Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens utlänning skommission m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-19 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:220, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens utlänning skommission m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 220.

1

Nr 220.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag

för budgetåret 1947/48 till statens utlänning skommission

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

259, 260, 262 och 263) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräkna anslag till statens utlänningskommission samt till bidrag

till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. in. och till omhändertagande

av utlandssvenskar m. m.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 270, under åberopande av

hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 9 maj 1947,

för riksdagen anmält parlamentariska undersökningskommissionens angående

flyktingärenden och säkerhetstjänst betänkanden angående flyktingars behandling

och angående utlämnande av uppgifter om flyktingar samt däröver

avgivna yttranden ävensom en i statsrådsprotokollet angiven plan angående

avveckling av statens utlänningskommissions och begränsning av statens

flyktingsnämnds verksamhet för hjälp åt flyktingar och andra utlänningar.

Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen föreslagit riksdagen att dels godkänna

förslag till omorganisation av statens utlänningskommission, dels medgiva

att personalförteckning för statens utlänningskommission får fastställas enligt

i statsrådsprotokollet framfört förslag och att viss angiven förändring

får vidtagas beträffande utrikesdepartementets personalförteckning, dels för

budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa till Bidrag

till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. 4 145 000 kronor och

till Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar m. in. 1 000 000 kronor,

dels ock för nämnda budgetår under V a huvudtiteln såsom förslagsanslag

till Statens utlänningskommission anvisa till Avlöningar 1 632 000 kronor och

till Omkostnader 280 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 15 november 1946 tillkallade

föredragande statsrådet Mossberg samma dag ordföranden i statens utlänningskommission

Nils Hagelin att inom socialdepartementet verkställa

översyn av statens utlänningskommissions och statens flyktingsnämnds verksamhet

och organisation, vilken översyn skulle syfta till att skapa en efter

fredsmässiga förhållanden anpassad ordning för handläggningen av de frågor,

som hittills ankommit på nämnda organ. Utredningsmannen har den 31

januari 1947 avlämnat en promemoria med förslag om inrättande av en utlänningsstyrelse

samt den 11 februari 1947 en promemoria med förslag till

omedelbar avveckling av statens utlänningskommissions sociala verksamhet

och successiv reducering av statens flyktingsnämnds uppgifter.

Bihanq till riksdagens protokoll 1941. (1 samt. Nr 220.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 220.

Över promemoriorna ha yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och

organisationer.

Den 12 januari 1945 beslöt Kungl. Maj:t tillsätta en kommission med uppdrag

att verkställa en allsidig undersökning rörande vissa förhållanden i

samband med uppdagandet av att dåvarande e. o. byråinspektören i statens

utlänningskommission Robert Paulson utlämnat vissa uppgifter till en svensk

medborgare, som bedrivit olovlig underrättelseverksamhet. Kommissionen antog

namnet parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden

och säkerhetstjänst. Kommissionen har hittills avlämnat två betänkanden,

nämligen Betänkande I angående flyktingars behandling (SOU 1946:

36) och Betänkande II angående utlämnande av uppgifter om flyktingar

(SOU 1946:93). En sammanställning av däröver avgivna yttranden har såsom

bilaga fogats till statsrådsprotokollet.

Utlänningskontrollen.

Utlänningskommissionens tillkomst samt kommissionens nuvarande arbetsuppgifter

och organisation m. in. Statens utlänningskommission, som

började sin verksamhet den 1 juli 1944, har bildats genom sammanförande

av socialstyrelsens utlänningsbyrå och avdelning för utlänningsförläggningar

med utrikesdepartementets expedition för utländska passärenden.

Handläggning av ärenden angående uppehållstillstånd för utlänning utgör

för närvarande kommissionens mest omfattande arbetsuppgift. Härjämte fullgör

kommissionen vissa uppgifter beträffande meddelande av visering, meddelar

arbetstillstånd, handlägger vissa ärenden om avvisning, meddelar utrese-

eller förpassningsbeslut samt sammanställer och bearbetar uppgifter,

som inkomma till följd av anmälningsskyldighet beträffande utlänning. Vidare

har kommissionen att fullgöra vissa uppgifter angående den officiella

utlänningsstatistiken och beträffande passkontrollen.

Genom överförandet av socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar

till utlänningskommissionen fick kommissionen sig även anförtrodd

en omfattande social verksamhet för flyktingar och andra utlänningar i landet.

