Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till utbildning av tandläkare in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-06-19 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:222, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till utbildning av tandläkare in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

13

Nr 222.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till utbildning

av tandläkare in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt

82, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Tandläkarinstituten: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 400 000

kronor;

dels till Tandläkarinstituten: Omkostnader ett förslagsanslag av 450 000

kronor;

dels till Tandläkarinstituten: Nyanskaffning och underhåll av utrustning

vid tandläkarinstitutet i Stockholm ett reservationsanslag av 108 000 kronor;

dels till Tandläkarinstituten: Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

ett förslagsanslag av 222 000 kronor;

dels till Tandläkarinstituten: Utrustning för tandläkarinstitutet i Malmö

ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;

dels ock till Anordnande av utbildning för tandtekniker ett reservationsanslag

av 47 100 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 253 framlagt de förslag

i ämnet, som närmare framgå av den följande redogörelsen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Fagerholm in. fl. väckt motion

(II: 468), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att avdelningssköterska

vid tandläkarinstitut erhåller följande lönegradsplacering: på tandkirurgisk

avdelning samt avdelning för karieslära och protesavdelning en lönegrad

över avdelningssköterska vid statligt undervisningssjukhus; på avdelning för

röntgendiagnostik och intermedicinsk avdelning samt avdelning för barntandvård

och allmän mottagningsavdelning samma lönegrad som avdelningssköterska

vid statligt undervisningssjukhus; att operationssköterska på tandkirurgisk

avdelning placeras i samma lönegrad som avdelningssköterska å

statligt undervisningssjukhus; samt att anslag till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal vid tandläkarinstitutet i Malmö utgår med erforderligt

belopp till avlöning av tre avdelningssköterskor i lönegrad Eo 9 samt en sjuksköterska

i lönegrad Eo 8,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 222.

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lundgren och Kort Johansson (I: 319) och den andra inom andra

kammaren av herr Skoglund i Umeå m. fl. (11:473), i vilka hemställts, att

riksdagen vid besvarandet av Kungl. Maj:ts proposition nr 253 ville beakta

de av motionärerna anförda synpunkterna.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna II: 468 och 11:473.

Till behandling i nu ifrågavarande sammanhang föreligga

dels framställning från tandläkarinstitutets i Stockholm lärarråd angående

anslag för institutets verksamhet för budgetåret 1947/48,

dels 1944 års tandläkarutbildningssakkunnigas den 10 december 1946 avgivna

betänkande i fråga om hjälpkrafterna i tandvårdsarbetet (Betänkande

om tandläkarutbildningens ordnande m. m., del II; stat. off. utr. 1946:87),

dels samma sakkunnigas den 20 januari 1947 avgivna betänkande angående

tandläkarinstitutens organisation m. m. (Betänkande om tandläkarutbildningens

ordnande m. m., del III; stat. off. utr. 1947:9),

dels ock samma sakkunnigas skrivelser den 15 mars 1947 angående anslag

för budgetåret 1947/48 till tandläkarinstituten i Stockholm och Malmö.

I ärendet hava yttranden avgivits av de medicinska fakulteterna vid universiteten

i Uppsala och Lund, lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, tandläkarinstitutets i Stockholm lärarråd, kanslern för rikets

universitet, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborg och Malmö,

som inhämtat yttranden från stadsfullmäktige i respektive städer, överstyrelsen

för yrkesutbildning, statens arbetsmarknadskommission, statskontoret,

allmänna lönenämnden, riksräkenskapsverket och byggnadsstyrelsen

samt norrlandskommittén och 1946 års folktandvårdssakkunniga ävensom

styrelsen för svenska landstingsförbundet, styrelsen för svenska stadsförbundet,

svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkareförbund gemensamt,

svenska läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, svenska tandteknikerförbundet,

svenska tandsköterskeförbundet, tandläkarinstitutets i Stockholm

icke-ordinarie lärares förening, Sveriges förenade studentkårer, odontologiska

föreningen vid tandläkarinstitutet i Stockholm och Sveriges dentallaboratorieägareförening,

varjämte laboratorn G. Herulf och tandläkaren

L. Åkerblom inkommit med skrifter.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Göteborgs och

Bohus läns landsting i en till Kungl. Majrt inkommen skrift anhållit, att åtgärder

måtte vidtagas för inrättande av ett tandläkarinstitut även i Göteborg.

Departementschefen har till en början (avdelning I, s. 3—8 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25 april 1947)

lämnat en redogörelse för tandläkarutbildningsfrågornas nuvarande läge, till

vilken här torde få hänvisas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

15

I. Tandläkarinstitutens yttre organisation.

1944 års tandläkarutbsidningssakkunniga ha — efter att först ha lämnat

en översikt över bestämmelserna angående organisationen vid universiteten

och högskolorna -— uttalat, att följande tre huvudalternativ synas möjliga

i fråga om tandläkarinstitutens organisation, nämligen

att tandläkarinstituten förbindas organisatoriskt med universitet eller medicinsk

högskola (alternativ I),

att tandläkarinstituten organiseras såsom självständiga högskolor eller institut

och stå under överstyrelse av kanslern för rikets universitet samt i

övrigt styras av ett lärarkollegium (alternativ 11), samt

att tandläkarinstituten organiseras såsom självständiga högskolor eller institut

med en särskild styrelse, varvid denna antingen kan omhänderha hela

förvaltningen eller dela denna med kanslersämbetet så att styrelsen har den

ekonomiskt-administrativa förvaltningen och kanslersämbetet förvaltningen

i fråga om forskningen och undervisningen (alternativ III).

De sakkunniga ha framhållit, att nämnda schematiska indelning kan tilllämpas

så, att man väljer samma organisationsform för samtliga tandläkarinstituten

eller för vart och ett av dessa väljer den, som från föreliggande

olika förutsättningar synes vara den bästa. De sakkunniga ha därför diskuterat

dels fördelar och nackdelar av här angivna huvudalternativ med

den utgångspunkten att det gäller att finna den bästa gemensamma organisationsformen,

dels ock problemet, huruvida det av praktiska skäl är nödvändigt

eller icke att organisationsfrågan löses på samma sätt för de olika

tandläkarinstituten.

För egen del ha tandläkarutbildningssakkunniga, enär odontologin måste

anses såsom en gren av medicinen, ansett uppenbart, att den odontologiska

undervisningen bör så organiseras, att den vinner en nära anknytning till de

medicinska högskolorna. De sakkunniga ha därför föreslagit, att forskningen

och undervisningen i den medicinska disciplin, som bildas av de odontologiska

ämnena, anförtros åt en särskild odontologisk avdelning av medicinska

fakulteten vid universitetet i Lund, såvitt angår tandläkarinstitutet i

Malmö, och åt en särskild odontologisk avdelning vid karolinska institutet,

såvitt angår tandläkarinstitutet i Stockholm. Avdelningen bör utgöras av

professorerna i de odontologiska ämnena jämte tre andra till fakulteten

resp. karolinska institutet hörande, genom val med slutna sedlar för tre

år i sänder utsedda professorer. Med hänsyn dels till omfattningen och beskaffenheten

av de ekonomiska förvaltningsuppgifter, som ifrågakomma

vid ett tandläkarinstitut, dels till den nära anknytning tandläkarinstituten

torde komma att få till folktandvården ha de sakkunniga emellertid för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 222.

ordat, att tandläkarinstitutens ekonomiska förvaltning skiljes från respektive

universitets och karolinska institutets ekonomiska administration och omhänderhaves

av en särskild ekonominämnd, i vilken, såvida institutet deltar

i folktandvården, ingår representant för den kommun, inom vilken institutet

är beläget.

Ledamöterna av de sakkunniga von Hofsten, Lindbärg, Pålsson och Wikblad

ha i ett särskilt gttrande förklarat, att de icke kunnat biträda sakkunnigmajoritetens

förslag, i vad gäller tandläkarinstitutens administration och

organisation. De ha i stället förordat, att i vart fall för närvarande, då hinder

ansetts föreligga för att odontologin skulle kunna bilda egen universitetsfakultet,

tandläkarinstituten böra organiseras såsom självständiga högskolor,

vilka, i vad gäller forskning och undervisning, lämpligen kunna i de delar,

där kanslersämbetets medverkan kan befinnas påkallad, sortera under kanslersämbetet,

men i övrigt, i vad gäller den administrativa-ekonomiska ledningen

och tillsynen, förvaltas vart och ett av en särskild styrelse. Enligt

reservanternas mening synes odontologin vid sådant förhållande utåt få en

självständigare och mera jämbördig ställning, än om tandläkarinstitutens

professorer skulle hänföras till en avdelning av medicinska fakulteten i Lund

respektive karolinska institutet med avvikande befogenheter i förhållande

till övriga fakultetsledamöter.

