Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling av beredskapen m. in.

1947-06-19 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:213, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling av beredskapen m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

1

Nr 213.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling

av beredskapen m. in.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 169)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Avveckling

av beredskapen m. m. för budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av

5 OCH) 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 309, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 maj

1947, föreslagit riksdagen att

dels å riksstatens fjärde huvudtitel under rubriken Avveckling av beredskapen

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa till Vissa förrådskostnader ett

reservationsanslag av 1 900 000 kronor samt till Övriga avvecklingsutgifter ett

förslagsanslag av 6 200 000 kronor;

dels godkänna av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll angiven

ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade

familjebidrag m. m.;

dels medgiva, att förefintliga eller framdeles uppkommande besparingar å

anslag, som under den förstärkta försvarsberedskapen anvisats för beredskapsändamål,

må på sätt av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivits

disponeras för reglering av från beredskapstiden kvarstående utgifter

för viss beredskapsmateriel;

dels ock medgiva, att förefintliga medel å det å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget C 48 c Täckning av vissa

engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar m. m. må disponeras för vissa

engångskostnader, föranledda av den av departementschefen i samma statsrådsprotokoll

tillstyrkta dispositionen av baracker intill ett belopp av 425 000

kronor samt för flyttning av baracker, avsedda till permanenta fredsförråd för

armén.

Även för nästa budgetår ha medel beräknats erforderliga för bestridande av

utgifter som äga samband med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen.

I de medelsäskanden som av vederbörande myndigheter framlagts kunna

särskiljas olika grupper av utgifter, nämligen sådana som avse avvecklingsarbete

i egentlig mening — iståndsättning av under beredskapen eller avvecklingsverksamheten

försliten materiel in. m. samt av beredskapen föranlett mer
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. År 213—214. 114247

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 213.

arbete inom försvarets civilförvaltnings och försvarets socialbyrås verksamhetsområden

— vidare de särskilda kostnaderna för förrådsvården samt slutligen

från berdskapstiden kvarstående utgifter för materielleveranser. I förevarande

sammanhang har även till behandling upptagits frågan om dispositionen av

beredskapsbaracker.

Det egentliga avvecklingsarbetet i här angiven bemärkelse har i

viss utsträckning försenats på grund av rådande brist på arbetskraft och materiel

samt av otillräcklig verkstadskapacitet. Materiel, som kommit till användning

vid efterkrigsminsvepningen under 1946, kan heller icke hinna helt iståndsättas

före den 1 juli 1947. Medel, som redan anvisats för innevarande budgetår

inom ramen för ursprungligen beräknade kostnader för arbetena i fråga,

ha därför av arméförvaltningen och marinförvaltningen ånyo äskats för nästa

budgetår. Dessa äskanden uppgå till sammanlagt 7 635 000 kronor. Departementschefen

har förutsatt, att det skulle vara möjligt att innevarande budgetår

i större omfattning än som beräknats fullfölja återstående arbetsuppgifter.

Departementschefen har därför räknat med 2 000 000 kronor för bestridande

av dylika kvarstående utgifter samt erinrat, att under nästa budgetår uppkommande

kostnader av detta slag helt motsvarades av minskningar i utgifterna

å innevarande budgetårs avvecklingsanslag.

För fortsatt renoveringsarbete, utöver vad som tidigare beräknats, har tygavdelningen

beräknat 7 850 000 kronor. Sakrevisionen har ansett, att medelsanvisningen

kan begränsas till ett av tygavdelningen angivet lägre belopp om

5 750 000 kronor. Arméchefen har även med viss reservation godtagit detta

lägre belopp. I beloppet ingår en post om 3 600 000 kronor för revidering av

ammunition, vilket belopp avser att täcka utgifterna för de revideringsåtgärder

inom ett belopp av 4 miljoner kronor, som Kungl. Maj:t bemyndigat arméförvaltningen

att under innevarande budgetår vidtaga. Tygavdelningen har anfört,

att begränsning av medelsanvisningen till det lägre beloppet skulle medföra,

att vissa renoveringsarbeten måste bekostas av ordinarie underhållsanslag.

För egen del har departementschefen framhållit, att gränsen mellan

avvecklingsarbete och ordinarie underhåll måste vara svår att draga exakt,

när det gällde iståndsättning av materiel. Departementschefen har därför

funnit det berättigat, att för en stor del av de ytterligare renoveringsarbeten

som tygavdelningen nu anmält anlitas ordinarie underhållsanslag och därå

förefintliga behållningar. Departementschefen har räknat med att endast den

revidering av ammunition, som påbörjats redan under innevarande budgetår,

bekostas av avvecklingsanslag och för detta ändamål upptagit det av tygavdelningen

beräknade beloppet, 3 600 000 kronor.

