icke någon
begränsning gälla med hänsyn till den tidpunkt vid vilken utbetalning skett.
I senare fallet föreskrevs däremot, att ersättning skulle utgå endast för oriktig
utbetalning som skett före den 1 mars 1943.
Departementschefen har ansett det befogat att, såsom försvarets socialbyrå
föreslagit och av vederbörliga remissmyndigheter tillstyrkts, utsträcka den
tidsgräns för rätt till ersättning för oriktiga utbetalningar av familjebidrag
och hemortslön som gäller i fall där felaktigt förfarande icke ligger vare sig
militär myndighet eller kommun till last. Emellertid syntes departementschefen
gränsen icke böra utsträckas längre än att ersättning kunde utgå
för utbetalning som skett före den 1 juli 1946. Även vid denna gränsdragning
komme ersättning att kunna utgivas för felaktiga utbetalningar i
samband med övergången till 1946 års familjebidragsförordning. Denna
trädde nämligen i kraft den 1 april 1946. Riksdagens medgivande syntes böra
inhämtas till denna ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt
utbetalade familjebidrag m. m. I likhet med vad som varit fallet innevarande
budgetår räknade departementschefen med att de under budgetåret
4
Statsutskottets utlåtande nr 213.
1947/48 uppkommande kostnaderna för statsbidrag för familjebidrag och hemortslön,
som felaktigt utbetalats, skulle bestridas från avvecklingsanslag. Socialbyrån
har beräknat kostnaderna för återstående utbetalningar av dylikt statsbidrag
till 475 000 kronor, varvid hänsyn tagits till den av byrån föreslagna
utsträckningen av tidsgränsen för rätt till ersättning för oriktiga utbetalningar
av familjebidrag. Det arbete, som sammanhänger med regleringen av ifrågavarande
felaktiga utbetalningar, har för byråns del beräknats vara slutfört
senast vid utgången av nästa budgetår, under förutsättning att personal står
till förfogande för ändamålet.
Departementschefen har tillstyrkt, att medel anvisas under avvecklingsanslag
till de ändamål som socialbyrån angivit. Medelsbehovet, av socialbyrån
beräknat till sammanlagt 547 000 kronor, syntes departementschefen kunna
tillgodoses inom ramen för ett belopp av 525 000 lcronor.
För egentlig avvecklingsverksamhet under budgetåret 1947/48 har departementschefen
således beräknat (2 000 000 -1- 9 600 000 + 50 000 + 525 000 =)
i runt tal 6 200 000 kronor.
I nuvarande läge har det ansetts nödvändigt att räkna med särskilda
kostnader för provisorisk förråds vård under minst två budgetår
framåt. Dessa kostnader måste, framhåller departementschefen, ses i sitt samband
med det i 1942 års försvarsbeslut ingående programmet för utbyggande
och anordnande av fredsförråd för armén. Frågan om anordnande av dylika
förråd underställdes riksdagen senast i propositionen 1946:121. Kostnaderna
för programmets genomförande beräknades i denna proposition till 38 550 000
kronor. Vid anmälan av denna fråga anförde föredragande statsrådet, bland
annat, att det vore av största vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet skyndsamt
genomfördes. Förrän erforderliga byggnader färdigställts, syntes en
fullständig avveckling av beredskapen icke möjlig, i det att förhyrda eller
rekvirerade förrådslokaler i stor utsträckning måste bibehållas och personal
utöver fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Det förutsattes därför, att
från fortifikationsförvaltningens sida särskilda åtgärder komme att vidtagas
för programmets realiserande på kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder
syntes böra påbörjas redan under budgetåret 1945/46.
Av skilda orsaker har förrådsbyggnadsprogrammets genomförande dragit
ut på tiden. Den främsta anledningen därtill har varit rådande läge på arbetsmarknaden
och knappheten på byggnadsmateriel. Angelägenheten av att vid
förrådsplaneringen i största utsträckning tillvarataga resultatet av pågående
utredningar rörande förrådslokalemas ändamålsenliga anordnande m. m. har
föranlett överarbetning i viss utsträckning av byggnadsprogrammet och därigenom
i viss mån fördröjt dess genomförande. Enligt nu föreliggande planer,
vilka uppgjorts under beaktande av meddelade riktlinjer för byggnadstillstånd
för försvarets byggnadsverksamhet under de närmaste åren, skulle huvuddelen
av förrådsarbetena utföras under kalenderåren 1947 och 1948. En stor del
av förråden kommer dock enligt dessa planer att färdigställas först under
1949. I vad mån dessa planer kunna fullföljas är, framhåller departementschefen,
till väsentlig del beroende av möjligheterna att för denna byggnads
-
Statsutskottets utlåtande nr 213.