Emot sakkunnigmajoritetens förslag ha starka erinringar framförts i de

flesta remissyttrandena. Lärarkollegiet vid karolinska institutet har i vad

avser tandläkarinstitutet i Stockholm avstyrkt förslaget, som enligt kollegiets

uttalanden skulle medföra, att karolinska institutet utåt finge bära ansvaret

för vad som tilldroge sig vid tandläkarinstitutet, trots att kollegiet komme

att få ett mycket litet realinflytande på dettas skötsel. Kollegiet har funnit

det ur alla synpunkter bättre, att tandläkarinstitutet i Stockholm organisatoriskt

helt frigöres från karolinska institutet och upprättas såsom en självständig

högskola. I varje fall har kollegiet bestämt motsatt sig, att de medicine

professorerna skola åläggas att vara medlemmar av en odontologisk

avdelning. Kanslern har förordat, att tandläkarinstitutet i Stockholm organiseras

såsom en fristående skola under kanslerns överstyrelse, medan tandläkarinstitutet

i Malmö syntes böra organiseras i huvudsak på sätt de sakkunniga

förordat.

Medicinalstyrelsen och tandläkarorganisationerna ha anslutit sig till reservanternas

mening.

Departementschefen har av närmare anförda skäl (s. 20—22) icke ansett

vare sig alternativ I eller alternativ III erbjuda en ur olika synpunkter ändamålsenlig

lösning av tandläkarinstitutens organisationsfråga. Han har därför

ansett sig böra förorda, att dessa institut organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas alternativ II, d. v. s. såsom självständiga

högskolor under ledning av rektor och lärarkollegium samt under överin
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

17

seende av universitetskanslern. Departementschefen har vidare anfört bland

annat följande.

Genom kanslersämbetets förmedling erhålles den anknytning till universitetsorganisationen,

som jag finner betydelsefull. Denna anknytning blir

dock icke lika stark som enligt alternativ I och icke heller vinnes den i och

för sig önskvärda kontakt med den praktiska tandvårdsverksamheten utanför

tandläkarinstituten, som torde ha varit huvudsyftet för dem som förordat

alternativ III. Enligt mitt förmenande kunna emellertid även vid en

lösning enligt alternativ II genom vidtagande av vissa åtgärder åvägabringas

såväl eu förstärkt anknytning till de medicinska vetenskaperna som en närmare

kontakt med den praktiska tandvårdsverksamheten. Jag erinrar i detta

avseende om att medicinalstyrelseutredningen i sitt betänkande (SOU

1946: 20) ifrågasatt, huruvida icke en organiserad form för överläggningar

borde skapas mellan representanter för medicinalstyrelsen och den praktiska

sjukvården utanför undervisningssjukhusen, å ena, samt vederbörande

universitetsmyndigheter, å andra sidan, i syfte att belysa av utvecklingen

på hälso- och sjukvårdens område aktualiserade behov beträffande

undervisningens planläggning och utformning. Enligt utredningens mening

skulle detta eventuellt kunna ske genom att vid universitetskanslerns sida

ställdes en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd, bestående av representanter för

de medicinska fakulteterna, karolinska institutet, medicinalstyrelsen och

tjänsteläkarorganisationerna. Sedan kanslern — efter hörande av vederbörande

universitetsmyndigheter — tillstyrkt, att åtgärder vidtagas för att tillskapa

eu dylik instans, har ärendet remitterats till medicinalstyrelsen. I syfte

att åvägabringa den nu i samband med tandläkarinstitutens organisation aktuella

förstärkta anknytningen till de medicinska vetenskaperna och den

närmare kontakten med den praktiska tandvårdsverksamheten anser jag,

att i en eventuell dylik nämnd böra ingå även en eller flera representanter

för tandvården. Min avsikt är att så snart sig göra låter ånyo anmäla denna

fråga för Kungl. Maj:t. I detta sammanhang vill jag framhålla, att universitetskanslersämbetet

på grund av den ökande verksamheten vid de under

ämbetet lydande läroanstalterna under senare år blivit alltmer arbetstyngt.

En snar förstärkning av arbetskrafterna torde därför vara ofrånkomlig. Det

är uppenbart, att behovet av eu dylik förstärkning blir än mer trängande,

när ämbetet skall omhänderha överledningen även av den successivt svällande

organisationen för tandläkarutbildning. Det är min avsikt att i sinom

tid upptaga denna fråga till närmare övervägande.

Vid tandläkarinstitutet i Stockholm synes den nya administrativa organisationen

lämpligen böra genomföras från ingången av läsåret 1947/48 (den

1 september 1947). Dock bör den befattning med institutets ekonomiska

angelägenheter, som nu åvilar kamreraren vid karolinska institutet, fortsätta

tills vidare under budgetåret 1947/48. Vidare böra nu gällande föreskrifter

för avläggande av tandläkarkandidatexamen vid karolinska institutet

och medicinska fakulteten i Lund tillämpas även under nämnda budgetår.

I fråga om det blivande tandläkarinstitutet i Malmö bör beslut om organisationen

meddelas att gälla från den 1 januari 1948. Vissa tillfälliga anordningar

synas emellertid behöva genomföras vid detta institut. De provisoriska

anordningarna för tandläkarutbildning i Malmö synas liksom för närvarande

böra stå under ledning av lärarrådet vid institutet i Stockholm.

liihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 221—222.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Departementschefen har vidare i detta sammanhang upptagit till behandling

vissa specialfrågor — nämligen lärarkollegiernas vid tandläkarinstituten

sammansättning m. m., den ekonomiska förvaltningen vid instituten samt

vissa provisoriska anordningar vid det blivande tandläkarinstitutet i Malmö.

Beträffande vad departementschefen därutinnan anfört och föreslagit torde

få hänvisas till statsrådsprotokollet, s. 23—26.

Personalorganisationen.

Ett nära samband råder givetvis mellan studieplanen för tandläkarutbildningen

och behovet av personal vid tandläkarinstituten. I propositionen

1946: 241 framlades förslag till studieordning för tandläkarutbildningen, i

huvudsak överensstämmande med en av landshövdingen P. C. Jonsson inom

ecklesiastikdepartementet verkställd överarbetning av ett av tandläkarutbildningssakkunniga

utarbetat förslag till femårig ny studieplan. I skrivelsen

1946: 454 i anledning av propositionen anmälde sedermera riksdagen,

att utredningsmannens förslag innebure en lösning av förevarande spörsmål,

som i princip borde godtagas. Riksdagen förklarade sig dock härvid förutsätta,

att Kungl. Maj:t, innan den nya studieplanen fastställdes, läte verkställa

ytterligare undersökning med avseende å möjligheterna att nedbringa

studietiden under den av utredningsmannen angivna. Sedan landshövding

Jonsson förordnats att verkställa den av riksdagen begärda ytterligare

undersökningen och framlagt förslag i ämnet, ha tandläkarutbildningssakkunniga

med beaktande av de av Jonsson framlagda utredningsresultaten

avgivit slutliga förslag till studieplan för tandläkarutbildningen, varefter

kanslern för rikets universitet efter av Kungl. Maj:t erhållet bemyndigande

den 7 mars 1947 fastställt studieplan för tandläkarkandidat- och tandläkarexamina

i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag att

tillämpas successivt frän och med höstterminen 1947.

På grundval av det sålunda framlagda, sedermera fastställda förslaget till

studieplan ha tandläkarutbildningssakkunniga i sitt betänkande om tandläkarinstitutens

organisation avgivit förslag till personalorganisation för

tandläkarutbildningen.

A. Den prekliniska undervisningen.

Departementschefen har härom anfört följande.

De överläggningar, som landshövding Conrad Jonsson våren 1946 förde

med representanter för karolinska institutet, resulterade i stort sett i, att

enighet uppnåddes om att preklinisk undervisning för tandläkarstuderande

kunde förläggas till detta instituts nya institutionsbyggnader utan andra

lokala anordningar än som sedermera beslutats. Under det utredningsarbete,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

19

som bedrivits av de medicinska högskolornas organisationskommitté rörande

den medicinska forskningens och undervisningens organisation, ha sedan

dess nya synpunkter gjorts gällande. I enlighet härmed ha tandläkarutbildningssakkunniga

föreslagit en utökad lärarorganisation för den prekliniska

undervisningen för tandläkarstuderande. Lärarkollegiet vid karolinska institutet

har vidare för sin del bestämt hävdat att, om medicinens egna utrymmesbehov

skulle kunna tillgodoses, institutionslokalerna icke vore tillräckliga,

därest preklinisk undervisning enligt de sakkunnigas förslag skulle

förläggas till institutet. Även medicinska fakulteten i Lund har understrukit

behovet av utökade lokaler. Under sådana omständigheter finner jag det för

egen del icke möjligt att redan nu taga slutlig ställning till spörsmålet om

den prekliniska undervisningens organisation.