För bestridande av expenser för arméförvaltningens intendenturavdelning

ha särskilda medel ansetts icke behöva beräknas under avvecklingsanslaget.

Däremot har departementschefen tillstyrkt, att medel anvisas för bestridande

av utgifter för av beredskapen föranlett merarbete som fortfarande kvarstår

inom försvarets civlförvaltning samt för värderingsnämnderna. För dessa ändamål

har departementschefen beräknat 50 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213. 3

Även för socialbyrån komma, framhåller departementschefen, att under

nästa budgetår kvarstå vissa arbetsuppgifter, som föranledas av den förstärkta

försvarsberedskapen eller verksamheten för dess avveckling. Vid bifall till

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1947: 143 angående vissa ändringar i

gällande bestämmelser angående värnspliktslån komme värnpliktslånenämndernas

verksamhet att upphöra med utgången av juni 1947. Vissa kostnader

för deras avvecklande syntes dock böra beräknas. Likaså komme utgifter att

föianledas av nuvarande bestämmelser angående särskilda övergångsförmåner

till långtidsinkallad beredskapspersonal, även om rätten till dylika förmåner

skulle komma att begränsas.

Under beredskapstiden har ersättning till inkallade värnpliktiga och

deras familjer utgått bland annat enligt förordningen den 17 april 1940

(nr 223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring in. in.

(krigsfamiljebidragsförordningen) och förordningen den 30 juni 1942 (nr

521) i samma ämne. Ersättningen har enligt den förra förordningen

utgjorts av familjebidrag och enligt den senare av familjebidrag och

hemortslön. Utbetalningen har ankommit på kommunerna och har skett

genom familjebidragsnämnder. Ersättningarna ha emellertid avsetts skola

slutligen helt eller delvis stanna å statsverket. I fall, då familjebidrag

eller hemortslön kommit att felaktigt utbetalas, kunde enligt de ursprungliga

bestämmelserna gottgörelse av statsmedel icke beviljas kommun,

detta oberoende av orsaken till att utbetalningen skett felaktigt. I anledning

av Kungl. Maj:ts proposition 1944:40 beslöt riksdagen (skrivelse nr

346), att ersättning under vissa förutsättningar skulle utgå till kommun

för oriktigt utbetalade belopp. Sålunda skulle i fall, då oriktig utbetalning

föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet och familjebidragsnämnd

icke kunde lastas för felaktigheten, ersättning utgå till kommunen. Så

skulle ock ske i fråga om felaktig utbetalning, som icke kunde läggas vare sig

militär myndighet eller kommun till last. I förra fallet skulle icke någon

begränsning gälla med hänsyn till den tidpunkt vid vilken utbetalning skett.

I senare fallet föreskrevs däremot, att ersättning skulle utgå endast för oriktig

utbetalning som skett före den 1 mars 1943.

Departementschefen har ansett det befogat att, såsom försvarets socialbyrå

föreslagit och av vederbörliga remissmyndigheter tillstyrkts, utsträcka den

tidsgräns för rätt till ersättning för oriktiga utbetalningar av familjebidrag

och hemortslön som gäller i fall där felaktigt förfarande icke ligger vare sig

militär myndighet eller kommun till last. Emellertid syntes departementschefen

gränsen icke böra utsträckas längre än att ersättning kunde utgå

för utbetalning som skett före den 1 juli 1946. Även vid denna gränsdragning

komme ersättning att kunna utgivas för felaktiga utbetalningar i

samband med övergången till 1946 års familjebidragsförordning. Denna

trädde nämligen i kraft den 1 april 1946. Riksdagens medgivande syntes böra

inhämtas till denna ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt

utbetalade familjebidrag m. m. I likhet med vad som varit fallet innevarande

budgetår räknade departementschefen med att de under budgetåret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 213.

1947/48 uppkommande kostnaderna för statsbidrag för familjebidrag och hemortslön,

som felaktigt utbetalats, skulle bestridas från avvecklingsanslag. Socialbyrån

har beräknat kostnaderna för återstående utbetalningar av dylikt statsbidrag

till 475 000 kronor, varvid hänsyn tagits till den av byrån föreslagna

utsträckningen av tidsgränsen för rätt till ersättning för oriktiga utbetalningar

av familjebidrag. Det arbete, som sammanhänger med regleringen av ifrågavarande

felaktiga utbetalningar, har för byråns del beräknats vara slutfört

senast vid utgången av nästa budgetår, under förutsättning att personal står

till förfogande för ändamålet.

