Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning till marindirektören A. Grunberg för vissa rättegångskostnader.

1947-06-19 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:218, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning till marindirektören A. Grunberg för vissa rättegångskostnader.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218.

5

Nr 218.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning till

marindirektören A. Grunberg för vissa rättegångskostnader.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Holmström väckt motion (II: 112)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till marindirektören av 1 :a

graden i reserven A. Grunberg skall utbetalas ersättning med 5 000 kronor

för honom förorsakade rättegångskostnader i mål, där han blivit av vederbörlig

domstol frikänd från ansvars- och ersättningsskyldighet.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande.

Den 18 oktober 1941 anlände pansarskeppet Drottning Victoria till Stockholms

örlogsvarv å Skeppsholmen för att enligt därom utfärdad order

undergå generalbesiktning. Efter pansarskeppets ankomst till varvet förlädes

förra logementsfartyget Vanadis omedelbart intill detsamma för att

tjänstgöra dels som förvaringsplats för en del av pansarskeppets uppbörd,

dels ock för att fungera som arbetsplats och omklädnadsrum för de arbetare,

som sysselsattes med arbetet å pansarskeppet, allt i avsikt att

minska kostnaderna för själva arbetena. Chefen för ingenjörsdepartementet,

marindirektören av,l:a graden A. Grunberg hade också i tvenne skrivelser

till varvschefen dels i juni 1941 och dels i augusti samma år angivit,

att ingenjörsdepartementets uppbörder huvudsakligen skulle stanna kvar å

psk Drottning Victoria under översynen.

Emellertid förlädes, Grunber.g ovetande, så gott som all lös uppbörd från

psk Drottning Victoria å Vanadis, även sådan tillhörande andra varvsdepartement,

med vilken uppbörd Grunberg icke ägde taga befattning.

Den 27 oktober rapporterades, att Vanadis börjat intaga vatten. Den 28

oktober hade fartyget ytterligare vattenfyllts och sjönk till botten.

1 skrivelse den 30 oktober 1941 anmälde chefen för ekipagedepartementet

det inträffade till chefen för Stockholms örlogsvarv. Sedan denne överlämnat

anmälningen till chefen för Stockholms örlogsstation, hänsköt denne

den 19 november 1941 ärendet till stationskrigsrätten för undersökning.

Målet förekom inför stationskrigsrätten första gången den 28 november

1941. När utslaget avkunnades den 16 juni 1944, hade målet varit före icke

mindre än tjugotvå gånger.

Målet hade till en början karaktären av ett undersökningsmål. Vid rättegångstillfället

den 24 april yrkade emellertid åklagaren, efter förordnande

av överkrigsfiskalen, ansvar å Grunberg för tjänstefel i samband med det

inträffade. Åklagaren utvidgade vid senare rättegångstillfällen sin talan

att avse ansvar även gentemot ett flertal andra personer.

I sitt den 16 juni 1944 meddelade utslag frikände stationskrigsrätten

Grunberg från allt ansvar i målet. Krigsrättens utslag har sedermera fastställts

av kungl. krigshovrätten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 218.

För att kunna freda sig gentemot åklagarens yrkanden var Grunberg givetvis

nödsakad att anlita juridisk hjälp. Till sitt biträde, advokaten Gösta

Grönberg, har han i ersättning för hans arbete utbetalat 5 000 kronor.

Det måste för det allmänna rättsmedvetandet vara stötande, att en oförvitlig

tjänsteman, som på grund av honom ovidkommande omständigheter

blivit ställd under åtal men frikänts, skall belastas med utgifter, som allvarligt

påverka hans ekonomiska ställning.

Såsom framgår av utredningen i målet var det, på grund av den synnerligen

brådskande arbetsbörda som under krigsåren åvilade Grunberg, omöjligt

för honom att övervaka alla de åtgärder, som vidtogos i avsikt att

bereda plats för Drottning Victorias uppbörder. Krigsrätten har också i

sin motivering för hans frikännande anfört, att han visserligen genom sin

underlåtenhet att giva den ingenjör, som handhade arbetet, klart besked

om i vilken utsträckning Vanadis finge tagas i anspråk för uppbörd från

Drottning Victoria, gjort sig skyldig till försummelse men att denna försummelse

med hänsyn till omständigheterna — särskilt det förhållandet,

att han tillsagt ifrågavarande ingenjör att själv sätta sig in i alla frågor i

samband med arbetena å Drottning Victoria, ävensom med beaktande av

hans vid ifrågavarande tid obestridligt synnerligen betungande arbetsbörda

— icke skäligen kunde anses vara av beskaffenhet att föranleda ansvar för

honom.

Arbetsförhållandena voro dessutom vid ingenjörsdepartementet den ifrågavarande

tiden, på grund av den förstärkta försvarsberedskapen, fullkomligt

hektiska, och Grunberg var på grund därav alldeles överhopad av sin arbetsbörda,

så att han utöver arbetstiden varje kväll hemma i bostaden

måste arbeta 4 timmar så gott som dagligen.

Trots hemställan till högre myndigheter kunde Grönberg ej få tillräckligt

antal ingenjörer till hjälp, när han under denna tid utförde ett synnerligen

viktigt arbete för försvaret, nämligen att dels hålla den sjögående

flottan på östkusten i tekniskt stridsfärdigt skick och att genomföra ombyggnad

och omorganisation av ingenjörsdepartementet för att effektivisera

driften därstädes och därmed kunna förbilliga och öka verkstädernas arbete.

Denna rättegång åsamkade Grunberg mycket lidande under de hektiska

former, med vilka hans arbete alltjämt fortgick för att vidmakthålla beredskapen,

vilket allvarligt inverkade på hans hälsa.

På grund av sitt fruktbringande arbete blev Grunberg tillagd kommendörs

tjänsteklass och erhöll den nytillsatta befattningen som verkstadsdirektör

och chef för marinverkstäderna i tävlan med talrika medsökande.

Grönberg har i mars 1946 gjort en underdånig hemställan till Kungl.

Maj:t att erhålla ersättning för juridiskt biträde, vilket dock ej föranledde

någon Kungl. Majrts vidare åtgärd.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 3 april 1936 beviljat flygingenjören

av 1 :a graden greve C. E. Sparre och den 24 mars 1944 kaptenen B. E.

Hjorth ersättning för anlitande av juridiskt biträde i fall, som väsentligen

överensstämma med Grönbergs, och dessutom har, sedan Kungl. Maj:t genom

beslut den 27 oktober 1944 avslagit en liknande hemställan av kaptenen

Å. K. L. Eriksson, riksdagen med anledning av en motion (II: 257)

medgivit att Eriksson beviljades viss ersättning för sina kostnader för anlitande

av rättegångsbiträde.

Med anledning av framställning från försvarets civilförvaltning har Sveriges

advokatsamfund uttalat, att det belopp, som advokaten Grunberg begärt

för det biträde han lämnat Grönberg, anses skäligt.

De till målet hörande handlingarna komma att tillhandahållas vederbörligt

utskott.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218.

7

Av krigsrättens i målet meddelade utslag framgår att Grunberg visserligen

gjort sig skyldig till försummelse men att densamma med hänsyn till

omständigheterna — däribland hans vid ifrågavarande tid obestridligt betungande

arbetsbörda — icke skäligen kunde anses vara av beskaffenhet att

föranleda ansvar å honom. I nu angivna hänseende företer detta ärende

vissa likheter med det i motionen åberopade fallet kaptenen Å. K. L. Eriksson,

vilken av 1945 års riksdag i anledning av väckt motion beviljades viss

ersättning för havda rättegångskostnader. Därvid förelåg dock det förhållandet,

vilket särskilt underströks av riksdagen, att det av Erikssons rättegångsbiträde

utförda utredningsarbetet syntes hava varit av värde för kronan i

samband med målets fullföljande i andra hänseenden. Vad nu förevarande

fall beträffar är att märka att, såsom försvarets civilförvaltning i sitt till

Kungl. Maj:t avgivna utlåtande i ärendet framhållit, Grunberg för att behörigen

tillvarataga sina intressen knappast varit nödsakad att anlita juridiskt

biträde i den utsträckning kostnaderna härför gåve vid handen, då Grunbergs

talan till väsentliga delar syntes ha grundats på redogörelser för organisatoriska

och andra förhållanden vid örlogsvarvet samt upplysningar rörande

fakta av teknisk art, d. v. s. omständigheter som Grunberg i sin egenskap av

chef för örlogsvarvets ingenjördepartement ägt kännedom om och själv bort

ha kunnat göra tillgängliga för domstolen.

Oaktat vad sålunda sist anförts synes utskottet omständigheterna i det

föreliggande fallet dock vara sådana, att vissa billighetsskäl onekligen tala

för att någon ersättning beredes Grunberg. Enligt utskottets mening bör

emellertid högre belopp än 3 000 kronor därvid skäligen icke ifrågakomma.

Kostnaderna synas lämpligen böra bestridas frän det å riksstaten uppförda

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionen II: 112 medgiva,

att sasom bidrag till marindirektören av 1 graden i reserven

A. Grunberg för havda kostnader för anlitande av rättegångsbiträde

i mål angående ansvar för försummelse i tjänsten

må från det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter beviljas ett belopp av 3 000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

y

Närvarande: se under utlåtandet nr 217.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:412 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ersättning till marindirektören A. Granberg för vissa rättegångskostnader. a1 i texten