Denna verksamhet omfattar i första hand omhändertagandet av flyktingar

i läger av olika slag, såsom mottagningscentraler, karantänsläger, arbetsförmedlingsläger,

konvalescenthem, mödra- och spädbarnshem, internatskolor

och skolhem, ålderdomshem samt vissa avdelningar eller paviljonger

vid sjukhus och sanatorier.

Enligt instruktionen för utlänningskommissionen skall denna tjänstgöra såsom

kansli åt statens flyktingsnämnd. Härigenom har kommissionen ålagts

ytterligare social verksamhet för flyktingar i landet. Å nämnden ankommer

nämligen att handlägga ärenden om bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar

(flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt om

direkt understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom

flyktingskommitté.

I sin egenskap av central utlänningsmyndighet har utlänningskommissio
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 220.

3

nen i stor utsträckning blivit remissmyndighet i ärenden av olika slag rörande

utlänningar.

Utlänningskommissionen skall bestå av en ordförande och chef samt högst

åtta ledamöter. Ersättare skola finnas för ordföranden samt, i den utsträckning

Kungl. Maj:t bestämmer, jämväl för ledamöterna. Inom kommissionen

skola finnas tre byråer, nämligen passbyrån, kontrollbyrån och sociala byrån.

Ärendesfördelningen mellan byråerna kan i korthet angivas så, att å passbyrån

handlägges flertalet tillståndsärenden av olika slag såsom ärenden om

visering, uppehålls- eller arbetstillstånd; å kontrollbyrån handhaves den individuella

utlänningskontrollen och ombesörjes kommissionens registerverksamhet;

å sociala byrån handläggas alla ärenden rörande kommissionens

sociala verksamhet.

Utlänningskommissionens personal uppgick den 31 december 1946 förutom

ordföranden till 500 tjänstemän.

Vid utlänningskommissionens inrättande ålade Kungl. Maj:t innehavarna

av vissa ordinarie och extra ordinarie befattningar å utrikesdepartementets

expedition för utländska passärenden samt å socialstyrelsens utlänningsbyrå

och avdelning för utlänningsförläggningar tjänstgöringsskyldighet i kommissionen.

Kommissionen antog därjämte som tjänstemän ett antal extra ordinarie

tjänstemän hos socialstyrelsen, vilka beviljades tjänstledighet från sina

respektive befattningar hos styrelsen. För kommissionens personal gäller

krisavlöningsreglementet.

Utlänningskommissionens fortbestånd. Utredningsmannen har föreslagit,

att för utlänningsärendenas handhavande den 1 juli 1947 skall inrättas ett

fristående centralt organ, organiserat som ett ämbetsverk med benämningen

utlänningsstyrelsen.

Föredragande statsrådet Mossberg har härom anfört följande.

»Enligt gällande utlänningslag erfordras tillstånd för utlänningar för arbetsanställning,

längre tids vistelse och i vissa fall inresa i Sverige. I lagstiftningen

har emellertid i allmänhet icke angivits efter vilka principer tillståndsprövningen

skall ske, utan har detta överlämnats till en central utlänningsmyndighet,

utlänningskommissionen. Genom tillståndstvånget ha möjligheter

skapats att begränsa den utländska invandringen till vad som kan anses vara

lämpligt med hänsyn till läget å arbetsmarknaden, bostads- och befolkningspolitiska

förhållanden, statsekonomiska skäl m. m. För upprätthållande av

tillståndstvånget har vidare i lagstiftningen meddelats stadganden rörande

utlänningars avlägsnande ur landet samt om en omfattande anmälningsskyldighet

rörande utlänningar.

Vid bedömningen av frågan om den framtida organisationsformen för utlänningsärendenas

centrala handläggning är av grundläggande betydelse, huruvida

och i vad mån vi böra räkna med behov framdeles av invandringsreglering.

I detta avseende har jag den uppfattningen, att redan det förhållandet,

att Sverige för närvarande har behov av ytterligare arbetskraft och därför

kan bereda utlänningar arbetstillfällen här, kommer att medföra en av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 220.