Departementschefen har tillstyrkt, att medel anvisas under avvecklingsanslag

till de ändamål som socialbyrån angivit. Medelsbehovet, av socialbyrån

beräknat till sammanlagt 547 000 kronor, syntes departementschefen kunna

tillgodoses inom ramen för ett belopp av 525 000 lcronor.

För egentlig avvecklingsverksamhet under budgetåret 1947/48 har departementschefen

således beräknat (2 000 000 -1- 9 600 000 + 50 000 + 525 000 =)

i runt tal 6 200 000 kronor.

I nuvarande läge har det ansetts nödvändigt att räkna med särskilda

kostnader för provisorisk förråds vård under minst två budgetår

framåt. Dessa kostnader måste, framhåller departementschefen, ses i sitt samband

med det i 1942 års försvarsbeslut ingående programmet för utbyggande

och anordnande av fredsförråd för armén. Frågan om anordnande av dylika

förråd underställdes riksdagen senast i propositionen 1946:121. Kostnaderna

för programmets genomförande beräknades i denna proposition till 38 550 000

kronor. Vid anmälan av denna fråga anförde föredragande statsrådet, bland

annat, att det vore av största vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet skyndsamt

genomfördes. Förrän erforderliga byggnader färdigställts, syntes en

fullständig avveckling av beredskapen icke möjlig, i det att förhyrda eller

rekvirerade förrådslokaler i stor utsträckning måste bibehållas och personal

utöver fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Det förutsattes därför, att

från fortifikationsförvaltningens sida särskilda åtgärder komme att vidtagas

för programmets realiserande på kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder

syntes böra påbörjas redan under budgetåret 1945/46.

Av skilda orsaker har förrådsbyggnadsprogrammets genomförande dragit

ut på tiden. Den främsta anledningen därtill har varit rådande läge på arbetsmarknaden

och knappheten på byggnadsmateriel. Angelägenheten av att vid

förrådsplaneringen i största utsträckning tillvarataga resultatet av pågående

utredningar rörande förrådslokalemas ändamålsenliga anordnande m. m. har

föranlett överarbetning i viss utsträckning av byggnadsprogrammet och därigenom

i viss mån fördröjt dess genomförande. Enligt nu föreliggande planer,

vilka uppgjorts under beaktande av meddelade riktlinjer för byggnadstillstånd

för försvarets byggnadsverksamhet under de närmaste åren, skulle huvuddelen

av förrådsarbetena utföras under kalenderåren 1947 och 1948. En stor del

av förråden kommer dock enligt dessa planer att färdigställas först under

1949. I vad mån dessa planer kunna fullföljas är, framhåller departementschefen,

till väsentlig del beroende av möjligheterna att för denna byggnads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

5

verksamhet avdela arbetskraft och materiel. Det vore att märka, att de

dryga kostnaderna för den provisoriska förrådsvården icke vore den enda

eller ens väsentligaste olägenheten vid en fördröjning av fredsförrådens anordnande.

De i många fall otillfredsställande lagringsförhållandena i de provisoriska

förråden innebure stora risker för försämring eller förstöring av

dyrbar materiel, särskilt ammunition — såsom angavs i propositionen 1946:

121 uppginge värdet av den ammunition, som skulle inrymmas i de slutliga

fredsförråden, till inemot 500 miljoner kronor. Därtill komme, att den provisoriska

förrådslagringen i en del fall innebure risker ur säkerhetssynpunkt.

Med hänsyn till det anförda funne departementschefen det nödvändigt, att

ifrågavarande byggnadsarbeten fortfarande finge förtur vid disposition av

arbetskraft och materiel för byggnadsarbeten inom försvaret.

Chefen för armén har i samråd med sakrevisionen beräknat de löpande

kostnaderna för den provisoriska förrådsvården under nästa budgetår till

1 830 000 kronor och engångskostnaderna, för återställande av lokaler och

mark samt för inflyttning i slutliga förråd, till 1 875 000 kronor. Dessa beräkningar

har departementschefen ansett sig kunna i stort sett godtaga. I årskostnaderna

ingå även kostnader för drivmedel, för nästa budgetår beräknade

till 115 000 kronor. Med hänsyn till svårigheterna att särskilja olika slag

av utgifter för drivmedel syntes departementschefen sistnämnda kostnader

böra bestridas från ordinarie fredsanslag, d. v. s. arméns övningsanslag,

vilket på grund av sänkta drivmedelspriser under innevarande budgetår inrymde

vissa reservmedel. I löpande kostnader för nästa budgetår beräknade

departementschefen därför (1 830 000—115 000=) 1 715 000 kronor.

