Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till utbildning av tandläkare in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1947-06-19 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:222, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till utbildning av tandläkare in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 222.
13
Nr 222.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till utbildning
av tandläkare in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt
82, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1947/48 beräkna
dels till Tandläkarinstituten: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 400 000
kronor;
dels till Tandläkarinstituten: Omkostnader ett förslagsanslag av 450 000
kronor;
dels till Tandläkarinstituten: Nyanskaffning och underhåll av utrustning
vid tandläkarinstitutet i Stockholm ett reservationsanslag av 108 000 kronor;
dels till Tandläkarinstituten: Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning
ett förslagsanslag av 222 000 kronor;
dels till Tandläkarinstituten: Utrustning för tandläkarinstitutet i Malmö
ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;
dels ock till Anordnande av utbildning för tandtekniker ett reservationsanslag
av 47 100 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 253 framlagt de förslag
i ämnet, som närmare framgå av den följande redogörelsen.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Fagerholm in. fl. väckt motion
(II: 468), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att avdelningssköterska
vid tandläkarinstitut erhåller följande lönegradsplacering: på tandkirurgisk
avdelning samt avdelning för karieslära och protesavdelning en lönegrad
över avdelningssköterska vid statligt undervisningssjukhus; på avdelning för
röntgendiagnostik och intermedicinsk avdelning samt avdelning för barntandvård
och allmän mottagningsavdelning samma lönegrad som avdelningssköterska
vid statligt undervisningssjukhus; att operationssköterska på tandkirurgisk
avdelning placeras i samma lönegrad som avdelningssköterska å
statligt undervisningssjukhus; samt att anslag till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal vid tandläkarinstitutet i Malmö utgår med erforderligt
belopp till avlöning av tre avdelningssköterskor i lönegrad Eo 9 samt en sjuksköterska
i lönegrad Eo 8,
14
Statsutskottets utlåtande nr 222.
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lundgren och Kort Johansson (I: 319) och den andra inom andra
kammaren av herr Skoglund i Umeå m. fl. (11:473), i vilka hemställts, att
riksdagen vid besvarandet av Kungl. Maj:ts proposition nr 253 ville beakta
de av motionärerna anförda synpunkterna.
Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna II: 468 och 11:473.
Till behandling i nu ifrågavarande sammanhang föreligga
dels framställning från tandläkarinstitutets i Stockholm lärarråd angående
anslag för institutets verksamhet för budgetåret 1947/48,
dels 1944 års tandläkarutbildningssakkunnigas den 10 december 1946 avgivna
betänkande i fråga om hjälpkrafterna i tandvårdsarbetet (Betänkande
om tandläkarutbildningens ordnande m. m., del II; stat. off. utr. 1946:87),
dels samma sakkunnigas den 20 januari 1947 avgivna betänkande angående
tandläkarinstitutens organisation m. m. (Betänkande om tandläkarutbildningens
ordnande m. m., del III; stat. off. utr. 1947:9),
dels ock samma sakkunnigas skrivelser den 15 mars 1947 angående anslag
för budgetåret 1947/48 till tandläkarinstituten i Stockholm och Malmö.
I ärendet hava yttranden avgivits av de medicinska fakulteterna vid universiteten
i Uppsala och Lund, lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, tandläkarinstitutets i Stockholm lärarråd, kanslern för rikets
universitet, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborg och Malmö,
som inhämtat yttranden från stadsfullmäktige i respektive städer, överstyrelsen
för yrkesutbildning, statens arbetsmarknadskommission, statskontoret,
allmänna lönenämnden, riksräkenskapsverket och byggnadsstyrelsen
samt norrlandskommittén och 1946 års folktandvårdssakkunniga ävensom
styrelsen för svenska landstingsförbundet, styrelsen för svenska stadsförbundet,
svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkareförbund gemensamt,
svenska läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, svenska tandteknikerförbundet,
svenska tandsköterskeförbundet, tandläkarinstitutets i Stockholm
icke-ordinarie lärares förening, Sveriges förenade studentkårer, odontologiska
föreningen vid tandläkarinstitutet i Stockholm och Sveriges dentallaboratorieägareförening,
varjämte laboratorn G. Herulf och tandläkaren
L. Åkerblom inkommit med skrifter.
I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Göteborgs och
Bohus läns landsting i en till Kungl. Majrt inkommen skrift anhållit, att åtgärder
måtte vidtagas för inrättande av ett tandläkarinstitut även i Göteborg.
Departementschefen har till en början (avdelning I, s. 3—8 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25 april 1947)
lämnat en redogörelse för tandläkarutbildningsfrågornas nuvarande läge, till
vilken här torde få hänvisas.
Statsutskottets utlåtande nr 222.
15
I. Tandläkarinstitutens yttre organisation.
1944 års tandläkarutbsidningssakkunniga ha — efter att först ha lämnat
en översikt över bestämmelserna angående organisationen vid universiteten
och högskolorna -— uttalat, att följande tre huvudalternativ synas möjliga
i fråga om tandläkarinstitutens organisation, nämligen
att tandläkarinstituten förbindas organisatoriskt med universitet eller medicinsk
högskola (alternativ I),
att tandläkarinstituten organiseras såsom självständiga högskolor eller institut
och stå under överstyrelse av kanslern för rikets universitet samt i
övrigt styras av ett lärarkollegium (alternativ 11), samt
att tandläkarinstituten organiseras såsom självständiga högskolor eller institut
med en särskild styrelse, varvid denna antingen kan omhänderha hela
förvaltningen eller dela denna med kanslersämbetet så att styrelsen har den
ekonomiskt-administrativa förvaltningen och kanslersämbetet förvaltningen
i fråga om forskningen och undervisningen (alternativ III).
De sakkunniga ha framhållit, att nämnda schematiska indelning kan tilllämpas
så, att man väljer samma organisationsform för samtliga tandläkarinstituten
eller för vart och ett av dessa väljer den, som från föreliggande
olika förutsättningar synes vara den bästa. De sakkunniga ha därför diskuterat
dels fördelar och nackdelar av här angivna huvudalternativ med
den utgångspunkten att det gäller att finna den bästa gemensamma organisationsformen,
dels ock problemet, huruvida det av praktiska skäl är nödvändigt
eller icke att organisationsfrågan löses på samma sätt för de olika
tandläkarinstituten.
För egen del ha tandläkarutbildningssakkunniga, enär odontologin måste
anses såsom en gren av medicinen, ansett uppenbart, att den odontologiska
undervisningen bör så organiseras, att den vinner en nära anknytning till de
medicinska högskolorna. De sakkunniga ha därför föreslagit, att forskningen
och undervisningen i den medicinska disciplin, som bildas av de odontologiska
ämnena, anförtros åt en särskild odontologisk avdelning av medicinska
fakulteten vid universitetet i Lund, såvitt angår tandläkarinstitutet i
Malmö, och åt en särskild odontologisk avdelning vid karolinska institutet,
såvitt angår tandläkarinstitutet i Stockholm. Avdelningen bör utgöras av
professorerna i de odontologiska ämnena jämte tre andra till fakulteten
resp. karolinska institutet hörande, genom val med slutna sedlar för tre
år i sänder utsedda professorer. Med hänsyn dels till omfattningen och beskaffenheten
av de ekonomiska förvaltningsuppgifter, som ifrågakomma
vid ett tandläkarinstitut, dels till den nära anknytning tandläkarinstituten
torde komma att få till folktandvården ha de sakkunniga emellertid för
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 222.
ordat, att tandläkarinstitutens ekonomiska förvaltning skiljes från respektive
universitets och karolinska institutets ekonomiska administration och omhänderhaves
av en särskild ekonominämnd, i vilken, såvida institutet deltar
i folktandvården, ingår representant för den kommun, inom vilken institutet
är beläget.
Ledamöterna av de sakkunniga von Hofsten, Lindbärg, Pålsson och Wikblad
ha i ett särskilt gttrande förklarat, att de icke kunnat biträda sakkunnigmajoritetens
förslag, i vad gäller tandläkarinstitutens administration och
organisation. De ha i stället förordat, att i vart fall för närvarande, då hinder
ansetts föreligga för att odontologin skulle kunna bilda egen universitetsfakultet,
tandläkarinstituten böra organiseras såsom självständiga högskolor,
vilka, i vad gäller forskning och undervisning, lämpligen kunna i de delar,
där kanslersämbetets medverkan kan befinnas påkallad, sortera under kanslersämbetet,
men i övrigt, i vad gäller den administrativa-ekonomiska ledningen
och tillsynen, förvaltas vart och ett av en särskild styrelse. Enligt
reservanternas mening synes odontologin vid sådant förhållande utåt få en
självständigare och mera jämbördig ställning, än om tandläkarinstitutens
professorer skulle hänföras till en avdelning av medicinska fakulteten i Lund
respektive karolinska institutet med avvikande befogenheter i förhållande
till övriga fakultetsledamöter.
