Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens utlänning skommission m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1947-06-19 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:220, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens utlänning skommission m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 220.
1
Nr 220.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag
för budgetåret 1947/48 till statens utlänning skommission
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna
259, 260, 262 och 263) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, beräkna anslag till statens utlänningskommission samt till bidrag
till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. in. och till omhändertagande
av utlandssvenskar m. m.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 270, under åberopande av
hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 9 maj 1947,
för riksdagen anmält parlamentariska undersökningskommissionens angående
flyktingärenden och säkerhetstjänst betänkanden angående flyktingars behandling
och angående utlämnande av uppgifter om flyktingar samt däröver
avgivna yttranden ävensom en i statsrådsprotokollet angiven plan angående
avveckling av statens utlänningskommissions och begränsning av statens
flyktingsnämnds verksamhet för hjälp åt flyktingar och andra utlänningar.
Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen föreslagit riksdagen att dels godkänna
förslag till omorganisation av statens utlänningskommission, dels medgiva
att personalförteckning för statens utlänningskommission får fastställas enligt
i statsrådsprotokollet framfört förslag och att viss angiven förändring
får vidtagas beträffande utrikesdepartementets personalförteckning, dels för
budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa till Bidrag
till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. 4 145 000 kronor och
till Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar m. in. 1 000 000 kronor,
dels ock för nämnda budgetår under V a huvudtiteln såsom förslagsanslag
till Statens utlänningskommission anvisa till Avlöningar 1 632 000 kronor och
till Omkostnader 280 000 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 15 november 1946 tillkallade
föredragande statsrådet Mossberg samma dag ordföranden i statens utlänningskommission
Nils Hagelin att inom socialdepartementet verkställa
översyn av statens utlänningskommissions och statens flyktingsnämnds verksamhet
och organisation, vilken översyn skulle syfta till att skapa en efter
fredsmässiga förhållanden anpassad ordning för handläggningen av de frågor,
som hittills ankommit på nämnda organ. Utredningsmannen har den 31
januari 1947 avlämnat en promemoria med förslag om inrättande av en utlänningsstyrelse
samt den 11 februari 1947 en promemoria med förslag till
omedelbar avveckling av statens utlänningskommissions sociala verksamhet
och successiv reducering av statens flyktingsnämnds uppgifter.
Bihanq till riksdagens protokoll 1941. (1 samt. Nr 220.
1
2 Statsutskottets utlåtande nr 220.
Över promemoriorna ha yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och
organisationer.
Den 12 januari 1945 beslöt Kungl. Maj:t tillsätta en kommission med uppdrag
att verkställa en allsidig undersökning rörande vissa förhållanden i
samband med uppdagandet av att dåvarande e. o. byråinspektören i statens
utlänningskommission Robert Paulson utlämnat vissa uppgifter till en svensk
medborgare, som bedrivit olovlig underrättelseverksamhet. Kommissionen antog
namnet parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden
och säkerhetstjänst. Kommissionen har hittills avlämnat två betänkanden,
nämligen Betänkande I angående flyktingars behandling (SOU 1946:
36) och Betänkande II angående utlämnande av uppgifter om flyktingar
(SOU 1946:93). En sammanställning av däröver avgivna yttranden har såsom
bilaga fogats till statsrådsprotokollet.
Utlänningskontrollen.
Utlänningskommissionens tillkomst samt kommissionens nuvarande arbetsuppgifter
och organisation m. in. Statens utlänningskommission, som
började sin verksamhet den 1 juli 1944, har bildats genom sammanförande
av socialstyrelsens utlänningsbyrå och avdelning för utlänningsförläggningar
med utrikesdepartementets expedition för utländska passärenden.
Handläggning av ärenden angående uppehållstillstånd för utlänning utgör
för närvarande kommissionens mest omfattande arbetsuppgift. Härjämte fullgör
kommissionen vissa uppgifter beträffande meddelande av visering, meddelar
arbetstillstånd, handlägger vissa ärenden om avvisning, meddelar utrese-
eller förpassningsbeslut samt sammanställer och bearbetar uppgifter,
som inkomma till följd av anmälningsskyldighet beträffande utlänning. Vidare
har kommissionen att fullgöra vissa uppgifter angående den officiella
utlänningsstatistiken och beträffande passkontrollen.
Genom överförandet av socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar
till utlänningskommissionen fick kommissionen sig även anförtrodd
en omfattande social verksamhet för flyktingar och andra utlänningar i landet.