5
verksamhet avdela arbetskraft och materiel. Det vore att märka, att de
dryga kostnaderna för den provisoriska förrådsvården icke vore den enda
eller ens väsentligaste olägenheten vid en fördröjning av fredsförrådens anordnande.
De i många fall otillfredsställande lagringsförhållandena i de provisoriska
förråden innebure stora risker för försämring eller förstöring av
dyrbar materiel, särskilt ammunition — såsom angavs i propositionen 1946:
121 uppginge värdet av den ammunition, som skulle inrymmas i de slutliga
fredsförråden, till inemot 500 miljoner kronor. Därtill komme, att den provisoriska
förrådslagringen i en del fall innebure risker ur säkerhetssynpunkt.
Med hänsyn till det anförda funne departementschefen det nödvändigt, att
ifrågavarande byggnadsarbeten fortfarande finge förtur vid disposition av
arbetskraft och materiel för byggnadsarbeten inom försvaret.
Chefen för armén har i samråd med sakrevisionen beräknat de löpande
kostnaderna för den provisoriska förrådsvården under nästa budgetår till
1 830 000 kronor och engångskostnaderna, för återställande av lokaler och
mark samt för inflyttning i slutliga förråd, till 1 875 000 kronor. Dessa beräkningar
har departementschefen ansett sig kunna i stort sett godtaga. I årskostnaderna
ingå även kostnader för drivmedel, för nästa budgetår beräknade
till 115 000 kronor. Med hänsyn till svårigheterna att särskilja olika slag
av utgifter för drivmedel syntes departementschefen sistnämnda kostnader
böra bestridas från ordinarie fredsanslag, d. v. s. arméns övningsanslag,
vilket på grund av sänkta drivmedelspriser under innevarande budgetår inrymde
vissa reservmedel. I löpande kostnader för nästa budgetår beräknade
departementschefen därför (1 830 000—115 000=) 1 715 000 kronor.
I engångskostnaderna ingå, med 75 000 kronor, utgifter för drivmedel, vilka
departementschefen av anförda skäl ansett böra bestridas från ordinarie riksstatsanslag.
De återstående engångskostnaderna skulle därför uppgå till
(1 875 000 — 75 000=) 1 800 000 kronor. Då det förutsatts, att under budgetåret
1947/48 endast omkring 10 % av de nya förråden kunde helt färdigställas,
syntes departementschefen av nämnda kostnader allenast 180 000 kronor
böra upptagas för nästa budgetår.
Medelsbehovet för de särskilda utgifterna för förrådsvård under nästa budgetår
har departementschefen alltså beräknat till (1715 000 + 180 000=)
1 895 000 kronor eller i runt tal 1 900 000 kronor.
Jämlikt Kungl. Majits uppdrag den 1 februari 1946 har statens sakrevision
haft att följa arbetet med försvarsberedskapens avveckling. Sakrevisionens
verksamhet på detta område har, framhåller departementschefen, varit av stor
betydelse och bland annat lett till ett påskyndande av avvecklingsarbetet och
därmed till en begränsning av kostnaderna för detsamma. Departementschefen
förutsatte, att även den avvecklingsverksamhet som nu återstode
skulle i samma omfattning som hittills bedrivas under inseende av sakrevisionen.
Efter förslag av Kungl. Maj it i propositionen 1945:386 medgav riksdagen
(skrivelse nr 594) fortsatt disposition av vissa för beredskap sändamål
anvisade medel. Enligt de grunder som i propositionen angivits skulle
6
Statsutskottets utlåtande nr 213.
nämnda medel i stort sett få fortfarande disponeras för likvidering av redan
utlagda materielbeställningar eller påbörjade arbeten. Besparingar å anslagsmedlen
skulle tillföras budgetutjämningsfonden. Det beräknades, att budgetutjämningsfonden
på detta sätt skulle, totalt för hela försvaret, tillföras omkring
90 miljoner kronor. Av budgetredovisningen för budgetåret 1945/46
framgår, att summan av överförda besparingar å täckningsanslag för vissa
engångsutgifter uppgått till över 100 miljoner kronor redan under nämnda
budgetår. Även under innevarande budgetår uppkomma emellertid besparingar
som enligt bestämmelserna skola tillföras budgetutjämningsfonden.
