Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 194714-8 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

1947-06-19 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:228, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 194714-8 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Dokumentets text

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

87

Nr 228.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 194714-8 till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkt 22)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. för budgetåret 1947/48 beräkna

ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor. Med hänsyn till den reservation,

som vid tidpunkten för avlåtandet av propositionen nr 1 förutsattes

skola’finnas å anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft i

slutet av innevarande budgetår, beräknades i nämnda proposition icke något

anslag för detta ändamål.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 286, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 16 maj 1947,

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 under femte huvudtiteln anvisa

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor och till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Med skrivelse den 8 maj 1947 har statens arbetsmarknadskommission överlämnat

sedvanlig verksamhetsberättelse för år 1946, vilken såsom bilaga

fogats till propositionen.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden. I skrivelse den 24 april

1947, varmed arbetsmarknadskommissionen framlagt förslag rörande beräkningen

av medelsbehoven för budgetåret 1947/48 under förenämnda båda anslag,

har kommissionen lämnat en redogörelse för den sannolika utvecklingen

på arbetsmarknaden under den närmaste tiden, vilken redogörelse intagits

i propositionen och till vilken utskottet far bär hänvisa. I anslutning till denna

redogörelse har föredraganden, statsrådet Mossberg, anfört bland annat

följande.

»Den höga sysselsältningsnivån avspeglar sig i lägre arbetslöshetssiffror än

någonsin. Sålunda uppgick under år 1946 antalet arbetslösa i fackförbunden

till 3,2 procent av det redovisade medlemsantalet. Samma årsmedeltal för

1945 var 4,5 procent. Antalet hjälpsökande arbetslösa minskades från 8 564

under februari månad 1946 till 5 279 under samma månad 1947 eller med

3 285. Hjälpverksamheten omfattade under februari månad i år 4 339 personer.

De hjälpsökande hörde huvudsakligen hemma i de gamla arbetslöshetsdistrikten

i Västernorrlands, Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län. Att

de arbetslösa inom dessa distrikt trots den rådande högkonjunkturen icke

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 228.

helt kunde beredas arbete i öppna marknaden torde bero på att näringslivet

i dessa områden är föga differentierat. Därtill kommer att åldersfördelningen

är sådan att den försvårar möjligheterna att överföra dessa arbetslösa

till arbete i öppna marknaden utanför hemorten. Av det totala antalet

hjälpsökande i hela landet den 1 februari i år voro således 57 % över 50 år.

Arbetsmarknadsorganens verksamhet har följaktligen i ytterst ringa mån

avsett sådana åtgärder, som påkallats av den kvardröjande axbetslösheten.

Däremot har bristen på arbetskraft aktualiserat behovet av åtgärder i syfte

att mobilisera våra ai''betskraftsreserver. I propositionen nr 293 till 1946 års

riksdag uppehöll jag mig vid de viktigaste av de då aktuella förhållanden,

som ägde samband med den alltmera markerade bristen på arbetskraft. Jag

anförde då bland annat att även om det vore ovedersägligt att en viss del

av vår exportproduktion tillgodosåge ett mera tillfälligt behov i de krigshärjade

länderna så funnes å andra sidan vissa förhållanden, fi-ämst befolkningsutvecklingen,

som pekade i den riktningen alt även på längre sikt

knapphet på arbetskraft kunde komma att finnas. I stort sett kan läget

i dag karakteriseras på samma sätt. Jag anser därför icke behövligt uppehålla

mig vid hithörande frågor.

Ett mera varaktigt knapphetsläge på arbetsmarknaden aktualiserar frågan

hur man med en bevarad rörelsefrihet på arbetsmarknaden skall kunna förena

rimliga anspråk på en sådan planering av vårt näringsliv, att arbetskraften

kan sysselsättas på ett ur folkhushållets synpunkt så ändamålsenligt sätt

som möjligt. Denna fråga, som hittills ägnats föga beaktande, synes mig påkalla

ökad uppmärksamhet från såväl näringslivets som arbetsmarknadsparternas

och statsmakternas sida.

Jag vill i det följande beröra de åtgärder, som vidtagits i syfte att i görligaste

mån tillföra arbetsmarknaden våra ai''betskraftsreserver. Nyetableringen

av företag har i hög grad ökat konkurrensen om den tillgängliga arbetskraften

I syfte att åstadkomma en ur olika synpunkter bättre spridning och

en för vissa områden eftersträvansvärd ökad differentiering av näringslivet

har arbetsmarknadskommissionen i samarbete med industriens produktionsråd

genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet sökt påverka lokaliseringen

av planerade nya eller utvidgning av redan existerande företag. Denna

verksamhet har särskilt tagit sikte på sådana företag, som uppgivit sig skola

sysselsätta kvinnlig och äldre manlig arbetskraft. Ur denna synpunkt ha

framför allt vissa orter i Norrland ifrågakommit för förläggning av företag,

som utan denna medverkan från kommissionens och produktionsi-ådets sida

sannolikt skulle ha kommit alt etableras på platser, där stora och måhända

oöverkomliga svårigheter skulle ha mött att anskaffa erforderlig arbetskraft.

Denna verksamhet befinner sig alltjämt på försöksstadiet, men synes

mig kunna få stor betydelse sedan härmed sammanhängande spörsmål blivit

föremål för utredning av de av statsrådet Ericsson tillkallade sakkunniga rörande

näringslivets lokalisering.

Vad särskilt angår bristen på arbetskraft inom jordbruket ha från arbetsmarknadsorganens

sida olika utvägar prövats för att kunna tillgodose de

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande jjr 228.

89

.särskilda behov, som göra sig gällande under skördesäsongen och betkampanjen.