Denna verksamhet omfattar i första hand omhändertagandet av flyktingar
i läger av olika slag, såsom mottagningscentraler, karantänsläger, arbetsförmedlingsläger,
konvalescenthem, mödra- och spädbarnshem, internatskolor
och skolhem, ålderdomshem samt vissa avdelningar eller paviljonger
vid sjukhus och sanatorier.
Enligt instruktionen för utlänningskommissionen skall denna tjänstgöra såsom
kansli åt statens flyktingsnämnd. Härigenom har kommissionen ålagts
ytterligare social verksamhet för flyktingar i landet. Å nämnden ankommer
nämligen att handlägga ärenden om bidrag av statsmedel till enskilda sammanslutningar
(flyktingskommittéer), vilka meddela flyktingshjälp, samt om
direkt understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom
flyktingskommitté.
I sin egenskap av central utlänningsmyndighet har utlänningskommissio
-
Statsutskottets utlåtande nr 220.
3
nen i stor utsträckning blivit remissmyndighet i ärenden av olika slag rörande
utlänningar.
Utlänningskommissionen skall bestå av en ordförande och chef samt högst
åtta ledamöter. Ersättare skola finnas för ordföranden samt, i den utsträckning
Kungl. Maj:t bestämmer, jämväl för ledamöterna. Inom kommissionen
skola finnas tre byråer, nämligen passbyrån, kontrollbyrån och sociala byrån.
Ärendesfördelningen mellan byråerna kan i korthet angivas så, att å passbyrån
handlägges flertalet tillståndsärenden av olika slag såsom ärenden om
visering, uppehålls- eller arbetstillstånd; å kontrollbyrån handhaves den individuella
utlänningskontrollen och ombesörjes kommissionens registerverksamhet;
å sociala byrån handläggas alla ärenden rörande kommissionens
sociala verksamhet.
Utlänningskommissionens personal uppgick den 31 december 1946 förutom
ordföranden till 500 tjänstemän.
Vid utlänningskommissionens inrättande ålade Kungl. Maj:t innehavarna
av vissa ordinarie och extra ordinarie befattningar å utrikesdepartementets
expedition för utländska passärenden samt å socialstyrelsens utlänningsbyrå
och avdelning för utlänningsförläggningar tjänstgöringsskyldighet i kommissionen.
Kommissionen antog därjämte som tjänstemän ett antal extra ordinarie
tjänstemän hos socialstyrelsen, vilka beviljades tjänstledighet från sina
respektive befattningar hos styrelsen. För kommissionens personal gäller
krisavlöningsreglementet.
Utlänningskommissionens fortbestånd. Utredningsmannen har föreslagit,
att för utlänningsärendenas handhavande den 1 juli 1947 skall inrättas ett
fristående centralt organ, organiserat som ett ämbetsverk med benämningen
utlänningsstyrelsen.
Föredragande statsrådet Mossberg har härom anfört följande.
»Enligt gällande utlänningslag erfordras tillstånd för utlänningar för arbetsanställning,
längre tids vistelse och i vissa fall inresa i Sverige. I lagstiftningen
har emellertid i allmänhet icke angivits efter vilka principer tillståndsprövningen
skall ske, utan har detta överlämnats till en central utlänningsmyndighet,
utlänningskommissionen. Genom tillståndstvånget ha möjligheter
skapats att begränsa den utländska invandringen till vad som kan anses vara
lämpligt med hänsyn till läget å arbetsmarknaden, bostads- och befolkningspolitiska
förhållanden, statsekonomiska skäl m. m. För upprätthållande av
tillståndstvånget har vidare i lagstiftningen meddelats stadganden rörande
utlänningars avlägsnande ur landet samt om en omfattande anmälningsskyldighet
rörande utlänningar.
Vid bedömningen av frågan om den framtida organisationsformen för utlänningsärendenas
centrala handläggning är av grundläggande betydelse, huruvida
och i vad mån vi böra räkna med behov framdeles av invandringsreglering.
