Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Alaj.ts proposition angående fortsatt subventionering av införseln av vissa varor in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-19 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:221, Utlåtande i anledning av Kungl. Alaj.ts proposition angående fortsatt subventionering av införseln av vissa varor in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 221.

1

Nr 221.

Utlåtande i anledning av Kungl. Alaj.ts proposition angående fortsatt

subventionering av införseln av vissa varor in. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 250 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 25 april

1947, föreslagit riksdagen att till Subventionering av införseln av vissa varor

å riksstaten för budgetåret 1947/48 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två bkalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Domö m. fl. (I: 314) och den andra inom andra kammaren av herr

Skoglund i Doverstorp m. fl. (II: 467), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

avslå proposition nr 250 angående fortsatt subventionering av införseln av

vissa varor m. m.;

dels en inom andra kammaren av herr Rubbestad väckt motion (11:463),

vari likaledes hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen nr 250;

dels ock en inom andra kammaren av herr Jansson i Örebro in. fl. väckt

motion (II: 466), vari hemställts, att riksdagen samtidigt med beviljandet

av anslag för subventionering av införsel av vissa importvaror måtte uttala

sig för en mera skärpt och effektiv priskontroll inom de produktionsområden

som komma att få del av denna subventionering.

Beträffande innehållet i ifrågavarande motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna 1:314,

II: 463 och II: 466.

Med bifall till i propositionen 1946:360 framlagt förslag anvisade riksdagen

till Subventionering av införseln av vissa varor å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1946/47 elt reservationsanslag av 25 000 000 kronor

samt underströk i samband därmed angelägenheten av att subventioneringen

tillämpades restriktivt och allenast under av departementschefen angivna

förhållanden. Riksdagen godtog även departementschefens förslag, att bemyndigandet

för Kungl. Maj:t att medgiva subventionering skulle avse tiden

till utgången av juni 1947. I anslutning till vad departementschefen därom

anfört förutsatte riksdagen, att redogörelse för vidtagna subventionsåtgärder

komme att framläggas för 1947 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 saml. AV 221—222.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 221.

Efter särskilda framställningar av priskontrollnämnden har Kungl. Maj:t

genom beslut den 21 mars och den 25 april 1947 av nyssnämnda reservationsanslag

ställt sammanlagt 17 000 000 kronor till priskontrollnämndens

förfogande, därav 6 000 000 kronor för subventionering av införseln av

bomull och 11 000 000 kronor för subventionering av införseln av hudar.

I skrivelse den 17 april 1947 har priskontrollnämnden framlagt förslag

om fortsatt subventionering av införseln av vissa varor under budgetåret

1947/48.

Nämnden har därvid framhållit, att de skäl, som nämnden hösten 1946

åberopade för vidtagande av subventionsåtgärder, enligt dess mening alltjämt

ägde giltighet. Någon avgörande förändring i den internationella prisutvecklingen

hade ännu ej inträffat. Den internationella prisstegringen hade

tvärtom fortsatt. Sålunda låge Moodys råvaruprisindex omkring 26 procent

högre än vid mitten av september 1946 och omkring 11 procent högre än vid

årsskiftet 1946/47. Återanskaffningspriset på bomull hade stigit till omkring

2 kronor 85 öre för kilogram mot 2 kronor 54 öre vid mitten av december

1946. Beträffande hudar hade visserligen blott smärre prisförskjutningar

ägt rum under senare tid, men priserna låge alltjämt på en mycket hög nivå.

Prisstegringen sedan förkrigstiden beräknades av nämnden uppgå till i runt

tal 250 procent för bomull och 150 procent för hudar.

Beträffande kostnaderna för en fortsatt subventionering har priskontrollnämnden

i nyssnämnda skrivelse beräknat det för subvention av bomull

under andra halvåret 1947 erforderliga beloppet till 10 000 000 kronor.

Nämnden har därvid utgått ifrån dels det för närvarande gällande återanskaffningspriset,

2 kronor 85 öre per kilogram, dels ett oförändrat kalkylpris

å bomull för bomullsspinnerierna, 2 kronor 15 öre per kilogram. Utifrån

dessa förutsättningar erhålles för hela budgetåret 1947/48 en totalkostnad

för subventioneringen av bomullsimporten av omkring 20 000 000 kronor.