I engångskostnaderna ingå, med 75 000 kronor, utgifter för drivmedel, vilka

departementschefen av anförda skäl ansett böra bestridas från ordinarie riksstatsanslag.

De återstående engångskostnaderna skulle därför uppgå till

(1 875 000 — 75 000=) 1 800 000 kronor. Då det förutsatts, att under budgetåret

1947/48 endast omkring 10 % av de nya förråden kunde helt färdigställas,

syntes departementschefen av nämnda kostnader allenast 180 000 kronor

böra upptagas för nästa budgetår.

Medelsbehovet för de särskilda utgifterna för förrådsvård under nästa budgetår

har departementschefen alltså beräknat till (1715 000 + 180 000=)

1 895 000 kronor eller i runt tal 1 900 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Majits uppdrag den 1 februari 1946 har statens sakrevision

haft att följa arbetet med försvarsberedskapens avveckling. Sakrevisionens

verksamhet på detta område har, framhåller departementschefen, varit av stor

betydelse och bland annat lett till ett påskyndande av avvecklingsarbetet och

därmed till en begränsning av kostnaderna för detsamma. Departementschefen

förutsatte, att även den avvecklingsverksamhet som nu återstode

skulle i samma omfattning som hittills bedrivas under inseende av sakrevisionen.

Efter förslag av Kungl. Maj it i propositionen 1945:386 medgav riksdagen

(skrivelse nr 594) fortsatt disposition av vissa för beredskap sändamål

anvisade medel. Enligt de grunder som i propositionen angivits skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 213.

nämnda medel i stort sett få fortfarande disponeras för likvidering av redan

utlagda materielbeställningar eller påbörjade arbeten. Besparingar å anslagsmedlen

skulle tillföras budgetutjämningsfonden. Det beräknades, att budgetutjämningsfonden

på detta sätt skulle, totalt för hela försvaret, tillföras omkring

90 miljoner kronor. Av budgetredovisningen för budgetåret 1945/46

framgår, att summan av överförda besparingar å täckningsanslag för vissa

engångsutgifter uppgått till över 100 miljoner kronor redan under nämnda

budgetår. Även under innevarande budgetår uppkomma emellertid besparingar

som enligt bestämmelserna skola tillföras budgetutjämningsfonden.

Det i propositionen 1945: 386 framlagda förslaget föregicks av en utredning

av behovet av fortsatt disposition av de ifrågavarande beredskapsmedlen.

Därvid kommo emellertid icke under bedömande ännu icke slutligt

gäldade kostnader för under beredskapen beställd materiel, för vars anskaffande

ursprungligen disponerats förskottsanslag till löpande utgifter. Om

så skett, torde, framhåller departementschefen, disponibla besparingar å de

reservationsanslag, om vilka då var fråga, ha reserverats för täckning av

dessa kvarstående utgifter. Departementschefen ansåge sig därför böra nu förorda,

att de ytterligare besparingar, som uppkomme å beredskapsanslag, finge

disponeras för bestridande av från beredskapstiden kvarstående utgifter för

materielleveranser. Riksdagens medgivande härtill syntes böra inhämtas. Medgivandet

borde även omfatta disposition för ändamålet av de s. k. överskottsoch

rabattmedel, som tillfördes anslagen och vilka enligt bestämmelser, som

prövats av riksdagen (propositionen 1944: 275, punkten 5, riksdagens skrivelse

nr 370), eljest skulle tillföras budgetutjämningsfonden.

De utgifter, om vilka här är fråga, uppgå för tygavdelningen till omkring

20 miljoner kronor och för marinförvaltningen till omkring 7 miljoner kronor.

Storleken av sistnämnda utgiftsbelopp är dock, framhåller departementschefen,

beroende av hur stor del av de redan för innevarande budgetår för

ändamålet anvisade medlen, som tages i anspråk före budgetårets utgång. Närmare

utredning hade genom statens sakrevision företagits rörande möjligheterna

att begränsa ifrågavarande utgifter. Utredningen hade givit vid handen,

att utgifterna vore i huvudsak bundna genom träffade avtal eller av andra

skäl och att ett inhiberande av ännu icke fullgjorda leveranser ej vore att

förorda.

I den mån de medel, som enligt vad sålunda anförts borde tagas i anspråk

för bestridande av ifrågavarande kostnader, ej skulle förslå för ändamålet, syntes

departementschefen överskjutande kostnader få avföras å avvecklingsanslag.