I detta avseende har jag den uppfattningen, att redan det förhållandet,
att Sverige för närvarande har behov av ytterligare arbetskraft och därför
kan bereda utlänningar arbetstillfällen här, kommer att medföra en av
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 220.
sevärd tillströmning av utlänningar allt efter som resemöjligheterna mellan
länderna underlättas. Men även bortsett härifrån torde det i förhållande till
de krigshärjade länderna relativt gynnsamma ekonomiska och sociala läge,
vari vi befinna oss, utgöra en dragningskraft icke endast å arbetssökande
utan även å hjälpbehövande utlänningar av olika slag. Att bland de utlänningar,
vilka av sådana anledningar kunna söka sig till Sverige, skulle finnas
många som icke kunna anses önskvärda här och som särskilt vid ett försämrat
arbetsmarknads- och ekonomiskt läge skulle förorsaka svåra problem är
uppenbart. Jag delar därför utredningsmannens uppfattning, att behov av
någon form av utlänningskontroll kommer att föreligga under tid, som för
närvarande kan överblickas. Grunderna för bedömningen av vilka utlänningar,
som böra få invandra i landet för att här bosätta sig eller för längre eller
kortare tid taga arbetsanställning, måste ständigt anpassas efter de växlande
förhållandena och kan svårligen regleras i lagstiftning. För sammanhållandet
och tillämpningen av en efter tidsläget anpassad utlänningspolitik
torde därför även framdeles erfordras en central utlänningsmyndighet.
Det förhållandet, att reglering av invandringen till Sverige är erforderlig,
innebär emellertid icke, att det nuvarande systemet och formerna härför äro
de mest lämpliga. Jag har för egen del den uppfattningen, att systemet i
flera avseenden kan förenklas och göras smidigare utan att syftet med detsamma
eftersättes. En omläggning i sådan riktning kan för övrigt visa sig
nödvändig med den alltmer ökande strömmen av utländska affärsbesökande
och turister m. fl. Vissa förenklingar, som varit möjliga inom ramen för gällande
lag, hava genomförts av utlänningskommissionen. Förändringar av mera
genomgripande art av systemet för utlänningskontroll torde emellertid förutsätta
ytterligare undersökningar och överväganden och torde därför böra
göras till föremål för utredning av särskilt tillkallade sakkunniga. Utlänningskontrollens
huvudlinjer äro reglerade i gällande utlänningslag och frågan
om en revidering av systemet torde därför lämpligen böra upptagas i
samband med den översyn av lagstiftningen chefen för justitiedepartementet
tidigare denna dag vid anmälan av fråga om förlängd giltighetstid för utlänningslagen
funnit böra företagas.
Utredningsmannen, som även förutsatt möjligheten av framtida ändringar
i den centrala utlänningsmvndighetens arbetsuppgifter och organisation, har
uttalat, att en stomme av den centrala myndigheten dock under alla förhållanden
torde visa sig erforderlig, och förordat att denna stomme uppbygges
som kärnan i ett permanent ämbetsverk för utlänningsärendenas handhavande.
Denna tanke bygger på förutsättningen, att för utlänningsärendenas handhavande
framdeles skall bibehållas ett fristående centralt organ. Det synes
mig dock icke lämpligt att binda organisationen förrän frågan om utlänningskontrollens
framtida utformning och bedrivande blivit slutligt avgjord.
Med hänsyn härtill vill jag förorda, att frågan om inrättandet av ett permanent
ämbetsverk för utlänningsärenden får vila i avbidan på den nämnda
översynen av utlänningslagstiftningen och att nuvarande provisoriska anordning
bibehålies. Såsom flera remissmyndigheter framhållit, torde dock hän
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 220. 1 o
synen till utlänningskommissionens personal samt de olägenheter, som skulle
uppstå om personalen i större utsträckning lämnade sina anställningar, kräva
särskilda åtgärder för beredande åt dem av tryggare anställningsförhållanden.
Till denna fråga återkommer jag senare.»
Utlänningskommissionens organisation m. in. Beträffande organisationen
innebär Kungl. Maj:ts förslag till en början, att de sociala ärendena bortflyttas
på sätt i det följande angives. I övrigt föreslås bibehållande i oförändrad
form av en särskild styrelse under ordförandeskap av kommissionens chef
och med särskilda intresserepresentanter och lekmän såsom ledamöter. Vad
angår byråindelningen har en pass- och en kontrollbyrå samt en fristående
kansliavdelning ansetts böra bibehållas.
Utlänningskommissionens personal. Kungl. Maj ds förslag beträffande
personalorganisationen innebär, att den personal, som kan betecknas som
stommen för framtiden, erhåller extra ordinarie anställning. Från denna utgångspunkt
skulle personalförteckningen, bortsett från amanuenser samt kontors-
och skrivbiträden, erhålla följande utseende.
2 byråchefer ............................................... Eo 30
3 förste byråsekreterare ..................................... Eo 26
4 förste byråsekreterare ..................................... Eo 24
1 förste aktuarie ........................................... Eo 24
6 byråsekreterare ........................................... Eo 21
1 registrator och kassör...................................... Eo 14
2 kansliskrivare ............................................ Eo 11
8 kontorister .............................................. Eo 9
14 kanslibiträden ............................................ Eo 7
1 förste expeditionsvakt ..................................... Eo 7
3 expeditionsvakter ......................................... Eo 5
Härjämte skulle till kommissionens fasta personal räknas 11 amanuenser.