Nämnden har vidare i en till folkhushållningsdepartementet den 22 april

1947 inkommen promemoria beräknat kostnaderna för en fortsatt subventionering

av importen av hudar under budgetåret 1947/48 till omkring

17 000 000 kronor. Nämnden har härvid utgått ifrån att under ifrågavarande

budgetår inköp beräknas kunna ske av drygt 11 000 ton hudar. Vid

nuvarande prisläge skulle enligt nämndens beräkningar för bibehållande av

ett oförändrat kalkylpris, 1 krona 61 öre per kilogram, erfordras en subvention

av 1 krona 62 öre per kilogram. Nämnden uttalar emellertid, att subventionen

icke bör överstiga 1 krona 50 öre per kilogram.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den prisstegring på de internationella råvarumarknaderna, som hösten

1946 föranledde riksdagen att för subventionering av införseln av vissa varor

under budgetåret 1946/47 bevilja ett reservationsanslag av 25 000 000

kronor, har sedan dess fortsatt. Det har icke kunnat undvikas, alt denna

prisstegring utomlands i vissa fall fått återverkningar på prisläget i Sverige.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 221.

3

Genom den subventionering av införseln av bomull och hudar, som genomförts

på grundval av riksdagens nyssnämnda beslut, har emellertid en annars

oundviklig, ganska avsevärd fördyring av tvenne så viktiga konsumtionsvarugrupper

som kläder och skodon kunnat förhindras.

Vid ett bedömande av frågan om en fortsatt subventionering av importen

bör enligt min mening största avseende fästas vid utsikterna i fråga om den

kommande prisutvecklingen. Därest den internationella prishöjningen kan

antagas vara av övergående art, synas starka skäl tala för att man även i

fortsättningen vidtager åtgärder till förebyggande av att denna prishöjning

i sin helhet får slå igenom på den inhemska marknaden. Därvid böra beaktas

de av priskontrollnämnden påpekade svårigheterna att vid ett framtida

prisfall utomlands få priserna inom landet att återgå i en mot prissänkningen

svarande utsträckning. Å andra sidan kommer uppenbarligen,

såsom även priskontrollnämnden framhållit, frågan om en subventionering

av importen i ett annat läge, därest priserna på de internationella marknaderna

skulle stabilisera säg på nuvarande höga nivå. På något längre sikt

synes det nämligen icke möjligt att genom subventionsåtgärder uppehålla

en i viss mån konstlad skillnad mellan den utländska och den inhemska

prisnivån.

Att i nuvarande läge fälla något bestämt omdöme rörande den sannolika

prisutvecklingen utomlands är knappast möjligt. Skäl synas dock föreligga

för antagandet, att den under det senaste året inträffade prisstegringen åtminstone

i viss utsträckning är av övergående natur. Det synes därför på

sätt nyss framhållits vara påkallat att ännu någon tid framåt vidtaga åtgärder

för att begränsa återverkningarna på den svenska marknaden av denna

internationella prishöjning. De under krisen genomförda clearinganordningarna

torde sålunda i vissa fall böra fortsätta tills vidare, och det torde

icke heller vara uteslutet, att förhållandena kunna komma att påkalla införande

av prisclearing även beträffande andra varor än hittills. För lösande

av det föreliggande problemet äro emellertid dylika clearingförfaranden icke

tillfyllest. På samma sätt som skett under innevarande budgetår bör därför

under budgetåret 1947/48 möjlighet finnas för Kungl. Maj:t att i särskilda

fall medgiva subventionering av importen.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att nästan alla de myndigheter

och sammanslutningar, som vid denna frågas behandling hösten 1946

uttalat sig, hyst mycket starka principiella betänkligheter mot införande av

importsubvenlioner. Jämväl min företrädare i ämbetet underströk starkt de

vådor, som äro förenade med en dylik subventionering. Även jag delar

denna uppfattning. Importsubventioneringar böra därför genomföras i begränsad

omfattning och under närmare angivna förutsättningar. Såsom

sådana synes kunna uppställas, att sannolika skäl tala för antagandet, att

prisstegringen till mera väsentlig del är av övergående karaktär, och att

fråga är om sådana importerade råvaror eller intill råvarustadiet stående

varor, vilkas importpriser utöva ett avsevärt inflytande på den allmänna

prisnivån inom landet. Möjlighet bör emellertid föreligga för Kungl. Maj:t

att i fall, där särskilt starka prispolitiska skäl kunna anföras, förordna om

importsubventionering även där fråga är om andra än nyss angivna varuslag.

Hittills har, såsom av det föregående framgår, subventionering ägt rum

endast av importen av bomull och hudar. Priskontrollnämnden har även i

sin framställning rörande fortsatt importsubventionering särskilt tagit sikte

på dessa varor. .lag är emellertid icke beredd att nu göra några mera preci
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 221.

serade uttalanden om de varuslag, som skola kunna bli föremål för sub

ventionering i samband med import.