Bedömningen av frågan om dispositionen av under beredskapstiden

anskaffade baracker har, framhåller departementschefen, erbjudit

vissa svårigheter. För departementschefen hade en självklar utgångspunkt

varit, att dessa baracker, som i stor utsträckning anskaffats för att provisoriskt

tillgodose av beredskapen framkallade tillfälliga utrymmesbehov, icke

borde överföras till försvarets fredsorganisation med mindre de inom denna

fyllde ett oomtvistligt behov, som icke kunde på annat lämpligt sätt tillgodoses.

Härför talade icke blott ekonomiska synpunkter -—barackerna syntes få antagas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218.

i

komma att på längre sikt draga jämförelsevis stora underhållskostnader —

utan även angelägenheten av att dessa baracker i nuvarande bristläge kunde

komma till användning för andra trängande ändamål, såsom samlingslokaler i

föreningsverksamhet, civila förrådsändamål, i industriell verksamhet etc. För

att ekonomiskt underlätta barackernas ianspråktagande för kulturella och

andra liknande ändamål hade riksdagen medgivit, att barackerna finge försäljas

till rabatterade priser i vissa fall (jfr propositionen 1946: 311, bilaga 4,

punkt 2). Erfarenheten hade visat, att efterfrågan på baracker för dylika

ändamål liksom även för annan verksamhet vore mycket stor. De utredningar

som på departementschefens föranstaltande verkställts hade därför inriktats

på att möjliggöra en försäljning -— med eller utan rabatter — av ifrågavarande

baracker i alla de fall då försvarets egna behov icke i första hand borde

täckas. Då barackbeståndet vore omfattande och svårigheter förelåge att

överblicka behovet för olika ändamål, hade utredningen först successivt avsatt

resultat. Ett betydande antal baracker hade emellertid redan försålts

och ytterligare ett stort antal baracker beräknades framdeles kunna säljas,

när de icke längre erfordrades såsom militära förråd. Dessa baracker, som

alltså kunde disponeras för andra ändamål, uppginge till omkring hälften av

det totala antalet under beredskapen anskaffade baracker. En ytterligare begränsning

av det barackbestånd som borde bibehållas för försvarets behov

syntes departementschefen emellertid böra eftersträvas.

Beträffande dispositionen av inom försvaret återstående baracker, i runt

tal 5 000, har chefen för försvarsstaben i skrivelse den 23 april 1947 överlämnat

förslag från cheferna för armén och marinen, såvitt avser 2 600 av nämnda

baracker (prop. s. 8—10).

Departementschefen har beträffande berörda av cheferna för armén och

marinen framställda förslag anfört följande.

Arméchefens förslag till användning av baracker såsom förläggningsutrymme

och dylikt under repetitionsövningarna bygger på förutsättningen, att

arméns fredsorganisation utformas enligt visst av överbefälhavaren till försvarskommittén

avgivet förslag. Vidare förutsättes, att utbildning av värnpliktiga

under vissa tider av året skall bedrivas samtidigt för såväl till första

tjänstgöring inkallade som för dem som ha att fullgöra första eller andra

repetitionsövning. Enligt min mening kan för framtiden bindande beslut i

fråga om disposition av baracker för ifrågavarande ändamål icke gärna fattas

förrän statsmakterna tagit ställning till det förslag försvarskommittén må

komma att framlägga. Ehuru jag i likhet med arméchefen finner det angeläget,

att förbättrade betingelser för vinterutbildningens bedrivande beredas,

är jag av i huvudsak samma skäl som nyss angivits beträffande förläggningsutrymme

under repetitionsövningar icke beredd att i nuvarande läge, innan

överblick vunnits över försvarets framtida organisation, taga slutlig ställning

till frågan om anordnande av övningsläger för vinterutbildning m. m.

Å andra sidan synes beslut icke nu böra fattas, som omöjliggör ett

ändamålsenligt utnyttjande av det till buds stående barackbeståndet

inom ramen av den framtida försvarsorganisationen. Från dessa utgångspunkter

anser jag mig böra förutsätta, att här ifrågavarande baracker tills

vidare, i avbidan på ställningstagande i angivna hänseenden, reserveras

och i mån av behov utnyttjas för bär avsedda ändamål. Vidare synes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 213.

det lämpligt, att baracker användas för tillgodoseende tills vidare av det behov

av ytterligare förläggningsutrymme vid vissa truppförband som hittills

icke kunnat täckas därför att vissa i 1942 års försvarsbeslut förutsatta kasernbyggnader

tills vidare uppskjutits. Härför erfordras, enligt vad jag inhämtat,

flyttning av 18 baracker. Flyttnings- och iståndsättningskostnaderna för

dessa baracker ha uppskattats till 135 000 kronor. Jag förutsätter, att iståndsättningskostnader

för övriga här avsedda baracker i avbidan på slutligt ställningstagande

i dispositionsfrågan skola i möjligaste män kunna undvikas.