Behovet av kontors- och skrivbiträden har uppskattats till sammanlagt 80.
Dessa befattningshavares hänförande till extra ordinarie stat och placering i
lönegrad skulle bli beroende av tjänstgöringstidens längd för vederbörande
befattningshavare, varvid de nya allmänna grunderna för befordringsgången
skulle tillämpas.
Utöver nu angivna befattningshavare har tills vidare räknats med följande
arvodesavlönade personal: 1 förste byråsekreterare, 2 byråsekreterare, 12
amanuenser, 2 kontorister, 12 kanslibiträden, 4 expeditions- och kontorsvakter
samt 108 kontors- och skrivbiträden.
Samtliga de i personalplanen upptagna befattningarna ha sin motsvarighet
i nuvarande organisation med undantag av förste aktuarien, vilken för närvarande
motsvaras av en arvodesbefatlning i 21 lönegraden och vilken enligt
förslaget är avsedd för utlänningsstatistiken.
6
Statsutskottets utlåtande nr 220.
På grund av omorganisationen förutsättas de från utrikesdepartementet
och socialstyrelsen till kommissionen överflyttade ordinarie befattningshavare,
vilka äro upptagna å de förstnämnda två myndigheternas personalförteckningar,
överföras på övergångsstat.
Det förutsättes vidare, att den extra ordinarie personal vid löneklassplacering
får tillgodoräkna tidigare anställningstid hos kommissionen, i den mån
den tidigare tjänstgöringen är av samma art som den, för vilken befattningen
i fråga avses.
Anslagsberäkningar för utlänningskommissionen. Utlänningskommissionens
avlöningsanslag är för innevarande budgetår anvisat med ett belopp av
1 500 000 kronor. Medelsförbrukningen för budgetåret 1945/46 uppgick till
omkring 2 654 000 kronor. Anslaget för innevarande budgetår, som är anvisat
som förslagsanslag, kommer att överskridas betydligt; Kungl. Maj:t har för
avlöningar ställt ett belopp av tillhopa 2 657 000 kronor till kommissionens
förfogande.
Under nästa budgetår beräknas, att den icke fasta personalen kommer att
något nedgå i antal. Kommissionens avlöningsstat skall enligt förslaget upptaga
följande anslagsposter.
1. Ersättning till ordföranden för mistade avlöningsför
-
måner, förslagsvis .............................. kronor 15 000
2. Arvoden åt ordförande, vice ordförande och ledamöter,
förslagsvis .................................... » 20 000
3. Avlöningar till extra ordinarie personal, högst ...... » 845 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 650 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 90 000
6. Ersättningar till av kommissionen anlitade sakkunniga,
högst .......................................... » 2 000
7. Arvoden till ledamöter och suppleanter i utlännings
nämnden,
förslagsvis ............................ » 10 000
Summa kronor 1 632 000;
Ersättningar till utlänningsnämndens kanslipersonal ha härvid förutsatts
skola utgå från de till kommissionen för motsvarande ändamål anvisade posterna.
Utlänningskommissionens omkostnadsanslag är för innevarande budgetår
upptaget med 150 000 kronor. Medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46
uppgick till omkring 505 000 kronor. För nästa budgetår har för ändamålet
beräknats 280 000 kronor.
Flyktingshjälpen.
Flyktingshjälpens organisation och framtida bedrivande. Vad avser annan
flyktingshjälp än beredande av lägervistelse må nämnas, att direkt stöd
från det allmännas sida till hjälp åt enskilda flyktingar lämnades redan år
Statsutskottets utlåtande nr 220.
7
1935, då insamlingen för landsflyktiga intellektuella erhöll anslag av lotterimedel.
Dessförinnan hade flera frivilliga hjälpkommittéer igångsatt verksamhet
för att bispringa politiska flyktingar. År 1939 trädde staten till för att''
allmänt stödja hjälpverksamheten för politiska flyktingar, och nämnden för
statens flyktingshjälp upprättades den 24 maj 1939. Den statliga flyktingshjälpen
genom nämnden verkade i stor utsträckning därhän, att de frivilliga
flyktingskommittéerna, som åtnjöto bidrag av nämnden, i huvudsak kommo
att framstå såsom de normala organen för hjälp åt behövande politiska
flyktingar.