sevärd tillströmning av utlänningar allt efter som resemöjligheterna mellan

länderna underlättas. Men även bortsett härifrån torde det i förhållande till

de krigshärjade länderna relativt gynnsamma ekonomiska och sociala läge,

vari vi befinna oss, utgöra en dragningskraft icke endast å arbetssökande

utan även å hjälpbehövande utlänningar av olika slag. Att bland de utlänningar,

vilka av sådana anledningar kunna söka sig till Sverige, skulle finnas

många som icke kunna anses önskvärda här och som särskilt vid ett försämrat

arbetsmarknads- och ekonomiskt läge skulle förorsaka svåra problem är

uppenbart. Jag delar därför utredningsmannens uppfattning, att behov av

någon form av utlänningskontroll kommer att föreligga under tid, som för

närvarande kan överblickas. Grunderna för bedömningen av vilka utlänningar,

som böra få invandra i landet för att här bosätta sig eller för längre eller

kortare tid taga arbetsanställning, måste ständigt anpassas efter de växlande

förhållandena och kan svårligen regleras i lagstiftning. För sammanhållandet

och tillämpningen av en efter tidsläget anpassad utlänningspolitik

torde därför även framdeles erfordras en central utlänningsmyndighet.

Det förhållandet, att reglering av invandringen till Sverige är erforderlig,

innebär emellertid icke, att det nuvarande systemet och formerna härför äro

de mest lämpliga. Jag har för egen del den uppfattningen, att systemet i

flera avseenden kan förenklas och göras smidigare utan att syftet med detsamma

eftersättes. En omläggning i sådan riktning kan för övrigt visa sig

nödvändig med den alltmer ökande strömmen av utländska affärsbesökande

och turister m. fl. Vissa förenklingar, som varit möjliga inom ramen för gällande

lag, hava genomförts av utlänningskommissionen. Förändringar av mera

genomgripande art av systemet för utlänningskontroll torde emellertid förutsätta

ytterligare undersökningar och överväganden och torde därför böra

göras till föremål för utredning av särskilt tillkallade sakkunniga. Utlänningskontrollens

huvudlinjer äro reglerade i gällande utlänningslag och frågan

om en revidering av systemet torde därför lämpligen böra upptagas i

samband med den översyn av lagstiftningen chefen för justitiedepartementet

tidigare denna dag vid anmälan av fråga om förlängd giltighetstid för utlänningslagen

funnit böra företagas.

Utredningsmannen, som även förutsatt möjligheten av framtida ändringar

i den centrala utlänningsmvndighetens arbetsuppgifter och organisation, har

uttalat, att en stomme av den centrala myndigheten dock under alla förhållanden

torde visa sig erforderlig, och förordat att denna stomme uppbygges

som kärnan i ett permanent ämbetsverk för utlänningsärendenas handhavande.

Denna tanke bygger på förutsättningen, att för utlänningsärendenas handhavande

framdeles skall bibehållas ett fristående centralt organ. Det synes

mig dock icke lämpligt att binda organisationen förrän frågan om utlänningskontrollens

framtida utformning och bedrivande blivit slutligt avgjord.

Med hänsyn härtill vill jag förorda, att frågan om inrättandet av ett permanent

ämbetsverk för utlänningsärenden får vila i avbidan på den nämnda

översynen av utlänningslagstiftningen och att nuvarande provisoriska anordning

bibehålies. Såsom flera remissmyndigheter framhållit, torde dock hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 220. 1 o

synen till utlänningskommissionens personal samt de olägenheter, som skulle

uppstå om personalen i större utsträckning lämnade sina anställningar, kräva

särskilda åtgärder för beredande åt dem av tryggare anställningsförhållanden.

Till denna fråga återkommer jag senare.»

Utlänningskommissionens organisation m. in. Beträffande organisationen

innebär Kungl. Maj:ts förslag till en början, att de sociala ärendena bortflyttas

på sätt i det följande angives. I övrigt föreslås bibehållande i oförändrad

form av en särskild styrelse under ordförandeskap av kommissionens chef

och med särskilda intresserepresentanter och lekmän såsom ledamöter. Vad

angår byråindelningen har en pass- och en kontrollbyrå samt en fristående

kansliavdelning ansetts böra bibehållas.

Utlänningskommissionens personal. Kungl. Maj ds förslag beträffande

personalorganisationen innebär, att den personal, som kan betecknas som

stommen för framtiden, erhåller extra ordinarie anställning. Från denna utgångspunkt

skulle personalförteckningen, bortsett från amanuenser samt kontors-

och skrivbiträden, erhålla följande utseende.

2 byråchefer ............................................... Eo 30

3 förste byråsekreterare ..................................... Eo 26

4 förste byråsekreterare ..................................... Eo 24

1 förste aktuarie ........................................... Eo 24

6 byråsekreterare ........................................... Eo 21

1 registrator och kassör...................................... Eo 14

2 kansliskrivare ............................................ Eo 11

8 kontorister .............................................. Eo 9

14 kanslibiträden ............................................ Eo 7

1 förste expeditionsvakt ..................................... Eo 7

3 expeditionsvakter ......................................... Eo 5

Härjämte skulle till kommissionens fasta personal räknas 11 amanuenser.

