Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till planläggning av torvforskning in. m. jämte i ämnet väckt motion.
1947-06-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:216, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till planläggning av torvforskning in. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 216.
1
Nr 216.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 19U7\A8 till planläggning av torvforskning
in. m. jämte i ämnet väckt motion.
(l:a avd.)
I propositionen nr 308 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 16 maj 1947, föreslagit
riksdagen att dels till Planläggning av torvforskning m. m. för budgetåret
1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor, dels ock medgiva att försäljningsmedel å den i statskontorets
räkenskaper uppförda diversemedelstiteln Försålda torvprodukter
från statsmossarna må disponeras i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll
anförts.
Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Lager och Adolfsson
väckt motion (II: 518) hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller att åtgärder skyndsamt vidtagas för att utforska landets förråd av
torv, lämplig för industriell bearbetning, att åtgärder vidtagas för att överföra
i privat ägo varande torvfyndigheter i statens hand, samt att Kungl.
Maj:t föranstaltar om en planmässig utvidgning av produktionen av bränntorv
under de närmaste åren.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Vårt land äger så omfattande torvtillgångar, att de skulle bliva tillräckliga
för att helt täcka landets bränslebehov under århundraden, om det blott
funnes en fullgod metod att nyttiggöra torven. Då man ännu icke nått fram
till någon sådan metod, ställer det sig under normala förhållanden fördelaktigare
att använda andra bränslen än torv. Torvberedning har därför i vårt
land hittills företrädesvis bedrivits under tider, då bränsleimporten på grund
av krigsförhållanden eller av andra orsaker varit försvårad. När normala
tider sedermera inträtt, har verksamheten nästan fullständigt nedlagts. Under
det första världskriget uppnåddes en ganska betydande torvproduktion, men
vid krigets slut avstannade den så gott som helt och hållet, och befintliga
anläggningar lämnades i stor utsträckning att förfalla. Även det senaste
världskriget gav torvindustrien ett kraftigt uppsving. Bränntorvproduktionen
ökade från ungefär 25 000 ton årligen under de sista förkrigsåren till omkring
1 250 000 ton under det sista krigsåret. Sistnämnda produktion mot
Bihang
till riksdagens protokoll 19A7. 6 sand. Nr 216.
2
Statsutskottets utlåtande nr 216.
svarar mer än 600 000 ton kol per år, d. v. s. omkring 7 procent av vår import
av kol och koks närmast före kriget.
Forsknings- och försöksverksamheten på torvområdet visar samma uppoch
nedgående kurva som torvproduktionen. Under de båda världskrigen har
arbetet tilltagit, men under mellanperioden har verksamheten varit jämförelsevis
obetydlig. Arbetet har i huvudsak utförts med stöd av allmänna
medel. Sålunda har ingenjörsvetenskapsakademien i omkring 25 år erhållit
ett årligt anslag till forskning på kraft- och bränsleområdct. Sedan det
statsägda Aktiebolaget Svensk torvförädling år 1939 bildades, har bolaget
nedlagt icke obetydliga belopp i forsknings- och försöksverksamhet. Viss
forsknings- och försöksverksamhet har därjämte bedrivits av enskilda. I jämförelse
med den av staten bedrivna verksamheten ha dock de enskilda insatserna
varit av mindre betydelse.
Frågan om statsmakternas ställning till den fortsatta verksamheten på
torvområdet måste, framhåller departementschefen, bedömas med särskild
hänsyn till torvens betydelse såsom bränsle i händelse av krig eller avspärrning.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har framhållit,
att varje planering ur beredskapssynpunkt av landets näringsliv i stort sett
är meningslös, om ej bränsleförsörjningen i en avspärrningssituation åtminstone
nödtorftigt kan tryggas. Även under normala förhållanden har
Sverige stort underskott av inhemskt bränsle. Det framstode därför enligt
departementschefen såsom en angelägen uppgift att utfinna metoder, som
gjorde det möjligt att på ett rationellt och ekonomiskt sätt framställa
bränntorv eller annat fast bränsle ur våra torvmossar-.
Den hittills bedrivna forsknings- och försöksverksamheten på torvområdet
gåve enligt departementschefen vid handen, att uppgiften att utfinna
sådana metoder vore mycket svårlöst. Man måste räkna med ett långsiktigt
och kostnadskrävande arbete innan resultat kunde förväntas. Till detta
arbete kunde bidrag från enskilt håll icke påräknas. Det måste ankomma
på staten att ensam bestrida kostnaderna.