Ärenden angående anordnande och drift av utlänningsförläggningar handlades
tidigare å socialstyrelsens avdelning för dylika förläggningar. Då utlänningsärendena
i samband med utlänningskommissionens inrättande den
1 juli 1944 utbrötos från socialstyrelsen, övergick avdelningen i kommissionens
sociala byrå. Den 12 september 1941 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild
statens flyktingsnämnd, som skulle övertaga nämndens för statens flyktingshjälp
uppgifter och samtidigt i betydligt större utsträckning än denna direkt
kunna bisträcka enskilda flyktingar, som voro i behov av hjälp.
Vissa civila flyktingar ha omhändertagits av statens utrymningskommission
och av vissa länders legationer i Sverige. Viss social verksamhet har
vidare av praktiska skäl ombesörjts av arbetsmarknadsorganen.
Internering av utlänningar förekommer icke sedan den 1 juli 1946 och
interneringsförläggningarna äro sedan dess avvecklade. En annan grupp ärenden
har emellertid tillkommit efter Kungl. Maj:ts uppdrag, nämligen omhändertagande
av utländska barn, som i kontingenter överföras till Sverige för
sjuk- och konvalescentvård under kortare tid. Därjämte har till kommissionens
sociala byrå hänförts ärenden rörande transporter av flyktingar mellan
olika läger samt från Sverige till hemlandet. Hitintills ha cirka 2 700 flyktingar
lämnat landet med sådana transporter. I kommissionens flyktingshjälp
ingår slutligen även kuratorsverksamhet.
Förutom läger för sjuka, konvalescenter och åldringar driver kommissionen
även mödra- och spädbamshem, internatskolor och skolhem, ett gymnasium
(i Sigtuna) samt arbetsförmedlingsläger och mottagningsförläggningar.
Å de sistnämnda genomgå till landet nykommande flyktingar karantän och
underkastas polisförhör varjämte flyktingarna erhålla utrustning och i förekommande
fall hänvisas till arbete å den allmänna arbetsmarknaden.
I fråga om flyktingsverksamhetens framtida bedrivande har föredragande
statsrådet anfört följande.
»Den statliga flyktingshjälpen under krigsåren har, bortsett från statsbidrag
till flyktingskommittéer, utgått efter två skilda huvudlinjer, nämligen genom
omvårdnad av flyktingar å läger samt genom direkta bidrag för underhåll
eller i form av bohagsutrustning, kläder in. m. De praktiska förhållandena ha
lett till den praxis, att nykomna flyktingar först omhändertagits i läger och
senare, efter utskrivning med eller utan samband med arbetsplacering, i mån
av behov lämnats bistånd genom direkta bidrag. På detta sätt ha sedan
8
Statsutskottets utlåtande nr 220-
krigsutbrottet omkring 110 000 flyktingar av olika nationaliteter under längre
eller kortare tid vistats å utlänningskommissionens läger. Av detta antal återstå
för närvarande endast omkring 2 000 personer. Dessa senare befinna sig
emellertid i regel i sådant fysiskt och psykiskt tillstånd, att de kunna antagas
icke inom den närmaste tiden eller i vissa fall överhuvudtaget kunna
reda sig själva. Då några nya flyktingsströmmar icke längre torde behöva förväntas,
kan sägas, att den uppgift som kommissionens lägerverksamhet haft
att fylla, nu är slutförd. Det återstående lägerklientelets omhändertagande
är en uppgift av annan karaktär, nämligen beredande av mer eller mindre
permanent omvårdnad. Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut
den 25 april 1947 i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmannens
förslag förordnat om överflyttande av utlänningskommissionens och flyktingsnämndens
lägerverksamhet, beträffande rnödra- och spädbarnshem samt
upptagningshem för barn å socialstyrelsen, beträffande sjukvårdsförläggningar
och konvalescenthem å medicinalstyrelsen samt beträffande mottagnings-
och arbetsförmedlingsläger å arbetsmarknadskommissionen. Även utlänningskommissionens
intendentur och förrådsverksamhet ha genom samma
beslut överförts å arbetsmarknadskommissionen.
Vad angår hjälpverksamheten bland flyktingar genom direkta bidrag från
flyktingsnämnden är förhållandet, att även denna verksamhet nu börjat
avtaga i omfattning. Anledningen härtill är uppenbarligen, att flyktingarna
nu vistats så länge i landet att de börjat acklimatisera sig med svenska
förhållanden samt fått en ny start i livet och därför i mindre omfattning än
omedelbart efter utskrivningen från lägren äro i behov av understöd. Bidragande
torde även vara, att flyktingarna under vistelsen i Sverige kunnat återhämta
sig från de fysiska och psykiska skador de ådragit sig under kriget.