Emot sakkunnigmajoritetens förslag ha starka erinringar framförts i de
flesta remissyttrandena. Lärarkollegiet vid karolinska institutet har i vad
avser tandläkarinstitutet i Stockholm avstyrkt förslaget, som enligt kollegiets
uttalanden skulle medföra, att karolinska institutet utåt finge bära ansvaret
för vad som tilldroge sig vid tandläkarinstitutet, trots att kollegiet komme
att få ett mycket litet realinflytande på dettas skötsel. Kollegiet har funnit
det ur alla synpunkter bättre, att tandläkarinstitutet i Stockholm organisatoriskt
helt frigöres från karolinska institutet och upprättas såsom en självständig
högskola. I varje fall har kollegiet bestämt motsatt sig, att de medicine
professorerna skola åläggas att vara medlemmar av en odontologisk
avdelning. Kanslern har förordat, att tandläkarinstitutet i Stockholm organiseras
såsom en fristående skola under kanslerns överstyrelse, medan tandläkarinstitutet
i Malmö syntes böra organiseras i huvudsak på sätt de sakkunniga
förordat.
Medicinalstyrelsen och tandläkarorganisationerna ha anslutit sig till reservanternas
mening.
Departementschefen har av närmare anförda skäl (s. 20—22) icke ansett
vare sig alternativ I eller alternativ III erbjuda en ur olika synpunkter ändamålsenlig
lösning av tandläkarinstitutens organisationsfråga. Han har därför
ansett sig böra förorda, att dessa institut organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas alternativ II, d. v. s. såsom självständiga
högskolor under ledning av rektor och lärarkollegium samt under överin
-
Statsutskottets utlåtande nr 222.
17
seende av universitetskanslern. Departementschefen har vidare anfört bland
annat följande.
Genom kanslersämbetets förmedling erhålles den anknytning till universitetsorganisationen,
som jag finner betydelsefull. Denna anknytning blir
dock icke lika stark som enligt alternativ I och icke heller vinnes den i och
för sig önskvärda kontakt med den praktiska tandvårdsverksamheten utanför
tandläkarinstituten, som torde ha varit huvudsyftet för dem som förordat
alternativ III. Enligt mitt förmenande kunna emellertid även vid en
lösning enligt alternativ II genom vidtagande av vissa åtgärder åvägabringas
såväl eu förstärkt anknytning till de medicinska vetenskaperna som en närmare
kontakt med den praktiska tandvårdsverksamheten. Jag erinrar i detta
avseende om att medicinalstyrelseutredningen i sitt betänkande (SOU
1946: 20) ifrågasatt, huruvida icke en organiserad form för överläggningar
borde skapas mellan representanter för medicinalstyrelsen och den praktiska
sjukvården utanför undervisningssjukhusen, å ena, samt vederbörande
universitetsmyndigheter, å andra sidan, i syfte att belysa av utvecklingen
på hälso- och sjukvårdens område aktualiserade behov beträffande
undervisningens planläggning och utformning. Enligt utredningens mening
skulle detta eventuellt kunna ske genom att vid universitetskanslerns sida
ställdes en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd, bestående av representanter för
de medicinska fakulteterna, karolinska institutet, medicinalstyrelsen och
tjänsteläkarorganisationerna. Sedan kanslern — efter hörande av vederbörande
universitetsmyndigheter — tillstyrkt, att åtgärder vidtagas för att tillskapa
eu dylik instans, har ärendet remitterats till medicinalstyrelsen. I syfte
att åvägabringa den nu i samband med tandläkarinstitutens organisation aktuella
förstärkta anknytningen till de medicinska vetenskaperna och den
närmare kontakten med den praktiska tandvårdsverksamheten anser jag,
att i en eventuell dylik nämnd böra ingå även en eller flera representanter
för tandvården. Min avsikt är att så snart sig göra låter ånyo anmäla denna
fråga för Kungl. Maj:t. I detta sammanhang vill jag framhålla, att universitetskanslersämbetet
på grund av den ökande verksamheten vid de under
ämbetet lydande läroanstalterna under senare år blivit alltmer arbetstyngt.
En snar förstärkning av arbetskrafterna torde därför vara ofrånkomlig. Det
är uppenbart, att behovet av eu dylik förstärkning blir än mer trängande,
när ämbetet skall omhänderha överledningen även av den successivt svällande
organisationen för tandläkarutbildning. Det är min avsikt att i sinom
tid upptaga denna fråga till närmare övervägande.
Vid tandläkarinstitutet i Stockholm synes den nya administrativa organisationen
lämpligen böra genomföras från ingången av läsåret 1947/48 (den
1 september 1947). Dock bör den befattning med institutets ekonomiska
angelägenheter, som nu åvilar kamreraren vid karolinska institutet, fortsätta
tills vidare under budgetåret 1947/48. Vidare böra nu gällande föreskrifter
för avläggande av tandläkarkandidatexamen vid karolinska institutet
och medicinska fakulteten i Lund tillämpas även under nämnda budgetår.
I fråga om det blivande tandläkarinstitutet i Malmö bör beslut om organisationen
meddelas att gälla från den 1 januari 1948. Vissa tillfälliga anordningar
synas emellertid behöva genomföras vid detta institut. De provisoriska
anordningarna för tandläkarutbildning i Malmö synas liksom för närvarande
böra stå under ledning av lärarrådet vid institutet i Stockholm.
liihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 221—222.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 222.
Departementschefen har vidare i detta sammanhang upptagit till behandling
vissa specialfrågor — nämligen lärarkollegiernas vid tandläkarinstituten
sammansättning m. m., den ekonomiska förvaltningen vid instituten samt
vissa provisoriska anordningar vid det blivande tandläkarinstitutet i Malmö.
Beträffande vad departementschefen därutinnan anfört och föreslagit torde
få hänvisas till statsrådsprotokollet, s. 23—26.
Personalorganisationen.
Ett nära samband råder givetvis mellan studieplanen för tandläkarutbildningen
och behovet av personal vid tandläkarinstituten. I propositionen
1946: 241 framlades förslag till studieordning för tandläkarutbildningen, i
huvudsak överensstämmande med en av landshövdingen P. C. Jonsson inom
ecklesiastikdepartementet verkställd överarbetning av ett av tandläkarutbildningssakkunniga
utarbetat förslag till femårig ny studieplan. I skrivelsen
1946: 454 i anledning av propositionen anmälde sedermera riksdagen,
att utredningsmannens förslag innebure en lösning av förevarande spörsmål,
som i princip borde godtagas. Riksdagen förklarade sig dock härvid förutsätta,
att Kungl. Maj:t, innan den nya studieplanen fastställdes, läte verkställa
ytterligare undersökning med avseende å möjligheterna att nedbringa
studietiden under den av utredningsmannen angivna. Sedan landshövding
Jonsson förordnats att verkställa den av riksdagen begärda ytterligare
undersökningen och framlagt förslag i ämnet, ha tandläkarutbildningssakkunniga
med beaktande av de av Jonsson framlagda utredningsresultaten
avgivit slutliga förslag till studieplan för tandläkarutbildningen, varefter
kanslern för rikets universitet efter av Kungl. Maj:t erhållet bemyndigande
den 7 mars 1947 fastställt studieplan för tandläkarkandidat- och tandläkarexamina
i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag att
tillämpas successivt frän och med höstterminen 1947.
På grundval av det sålunda framlagda, sedermera fastställda förslaget till
studieplan ha tandläkarutbildningssakkunniga i sitt betänkande om tandläkarinstitutens
organisation avgivit förslag till personalorganisation för
tandläkarutbildningen.
A. Den prekliniska undervisningen.
Departementschefen har härom anfört följande.
De överläggningar, som landshövding Conrad Jonsson våren 1946 förde
med representanter för karolinska institutet, resulterade i stort sett i, att
enighet uppnåddes om att preklinisk undervisning för tandläkarstuderande
kunde förläggas till detta instituts nya institutionsbyggnader utan andra
lokala anordningar än som sedermera beslutats. Under det utredningsarbete,
Statsutskottets utlåtande nr 222.
19
som bedrivits av de medicinska högskolornas organisationskommitté rörande
den medicinska forskningens och undervisningens organisation, ha sedan
dess nya synpunkter gjorts gällande. I enlighet härmed ha tandläkarutbildningssakkunniga
föreslagit en utökad lärarorganisation för den prekliniska
undervisningen för tandläkarstuderande. Lärarkollegiet vid karolinska institutet
har vidare för sin del bestämt hävdat att, om medicinens egna utrymmesbehov
skulle kunna tillgodoses, institutionslokalerna icke vore tillräckliga,
därest preklinisk undervisning enligt de sakkunnigas förslag skulle
förläggas till institutet. Även medicinska fakulteten i Lund har understrukit
behovet av utökade lokaler. Under sådana omständigheter finner jag det för
egen del icke möjligt att redan nu taga slutlig ställning till spörsmålet om
den prekliniska undervisningens organisation.