Behovet av kontors- och skrivbiträden har uppskattats till sammanlagt 80.

Dessa befattningshavares hänförande till extra ordinarie stat och placering i

lönegrad skulle bli beroende av tjänstgöringstidens längd för vederbörande

befattningshavare, varvid de nya allmänna grunderna för befordringsgången

skulle tillämpas.

Utöver nu angivna befattningshavare har tills vidare räknats med följande

arvodesavlönade personal: 1 förste byråsekreterare, 2 byråsekreterare, 12

amanuenser, 2 kontorister, 12 kanslibiträden, 4 expeditions- och kontorsvakter

samt 108 kontors- och skrivbiträden.

Samtliga de i personalplanen upptagna befattningarna ha sin motsvarighet

i nuvarande organisation med undantag av förste aktuarien, vilken för närvarande

motsvaras av en arvodesbefatlning i 21 lönegraden och vilken enligt

förslaget är avsedd för utlänningsstatistiken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 220.

På grund av omorganisationen förutsättas de från utrikesdepartementet

och socialstyrelsen till kommissionen överflyttade ordinarie befattningshavare,

vilka äro upptagna å de förstnämnda två myndigheternas personalförteckningar,

överföras på övergångsstat.

Det förutsättes vidare, att den extra ordinarie personal vid löneklassplacering

får tillgodoräkna tidigare anställningstid hos kommissionen, i den mån

den tidigare tjänstgöringen är av samma art som den, för vilken befattningen

i fråga avses.

Anslagsberäkningar för utlänningskommissionen. Utlänningskommissionens

avlöningsanslag är för innevarande budgetår anvisat med ett belopp av

1 500 000 kronor. Medelsförbrukningen för budgetåret 1945/46 uppgick till

omkring 2 654 000 kronor. Anslaget för innevarande budgetår, som är anvisat

som förslagsanslag, kommer att överskridas betydligt; Kungl. Maj:t har för

avlöningar ställt ett belopp av tillhopa 2 657 000 kronor till kommissionens

förfogande.

Under nästa budgetår beräknas, att den icke fasta personalen kommer att

något nedgå i antal. Kommissionens avlöningsstat skall enligt förslaget upptaga

följande anslagsposter.

1. Ersättning till ordföranden för mistade avlöningsför
-

måner, förslagsvis .............................. kronor 15 000

2. Arvoden åt ordförande, vice ordförande och ledamöter,

förslagsvis .................................... » 20 000

3. Avlöningar till extra ordinarie personal, högst ...... » 845 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 650 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 90 000

6. Ersättningar till av kommissionen anlitade sakkunniga,

högst .......................................... » 2 000

7. Arvoden till ledamöter och suppleanter i utlännings
nämnden,

förslagsvis ............................ » 10 000

Summa kronor 1 632 000;

Ersättningar till utlänningsnämndens kanslipersonal ha härvid förutsatts

skola utgå från de till kommissionen för motsvarande ändamål anvisade posterna.

Utlänningskommissionens omkostnadsanslag är för innevarande budgetår

upptaget med 150 000 kronor. Medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46

uppgick till omkring 505 000 kronor. För nästa budgetår har för ändamålet

beräknats 280 000 kronor.

Flyktingshjälpen.

Flyktingshjälpens organisation och framtida bedrivande. Vad avser annan

flyktingshjälp än beredande av lägervistelse må nämnas, att direkt stöd

från det allmännas sida till hjälp åt enskilda flyktingar lämnades redan år

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 220.

7

1935, då insamlingen för landsflyktiga intellektuella erhöll anslag av lotterimedel.

Dessförinnan hade flera frivilliga hjälpkommittéer igångsatt verksamhet

för att bispringa politiska flyktingar. År 1939 trädde staten till för att''

allmänt stödja hjälpverksamheten för politiska flyktingar, och nämnden för

statens flyktingshjälp upprättades den 24 maj 1939. Den statliga flyktingshjälpen

genom nämnden verkade i stor utsträckning därhän, att de frivilliga

flyktingskommittéerna, som åtnjöto bidrag av nämnden, i huvudsak kommo

att framstå såsom de normala organen för hjälp åt behövande politiska

flyktingar.