Det i propositionen 1945: 386 framlagda förslaget föregicks av en utredning
av behovet av fortsatt disposition av de ifrågavarande beredskapsmedlen.
Därvid kommo emellertid icke under bedömande ännu icke slutligt
gäldade kostnader för under beredskapen beställd materiel, för vars anskaffande
ursprungligen disponerats förskottsanslag till löpande utgifter. Om
så skett, torde, framhåller departementschefen, disponibla besparingar å de
reservationsanslag, om vilka då var fråga, ha reserverats för täckning av
dessa kvarstående utgifter. Departementschefen ansåge sig därför böra nu förorda,
att de ytterligare besparingar, som uppkomme å beredskapsanslag, finge
disponeras för bestridande av från beredskapstiden kvarstående utgifter för
materielleveranser. Riksdagens medgivande härtill syntes böra inhämtas. Medgivandet
borde även omfatta disposition för ändamålet av de s. k. överskottsoch
rabattmedel, som tillfördes anslagen och vilka enligt bestämmelser, som
prövats av riksdagen (propositionen 1944: 275, punkten 5, riksdagens skrivelse
nr 370), eljest skulle tillföras budgetutjämningsfonden.
De utgifter, om vilka här är fråga, uppgå för tygavdelningen till omkring
20 miljoner kronor och för marinförvaltningen till omkring 7 miljoner kronor.
Storleken av sistnämnda utgiftsbelopp är dock, framhåller departementschefen,
beroende av hur stor del av de redan för innevarande budgetår för
ändamålet anvisade medlen, som tages i anspråk före budgetårets utgång. Närmare
utredning hade genom statens sakrevision företagits rörande möjligheterna
att begränsa ifrågavarande utgifter. Utredningen hade givit vid handen,
att utgifterna vore i huvudsak bundna genom träffade avtal eller av andra
skäl och att ett inhiberande av ännu icke fullgjorda leveranser ej vore att
förorda.
I den mån de medel, som enligt vad sålunda anförts borde tagas i anspråk
för bestridande av ifrågavarande kostnader, ej skulle förslå för ändamålet, syntes
departementschefen överskjutande kostnader få avföras å avvecklingsanslag.
Bedömningen av frågan om dispositionen av under beredskapstiden
anskaffade baracker har, framhåller departementschefen, erbjudit
vissa svårigheter. För departementschefen hade en självklar utgångspunkt
varit, att dessa baracker, som i stor utsträckning anskaffats för att provisoriskt
tillgodose av beredskapen framkallade tillfälliga utrymmesbehov, icke
borde överföras till försvarets fredsorganisation med mindre de inom denna
fyllde ett oomtvistligt behov, som icke kunde på annat lämpligt sätt tillgodoses.
Härför talade icke blott ekonomiska synpunkter -—barackerna syntes få antagas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 218.
i
komma att på längre sikt draga jämförelsevis stora underhållskostnader —
utan även angelägenheten av att dessa baracker i nuvarande bristläge kunde
komma till användning för andra trängande ändamål, såsom samlingslokaler i
föreningsverksamhet, civila förrådsändamål, i industriell verksamhet etc. För
att ekonomiskt underlätta barackernas ianspråktagande för kulturella och
andra liknande ändamål hade riksdagen medgivit, att barackerna finge försäljas
till rabatterade priser i vissa fall (jfr propositionen 1946: 311, bilaga 4,
punkt 2). Erfarenheten hade visat, att efterfrågan på baracker för dylika
ändamål liksom även för annan verksamhet vore mycket stor. De utredningar
som på departementschefens föranstaltande verkställts hade därför inriktats
på att möjliggöra en försäljning -— med eller utan rabatter — av ifrågavarande
baracker i alla de fall då försvarets egna behov icke i första hand borde
täckas. Då barackbeståndet vore omfattande och svårigheter förelåge att
överblicka behovet för olika ändamål, hade utredningen först successivt avsatt
resultat. Ett betydande antal baracker hade emellertid redan försålts
och ytterligare ett stort antal baracker beräknades framdeles kunna säljas,
när de icke längre erfordrades såsom militära förråd. Dessa baracker, som
alltså kunde disponeras för andra ändamål, uppginge till omkring hälften av
det totala antalet under beredskapen anskaffade baracker. En ytterligare begränsning
av det barackbestånd som borde bibehållas för försvarets behov
syntes departementschefen emellertid böra eftersträvas.