Departementschefen förordade sålunda, att medel anvisades till forsknings-
och försöksarbete på torvområdet. Det syntes departementschefen
önskvärt att detta arbete icke hölles inom en alltför trång ekonomisk ram.
Beträffande frågan i vilken form arbetet borde bedrivas vore departementschefen
icke beredd att nu fatta ståndpunkt. Departementschefen ansåge
liksom riksnämnden att, innan verksamhetens omfattning närmare bestämdes
och slutlig ståndpunkt toges till organisationsformerna, vissa förberedelser
borde vidtagas i syfte att bättre klargöra förutsättningarna för
forskningen. Den första uppgiften borde därvid vara att uppdraga åt en
eller flera på torvområdet erfarna personer att efter studier —- även i utlandet
och då särskilt i Sovjetunionen, Danmark och Irland — planlägga
arbetet. Planläggningen borde äga rum inom Aktiebolaget Svensk torvförädling
och ske i samråd med experter. Planläggningsarbetet borde be
-
Statsutskottets utlåtande nr 216.
3
drivas i sa skyndsam takt som möjligt, enär det självfallet vore angeläget
att det egentliga forskningsarbetet igångsattes med minsta dröjsmål. Skulle
planläggningsarbetet kunna avslutas före utgången av nästkommande budgetår,
borde medel redan då stå till förfogande för forskningsarbetet.
Departementschefen förordade därför, att medel anvisades för nästa budgetår
såväl till planläggning av torvforskning som till dylik forskning. Vid
detta ställningstagande vore det dock icke möjligt att närmare beräkna
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål. Departementschefen ansåge sig
emellertid böra tillstyrka en medelsanvisning av 200 000 kronor. Medel
för anläggningsarbeten syntes däremot icke nu böra anvisas.
Med hänsyn till att torvproduktionen kunde väntas fortgå i betydande
omfattning även under det kommande budgetåret, funne departementschefen
icke nu anledning föreligga att äska medel till att i beredskapssyfte underhålla
mossar och torvmaskiner m. m. Departementschefen vore heller icke
beredd att nu föreslå särskilda anslag till fortsättande av den av Sveriges
geologiska undersökning påbörjade inventeringen av landets torvmossar.
Departementschefen har vidare anfört, att, därest riksdagen icke hade
något att erinra däremot, det mellan statens bränslekommission och bolaget
träffade legodriftsavtalet (se prop. s. 12 och 13) borde annulleras.
Överenskommelse syntes därefter böra träffas mellan domänstyrelsen och
bolaget om att på arrende till bolaget upplåta de tolv av legodriftsavtalet
omfattade mossarna eller eventuellt endast vissa av dessa mossar. Överenskommelsen
syntes böra underställas Kungl. Maj:t för godkännande. Vid
planläggningen av produktionens storlek borde bolagsledningen taga all
möjlig hänsyn till bränslekommissionens önskemål.
Då 1940 års lagtima riksdag under rubriken Statens affärsverksfonder.
E. Domänverket å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 anvisade ett
reservationsanslag av 1 000 000 kronor till Förberedande arbeten å vissa
staten tillhöriga torvmossar, ställdes frågan om förräntning och eventuell
avskrivning av detta anslag på framtiden. Anslaget, som utbetalats till
Aktiebolaget Svensk torvförädling och av bolaget använts för röjning, dikning
och djupplöjning av vissa statsmossar samt för inköp av de för
dessa arbeten erforderliga maskinerna, syntes departementschefen nu helt
böra avskrivas med anlitande av överskottet å diversemedelstiteln Försålda
torvprodukter från statsmossarna.
Återstoden av överskottet syntes departementschefen enligt Kungl. Maj:ts
närmare bestämmande få användas dels för återbetalning av de å driftbudgeten
för budgetåren 1940/41 och 1941/42 beviljade anslag, vilka ställts
till bolagets förfogande, genom omföring till riksstatens inkomsttitel Övriga
diverse inkomster, dels för bolagets fortsatta verksamhet. Vad som vid den
affärsmässiga driftens upphörande eventuellt kunde komma att kvarstå å
diversemedelstiteln, syntes böra överföras till nyssnämnda inkomsttitel.
Departementschefen har förklarat sig dela statskontorets uppfattning
4
Statsutskottets utlåtande nr 216.
Utskottet.
(se prop. s. 15), att det vore av stor betydelse att befintlig maskinutrustning
å statsmossarna för framtiden erhölle sakkunnig vård och tillsyn.