Subventionsåtgärder böra liksom hittills kunna vidtagas endast efter beslut

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Kungl. Maj:t bör därvid även meddela

närmare föreskrifter rörande subventioneringens utformning i detalj. En

redogörelse för vidtagna subventionsåtgärder torde böra framläggas för

nästa års riksdag. Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att medgiva subventioner

torde böra avse budgetåret 1947/48.

Medelsbehovet för subventioneringen är givetvis beroende av den omfattning,

i vilken subventionering kommer att äga rum. och de närmare riktlinjer,

som skola följas vid dess tillämpning. Priskontrollnämnden har preliminärt

beräknat kostnaderna för subventionering av importen av bomull

och hudar till (20 000 000 + 17 000 000=) 37 000 000 kronor. Denna beräkning

är dock tämligen oviss med hänsyn till osäkerheten i fråga om den

fortsatta internationella prisutvecklingen. Av det för innevarande budgetår

för detta ändamål beviljade reservationsanslaget av 25 000 000 kronor ha

hittills tagits i anspråk 17 000 000 kronor. Därest inga ytterligare subventionsåtgärder

skulle behöva vidtagas under innevarande budgetår, uppkommer

sålunda å anslaget en reservation av 8 000 000 kronor. Med hänsyn till

ovissheten rörande den fortsatta internationella prisutvecklingen och behovet

av fortsatta subventionsåtgärder synes man emellertid för nästa budgetår

böra räkna med ett icke alltför knappt tillmätt belopp för ändamålet. Jag

förordar att — utöver förefintlig reservation å anslaget — ett belopp av

40 000 000 kronor göres tillgängligt.

I samband med behandlingen av frågan om subventionering av införseln

av vissa varor under innevarande budgetår berördes, i anslutning till vissa

uttalanden av priskontrollnämnden, frågan om möjligheten att finansiera

ifrågavarande verksamhet ur de överskott, som uppkommit eller kunde uppkomma

å den statliga krigsriskförsäkringsverksamheten samt å clearingkassornas

verksamhet. Frågan om dispositionen av överskottet av krigsriskförsäkringsverksamheten

synes mig emellertid icke böra upptagas i detta sammanhang.

Vad åter angår clearingkassorna torde, såsom jag redan framhållit,

deras verksamhet i viss utsträckning komma att fortgå även under

budgetåret 1947/48. Frågan om användningen av eventuellt uppkommande

överskott å dessa kassor torde få upptagas till prövning, sedan denna verksamhet

kunnat i större utsträckning avvecklas. För finansieringen av subventioneringen

av införseln av vissa varor under budgetåret 1947/48 synes

del mig därför vara lämpligare att i likhet med vad som hittills skett ett

reservationsanslag anvisas å driftbudgeten. I enlighet med vad förut nämnts

om storleken av medelsbehovet torde anslaget böra upptagas med 40 000 000

kronor.

Till stöd för de i ärendet väckta motionerna har anförts bland annat

följande.

I:3U och II: 467: Den utländska prisstegringen har fortsatt. Huru förhållandena

komma att gestalta sig i fortsättningen är svårt att förutse. Det

är icke uteslutet, att importpriserna till slut komma att stabilisera sig på eu

högre nivå än den, med vilken man räknade vid subventionernas införande.

Därmed uppstår fara för att dessa senare få en mera permanent karaktär än

som från början varit avsedd. Svårigheterna att avveckla subventionerna

bli större, och i samma mån skärpas de olägenheter, som otvivelaktigt äro

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

5

förbundna med att på detta sätt i längden en konstlad skillnad upprätthålles

mellan den utländska och den inhemska prisnivån.

Eftersom den spekulation i fallande importpriser, vilken 1946 års beslut

måste anses innebära, hittills slagit fel och då det är vanskligt att nu bedöma

den vidare utvecklingen, föreligga starka skäl för en omprövning av

frågan, huruvida överhuvud taget systemet med importsubventioneringar

bör bibehållas. De betänkligheter som anförts däremot ha vunnit i styrka.