Sålunda ha på arbetsmarknadsorganens initiativ och genom dessas

direkta medverkan propagandakampanjer genomförts för att intressera skolungdom,

semesterfirare, militär och andra att deltaga i jordbruksarbete. Praktikläger,

kollektivhushåll och barndaghem ha försöksvis i begränsad utsträckning

anordnats och i viss mån underlättat denna förmedling av arbetskraft

till jordbruket samtidigt som man härigenom gjort det möjligt för lanthushållens

kvinnor att i ökad omfattning deltaga i utearbetet. Genom svar på

framförda interpellationer härom har riksdagen informerats rörande omfattningen

och resultatet av dessa åtgärder. Något därutöver har jag i detta sammanhang

icke att tillägga.

De anspråk på arbetskraft för skogsavverkning, som voro så förhärskande

under kriget, existera alltjämt. Så länge icke importen av fossila bränslen är

tillräcklig för en återgång till förkrigstidens förhållanden i fråga om vår bränsleförsörjning

eller kompensation för bristen på kol, ved och koks kan erhållas

genom övergång i ökad omfattning till oljeeldning, kommer detta svårbemästrade

arbetskraftsproblem att bestå. Även i år har kommissionen — genom

beslut den 21 februari 1947 -— bemyndigats utbetala arbetspremier och ortstillägg

till arbetskraft som sysselsattes i vedavverkning under senare delen

av budgetåret.

I anledning av den försämring av arbetskraftssituationen vid vissa järnbruk,

vilken uppstod under sommaren och hösten 1946, erhöll kommissionen bemyndigande

bland annat att till sådana personer, som antogo arbete inom

detta fack, utbetala resebidrag. Samtidigt intensifierades förmedlingsverksamheten

till detta arbetsområde. Då det emellertid visade sig, att bristen på

bostäder ofta utgjorde ett hinder för anställande av ytterligare arbetskraft,

har statens byggnadslånebyrå anmodats ägna järnbruksorternas bostadsfråga

särskild uppmärksamhet.

I den aktuella arbetskraftsdiskussionen har ofta och med rätta framhållits,

att särskilda mått och steg äro nödvändiga för att tillföra näringslivet den

arbetskraftsreserv, som representeras dels av de partiellt arbetsföra och dels

av de, enligt vedertaget språkbruk, icke yrkesverksamma kvinnorna.

De partiellt arbetsföras problem är fortfarande föremål för utredning av

särskilda sakkunniga. Olika förslag ha redan avgivits, och arbetsmarknadskommissionen

har erhållit i uppdrag att i anslutning till vissa av dem vidtaga

åtgärder i den omfattning, som befinnes lämplig och erforderlig. Samtidigt

härmed har arbetsmarknadsmyndigheterna fortlöpande prövat olika utvägar

att intensifiera omskolningen av och arbetsförmedlingen för denna kategori.

Som exempel härpå kan nämnas att arbetsmarknadskommissionen gjort

framställning om bemyndigande att disponera medel för att från Norrland

överföra ett sjuttiofemtal partiellt arbetsföra för utbildning inom och anställning

på försök vid vissa företag i mellansverige.

Beträffande de icke yrkesverksamma kvinnorna torde denna reserv i stort

sett vara begränsad till sådana husmödrar, som icke äro helt tagna i anspråk

av omvårdnaden om barnen och hemmets skötsel. Genom sådana åtgärder,

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 228.

som underlätta hushållsarbetet och genom vilka barnen beredas nödig tillsyn

och fostran under mödrarnas frånvaro, kunna emellertid även gifta

kvinnor i barnfamiljer utan hemhjälp tänkas vara intresserade av att åtaga

sig förvärvsarbete utanför hemmet.

För att utröna i vilken omfattning de icke yrkesverksamma kvinnorna samt

de partiellt arbetsföra skulle kunna tillföra näringslivet ny arbetskraft, har

arbetsmarknadskommissionen verkställt vissa undersökningar.

Särskilt intresse tilldrar sig den av länsarbetsnämnden i Västmanlands län

företagna undersökningen avseende bland annat de icke yrkesverksamma

kvinnorna inom Västerås stad. Av denna undersökning framgick, att av de

5 905 uppgiftslämnarna 36 %> redan voro sysselsatta med något slag av arbete

samt att 43 %> ansågo sig vara förhindrade eller icke önskade reflektera

på något arbetserbjudande. De återstående eller 21 °/o förklarade sig villiga

att åtaga sig förvärvsarbete, dock med bestämda reservationer avseende arbetets

förläggning inom och utom hemmet, arbetstiden, arbetets art etc. De

gifta kvinnor, som hade barn, ställde i regel anspråk på åtgärder för barnens

omhändertagande och omvårdnad under mödrarnas frånvaro. Vidare

anfördes önskemål om anordnande av centralkök och vissa andra arrangemang

för underlättande av deras hushållsarbete.

Det visar sig, att här nämnda åtgärder i många fall ställa sig så kostsamma

för både den enskilde och det allmänna samt att skillnaden mellan det

antal husmödrar, som härigenom kan frigöras för arbete på den öppna

marknaden, och den arbetskraft, som behövs för att sköta daghemmen, lekstugorna,

centralköken etc., blir så ringa, att den arbetsmarknadsmässiga

effekten knappast kan anses motsvara kostnaderna.