Jag erinrar i detta sammanhang, att den nya femåriga studieplanen för
tandläkarutbildningen fastställts att träda i tillämpning successivt från och
med höstterminen 1947. Avsikten har sålunda varit, att den av de sakkunniga
föreslagna organisationen för den prekliniska undervisningen (första
årets studier) skulle genomföras från och med budgetåret 1947/48. I avvaktan
på resultatet av den ytterligare utredning av hithörande spörsmål,
som synes ofrånkomlig, måste en tillfällig anordning vidtagas, om icke avbrott
i tandläkarexaminationen skall uppstå framdeles. En utväg vore att
uppskjuta genomförandet av den nya studieplanen ett år och under detta år
anordna den prekliniska undervisningen enligt hittillsvarande studieplan.
Med hänsyn till bristerna i den nuvarande studieordningen ej minst ur folktandvårdens
synpunkt anser jag mig dock icke vilja i första hand förorda
denna utväg. I stället synes såsom från början avsetts den nya studieplanen
böra tillämpas från och med nästa termin, dock med den tillfälliga ändringen,
att undervisningen i de prekliniska huvudämnena samt i speciell
tandhistologi och allmän bakteriologi begränsas till de i dessa ämnen enligt
studieplanen ingående föreläsningarna och demonstrationerna under det att
de praktiska övningarna, dissektionerna och laborationerna bortfalla. Däremot
kan undervisningen i speciell tandanatomi och propedeutisk bettlära
redan nu helt ordnas enligt den nya studieplanen, då denna undervisning
skall vara förlagd till tandläkarinstituten. Mitt förslag innebär, att den prekliniska
undervisningen vid såväl karolinska institutet som Lunds universitet
tillfälligt begränsas till i huvudsak samma omfattning som enligt nu
gällande studieplan eller till enbart föreläsningar och demonstrationer, varvid
antalet föreläsningstimmar i huvudsak bör överensstämma med nu gällande
ordning. För undervisningens genomförande i de ämnen, vari sådan
begränsning äger rum, erfordras liksom hittills allenast kursgivare, till vilket
vederbörande professor eller annan lämplig person bör förordnas. Liksom
nu bör professorn ha ansvaret för undervisningens genomförande. Ivursgivarna
böra tillerkännas arvoden, beräknade efter samma grunder som
under innevarande budgetår.
Den i det föregående förutsatta utredningen torde i främsta rummet böra
avse frågan, i vilken mån den upprustning av den medicinska forskningens
och undervisningens resurser, som jag i annat sammanhang ämnar tillstyrka,
kan lägga hinder i vägen för ett inrymmande av ifrågavarande prekliniska
undervisning i de nya institutionslokalerna vid karolinska institutet samt
vilka organisatoriska och andra åtgärder, som kunna vara påkallade för att
samordna denna undervisning med verksamheten i övrigt vid institutet. En
motsvarande undersökning torde böra göras jämväl beträffande medicinska
20
Statsutskottets utlåtande nr 222.
fakulteten i Lund. En översyn synes behövlig jämväl av den föreslagna
lärarorganisationen med beaktande av eventuellt förefintliga möjligheter till
begränsningar. I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på att
nuvarande möjligheter för tandläkarinstitutens olika förvaltningsorgan att
utöva ledning och kontroll över denna till andra akademiska läroanstalter
förlagda undervisning och den därtill knutna relativt stora lärarpersonalen
äro begränsade. Det kan därför ifrågasättas, om icke ledningen och ansvaret
för denna undervisning borde helt förläggas till karolinska institutet
respektive medicinska fakulteten i Lund. Utan att taga någon ställning i
frågan förutsätter jag, att jämväl detta och därmed sammanhörande spörsmål
beaktas vid utredningen.
B. Den propedeutiska och kliniska undervisningen.
Tandläkarutbildningssakkunnigas förslag innebära i viss utsträckning
ändrade anställnings- och tjänstgöringsvillkor för den till tandläkarinstituten
knutna personalen för den propedeutiska och kliniska undervisningen ävensom
en väsentlig utökning av denna personal främst med hänsyn till de
med den nya femåriga studieplanen förenade behoven.
Det må erinras, att övergången till den nya studieplanen är avsedd att
ske successivt och att därför även behovet av ökad personal kommer att
framträda efter hand. Någon definitiv ställning till den slutliga personalorganisationen
behöver därför ej ske nu.
1. Olika slag av befattningshavare,
a) Lärarpersonal.
Lärarpersonalen för den propedeutiska och kliniska undervisningen för
tandläkarstuderande utgöres av professorer, laboratorer, avdelningstandläkare,
assistenter och amanuenser. Någon ändring härutinnan föreslås icke
av de sakkunniga, som förorda, att därutöver ett antal till tandläkarinstituten
knutna docentstipendier inrättas.
Departementschefen har under förevarande avsnitt huvudsakligen uppehållit
sig vid frågan om kompetensfordringarna för erhållande av professur
och undervisningsskyldigheten för professorerna samt frågan om löneställningen
och tjänstgöringsförhållandena för laboratorerna. Beträffande vad
departementschefen härutinnan anfört och föreslagit torde få hänvisas till
statsrådsprotokollet, s. 41—50.
b) Skötcrske- och laboratoriepersonal.
Sköterske- och laboratoriepersonalen vid tandläkarinstitutet i Stockholm
utgöres av avdelningssköterskor, tandsköterskor, kontrollbiträden, tekniska
biträden, kliniskt biträde, preparatris, tandtekniker och sköterskebiträde. De
sakkunniga föreslå, att vid tandläkarinstituten skola finnas de olika slags
hithörande befattningar, som framgå av det följande.
Statsutskottets utlåtande m 222.
21
Avdelningssköterskor in. in.
För närvarande finnas vid tandläkarinstitutet i Stockholm fem avdelningssköterskor,
nämligen på tandfyllningsavdelningen, protesavdelningen, tandkirurgiska
avdelningen och röntgenavdelningen samt en gemensam för ortodonti-
och barntandvårdsavdelningarna. Fyra avdelningssköterskor äro placerade
i lönegrad A 7 och en i lönegrad Eo 7.
De sakkunniga ha i sitt betänkande lämnat en närmare redogörelse för
avdelningssköterskornas åligganden samt i övrigt anfört bland annat följande.
Tandläkarinstitutets lärarråd har i remissyttrande över betänkande med
utredning och förslag angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds-
och ekonomipersonal m. m. (SOU 67: 1946) den 29 oktober 1946
framhållit, att de angivna arbetsuppgifterna totalt ställa större krav på avdelningssköterskornas
kompetens bland annat såsom arbetsledare och i fråga
om omdöme än vad som i regel är fallet beträffande avdelningssköterska å
sjukhus. De sakkunniga vilja för sin del betona, att effektiviteten i tandläkarinstitutens
patientvårdande verksamhet, särskilt vid deras inordnande
i folktandvården, i icke ringa grad blir beroende av avdelningssköterskornas
förmåga att skapa ordning och arbetsintensitet i elevernas och tandsköterskornas
dagliga verksamhet på de olika avdelningarna.
Beträffande kompetensfordringar och löneställning föreslå de sakkunniga,
att avdelningssköterska på tandkirurgisk avdelning samt avdelningar för
karieslära och proteslära bör ha utbildning både som tandsköterska och
sjuksköterska, varvid avdelningssköterska på tandkirurgisk avdelning därjämte
bör ha tjänstgjort såsom operationssköterska, ävensom placeras i lönegrad
A 9,
att sköterska på avdelningen för röntgendiagnostik och den internmedicinska
mottagningsavdelningen samt sköterskan för operationskursen på
tandkirurgiska avdelningen, vilka befattningshavare icke behöva tandsköterskeutbildning,
placeras i lönegrad A 7,
samt att för avdelningarna för odontologisk ortopedi, barntandvård, bettanalys
med parodontoprotetik, allmänna mottagningsavdelningen samt avdelningen
för pulpa- och rotbehandling inrättas tjänster i lönegrad A 7 såsom
avdelningstandsköterskor. För dessa befattningar borde icke krävas
sjuksköterskekompetens.
T andsköter s k o r.
De vid tandläkarinstitutet i Stockholm anställda tandsköterskorna äro
placerade i 6 lönegraden såsom extra ordinarie eller extra, varjämte tillfälligt
finnes ett antal arvodesanställda tandsköterskor. De sakkunniga anföra
följande.
De tandsköterskor, som kunna beräknas vara erforderliga för institutens
drift, böra knytas till instituten genom en fastare anställningsform än som
extra ordinarie. Det bör för övrigt betonas, att tandsköterskorna utföra ett
svårt och krävande dagligt arbete i sin ställning mellan å ena sidan lärare
och avdelningssköterskor och å andra sidan tandläkareleverna. Den dagliga
assistansen vid arbetsstolar, i operationsrum, injektionsrum, sterilisationsrum
och demonstrationssalar ställer större krav på dessa befattningshavares
självständiga omdöme samt förmåga att snabbt fullgöra hjälpen åt den
22
Statsutskottets utlåtande nr 222.
ovane eleven än vad det dagliga arbetet hos en rutinerad tandläkare i allmänhet
fordrar. Vid nu rådande konkurrens om kvinnlig arbetskraft torde
det heller icke vara möjligt att få kompetenta befattningshavare å dessa
tjänster, såvida icke anställnings- och avlöningsförhållanden regleras på ett
tillfredsställande sätt. En bättre avvägning av den proportion, som bör råda
för de vid tandläkarinstituten anställda tandsköterskorna i fråga om ordinarie,
extra ordinarie samt extra och arvodesanställning, måste sålunda
komma till stånd. De sakkunniga anse för sin del, att omkring 50 % av
tandsköterskorna böra beredas ordinarie, 30 % extra ordinarie samt 20 %
extra eller arvodesanställning. De sakkunniga förorda vidare, att tandsköterskorna
skola vara placerade i 6 lönegraden. Arvodesanställd sköterska
bör erhålla 3 600 kronor för år.