Jag erinrar i detta sammanhang, att den nya femåriga studieplanen för

tandläkarutbildningen fastställts att träda i tillämpning successivt från och

med höstterminen 1947. Avsikten har sålunda varit, att den av de sakkunniga

föreslagna organisationen för den prekliniska undervisningen (första

årets studier) skulle genomföras från och med budgetåret 1947/48. I avvaktan

på resultatet av den ytterligare utredning av hithörande spörsmål,

som synes ofrånkomlig, måste en tillfällig anordning vidtagas, om icke avbrott

i tandläkarexaminationen skall uppstå framdeles. En utväg vore att

uppskjuta genomförandet av den nya studieplanen ett år och under detta år

anordna den prekliniska undervisningen enligt hittillsvarande studieplan.

Med hänsyn till bristerna i den nuvarande studieordningen ej minst ur folktandvårdens

synpunkt anser jag mig dock icke vilja i första hand förorda

denna utväg. I stället synes såsom från början avsetts den nya studieplanen

böra tillämpas från och med nästa termin, dock med den tillfälliga ändringen,

att undervisningen i de prekliniska huvudämnena samt i speciell

tandhistologi och allmän bakteriologi begränsas till de i dessa ämnen enligt

studieplanen ingående föreläsningarna och demonstrationerna under det att

de praktiska övningarna, dissektionerna och laborationerna bortfalla. Däremot

kan undervisningen i speciell tandanatomi och propedeutisk bettlära

redan nu helt ordnas enligt den nya studieplanen, då denna undervisning

skall vara förlagd till tandläkarinstituten. Mitt förslag innebär, att den prekliniska

undervisningen vid såväl karolinska institutet som Lunds universitet

tillfälligt begränsas till i huvudsak samma omfattning som enligt nu

gällande studieplan eller till enbart föreläsningar och demonstrationer, varvid

antalet föreläsningstimmar i huvudsak bör överensstämma med nu gällande

ordning. För undervisningens genomförande i de ämnen, vari sådan

begränsning äger rum, erfordras liksom hittills allenast kursgivare, till vilket

vederbörande professor eller annan lämplig person bör förordnas. Liksom

nu bör professorn ha ansvaret för undervisningens genomförande. Ivursgivarna

böra tillerkännas arvoden, beräknade efter samma grunder som

under innevarande budgetår.

Den i det föregående förutsatta utredningen torde i främsta rummet böra

avse frågan, i vilken mån den upprustning av den medicinska forskningens

och undervisningens resurser, som jag i annat sammanhang ämnar tillstyrka,

kan lägga hinder i vägen för ett inrymmande av ifrågavarande prekliniska

undervisning i de nya institutionslokalerna vid karolinska institutet samt

vilka organisatoriska och andra åtgärder, som kunna vara påkallade för att

samordna denna undervisning med verksamheten i övrigt vid institutet. En

motsvarande undersökning torde böra göras jämväl beträffande medicinska

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 222.

fakulteten i Lund. En översyn synes behövlig jämväl av den föreslagna

lärarorganisationen med beaktande av eventuellt förefintliga möjligheter till

begränsningar. I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på att

nuvarande möjligheter för tandläkarinstitutens olika förvaltningsorgan att

utöva ledning och kontroll över denna till andra akademiska läroanstalter

förlagda undervisning och den därtill knutna relativt stora lärarpersonalen

äro begränsade. Det kan därför ifrågasättas, om icke ledningen och ansvaret

för denna undervisning borde helt förläggas till karolinska institutet

respektive medicinska fakulteten i Lund. Utan att taga någon ställning i

frågan förutsätter jag, att jämväl detta och därmed sammanhörande spörsmål

beaktas vid utredningen.

B. Den propedeutiska och kliniska undervisningen.

Tandläkarutbildningssakkunnigas förslag innebära i viss utsträckning

ändrade anställnings- och tjänstgöringsvillkor för den till tandläkarinstituten

knutna personalen för den propedeutiska och kliniska undervisningen ävensom

en väsentlig utökning av denna personal främst med hänsyn till de

med den nya femåriga studieplanen förenade behoven.

Det må erinras, att övergången till den nya studieplanen är avsedd att

ske successivt och att därför även behovet av ökad personal kommer att

framträda efter hand. Någon definitiv ställning till den slutliga personalorganisationen

behöver därför ej ske nu.

1. Olika slag av befattningshavare,

a) Lärarpersonal.

Lärarpersonalen för den propedeutiska och kliniska undervisningen för

tandläkarstuderande utgöres av professorer, laboratorer, avdelningstandläkare,

assistenter och amanuenser. Någon ändring härutinnan föreslås icke

av de sakkunniga, som förorda, att därutöver ett antal till tandläkarinstituten

knutna docentstipendier inrättas.

Departementschefen har under förevarande avsnitt huvudsakligen uppehållit

sig vid frågan om kompetensfordringarna för erhållande av professur

och undervisningsskyldigheten för professorerna samt frågan om löneställningen

och tjänstgöringsförhållandena för laboratorerna. Beträffande vad

departementschefen härutinnan anfört och föreslagit torde få hänvisas till

statsrådsprotokollet, s. 41—50.

b) Skötcrske- och laboratoriepersonal.

Sköterske- och laboratoriepersonalen vid tandläkarinstitutet i Stockholm

utgöres av avdelningssköterskor, tandsköterskor, kontrollbiträden, tekniska

biträden, kliniskt biträde, preparatris, tandtekniker och sköterskebiträde. De

sakkunniga föreslå, att vid tandläkarinstituten skola finnas de olika slags

hithörande befattningar, som framgå av det följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande m 222.

21

Avdelningssköterskor in. in.

För närvarande finnas vid tandläkarinstitutet i Stockholm fem avdelningssköterskor,

nämligen på tandfyllningsavdelningen, protesavdelningen, tandkirurgiska

avdelningen och röntgenavdelningen samt en gemensam för ortodonti-

och barntandvårdsavdelningarna. Fyra avdelningssköterskor äro placerade

i lönegrad A 7 och en i lönegrad Eo 7.

De sakkunniga ha i sitt betänkande lämnat en närmare redogörelse för

avdelningssköterskornas åligganden samt i övrigt anfört bland annat följande.

Tandläkarinstitutets lärarråd har i remissyttrande över betänkande med

utredning och förslag angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds-

och ekonomipersonal m. m. (SOU 67: 1946) den 29 oktober 1946

framhållit, att de angivna arbetsuppgifterna totalt ställa större krav på avdelningssköterskornas

kompetens bland annat såsom arbetsledare och i fråga

om omdöme än vad som i regel är fallet beträffande avdelningssköterska å

sjukhus. De sakkunniga vilja för sin del betona, att effektiviteten i tandläkarinstitutens

patientvårdande verksamhet, särskilt vid deras inordnande

i folktandvården, i icke ringa grad blir beroende av avdelningssköterskornas

förmåga att skapa ordning och arbetsintensitet i elevernas och tandsköterskornas

dagliga verksamhet på de olika avdelningarna.

Beträffande kompetensfordringar och löneställning föreslå de sakkunniga,

att avdelningssköterska på tandkirurgisk avdelning samt avdelningar för

karieslära och proteslära bör ha utbildning både som tandsköterska och

sjuksköterska, varvid avdelningssköterska på tandkirurgisk avdelning därjämte

bör ha tjänstgjort såsom operationssköterska, ävensom placeras i lönegrad

A 9,

att sköterska på avdelningen för röntgendiagnostik och den internmedicinska

mottagningsavdelningen samt sköterskan för operationskursen på

tandkirurgiska avdelningen, vilka befattningshavare icke behöva tandsköterskeutbildning,

placeras i lönegrad A 7,

samt att för avdelningarna för odontologisk ortopedi, barntandvård, bettanalys

med parodontoprotetik, allmänna mottagningsavdelningen samt avdelningen

för pulpa- och rotbehandling inrättas tjänster i lönegrad A 7 såsom

avdelningstandsköterskor. För dessa befattningar borde icke krävas

sjuksköterskekompetens.

T andsköter s k o r.

De vid tandläkarinstitutet i Stockholm anställda tandsköterskorna äro

placerade i 6 lönegraden såsom extra ordinarie eller extra, varjämte tillfälligt

finnes ett antal arvodesanställda tandsköterskor. De sakkunniga anföra

följande.

De tandsköterskor, som kunna beräknas vara erforderliga för institutens

drift, böra knytas till instituten genom en fastare anställningsform än som

extra ordinarie. Det bör för övrigt betonas, att tandsköterskorna utföra ett

svårt och krävande dagligt arbete i sin ställning mellan å ena sidan lärare

och avdelningssköterskor och å andra sidan tandläkareleverna. Den dagliga

assistansen vid arbetsstolar, i operationsrum, injektionsrum, sterilisationsrum

och demonstrationssalar ställer större krav på dessa befattningshavares

självständiga omdöme samt förmåga att snabbt fullgöra hjälpen åt den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 222.

ovane eleven än vad det dagliga arbetet hos en rutinerad tandläkare i allmänhet

fordrar. Vid nu rådande konkurrens om kvinnlig arbetskraft torde

det heller icke vara möjligt att få kompetenta befattningshavare å dessa

tjänster, såvida icke anställnings- och avlöningsförhållanden regleras på ett

tillfredsställande sätt. En bättre avvägning av den proportion, som bör råda

för de vid tandläkarinstituten anställda tandsköterskorna i fråga om ordinarie,

extra ordinarie samt extra och arvodesanställning, måste sålunda

komma till stånd. De sakkunniga anse för sin del, att omkring 50 % av

tandsköterskorna böra beredas ordinarie, 30 % extra ordinarie samt 20 %

extra eller arvodesanställning. De sakkunniga förorda vidare, att tandsköterskorna

skola vara placerade i 6 lönegraden. Arvodesanställd sköterska

bör erhålla 3 600 kronor för år.