Med det anförda har jag icke velat säga att man icke från det allmännas

sida skall lämna sin medverkan till en utvidgning av den halvöppna barnavården,

varom utredning verkställes av särskilda sakkunniga. Jag har emellertid

ansett det angeläget framhålla att man härigenom ur arbetsmarknadssynpunkt

icke alltid kan nå de resultat man åsyftar. Därtill kommer att

många arbetarefamiljer anse att hustrun bör ägna sig åt hemmets sysslor

såvida övriga familjemedlemmars inkomster göra detta möjligt. I vissa individuella

fall innebär detta att hustrun upphör med förvärvsarbetet när exempelvis

mannens löneförmåner förbättrats så betydligt att bådas löner icke

längre äro oundgängligen nödvändiga för familjens existens. Jag kan ur allmänna

familjesociala synpunkter icke anse detta anmärkningsvärt. Intressanta

och för den framtida verksamheten betydelsefulla erfarenheter ha vunnits

av de försök med deltidsarbete, som prövats vid vissa företag, och som

tala för att denna sysselsättningsform rätt tillämpad erbjuder så många fördelar,

att den bör prövas i större omfattning än vad som hittills skett. Inom

arbetsmarknadskommissionen har på socialdepartementets anmodan en inventering

och kartläggning av de viktigaste härmed sammanhängande spörsmålen

företagits. Det är min avsikt att uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna

att på grundval av denna utredning vidtaga de åtgärder, som kunna

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

91

vara välbetänkta och möjliga att praktiskt genomföra i syfte att tillföra näringslivet

den kvinnliga arbetskraft, som härigenom kan bli disponibel.

Sammanfattningsvis skulle jag på denna punkt vilja framhålla, att då det

gäller att för näringslivet nyttiggöra de arbetskraftsreserver, som representeras

av de icke yrkesverksamma kvinnorna och de partiellt arbetsföra, måste

det mera bli fråga om åtgärder avpassade efter vissa konkreta förhållanden,

än om lösningar i stort efter generella program och riktlinjer. Arbetsmarknadsorganen

måste vara utrustade med härför erforderliga organisatoriska

och personella resurser. Jag vill i detta sammanhang uttala, att de erfarenheter,

som hittills vunnits, tyda på att man i den offentliga diskussionen å

ena sidan sannolikt överskattat storleken av ifrågavarande arbetskraftsreserver

och å andra sidan icke tillräckligt beaktat de svårigheter, som möta att

inordna dessa grupper i vårt arbetsliv.

I fjolårets arbetsmarknadsproposition anmäldes att frågan om att tillföra

landet arbetskraft utifrån var aktuell och borde bli föremål för närmare

övervägande. Sedan dess har jag erhållit bemyndigande att tillkalla särskilda

sakkunniga för att som en beredning inom socialdepartementet biträda vid

handläggningen av hithörande frågor. Beredningen har prövat möjligheterna

för en organiserad invandring från olika länder. Hittills har genom medverkan

från beredningens sida och i samråd med arbetsmarknadens partsorganisationer

förhandlingarna med Italien slutförts rörande överförande hit av

500 verkstadsarbetare. Avtal härom har med Kungl. Maj:ts bemyndigande

träffats mellan statens arbetsmarknadskommission och vederbörande italienska

myndigheter. Resultatet av detta försök bör få bli bestämmande för

i vilken takt och omfattning denna verksamhet kan och bör fortsätta. Framställningar

ha gjorts om att få inleda förhandlingar med vederbörande allierade

myndigheter angående möjligheterna att till vårt land överföra sudettyska

arbetare samt med den ungerska regeringen om sysselsättning i Sverige

av ungerska lantarbetare. Medgivande har vidare lämnats polska yrkesarbetare

att till ett antal av högst 500 erhålla inrese- och arbetstillstånd i

den mån anställningar kunna beredas dem genom den offentliga arbetsförmedlingen.

Genom en viss uppmjukning av bestämmelserna för beviljande av inresetillstånd

för sådana utlänningar, som icke kunna erhålla visering för återresa

till emigrationslandet, ha ökade möjligheter givits att genom en individuell

immigration tillföra vårt land utländsk arbetskraft. Av de i runt tal

95 000 utlänningar, som för närvarande uppehålla sig i vårt land, äro omkring

60 000 registrerade som sysselsatta inom olika yrkesområden.

Jag vill slutligen fästa uppmärksamheten på den ökning av antalet olycksfall

i arbete, som noterats under de senaste åren och som innebär en kännbar

förlust av arbetskraft särskilt inom industrien. Detta förhållande har av

mig närmare berörts i propositionen nr 262 till årets riksdag, i vilken medel

begärts för en ökad utbildnings- och upplysningsverksamhet i syfte att intensifiera

säkerhetstjänsten på arbetsplatserna.»

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 228.

Särskilda frågor. Under rubriken anställningsförhållandena

för arkivarbetare in. fl. anmäler föredragande statsrådet de förslag,

som framlagts av inom arbetsmarknadskommissionen tillkallade särskilda

sakkunniga, vilka haft att verkställa översyn av organisationen och utformningen

av de s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål,

ävensom innehållet i de yttranden, som avgivits över sakkunnigförslaget, samt

anför därefter för egen del följande i ämnet.

»De sakkunniga, som haft att utreda frågan om organisationen och utformningen

av de s. k. arkivarbetena och den härmed i olika avseenden jämställda

musikerhjälpen, ha förutsatt, att dessa hjälpformer i fortsättningen

skola bibehålla sin plats i systemet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande

syfte. Arkivarbetena och musikerhjälpen skulle alltså även framgent vara

att betrakta som en form av socialhjälp, som borde beredas vederbörande

i avvaktan på sysselsättning i öppna marknaden.

Erfarenheten visar, att de personer som sysselsättas inom arkivarbete och

musikerhjälp av en eller annan orsak äro svårplacerade på öppna marknaden.