Även bland detta klientel måste man emellertid räkna med att en viss grupp
åldringar, invalider och andra mer eller mindre arbetsoförmögna för framtiden
torde vara beroende av hjälp från det allmännas sida. Också detta
kvarstående hjälpbehov har dock nu förlorat sin kriskaraktär, och det synes
därför lämpligt att i huvudsak överföra bidragsverksamheten å de härför avsedda
ordinarie organen, d. v. s. fattigvårdsstyrelser och barnavårdsnämnder.
En särskild anledning härtill är, att flyktingarna därigenom i understödsavseende
principiellt helt skulle likställas med svenska medborgare. Jag kan
således tillstyrka förslaget om avveckling av flyktingsnämndens direkta bidragsverksamhet.
Såsom utredningsmannen framhållit bör dock flyktingsnämnden tills vidare
bibehållas för handläggning av ärenden om statsbidrag till enskilda flyktingskommittéer,
då dessa senares verksamhet särskilt av psykologiska skäl
icke torde böra ersättas med den allmänna socialvården. Då flyktingskommittéemas
hjälpverksamhet till viss del bestrides med insamlade medel, vinnes
även en statsekonomisk fördel genom bibehållandet i detta avseende av
det nuvarande systemet. Även i övrigt torde försiktigheten bjuda att under
en övergångstid bibehålla flyktingsnämnden såsom ett organ, vilket i undantagsfall
skall kunna bisträcka nödställda flyktingar med sådan hjälp som
Statsutskottets utlåtande nr 220.
9
icke täckes av den obligatoriska fattigvården enligt 1 § fattigvårdslagen eller
andra av statsmedel bekostade hjälpformer för utlänningar.
Beträffande tidpunkten för överförande i huvudsak av flyktingsnämndens
direkta bidragsverksamhet å de ordinarie socialvårdande organen vill jag
förorda, att denna tidpunkt, med hänsyn till att de kommunala organen kalenderårsvis
redovisa lämnad hjälp åt utlänningar och till vikten av att dessa
organ på lämpligt sätt noga informeras om omläggningens innebörd, icke
sättes tidigare än årsskiftet 1947/48.
Med avseende å den av flera remissmyndigheter berörda frågan om översyn
av vårdtaxan enligt 51 § fattigvårdslagen vill jag erinra om att Kungl. Maj:t
genom beslut den 7 mars 1947 anbefallt socialstyrelsen och medicinalstyrelsen
att efter erforderlig utredning före den 1 oktober 1947 inkomma med gemensamt
förslag till bestämmelser beträffande ersättningsbelopp enligt fattigvårds-
och bamavårdslagama för anstaltsvård för tid från och med den 1
januari 1948.»
Anslagsberäkningar för flyktingshjälpen. I skrivelse den 27 augusti 1946
har statens utlänningskommission framlagt förslag rörande beräkningen av
medelsbehovet för av kommissionen bedriven flyktingshjälp under budgetåret
1947/48.
Genomsnittskostnaderna för vistelse å läger — vari ingå olika utgiftsposter,
såsom kost, logi, läkarvård, fickpengar, kompletterande klädesutrustning,
administration, undervisning m. m. — torde kunna beräknas till omkring
6 kronor 50 öre per dag och person.
Statens flyktingsnämnd har i skrivelse den 27 augusti 1946 hemställt om
anvisande av medel för den hjälpverksamhet bland flyktingar, som bedrives
av nämnden ävensom av flyktingskommittéema.
Föredragande statsrådet har beträffande medelsbehovet anfört följande.
»Beträffande den sociala verksamhet, som hittills bedrivits av utlänningskommissionen,
har kommissionen beräknat kostnaderna för nästa budgetår
till 2 892 500 kronor, därav 2 372 500 kronor för lägerverksamhet, 120 000
kronor för social omvårdnad av utlänningar å beredskapssjukhus, 50 000 kronor
för inventarier, 150 000 kronor för avvecklingskostnader i samband med
nedläggande av läger samt 200 000 kronor för transport av flyktingar från riket.
Kommissionen har i fråga om lägerverksamheten utgått från en genomsnittlig
beläggning å lägren av 1 000 personer. Såsom jag tidigare anfört,
skall lägerverksamheten under nästa budgetår bediävas av medicinalstyrelsen,
socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen, därvid avsikten är,
att flyktingarna skola i största möjliga omfattning överföras till ordinarie
socialvårdsanstalter. För de å sådana anstalter omhändertagna utlänningarna
komma vårdkostnaderna att belasta det allmänna fattigvårdsanslaget. Kostnaderna
för lägervistelse böra emellertid alltjämt bestridas från flyktingsanslaget.