Kontrollbiträden.
Vid det nuvarande tandläkarinstitutet äro kontrollbiträdena, som ha till
uppgift att taga hand om patienterna in. in. och vilka böra vara utbildade
tandsköterskor, placerade i lönegrad Eo 6.
De sakkunniga föreslå, med samma motivering som i fråga om tandskötersketjänsterna,
att kontrollbiträdestjänsterna skola placeras såsom ordinarie
eller extra ordinarie i lönegrad 6.
Tekniska biträden.
De vid tandläkarinstitutet anställda tekniska biträdena äro placerade i 6
lönegraden såsom extra ordinarie eller extra. De tekniska biträdena utgöras
huvudsakligen av biträden med viss tandteknisk utbildning, vilka arbeta på
laboratorierna och biträda särskilt vid fantomkurserna. Med hänsyn till
deras utbildning samt arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter anse
de sakkunniga, att den hittillsvarande placeringen i 6 lönegraden är väl befogad,
dock böra de hittillsvarande tekniska biträdena vid institutet i Stockholm
och motsvarande befattningshavare vid institutet i Malmö erhålla ordinarie
ställning. Övriga nyinrättade tjänster böra givas icke-ordinarie
ställning.
Preparat riser och l a b o r åt o r i eb it r äd e n.
Preparatriser och laboratoriebiträden äro kvalificerade biträden, som böra
ha långvarig specialutbildning för utförande av preparationsarbete och kemiskt-kliniskt
arbete på laboratorier.. Beskaffenheten av de göromål, som
åvila dem, synes enligt de sakkunniga vara sådan, att dessa biträden böra
beredas anställning i lönegrad A 7.
T andtekniker.
Sedan år 1944 finnes anställd en tandtekniker mot ett arvode av numera
7 700 kronor för år. De sakkunniga förorda i ett senare sammanhang inrättande
av ytterligare befattningar såsom tandtekniker för att institutens
behov av kvalificerad teknisk assistans vid den utvidgade patientbehandlingen
och vid fantomkurserna skall kunna tillgodoses, samt uttala, att
ifrågavarande befattningshavare icke, såsom hittills varit fallet, längre böra
avlönas med enbart arvoden, om instituten i konkurrens med den fria marknaden
skola kunna erhålla för arbetsuppgifterna lämpade tandtekniker. De
sakkunniga föreslå, att tandtekniker vid tandläkarinstituten skola placeras
i 14 lönegraden samt att vid vartdera institutet en tandtekniker bör beredas
ordinarie och övriga extra ordinarie eller extra anställning.
Statsutskottets utlåtande nr 222.
23
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vad de sakkunniga föreslagit beträffande kompetensfordringarna för sköterskepersonalen
föranleder ingen erinran från min sida.
Såsom förordats bland annat av allmänna lönenämnden, torde avdelningssköterslcorna
icke för närvarande böra placeras högre än i lönegrad 8.
Vad beträffar tandläkarinstitutet i Stockholm torde lärarrådet därstädes
böra äga alt till innehavare av avdelningsskötersketjänsterna å tandkirurgiska
avdelningen och protesavdelningen utan ansökningsförfarande utnämna
de nuvarande avdelningssköterskorna å nämnda avdelningar, ehuru
dessa befattningshavare icke avlagt både sjuksköterske- och tandsköterskeexamen.
De ha emellertid innehaft de nuvarande befattningarna under en
följd av år. Tjänsten å avdelningen för karieslära vid samma institut innehaves
för närvarande av en sköterska i lönegrad Eo 7. Med hänsyn till att
flera avdelningssköterskor i 7 lönegraden finnas vid institutet synes tillfälle
böra beredas för samtliga dessa sköterskor att anmäla sig till ifrågavarande
nya tjänst i 8 lönegraden, innan densamma tillsättes. Kungl. Maj:t bör framdeles
meddela erforderliga föreskrifter härom.
I likhet med lönenämnden biträder jag förslagen till löneställning för
sjuksköterskor (avdelningssköterskor), avdelningstandsköterskor, tandsköterskor
och kontrollbiträden, vilka alltså böra placeras, sjuksköterskorna
och avdelningstandsköterskorna i 7 lönegraden samt tandsköterskorna och
kontrollbiträdena i 6 lönegraden. Arvodesanställd tandsköterska bör med
hänsyn till omförmälda arvodesreglering erhålla ett till 4 032 kronor förhöjt
arvode. Med hänsyn till pågående utredning bör slutlig ställning för
närvarande icke tagas till förslaget om lönegradsplacering av laboratoriebiträden
(kliniska biträden), preparatriser och tekniska biträden. Erforderliga
laboratoriebiträden och preparatriser torde därför böra tills vidare erhålla
icke-ordinarie anställning i 7 lönegraden och tekniska biträdena i 6
lönegraden.
Vad slutligen tandteknikerna beträffar, har i flera yttranden framhållits,
att den av de sakkunniga föreslagna placeringen i 14 lönegraden är för låg.
I anslutning till tandläkarinstitutets lärarråds yttrande vill jag förorda, att
en ordinarie tandteknikerbefattning vid protesavdelningen och en extra
ordinarie tandteknikerbefattning vid avdelningen för parodontoprotetik
placeras i 16 lönegraden. I avvaktan på närmare erfarenheter kunna de
övriga tandteknikerbefattningar, som kunna vara erforderliga, placeras i
14 lönegraden enligt de sakkunnigas förslag.
Till stöd för de i motionen II: 468 framställda yrkandena angående avdelningssköterskas
vid tandläkarinstitut lönegradsplacering m. in. har anförts
bland annat följande.
1944 års tandläkarutbildningssakkunniga ha i sitt betänkande om tandläkarutbildningens
ordnande in. in. del III, Tandläkarinstitutens organisation
in. m. framhållit, att olika kompetensfordringar böra ställas på
dessa befattningshavare, och anse, att avdelningssköterska på tandkirurgisk
avdelning, avdelning för karieslära samt avdelning för proteslära bör ha
utbildning såsom både tandsköterska och sjuksköterska, varvid avdelningssköterska
på tandkirurgisk avdelning därjämte bör ha tjänstgjort såsom
operationssköterska. Med hänsyn till dessa kompetensfordringar förorda
de sakkunniga, att avdelningssköterska av detta slag placeras i lönegrad
24
Statsutskottets utlåtande nr 222.
A 9. Befattningshavarna på avdelning för röntgendiagnostik och intermedicinsk
avdelning böra ha tjänstgjort såsom respektive röntgen- och laboratori
esköterska och föreslås av de sakkunniga placerade i lönegrad A 7
liksom även operationssköterska å tandkirurgisk avdelning. De sakkunniga
uttala vidare, att även för bl. a. avdelning för barntandvård samt allmän
mottagningsavdelning fordras befattningshavare i ledande ställning med
motsvarande arbetsuppgifter, som åvila avdelningssköterska å röntgenm.
fl. avdelningar, men att arbetsuppgifterna icke nödvändigtvis kräva
sjuksköterskekompetens. De förorda, att på bl. a. dessa avdelningar inrättas
särskilda tjänster såsom avdelningstandsköterskor, vilka med hänsyn
till det lägre kompetenskravet lämpligen böra placeras i lönegrad A 7. De
sakkunniga betona, att effektiviteten i tandläkarinstitutens patientvårdande
verksamhet, särskilt vid deras inordnande i folktandvården, i icke ringa
grad blir beroende av avdelningssköterskornas förmåga att skapa ordning
och arbetsintensitet i elevernas och tandsköterskornas dagliga verksamhet
på de olika avdelningarna. — Medicinalstyrelsen yttrar med anledning av
de tandläkarutbildningssakkunnigas förslag, att i den mån det verkligen
är erforderligt att såsom avdelningssköterskor anställa examinerade sjuksköterskor,
dessa böra givas samma löneställning som avdelningssköterskorna
vid statligt undervisningssjukhus.