Även om på senare tid med dess alltmer accentuerade brist på arbetskraft

antalet arkivarbetare, både svenska och utländska, kraftigt nedgått,

sysselsättas dock alltjämt över 800 personer inom denna hjälpform, därav

cirka 400 svenskar. I likhet med de sakkunniga är jag av den uppfattningen,

att den offentliga arbetsförmedlingen såväl innan hänvisning sker till arkivarbete

som under pågående sådant arbete oavlåtligt skall ha uppmärksamheten

riktad på möjligheterna att placera vederbörande på öppna marknaden.

De sakkunnigas av arbetsmarknadskommissionen förordade förslag avser

i första hand en förbättring av lönen vid arkivarbete. Denna är för närvarande

dyrortsgraderad och utgår i högsta dyrort med cirka 340 kronor i månaden.

De sakkunniga föreslå, att arbetsobjekten vid arkivarbetena skola

indelas i två klasser, A-arbeten och B-arbeten, beroende på arbetsuppgifternas

större eller mindre svårighetsgrad och att lönen skall bestämmas enligt endera

av två dyrortsgraderade löneskalor, som ansluta sig till denna klassindelning.

I högsta dyrort skulle månadslönen uppgå till 375 kronor vid A-arbete och

till 345 kronor vid B-arbete. Såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn

till de betydande praktiska svårigheter en rättvis klassindelning av olika

arbetsuppgifter erbjuder anser jag mig icke kunna biträda sakkunnigförslaget

i denna del. En viss höjning av arkivarbetslönen synes emellertid rimlig.

Jag förordar, att lönen i högsta dyrort bestämmes till 360 kronor för

månad. Lönen synes även i fortsättningen böra i viss mån differentieras efter

dyrort. Dock anser jag, att spännvidden mellan lönerna på olika orter bör

kraftigt minskas. Jag föreslår sålunda med utgångspunkt från en månadslön

av 360 kronor i högsta dyrort — nr 5 i den statliga dyrortsskala som skall

tillämpas från och med den 1 juli 1947 — att månadslönen i ortsgrupperna

4—1 bestämmes till respektive 350, 340, 330 och 320 kronor.

De sakkunnigas förslag att familjetillägg skall utgå till vissa arkivarbetare

kan jag icke biträda.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

93

Beträffande beredskapsarbetare ha statsmakterna år 1946 (prop. nr 293,

s. 30, riksdagens skriv, nr 451) beslutat, att vid hänvisning utom hemorten

ett särskilt ortstillägg av högst 75 kronor för månad skall kunna utgå enligt

bestämmande av det centrala arbetsmarknadsorganet. I likhet med de sakkunniga

är jag av den uppfattningen att även till arkivarbete utom hemorten

hänvisad person skall kunna erhålla sådant ortstillägg. Härvid torde de för

beredskapsarbetare gällande beslämmelseima böra få motsvarande tillämpning.

\ id bifall till förslaget om ortstillägg torde nu tillämpat förfarande, att

interlokalt hänvisad arkivarbetare som är familjeförsörjare får uppbära den

för hans hemort fastställda lönen, därest denna överstiger den på arbetsorten

gällande, böra upphöra.

Jag vill icke motsätta mig förslaget, att rätten till sjuklön skall för lokalt

hänvisad arkivarbetare utvidgas till överensstämmelse med vad nu gäller för

en interlokalt hänvisad och sålunda omfatta två tredjedelar av lönen under 14

dagar av en sexmånadersperiod.

Vad härefter angår bestämmelserna om avbrott i arbetet, s. k. skiftning,

vill jag erinra, att dessa ha till syfte att förmå arkivarbetarna att söka och

mottaga arbete på öppna marknaden. Nuvarande skiftningsbestämmelser innebära,

att avbrott i arkivarbete skall ske beträffande familjeförsörjare under

minst en månad och beträffande annan under minst två månader efter en

arkivarbetsperiod av sex månader. Personer över 55 år äro emellertid befriade

från skiftning. Enligt min mening tala övervägande skäl för att nuvarande

skiftningsbestämmelser bibehållas. Emellertid bör det centrala arbetsmarknadsorganet

när särskilda skäl föreligga — exempelvis i sådant fall att

arkivarbetare är sysselsatt med forskningsarbete eller det är uppenbart att

han icke kan placeras på öppna marknaden — ha möjlighet att medgiva

befrielse från skiftning.

De sakkunnigas förslag att arkivarbetenas administralion skall decentraliseras

föranleder intet annat uttalande från min sida än att decentralisering

bör genomföras i den omfattning detta kan befinnas praktiskt möjligt och

lämpligt. På det centrala arbetsmarknadsorganet bör ankomma att överväga

frågan och vidtaga härav föranledda åtgärder.

I princip torde svenska medborgare och flyktingar böra likställas i fråga

om hänvisning till och anställningsförhållanden vid arkivarbete. Emellertid

påkallar en viss grupp av flyktingar särskild uppmärksamhet. Ett mindre antal

flyktingar besitter nämligen kompetens för kvalificerat forskningsarbete

och bar i vissa vetenskapliga institutioner sysselsatts med dylikt. Emellertid

lia dessa flyktingar i regel, på grund av att institutionerna saknat medel för

deras avlönande, mast knytas till institutionerna såsom arkivarbetare. Jag

ansluter mig till de sakkunnigas uppfattning att ifrågavarande flyktingar

böra med hänsyn till värdet och betydelsen av det arbete de utföra erhålla

en ekonomiskt förmånligare ställning än den som de för närvarande inneha.