Beträffande dispositionen av inom försvaret återstående baracker, i runt
tal 5 000, har chefen för försvarsstaben i skrivelse den 23 april 1947 överlämnat
förslag från cheferna för armén och marinen, såvitt avser 2 600 av nämnda
baracker (prop. s. 8—10).
Departementschefen har beträffande berörda av cheferna för armén och
marinen framställda förslag anfört följande.
Arméchefens förslag till användning av baracker såsom förläggningsutrymme
och dylikt under repetitionsövningarna bygger på förutsättningen, att
arméns fredsorganisation utformas enligt visst av överbefälhavaren till försvarskommittén
avgivet förslag. Vidare förutsättes, att utbildning av värnpliktiga
under vissa tider av året skall bedrivas samtidigt för såväl till första
tjänstgöring inkallade som för dem som ha att fullgöra första eller andra
repetitionsövning. Enligt min mening kan för framtiden bindande beslut i
fråga om disposition av baracker för ifrågavarande ändamål icke gärna fattas
förrän statsmakterna tagit ställning till det förslag försvarskommittén må
komma att framlägga. Ehuru jag i likhet med arméchefen finner det angeläget,
att förbättrade betingelser för vinterutbildningens bedrivande beredas,
är jag av i huvudsak samma skäl som nyss angivits beträffande förläggningsutrymme
under repetitionsövningar icke beredd att i nuvarande läge, innan
överblick vunnits över försvarets framtida organisation, taga slutlig ställning
till frågan om anordnande av övningsläger för vinterutbildning m. m.
Å andra sidan synes beslut icke nu böra fattas, som omöjliggör ett
ändamålsenligt utnyttjande av det till buds stående barackbeståndet
inom ramen av den framtida försvarsorganisationen. Från dessa utgångspunkter
anser jag mig böra förutsätta, att här ifrågavarande baracker tills
vidare, i avbidan på ställningstagande i angivna hänseenden, reserveras
och i mån av behov utnyttjas för bär avsedda ändamål. Vidare synes
8
Statsutskottets utlåtande nr 213.
det lämpligt, att baracker användas för tillgodoseende tills vidare av det behov
av ytterligare förläggningsutrymme vid vissa truppförband som hittills
icke kunnat täckas därför att vissa i 1942 års försvarsbeslut förutsatta kasernbyggnader
tills vidare uppskjutits. Härför erfordras, enligt vad jag inhämtat,
flyttning av 18 baracker. Flyttnings- och iståndsättningskostnaderna för
dessa baracker ha uppskattats till 135 000 kronor. Jag förutsätter, att iståndsättningskostnader
för övriga här avsedda baracker i avbidan på slutligt ställningstagande
i dispositionsfrågan skola i möjligaste män kunna undvikas.
Vad av arméchefen anförts till stöd för förslaget om bibehållande eller komplettering
av barackbeståndet vid de permanenta skjut- och övningsplatserna
synes mig i stort sett bärande. Med hänsyn till önskvärdheten av att de
värnpliktigas utbildning i görligaste män effektiviseras synes det mig angeläget
att dessa skjut- och övningsplatser erhålla en tillfredsställande utrustning.
I ett avseende är jag emellertid för närvarande icke beredd att nu förorda
sagda förslag. Arméchefen har sålunda föreslagit förflyttning till eu
för Göteborgs luftvärnskår avsedd skjutplats vid Ringenäs av 18 baracker till
en kostnad av 141 000 kronor. Med denna flyttning synes böra anstå till dess
ställning tagits till frågan om anordnandet av denna skjutplats. För genomförande
av nu av mig förordade dispositioner med avseende å de permanenta
skjut- och övningsplatserna kunna engångskostnaderna nu beräknas till (84 500
-f 316 300 — 141 000 =) i runt tal 260 000 kronor.