Vad angår medelsbehovet, vill jag framhålla, att lägerklientelet visserligen
torde komma att minska på grund av överförandet av flyktingar till
10
Statsutskottets utlåtande nr 220.
ordinarie socialvårdsanstalter. Med hänsyn till bristen på platser vid dessa
anstalter och då, i betraktande av lägerklientelets nuvarande •sammansättning,
utskrivning från lägren icke torde komma att ske i den omfattning,
som antagits av kommissionen, synes dock antalet lägerfall under nästa budgetår
icke komma att mera avsevärt understiga den av kommissionen angivna
siffran. Med utgångspunkt härifrån och från kommissionens beräkning
av dagskostnaden per person uppskattar jag anslagsbehovet till 2 000 000
kronor. Mot beräkningen av kostnaderna för social omvårdnad av flyktingar,
som intagits å beredskapssjukhus, har jag intet att erinra. Kostnaderna upptagas
alltså av mig till 120 000 kronor. Beträffande utgifterna för lägrens avveckling
har jag med hänsyn till att avvecklingen redan påbörjats och således
till en del kommer att bekostas av anslaget för innevarande budgetår
ansett medelsanvisningen för budgetåret 1947/48 kunna begränsas till
50 000 kronor. För inventarier och transporter av flyktingar ur riket finner
jag mig icke böra beräkna några medel.
Med avseende å flyktingsnämndens verksamhet har jag intet att invända
mot nämndens uppskattning av utgifterna för bidrag till flyktingskommittéer
och till utlandssvenskarnas förening. För dessa ändamål böra alltså avses
700 000 respektive 600 000 kronor. Då nämndens verksamhet är avsedd
att i huvudsak upphöra vid årsskiftet 1947/48, föreslår jag med godtagande
av nämndens beräkning av det månatliga medelsbehovet att för direkta understöd
anvisas ett belopp av 675 000 kronor. I övrigt anser jag mig icke
böra beräkna medel för ifrågavarande verksamhet.
I enlighet härmed skulle förevarande anslag böra uppföras med (2 000 000
+ 120 000 + 50 000 + 700 000 + 600 000 + 675 000) 4 145 000 kronor.»
Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar in. m.
Under denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats
ett förslagsanslag av 500 000 kronor. Under budgetåret 1945/46 har för ändamålet
åtgått cirka 1,5 miljoner kronor. Anslaget är närmast avsett att disponeras
för utgivande av bidrag till utlandssvenskarnas förening för föreningens
kostnader för omhändertagande av från utlandet hemvändande svenska medborgare
samt dess hjälpverksamhet bland nödlidande svenskar i utlandet
ävensom för bestridande till viss del av föreningens administrationskostnader.
Fljälpverksamheten i Sverige omfattar löpande understöd och bosättningslån
ävensom reverslån för igångsättande av rörelse i försörjningssyfte. Hjälpen
till utomlands boende svenska medborgare och svenskfödda består av
livsmedels sändningar.
I skrivelse den 5 november 1946 har utlandssvenskarnas förening framlagt
förslag rörande beräkningen av förevarande anslag för nästa budgetår.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för ifrågavarande ändamål beräknas ett
belopp av 1 000 000 kronor, föreningens administrationskostnader däri inräknade.
Vid anslagets användning förutsättes därvid de riktlinjer tillämpas,
vilka godkänts av 1945 års riksdag.
Statsutskottets utlåtande nr 220.
11
Motioner.
I samband med Kungl. Maj ds förslag har utskottet till behandling förehaft
två inom första kammaren av herrar XJhlén och Åman väckta motioner
(I: 322 och I: 323).
I motionen I: 322 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att anställning
som extra tjänstemän beredes den personal, som icke kunnat vinna fastare
anställning hos utlänningskommissionen.
I motionen I: 323 har yrkats, att riksdagen måtte besluta om tillämpning
av reglerade befordringsgångar för amanuens- och biträdespersonalen vid
statens utlänningskommission.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottet.
Kungl. Maj ds förslag angående avveckling av utlänningskommissionens och
begränsning av fiyktingsnämndens verksamhet för flyktingshjälp föranleder
icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker jämväl förslaget
om omorganisation av utlänningskommissionen och vad därmed äger samband,
vilket i huvudsak innebär, att utlänningskommissionen — i avbidan
på att den framtida utformningen av utlänningskontrollen blir föremål för
utredning i samband med en allmän översyn av utlänningslagstiftningen —
bibehålies såsom ett icke permanent organ och att den del av personalen,
som under alla förhållanden beräknas bliva erforderlig för framtiden, erhåller
extra ordinarie anställning.