Kontrollbiträden.

Vid det nuvarande tandläkarinstitutet äro kontrollbiträdena, som ha till

uppgift att taga hand om patienterna in. in. och vilka böra vara utbildade

tandsköterskor, placerade i lönegrad Eo 6.

De sakkunniga föreslå, med samma motivering som i fråga om tandskötersketjänsterna,

att kontrollbiträdestjänsterna skola placeras såsom ordinarie

eller extra ordinarie i lönegrad 6.

Tekniska biträden.

De vid tandläkarinstitutet anställda tekniska biträdena äro placerade i 6

lönegraden såsom extra ordinarie eller extra. De tekniska biträdena utgöras

huvudsakligen av biträden med viss tandteknisk utbildning, vilka arbeta på

laboratorierna och biträda särskilt vid fantomkurserna. Med hänsyn till

deras utbildning samt arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter anse

de sakkunniga, att den hittillsvarande placeringen i 6 lönegraden är väl befogad,

dock böra de hittillsvarande tekniska biträdena vid institutet i Stockholm

och motsvarande befattningshavare vid institutet i Malmö erhålla ordinarie

ställning. Övriga nyinrättade tjänster böra givas icke-ordinarie

ställning.

Preparat riser och l a b o r åt o r i eb it r äd e n.

Preparatriser och laboratoriebiträden äro kvalificerade biträden, som böra

ha långvarig specialutbildning för utförande av preparationsarbete och kemiskt-kliniskt

arbete på laboratorier.. Beskaffenheten av de göromål, som

åvila dem, synes enligt de sakkunniga vara sådan, att dessa biträden böra

beredas anställning i lönegrad A 7.

T andtekniker.

Sedan år 1944 finnes anställd en tandtekniker mot ett arvode av numera

7 700 kronor för år. De sakkunniga förorda i ett senare sammanhang inrättande

av ytterligare befattningar såsom tandtekniker för att institutens

behov av kvalificerad teknisk assistans vid den utvidgade patientbehandlingen

och vid fantomkurserna skall kunna tillgodoses, samt uttala, att

ifrågavarande befattningshavare icke, såsom hittills varit fallet, längre böra

avlönas med enbart arvoden, om instituten i konkurrens med den fria marknaden

skola kunna erhålla för arbetsuppgifterna lämpade tandtekniker. De

sakkunniga föreslå, att tandtekniker vid tandläkarinstituten skola placeras

i 14 lönegraden samt att vid vartdera institutet en tandtekniker bör beredas

ordinarie och övriga extra ordinarie eller extra anställning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

23

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande kompetensfordringarna för sköterskepersonalen

föranleder ingen erinran från min sida.

Såsom förordats bland annat av allmänna lönenämnden, torde avdelningssköterslcorna

icke för närvarande böra placeras högre än i lönegrad 8.

Vad beträffar tandläkarinstitutet i Stockholm torde lärarrådet därstädes

böra äga alt till innehavare av avdelningsskötersketjänsterna å tandkirurgiska

avdelningen och protesavdelningen utan ansökningsförfarande utnämna

de nuvarande avdelningssköterskorna å nämnda avdelningar, ehuru

dessa befattningshavare icke avlagt både sjuksköterske- och tandsköterskeexamen.

De ha emellertid innehaft de nuvarande befattningarna under en

följd av år. Tjänsten å avdelningen för karieslära vid samma institut innehaves

för närvarande av en sköterska i lönegrad Eo 7. Med hänsyn till att

flera avdelningssköterskor i 7 lönegraden finnas vid institutet synes tillfälle

böra beredas för samtliga dessa sköterskor att anmäla sig till ifrågavarande

nya tjänst i 8 lönegraden, innan densamma tillsättes. Kungl. Maj:t bör framdeles

meddela erforderliga föreskrifter härom.

I likhet med lönenämnden biträder jag förslagen till löneställning för

sjuksköterskor (avdelningssköterskor), avdelningstandsköterskor, tandsköterskor

och kontrollbiträden, vilka alltså böra placeras, sjuksköterskorna

och avdelningstandsköterskorna i 7 lönegraden samt tandsköterskorna och

kontrollbiträdena i 6 lönegraden. Arvodesanställd tandsköterska bör med

hänsyn till omförmälda arvodesreglering erhålla ett till 4 032 kronor förhöjt

arvode. Med hänsyn till pågående utredning bör slutlig ställning för

närvarande icke tagas till förslaget om lönegradsplacering av laboratoriebiträden

(kliniska biträden), preparatriser och tekniska biträden. Erforderliga

laboratoriebiträden och preparatriser torde därför böra tills vidare erhålla

icke-ordinarie anställning i 7 lönegraden och tekniska biträdena i 6

lönegraden.

Vad slutligen tandteknikerna beträffar, har i flera yttranden framhållits,

att den av de sakkunniga föreslagna placeringen i 14 lönegraden är för låg.

I anslutning till tandläkarinstitutets lärarråds yttrande vill jag förorda, att

en ordinarie tandteknikerbefattning vid protesavdelningen och en extra

ordinarie tandteknikerbefattning vid avdelningen för parodontoprotetik

placeras i 16 lönegraden. I avvaktan på närmare erfarenheter kunna de

övriga tandteknikerbefattningar, som kunna vara erforderliga, placeras i

14 lönegraden enligt de sakkunnigas förslag.

Till stöd för de i motionen II: 468 framställda yrkandena angående avdelningssköterskas

vid tandläkarinstitut lönegradsplacering m. in. har anförts

bland annat följande.

1944 års tandläkarutbildningssakkunniga ha i sitt betänkande om tandläkarutbildningens

ordnande in. in. del III, Tandläkarinstitutens organisation

in. m. framhållit, att olika kompetensfordringar böra ställas på

dessa befattningshavare, och anse, att avdelningssköterska på tandkirurgisk

avdelning, avdelning för karieslära samt avdelning för proteslära bör ha

utbildning såsom både tandsköterska och sjuksköterska, varvid avdelningssköterska

på tandkirurgisk avdelning därjämte bör ha tjänstgjort såsom

operationssköterska. Med hänsyn till dessa kompetensfordringar förorda

de sakkunniga, att avdelningssköterska av detta slag placeras i lönegrad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 222.

A 9. Befattningshavarna på avdelning för röntgendiagnostik och intermedicinsk

avdelning böra ha tjänstgjort såsom respektive röntgen- och laboratori

esköterska och föreslås av de sakkunniga placerade i lönegrad A 7

liksom även operationssköterska å tandkirurgisk avdelning. De sakkunniga

uttala vidare, att även för bl. a. avdelning för barntandvård samt allmän

mottagningsavdelning fordras befattningshavare i ledande ställning med

motsvarande arbetsuppgifter, som åvila avdelningssköterska å röntgenm.

fl. avdelningar, men att arbetsuppgifterna icke nödvändigtvis kräva

sjuksköterskekompetens. De förorda, att på bl. a. dessa avdelningar inrättas

särskilda tjänster såsom avdelningstandsköterskor, vilka med hänsyn

till det lägre kompetenskravet lämpligen böra placeras i lönegrad A 7. De

sakkunniga betona, att effektiviteten i tandläkarinstitutens patientvårdande

verksamhet, särskilt vid deras inordnande i folktandvården, i icke ringa

grad blir beroende av avdelningssköterskornas förmåga att skapa ordning

och arbetsintensitet i elevernas och tandsköterskornas dagliga verksamhet

på de olika avdelningarna. — Medicinalstyrelsen yttrar med anledning av

de tandläkarutbildningssakkunnigas förslag, att i den mån det verkligen

är erforderligt att såsom avdelningssköterskor anställa examinerade sjuksköterskor,

dessa böra givas samma löneställning som avdelningssköterskorna

vid statligt undervisningssjukhus.

Med hänsyn 1ill dessa avdelningssköterskors krävande tjänsteåligganden,

ledning och tillsyn över avdelningens sjukvårdande verksamhet, i den män

denna innefattar omhändertagande och vård av sjukdomsfallen bland ett

stort antal patienter dagligen; första hjälp åt patienter vid svimningsfall

och olyckshändelser; omvårdnad av remissfall från sjukhusen; patienternas

vård och anvisningar beträffande allmän sjukvård och profylax

m. in., är det enligt vår mening rimligt och rättvist, att dessa befattningshavare

åtminstone lägst placeras i samma lönegrad som avdelningssköterska

vid statligt undervisningssjukhus. Enligt riksdagens beslut den 26

februari i år är dylik avdelningssköterska placerad i lönegrad A 8, en lönegradsplacering,

som i och för sig torde vara alldeles för låg för en befattningshavare

med en avdelningssköterskas utbildning, arbetsuppgifter och

ansvar. Samma lönegradsplacering bör ske av operationssköterska å tandkirurgisk

avdelning. De avdelningssköterskor, för vilka även fordras kompetens

såsom tandsköterska, böra placeras lägst i lönegrad A 9. De befattningar

på ovannämnda två avdelningar, för vilka nu föreslås lägre kompetenskrav,

bestridas för närvarande av avdelningssköterskor med sjuksköterskeutbildning,

och vid tillsättandet av befattningarna erfordras dylik

utbildning. Med hänsyn till att de arbetsuppgifter, som åvila dessa befattningshavare,

äro likartade med övriga avdelningssköterskors, torde sjuksköterskekompetens

böra erfordras och befattningarna placeras lägst

i lönegrad A 8. I fråga om tandläkarinstitutet i Malmö beräknas under anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie personal därför medel till avlöning

av tre avdelningssköterskor i lönegrad Eo 8 och en sjuksköterska i

lönegrad Eo 7. Då dessa befattningar böra placeras lägst i lönegrad Eo 9

respektive Eo 8, bör anslagsposten utökas med motsvarande belopp.

c) Administrativ personal m. m.

Under ifrågavarande rubrik ha de sakkunniga redovisat ej blott den

administrativa personalen utan även viss annan för tandläkarinstitutens

olika avdelningar gemensam personal, såsom reparatörer och hantverkare

m. fl.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

25

Departementschefen har beträffande ifrågavarande personal föreslagit i

huvudsak följande, nämligen

1) en intendentsbefattning i lönegraden A 24 inrättas vid vartdera institutet,

i Stockholm från och med den 1 januari 1948 och i Malmö från och

med budgetåret 1947/48,

2) sekreterararvodet vid institutet i Stockholm höjes från 2 800 kronor

till 3 600 kronor,

3) ombildning av kanslibiträdesbefattningen i lönegraden A 7 vid institutet

i Stockholm till en kansliskrivartjänst i lönegraden A 11,

4) omändring av den extra ordinarie kassörstjänsten vid samma institut

till ordinarie i lönegraden A 7,

5) inrättande vid samma institut av en biträdesbefattning, varå bör tilllämpas

den för kvinnlig biträdespersonal fastställda befordringsgången,

6) inrättande vid institutet i Malmö av enahanda befattningar som under

3)—5) ovan, dock att kansliskrivartjänsten och kassörstjänsten tills vidare

böra vara extra ordinarie,

7) anställande vid vartdera institutet av en deltidstjänstgörande bibliotekarie

med ett arvode av 2 400 kronor och ett kanslibiträde i lönegraden

Eo 7,

8) inrättande vid vartdera institutet av tre kanslibiträdesbefattningar i

lönegraden Eo 7 och två biträdesbefattningar enligt fastställd befordringsgång,

9) inrättande vid vartdera institutet av en verkmästar- och en instrumentmakarbefattning

i lönegraden A 10 (verkmästarbefattningen i Stockholm är

avsedd att ersätta den nuvarande reparatörstjänsten i lönegraden A 7),

10) vid instituten erforderliga hantverkarbefattningar placeras i 6 lönegraden,

11) inrättande vid vartdera institutet av en vaktmästartjänst i lönegraden

A 6 (i Stockholm bör dock tills vidare med inrättandet av ifrågavarande

tjänst anstå och den nuvarande arvodesbefattningen bibehållas),

12) värmeledningsskötaren i Malmö placeras i lönegraden Eo 7,

13) vid vartdera institutet bör finnas en telefonisttjänst, varjämte medel

böra beräknas till arvode åt ytterligare en telefonist för omkring 4 timmars

daglig tjänstgöring, samt

14) tamburvakterna och dagstäderskorna placeras såsom ekonomibiträden

i lönegraden Ce 2 enligt det nya avlöningsreglementet.

2. Antal befattningshavare in. m.

De sakkunniga lia på sätt närmare framgår av s. 62—73 i statsrådsprotokollet

framlagt förslag beträffande det antal befattningshavare av olika slag,

som beräknas bli erforderligt vid full utbyggnad av instituten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Departementschefen har -— under framhållande av att utbyggnaden av

personalorganisationen vid tandläkarinstituten behövde ske först i den mån

den nya studieplanen genomfördes och, vad beträffade det nya institutet i

Malmö, elevantalet ökade — icke ansett erforderligt att nu taga slutlig ställning

till förslagen annat än i vad de avsåge personalbehovet för budgetåret

1947/48. Departementschefens ställningstagande i sistnämnda hänseende

framgår av det följande.

Studiekostnaderna för eleverna vid tandläkarinstituten.

Enligt gällande bestämmelser erlägga de studerande till tandläkarkandidat-

och tandläkarexamina i terminsavgifter till karolinska institutet för de

prekliniska terminerna 150 kronor för termin och till tandläkarinstitutet för

de propedeutiska och kliniska terminerna 200 kronor för termin. Härtill

komma examensavgifter för tandläkarkandidatexamen med 45 kronor och

för tandläkarexamen med 100 kronor.

Därjämte ha de studerande vid tandläkarinstitutet att på egen bekostnad

hålla sig med sådant instrumentel, som icke är att betrakta såsom fast utrustning,

ävensom att själva anskaffa erforderliga förbrukningsinstrument

(såsom borr, spetsar, trissor m. m.) samt förbrukningsmaterial (såsom kofferdam,

amalgam, sililcat m. m.).

De sakkunniga ha föreslagit,

att från och med höstterminen 1947 eleverna vid tandläkarinstituten icke

skola erlägga några terminsavgifter,

att från och med höstterminen 1947 examensavgifterna vid tandläkarinstituten

skola fastställas till samma belopp, som utgå vid de medicinska

undervisningsanstalterna,

att kostnaderna för visst angivet instrumentel skola bestridas av statsmedel,

att kostnaderna för förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial

skola bestridas av staten och i första hand utgå av inflytande patientavgifter

vid instituten, samt

att medel ställas till förfogande för vissa stipendier.

Förslagen angående instrumentel och förbrukningsartiklar ha de sakkunniga

avsett skola tillämpas först successivt i den mån den nya studieplanen

genomföres.

De sakkunniga ha ingående diskuterat fem olika alternativ för det praktiska

genomförandet av sitt förslag i vad avser förbrukningsinstrument och

förbrukningsmaterial och därvid stannat för att förorda, att förbrukningsinstrument

och förbrukningsmaterial av staten ställas till elevernas förfogande

på så sätt, att eleverna inköpa dessa och vid slutet av varje ter
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

27

min till vederbörande ekonominämnd enligt fastställda formulär insända av

vederbörande lärare bestyrkt ansökan om utbetalning av högst det för ilrågavarande

termin av ekonominämnden i viss särskild ordning bestämda beloppet,

vilket efter erforderlig granskning utbetalas av ekonominämnden. De

sakkunniga förutsätta därvid, att samtliga arbeten i ädla metaller under

fantomkurserna skola inlämnas till instituten och vara statens egendom.

Därjämte bör allt avfall från arbeten under fantomkurser och vid patientarbeten,

vilket tidigare ansetts såsom elevernas egendom, tillvaratagas och

försäljas för institutens räkning samt influtna medel förvaltas av ekonominämnderna.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De odontologiska studierna äro för närvarande förenade med vissa icke

oväsentliga kostnader för de studerande av den art, alt de delvis icke alls

och i övrigt endast undantagsvis ha sin motsvarighet vid andra statliga

akademiska undervisningsanstalter. Detta bidrager i sin mån till att totalkostnaderna

för ifrågavarande studier bli relativt höga. Jag ansluter mig

därför principiellt till den i olika sammanhang framförda uppfattningen, att

åtgärder böra vidtagas för nedbringande av dessa studiekostnader. Icke

minst ur folktandvårdens synpunkt är det ett intresse, att de blivande tandläkarna

icke tyngas av dryga studieskulder.