Det förtjänar erinras om att priskontrollnämnden i sin skrivelse den

13 september 1946 framhöll, att ett beträdande av subventionsvägen i allmänhet

vore förenat med allvarliga olägenheter och en åtgärd som i princip

måste anses förkastlig. Riksbanksfullmäktige framhöllo vid ärendets remissbehandling

1946, att det icke kunde undvikas, att en importsubventionering

vore ägnad att minska importörernas intresse och möjlighet att vid sina

kontakter med utländska leverantörer nå lägsta möjliga priser. Det är också

uppenbart, att subventionsförfarandet är ägnat att försvaga de svenska

myndigheternas ställning vid handelsförhandlingar med utlandet, när det

gäller att uppnå bästa möjliga villkor; den utländska leverantörens eget

intresse att komma in på marknaden trubbas med nödvändighet i viss mån

av, när han vet, att priset ändå kan komma att undergå reduktion till följd

av från det allmännas sida utbetalad subvention. Därtill kommer, att en

importsubventionering lätt kan ge upphov till klagomål över diskriminerande

behandling. Ett land som har huvudsakligt intresse av exporten av

en viss råvara, som icke subventioneras, finner sig tillbakasatt till förmån

för ett annat land, vars råvaror för export subventioneras.

I sin skrivelse den 17 april 1947 framhåller priskontrollnämnden såsom

ett skäl för fortsatt subventionering, att denna skulle ingå såsom ett led i

den allmänna ekonomiska stabiliseringspolitiken. Denna synpunkt skulle

givetvis äga värde, därest riktlinjer hade presterats för en genomtänkt och

över hela linjen verkande ekonomisk politik med syfte att hindra en inflatorisk

utveckling. Detta har icke veterligen skett. De försök som gjorts för

att nå samförstånd i fråga om den ekonomiska politiken ha hittills strandat.

Den artificiella prissättning, som importsubventionerna medföra, framstår

endast som ett försök att bota vissa symtom för bristen på samhällsekonomisk

balans. Priskontroll och prissättning genom statliga subventioner

kunna emellertid icke i och för sig återställa jämvikten. Snarare försvåra

de i längden situationen genom att för människorna dölja de ekonomiska

realiteterna och på så sätt motverka den eftersträvansvärda anpassningen

av efterfrågan med hänsyn till våra varutillgångar.

Det karakteristiska för läget är, att den monetära köpkraften i samhället

till följd av penninginkomsternas hastiga stegring är synnerligen stor, medan

däremot bristen på arbetskraft och materiel starkt begränsar produktionen

och varuförsörjningen. Vad som därjämte just nu ger anledning till

bekymmer är att vårt lands tillgångar i guld och värdefulla utländska valutor

starkt beskurits, med påföljd att sträng återhållsamhet måste iakttagas

med avseende på importen. Under sådana förhållanden förefaller det, som

om importsubventioneringarna skulle snarare motverka än understödja

den allmänna stabiliseringspolitik, som nu är påkallad.

Ytterligare förtjänar framhållas, att föreliggande fråga också har statsfinansiell

betydelse. Priskontrollnämnden har preliminärt beräknat kostnaderna

för subventionering av importen av bomull och hudar till 37 milj.

kronor. Departementschefen framhåller, alt denna beräkning dock är täm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 221.

ligen oviss med hänsyn till osäkerheten i fråga om den fortsatta internationella

prisutvecklingen. Vidare är att märka, att det i propositionen förutsättes,

att möjlighet bör föreligga för Kungl. Maj:t att i fall, »där särskilt

starka prispolitiska skäl kunna anföras, förordna om importsubventionering

även där fråga är om andra än nyss angivna varuslag», d. v. s. andra

än »sådana importerade råvaror eller intill råvarustadiet stående varor,

vilkas importpriser utöva ett avsevärt inflytande på den allmänna prisnivån

inom landet». Några preciserade uttalanden om de varuslag, som

således skola kunna bli föremål för subventionering i samband med import,

ha icke gjorts i propositionen. Uppenbart är emellertid, att det kan bli

fråga om åtskilliga viktiga varukategorier. I sa fall är det sannolikt, att

det begärda anslaget för 1947/48 jämte reservationen å anslaget för innevarande

år, 8 milj. kronor, kan komma alt visa sig otillräckligt. I nuvarande

läge, då det med hänsyn till vikten att återställa den samhällsekonomiska

balansen är nödvändigt att i möjligaste mån begränsa statens utgifter,

måste förslaget väcka de allvarligaste betänkligheter.

Slutligen må anföras, att stora svårigheter kunna möta, då det gäller att

upphöra med subventionerna. Detta blir i synnerhet fallet, om åtgärden

vid uteblivet prisfall utomlands skulle antagas komma att utlösa en omedelbar

höjning av de inhemska priserna. Tendensen kan befaras gå i riktning

mot ett uppehållande av en sådan konstlad prisskillnad mellan de

utländska och de inhemska priserna, som enligt samstämmig uppfattning

bör undvikas. Även delta är ett skäl för att man nu inte vandrar vidare på

den inslagna vägen, utan i tid beslutar sig för att upphäva importsubventioneringen.