Med hänsyn 1ill dessa avdelningssköterskors krävande tjänsteåligganden,
ledning och tillsyn över avdelningens sjukvårdande verksamhet, i den män
denna innefattar omhändertagande och vård av sjukdomsfallen bland ett
stort antal patienter dagligen; första hjälp åt patienter vid svimningsfall
och olyckshändelser; omvårdnad av remissfall från sjukhusen; patienternas
vård och anvisningar beträffande allmän sjukvård och profylax
m. in., är det enligt vår mening rimligt och rättvist, att dessa befattningshavare
åtminstone lägst placeras i samma lönegrad som avdelningssköterska
vid statligt undervisningssjukhus. Enligt riksdagens beslut den 26
februari i år är dylik avdelningssköterska placerad i lönegrad A 8, en lönegradsplacering,
som i och för sig torde vara alldeles för låg för en befattningshavare
med en avdelningssköterskas utbildning, arbetsuppgifter och
ansvar. Samma lönegradsplacering bör ske av operationssköterska å tandkirurgisk
avdelning. De avdelningssköterskor, för vilka även fordras kompetens
såsom tandsköterska, böra placeras lägst i lönegrad A 9. De befattningar
på ovannämnda två avdelningar, för vilka nu föreslås lägre kompetenskrav,
bestridas för närvarande av avdelningssköterskor med sjuksköterskeutbildning,
och vid tillsättandet av befattningarna erfordras dylik
utbildning. Med hänsyn till att de arbetsuppgifter, som åvila dessa befattningshavare,
äro likartade med övriga avdelningssköterskors, torde sjuksköterskekompetens
böra erfordras och befattningarna placeras lägst
i lönegrad A 8. I fråga om tandläkarinstitutet i Malmö beräknas under anslagsposten
för avlöningar till icke-ordinarie personal därför medel till avlöning
av tre avdelningssköterskor i lönegrad Eo 8 och en sjuksköterska i
lönegrad Eo 7. Då dessa befattningar böra placeras lägst i lönegrad Eo 9
respektive Eo 8, bör anslagsposten utökas med motsvarande belopp.
c) Administrativ personal m. m.
Under ifrågavarande rubrik ha de sakkunniga redovisat ej blott den
administrativa personalen utan även viss annan för tandläkarinstitutens
olika avdelningar gemensam personal, såsom reparatörer och hantverkare
m. fl.
Statsutskottets utlåtande nr 222.
25
Departementschefen har beträffande ifrågavarande personal föreslagit i
huvudsak följande, nämligen
1) en intendentsbefattning i lönegraden A 24 inrättas vid vartdera institutet,
i Stockholm från och med den 1 januari 1948 och i Malmö från och
med budgetåret 1947/48,
2) sekreterararvodet vid institutet i Stockholm höjes från 2 800 kronor
till 3 600 kronor,
3) ombildning av kanslibiträdesbefattningen i lönegraden A 7 vid institutet
i Stockholm till en kansliskrivartjänst i lönegraden A 11,
4) omändring av den extra ordinarie kassörstjänsten vid samma institut
till ordinarie i lönegraden A 7,
5) inrättande vid samma institut av en biträdesbefattning, varå bör tilllämpas
den för kvinnlig biträdespersonal fastställda befordringsgången,
6) inrättande vid institutet i Malmö av enahanda befattningar som under
3)—5) ovan, dock att kansliskrivartjänsten och kassörstjänsten tills vidare
böra vara extra ordinarie,
7) anställande vid vartdera institutet av en deltidstjänstgörande bibliotekarie
med ett arvode av 2 400 kronor och ett kanslibiträde i lönegraden
Eo 7,
8) inrättande vid vartdera institutet av tre kanslibiträdesbefattningar i
lönegraden Eo 7 och två biträdesbefattningar enligt fastställd befordringsgång,
9) inrättande vid vartdera institutet av en verkmästar- och en instrumentmakarbefattning
i lönegraden A 10 (verkmästarbefattningen i Stockholm är
avsedd att ersätta den nuvarande reparatörstjänsten i lönegraden A 7),
10) vid instituten erforderliga hantverkarbefattningar placeras i 6 lönegraden,
11) inrättande vid vartdera institutet av en vaktmästartjänst i lönegraden
A 6 (i Stockholm bör dock tills vidare med inrättandet av ifrågavarande
tjänst anstå och den nuvarande arvodesbefattningen bibehållas),
12) värmeledningsskötaren i Malmö placeras i lönegraden Eo 7,
13) vid vartdera institutet bör finnas en telefonisttjänst, varjämte medel
böra beräknas till arvode åt ytterligare en telefonist för omkring 4 timmars
daglig tjänstgöring, samt
14) tamburvakterna och dagstäderskorna placeras såsom ekonomibiträden
i lönegraden Ce 2 enligt det nya avlöningsreglementet.
2. Antal befattningshavare in. m.
De sakkunniga lia på sätt närmare framgår av s. 62—73 i statsrådsprotokollet
framlagt förslag beträffande det antal befattningshavare av olika slag,
som beräknas bli erforderligt vid full utbyggnad av instituten.
26
Statsutskottets utlåtande nr 222.
Departementschefen har -— under framhållande av att utbyggnaden av
personalorganisationen vid tandläkarinstituten behövde ske först i den mån
den nya studieplanen genomfördes och, vad beträffade det nya institutet i
Malmö, elevantalet ökade — icke ansett erforderligt att nu taga slutlig ställning
till förslagen annat än i vad de avsåge personalbehovet för budgetåret
1947/48. Departementschefens ställningstagande i sistnämnda hänseende
framgår av det följande.
Studiekostnaderna för eleverna vid tandläkarinstituten.
Enligt gällande bestämmelser erlägga de studerande till tandläkarkandidat-
och tandläkarexamina i terminsavgifter till karolinska institutet för de
prekliniska terminerna 150 kronor för termin och till tandläkarinstitutet för
de propedeutiska och kliniska terminerna 200 kronor för termin. Härtill
komma examensavgifter för tandläkarkandidatexamen med 45 kronor och
för tandläkarexamen med 100 kronor.
Därjämte ha de studerande vid tandläkarinstitutet att på egen bekostnad
hålla sig med sådant instrumentel, som icke är att betrakta såsom fast utrustning,
ävensom att själva anskaffa erforderliga förbrukningsinstrument
(såsom borr, spetsar, trissor m. m.) samt förbrukningsmaterial (såsom kofferdam,
amalgam, sililcat m. m.).
De sakkunniga ha föreslagit,
att från och med höstterminen 1947 eleverna vid tandläkarinstituten icke
skola erlägga några terminsavgifter,
att från och med höstterminen 1947 examensavgifterna vid tandläkarinstituten
skola fastställas till samma belopp, som utgå vid de medicinska
undervisningsanstalterna,
att kostnaderna för visst angivet instrumentel skola bestridas av statsmedel,
att kostnaderna för förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial
skola bestridas av staten och i första hand utgå av inflytande patientavgifter
vid instituten, samt
att medel ställas till förfogande för vissa stipendier.
Förslagen angående instrumentel och förbrukningsartiklar ha de sakkunniga
avsett skola tillämpas först successivt i den mån den nya studieplanen
genomföres.
De sakkunniga ha ingående diskuterat fem olika alternativ för det praktiska
genomförandet av sitt förslag i vad avser förbrukningsinstrument och
förbrukningsmaterial och därvid stannat för att förorda, att förbrukningsinstrument
och förbrukningsmaterial av staten ställas till elevernas förfogande
på så sätt, att eleverna inköpa dessa och vid slutet av varje ter
-
Statsutskottets utlåtande nr 222.
27
min till vederbörande ekonominämnd enligt fastställda formulär insända av
vederbörande lärare bestyrkt ansökan om utbetalning av högst det för ilrågavarande
termin av ekonominämnden i viss särskild ordning bestämda beloppet,
vilket efter erforderlig granskning utbetalas av ekonominämnden. De
sakkunniga förutsätta därvid, att samtliga arbeten i ädla metaller under
fantomkurserna skola inlämnas till instituten och vara statens egendom.
Därjämte bör allt avfall från arbeten under fantomkurser och vid patientarbeten,
vilket tidigare ansetts såsom elevernas egendom, tillvaratagas och
försäljas för institutens räkning samt influtna medel förvaltas av ekonominämnderna.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De odontologiska studierna äro för närvarande förenade med vissa icke
oväsentliga kostnader för de studerande av den art, alt de delvis icke alls
och i övrigt endast undantagsvis ha sin motsvarighet vid andra statliga
akademiska undervisningsanstalter. Detta bidrager i sin mån till att totalkostnaderna
för ifrågavarande studier bli relativt höga. Jag ansluter mig
därför principiellt till den i olika sammanhang framförda uppfattningen, att
åtgärder böra vidtagas för nedbringande av dessa studiekostnader. Icke
minst ur folktandvårdens synpunkt är det ett intresse, att de blivande tandläkarna
icke tyngas av dryga studieskulder.