Delta synes i första hand böra möjliggöras genom att medel för ändamålet

anvisas på vederbörande institutions stat. För nästa budgetår förordar jag

emellertid, att vid sidan av arkivarbetssystemet på försök ett mindre antal

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 228.

stipendier — jag räknar härvid med 35 å 40 — ettvart å 550 kronor för månad

av Kungl. Maj:t ställas till förfogande från anslaget till arbetsmark - nadsreglerande åtgärder för framstående vetenskapsmän bland flyktingarna,

vilka sysselsättas med forskningsarbete vid vetenskapliga institutioner. Det

torde få ankomma på det centrala arbetsmarknadsorganet att på förslag av

universitetskanslern utvälja dessa stipendiater.

Vad slutligen angår musikerhjälpen biträder jag sakkunnigförslaget att den

maximala sysselsättningsperioden utökas från sju till åtta månader per år

och att i övrigt bestämmelserna för arkivarbeten erhålla motsvarande tilllämpning.

Innan Kungl. Maj:t fattar beslut i förevarande frågor, torde riksdagen böra

beredas tillfälle yttra sig över densamma.»

Under rubriken maximibeloppen för kontantunderstöd enligt

hjälpkungörelsen och dyrorts g raderingen av dessa

understöd har föredragande statsrådet anmält, att i anledning av en av

arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 25 april 1946 gjord framställning

om höjning av maximibeloppen för kontantunderstöden enligt kungörelsen

den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet Kungl. Maj:t genom beslut den 9 maj 1947

bemyndigat kommissionen att från och med den 1 juli 1947 fastställa

maximibeloppen för hyreshjälp i Stockholm till 120 kronor för familjeförsörjare

och 60 kronor för ensamstående samt i Göteborg till respektive

100 och 50 kronor, men att framställningen i övrigt icke föranlett någon höjning

av arbetslöshetsunderstödens storlek. Vidare har föredragande statsrådet

anmält, att kommissionen erhållit uppdrag att verkställa en allmän översyn

av gällande grunder för kontantunderstödens beräknande och att därvid

även till prövning upptaga frågan, huruvida kontantunderstöden, som i vad

gäller dagunderstödet är dyrortsgraderat i enlighet med dyrortsgrupperingen

i 1935 års folkpensioneringslag, även i fortsättningen böra vara dyrortsgraderade.

I avvaktan på denna översyn har den nuvarande dyrortsgraderingen

synts föredragande statsrådet böra bibehållas och efter ingången av år 1948

därvid bygga på förhållandena den 31 december 1947.

De nu gällande bestämmelserna rörande karenstid för kontantunderstöd

enligt hjälpkungörelsen innebära, att medlem av

erkänd arbetslöshetskassa, som uppburit daghjälp under i kassans stadgar

medgiven längsta tid men fortfarande är i behov av understöd, icke kan erhålla

dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd, förrän föreskriven karenstid av

sex dagar förflutit, d. v. s. ny karenstid skall iakttagas, ehuru sådan gällt

för erhållande av daghjälp från arbetslöshetskassan. Då denna nya karenstid

icke synes vara sakligt motiverad har föredragande statsrådet i anledning av

i ärendet gjord framställning funnit sig böra föreslå sådan ändring av bestämmelserna

i hjälpkungörelsen, att utförsäkrad kassamedlem vid behov

skall kunna erhålla dagunderstöd omedelbart sedan daghjälpen från kassan

upphört att utgå, utan att ny karenstid skall behöva iakttagas.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

95

Under rubriken modifierat kontrollsystem beträffande

kontantunderstödsverksamheten vid en arbetsmarknadskris

har föredragande statsrådet anmält ett av sakkunniga för utredning

av frågor rörande arbetsförmedlingens framtida organisation framlagt förslag

till modifierat kontrollsystem för arbetslösa, vilka enligt nu gällande bestämmelser

för erhållande av understöd från arbetslöshetsnämnd eller erkänd arbetslöshetskassa

äro skyldiga att periodiskt anmäla sig hos organ för den

offentliga arbetsförmedlingen med följd att förmedlingen ofta visat sig vara

tvingad att ägna väsentlig del av sitt intresse åt kontrolluppgiften på bekostnad

av de rent arbetsförmedlande uppgifterna. Efter redogörelse för innebörden

av det framlagda förslaget har föredragande statsrådet för egen del

anfört följande i ämnet.

»De sakkunnigas förslag beträffande utformningen och tillämpningen av

arbetslöshetskontrollen under en eventuell framtida arbetslöshetskris avser

en betydelsefull detalj i beredskapen på detta område och torde därför redan

nu få underställas riksdagen.

Gällande kontrollsystem med täta inställelser på arbetsförmedlingen, vilket

prövats under arbetslöshetskrisen i förra hälften av 1930-talet, har befunnits

mindre lämpligt. Erfarenheten har nämligen givit vid handen att

arbetsförmedlingen under en omfattande arbetslöshet tvingas att ägna en

väsentlig del av sitt intresse åt kontrolluppgifterna på bekostnad av de rent

arbetsförmedlande uppgifterna. Ackvisations- och föimedlingsarbetet har kommit

i andra hand, medan rutinkontrollen, vars värde ofta ifrågasatts, blivit

en central uppgift.

Ett smidigare kontrollsystem, som, utan att brista i effektivitet, skulle

möjliggöra att arbetsförmedlingen under en krissituation på arbetsmarknaden

mera kan ägna sig åt förmedlingsverksamhet, synes böra eftersträvas.