De av priskontrollnämnden påpekade svårigheterna att vid framtida

prisfall utomlands få priserna inom landet att återgå i en mot prissänkningen

svarande utsträckning torde överskattas. I samma mån som den

utländska konkurrensen får göra sig gällande i ett från omfattande och

ingående regleringar frigjort samhällsekonomiskt system kommer det internationella

prisfallet att göra sig gällande även pa den svenska marknaden.

Il: 4G3: Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att nästan

alla de myndigheter och sammanslutningar, som vid denna frågas behandling

hösten 1946 uttalat sig, hyst mycket starka betänkligheter mot införande

av importsubventioner. Att 1946 års riksdag trots detta dock beslöt anvisa

ett reservationsanslag av 25 milj. kr. för detta ändamål torde förnämligast

ha berott därpå att man vid den tiden befann sig mycket nära det s. k.

indextaket, vars överskridande skulle ha medfört betydande lönehöjningar

på skilda områden.

Nu befinna vi oss däremot i ett helt annat läge. Genom de höjda lönerna,

som på senare tid ha genomförts, har det s. k. indextaket redan passerats.

Den ökade köpkraften har ställt statsmakterna inför problemet att hindra

inflationen, som har sin väsentligaste grund i de för flertalet medborgargrupper

betydligt höjda inkomsterna, samtidigt som varutillgangen minskat.

Kan det under dylika omständigheter vara motiverat att ännu mer höja köpkraften

med ytterligare 40 milj. kronor, som i sin tur komma att medföra

en skärpning av inflationen?

Enligt min mening bör man ej göra detta. Man behöver heller inte inbilla

sig att denna eventuella mindre höjning av priset på vissa varor (exempelvis

bomull och sulläder) kommer att få någon nämnvärd inverkan på levnadskostnadsberäkningarna.

Då man observerat, att borttagandet av omsättningsskatten,

som ändå representerade ett årligt värde av cirka 400 milj. kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 221.

haft oerhört liten inverkan på dessa indexberäkningar i sänkande riklning,

böra dessa 40 milj. som föreslås i propositionen knappast ha någon inverkan

i det hänseendet.

Med hänsyn till de betydligt höjda lönerna och den därigenom ökade köpkraften

torde det nu knappast heller kunna anföras några billighetsskäl för

att statsmakterna skola lämna bidrag för dessa relativt små kostnadsstegringar,

som drabba konsumenterna. Dessa kunna säkerligen utan olägenhet

bäras i de allra flesta fallen av vederbörande själva. Även om statens

inkomster f. n. tyckas vara goda böra vi dock tänka på att under goda tider

samla något i ladorna och inte ingiva folket föreställningen om att staten

har obegränsade möjligheter att lämna understöd på alla områden.

11: 466: I propositionen nr 250 föreslås fortsatt subventionering av införsel

av bomull, hudar och vissa andra importvaror. Subventionerna för hudar

ha varit betydande jämfört med fastställda kalkylpriser. Som av propositionen

framgår innebar bemyndigandet för reservförrådsnämnden att av

Svenska garveriidkarnas import- och råvaruförening inköpa vissa partier

hudar samt försälja desamma till garverierna en subventionering på omkring

78,6 öre per kilogram. För det parti hudar på 4 miljoner kilogram som

väntas inkomma under innevarande budgetår beräknar priskontrollnämnden

en subvention på 5 500 000 kronor vara erforderlig, vilket innebär eu

subventionering på 137,5 öre per kilogram, under det kalkylpriset beräknats

till 101 öre.

För budgetåret 1947/48 beräknar priskontrollnämnden att vid ett oförändrat

kalkylpris, 1:61 kronor per kilogram, skulle en subvention på 1:62

kronor per kilogram vara erforderlig för att utjämna klyftan mellan kalkyloch

återanskaffningspris. Nämnden anser dock att subventionen icke bör

överstiga 1:50 kronor per kilogram.

En sådan subventionering kan vara befogad om den är nödvändig för att

förhindra att en tillfällig och onormal stegring av världsmarknadspriserna

slår igenom på hemmamarknaden. Men skall detta uppnås är det nödvändigt

att genom en effektiv priskontroll förhindra att enskilda spekulanter tillgodogöra

sig subventionerna, som ju avsetts att komma allmänheten till

godo.

Läder- och skopriser ha stigit betydligt under kriget. Priset på bottenläder

höll sig före kriget omkring 2:60 kronor per kilogram, men steg till

5: 25 kronor per kilogram år 1945. Det är tydligt att läderfabrikerna under

krigsåren gjort betydande vinster och att läder och skopriser ha kunnat

vara betydligt lägre om priskontrollen förmått fastställa priser som stått

i rimlig relation till de verkliga produktionskostnaderna. För närvarande

är priset på bottenläder 4: 50 kronor per kilogram. Skillnaden mellan gällande

läderpriser och kalkylpriset på hudar är fortfarande så pass avsevärd

att den motiverar eu noggrannare priskontroll.

Läder- och skofabrikanter ha haft goda tider. Detta framgår till och

med av deras egna deklarationsuppgifter. Större skoindustriföretag äro

förmodligen intimt lierade med garverierna, och det torde i dessa fall

vara svårt att urskilja profiterna inom dessa båda produktionsgrenar. Då

skofabrikerna betalat ett orimligt högt pris på läder ha de förmodligen, vad

de stora företagen beträffar, betalat detta till sig själva. Genom de höga

läderpriserna ha de betingat sig god förtjänst genom försäljning av läder

till andra skofabriksföretag samt uppnått höga kostnadskalkyler för skotillverkningen,

på vilka kalkyler skopriserna baserats.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 221.

Utskottet.

Trots de höga världsmarknadspriserna håller sig inköpspriset på svenska

hudar under förkrigspriserna. Enligt uppgift från slakterier anses priserna

på svenska hudar understiga förkrigspriserna med omkring 10 procent.

Detta måste vara onormalt. Å ena sidan kunna dessa priser inte stå i överensstämmelse

med jordbrukarnas produktionskostnader i fråga om kreatursaveln,

och å andra sidan måste garverierna tillgodogöra sig oskäliga vinster

på bearbetningen av svenska hudar. En korrigering av priserna för inhemska

hudar är tydligen befogad.

Om importen av hudar skall subventioneras på det sätt som föreslagits

i proposition nr 250 är det angeläget att skärpa priskontrollen för såväl

garverier som skotillverkningen. Härvid böra inte bara råvarupriser och

andra produktionskostnader granskas utan också företagens vinster. Genom

föreslagna importsubventioner och en effektiv priskontroll borde möjligheter

skapas för en välbehövlig prissänkning på dessa viktiga konsumtionsvaror.

Departementschefen har framhållit, att genom den subventionering av

införseln av bomull och hudar, som genomförts på grundval av riksdagens

år 1946 fattade beslut, en annars oundviklig, rätt avsevärd fördyring av två

så viktiga konsumtionsvarugrupper som kläder och skodon kunnat förhindras.

Vid ett bedömande av frågan om en fortsatt subventionering av importen

borde enligt departementschefens mening största avseende fästas vid utsikterna

i fråga om den kommande prisutvecklingen. Att i nuvarande läge

fälla något bestämt omdöme rörande den sannolika prislitvecklingen utomlands

vore — framhåller departementschefen -— knappast möjligt. Skäl syntes

dock föreligga för antagandet att den under det senaste året inträffade

prisstegringen åtminstone i viss utsträckning vore av övergående natur. Utskottet

är ense med departementschefen därom att det synes påkallat att

ännu någon tid framåt vidtaga åtgärder för att begränsa återverkningarna

på den svenska marknaden av denna internationella prishöjning. På samma

sätt som skett under budgetåret 1946/47 bör därför enligt utskottets mening

möjlighet finnas för Kungl. Maj:t att i särskilda fal! medgiva subventionering

av vissa importvaror.

Utskottet är liksom departementschefen medvetet om de vådor, som äro

förenade med en dylik subventionering. Utskottet vill därför i anslutning

till vad 1946 års riksdag uttalat i ämnet understryka vikten av att subventioneringen

tillämpas restriktivt och allenast under av departementschefen

angivna förhållanden. Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag,

att bemyndigandet för Kungl. Maj:t att medgiva subventionering skall

avse budgetåret 1947/48. 1 enlighet med vad departementschefen därom anfört

förutsätter utskottet, att redogörelse kommer att framläggas för nästa

års riksdag angående vidtagna subventioneringsåtgärder.

I detta sammanhang vill utskottet i anslutning till vad i motionen II: 466

anförts och hemställts framhålla, att utskottet förutsätter, att priskontrollnämnden

har sin uppmärksamhet riktad på frågan om skäligheten av mellanhandsvinsterna

och tillser, att effektivast möjliga priskontroll upprätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 221.

9

hålles inom de produktionsområden, som komma att få del av subventioneringen.

Ifrågavarande motion berör emellertid i huvudsak spörsmål, som

sammanhänga med det förslag till prisregleringslag, som framlagts av Kungl.

Maj:t i propositionen nr 257, och som hänvisats till behandling av lagutskott.

I en inom andra kammaren väckt motion (II: 193) har yrkande

framställts angående effektivisering och skärpning av den statliga priskontrollen

m. m. Denna motion, som även berör det ämne som upptagits i den

till statsutskottet remitterade motionen 11:466, har hänvisats till lagutskott.

Då det i sistnämnda motion framställda yrkandet alltså i annat sammanhang

kommer att bliva föremål för riksdagens prövning anser utskottet sig

icke böra ingå på ett bedömande av i motionen angivna spörsmål, utan anser

för sin del att motionen icke bör till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att för nästa budgetår skulle

till subventionering av vissa varor anvisas ett reservationsanslag av

40 000 000 kronor. Priskontrollnämnden har beräknat kostnaderna för subventionering

av importen av bomull och hudar till 37 000 000 kronor. Av det

för innevarande budgetår beviljade reservationsanslaget, 25 000 000 kronor,

torde vid utgången av budgetåret komma att förefinnas en reservation av

8 000 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså för budgetåret

1947/48 för ändamålet till Kungl. Maj:ts förfogande stå (40 000 000 +

8 000 000 =) 48 000 000 kronor, vilket utgör 11 000 000 kronor mer än vad

priskontrollnämnden beräknat. Den marginal, som enligt utskottets mening

bör stå till förfogande med hänsyn till ovissheten rörande den fortsatta internationella

prisutvecklingen och behovet av en subventionering även av

andra varor än de hittills subventionerade, synes utskottet emellertid kunna

begränsas till 6 000 000 kronor, varför utskottet förordar att för nästa budgetår

till subventionering av införseln av vissa varor anvisas ett anslag av

35 000 000 kronor.

Av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit följer, att utskottet

avstyrker bifall till motionerna 1:314 och 11:467 samt 11:463.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:314 och 11:487 samt

11:463, till Subventionering av införseln av vissa varor för

budgetåret 1947/48 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 000 kronor;

b) att motionen 11:466 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 19 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 221.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, fröken Andersson,

herrar Gillström, Johan Eric Ericson, Albertsson, Gustav Emil Andersson

och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson

i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Hoppe, Petterson i Degerfors och

Jansson i Kalix.

Reservationer:

1) av herr Johan Bernhard Johansson, fröken Andersson, herrar Gustav

Emil Andersson, Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Falla och Rubbestad,

vilka ansett, att utskottet bort avstyrka propositionen och att alltså utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse.

»Av den i proposition nr 250 lämnade redogörelsen framgår, att så gott

som alla de myndigheter och sammanslutningar, vilka uttalade sig vid behandlingen

hösten 1946 av frågan om införande av imporlsubventioner, hyst

mycket starka betänkligheter mot denna åtgärd. De vådor som äro förbundna

med en dylik subventionering underströkos starkt av dåvarande

chefen för folkhushållningsdepartementet, och den nuvarande departementschefen

har i sitt yttrande förklarat sig dela samma uppfattning. Utskottet,

som har samma mening, anser därför, att frågan nu egentligen gäller tidpunkten

för importsubventionernas avveckling och närmast spörsmålet, om

denna avveckling bör ske nu eller om systemet bör få vara i funktion ytterligare

någon tid.

Som skäl för fortsatt importsubventionering har anförts, att denna skulle

bidraga till en allmän stabilisering på det ekonomiska området. Utskottet

anser dock, att subventioneringens betydelse i detta sammanhang betydligt

överdrivits. I själva verket finns det anledning att resa det spörsmålet, huruvida

icke importsubventionerna snarare kunna ha en motsatt verkan och

således ytterligare försämra den ekonomiska jämvikten i samhället. Man

bör nämligen ej förbise att genom ett system med importsubventioner den

allmänna köpkraften i vårt folkhushåll får en ökning av samma storleksordning

som beloppet av subventionerna.

Det karakteristiska för läget är ju, att den monetära köpkraften i vårt

land till följd av penninginkomsternas hastiga stegring är synnerligen stor,

medan däremot varuförsörjningen är starkt begränsad. Eftersom bland annat

bristen på arbetskraft hämmar produktionsutvecklingen och därmed

också den inhemska framställningen av varor, riktar sig givetvis köpkraftsöverskottet

i väsentlig mån mot importvarorna. På den vägen har utveck
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 221.

11

lingen hittills strävat att uppnå jämvikt mellan tillgång och efterfrågan. Vad

som just nu ger anledning till bekymmer är emellertid att vårt lands tillgångar

i guld och värdefulla utländska valutor starkt beskurits, med påföljd

att sträng återhållsamhet måste iakttagas med avseende på importen.

I sådant syfte ha statsmakterna nyligen nödgats vidtaga särskilda åtgärder

för begränsning av vår import. Under sådana förhållanden kan det starkt

ifrågasättas, om man bör genom importsubventioner stimulera just efterfrågan

på sådana varor, vilkas produktion i väsentlig mån bygger på importerade

råmateriel och halvfabrikat.

Med hänsyn till vårt lands begränsade tillgångar av guld och valutor kan

således, enligt utskottets uppfattning, varuförsörjningen icke i nämnvärd

grad förbättras genom import. Eftersom därjämte den inhemska produktionen

är alltför begränsad för att kunna motsvara den genom penninginkomsternas

stegring kraftigt ökade efterfrågan på varor till nu gällande

priser, är det vanskligt att genom en sådan artificiell prissättning, som importsubventionerna

medföra, ge näring åt en ytterligare ökad efterfrågan.

I längden kan denna subventionering komma att försvåra situationen genom

att dölja de ekonomiska realiteterna och på så sätt motverka den eftersträvansvärda

anpassningen av efterfrågan med hänsyn till vårt lands möjligheter

i fråga om varuförsörjningen.

Beräkningarna rörande importsubventioneringens betydelse ur statsfinansiell

synpunkt måste av naturliga skäl bliva synnerligen osäkra. Av den i

ärendet förebragta utredningen framgår, att kostnaderna för subventionering

av importen av bomull och hudar, 37 000 000 kronor, kunna komma

att stegras, därest den internationella prisstegringen fortsätter. Vidare har

departementschefen velat förutsätta, att möjlighet bör föreligga för Kungl.

Maj:t att i fall, där särskilt starka prispolitiska skäl kunna anföras, förordna

om importsubventionering även där fråga är om andra än nu närmast

ifrågakommande varuslag. Detta medför, att det äskade anslaget för budgetåret

1947/48, 40 000 000 kronor, kan komma att väsentligt överskridas.

Under sådana förhållanden finner utskottet, i anslutning till vad i motionerna

1:314 och 11:467 samt 11:463 anförts och hemställts, skäl föreligga

att icke bibehålla importsubventionerna utan att redan nu avveckla

dem, i synnerhet som detta, enligt vad ovan anförts, icke kan ingiva några

betänkligheter ur allmän ekonomisk synpunkt utan står i överensstämmelse

med den nuvarande importpolitiken och kravet på sparsamhet med vårt

lands tillgodohavanden i guld och utländska valutor. Utskottet anser sig

därför icke böra föreslå bifall till Kungl. Majds förevarande förslag.

Med hänsyn till att de i motionen II: 466 berörda spörsmålen äro föremål

för behandling av lagutskott i samband med Kungl. Maj ds i proposition

nr 257 framställda förslag till prisregleringslag jämte eu i ämnet väckt motion

(II: 193) torde motionen 11:466 icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 221.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 314 och

II: 467 samt II: 463, avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag;
b)

att motionen II: 466 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.»;

2) av herrar Aibertsson och Malmborg i Skövde, vilka ansett, att utskottet

bort för nästa budgetår tillstyrka en till 20 000 000 kronor begränsad

medelsanvisning för ifrågavarande ändamål och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 9, som börjar med orden »Kungl.

Maj:ts» och slutar med orden »35 000 000 kronor» bort hava följande

lydelse:

»Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att för nästa budgetår skulle

till subventionering av vissa varor anvisas ett reservationsanslag av

40 000 000 kronor. Priskontrollnämnden har beräknat kostnaderna för subventionering

av importen av bomull och hudar till 37 000 000 kronor. Av det

för innevarande budgetår beviljade reservationsanslaget, 25 000 000 kronor,

torde vid utgången av budgetåret komma att förefinnas en reservation av

8 000 000 kronor. Med hänsyn till denna reservation liksom till nödvändigheten

av att i möjligaste mån undvika ytterligare belastning av budgeten

anser utskottet, att det av Kungl. Maj:t begärda anslaget bör begränsas. Utskottet

förordar därför att för nästa budgetår till subventionering av införseln

av vissa varor anvisas ett anslag av 20 000 000 kronor.»;

deis ock utskottets hemställan under punkten a) bort hava följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:314 och 11:476

samt II: 463, till Subventionering av införseln av vissa varor

för budgetåret 1947/48 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:419 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt subventionering av införseln av vissa varor m. m. s. 2 i texten