De sakkunniga ha framlagt långt gående förslag i ämnet, innebärande
bland annat, att de studerande skulle befrias från sina nuvarande kostnader
för anskaffande av visst instrumentet samt för de förbrukningsinstrument
och förbrukningsmaterial, som i första hand komma till användning vid deras
arbeten å patient. Vad först instrumentelet beträffar, innebär de sakkunnigas
förslag att det skulle anskaffas och underhållas av staten. Studenternas
utnyttjande av detta instrumentel skulle enligt förslaget vara förenat med
en tyngande och personalkrävande kontroll- och underhållsapparat. De med
ett dylikt system förbundna konsekvenserna i olika avseenden synas mig
emellertid allt för litet klarlagda för att jag nu skall kunna biträda de sakkunnigas
förslag. Jag anser därför, att i stället försöksvis det bidragssystem
bör prövas, som förordats av tandläkarinstitutets i Stockholm lärarrad. Systemet
innebär, att de studerande skola av staten under sin studietid erhålla ett
belopp, ungefärligen motsvarande inköpskostnaden för instrumentelet, med
skyldighet för studenterna att själva ombesörja och bekosta underhåll och
komplettering. Bidraget torde lämpligen i enlighet med lärarrådets förslag
kunna bestämmas till 1 200 kronor för varje elevs studietid och bör utbetalas
i den mån eleven — vilket som regel torde komma att ske under det första
studieåret för''tandläkarexamen — styrker, att han nyinköpt det instrumentel,
som av vederbörande lärarkollegium anses erforderligt för hans utbildning
vid institutet. Jag förutsätter därvid, att genom tandläkarinstitutens
försorg tillses, att eleverna så vitt möjligt erhålla samma inköpsvillkor som
instituten själva och att åtgärder vidtagas för att kostnaderna för underhållet
hållas så låga som möjligt. Även om vid genomförandet av mitt förslag
alltfort den icke så ringa kostnaden för instrumentelets underhåll och
komplettering skulle komma att åvila studenterna, skulle dessa dock härmed
erhålla en icke oväsentlig lättnad i sina utgifter i förevarande avseende.
\v olika skäl synes detta bidragssystem böra genomföras successivt från och
28
Statsutskottets utlåtande nr 222.
med höstterminen 1947 på så sätt, att under budgetåret 1947/48 de studenter,
som etter avlagd tandläkarkandidatexamen fullgöra första årets studier för
tandläkarexamen bli bidragsberättigade. Detta innebär, att dylikt bidragskulle
kunna utgå til! dels de 40 studerande, som påbörjade sina prekliniska
studier vårterminen 1946, och dels de 220 studenter, som begynte dylika
studier höstterminen 1946 och vårterminen 1947. I fortsättningen torde antalet
bidragsberättigade per år bli något lägre eller omkring 200, motsvarande
den sammanlagda årliga intagningen vid de två instituten. De sakkunniga
torde böra skyndsamt utarbeta och till Kungl. Maj it inkomma med
förslag till bestämmelser för dessa bidrag, så att det blir möjligt att, sedan
den kamerala organisationen vid instituten utbyggts, utbetala bidragen helst
under budgetåret 1947/48. För ändamålet torde i riksstaten höra uppföras
ett särskilt anslag, benämnt Tandläkarinstituten: Bidrag till elever för anskaflande
av instrument. Anslaget torde för budgetåret 1947/48 böra uppföras
med 312 000 kronor och betecknas såsom förslagsanslag.
I vad avser förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial ha de sakkunniga
anfört, att bruttokostnaderna härför beräknats uppgå till omkring
3 000 kronor för elev, men att det i princip avsetts att denna kostnad skulle
helt täckas av den dei av patientavgiften, som efter det behandlingen utförts
och godkänts tillfaller eleven såsom gottgörelse för hans kostnader i
samband med behandlingen. De sakkunniga framhålla emellertid, att materialkostnaderna
under senare år starkt stegrats och att patienterna stundom
underlåta att fullgöra sin avgiftsskyldighet, varför vissa kostnader för
ifrågavarande instrument och material i realiteten stanna på eleverna. De
sakkunniga ha förordat, att eleverna, mot avstående av sin andel i patientavgifterna,
skola intill vissa, i närmare angiven ordning bestämda belopp
få kostnaderna för förbrukningsinstrumenten och förbrukningsmaterielen
täckta av statsmedel. Även detta bidragssystem synes emellertid vara förenat
med en administrativ apparat, som gör att jag åtminstone för närvarande,
innan tandläkarinstituten blivit färdigorganiserade, icke kan biträda
de sakkunnigas förslag. Det är här icke fråga om någon mera betydande
kostnad för eleverna med hänsyn till att den övervägande delen av
densamma täckes av inflytande patientavgifter. Jag anser, att en åtminstone
tills vidare godtagbar lösning av detta problem kan ernås, om elevernas andel
i patientavgifterna ökas därhän, att den beräknas helt täcka deras nu ifrågavarande
kostnader i samband med behandlingen och jämväl kostnaderna
för behandling av sådan patient, som undandrager sig sin betalningsskyldighet
eller av annat skäl i vederbörlig ordning erhåller behandling avgiftsfritt
eller mot nedsatt taxa. Det torde böra ankomma på vederbörande lärarkollegium
att vidtaga de höjningar av elevernas andelar i patientavgifterna,
som föranledas av ett bifall till vad jag nu förordat.
Till frågan om borttagande av terminsavgifterna vill jag med hänsyn till
att den studentsociala utredningen torde komma att i sinom tid behandla
detta spörsmål icke nu taga någon principiell och slutlig ställning. Vad jag
i det föregående förordat innebär emellertid, att kostnaderna för underhåll
och komplettering av omlörmälda för utbildningen nödvändiga instrumentel
tills vidare alltjämt skola åvila studenterna. Med hänsyn härtill anser jag
det påkallat att söka även på annat sätt än som i det föregående föreslagits
nedbringa studiekostnaderna för odontologerna. Utan att taga ståndpunkt
i princip vill jag därför såsom en provisorisk åtgärd förorda, att från och
med höstterminen 1947 terminsavgifter icke skola utgå för studier vid tandläkarinstituten.
Härmed vinnes att jämväl de äldre studerande, som icke
Statsutskottets utlåtande nr 222.
29
komma i åtnjutande av bidrag till anskaffande av instrumentel, få minskning
av sina studiekostnader. Till mitt ståndpunktstagande har också bidragit,
att det icke vore rationellt, om staten, samtidigt som den uppbure terminsavgifter,
till samma studerande av statsmedel skulle utge bidrag till
studiekostnadernas förbilligande.
Vad de sakkunniga förordat i fråga om nedsättning av examensavgifterna
biträder jag. Såsom sker annorstädes torde de nedsatta avgifterna i sin helhet
böra ingå till vederbörande lärarkollegiums kassa.
Frågan om ökade möjligheter till stipendier för de odontologie studerande
anser jag böra upptagas till prövning i ett annat sammanhang.
Utskottet,
Beträffande tandläkarinstitutens yttre organisation biträder utskottet departementschefens
förslag att instituten organiseras såsom självständiga
högskolor under ledning av rektor och lärarkollegium samt under överinseende
av kanslern för rikets universitet.
Departementschefens förslag rörande den ekonomiska förvaltningen vid
instituten samt vissa provisoriska anordningar vid det blivande tandläkarinstitutet
i Malmö har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet har icke heller funnit något att invända mot vad departementschefen
anfört och föreslagit med avseende å personalorganisationen. Det i
motionen II: 468 framställda yrkandet finner utskottet sig därför icke berett
att tillstyrka.
Vad angår studiekostnaderna för eleverna vid tandläkarinstituten ansluter
utskottet sig till det förslag, som departementschefen härom framlagt.
II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1947/48 in. in.
Do) Tandliikarinstitutet i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning
II, s. 26, och avdelning V, s. 84—90) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för tandläkarinstitutet i Stockholm,
dels besluta, att vid tandläkarinstitutet i Stockholm skall från och
med den 1 juli 1948 inrättas en professur i odontologisk ortopedi och en
professur i dental röntgendiagnostik samt att den nuvarande professuren i
proteslära och tandreglering från och med nämnda dag skall omfatta endast
proteslära, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
tandläkarinstitutet i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48, dels ock till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 326 000 kronor, betingad
av — förutom ändringar i personalorganisationen — den allmänna
löneregleringen. Beträffande detaljerna i anslagsberäkningarna torde få
30
Statsutskottets utlåtande nr 222.
tskottet.
hänvisas till statsrådsprotokollet. Här må endast erinras, att medel beräknats
till 3 befattningar såsom avdelningssköterska i lönegraden A 8 och 2
dylika tjänster i lönegraden A 7, motsvarande nuvarande 5 avdelningsskötersketjänster
i 7 lönegraden, varjämte 2 tandsköterskebefattningar föreslagits
omändrade till avdelningstandsköterskebefattriingar i lönegraden A 7.
Av de återstående 16 tandsköterskebefattningarna föreslås 6 omändrade till
ordinarie i 6 lönegraden, medan i fråga om de övriga medel beräknats till
6 extra ordinarie och 4 extra dylika befattningar.
Under erinran om den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till de
i motionen II: 468 gjorda yrkandena angående lönegradsplaceringen för avdelningssköterska
vid tandläkarinstitut m. m. får utskottet, som icke funnit
anledning till erinran eller uttalande i anledning av departementschefens
beräkningar av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår,
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 468,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överenstämmelse med vad
departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarinstitutet i Stockholm;
b) besluta, att vid tandläkarinstitutet i Stockholm skall
från och med den 1 juli 1948 inrättas dels en professur i
odontologisk ortopedi, dels ock en professur i dental röntgendiagnostik
samt att den nuvarande professuren i proteslära
och tandreglering från och med nämnda dag skall omfatta
endast proteslära;
c) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................ kronor 283 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 288 000
3. Arvoden och ersättningar vid extra undervisning,
förslagsvis .............. » 43 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................... » 303 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 33 000
Summa kronor 950 000;
Statsutskottets utlåtande nr 222.
31
d) till Tandlåkar institut et i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 950 000 kronor.
2:o) Tandläkarinstitutet i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 90), vilket innebär en anslagsminskning
med 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.
3:o) Tandläkarinstitutet i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll av utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 90), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 106 000 kronor.
4:o) Tandläkarinstitutet i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning
V, s. 91—99) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i överensstämmelse med vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarinstitutet i Malmö, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tandläkarinstitutet i Malmö, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Tandläkarinstitutet
i Malmö: Avlöningar för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.
De sakkunnigas beräkning av personalbehovet, frånsett behovet för preklinisk
undervisning och för den provisoriska tandläkarutbildningen i
Malmö, under budgetåret 1947/48 framgår av efterföljande sammanställning,
däri jämväl tiderna för tillsättningen av tjänsterna angivits.
32
Statsutskottets utlåtande nr 222.
Antal befattningshavare
Lönegrad
Tid för till- sättning
1 prefekt ..................................
_
Vi 1948
5 professorer ................................
A 30
»
3 klinikchefsarvoden (professorer) ............
—
»
2 laboratorer ................................
A 28
»
1 klinikchefsarvode (laborator)................
—
»
2 ersättning (laboratorer) ....................
—
»
2 avdelningstandläkare ......................
Eo 18
»
8 » ......................
Eo 18
*/n 1947
2 assistenter ................................
—
Vi 1948
13 » ................................
—
Vi, 1947
2 amanuenser ..............................
—
»/i 1948
21 amanuenser ..............................
—
It
3 avdelningssköterskor........................
A 9
It
2 sjuksköterskor ............................
A 7
4 avdelningstandsköterskor....................
A 7
»
7 tandsköterskor ............................
A 6
»
4 » ............................
Eo 6
»
3 » ............................
Ex 6
2 kontrollbiträden ..........................
Eo 6
»
3 tekniska biträden..........................
Eo 6
It
1 tekniskt biträde ..........................
Ex 6
*
1 tandtekniker ..............................
Eo 14
»
1 » ..............................
Eo 14
»
1 intendent ................................
A 26
V, 1947
1 sekreterare ................................
—
»
1 kansliskrivare..............................
A 11
Vi 1948
1 kassör....................................
A 11
»
1 kanslibiträde (kassör)......................
A 7
»
3 kanslibiträden (professors)..................
Eo 7
»
1 bibliotekarie ..............................
—
»
2 kontorsbiträden............................
Eo 4
»
3 skrivbiträden..............................
Ex 2
»
1 verkmästare ..............................
A 10
v, 1947
1 instrumentmakare..........................
A 10
i/j 1948
2 hantverkare ..............................
Eo 6
»
2 telefonister................................
Ex 2
»
1 vaktmästare ..............................
A 7
»
1 värmeledningsskötare ......................
Eo 7
»
2 tamburvakter..............................
(U 1)
»
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Även om undervisningsverksamheten vid det nya tandläkarinstitutet är
avsedd att begynna först från och med vårterminen 1948, torde redan dessförinnan
vissa befattningshavare behöva anställas vid institutet bland annat
för den nya utrustningens mottagande och inplacering samt vidtagande av
andra förberedande åtgärder. Jag biträder därför de sakkunnigas förslag,
att intendentstjänsten samt befattningarna såsom sekreterare och verkmästare
vid institutet tillsättas snarast efter den 1 juli 1947. Tillräckliga skäl
torde också föreligga för de sakkunnigas förslag att vissa avdelningstandläkare
och assistenter, vilka tidigare ej innehaft lärarförordnanden och äro
erforderliga för undervisningen från början av vårterminen 1948, skola förordnas
redan från den 1 november 1947 för att vid tandläkarinstitutet i
Stockholm erhålla viss fortbildning. Sådana nu ifrågavarande lärare, som
börja sin tjänstgöring vid institutet först längre fram under vårterminen, böra
dock erhålla sina förordnanden från och med den senare tidpunkt, som prövas
lämplig. Ersättning för i samband med nämnda fortbildning erforderliga
resor bör utgå enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:t framdeles utfärdar.
Statsutskottets utlåtande nr 222.
33
En motsvarande anordning vidtogs i samband med igångsättande av den
provisoriska utbildningen i Malmö. Därest särskilda åtgärder befinnas behövliga
vid tandläkarinstitutet i Stockholm för anordnande av omförmälda
fortbildning, torde på framställning av lärarkollegiet vid institutet Kung].
Maj:t böra äga medge, att de må belasta institutets respektive anslag.
Med hänsyn till det sålunda anförda synes det lämpligt, att beslut meddelas
av Kungl. Maj:t om inrättande av det nya tandläkarinstitutet från den
1 juli 1947. Jag avser att framdeles anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t.
Vad härefter beträffar personalbehovet under senare hälften av budgetåret
1947/48 måste det givetvis beaktas, att tillräckliga arbetskrafter stå till
disposition för att medverka vid institutets iordningställande i skilda avseenden.
Även med beaktande härav finner jag emellertid de sakkunnigas
förslag till personalorganisation för nämnda tid tilltaget i överkant. En
överarbetning av förslaget har givit till resultat, att jag anser mig kunna
underlåta att för budgetåret 1947/48 beräkna anslag vid följande av de sakkunniga
föreslagna befattningar, nämligen fem assistenttjänster, fem amanuenstjänster,
en sjukskötersketjänst, tre tandskötersketjänster, en tandteknikertjänst,
instrumentmakartjänsten samt en hantverkartjänst. Jag förutsätter
därjämte, att det tillses att ingen befattning uppehälles förrän verkligt
behov av den föreligger. Å andra sidan måste jag räkna med, att på grund
av opåräknade omständigheter behov under budgetåret kan uppstå av någon
tjänst, för vilken medel icke beräknats, och förutsätter därför, att Kungl.
Maj:t skall äga att efter vederbörlig framställning medge inrättandet av
dylik tjänst av icke-ordinarie karaktär. Lika med de sakkunniga förutsätter
jag vidare, att lärarpersonalen i den mån den icke under tjänstgöringstiden
upptages av undervisning och därmed sammanhörande göromål skall utan
särskild ersättning ägna sig åt patientvärden vid institutet.
Under erinran om att utskottet i det föregående tagit ställning till de i Utskottet.
motionen 11:468 framställda förslagen, vilka jämväl hava avseende å tandläkarinstitutet
i Malmö, samt med tillstyrkande av bifall till vad Kungl.
Maj:t under ifrågavarande punkt föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarinstitutet i Malmö;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet
i Malmö, alt tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................ kronor 71 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ... » 117 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................... » 174 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 13 000
Summa kronor 375 000;
Bihang till riksdagens protokoll 1047. 0 samt. Nr 221—222. 3
34
Statsutskottets utlåtande nr 222.
c) till Tandläkarinstitutet i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 375 000 kronor.
5:o) Tandläkarinstitutet i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (avdelning V, s. 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 105 000 kronor;
6:o) Tandläkarinstitutet i Malmö: Bokinköp och bokbindning in. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 99 och 100) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet i Malmö: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1947/48 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
7 :o) Tandläkarinstituten: Bidrag till elever för anskaffande av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (avdelning TV, s. 75—83) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarinstituten: Bidrag till elever
för anskaffande av instrument för budgetåret 1947/48
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
312 000 kronor.
8:o) Utrustning av ett tandläkarinstitut i Malmö. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (avdelning V, s. 100—102) — vilket innebär dels anvisande
av återstoden av det ursprungligen till 3 000 000 kronor beräknade anslaget
för ifrågavarande ändamål, dels ock att Kungl. Maj:t bemyndigas medge,
att avtal träffas om leverans av utrustning till institutet m. m. för en kostnad,
utöver hittills beräknade 3 000 000 kronor, av ytterligare 1 000 000 kronor,
att likvideras före utgången av budgetåret 1948/49 — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utrustning av ett tandläkarinstitut i
Malmö för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
. anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
9:o) Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (avdelning VI, s. 103 och 104) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 222.
35
att riksdagen må till Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning
för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 64 700 kronor.
10:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
Kungl. Maj:t har (avdelning VII, s. 105—129) föreslagit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av
420 000 kronor.
Departementschefen har beträffande utbildningen av tandtekniker och
tandsköterskor anfört bland annat följande.
Behovet av hjälpkrafter inom tandvården ökar allteftersom utbyggnaden
av folktandvården fortgår. Då redan i nuvarande läge en påtaglig brist på
kompetenta tandtekniker och tandsköterskor råder, synas omedelbara åtgärder
behöva vidtagas för en effektivisering och utökning av de utbildningsmöjligheter,
som för närvarande stå till buds.
Det aktuella utbildningsbehovet av hjälpkrafter har av de sakkunniga på
längre sikt uppskattats till minst 75 tandtekniker och omkring 250 tandsköterskor
om året. Av såväl de sakkunniga som i flertalet yttranden har förutsatts,
att i varje fall tills vidare icke hela det föreliggande utbildningsbehovet
skall tillgodoses genom det allmännas försorg. De sakkunniga ha sålunda
föreslagit en utbildning av omkring 60 tandtekniker och 200 tandsköterskor
om året; medicinalstyrelsen åter har ansett, att omkring 80 tandtekniker om
året böra utbildas i de nu föreslagna skolorna. För egen del vill jag framhålla,
att med hänsyn till många olika faktorer det för närvarande torde
vara omöjligt att med någon grad av säkerhet uppskatta det föreliggande
utbildningsbehovet i av det allmänna upprättade skolor. För en följd av år
framåt är det i varje fall betydande. Jag anser mig därför kunna i huvudsak
godtaga de sakkunnigas förslag, dock att jag i det följande avser att
föreslå en tillfällig ökning av tandteknikerexaminationen till omkring 70
om året och viss ökning även av tandsköterskeutbildningen.
Av detta ställningstagande följer, att jag i likhet med de sakkunniga och
myndigheterna anser, att i varje fall tills vidare utbildningen i enskilda skolor
och hos privatpraktiserande tandläkare av hjälpkrafter för tandvården
skall kunna fortgå. Det är emellertid angeläget med hänsyn till arten av
hjälpkrafternas arbete, att denna utbildning i lämplig utsträckning ställes
under det allmännas kontroll. Jag förutsätter, att medicinalstyrelsen tager
de initiativ härutinnan, som må anses påkallade.
I olika sammanhang har övervägts att organisatoriskt ansluta utbildningen
av ifrågavarande hjälpkrafter till de lägre kommunala yrkesutbildningsanstalterna.
I likhet med de sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning
anser jag detta icke böra ske åtminstone för närvarande. Övervägande skäl
tala i stället för att utbildningen principiellt anordnas och bekostas av staten.
För alt genomföra den föreslagna utbildningen ha de sakkunniga förordat,
att tandtekniker- och tandsköterskeskolor av staten omedelbart upprättas
i Stockholm och Malmö i anslutning till tandläkarinstituten därstädes
samt i Göteborg, dit de sakkunniga förutsätta att ett tandläkarinstitut blir
förlagt inom kort. Härjämte föreslås, att en tandsköterskeskola inrättas å
plats i Norrland, som framdeles bestämmes, samt att statsbidrag utgår till
36
Statsutskottets utlåtande nr 222.
den redan befintliga tandsköterskeutbildningen vid Eastmaninstitutet i
Stockholm.
Beträffande det under Stockholms stads myndigheter lydande Eastmaninstitutet,
där enligt gällande donationsbestämmelser kurser för utbildning
av tandsköterskor skola vara anordnade, finner jag lämpligt, att ståndpunkt
till frågan om statsbidrag till denna utbildning tages först i samband med
en blivande reglering av frågan om tandläkarinstitutets i Stockholm ställning
i förhållande till den blivande folktandvården därstädes. Enligt vad
jag inhämtat har detta spörsmål upptagits gemensamt av de sakkunniga och
de kommunala myndigheterna. Då vidare ett utformat förslag ej föreligger
angående eu tandsköterskeskola i Norrland, maste ställningstagandet jämväl
till detta spörsmål anstå.
Vad beträffar förslagen i övrigt råder i huvudsak enighet om, att tandtekniker-
och tandsköterskeskolor nu böra anordnas i Stockholm och
Malmö. Däremot ställa sig tandläkarinstitutets lärarråd och statskontoret
tveksamma till förslaget i vad det särskilt avser en tandteknikerskola i Göteborg.
Lärarrådet ifrågasätter, om icke utbildningsbehovet av tandtekniker
intill dess ett tandläkarinstitut trätt i funktion i Göteborg i stället bor tillgodoses
genom intagning av ett ökat antal elever vid tandteknikerskolorna i
Stockholm och Malmö. Jag ansluter mig emellertid till vad universitetskanslern
framhållit om önskvärdheten av att dessa utbildningsanstalter erhålla
en sådan lokal förläggning, att de bli relativt lätt tillgängliga för eleverna,
samt tillstyrker därför, att en tandteknikerskola liksom en tandsköterskeskola
— anordnas även i Göteborg.
I motionerna I: 319 och II: 473 har anförts i huvudsak följande.
Av tandläkarutbildningssakkunniga har det aktuella behovet av hjälpkrafter
på tandvårdens område uppskattats till /5 tandtekniker och 250 tandsköterskor
om året. Av dessa skulle dock endast 60 tandtekniker och 200
tandsköterskor utbildas genom det allmännas försorg; återstoden skulle fa
sin utbildning i enskilda skolor eller hos privatpraktiserande tandläkare. Till
denna de sakkunnigas uppfattning har också Kungl. Maj:t givit sin anslutning.
En tillfällig ökning av tandteknikerexaminationen till omkring 70 om
året anses dock erforderlig ävensom en vass ökning av landsköterskeutbild
ningen.
» _ '' .
Frågan är emellertid huruvida en på detta sätt ordnad tandteknikerutbildning
kommer att motsvara det behov av dylika hjälpkrafter, som förefinnes
eller kan komma att förefinnas i framtiden. För var del hysa vi en viss
tveksamhet i det fallet. Erfarenheten från Norrland ger för övrigt besked
om att tveksamheten är berättigad. På grund av svårigheten att anskaffa
erforderlig tandvårdspersonal har nämligen tandvården inom denna del av
landet ofta blivit ytterligt eftersatt. Under sådana förhållanden är det angeläget
att rekryteringen i fortsättningen underlättas genom ökad tillgång
på för uppgiften utbildad personal. Att för det närvarande bestämt avgöra
storleken av denna ökning förefaller dock ganska vanskligt. Tillgängliga
uppgifter om det framtida behovet av exempelvis tandtekniker förefalla
nämligen alltför svävande för att möjliggöra ett definitivt ställningstagande
t. ex. i fråga om det antal, som skall utbildas i fortsättningen. Frågan om
tandteknikerutbildningen synes därför böra hållas öppen även i fortsättningen.
Ett ytterligare skäl härför är det förhållandet, att också norrlandskommittén
överväger förslag till åtgärder pa delta område.
Statsutskottets utlåtande nr 222.
37
Av ett i nyssnämnda proposition återgivet yttrande från norrlandskom*
mittén framgår nämligen, att denna kommitté har för avsikt att föreslå inrättande
av en central tandvårdsanstalt i anslutning till ett planerat centralsjukhus
för Norrland. Kommittén har därvid räknat med, att vid nämnda
anstalt skulle kunna anordnas årlig tandteknikerutbildning för 20 elever
jämte en utbildning av sammanlagt 40 tandsköterskor om året.
Från departementschefens sida har i fråga om tandsköterskorna förklarats
att, då ett utformat förslag ej föreligger angående en tandsköterskeskola i
Norrland, ställningstagandet till detta spörsmål måste anstå. Beträffande
tandteknikerutbildningen har emellertid något sådant uttalande icke gjorts,
oaktat förslag i saken är att vänta från norrlandskommittén. För vår del
finna vi det därför angeläget att det även i fråga om teknikerna konstateras,
att plats finnes för ytterligare utbildning, varvid skäl tala för att en sådan
förlägges till Norrland. Under sådana förhållanden måste det anses önskvärt
att utskottets utlåtande över ifrågavarande proposition får en sådan
utformning, att riksdagens beslut icke kommer att föregripa möjligheterna
att genomföra de förslag på området, som äro att vänta från norrlandskommittén.
Starka skäl tala följaktligen för att utskottet beträffande tandteknikerutbildningen
gör samma uttalande, som det som gjorts av departementschefen
i fråga om tandsköterskorna, d. v. s. att ställningstagandet måste anstå
tills vidare.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit övervägande skäl
tala för att tandtekniker- och tandsköterskeskolor nu anordnas i Stockholm,
Malmö och Göteborg.
Vad beträffar det i motionerna 1:319 och 11:473 berörda spörsmålet anser
utskottet sig böra framhålla, att frågan om anordnandet av en tandteknikerskola
i Norrland icke upptagits till behandling i detta sammanhang
och att denna fråga enligt utskottets mening alltjämt står öppen. Med vad
sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må till Anordnande av utbildning för
tandtekniker och tandsköterskor för budgetåret 1947/48
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
420 000 kronor;
b) att motionerna 1:319 och 11:473 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.
ll:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning VII, s. 105—129) hemställer
utskottet,
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 222.
att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandteknikeroch
tandsköterskeskolor för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Stockholm den 19 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 221.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
717090
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:420 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till utbildning av tandläkare m. m. jämte i ämnet väckta s. 3 i texten