De sakkunniga ha framlagt långt gående förslag i ämnet, innebärande

bland annat, att de studerande skulle befrias från sina nuvarande kostnader

för anskaffande av visst instrumentet samt för de förbrukningsinstrument

och förbrukningsmaterial, som i första hand komma till användning vid deras

arbeten å patient. Vad först instrumentelet beträffar, innebär de sakkunnigas

förslag att det skulle anskaffas och underhållas av staten. Studenternas

utnyttjande av detta instrumentel skulle enligt förslaget vara förenat med

en tyngande och personalkrävande kontroll- och underhållsapparat. De med

ett dylikt system förbundna konsekvenserna i olika avseenden synas mig

emellertid allt för litet klarlagda för att jag nu skall kunna biträda de sakkunnigas

förslag. Jag anser därför, att i stället försöksvis det bidragssystem

bör prövas, som förordats av tandläkarinstitutets i Stockholm lärarrad. Systemet

innebär, att de studerande skola av staten under sin studietid erhålla ett

belopp, ungefärligen motsvarande inköpskostnaden för instrumentelet, med

skyldighet för studenterna att själva ombesörja och bekosta underhåll och

komplettering. Bidraget torde lämpligen i enlighet med lärarrådets förslag

kunna bestämmas till 1 200 kronor för varje elevs studietid och bör utbetalas

i den mån eleven — vilket som regel torde komma att ske under det första

studieåret för''tandläkarexamen — styrker, att han nyinköpt det instrumentel,

som av vederbörande lärarkollegium anses erforderligt för hans utbildning

vid institutet. Jag förutsätter därvid, att genom tandläkarinstitutens

försorg tillses, att eleverna så vitt möjligt erhålla samma inköpsvillkor som

instituten själva och att åtgärder vidtagas för att kostnaderna för underhållet

hållas så låga som möjligt. Även om vid genomförandet av mitt förslag

alltfort den icke så ringa kostnaden för instrumentelets underhåll och

komplettering skulle komma att åvila studenterna, skulle dessa dock härmed

erhålla en icke oväsentlig lättnad i sina utgifter i förevarande avseende.

\v olika skäl synes detta bidragssystem böra genomföras successivt från och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 222.

med höstterminen 1947 på så sätt, att under budgetåret 1947/48 de studenter,

som etter avlagd tandläkarkandidatexamen fullgöra första årets studier för

tandläkarexamen bli bidragsberättigade. Detta innebär, att dylikt bidragskulle

kunna utgå til! dels de 40 studerande, som påbörjade sina prekliniska

studier vårterminen 1946, och dels de 220 studenter, som begynte dylika

studier höstterminen 1946 och vårterminen 1947. I fortsättningen torde antalet

bidragsberättigade per år bli något lägre eller omkring 200, motsvarande

den sammanlagda årliga intagningen vid de två instituten. De sakkunniga

torde böra skyndsamt utarbeta och till Kungl. Maj it inkomma med

förslag till bestämmelser för dessa bidrag, så att det blir möjligt att, sedan

den kamerala organisationen vid instituten utbyggts, utbetala bidragen helst

under budgetåret 1947/48. För ändamålet torde i riksstaten höra uppföras

ett särskilt anslag, benämnt Tandläkarinstituten: Bidrag till elever för anskaflande

av instrument. Anslaget torde för budgetåret 1947/48 böra uppföras

med 312 000 kronor och betecknas såsom förslagsanslag.

I vad avser förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial ha de sakkunniga

anfört, att bruttokostnaderna härför beräknats uppgå till omkring

3 000 kronor för elev, men att det i princip avsetts att denna kostnad skulle

helt täckas av den dei av patientavgiften, som efter det behandlingen utförts

och godkänts tillfaller eleven såsom gottgörelse för hans kostnader i

samband med behandlingen. De sakkunniga framhålla emellertid, att materialkostnaderna

under senare år starkt stegrats och att patienterna stundom

underlåta att fullgöra sin avgiftsskyldighet, varför vissa kostnader för

ifrågavarande instrument och material i realiteten stanna på eleverna. De

sakkunniga ha förordat, att eleverna, mot avstående av sin andel i patientavgifterna,

skola intill vissa, i närmare angiven ordning bestämda belopp

få kostnaderna för förbrukningsinstrumenten och förbrukningsmaterielen

täckta av statsmedel. Även detta bidragssystem synes emellertid vara förenat

med en administrativ apparat, som gör att jag åtminstone för närvarande,

innan tandläkarinstituten blivit färdigorganiserade, icke kan biträda

de sakkunnigas förslag. Det är här icke fråga om någon mera betydande

kostnad för eleverna med hänsyn till att den övervägande delen av

densamma täckes av inflytande patientavgifter. Jag anser, att en åtminstone

tills vidare godtagbar lösning av detta problem kan ernås, om elevernas andel

i patientavgifterna ökas därhän, att den beräknas helt täcka deras nu ifrågavarande

kostnader i samband med behandlingen och jämväl kostnaderna

för behandling av sådan patient, som undandrager sig sin betalningsskyldighet

eller av annat skäl i vederbörlig ordning erhåller behandling avgiftsfritt

eller mot nedsatt taxa. Det torde böra ankomma på vederbörande lärarkollegium

att vidtaga de höjningar av elevernas andelar i patientavgifterna,

som föranledas av ett bifall till vad jag nu förordat.

Till frågan om borttagande av terminsavgifterna vill jag med hänsyn till

att den studentsociala utredningen torde komma att i sinom tid behandla

detta spörsmål icke nu taga någon principiell och slutlig ställning. Vad jag

i det föregående förordat innebär emellertid, att kostnaderna för underhåll

och komplettering av omlörmälda för utbildningen nödvändiga instrumentel

tills vidare alltjämt skola åvila studenterna. Med hänsyn härtill anser jag

det påkallat att söka även på annat sätt än som i det föregående föreslagits

nedbringa studiekostnaderna för odontologerna. Utan att taga ståndpunkt

i princip vill jag därför såsom en provisorisk åtgärd förorda, att från och

med höstterminen 1947 terminsavgifter icke skola utgå för studier vid tandläkarinstituten.

Härmed vinnes att jämväl de äldre studerande, som icke

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

29

komma i åtnjutande av bidrag till anskaffande av instrumentel, få minskning

av sina studiekostnader. Till mitt ståndpunktstagande har också bidragit,

att det icke vore rationellt, om staten, samtidigt som den uppbure terminsavgifter,

till samma studerande av statsmedel skulle utge bidrag till

studiekostnadernas förbilligande.

Vad de sakkunniga förordat i fråga om nedsättning av examensavgifterna

biträder jag. Såsom sker annorstädes torde de nedsatta avgifterna i sin helhet

böra ingå till vederbörande lärarkollegiums kassa.

Frågan om ökade möjligheter till stipendier för de odontologie studerande

anser jag böra upptagas till prövning i ett annat sammanhang.

Utskottet,

Beträffande tandläkarinstitutens yttre organisation biträder utskottet departementschefens

förslag att instituten organiseras såsom självständiga

högskolor under ledning av rektor och lärarkollegium samt under överinseende

av kanslern för rikets universitet.

Departementschefens förslag rörande den ekonomiska förvaltningen vid

instituten samt vissa provisoriska anordningar vid det blivande tandläkarinstitutet

i Malmö har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet har icke heller funnit något att invända mot vad departementschefen

anfört och föreslagit med avseende å personalorganisationen. Det i

motionen II: 468 framställda yrkandet finner utskottet sig därför icke berett

att tillstyrka.

Vad angår studiekostnaderna för eleverna vid tandläkarinstituten ansluter

utskottet sig till det förslag, som departementschefen härom framlagt.

II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1947/48 in. in.

Do) Tandliikarinstitutet i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning

II, s. 26, och avdelning V, s. 84—90) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen

förordat fastställa personalförteckning för tandläkarinstitutet i Stockholm,

dels besluta, att vid tandläkarinstitutet i Stockholm skall från och

med den 1 juli 1948 inrättas en professur i odontologisk ortopedi och en

professur i dental röntgendiagnostik samt att den nuvarande professuren i

proteslära och tandreglering från och med nämnda dag skall omfatta endast

proteslära, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

tandläkarinstitutet i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48, dels ock till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 326 000 kronor, betingad

av — förutom ändringar i personalorganisationen — den allmänna

löneregleringen. Beträffande detaljerna i anslagsberäkningarna torde få

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 222.

tskottet.

hänvisas till statsrådsprotokollet. Här må endast erinras, att medel beräknats

till 3 befattningar såsom avdelningssköterska i lönegraden A 8 och 2

dylika tjänster i lönegraden A 7, motsvarande nuvarande 5 avdelningsskötersketjänster

i 7 lönegraden, varjämte 2 tandsköterskebefattningar föreslagits

omändrade till avdelningstandsköterskebefattriingar i lönegraden A 7.

Av de återstående 16 tandsköterskebefattningarna föreslås 6 omändrade till

ordinarie i 6 lönegraden, medan i fråga om de övriga medel beräknats till

6 extra ordinarie och 4 extra dylika befattningar.

Under erinran om den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till de

i motionen II: 468 gjorda yrkandena angående lönegradsplaceringen för avdelningssköterska

vid tandläkarinstitut m. m. får utskottet, som icke funnit

anledning till erinran eller uttalande i anledning av departementschefens

beräkningar av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår,

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 468,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överenstämmelse med vad

departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarinstitutet i Stockholm;

b) besluta, att vid tandläkarinstitutet i Stockholm skall

från och med den 1 juli 1948 inrättas dels en professur i

odontologisk ortopedi, dels ock en professur i dental röntgendiagnostik

samt att den nuvarande professuren i proteslära

och tandreglering från och med nämnda dag skall omfatta

endast proteslära;

c) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 283 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 288 000

3. Arvoden och ersättningar vid extra undervisning,

förslagsvis .............. » 43 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... » 303 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 33 000

Summa kronor 950 000;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

31

d) till Tandlåkar institut et i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 950 000 kronor.

2:o) Tandläkarinstitutet i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 90), vilket innebär en anslagsminskning

med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

3:o) Tandläkarinstitutet i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll av utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 90), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 106 000 kronor.

4:o) Tandläkarinstitutet i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning

V, s. 91—99) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i överensstämmelse med vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarinstitutet i Malmö, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tandläkarinstitutet i Malmö, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Tandläkarinstitutet

i Malmö: Avlöningar för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.

De sakkunnigas beräkning av personalbehovet, frånsett behovet för preklinisk

undervisning och för den provisoriska tandläkarutbildningen i

Malmö, under budgetåret 1947/48 framgår av efterföljande sammanställning,

däri jämväl tiderna för tillsättningen av tjänsterna angivits.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Antal befattningshavare

Lönegrad

Tid för till- sättning

1 prefekt ..................................

_

Vi 1948

5 professorer ................................

A 30

»

3 klinikchefsarvoden (professorer) ............

—

»

2 laboratorer ................................

A 28

»

1 klinikchefsarvode (laborator)................

—

»

2 ersättning (laboratorer) ....................

—

»

2 avdelningstandläkare ......................

Eo 18

»

8 » ......................

Eo 18

*/n 1947

2 assistenter ................................

—

Vi 1948

13 » ................................

—

Vi, 1947

2 amanuenser ..............................

—

»/i 1948

21 amanuenser ..............................

—

It

3 avdelningssköterskor........................

A 9

It

2 sjuksköterskor ............................

A 7

4 avdelningstandsköterskor....................

A 7

»

7 tandsköterskor ............................

A 6

»

4 » ............................

Eo 6

»

3 » ............................

Ex 6

2 kontrollbiträden ..........................

Eo 6

»

3 tekniska biträden..........................

Eo 6

It

1 tekniskt biträde ..........................

Ex 6

*

1 tandtekniker ..............................

Eo 14

»

1 » ..............................

Eo 14

»

1 intendent ................................

A 26

V, 1947

1 sekreterare ................................

—

»

1 kansliskrivare..............................

A 11

Vi 1948

1 kassör....................................

A 11

»

1 kanslibiträde (kassör)......................

A 7

»

3 kanslibiträden (professors)..................

Eo 7

»

1 bibliotekarie ..............................

—

»

2 kontorsbiträden............................

Eo 4

»

3 skrivbiträden..............................

Ex 2

»

1 verkmästare ..............................

A 10

v, 1947

1 instrumentmakare..........................

A 10

i/j 1948

2 hantverkare ..............................

Eo 6

»

2 telefonister................................

Ex 2

»

1 vaktmästare ..............................

A 7

»

1 värmeledningsskötare ......................

Eo 7

»

2 tamburvakter..............................

(U 1)

»

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Även om undervisningsverksamheten vid det nya tandläkarinstitutet är

avsedd att begynna först från och med vårterminen 1948, torde redan dessförinnan

vissa befattningshavare behöva anställas vid institutet bland annat

för den nya utrustningens mottagande och inplacering samt vidtagande av

andra förberedande åtgärder. Jag biträder därför de sakkunnigas förslag,

att intendentstjänsten samt befattningarna såsom sekreterare och verkmästare

vid institutet tillsättas snarast efter den 1 juli 1947. Tillräckliga skäl

torde också föreligga för de sakkunnigas förslag att vissa avdelningstandläkare

och assistenter, vilka tidigare ej innehaft lärarförordnanden och äro

erforderliga för undervisningen från början av vårterminen 1948, skola förordnas

redan från den 1 november 1947 för att vid tandläkarinstitutet i

Stockholm erhålla viss fortbildning. Sådana nu ifrågavarande lärare, som

börja sin tjänstgöring vid institutet först längre fram under vårterminen, böra

dock erhålla sina förordnanden från och med den senare tidpunkt, som prövas

lämplig. Ersättning för i samband med nämnda fortbildning erforderliga

resor bör utgå enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:t framdeles utfärdar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

33

En motsvarande anordning vidtogs i samband med igångsättande av den

provisoriska utbildningen i Malmö. Därest särskilda åtgärder befinnas behövliga

vid tandläkarinstitutet i Stockholm för anordnande av omförmälda

fortbildning, torde på framställning av lärarkollegiet vid institutet Kung].

Maj:t böra äga medge, att de må belasta institutets respektive anslag.

Med hänsyn till det sålunda anförda synes det lämpligt, att beslut meddelas

av Kungl. Maj:t om inrättande av det nya tandläkarinstitutet från den

1 juli 1947. Jag avser att framdeles anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t.

Vad härefter beträffar personalbehovet under senare hälften av budgetåret

1947/48 måste det givetvis beaktas, att tillräckliga arbetskrafter stå till

disposition för att medverka vid institutets iordningställande i skilda avseenden.

Även med beaktande härav finner jag emellertid de sakkunnigas

förslag till personalorganisation för nämnda tid tilltaget i överkant. En

överarbetning av förslaget har givit till resultat, att jag anser mig kunna

underlåta att för budgetåret 1947/48 beräkna anslag vid följande av de sakkunniga

föreslagna befattningar, nämligen fem assistenttjänster, fem amanuenstjänster,

en sjukskötersketjänst, tre tandskötersketjänster, en tandteknikertjänst,

instrumentmakartjänsten samt en hantverkartjänst. Jag förutsätter

därjämte, att det tillses att ingen befattning uppehälles förrän verkligt

behov av den föreligger. Å andra sidan måste jag räkna med, att på grund

av opåräknade omständigheter behov under budgetåret kan uppstå av någon

tjänst, för vilken medel icke beräknats, och förutsätter därför, att Kungl.

Maj:t skall äga att efter vederbörlig framställning medge inrättandet av

dylik tjänst av icke-ordinarie karaktär. Lika med de sakkunniga förutsätter

jag vidare, att lärarpersonalen i den mån den icke under tjänstgöringstiden

upptages av undervisning och därmed sammanhörande göromål skall utan

särskild ersättning ägna sig åt patientvärden vid institutet.

Under erinran om att utskottet i det föregående tagit ställning till de i Utskottet.

motionen 11:468 framställda förslagen, vilka jämväl hava avseende å tandläkarinstitutet

i Malmö, samt med tillstyrkande av bifall till vad Kungl.

Maj:t under ifrågavarande punkt föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarinstitutet i Malmö;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet

i Malmö, alt tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 71 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ... » 117 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... » 174 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 13 000

Summa kronor 375 000;

Bihang till riksdagens protokoll 1047. 0 samt. Nr 221—222. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 222.

c) till Tandläkarinstitutet i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 375 000 kronor.

5:o) Tandläkarinstitutet i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (avdelning V, s. 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 105 000 kronor;

6:o) Tandläkarinstitutet i Malmö: Bokinköp och bokbindning in. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 99 och 100) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Malmö: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1947/48 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

7 :o) Tandläkarinstituten: Bidrag till elever för anskaffande av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (avdelning TV, s. 75—83) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstituten: Bidrag till elever

för anskaffande av instrument för budgetåret 1947/48

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

312 000 kronor.

8:o) Utrustning av ett tandläkarinstitut i Malmö. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (avdelning V, s. 100—102) — vilket innebär dels anvisande

av återstoden av det ursprungligen till 3 000 000 kronor beräknade anslaget

för ifrågavarande ändamål, dels ock att Kungl. Maj:t bemyndigas medge,

att avtal träffas om leverans av utrustning till institutet m. m. för en kostnad,

utöver hittills beräknade 3 000 000 kronor, av ytterligare 1 000 000 kronor,

att likvideras före utgången av budgetåret 1948/49 — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning av ett tandläkarinstitut i

Malmö för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

. anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

9:o) Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (avdelning VI, s. 103 och 104) hemställer utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

35

att riksdagen må till Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 64 700 kronor.

10:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

Kungl. Maj:t har (avdelning VII, s. 105—129) föreslagit riksdagen att till

ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av

420 000 kronor.

Departementschefen har beträffande utbildningen av tandtekniker och

tandsköterskor anfört bland annat följande.

Behovet av hjälpkrafter inom tandvården ökar allteftersom utbyggnaden

av folktandvården fortgår. Då redan i nuvarande läge en påtaglig brist på

kompetenta tandtekniker och tandsköterskor råder, synas omedelbara åtgärder

behöva vidtagas för en effektivisering och utökning av de utbildningsmöjligheter,

som för närvarande stå till buds.