Vad härefter angår de förslag, chefen för marinen framlagt i fråga om utnyttjande
av marinens under beredskapen anskaffade baracker, möta uppenbarligen
vid bedömandet vissa svårigheter med hänsyn till pågående överväganden
beträffande den framtida marinorganisationen. Härtill kommer att
frågan om utnyttjandet av marinens barackbestånd för förrådsändamål alltjämt
är under utredning. Med hänsyn härtill synes med definitivt beslut beträffande
utnyttjandet av marinens baracker bora anstå till dess klarare utgångspunkter
föreligga för frågans bedömande. Med hänsyn till att det framlagda
förslaget avser flyttning av endast ett fåtal baracker — inalles ett 20-tal
av aktuella 1 435 baracker — finner jag mig emellertid böra förorda, att marinchefens
förslag tills vidare godtages. I enlighet härmed skulle för marinens
del komma att erfordras 165 700 kronor för bestridande av flyttningskostnader.
Vid bifall till vad av mig nu förordats uppkomma engångskostnader till
ett belopp av (135 000 + 260 000=) 395 000 kronor för armén och omkring
165 000 kronor för marinen.
"V ad beträffar sättet för bestridande av de med dispositionen av ifrågavarande
baracker sammanhängande kostnaderna får jag erinra, att i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkterna 57 och 95) under anslagen till befästningars
underhåll m. m. för armén och marinen beräknats medel för underhåll
av baracker. Särskild medelsanvisning för ifrågakommande underhållskostnader
är därför icke erforderlig.
För bestridande av förenämnda kostnader för iståndsättning och förflyttning
av baracker för tillgodoseendet av arméns behov av förläggningsutrymmen
in. m., 135 000 kronor, finnas jämväl medel tillgängliga. Dessa kostnader
böra nämligen planenligt bestridas av medel som inom ramen för
anslag för byggnadsverksamheten vid armén enligt 1942 års försvarsbeslut
anvisats för barackbyggnader (jfr prop. 1943:222). För övriga engångskostnader,
sammanlagt (260 000 + 165 000 =) 425 000 kronor, stå några för
dylika ändamål anvisade medel under anslag för försvarets normala
fredsverksamhet icke till förfogande. Genom omdisposition av vissa andra
förefintliga medel kan dock särskild medelsanvisning för här ifrågavarande
ändamål undvikas. Jag får erinra, att i enlighet med vad som förutsatts
i propositionen 1945:386 behållningar å anslaget 1943/44 C 48 c Täck
-
Statsutskottets utlåtande nr 21S.
9
ning av vissa engångsutgifter för förtifikatoriska anordningar in. in.
reserverats för Kungl. Maj:ts disposition, att användas för vissa med befästningsanläggningar
sammanhängande avvecklingsåtgärder. För dylika avvecklingsåtgärder,
om vilka närmare utredning för närvarande pågår, beräknas
komma att erfordras endast en mindre del av den till över 6 miljoner kronor
uppgående behållningen å anslaget. Det synes lämpligt, att tillgängliga medel
under anslaget få intill ett belopp av 425 000 kronor disponeras för här ifrågavarande
ändamål.
Jag kan således icke tillstyrka av de militära myndigheterna framlagt förslag,
att ifrågavarande engångskostnader skola bestridas av medel, som inflyta
vid försäljning av övertaliga baracker. Dylika försäljningsmedel böra
enligt min mening, liksom hittills, tillgodoföras för beredskapens avveckling
avsedda anslag.
För flyttning av baracker, avsedda till permanenta förrådslokaler för
armén, ha särskilda medel ej beräknats i propositionen 1946: 121. Kostnaderna
hade av arméns fortifikationsförvaltning förutsatts skola bestridas av
avvecklingsanslag. För detta ändamål har fortifikationsförvaltningen för
nästa budgetår äskat 405 000 kronor, motsvarande vad av ursprungligen för
ändamålet beräknade medel som anses icke hinna förbrukas före utgången
av innevarande budgetår. Det syntes departementschefen lämpligt, att även
dessa kvarstående utgifter bestredes av behållningar å förenämnda anslag till
Täckning av vissa engångsutgifter för förtifikatoriska anordningar m. m.