Ärenden angående anordnande och drift av utlänningsförläggningar handlades

tidigare å socialstyrelsens avdelning för dylika förläggningar. Då utlänningsärendena

i samband med utlänningskommissionens inrättande den

1 juli 1944 utbrötos från socialstyrelsen, övergick avdelningen i kommissionens

sociala byrå. Den 12 september 1941 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild

statens flyktingsnämnd, som skulle övertaga nämndens för statens flyktingshjälp

uppgifter och samtidigt i betydligt större utsträckning än denna direkt

kunna bisträcka enskilda flyktingar, som voro i behov av hjälp.

Vissa civila flyktingar ha omhändertagits av statens utrymningskommission

och av vissa länders legationer i Sverige. Viss social verksamhet har

vidare av praktiska skäl ombesörjts av arbetsmarknadsorganen.

Internering av utlänningar förekommer icke sedan den 1 juli 1946 och

interneringsförläggningarna äro sedan dess avvecklade. En annan grupp ärenden

har emellertid tillkommit efter Kungl. Maj:ts uppdrag, nämligen omhändertagande

av utländska barn, som i kontingenter överföras till Sverige för

sjuk- och konvalescentvård under kortare tid. Därjämte har till kommissionens

sociala byrå hänförts ärenden rörande transporter av flyktingar mellan

olika läger samt från Sverige till hemlandet. Hitintills ha cirka 2 700 flyktingar

lämnat landet med sådana transporter. I kommissionens flyktingshjälp

ingår slutligen även kuratorsverksamhet.

Förutom läger för sjuka, konvalescenter och åldringar driver kommissionen

även mödra- och spädbamshem, internatskolor och skolhem, ett gymnasium

(i Sigtuna) samt arbetsförmedlingsläger och mottagningsförläggningar.

Å de sistnämnda genomgå till landet nykommande flyktingar karantän och

underkastas polisförhör varjämte flyktingarna erhålla utrustning och i förekommande

fall hänvisas till arbete å den allmänna arbetsmarknaden.

I fråga om flyktingsverksamhetens framtida bedrivande har föredragande

statsrådet anfört följande.

»Den statliga flyktingshjälpen under krigsåren har, bortsett från statsbidrag

till flyktingskommittéer, utgått efter två skilda huvudlinjer, nämligen genom

omvårdnad av flyktingar å läger samt genom direkta bidrag för underhåll

eller i form av bohagsutrustning, kläder in. m. De praktiska förhållandena ha

lett till den praxis, att nykomna flyktingar först omhändertagits i läger och

senare, efter utskrivning med eller utan samband med arbetsplacering, i mån

av behov lämnats bistånd genom direkta bidrag. På detta sätt ha sedan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 220-

krigsutbrottet omkring 110 000 flyktingar av olika nationaliteter under längre

eller kortare tid vistats å utlänningskommissionens läger. Av detta antal återstå

för närvarande endast omkring 2 000 personer. Dessa senare befinna sig

emellertid i regel i sådant fysiskt och psykiskt tillstånd, att de kunna antagas

icke inom den närmaste tiden eller i vissa fall överhuvudtaget kunna

reda sig själva. Då några nya flyktingsströmmar icke längre torde behöva förväntas,

kan sägas, att den uppgift som kommissionens lägerverksamhet haft

att fylla, nu är slutförd. Det återstående lägerklientelets omhändertagande

är en uppgift av annan karaktär, nämligen beredande av mer eller mindre

permanent omvårdnad. Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut

den 25 april 1947 i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmannens

förslag förordnat om överflyttande av utlänningskommissionens och flyktingsnämndens

lägerverksamhet, beträffande rnödra- och spädbarnshem samt

upptagningshem för barn å socialstyrelsen, beträffande sjukvårdsförläggningar

och konvalescenthem å medicinalstyrelsen samt beträffande mottagnings-

och arbetsförmedlingsläger å arbetsmarknadskommissionen. Även utlänningskommissionens

intendentur och förrådsverksamhet ha genom samma

beslut överförts å arbetsmarknadskommissionen.

Vad angår hjälpverksamheten bland flyktingar genom direkta bidrag från

flyktingsnämnden är förhållandet, att även denna verksamhet nu börjat

avtaga i omfattning. Anledningen härtill är uppenbarligen, att flyktingarna

nu vistats så länge i landet att de börjat acklimatisera sig med svenska

förhållanden samt fått en ny start i livet och därför i mindre omfattning än

omedelbart efter utskrivningen från lägren äro i behov av understöd. Bidragande

torde även vara, att flyktingarna under vistelsen i Sverige kunnat återhämta

sig från de fysiska och psykiska skador de ådragit sig under kriget.

Även bland detta klientel måste man emellertid räkna med att en viss grupp

åldringar, invalider och andra mer eller mindre arbetsoförmögna för framtiden

torde vara beroende av hjälp från det allmännas sida. Också detta

kvarstående hjälpbehov har dock nu förlorat sin kriskaraktär, och det synes

därför lämpligt att i huvudsak överföra bidragsverksamheten å de härför avsedda

ordinarie organen, d. v. s. fattigvårdsstyrelser och barnavårdsnämnder.

En särskild anledning härtill är, att flyktingarna därigenom i understödsavseende

principiellt helt skulle likställas med svenska medborgare. Jag kan

således tillstyrka förslaget om avveckling av flyktingsnämndens direkta bidragsverksamhet.

Såsom utredningsmannen framhållit bör dock flyktingsnämnden tills vidare

bibehållas för handläggning av ärenden om statsbidrag till enskilda flyktingskommittéer,

då dessa senares verksamhet särskilt av psykologiska skäl

icke torde böra ersättas med den allmänna socialvården. Då flyktingskommittéemas

hjälpverksamhet till viss del bestrides med insamlade medel, vinnes

även en statsekonomisk fördel genom bibehållandet i detta avseende av

det nuvarande systemet. Även i övrigt torde försiktigheten bjuda att under

en övergångstid bibehålla flyktingsnämnden såsom ett organ, vilket i undantagsfall

skall kunna bisträcka nödställda flyktingar med sådan hjälp som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 220.

9

icke täckes av den obligatoriska fattigvården enligt 1 § fattigvårdslagen eller

andra av statsmedel bekostade hjälpformer för utlänningar.

Beträffande tidpunkten för överförande i huvudsak av flyktingsnämndens

direkta bidragsverksamhet å de ordinarie socialvårdande organen vill jag

förorda, att denna tidpunkt, med hänsyn till att de kommunala organen kalenderårsvis

redovisa lämnad hjälp åt utlänningar och till vikten av att dessa

organ på lämpligt sätt noga informeras om omläggningens innebörd, icke

sättes tidigare än årsskiftet 1947/48.

Med avseende å den av flera remissmyndigheter berörda frågan om översyn

av vårdtaxan enligt 51 § fattigvårdslagen vill jag erinra om att Kungl. Maj:t

genom beslut den 7 mars 1947 anbefallt socialstyrelsen och medicinalstyrelsen

att efter erforderlig utredning före den 1 oktober 1947 inkomma med gemensamt

förslag till bestämmelser beträffande ersättningsbelopp enligt fattigvårds-

och bamavårdslagama för anstaltsvård för tid från och med den 1

januari 1948.»

Anslagsberäkningar för flyktingshjälpen. I skrivelse den 27 augusti 1946

har statens utlänningskommission framlagt förslag rörande beräkningen av

medelsbehovet för av kommissionen bedriven flyktingshjälp under budgetåret

1947/48.

Genomsnittskostnaderna för vistelse å läger — vari ingå olika utgiftsposter,

såsom kost, logi, läkarvård, fickpengar, kompletterande klädesutrustning,

administration, undervisning m. m. — torde kunna beräknas till omkring

6 kronor 50 öre per dag och person.

Statens flyktingsnämnd har i skrivelse den 27 augusti 1946 hemställt om

anvisande av medel för den hjälpverksamhet bland flyktingar, som bedrives

av nämnden ävensom av flyktingskommittéema.

Föredragande statsrådet har beträffande medelsbehovet anfört följande.

»Beträffande den sociala verksamhet, som hittills bedrivits av utlänningskommissionen,

har kommissionen beräknat kostnaderna för nästa budgetår

till 2 892 500 kronor, därav 2 372 500 kronor för lägerverksamhet, 120 000

kronor för social omvårdnad av utlänningar å beredskapssjukhus, 50 000 kronor

för inventarier, 150 000 kronor för avvecklingskostnader i samband med

nedläggande av läger samt 200 000 kronor för transport av flyktingar från riket.

Kommissionen har i fråga om lägerverksamheten utgått från en genomsnittlig

beläggning å lägren av 1 000 personer. Såsom jag tidigare anfört,

skall lägerverksamheten under nästa budgetår bediävas av medicinalstyrelsen,

socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen, därvid avsikten är,

att flyktingarna skola i största möjliga omfattning överföras till ordinarie

socialvårdsanstalter. För de å sådana anstalter omhändertagna utlänningarna

komma vårdkostnaderna att belasta det allmänna fattigvårdsanslaget. Kostnaderna

för lägervistelse böra emellertid alltjämt bestridas från flyktingsanslaget.

Vad angår medelsbehovet, vill jag framhålla, att lägerklientelet visserligen

torde komma att minska på grund av överförandet av flyktingar till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 220.

ordinarie socialvårdsanstalter. Med hänsyn till bristen på platser vid dessa

anstalter och då, i betraktande av lägerklientelets nuvarande •sammansättning,

utskrivning från lägren icke torde komma att ske i den omfattning,

som antagits av kommissionen, synes dock antalet lägerfall under nästa budgetår

icke komma att mera avsevärt understiga den av kommissionen angivna

siffran. Med utgångspunkt härifrån och från kommissionens beräkning

av dagskostnaden per person uppskattar jag anslagsbehovet till 2 000 000

kronor. Mot beräkningen av kostnaderna för social omvårdnad av flyktingar,

som intagits å beredskapssjukhus, har jag intet att erinra. Kostnaderna upptagas

alltså av mig till 120 000 kronor. Beträffande utgifterna för lägrens avveckling

har jag med hänsyn till att avvecklingen redan påbörjats och således

till en del kommer att bekostas av anslaget för innevarande budgetår

ansett medelsanvisningen för budgetåret 1947/48 kunna begränsas till

50 000 kronor. För inventarier och transporter av flyktingar ur riket finner

jag mig icke böra beräkna några medel.

Med avseende å flyktingsnämndens verksamhet har jag intet att invända

mot nämndens uppskattning av utgifterna för bidrag till flyktingskommittéer

och till utlandssvenskarnas förening. För dessa ändamål böra alltså avses

700 000 respektive 600 000 kronor. Då nämndens verksamhet är avsedd

att i huvudsak upphöra vid årsskiftet 1947/48, föreslår jag med godtagande

av nämndens beräkning av det månatliga medelsbehovet att för direkta understöd

anvisas ett belopp av 675 000 kronor. I övrigt anser jag mig icke

böra beräkna medel för ifrågavarande verksamhet.

I enlighet härmed skulle förevarande anslag böra uppföras med (2 000 000

+ 120 000 + 50 000 + 700 000 + 600 000 + 675 000) 4 145 000 kronor.»

Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar in. m.

Under denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats

ett förslagsanslag av 500 000 kronor. Under budgetåret 1945/46 har för ändamålet

åtgått cirka 1,5 miljoner kronor. Anslaget är närmast avsett att disponeras

för utgivande av bidrag till utlandssvenskarnas förening för föreningens

kostnader för omhändertagande av från utlandet hemvändande svenska medborgare

samt dess hjälpverksamhet bland nödlidande svenskar i utlandet

ävensom för bestridande till viss del av föreningens administrationskostnader.

Fljälpverksamheten i Sverige omfattar löpande understöd och bosättningslån

ävensom reverslån för igångsättande av rörelse i försörjningssyfte. Hjälpen

till utomlands boende svenska medborgare och svenskfödda består av

livsmedels sändningar.

I skrivelse den 5 november 1946 har utlandssvenskarnas förening framlagt

förslag rörande beräkningen av förevarande anslag för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för ifrågavarande ändamål beräknas ett

belopp av 1 000 000 kronor, föreningens administrationskostnader däri inräknade.

Vid anslagets användning förutsättes därvid de riktlinjer tillämpas,

vilka godkänts av 1945 års riksdag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 220.

11

Motioner.

I samband med Kungl. Maj ds förslag har utskottet till behandling förehaft

två inom första kammaren av herrar XJhlén och Åman väckta motioner

(I: 322 och I: 323).

I motionen I: 322 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att anställning

som extra tjänstemän beredes den personal, som icke kunnat vinna fastare

anställning hos utlänningskommissionen.

I motionen I: 323 har yrkats, att riksdagen måtte besluta om tillämpning

av reglerade befordringsgångar för amanuens- och biträdespersonalen vid

statens utlänningskommission.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet.