Det aktuella utbildningsbehovet av hjälpkrafter har av de sakkunniga på

längre sikt uppskattats till minst 75 tandtekniker och omkring 250 tandsköterskor

om året. Av såväl de sakkunniga som i flertalet yttranden har förutsatts,

att i varje fall tills vidare icke hela det föreliggande utbildningsbehovet

skall tillgodoses genom det allmännas försorg. De sakkunniga ha sålunda

föreslagit en utbildning av omkring 60 tandtekniker och 200 tandsköterskor

om året; medicinalstyrelsen åter har ansett, att omkring 80 tandtekniker om

året böra utbildas i de nu föreslagna skolorna. För egen del vill jag framhålla,

att med hänsyn till många olika faktorer det för närvarande torde

vara omöjligt att med någon grad av säkerhet uppskatta det föreliggande

utbildningsbehovet i av det allmänna upprättade skolor. För en följd av år

framåt är det i varje fall betydande. Jag anser mig därför kunna i huvudsak

godtaga de sakkunnigas förslag, dock att jag i det följande avser att

föreslå en tillfällig ökning av tandteknikerexaminationen till omkring 70

om året och viss ökning även av tandsköterskeutbildningen.

Av detta ställningstagande följer, att jag i likhet med de sakkunniga och

myndigheterna anser, att i varje fall tills vidare utbildningen i enskilda skolor

och hos privatpraktiserande tandläkare av hjälpkrafter för tandvården

skall kunna fortgå. Det är emellertid angeläget med hänsyn till arten av

hjälpkrafternas arbete, att denna utbildning i lämplig utsträckning ställes

under det allmännas kontroll. Jag förutsätter, att medicinalstyrelsen tager

de initiativ härutinnan, som må anses påkallade.

I olika sammanhang har övervägts att organisatoriskt ansluta utbildningen

av ifrågavarande hjälpkrafter till de lägre kommunala yrkesutbildningsanstalterna.

I likhet med de sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning

anser jag detta icke böra ske åtminstone för närvarande. Övervägande skäl

tala i stället för att utbildningen principiellt anordnas och bekostas av staten.

För alt genomföra den föreslagna utbildningen ha de sakkunniga förordat,

att tandtekniker- och tandsköterskeskolor av staten omedelbart upprättas

i Stockholm och Malmö i anslutning till tandläkarinstituten därstädes

samt i Göteborg, dit de sakkunniga förutsätta att ett tandläkarinstitut blir

förlagt inom kort. Härjämte föreslås, att en tandsköterskeskola inrättas å

plats i Norrland, som framdeles bestämmes, samt att statsbidrag utgår till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 222.

den redan befintliga tandsköterskeutbildningen vid Eastmaninstitutet i

Stockholm.

Beträffande det under Stockholms stads myndigheter lydande Eastmaninstitutet,

där enligt gällande donationsbestämmelser kurser för utbildning

av tandsköterskor skola vara anordnade, finner jag lämpligt, att ståndpunkt

till frågan om statsbidrag till denna utbildning tages först i samband med

en blivande reglering av frågan om tandläkarinstitutets i Stockholm ställning

i förhållande till den blivande folktandvården därstädes. Enligt vad

jag inhämtat har detta spörsmål upptagits gemensamt av de sakkunniga och

de kommunala myndigheterna. Då vidare ett utformat förslag ej föreligger

angående eu tandsköterskeskola i Norrland, maste ställningstagandet jämväl

till detta spörsmål anstå.

Vad beträffar förslagen i övrigt råder i huvudsak enighet om, att tandtekniker-

och tandsköterskeskolor nu böra anordnas i Stockholm och

Malmö. Däremot ställa sig tandläkarinstitutets lärarråd och statskontoret

tveksamma till förslaget i vad det särskilt avser en tandteknikerskola i Göteborg.

Lärarrådet ifrågasätter, om icke utbildningsbehovet av tandtekniker

intill dess ett tandläkarinstitut trätt i funktion i Göteborg i stället bor tillgodoses

genom intagning av ett ökat antal elever vid tandteknikerskolorna i

Stockholm och Malmö. Jag ansluter mig emellertid till vad universitetskanslern

framhållit om önskvärdheten av att dessa utbildningsanstalter erhålla

en sådan lokal förläggning, att de bli relativt lätt tillgängliga för eleverna,

samt tillstyrker därför, att en tandteknikerskola liksom en tandsköterskeskola

— anordnas även i Göteborg.

I motionerna I: 319 och II: 473 har anförts i huvudsak följande.

Av tandläkarutbildningssakkunniga har det aktuella behovet av hjälpkrafter

på tandvårdens område uppskattats till /5 tandtekniker och 250 tandsköterskor

om året. Av dessa skulle dock endast 60 tandtekniker och 200

tandsköterskor utbildas genom det allmännas försorg; återstoden skulle fa

sin utbildning i enskilda skolor eller hos privatpraktiserande tandläkare. Till

denna de sakkunnigas uppfattning har också Kungl. Maj:t givit sin anslutning.

En tillfällig ökning av tandteknikerexaminationen till omkring 70 om

året anses dock erforderlig ävensom en vass ökning av landsköterskeutbild
ningen.

» _ '' .

Frågan är emellertid huruvida en på detta sätt ordnad tandteknikerutbildning

kommer att motsvara det behov av dylika hjälpkrafter, som förefinnes

eller kan komma att förefinnas i framtiden. För var del hysa vi en viss

tveksamhet i det fallet. Erfarenheten från Norrland ger för övrigt besked

om att tveksamheten är berättigad. På grund av svårigheten att anskaffa

erforderlig tandvårdspersonal har nämligen tandvården inom denna del av

landet ofta blivit ytterligt eftersatt. Under sådana förhållanden är det angeläget

att rekryteringen i fortsättningen underlättas genom ökad tillgång

på för uppgiften utbildad personal. Att för det närvarande bestämt avgöra

storleken av denna ökning förefaller dock ganska vanskligt. Tillgängliga

uppgifter om det framtida behovet av exempelvis tandtekniker förefalla

nämligen alltför svävande för att möjliggöra ett definitivt ställningstagande

t. ex. i fråga om det antal, som skall utbildas i fortsättningen. Frågan om

tandteknikerutbildningen synes därför böra hållas öppen även i fortsättningen.

Ett ytterligare skäl härför är det förhållandet, att också norrlandskommittén

överväger förslag till åtgärder pa delta område.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

37

Av ett i nyssnämnda proposition återgivet yttrande från norrlandskom*

mittén framgår nämligen, att denna kommitté har för avsikt att föreslå inrättande

av en central tandvårdsanstalt i anslutning till ett planerat centralsjukhus

för Norrland. Kommittén har därvid räknat med, att vid nämnda

anstalt skulle kunna anordnas årlig tandteknikerutbildning för 20 elever

jämte en utbildning av sammanlagt 40 tandsköterskor om året.

Från departementschefens sida har i fråga om tandsköterskorna förklarats

att, då ett utformat förslag ej föreligger angående en tandsköterskeskola i

Norrland, ställningstagandet till detta spörsmål måste anstå. Beträffande

tandteknikerutbildningen har emellertid något sådant uttalande icke gjorts,

oaktat förslag i saken är att vänta från norrlandskommittén. För vår del

finna vi det därför angeläget att det även i fråga om teknikerna konstateras,

att plats finnes för ytterligare utbildning, varvid skäl tala för att en sådan

förlägges till Norrland. Under sådana förhållanden måste det anses önskvärt

att utskottets utlåtande över ifrågavarande proposition får en sådan

utformning, att riksdagens beslut icke kommer att föregripa möjligheterna

att genomföra de förslag på området, som äro att vänta från norrlandskommittén.

Starka skäl tala följaktligen för att utskottet beträffande tandteknikerutbildningen

gör samma uttalande, som det som gjorts av departementschefen

i fråga om tandsköterskorna, d. v. s. att ställningstagandet måste anstå

tills vidare.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit övervägande skäl

tala för att tandtekniker- och tandsköterskeskolor nu anordnas i Stockholm,

Malmö och Göteborg.

Vad beträffar det i motionerna 1:319 och 11:473 berörda spörsmålet anser

utskottet sig böra framhålla, att frågan om anordnandet av en tandteknikerskola

i Norrland icke upptagits till behandling i detta sammanhang

och att denna fråga enligt utskottets mening alltjämt står öppen. Med vad

sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Anordnande av utbildning för

tandtekniker och tandsköterskor för budgetåret 1947/48

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

420 000 kronor;

b) att motionerna 1:319 och 11:473 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

ll:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning VII, s. 105—129) hemställer

utskottet,

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 222.

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandteknikeroch

tandsköterskeskolor för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 221.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

717090

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:420 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till utbildning av tandläkare m. m. jämte i ämnet väckta s. 3 i texten