Till den sålunda föreslagna omdispositionen av nämnda täckningsanslag
syntes departementschefen riksdagens medgivande böra inhämtas. Därefter
återstående behållning å anslaget syntes efter Kungl. Maj:ts beprövande få
överföras till budgetutjämningsfonden.
Frågan om formerna för försäljning av bland annat försvarets övertaliga baracker
har, såsom i det föregående framhållits, tidigare underställts riksdagens
prövning. Därvid förordades, att vissa organisationer eller sammanslutningar
skulle vid köp av baracker få komma i åtnjutande av rabatt å i viss ordning
fastställt försäljningspris. För täckandet av de rabatter som förväntades
komma att beviljas i samband med då beslutad barackförsäljning anvisade riksdagen,
med bifall till i propositionen framlagt förslag, visst reservationsanslag
under femte huvudtiteln. Härvid förutsattes att samma rabattsystem skulle
få användas vid försäljning framdeles av de omkring 2 200 baracker, som tills
vidare skulle användas för förrådsändamål. Frågan om bestridandet av därmed
förenade kostnader för rabattei; avsågs skola i sinom tid underställas
riksdagen. Försäljning av berörda 2 200 baracker torde emellertid, framhåller
departementschefen, på grund av dröjsmål med färdigställandet av för försvarets
fredsbehov erforderliga förråd kunna ske först om ett eller annat år.
Efter samråd med statsrådet Mossberg har departementschefen ansett sig
kunna utgå från att i huvudsak motsvarande rabattsystem borde tillämpas
även vid försäljning av de baracker, som nu närmast skulle avyttras, och att,
sedan kännedom erhållits om storleken av de rabatter, som kunde komma att
beviljas i samband härmed, förslag borde avlåtas till riksdagen rörande anvisande
av häremot svarande anslag.
10
Statsutskottets utlåtande nr 213.
Utskottet.
De hittills anvisade anslagen å driftbudgeten till beredskapens avveckling
ha betecknats såsom förslagsanslag. Skälen härtill ha varit svårigheterna att
från början med någon säkerhet beräkna medelsbehovet för avvecklingsverksamheten
och sedermera att bedöma, i vilken takt arbetena skulle hinna utföras.
Ehuru återstående kostnader för avvecklingsarbetena nu låta sig angiva
med större säkerhet, talade enligt departementschefen sistnämnda skäl
för ett bibehållande även för nästa budgetår av beteckningen förslagsanslag
för de utgifter som hänförde sig till avvecklingsarbete i egentlig mening.
Även under återstående del av innevarande budgetår kunde av olika skäl sådana
förseningar i arbetet inträffa, att kostnader komme att i större omfattning
än vad departementschefen förutsatt skjuta över till nästa budgetår.
Efter utgången av budgetåret 1947/48 borde emellertid enligt departementschefens
mening särskilt anslag för egentligt avvecklingsarbete i här angiven
bemärkelse icke längre ifrågakomma.
Vid behandlingen av frågan om anslag för innevarande budgetår till beredskapens
avveckling ansåg sig föredragande statsrådet kunna räkna med att de
med avvecklingen sammanhängande arbetsuppgifterna i allt väsentligt skulle
vara slutförda under budgetåret och att särskilda avvecklingsanslag icke skulle
bliva erforderliga för budgetåret 1947/48. Emellertid har såsom framgår av
det föregående avvecklingsarbetet icke kunnat bedrivas i sådan takt att avvecklingsanslag
för nästa budgetår blivit obehövligt. Detta sammanhänger
främst med rådande brist på arbetskraft och material.
Departementschefen har för bestridande av kostnader för egentligt avvecklingsarbete
under nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 6 200 000
kronor. I detta belopp ingå de beräknade kostnaderna, 2 000 000 kronor, för
renoveringsarbeten beträffande materiel, som icke hinner iståndsättas före den
1 juli 1947. Departementschefen har erinrat, att under nästa budgetår uppkommande
kostnader av detta slag helt motsvaras av minskningar i utgifterna å
innevarande budgetårs avvecklingsanslag. Utskottet har ansett sig kunna
godtaga departementschefens beräkning av de egentliga avvecklingskostnaderna
och har intet att erinra mot att erforderliga medel för kostnadernas bestridande
anvisas såsom förslagsanslag med den av departementschefen föreslagna
benämningen.