Statens intresse i detta hänseende syntes departementschefen bliva bäst tillgodosett
genom att maskinerna överfördes i bolagets ägo. Departementschefen
tillstyrkte därför att så skedde. Baracker och övriga fasta byggnader
syntes däremot icke böra tillfalla bolaget. I den mån de vore uppförda
å sådana mossar, som icke komme att upplåtas på arrende, samt i
den mån arrendeavtal, som träffats mellan verket och bolaget, utlöpte utan
att förnyas, syntes de böra övertagas av domänverket.
Det är ställt utom allt tvivel att det i första hand ur beredskapssynpunkt
men även rent nationalekonomiskt sett skulle vara av synnerligen stor betydelse,
därest genom fortsatt forskning sådana metoder kunde utfinnas
som göra det möjligt att på ett rationellt och ekonomiskt sätt framställa
bränntorv eller annat fast bränsle ur våra torvmossar. Det synes utskottet
därför önskvärt och angeläget, att den hittills bedrivna forsknings- och försöksverksamheten
på torvområdet utökas och intensifieras. Då bidrag till
detta arbete icke äro att förvänta från enskilt håll måste det, såsom departementschefen
framhållit, ankomma på staten att ensam bestrida kostnaderna
härför.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle innan verksamhetens omfattning
närmare bestämmes vissa förberedelser vidtagas i syfte att bättre klargöra
förutsättningarna för forskningen. Då Aktiebolaget Svensk torvförädling
har såsom huvuduppgift att bedriva forskning angående torvens utvinning
och vidare förädling, delar utskottet departementschefens mening
att planläggningsarbetet bör äga rum inom detta bolag och ske i samråd
med experter.
Det av Kungi. Maj:t äskade anslaget av 200 000 kronor är avsett för i
första hand planläggningsarbetena men, därest dessa arbeten kunna avslutas
före utgången av nästa budgetår, även till det egentliga forskningsarbetet.
Utskottet tillstyrker medelsanvisningen i fråga.
Mot den föreslagna annulleringen av det mellan ifrågavarande bolag och
statens bränslekommission träffade legodriftsavtalet har utskottet icke något
att erinra liksom ej heller mot det förutsatta sättet för torvtäktens bedrivande
å de mossar, som nu äro upplåtna för legodrift.
Utskottet vill vidare biträda förslaget att överskottet å diversemedelstiteln
Försålda torvprodukter från statsmossarna må disponeras dels för
avskrivning av det till bolaget utbetalda av 1940 års lagtima riksdag å kapitalbudgeten
anvisade anslaget å 1 000 000 kronor till Förberedande arbeten
å vissa staten tillhöriga torvmossar, dels för återbetalning av å driftbudgeten
för budgetåren 1940/41 och 1941/42 beviljade anslag, vilka ställts till bolagets
förfogande, dels ock för bolagets fortsatta verksamhet.
Utskottet delar departementschefens mening, att några särskilda anslag
Statsutskottets utlåtande nr 216.
5
icke nu böra anvisas till fortsättande av den av Sveriges geologiska undersökning
påbörjade inventeringen av landets torvmossar. Utskottet avstyrker
alltså motionens yrkande i denna del. Vad beträffar motionärernas förslag
att åtgärder nu skulle vidtagas för att till staten överföra i privat ägo varande
torvfyndigheter synes utskottet detta spörsmål sakna aktualitet i förevarande
sammanhang. Beträffande det i motionen framförda förslaget om
en planmässig utbyggning av produktionen av bränntorv under de närmaste
åren vill utskottet framhålla, att denna fråga givetvis är beroende av
resultatet av de nu ifrågasatta förberedelsearbetena på detta område. Motionen
avstyrkes alltså i jämväl nu berörda delar.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1. att riksdagen må
a) till Planläggning av torvforskning m. m. för budgetåret
1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor;
b) medgiva, att försäljningsmedel å den i statskontorets
räkenskaper uppförda diversemedelstiteln Försålda torvprodukter
från statsmossama må disponeras i enlighet med vad
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 16 maj
1947 anförts.
2. att motionen 11:518 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 19 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Larsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson,
fröken Andersson, herrar Gillström, Albertsson, Näsström och Gustav Emil
Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Ward, Bergström, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Pettersson
i Dahl, Holmström, Thapper, Persson i Vinberg och Persson i Svensköp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
717065
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne. s. 15 i texten