Vad av arméchefen anförts till stöd för förslaget om bibehållande eller komplettering

av barackbeståndet vid de permanenta skjut- och övningsplatserna

synes mig i stort sett bärande. Med hänsyn till önskvärdheten av att de

värnpliktigas utbildning i görligaste män effektiviseras synes det mig angeläget

att dessa skjut- och övningsplatser erhålla en tillfredsställande utrustning.

I ett avseende är jag emellertid för närvarande icke beredd att nu förorda

sagda förslag. Arméchefen har sålunda föreslagit förflyttning till eu

för Göteborgs luftvärnskår avsedd skjutplats vid Ringenäs av 18 baracker till

en kostnad av 141 000 kronor. Med denna flyttning synes böra anstå till dess

ställning tagits till frågan om anordnandet av denna skjutplats. För genomförande

av nu av mig förordade dispositioner med avseende å de permanenta

skjut- och övningsplatserna kunna engångskostnaderna nu beräknas till (84 500

-f 316 300 — 141 000 =) i runt tal 260 000 kronor.

Vad härefter angår de förslag, chefen för marinen framlagt i fråga om utnyttjande

av marinens under beredskapen anskaffade baracker, möta uppenbarligen

vid bedömandet vissa svårigheter med hänsyn till pågående överväganden

beträffande den framtida marinorganisationen. Härtill kommer att

frågan om utnyttjandet av marinens barackbestånd för förrådsändamål alltjämt

är under utredning. Med hänsyn härtill synes med definitivt beslut beträffande

utnyttjandet av marinens baracker bora anstå till dess klarare utgångspunkter

föreligga för frågans bedömande. Med hänsyn till att det framlagda

förslaget avser flyttning av endast ett fåtal baracker — inalles ett 20-tal

av aktuella 1 435 baracker — finner jag mig emellertid böra förorda, att marinchefens

förslag tills vidare godtages. I enlighet härmed skulle för marinens

del komma att erfordras 165 700 kronor för bestridande av flyttningskostnader.

Vid bifall till vad av mig nu förordats uppkomma engångskostnader till

ett belopp av (135 000 + 260 000=) 395 000 kronor för armén och omkring

165 000 kronor för marinen.

"V ad beträffar sättet för bestridande av de med dispositionen av ifrågavarande

baracker sammanhängande kostnaderna får jag erinra, att i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkterna 57 och 95) under anslagen till befästningars

underhåll m. m. för armén och marinen beräknats medel för underhåll

av baracker. Särskild medelsanvisning för ifrågakommande underhållskostnader

är därför icke erforderlig.

För bestridande av förenämnda kostnader för iståndsättning och förflyttning

av baracker för tillgodoseendet av arméns behov av förläggningsutrymmen

in. m., 135 000 kronor, finnas jämväl medel tillgängliga. Dessa kostnader

böra nämligen planenligt bestridas av medel som inom ramen för

anslag för byggnadsverksamheten vid armén enligt 1942 års försvarsbeslut

anvisats för barackbyggnader (jfr prop. 1943:222). För övriga engångskostnader,

sammanlagt (260 000 + 165 000 =) 425 000 kronor, stå några för

dylika ändamål anvisade medel under anslag för försvarets normala

fredsverksamhet icke till förfogande. Genom omdisposition av vissa andra

förefintliga medel kan dock särskild medelsanvisning för här ifrågavarande

ändamål undvikas. Jag får erinra, att i enlighet med vad som förutsatts

i propositionen 1945:386 behållningar å anslaget 1943/44 C 48 c Täck
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21S.

9

ning av vissa engångsutgifter för förtifikatoriska anordningar in. in.

reserverats för Kungl. Maj:ts disposition, att användas för vissa med befästningsanläggningar

sammanhängande avvecklingsåtgärder. För dylika avvecklingsåtgärder,

om vilka närmare utredning för närvarande pågår, beräknas

komma att erfordras endast en mindre del av den till över 6 miljoner kronor

uppgående behållningen å anslaget. Det synes lämpligt, att tillgängliga medel

under anslaget få intill ett belopp av 425 000 kronor disponeras för här ifrågavarande

ändamål.

Jag kan således icke tillstyrka av de militära myndigheterna framlagt förslag,

att ifrågavarande engångskostnader skola bestridas av medel, som inflyta

vid försäljning av övertaliga baracker. Dylika försäljningsmedel böra

enligt min mening, liksom hittills, tillgodoföras för beredskapens avveckling

avsedda anslag.