Det framlagda förslaget, som är avsett att generellt tillämpas för såväl

medlemmar i arbetslöshetskassor som arbetslöshetsnämndemas klientel, innebär,

att vederbörande i viss omfattning befrias från skyldigheten att för

kontroll besöka arbetsförmedlingen. De arbetslösa ålägges istället deklarationsskyldighet,

varigenom arbetslöshetskassan respektive arbetslöshetsnämnden

kan kontrollera vederbörandes arbetsförhållanden under viss tidsperiod.

Kontrollen kommer alltså att i viss mån grundas på upplysningar

lämnade av de arbetslösa själva. Även om med anledning härav någon risk

för felaktiga utbetalningar av understöd kan föreligga, synes dock förslaget

innebära så uppenbara fördelar att jag finner mig böra biträda detsamma.

Därest riksdagen icke anmäler avvikande mening däremot, har jag sålunda

för avsikt föreslå Kungl. Maj:t utfärda för förslagets genomförande

erforderliga bestämmelser.»

För beredande av understöd åt företagarföreningar i vissa

1 ä n enligt samma grunder som under innevarande budgetår hemställer föredragande

statsrådet, att Kungl. Maj:t även under nästa budgetår skall få taga

i anspråk medel från anslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 228.

Medelsbehovet för främjande av denna företagarverksamhet har för nästa

budgetår uppskattats till i runt tal 1 500 000 kronor.

Medelsbehovet för budgetåret 1947/48. Arbetsmarknadskommissionen har

framlagt förslag till beräkning av medelsbehovet under anslaget till Åtgärder

till arbetsmarknadens reglering m. m., slutande å ett belopp av 31,3 miljoner

kronor. Medelsbehovet under olika anslagsposter har angivits och sammanfattats

i följande tablå, däri också för jämförelse intagits uppgifter rörande

medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46 och det beräknade medelsbehovet

för budgetåret 1946/47.

Ändamål

Medels-

förbrukning

1945/46

Medels-

behov

1946/47

Medels- j

behov

1947/48

Statliga beredskapsarbeten.........................

22 615 000

12 700 000

13 800 000

Vissa arbeten i SAK:s regi (försvarsarbeten) ........

1 290 000

—

—

Statskommunala beredskapsarbeten.................

8 200 000

5 000 000

5 000 000

Statskom munala reservarbeten.....................

185 000

100 000

100000

Generalplaneutredning.............................

225 000

600 000

1 100 000

Kontantunderstödsverksamhet......................

560 000

250 000

250 000

Arkivarbeten och musikerhjälp ....................

6150000

3 500 000

3 500 000

Statliga stenbeställningar..........................

2 775 000

2 900 000

3 000 000

Verkstads- och förrådsrörelse.......................

390 000

400 000

1000 000

Resebidrag till arbetssökande......................

615 000

500 000

500 000

Barackleveranser..................................

3 500 000

730 000

—

Övrig verksamhet ................................

235 000

420 000

550000

Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av före- tagsverksamhet m. m............................

2 500 000

2 500 000

2 500 000

Summa kronor

46 500 000

29 600000

31300 000

Med hänsyn till beräknad tillgång å reserverade medel vid utgången av

budgetåret 1946/47 har kommissionen dock funnit det nya anslagsbehovet

kunna begränsas till 5,3 miljoner kronor.

Under anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft har kommissionen

beräknat ett medelsbehov för nästa budgetår av 15 miljoner kronor,

men då reservationer kunna beräknas vid detta budgetårs utgång på

omkring 19,5 miljoner kronor, har kommissionen funnit ny medelsanvisning

för budgetåret 1947/48 icke vara erforderlig.

Föredragande statsrådet har rörande medelsbehovet för nästa budgetår för

egen del anfört följande.

»I propositionen den 25 april 1947 (nr 239) angående inrättande av en arbetsmarknadsstyrelse

samt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen

m. m. äskas anslag för nästa budgetår till det centrala arbetsmark - nadsorganets och den offentliga arbetsförmedlingens avlöningar och omkostnader.

Här torde medelsbehovet för nästa budgetår under reservationsanslagen

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. och till kostnader för

överflyttning av arbetskraft få behandlas.

Arbetskraftsbristen under innevarande budgetår har gjort det möjligt alt

på öppna marknaden sysselsätta även den svårplacerade arbetskraften i för
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

97

hållandevis stor omfattning. Behovet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande

syfte har därför blivit betydligt mindre än tidigare beräknats. Detta har i sin

tur föranlett en sådan begränsning av utgifterna under anslaget till åtgärder

tör arbetsmarknadens reglering m. in., att en avsevärd reservation kommer

att förefinnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår. Även å anslaget

till kostnader för överflyttning av arbetskraft torde en betydande be

sparing komma att nppstå främst beroende av att kostnaderna för de arbetspremier

åt skogsarbetare m. fl., vilka avsett brännvedsavverkning under slutet

av budgetåret 1945/46 men utbetalats först under innevarande budgetår,

fått mindre storleksordning än ursprungligen antagits.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen är jag av den uppfattningen,

att för nästa budgetår någon uppdelning av ifrågavarande båda anslag icke

bör ske. Beträffande den anordning som skall tillämpas i fortsättningen torde

det få ankomma på den nya arbetsmarknadsstyrelsen att framlägga förslag.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. under nästa budgetår utgår arbetsmarknadskommissionen

från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder skall komma

att bli av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.