Kungl. Maj ds förslag angående avveckling av utlänningskommissionens och

begränsning av fiyktingsnämndens verksamhet för flyktingshjälp föranleder

icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker jämväl förslaget

om omorganisation av utlänningskommissionen och vad därmed äger samband,

vilket i huvudsak innebär, att utlänningskommissionen — i avbidan

på att den framtida utformningen av utlänningskontrollen blir föremål för

utredning i samband med en allmän översyn av utlänningslagstiftningen —

bibehålies såsom ett icke permanent organ och att den del av personalen,

som under alla förhållanden beräknas bliva erforderlig för framtiden, erhåller

extra ordinarie anställning.

Det i motionen 1:322 framlagda förslaget att anställning som extra tjänstemän

måtte beredas den personal, som icke kunnat vinna fastare anställning

hos utlänningskommissionen, bygger på förutsättningen att arvodesanställning

för heltidstjänstgörande personal i statens tjänst i största möjliga

utsträckning skall avvecklas.

Utskottet vill i anledning härav erinra, att efter genomförandet av den allmänna

löneregleringen anställningsformen som extra tjänsteman visserligen

förväntas komma till användning i ökad utsträckning, men att arvodesanställning

kommer att behållas, där sådan kan anses motiverad. Frågan härom

torde komma att upptagas till prövning beträffande samtliga arvodesavlönade

befattningshavargrupper. På grund härav anser utskottet, att särskild

framställning till Kungl, Maj:t i ämnet icke erfordras.

I motionen 1:323 har yrkats, att riksdagen måtte besluta om tillämpning

av reglerad befordringsgång för amanuens- och biträdespersonal vid utlänningskommissionen.

Dylik befordringsgång har ansetts särskilt angelägen beträffande

den personal, som överförts till kommissionen från socialstyrelsen

och vilken — därest den kvarstannat hos styrelsen — kunde ha räknat med

en tillämpning av befordringsgången.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 220.

Utskottet får framhålla, att reglerad befordringsgång för ifrågavarande

personal, icke är avsedd att genomföras vid de statliga krisorganen eller vid

sådana verk, som utan att vara krisorgan dock enligt särskild föreskrift

följa de för krisorganen gällande avlöningsbestämmelserna. Vidare är att

märka, att lön och övriga med tjänsten förenade förmåner torde komma

att från och med den 1 juli 1947 överensstämma för ordinarie och häremot

svarande extra ordinarie befattningar. Med hänsyn härtill synes det i motionen

berörda förhållandet, att reglerad befordringsgång icke för all personal

hos utlänningskommissionen kommer i tillämpning i hela sin utsträckning,

knappast innebära sådan olägenhet, att det bör föranleda ändring av Kungl.

Maj:ts förslag i fråga om personalförteckning och avlöningsstat för kommissionen.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har för riksdagen anmälts parlamentariska

undersökningskommissionens betänkanden angående flyktingars

behandling och angående utlämnande av uppgifter om flyktingar.

Med hänsyn till ömtåligheten av hithörande frågor finner utskottet välmotiverat,

att utredningsarbetet bedrivits i den omfattning och med den noggrannhet

som skett.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna,

vad utskottet anfört angående

a) parlamentariska undersökningskommissionens angående

flyktingärenden och säkerhetstjänst betänkanden angående

flyktingars behandling och angående utlämnande av uppgifter

om flyktingar samt däröver avgivna yttranden, och

b) den i statsrådsprotokollet över socialärénden för den 9

maj 1947 framlagda planen angående avveckling av statens

utlänningskommissions och begränsning av statens flyktingsnämnds

verksamhet för hjälp åt flyktingar och andra utlänningar;
II.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

A) godkänna det förslag till omorganisation av statens utlänningskommission,

som framlagts i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 9 maj 1947,

B) medgiva att personalförteckning för statens utlänningskommission

må fastställas i enlighet med i nämnda statsrådsprotokoll

framförda förslag,

C) medgiva, att två av de å utrikesdepartementets personalförteckning

upptagna kanslibiträdena överföras å övergångsstat,

D) för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa

1. till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m.

m. 4 145 000 kronor,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 220.

13

2. till Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar m.

m. 1 000 000 kronor,

E) för budgetåret 1947/48 under V a huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa

1. till Statens utlånningskommission: Avlöningar 1 632 000

kronor,

2. till Statens utlånningskommission: Omkostnader 280 000

kronor;

III. att motionen 1:322 ej må av riksdagen bifallas;

IV. att motionen 1:323 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Gustaf

Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Albertsson, Gustav Emil Andersson

och Karl Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Bergström,

Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Pettersson i Dahl, Holmström,

Hoppe, Persson i Vinberg och Persson i Svensköp.

Reservation

av herrar Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl och Holmström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens utlänningskommission m. m. a1 i texten