Utskottet anser i likhet med departementschefen skäl föreligga att utsträcka
den tidsgräns för rätt till ersättning av statsmedel för oriktiga utbetalningar
av familjebidrag och hemortslöner, som gäller i fall där felaktigt förfarande
icke ligger vare sig militär myndighet eller kommun till last. För närvarande
gäller att ersättning må utgå endast för utbetalning, som skett före den 1 mars
1943. Utskottet tillstyrker att ersättning får utgå för utbetalning, som skett
före den 1 juli 1946.
På grund av att erforderliga förrådsbyggnader för fredsmässig förvaring av
materiel till följd av läget på arbetsmarknaden och knappheten på byggnadsmateriel
icke hunnit färdigställas i ursprungligen beräknad takt, ha särskilda
kostnader uppstått för provisorisk förrådsvård, i det att förhyrda eller rekvi
-
Statsutskottets utlåtande nr 213.
11
rerade forrådslokaler i stor utsträckning måst bibehållas och personal utöver
fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Departementschefen har för nästa
budgetår beräknat dessa särskilda förrådskostnader till 1 900 000 kronor. Utskottet
har intet att erinra mot att reservationsanslag av denna storlek för
ändamålet anvisas för budgetåret 1947/48. Utskottet vill emellertid understryka
vikten av att alla åtgärder vidtagas för snabbast möjliga genomförande
av det tidigare beslutade förrådsbyggnadsprogrammet.
Departementschefens förslag att de ytterligare besparingar, som uppkomma
å beredskapsanslag, ävensom de s. k. överskotts- och rabattmedel, som tillföras
anslagen och vilka enligt gällande bestämmelser eljest skulle tillföras budgetutjämningsfonden,
måtte få disponeras för bestridande av från beredskapstiden
kvarstående utgifter för materielleveranser föranleder ingen erinran från utskottets
sida.
Utskottet anser sig vidare böra förorda, att förefintliga medel —- över 6
miljoner kronor — å det å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget
C 48 c Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar
m. m. må, i den mån de icke enligt vad departementschefen anfört
behöva tagas i anspråk för vissa med befästningsanläggningar sammanhängande
avvecklingsåtgärder, disponeras för bestridande av vissa engångskostnader, föranledda
av den av departementschefen tillstyrkta dispositionen av baracker
intill ett belopp av 425 000 kronor samt för flyttning av baracker, avsedda till
permanenta fredsförråd för armén. Därefter återstående behållning å anslaget
torde, såsom departementschefen föreslagit, få efter Kungl. Maj:ts beprövande
överföras till budgetutjämningsfonden.
Yad departementschefen i övrigt vid anmälan av förevarande proposition
anfört föranleder icke något särskilt uttalande från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1. till Avveckling av beredskapen m. m. för budgetåret 1947/48
under fjärde huvudtiteln anvisa
a) till Vissa förrådskostnader ett reservationsanslag av 1 900 000
kronor;
b) till Övriga avvecklingsutgifter ett förslagsanslag av 6 200 000
kronor;
2. godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 16 maj 1947 angiven ändring i grunderna
för bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade
familjebidrag m. m.;
3. medgiva, att förefintliga eller framdeles uppkommande
besparingar å anslag, som under den förstärkta försvarsberedskapen
anvisats för beredskapsändamål, må på sätt av departementschefen
i samma statsrådsprotokoll angivits disponeras för
12
Statsutskottets utlåtande nr 213.
reglering av från beredskapstiden kvarstående utgifter "''för viss
beredskapsmateriel;
4. medgiva, att förefintliga medel å det å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget C 48 c
Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar
m. m. må disponeras för vissa engångskostnader, föranledda av
den av departementschefen i samma statsrådsprotokoll tillstyrkta
dispositionen av baracker intill ett belopp av 425 000 kronor
samt för flyttning av baracker, avsedda till permanenta fredsförråd
för armén.
Stockholm den 19 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
•J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Larsson,
Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, fröken
Andersson, herrar Gillström, Albertsson, Näsström och Gustav Emil Andersson;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Ward, Bergström, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Pettersson
i Dahl, Holmström, Thapper, Persson i Vinberg och Persson i Svensköp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avveckling av beredskapen m. m. s. 13 i texten