Det i motionen 1:322 framlagda förslaget att anställning som extra tjänstemän
måtte beredas den personal, som icke kunnat vinna fastare anställning
hos utlänningskommissionen, bygger på förutsättningen att arvodesanställning
för heltidstjänstgörande personal i statens tjänst i största möjliga
utsträckning skall avvecklas.
Utskottet vill i anledning härav erinra, att efter genomförandet av den allmänna
löneregleringen anställningsformen som extra tjänsteman visserligen
förväntas komma till användning i ökad utsträckning, men att arvodesanställning
kommer att behållas, där sådan kan anses motiverad. Frågan härom
torde komma att upptagas till prövning beträffande samtliga arvodesavlönade
befattningshavargrupper. På grund härav anser utskottet, att särskild
framställning till Kungl, Maj:t i ämnet icke erfordras.
I motionen 1:323 har yrkats, att riksdagen måtte besluta om tillämpning
av reglerad befordringsgång för amanuens- och biträdespersonal vid utlänningskommissionen.
Dylik befordringsgång har ansetts särskilt angelägen beträffande
den personal, som överförts till kommissionen från socialstyrelsen
och vilken — därest den kvarstannat hos styrelsen — kunde ha räknat med
en tillämpning av befordringsgången.
12
Statsutskottets utlåtande nr 220.
Utskottet får framhålla, att reglerad befordringsgång för ifrågavarande
personal, icke är avsedd att genomföras vid de statliga krisorganen eller vid
sådana verk, som utan att vara krisorgan dock enligt särskild föreskrift
följa de för krisorganen gällande avlöningsbestämmelserna. Vidare är att
märka, att lön och övriga med tjänsten förenade förmåner torde komma
att från och med den 1 juli 1947 överensstämma för ordinarie och häremot
svarande extra ordinarie befattningar. Med hänsyn härtill synes det i motionen
berörda förhållandet, att reglerad befordringsgång icke för all personal
hos utlänningskommissionen kommer i tillämpning i hela sin utsträckning,
knappast innebära sådan olägenhet, att det bör föranleda ändring av Kungl.
Maj:ts förslag i fråga om personalförteckning och avlöningsstat för kommissionen.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har för riksdagen anmälts parlamentariska
undersökningskommissionens betänkanden angående flyktingars
behandling och angående utlämnande av uppgifter om flyktingar.
Med hänsyn till ömtåligheten av hithörande frågor finner utskottet välmotiverat,
att utredningsarbetet bedrivits i den omfattning och med den noggrannhet
som skett.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa
I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna,
vad utskottet anfört angående
a) parlamentariska undersökningskommissionens angående
flyktingärenden och säkerhetstjänst betänkanden angående
flyktingars behandling och angående utlämnande av uppgifter
om flyktingar samt däröver avgivna yttranden, och
b) den i statsrådsprotokollet över socialärénden för den 9
maj 1947 framlagda planen angående avveckling av statens
utlänningskommissions och begränsning av statens flyktingsnämnds
verksamhet för hjälp åt flyktingar och andra utlänningar;
II.
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
A) godkänna det förslag till omorganisation av statens utlänningskommission,
som framlagts i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 9 maj 1947,
B) medgiva att personalförteckning för statens utlänningskommission
må fastställas i enlighet med i nämnda statsrådsprotokoll
framförda förslag,
C) medgiva, att två av de å utrikesdepartementets personalförteckning
upptagna kanslibiträdena överföras å övergångsstat,
D) för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa
1. till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m.
m. 4 145 000 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 220.
13
2. till Bidrag till omhändertagande av utlandssvenskar m.
m. 1 000 000 kronor,
E) för budgetåret 1947/48 under V a huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa
1. till Statens utlånningskommission: Avlöningar 1 632 000
kronor,
2. till Statens utlånningskommission: Omkostnader 280 000
kronor;
III. att motionen 1:322 ej må av riksdagen bifallas;
IV. att motionen 1:323 ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Gustaf
Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Albertsson, Gustav Emil Andersson
och Karl Johan Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Bergström,
Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Pettersson i Dahl, Holmström,
Hoppe, Persson i Vinberg och Persson i Svensköp.
Reservation
av herrar Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl och Holmström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens utlänningskommission m. m. a1 i texten