För flyttning av baracker, avsedda till permanenta förrådslokaler för

armén, ha särskilda medel ej beräknats i propositionen 1946: 121. Kostnaderna

hade av arméns fortifikationsförvaltning förutsatts skola bestridas av

avvecklingsanslag. För detta ändamål har fortifikationsförvaltningen för

nästa budgetår äskat 405 000 kronor, motsvarande vad av ursprungligen för

ändamålet beräknade medel som anses icke hinna förbrukas före utgången

av innevarande budgetår. Det syntes departementschefen lämpligt, att även

dessa kvarstående utgifter bestredes av behållningar å förenämnda anslag till

Täckning av vissa engångsutgifter för förtifikatoriska anordningar m. m.

Till den sålunda föreslagna omdispositionen av nämnda täckningsanslag

syntes departementschefen riksdagens medgivande böra inhämtas. Därefter

återstående behållning å anslaget syntes efter Kungl. Maj:ts beprövande få

överföras till budgetutjämningsfonden.

Frågan om formerna för försäljning av bland annat försvarets övertaliga baracker

har, såsom i det föregående framhållits, tidigare underställts riksdagens

prövning. Därvid förordades, att vissa organisationer eller sammanslutningar

skulle vid köp av baracker få komma i åtnjutande av rabatt å i viss ordning

fastställt försäljningspris. För täckandet av de rabatter som förväntades

komma att beviljas i samband med då beslutad barackförsäljning anvisade riksdagen,

med bifall till i propositionen framlagt förslag, visst reservationsanslag

under femte huvudtiteln. Härvid förutsattes att samma rabattsystem skulle

få användas vid försäljning framdeles av de omkring 2 200 baracker, som tills

vidare skulle användas för förrådsändamål. Frågan om bestridandet av därmed

förenade kostnader för rabattei; avsågs skola i sinom tid underställas

riksdagen. Försäljning av berörda 2 200 baracker torde emellertid, framhåller

departementschefen, på grund av dröjsmål med färdigställandet av för försvarets

fredsbehov erforderliga förråd kunna ske först om ett eller annat år.

Efter samråd med statsrådet Mossberg har departementschefen ansett sig

kunna utgå från att i huvudsak motsvarande rabattsystem borde tillämpas

även vid försäljning av de baracker, som nu närmast skulle avyttras, och att,

sedan kännedom erhållits om storleken av de rabatter, som kunde komma att

beviljas i samband härmed, förslag borde avlåtas till riksdagen rörande anvisande

av häremot svarande anslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 213.

Utskottet.

De hittills anvisade anslagen å driftbudgeten till beredskapens avveckling

ha betecknats såsom förslagsanslag. Skälen härtill ha varit svårigheterna att

från början med någon säkerhet beräkna medelsbehovet för avvecklingsverksamheten

och sedermera att bedöma, i vilken takt arbetena skulle hinna utföras.

Ehuru återstående kostnader för avvecklingsarbetena nu låta sig angiva

med större säkerhet, talade enligt departementschefen sistnämnda skäl

för ett bibehållande även för nästa budgetår av beteckningen förslagsanslag

för de utgifter som hänförde sig till avvecklingsarbete i egentlig mening.

Även under återstående del av innevarande budgetår kunde av olika skäl sådana

förseningar i arbetet inträffa, att kostnader komme att i större omfattning

än vad departementschefen förutsatt skjuta över till nästa budgetår.

Efter utgången av budgetåret 1947/48 borde emellertid enligt departementschefens

mening särskilt anslag för egentligt avvecklingsarbete i här angiven

bemärkelse icke längre ifrågakomma.

Vid behandlingen av frågan om anslag för innevarande budgetår till beredskapens

avveckling ansåg sig föredragande statsrådet kunna räkna med att de

med avvecklingen sammanhängande arbetsuppgifterna i allt väsentligt skulle

vara slutförda under budgetåret och att särskilda avvecklingsanslag icke skulle

bliva erforderliga för budgetåret 1947/48. Emellertid har såsom framgår av

det föregående avvecklingsarbetet icke kunnat bedrivas i sådan takt att avvecklingsanslag

för nästa budgetår blivit obehövligt. Detta sammanhänger

främst med rådande brist på arbetskraft och material.

Departementschefen har för bestridande av kostnader för egentligt avvecklingsarbete

under nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 6 200 000

kronor. I detta belopp ingå de beräknade kostnaderna, 2 000 000 kronor, för

renoveringsarbeten beträffande materiel, som icke hinner iståndsättas före den

1 juli 1947. Departementschefen har erinrat, att under nästa budgetår uppkommande

kostnader av detta slag helt motsvaras av minskningar i utgifterna å

innevarande budgetårs avvecklingsanslag. Utskottet har ansett sig kunna

godtaga departementschefens beräkning av de egentliga avvecklingskostnaderna

och har intet att erinra mot att erforderliga medel för kostnadernas bestridande

anvisas såsom förslagsanslag med den av departementschefen föreslagna

benämningen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen skäl föreligga att utsträcka

den tidsgräns för rätt till ersättning av statsmedel för oriktiga utbetalningar

av familjebidrag och hemortslöner, som gäller i fall där felaktigt förfarande

icke ligger vare sig militär myndighet eller kommun till last. För närvarande

gäller att ersättning må utgå endast för utbetalning, som skett före den 1 mars

1943. Utskottet tillstyrker att ersättning får utgå för utbetalning, som skett

före den 1 juli 1946.

På grund av att erforderliga förrådsbyggnader för fredsmässig förvaring av

materiel till följd av läget på arbetsmarknaden och knappheten på byggnadsmateriel

icke hunnit färdigställas i ursprungligen beräknad takt, ha särskilda

kostnader uppstått för provisorisk förrådsvård, i det att förhyrda eller rekvi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

11

rerade forrådslokaler i stor utsträckning måst bibehållas och personal utöver

fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Departementschefen har för nästa

budgetår beräknat dessa särskilda förrådskostnader till 1 900 000 kronor. Utskottet

har intet att erinra mot att reservationsanslag av denna storlek för

ändamålet anvisas för budgetåret 1947/48. Utskottet vill emellertid understryka

vikten av att alla åtgärder vidtagas för snabbast möjliga genomförande

av det tidigare beslutade förrådsbyggnadsprogrammet.

Departementschefens förslag att de ytterligare besparingar, som uppkomma

å beredskapsanslag, ävensom de s. k. överskotts- och rabattmedel, som tillföras

anslagen och vilka enligt gällande bestämmelser eljest skulle tillföras budgetutjämningsfonden,

måtte få disponeras för bestridande av från beredskapstiden

kvarstående utgifter för materielleveranser föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

Utskottet anser sig vidare böra förorda, att förefintliga medel —- över 6

miljoner kronor — å det å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget

C 48 c Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar

m. m. må, i den mån de icke enligt vad departementschefen anfört

behöva tagas i anspråk för vissa med befästningsanläggningar sammanhängande

avvecklingsåtgärder, disponeras för bestridande av vissa engångskostnader, föranledda

av den av departementschefen tillstyrkta dispositionen av baracker

intill ett belopp av 425 000 kronor samt för flyttning av baracker, avsedda till

permanenta fredsförråd för armén. Därefter återstående behållning å anslaget

torde, såsom departementschefen föreslagit, få efter Kungl. Maj:ts beprövande

överföras till budgetutjämningsfonden.

Yad departementschefen i övrigt vid anmälan av förevarande proposition

anfört föranleder icke något särskilt uttalande från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. till Avveckling av beredskapen m. m. för budgetåret 1947/48

under fjärde huvudtiteln anvisa

a) till Vissa förrådskostnader ett reservationsanslag av 1 900 000

kronor;

b) till Övriga avvecklingsutgifter ett förslagsanslag av 6 200 000

kronor;

2. godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 16 maj 1947 angiven ändring i grunderna

för bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade

familjebidrag m. m.;

3. medgiva, att förefintliga eller framdeles uppkommande

besparingar å anslag, som under den förstärkta försvarsberedskapen

anvisats för beredskapsändamål, må på sätt av departementschefen

i samma statsrådsprotokoll angivits disponeras för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 213.

reglering av från beredskapstiden kvarstående utgifter "''för viss

beredskapsmateriel;

4. medgiva, att förefintliga medel å det å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget C 48 c

Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar

m. m. må disponeras för vissa engångskostnader, föranledda av

den av departementschefen i samma statsrådsprotokoll tillstyrkta

dispositionen av baracker intill ett belopp av 425 000 kronor

samt för flyttning av baracker, avsedda till permanenta fredsförråd

för armén.

Stockholm den 19 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

•J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Larsson,

Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, fröken

Andersson, herrar Gillström, Albertsson, Näsström och Gustav Emil Andersson;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Ward, Bergström, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Pettersson

i Dahl, Holmström, Thapper, Persson i Vinberg och Persson i Svensköp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avveckling av beredskapen m. m. s. 13 i texten