Under betonande att kostnadskalkylerna äro endast approximativa uppskattar

kommissionen berörda medelsbehov till 31,3 miljoner kronor och reservationen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 till 26 miljoner

kronor. Kommissionen beräknar alltså det ytterligare anslagsbehovet för nästa

budgetår till 5,3 miljoner kronor. I kostnadsberäkningen ha upptagits två

nya titlar, nämligen en för generalplaneutredning angående vattenförsörjning

och avlopp med 1,1 miljoner kronor och en för verkstads- och förrådsrörelse

med 1 miljon kronor. Jag har under hand inhämtat från kommissionen, att

förstnämnda kostnader tidigare redovisats över titeln för statskommunala

beredskapsarbeten. För verkstads- och förrådsrörelsen har i tidigare beräkningar

någon särskild titel icke upptagits, enär man utgått från att utgifterna

i det närmaste komme att motsvaras av inkomster för uthyrning av

maskiner och redskap. I fråga om den föreslagna nyanskaffningen av arbetsmaskiner

för cirka 1 miljon kronor under nästa budgetår, varigenom utbyte

av äldre maskintyper skulle möjliggöras, har jag från arbetsmarknadskommissionen

inhämtat följande. Kommissionens nuvarande maskinpark anskaffades

i huvudsak under arbetslöshelskrisen under förra hälften av 1930-talet.

Den är numera efter väsentliga nedskrivningar bokförd till cirka 4,9 miljoner

kronor. Då de flesta maskinerna nu äro både omoderna och starkt slitna,

bär kommissionen för avsikt att under de närmaste åren förnya maskinparken

för en sammanlagd kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Av berörda proposition

nr 239/1947 framgår, att det centrala arbetsmarknadsorganet enligt

min uppfattning bör i egen regi driva arbeten i arbetslöshetsbekämpande

syfte. Sagda organ måste givetvis vara ur teknisk synpunkt rustat härför.

På grund av det anförda finner jag, att maskinparken bör till vissa delar

förnyas i en nära framtid. Med hänsyn till materialläget torde dock någon

mera betydande nyanskaffning av arbetsmaskiner icke böra ske redan unllihuny

Ull riksdagens protokoll 1047.6 samt. AV 227—228. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 228.

V takottet.

der nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionens förslag att för ändamålet

beräkna ett belopp av 1 miljon kronor för nästa budgetår kan jag alltsa

icke biträda. I övrigt har jag icke något att erinra mot kommissionens beräkning

av kostnaderna under anslaget för nästa budgetår. Emellertid har

kommissionen vid sin uppskattning av reservationen å anslaget vid utgången

av budgetåret 1946/47 icke tagit hänsyn till att kommissionen skall beredas

ersättning för de utgifter å cirka 3,5 miljoner kronor som kommissionen

åsamkats för fullgörande av uppdrag att till Danmark leverera baracker, intendenturmateriel

m. m. och vilka interimistiskt bestritts från förevarande

anslag. Den beräknade reservationen torde böra ökas med berörda belopp

och det ytterligare anslagsbehovet för nästa budgetår böra upptagas till ett

avrundat belopp av (5,3 — 1 — 3,5) en miljon kronor.

Vad angår anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft uppskattar

kommissionen utgifterna för arbetspremier enligt Kungl. Maj ds beslut

den 21 februari 1947 åt skogsarbetare, vissa skogsägare m. fl., vilka utgifter

komma att falla å nästa budgetår, till 14 miljoner kronor. Med hänsyn till

under nästa budgetår sannolikt uppkommande kostnader för andra ändamål,

vilka skola tillgodoses från förevarande anslag, beräknar kommissionen medelsbehovet

till 15 miljoner kronor. Då kommissionen räknar med att reservationen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 skall uppgå till 19,5

miljoner kronor, finner kommissionen någon ny medelsanvisning för ändamålet

icke erforderlig. För egen del har jag icke något att erinra mot kommissionens

beräkning. Jag vill endast erinra, att vissa kostnader i samband

med överförande till Sverige av cirka 500 italienska arbetare enligt Kungl.

Maj ds beslut den 25 april 1947 skola bestridas från ifrågavarande anslag,

men att kostnaderna till väsentlig del skola slutligt falla på vederbörande arbetsgivare.

Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett

formellt belopp av 100 kronor.»

Föredragande statsrådet har framhållit, att den nuvarande höga sysselsättningsnivån

i landet avspeglar sig i lägre arbetslöshetssiffror än någonsin,

och att de arbetslösa numera praktiskt taget utgöras endast av personer, som

med hänsyn till ålder eller andra särskilda orsaker blott undantagsvis kunna

beredas arbete i öppna marknaden. Arbetsmarknadsorganens verksamhet har

därför under det sistförflutna året i ringa mån avsett sådana åtgärder, som

påkallats av den kvardröjande arbetslösheten. Bristen på arbetskraft har i

stället alltmera aktualiserat behovet av åtgärder i syfte att mobilisera våra

arbetskraftsreserver, och arbetsmarknadsorganen ha måst huvudsakligen inrikta

sig på att söka avhjälpa arbetskraftsbristen inom de områden av näringslivet,

som ur försörjningssynpunkt äro de mest betydelsefulla för landet.

Med hänsyn till den på grund av befolkningsutvecklingen alltmera framträdande

bristen på arbetskraft inom olika områden av näringslivet finner

utskottet i likhet med föredraganden angeläget, att lämpliga åtgärder vidtagas,

som syfta till att utnyttja de arbetskraftsreserver, som finnas inom

landet. Utskottet finner sig vidare böra framhålla, att, i den mån som vårt

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

99

land finnes böra tillföras arbetskraft genom organiserad invandring från

andra länder, uppkommande frågor härom självfallet böra prövas av Kungl.

Maj:t.

Det av föredragande statsrådet förordade förslaget rörande ordnandet av

anställningsförhållandena för arkivarbetare m. fl. har utskottet funnit sig

kunna biträda, och vad föredraganden anfört rörande maximibeloppen för

kontantunderstöd enligt hjälpkungörelsen och om dyrortsgraderingen av

dessa understöd har icke föranlett utskottet till någon erinran. Utskottet förutsätter,

att på den pågående utredningen rörande, bland annat, nämnda dyrortsgraderings

slopande grundat förslag skall komma att föreläggas nästa års

riksdag.

I likhet med föredraganden finner utskottet skäligt, att den nu stadgade

karenstiden för erhållande av kontantunderstöd enligt hjälpkungörelsen borttages

för sådan hjälpsökande arbetslös, vilken är arbetslöshetsförsäkrad och

efter det daghjälpen från kassan upphört att utgå enligt nu gällande bestämmelser

måste avvakta utgången av ny karenstid, innan han kan erhålla kontantunderstöd.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka införandet av det av föredraganden

törordade modifierade kontrollsystemet beträffande kon tantunderstöden vid

en arbetsmarknadskris, innebärande att den arbetslöse i viss omfattning befrias

från skyldigheten att för kontroll besöka arbetsförmedlingen men i stället

ålägges deklarationsskyldighet rörande sina arbetsförhållanden.

Från utskottets sida har icke funnits anledning till invändning mot att

Kungl. Maj:t jämväl under nästa budgetår av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering må taga i anspråk medel för beredande av understöd

åt företagarföreningar i samma former som hittills, och att behovet av

medel för ifrågavarande ändamål uppskattas till 1,5 miljoner kronor för budgetåret

1947/48.

Vidkommande medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder under

nästa budgetår, har föredraganden efter förslag av arbetsmarknadskommissionen

funnit detsamma böra liksom hittills böra beräknas under två

olika reservationsanslag, nämligen dels ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m., från vilket anslag skola bestridas kostnader för

bekämpande av arbetslöshet m. m., dels ock ett anslag till kostnader för överflyttning

av arbetskraft, vilket skall tagas i anspråk främst för täckande av

kostnader, vilka uppkomma i samband med tillgodoseeende av arbetskraftsbehov,

som icke kan utan särskilda åtgärder fyllas.

Under förstnämnda anslag har arbetsmarknadskommissionen räknat med

ett medelsbehov av 31,3 miljoner kronor under nästa budgetår. Med hänsyn

till beräknad reservation å anslaget av 26 miljoner kronor vid utgången av

innevarande budgetår har kommissionen dock hemställt om anvisande av

allenast 5,3 miljoner för nästa budgetår. Föredraganden har under framhållande

av att en av kommissionen föreslagen nyanskaffning av arbetsmaskiner

icke nu synts böra med hänsyn till materialläget i landet komma till stånd

funnit det beräknade medelsbehovet kunna minskas med därför av kommis
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 228.

sionen avsett belopp av 1 miljon kronor, och vidare har föredraganden funnit

det av kommissionen beräknade nya medelsbehovet för nästa budgetår

kunna minskas med ytterligare 3,5 miljoner kronor på grund av att sistnämnda

belopp skall tillgodoföras anslaget såsom ersättning för av anslaget

tills vidare bestridda kostnader för leverans av baracker m. m. till Danmark.

Till följd härav har föredraganden funnit medelsbehovet för nästa budgetår

kunna begränsas till att avse ny anvisning av 1 miljon kronor.

I enlighet med arbetsmarknadskommissionens beräkningar har föredraganden

funnit medelsbehovet under anslaget till Kostnader för överflyttning av

arbetskraft kunna beräknas till 15 miljoner kronor för nästa budgetår. Med

hänsyn till en beräknad reservation å anslaget av 19,5 miljoner kronor vid

utgången av budgetåret 1946/47 erfordras emellertid icke någon ny medelsanvisning.

Anslaget i fråga har därför föreslagits uppfört i riksstaten för

budgetåret 1947/48 med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

De av föredraganden sålunda gjorda beräkningarna av medelsbehoven under

de båda anslagen och av behoven av nya medelsanvisningar för budgetåret

1947/48 har utskottet funnit böra av riksdagen godtagas.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln

anvisa

a) till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

b) till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Stockholm den 19 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson,

fröken Andersson, herrar Gillström, Albertsson, Näsström och Gustav

Emil Andersson; samt

från andra kammaren: hedrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i

Skövde, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström,

Holmström, Petterson i Degerfors, Thapper och Persson i Vinberg.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

101

Reservationer:

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Grånebo, Mannerskantz, fröken

Andersson, herrar Gustav Emil Andersson, Rubbestad, Pettersson i Dahl och

Holmström, vilka ansett, att utskottets yttrande rörande beräkningarna av

medelsbehoven (s. 100) samt utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till den betydande reservation, som vid utgången av budgetåret

1946/47 beräknas förefinnas å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m., 26 miljoner kronor, och till att någon arbetslöshet av

betydelse icke synes behöva befaras under nästa budgetår, synes det utskottet

att någon ny medelsanvisning under ifrågavarande anslag icke är erforderlig

för nästa budgetår. Anslaget bör alltså för budgetåret 1947/48 uppföras med

allenast formellt belopp liksom anslaget till kostnader för överflyttning av

arbetskraft.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln

anvisa

a) till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av 100 kronor;

b) till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag

av 100 kronor.»;

2) av herrar Grånebo, Gustav Emil Andersson, Rubbestad och Pettersson

i Dahl, vilka ansett, att utskottet bort föreslå ett omedelbart avskaffande av

den nu för dagunderstödet enligt hjälpkungörelsen gällande dyrortsgraderingen

och dettas fastställande till belopp, som är gällande för nuvarande

ortsgruppen II.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

472299

t

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:448 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten