Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner.
1947-07-04 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:244, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 244.
1
Nr 244.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t dels under femte huvudtiteln,
punkterna 26—28, dels ock under kapitalbudgeten, socialdepartementet,
punkterna 4 6 och 8—11, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna vissa anslag till främjande
av bostadsförsörjningen.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 23 5, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
18 april 1947, föreslagit riksdagen att
I. godkänna av chefen för socialdepartementet förordade grunder för
omläggning av den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för
bostadsförsörjningen, beträffande särskilda bostadsrabatter (trekronorsbidrag)
den 1 juli 1947 och i övrigt den 1 juli 1948;
II. godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden
från och med tidpunkt under budgetåret 1947/48 av gällande bestämmelser
för den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen
;
III. medgiva, att räntefoten för förbättringslån och lantarbetarbostadslån,
vilka må komma att beviljas under budgetåret 1947/48, bestämmes till
3,25 procent;
IV. för budgetåret 1947/48 anvisa dels under V huvudtiteln, till Kapitalmedelsförluster
och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag
ett förslagsanslag av 225 000 kronor; till Hyresrabatter för mindre
bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor; till
Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 500 000 kronor; till Bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor; till Bidrag till inrättande av pensionärshem
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor; dels under statens utlåningsfonder,
till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer ett investeringsanslag av 70 000 000 kronor; till Lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett investeringsanslag
av 15 000 000 kronor; till Lånefonden för bostadsbyggande ett investerings
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. G sand. Nr 244. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 24-4.
anslag av 100 000 000 kronor; dels ock under fonden för låneunderstöd, till
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag av
64 000 000 kronor; till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett
investeringsanslag av 37 500 000 kronor; till Lån till uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor
och till Lån till bostadsförbättringsverksamhet ett investeringsanslag av
8 000 000 kronor.
I berörda proposition (nr 235) har Kungl. Maj:t jämväl framlagt förslag
beträffande anslag till statens byggnadslånebyrå, vilka förslag riksdagen
redan bifallit.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 285 angående prisutjämningsavgifter
m. m., under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för den 9 maj 1947, med ändring
därutinnan av i propositionen nr 235 gjord hemställan, föreslagit riksdagen
att anvisa investeringsanslaget till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
med ett belopp av 40 300 000 kronor.
Sistnämnda proposition har hänvisats till statsutskottet allenast i vad
avser tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. I övrigt har propositionen
hänvisats till bevillningsutskottet.
Bostadssociala utredningen avgav den 28 december 1945 första delen av
sitt slutbetänkande (SOU 1945:63) innefattande allmänna riktlinjer för den
framtida bostadspolitiken samt förslag till låne- och bidragsformer. Av i
betänkandet framlagda förslag ha endast de som avse långivningen för flerfamiljshus
behandlats i propositionen den 10 maj 1946 (nr 279) angående
vissa åtgärder för främjande av bostadsförsörjningen. Utredningen har
nyligen avgivit andra delen av sitt slutbetänkande. I förevarande proposition
har upptagits huvudparten av de förslag, som framförts i slutbetänkandets
första del och icke behandlats i propositionen nr 279/1946.
över slutbetänkandet, del I, ha efter remiss utlåtanden avgivits av ett
stort antal myndigheter och organisationer (statsrådsprotokollet s. 3 och 4).
Propositionerna.
Den allmänna bostadspolitikens målsättning, metoder och organisation.
Chefen för socialdepartementet har på s. 5—11 i propositionen nr 235
angivit sin uppfattning i fråga om den bostadspolitiska målsättningen, på
s. 18—22 ur vissa principiella synpunkter behandlat bostadssociala utredningens
förslag till bostadspolitiska åtgärder och på s. 27—29 anfört principiella
synpunkter på den allmänna bostadspolitikens organisation. Beträffande
departementschefens ställningstaganden i dessa frågor får utskottet
hänvisa till propositionen.
Statsutskottets utlåtande nr 244.
3
Lån och bidrag till flerfamiljshus.
Frågan om lån och bidrag till flerfamiljshus behandlas på s. 112—130.
De bestämmelser, vilka trädde i kraft den 1 juli 1946, samt i propositionen
framlagda förslag till ändringar av dessa bestämmelser ha sammanfattats
på följande sätt.
A. Redan vid 1946 års riksdag fastställda grunder för lån och bidrag till
flerfamiljshus.
1. Tertiärlån.
a. Ränta: 3 procent.
b. Följande lånegränser gälla:
för kommun samt allmännyttiga bostadsföretag, varmed förstås
sådana som arbeta utan enskilt vinstsyfte samt under medverkan och tillsyn
av vederbörande kommun, i normala fall 70—100 och i undantagsfall 60—
100 procent av avkastningsvärdet;
för kooperativt organiserade företag, som arbeta utan enskilt vinstsyfte
och under betryggande kontroll, i normala fall 70—95 och i undantagsfall
60—95 procent av avkastningsvärdet;
för övriga företag, i normala fall 70—85, i undantagsfall 60—85
procent av avkastningsvärdet; då synnerliga skäl därtill föreligga, kan lånets
övre gräns höjas till 90 procent av sagda värde.
c. Amortering skall verkställas med årligen lika stor del av lånets ursprungliga
belopp under en tid av
beträffande nyuppfört stenhus 40 år
» » trähus 30 år
» ombyggt stenhus högst 40 år
» > trähus högst 30 år.
Enskilt företag skall under de 10 första åren av lånets löptid utöver nyssnämnda
amortering verkställa en extra amortering, utgörande per år 1,5 procent
av tertiärlånets ursprungliga belopp.
d. Hyreskontroll. Hyrorna fastställas av det lånebeviljande organet
med ledning av självkostnadsprincipen och få ej höjas utan medgivande av
nämnda organ.
e. Räntegaranti. Låntagaren garanteras under en period av 10 år en
ränta av 3 procent å primärlån och en däremot svarande ränta å sekundärlån
med den inskränkningen att, om räntan å ifrågavarande lån under
garantitiden stiger, eftergift kan medgivas eller redan utgående eftergift
höjas med belopp motsvarande liögst en procent av primär- och sekundärlånen.
4
Statsutskottets utlåtande nr 244.
2. Tilläggslån.
Sådant lån •— vilket har subventionskaraktär —- utgår å orter, där hyresläget
är lågt och inkomstläget tillika sådant, att risk föreligger att nyproduktionen
av bostäder helt hämmas, om icke subvention lämnas. Dessa
orter, fördelade på fyra grupper, angivas av Kungl. Maj:t efter förslag av
byggnadslånebyrån. Tilläggslån utgår med belopp, motsvarande det kapitaliserade
värdet av ett för företaget beräknat bidrag, som för de fyra ortsgruppema
uppgår till respektive 40 öre, 80 öre, en krona 20 öre och en krona
60 öre per kvadratmeter lägenhetsyta. Avdrag med 3 kronor per kvadratmeter
lokalyta göres då byggnaden innehåller lokaler, vilka kunna upplåtas
mot hyror avsevärt överstigande för bostadslägenheter utgående hyror. Det
förutsättes att ett belopp motsvarande en fjärdedel av tilläggslånet regelmässigt
utgår som subvention från vederbörande kommun.
B. Ändringsförslag beträffande grunderna för lån och bidrag till flerfamiljshus.
I avseende å nyss angivna bestämmelser om tertiär- och tilläggslån till
flerfamiljshus förordas i denna proposition beträffande villkoren för tertiärlån
följande ändringar, vilka äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1947.
1. Beträffande lånegränserna förordas att det lånebeviljande organet erhåller
ökade möjligheter att då särskilda skäl därtill föreligga till enskilda
företag bevilja lån intill 90 procent av avkastningsvärdet.
2. I fråga om amorteringsvillkoren förordas att den extra amorteringen
beträffande enskilda företag begränsas till en procent av tertiärlånets ursprungliga
belopp under de sex första åren av lånets löptid.
Lån och bidrag till enfamiljshus.
Lån och bidrag till enfamiljshus, varmed förstås hus innehållande högst
2 lägenheter, behandlas på s. 29—77. De där framlagda förslagen, vilka
äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1948, sammanfattas i propositionen
på följande sätt.
.4. Följande låne- och bidragsformer för enfamiljshus föreslås ersatta med
ett egnahemslån, till vilket knytes en kapitalsubvention i form av en
råntefri stående del av lånet:
1) tertiärlån till enfamiljshus;
2) bostadsanskaffningslån och härtill knutet tilläggslån till egnahem för
mindre bemedlade, barnrika familjer;
3) bostadsegnahemslån och härtill knutet tilläggslån;
4) jordbruksegnahemslån i vad det avser nybyggnad av bostadshus å
jordbruksfastighet;
5) nybyggnadslån;
6) förbättringslån;
Statsutskottets utlåtande nr 244.
5
7) förbättringsbidrag i vad det avser ombyggnad som i fråga om resultatet
är likvärdig med nybyggnad; samt
8) arbetarsmåbrukslån och härtill knutet bidrag.
Lantarbetarbostadslån och -bidrag förutsättas alltså komma att alltjämt
beviljas i enlighet med nu gällande bestämmelser.
B. Villkor för det mja egnahemslånet och den till detta knutna kapitalsubventionen.
1. Ränta: 3 procent.
2. Följande lånegränser föreslås:
a. då kapitalsubvention utgår, 50—90 procent av belåningsvärdet,
vilket skall överensstämma med den godtagbara produktionskostnaden; om
lån mellan 0 och 50 procent icke kan erhållas i öppna marknaden till 3 procents
ränta eller andra särskilda skäl kunna anföras, bör möjlighet föreligga
att erhålla lån mellan 0 och 90 procent av belåningsvärdet.
b. då kapitalsubvention icke utgår, övre lånegräns 75 procent av belåningsvärdet,
i övrigt samma lånegränser som då kapitalsubvention utgår.
3. Amortering skall verkställas av den del av lånet som ligger över 50
procent av belåningsvärdet under en period av, då fråga är om nybyggnad,
25 år (annuitet = 5,71) och, då fråga är om ombyggnad, högst 25 år. Den
del av lånet som ligger mellan 0 och 50 procent av belåningsvärdet är sålunda
amorteringsfri. Då familjebostadsbidrag för familjer med stort barnantal
tillsammans med bränslebidrag (se under III. Bostadsrabatter) överstiger
kapitalkostnaden, verkställes extraamortering svarande mot det överstigande
beloppet.
4. Kapitalsubvention skall utgå i form av räntefri stående del av egnahemslånet
med ett belopp av, beträffande nybyggnad av egnahem, 4 000
kronor, tvåfamiljshus 6 000 kronor samt, beträffande ombyggnad som i
fråga om resultatet är likvärdig med nybyggnad, 20 procent av den godtagbara
ombyggnadskostnaden, dock högst 4 000 kronor för egnahem och 6 000
kronor för tvåfamiljshus. (Beträffande det särskilda villkor som föreslås
gälla för kapitalsubvention, se under II. B. 5. b.)
5. Villkor beträffande lägenhetens storlek och utrustning.
a. Minimikrav: på landsbygden 2 rum och kök, lägenhetsyta omkring
60 kvadratmeter, i stadssamhällen 3 rum och kök, omkring 70 kvadratmeter;
vatten- och avloppsledningar inom lägenheten, förutsatt att vatten och
avlopp kan ordnas inom rimliga kostnader, samt i regel centralvärme och
badmöjlighet.
b. Såsom särskilt villkor för erhållande av kapitalsubvention föreslås
att lägenhetsytan skall utgöra högst omkring 120 kvadratmeter i enlighet
med byggnadslånebyråns nuvarande praxis.
Föreslagna bestämmelser om familjebostadsbidrag och bränslebidrag till
familjer med minst två minderåriga barn i vissa egnahem återfinnas under
den närmast följande rubriken.
6
Statsutskottets utlåtande nr 244.
Bostadsrabatter.
På s. 77—111 framläggas förslag om till familjen knutna statliga subventioner
för bostadsändamål, vilka subventioner erhållit den sammanfattande
beteckningen bostadsrabatter. De framlagda förslagen ha sammanfattats
på följande sätt.
A. Familjebostadsbidrag.
1. Villkor beträffande familjerna:
minst två barn under 16 år,
mannens och hustruns sammanlagda beskattningsbara årsinkomst
(enligt den i prop. nr 212/1947 föreslagna statliga inkomsttaxeringen) högst
4 000 kronor i fråga om tvåbarnsfamiljer, innan den nya statliga inkomsttaxeringen
genomförts motsvarande inkomststreck enligt nu gällande taxeringsbestämmelser;
högre inkomststreck för familjer med flera barn, sålunda
7 000 kronor för familj med fem minderåriga barn; inkomstprövning
vart femte år.
2. Villkor beträffande lägenhetens storlek:
a. Lägenheter i nyuppförda flerfamiljshus: minst 2 rum och kök
med en lägenhetsyta av minst 50 kvadratmeter.
b. Lägenheter i nyuppförda enfamiljshus: på landsbygden minst
2 rum och kök med en lägenhetsyta av omkring 60 kvadratmeter, i stadssamhällen
minst 3 rum och kök med en lägenhetsyta av omkring 70 kvadratmeter
samt i båda fallen en maximivta av cirka 120 kvadratmeter i enlighet
med byggnadslånebyråns praxis.
3. Villkor beträffande lägenhetens utrustning:
a. Lägenheter i nyuppförda flerfamiljshus: vatten och avlopp, centralvärme,
vv. c., enskilt badrum.
b. Lägenheter i enfamiljshus, uppförda efter den 1 juli 1948: inga
obligatoriska krav men, där vatten och avlopp kan ordnas inom rimliga
kostnader, vatten- och avloppsledningar inom lägenheten samt i regel centralvärme
och badmöjlighet.
4. Allmänna krav på byggnadernas tekniska standard
samt på miljön:
Köksutrustningen bör vara tillfredsställande, biutrymmena tillräckliga; i
fråga om bostäder i stadssamhällen bör tillses att dessa äro inrymda i hus
av lämplig typ för familjer med barn och belägna inom område, där möjligheterna
för barnens utevistelse och lek äro gynnsamma.
5. Bidragets storlek:
a. Familjer i nyuppförda flerfamiljshus föreslås erhålla ett årligt
bidrag av 130 kronor per barn.
b. Familjer i ny- eller ombyggda egnahem, finansierade med det nya
egnahemslånet, föreslås erhålla ett årligt bidrag motsvarande 20 procent
Statsutskottets utlåtande nr 244.
7
av de ursprungliga kapitalkostnaderna, dock lägst 130 kronor och högst
175 kronor per barn.
6. Bidragets form:
I fråga om familjer i egnahem bör bidraget utgå såsom avdrag å de årliga
kapitalkostnaderna, i fråga om familjer i flerfamiljshus såsom avdrag å
hyran. Bidrag kan icke utgå kontant. Familjer i egnahem erhålla, därest
familjebostadsbidraget tillsammans med det särskilda bränslebidraget (se
under B) överstiger de årliga kapitalkostnaderna, den överskjutande delen
av bidraget i form av extra amortering å lånet.
B. Bränslebidrag.
1. Allmänt villkor är att familjebostadsbidrag utgår.
2. Bidragets storlek:
175 kronor i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län;
150 kronor i Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands
län;
125 kronor i Stockholms stad och län, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands,
Örebro, Östergötlands, Skaraborgs, Älvsborgs,
Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Gotlands, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus
län.
De nya bestämmelserna om familjebostadsbidrag jämte särskilt bränslebidrag
föreslås träda i kraft den 1 juli 1948. Frågan om familjebostadsbidrag
till familjer i tidigare uppförda hus föreslås upptagas till prövning först vid
1948 års riksdag. Huruvida bidrag bör utgå till dylika familjer föreslås göras
beroende av bland annat resultatet av en planerad inventering av vissa
delar av bostadsbeståndet.
C. Trekronorsbidraget.
1. Villkor beträffande familjerna:
Vederbörande kommun skall avgöra vilka hushåll som böra erhålla dylikt
bidrag; det förutsättes emellertid, att det kommer att utgå till hushåll
med begränsade inkomster.
2. Villkor beträffande lägenheterna:
Dessa skola vara inrymda i bostadshus, färdigställda efter den 1 juli 1946
och förvaltade av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag i den mening,
vari detta uttryck tages i 1946 års tertiärlånekungörelse.
3. Bidragets storlek:
Tre kronor per kvadratmeter lägenhetsyta.
Bestämmelserna om trekronorsbidrag föreslås träda i kraft redan den
1 juli 1947.
8
Statsutskottets utlåtande nr 244.
Särskilda frågor.
Under denna rubrik t ramläggas vissa förslag beträffande räntegarantien
(s. 136—141), bränslebidrag till mindre bemedlade, barnrika familjer i egnahem
(s. 141—143), bidrag till anordnande av pensionärshem (s. 143—146)
och utbyte av säkerhet, som lämnats för lantarbetarbostadslån m. m. (s.
146—149).
Medelsbehovet under budgetåret 1947/48.
Frågan om medelsbehovet under de olika anslagen budgetåret 1947/48
behandlas — såvitt ej avser anslagen till avlöningar och omkostnader för
statens byggnadslånebyrå, beträffande vilka riksdagen redan i annat sammanhang
meddelat beslut — i propositionen nr 235 på s. 149—168. Den i
propositionen nr 285 vidtagna ökningen av det för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
äskade beloppet motiveras av prisstegring på trävaror
efter avlämnandet av förstnämnda proposition.
Motioner.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande motioner, nämligen
1) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gränebo m. fl. (I: 132) och den andra inom andra kammaren av herr
Pelirsson-Bramstorp m. fl. (II: 213), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa
dels ett reservationsanslag av 20 milj. kronor till Bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden och dels ett investeringsanslag av 15
milj. kronor till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden;
2)
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gränebo m. fl. (1:251) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Grönvik m. fl. (II: 379), vilka motioner hänvisats till statsutskottet
i vad de röra organisationen av bostadsförbättringsverksamheten och vari,
såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte beakta vad i motionerna
anförts rörande organisationen av bostadsförbättringsverksamheten beträffande
jordbruksfastighet;
3) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Domö m. fl. (I: 257) och den andra inom andra kammaren av herr
Skoglund i Doverstorp m. fl. (11:389), vilka motioner hänvisats till statsutskottet
i vad de röra organisationen av bostadsförbättringsverksamheten
och vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte taga hänsyn
till i motionerna anförda synpunkter på frågan om organisationen av bostadsförbättringsverksamheten
beträffande jordbruksfastighet;
4) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
Statsutskottets utlåtande nr 244.
9
herr Grånebo m. fl. (I: 306) och den andra inom andra kammaren av herr
Pchrsson-Bramstorp in. fl. (II: 451), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att byggnadsvolymen i städer och större tätorter begränsas till högst
60 procent av det beräknade antalet nybyggda lägenheter för nästa år, att
räntan å tidigare utlämnade egnahemslån och bostadsanskaffningslån fastställes
till samma procentsats, som kommer att gälla för de nya egnahemslånen,
att nu gällande grunder för familjebostadsbidragen alltjämt må tilllämpas,
att avslå förslaget om trekronorsbidrag till vissa familjer, boende i
flerfamiljshus, att hemställa hos Kungl. Maj:t att den av 1944 års riksdag
beslutade utredningen om byggnadskostnadernas förbilligande tillsättes med
det snaraste, att uttala att bostadsbyggandet på landsbygden och i de mindre
samhällena icke missgynnas vid fördelningen av de knappa materialtillgångarna,
att företaga de sänkningar av vissa anslagsposter, som bli följden av
den minskade byggnadsvolymen, samt att beakta övriga i motionen framförda
synpunkter;
5) en inom första kammaren av herr Herlitz väckt motion (1:310), vari
hemställts, att riksdagen ville avslå det i propositionen nr 235 under punkt
1 framlagda förslaget;
6) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lindblom in. fl. (I: 311) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Stockholm m. fl. (11:455), vari hemställts, att riksdagen måtte
beakta de synpunkter, som i motionerna utvecklats;
7) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Welitje in. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av herr
Svedman m. fl. (II: 456), vari hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl.
Maj:ts förslag under I och II måtte besluta, att den statliga låne- och bidragsverksamheten
måtte anordnas på sätt i motionerna anförts, att anslaget
till hyresrabatter åt mindre bemedlade familjer upptages med 10 milj.
kronor, att anslaget till särskilda bostadsrabatter å 500 000 kronor slopas,
att lånefonden för bostadsbyggande nedsättes till 75 milj. kronor samt att
investeringsanslaget till tilläggslån för viss bostadsbyggnadsverksamhet måtte
nedsättas till förslagsvis 20 milj. kronor;
8) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Einar Eriksson m. fl. (I: 313) och den andra inom andra kammaren av
herr Severin i Gävle in. fl. (II: 457), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att från och med den 1 juli 1947 förutsättningen för att ett bostadsföretag
skall kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara att lägenheterna
i företagets hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter
i företagets styrelse utses av vederbörande kommun;
9) en inom andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön m. fl. väckt motion
(II: 155), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att även arbetarsmåbrukslåntagare,
vilka under något av åren 1935—1940 bevil jats arbetar
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 244.
småbrukslån, må äga rätt till understöd jämlikt för bostadsförbättringsverksamheten
på landsbygden gällande bestämmelser;
10) en inom andra kammaren av herr Kempe m. fl. väckt motion (II: 156),
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om
sådan ändring av kungörelsen om tertiär- och tilläggslånen att fastigheter,
vilka uppförts med stöd av statliga lån före den 1 juli 1946, skola erhålla en
räntesänkning till 3 procent på det av staten investerade kapitalet, och att
amorteringstiden förlänges, samt att dessa åtgärder användas för att sänka
hyrorna i de berörda fastigheterna;
11) en inom andra kammaren av herrar Johnsson i Kastanjegården och
Sandberg väckt motion (11:384), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala
att bostadsförbättringsverksamheten å jordbruksfastighet skall handhavas
av de blivande lantbruksnämnderna;
12) en inom andra kammaren av herr Pettersson i Ersbacken väckt motion
(II: 386), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att förbättringsverksamheten
å bostäder och ekonomibyggnader å landsbygden uppdrages åt
samma organ, t. ex. lantbruksnämnderna;
13) en inom andra kammaren av herr Mattsson väckt motion (11:435),
vari hemställts, att riksdagen måtte beakta vad i motionen anförts;
14) en inom andra kammaren av herr Thapper in. fl. väckt motion
(II: 449), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att även ettbarnsfamiljerna
skola komma i åtnjutande av bostadsrabatter efter samma grunder som
föreslås för andra barnfamiljer;
15) en inom andra kammaren av herr Kempe in. fl. väckt motion (II: 450),
vari hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta att avstyrka Kungl.
Maj ds förslag om ändring av bestämmelserna för lån och bidrag till enskilda
företagare för uppförandet av flerfamiljshus, att de nya bestämmelser
för lån och bidrag till enfamiljshus som föreslås i propositionen skola
träda i kraft 1 juli 1947, att enfamiljshus (egnahem), vilka uppförts med
stöd av statliga lån före den tid de nya bestämmelserna träda i kraft, även
skola komma i åtnjutande av den räntesänkning till 3 procent, som i propositionen
föreslås skola komma de nya egnahemslånen till del, att den övre
lånegränsen för egnahem skall bestämmas efter samma normer som beträffande
flerfamiljshus uppförda i allmännyttig regi, d. v. s. till 100 procent
till 3 procent ränta, att familjebostadsbidrag skall utgå även till familjer med
ett barn, då lägenheten fyller de villkor som stipuleras samt att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning angående
statliga stödåtgärder för att i allmännyttig regi öka produktionen av kollektivhus;
16)
en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt motion
(II: 453), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta uttala, att familjebostadsbidrag
under en övergångsperiod må kunna utgå även till familjer,
som bebo bostäder, som icke i allo fylla de uppställda kraven;
Statsutskottets utlåtande nr 244.
11
17) en inom andra kammaren av herr Hansson i Skegrie väckt motion
(11:454), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala, att villkoren för bostadsegnahemslån
åt sådana jordbrukare, som icke kunna ställa inteckningssäkerhet
härför, bliva fullt jämförliga med de villkor, som gälla för andra
bostadsegnahemslåntagare;
18) en inom andra kammaren av herr Larsson i Östersund m. fl. väckt
motion (11:458), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statliga
tertiärlån måtte få avbetalas med jämna annuiteter i stället för föreslagna årligen
lika stora kapitalavbetalningar.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 132, 251, 257, 310, 312 och 313 samt
II: 155, 156, 384, 386, 435, 449, 450, 451, 453, 454, 455 och 458.
Utskottet.
Vid 1946 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag rörande målsättningen
för den framtida bostadspolitiken. Riksdagen anslöt sig till huvuddragen i
detta program.
Till frågan om lämpligheten av den i programmet angivna normen för
utrymmesstandarden, högst två boende per boningsrum, hade riksdagen funnit
definitivt ställningstagande böra tills vidare anstå i avvaktan på de förslag
rörande statliga bostadsbidrag, som Kungl. Maj:t hade för avsikt att
senare framlägga. Enligt Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag skall såsom
villkor för erhållande av familjebostadsbidrag bland annat gälla, att
lägenheten omfattar minst två rum och kök och har en viss minimiyta.
Någon differentiering av minimikraven med hänsyn till familjens storlek
förutsättes däremot icke. Normen högst två boende per boningsrum är således
allenast avsedd att angiva den ulrymmesstandard, som bör eftersträvas
på längre sikt. Utskottet har intet att erinra mot vad departementschefen
anfört i detta ämne.
Bostadssociala utredningen har räknat med att dess bostadsprogram skulle
kunna förverkligas under en tidrymd av 10—15 år. Riksdagen uttalade förra
året i detta ämne, bland annat, att målsättningen i fråga om tidsschemat
icke borde fastlåsas utan lämna utrymme för en viss smidighet. I anslutning
till vad departementschefen nu anfört vill utskottet understryka, att
förutsättningarna för en bedömning av den takt, i vilken det uppställda programmet
kommer att kunna förverkligas, äro begränsade. Vad riksdagen
uttalade förra året i fråga om tidsschemat äger alltfort giltighet. Till frågan
om ramen för den statliga låne- och bidragsverksamheten under budgetåret
1947/48 återkommer utskottet bär nedan vid beräkningen av medelsbehovet
under de olika anslagen.
1 fråga om de tre slag av åtgärder, som enligt bostadssociala utredningen
böra vidtagas, för att den bostadspolitiska målsättningen skall kunna för
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 244.
verkligas, har departementschefen anfört vissa principiella synpunkter. Vad
först angår kommunernas organisatoriska, planläggande och initiativtagande
insatser, har förslag rörande dessa framlagts i särskild proposition (nr 259),
vilken hänvisats till lagutskott för förberedande behandling. Beträffande
statsunderstöd i form av lån ansluter sig utskottet till departementschefens
mening, att lån till såväl en- som flerfamiljshus, som tillkomma genom nyeller
ombyggnad, utgöra förutsättning för ett genomförande av den bostadspolitiska
målsättningen. Vad slutligen angår statlig bidragsverksamhet, vill
utskottet understryka vad departementschefen anfört därom, att bidrag endast
böra komma i fråga, därest insatser från det allmännas sida av annat
slag icke kunna anses utgöra en tillfredsställande garanti för att eftersträvad
standardförbättring kommer till stånd. Då utskottet delar departementschefens
uppfattning, att en viss utvidgning av bidragsverksamheten icke kan
undvikas, ehuru det nuvarande läget manar till största återhållsamhet, är
det enligt utskottets mening särskilt angeläget, att strävandena att begränsa
byggnadskostnaderna samtidigt på allt sätt främjas.
I anledning av yrkande i motionerna 1:306 och 11:451, att riksdagen
måtte besluta hemställa hos Kungl. Maj:t att den av 1944 års riksdag beslutade
utredningen om byggnadskostnadernas förbilligande tillsättes med
det snaraste, vill utskottet erinra, att departementschefen jämlikt bemyndigande
av Kungl. Maj:t den 24 maj 1947 tillkallat sakkunniga för verkställande
av utredning i ämnet.
De principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i fråga
om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, ha föranlett erinran
beträffande bostäder på jordbruksfastigheter. I anslutning till vad som
anförts i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389, 1:312 och
II: 456 samt II: 384 anser utskottet nämligen ändamålsenligt, att ärenden
beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder handläggas inom de
blivande lantbruksnämnderna. I motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:386
föreslås, att dessa nämnder skola handhava de bostadspolitiska åtgärderna
avseende all landsbygd. Att de erhålla en så vidsträckt kompetens, är utskottet
icke nu berett tillstyrka, men anser denna fråga böra bliva föremål
för ytterligare överväganden i samband med utarbetandet av detaljförslag
beträffande såväl lantbruks- som länsbostadsnämndernas organisation.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten i ökad omfattning skall ställa
medel till förfogande för ny- och ombyggnad av enfamiljshus. Departementschefen
har framhållit såsom en nödvändig förutsättning härför, att
åtgärder vidtagas i syfte att komma till rätta med vissa angivna allvarliga
missförhållanden på egnahemsmarknaden. Utskottet vill understryka vad
departementschefen anfört i detta ämne. Det är angeläget, att frågan om
Statsutskottets utlåtande nr 244.
13
ytterligare åtgärder beträffande kontrollen över försäljning av statligt belånade
egnahem skyndsamt utredes. I den mån åtgärder finnas påkallade,
vilka fordra riksdagens medverkan, torde förslag i ämnet böra föreläggas
nästa års riksdag.
Vad angår lån till egnahem, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att
ersätta de olika nu gällande formerna av egnahemslån för rena bostadsändamål
— med undantag av lantarbetarbostadslån — med en form av
statliga lån till nybyggnad eller därmed i fråga om resultatet likvärdig ombyggnad.
Utskottet biträder jämväl vad Kungl. Maj:t i anslutning härtill
föreslagit beträffande arbetarsmåbrukslåneformens avskaffande och den nya
låneformens användning även i fråga om bostadshus på jordbruksfastighet.
Mot förslaget, att belåningsvärdet bör överensstämma med den av det
lånebeviljande organet godkända produktionskostnaden, omfattande tomtoch
byggnadskostnader, har utskottet intet att erinra.
Beträffande den övre lånegränsen tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag,
att denna i de fall där lånet kombineras med kapitalsubvention bör
fastställas till högst 90 och i övriga fall till högst 75 procent av belåningsvärdet.
Utskottet kan alltså icke biträda vare sig förslaget i motionerna
1:312 och 11:456, att den övre lånegränsen skall generellt fastställas till
75 procent av belåningsvärdet, eller förslaget i motionen II: 450, att gränsen
skall fastställas till 100 procent av belåningsvärdet.
Utskottet biträder förslaget att lån skola kunna utlämnas till vissa bostadsinnehavare
(såsom kronotorpare och arrendatorer med egna hus),
ehuru låntagaren icke innehar fastigheten med äganderätt och därför ej kan
lämna inteckningssäkerhet. Härvid förutsätter utskottet, att lånen utlämnas
allenast på de särskilda villkor, vilka angivits i propositionen. Yrkandet i
motionen 11:454 har utskottet icke funnit möjligt biträda.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att räntan på det nya egnahemslånet
fastställes till 3 procent. Däremot är utskottet ej berett tillstyrka
i motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:450 förordad räntenedsättning för
äldre lån. Utskottet vill dock erinra, att riksdagen förra året ifrågasatte,
huruvida icke en viss räntenedsättning borde kunna ifrågakomma i avseende
på sådana äldre tertiärlån till enfamiljshus, som löpa med högre ränta
än 3,6 procent. Kungl. Maj:t torde böra undersöka, huruvida förutsättningar
för en dylik eftergift kunna anses föreligga, och i samband med framläggande
av förslag till nästa riksdag om stödåtgärder för egnahemsverksamlieten
jämväl upptaga detta spörsmål till prövning.
Vad angår frågan om bottenlån till egnahemslån må erinras, att vid beviljandet
av tertiärlån till enfamiljshus bottenlånen förutsättas enligt nuvarande
bestämmelser skola upptagas i allmänna marknaden. För denna
underliggande kredit ställes en räntegaranti under de första 10 åren av lånets
löptid, avseende eu årlig ränta av 3,5 procent för primärkredit och däremot
14
Statsutskottets utlåtande nr 2ii.
svarande ränta för sekundärkredit. Däremot inkluderas statligt bottenlån i
såväl bostadsegnahemslån som bostadsanskaffningslån till egnahem för
barnrika familjer. Beträffande dessa låneformer förekommer alltså i regel
icke någon under det statliga lånet liggande i allmänna marknaden upptagen
kredit.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det statliga egnahemslånet skall kunna
omfatta även bottenlån, men att sparbanker och andra kreditinstitut icke
skola berövas möjligheten att placera medel i egnahemsfastigheter, förutsatt
att detta icke sker till högre ränta än 3 procent. Bottenlån skall därför ingå
i det statliga egnahemslånet endast i sådana fall, där slående lån till 50 procent
av belåningsvärdet icke kan erhållas i öppna marknaden till en ränta
av högst 3 procent eller eljest särskilda skäl föreligga. I samband därmed
föreslås, att räntegaranti för underliggande krediter framdeles icke skall lämnas.
Frågan om tillfällig räntesubvention förutsättes dock skola upptagas till
prövning, i den mån den fortsatta ränteutvecklingen skulle giva anledning
därtill.
Utskottet vill beträffande dessa förslag först erinra, att sammanförandet av
de olika låneformerna till en gemensam ny låneform förutsätter, att enhetliga
bestämmelser lämnas i nu ifrågavarande hänseenden. Det kan emellertid
enligt utskottets mening befaras, att Kungl. Maj:ts förslag skulle i händelse
av eu allmän räntehöjning föranleda avsevärda administrativa olägenheter.
Ehuru utskottet är fullt inedvetet om att de nya egnahemslånen åtminstone
i vissa fall — i likhet med de nuvarande bostadsegnahemslånen och bostadsanskaffningslånen
— böra kunna omsluta även bottenkrediten, anser utskottet
likväl Kungl. Maj:ts förslag av nämnda anledning böra bliva föremål för
ytterligare överväganden. Utskottet vill erinra, att prövningen av motsvarande
frågor beträffande tertiärlån till flerfamiljshus i anledning av ett uttalande
av förra årets riksdag uppskjutits med hänsyn till den genom 1945
års bankkommitté pågående utredningen om fastighetskreditväsendets organisation.
Jämväl beträffande lån till enfamiljshus synes i överensstämmelse
med förslag i motionen II: 435 ett sådant uppskov påkallat. Då Kungl. Maj ds
förslag är avsett att träda i tillämpning först den 1 juli 1948 synes det utskottet,
att uppskovet ej behöver föranleda någon olägenhet.
Utskottet tillstyrker förslaget rörande amorteringsvillkor för egnahemslån.
Vad departementschefen anfört med avseende på bostadens storlek och
utrustning föranleder ej erinran från utskottets sida. I likhet med departementschefen
anser utskottet även att en större eller mindre del av det beviljade
lånet må kunna efter prövning av kommunen utbetalas såsom förskott
under byggnadstiden.
I motionerna I: 312 och II: 456 har ifrågasatts, huruvida icke egnahemslån
tills vidare borde beviljas endast familjer med minst ett barn. En sådan
begränsning av långivningen kan utskottet icke tillstyrka.
Statsutskottets utlåtande nr 244.
15
Sedan år 1942 har viss kapitalsubvention utgått till egnahem för att delvis
kompensera egnahemsbyggarna för den under krigsåren inträdda byggnadskostnadsstegringen.
Kungl. Maj ds förslag innebär, i vad gäller nybyggnad,
att denna subvention framdeles lämnas såsom ett engångsbidrag om
4 000 kronor, vilket för det stora flertalet egnahem som nu uppföras innebär
kompensation med omkring hälften av byggnadskostnadsstegringen. I fråga
om tvåfamiljshus skulle bidraget uppgå till 6 000 kronor. Även vid ombyggnad
skulle viss subvention beviljas. Bestämmelserna rörande engångsbidraget
föreslås utformade i enlighet med vad som nu gäller beträffande räntefri stående
del av tertiärlån till enfamiljshus.
I motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 312 och II: 456 ha framställts avvikande
förslag beträffande subventionens belopp. I anslutning till ett förslag
av bostadssociala utredningen föreslås nämligen olika belopp för egnahem
i stadssamhällen och på landsbygden, 2 000 kronor respektive 4 000 kronor,
vilka belopp skulle höjas till 4 000 kronor respektive 6 000 kronor för
barnrika familjer.
Utskottet finner motiverat, att eu motsvarighet till den nu utgående kapitalsubventionen
tills vidare bibehålies. I vad avser subventionens storlek och
form föranleder Kungl. Maj:ts förslag ej erinran. I anledning av motionsyrkandena
vill utskottet framhålla, att bostadssociala utredningen icke framlagt
något förslag om bibehållande av nuvarande kapitalsubvention. Det
förslag av utredningen, ur vilket motionärerna hämtat ovannämnda belopp,
har icke till syftemål alt giva kompensation för byggnadskostnadsstegringen,
utan avser att på egnahemslånets område motsvara det s. k. trekronorsbidrag,
som föreslås utgå i vissa fall till familjer i flerfamiljshus. Förslaget
om trekronorsbidrag, till vilket utskottet återkommer nedan, har avstyrkts
i här berörda motioner. Med det sagda har utskottet velat framhålla, att det
av motionärerna åberopade förslaget har en helt annan motivering och konstruktion
än Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Bland annat skola ifrågakommande
belopp enligt utredningens förslag men ej enligt Kungl. Maj:ts
beviljas först efter beliovsprövning. Att en kompensation för byggnadskostnadsstegring
skall vara avsevärt lägre i stadssamhällen än på landsbygden,
kan utskottet icke finna motiverat. Då vidare subventionen har till uppgift
att under den följd av år, som amorteringstiden omfattar, begränsa familjens
utgifter för bostaden, framstår såsom ännu mindre motiverat att bestämma
subventionens belopp efter den storlek familjen har vid lånets beviljande.
Såsom villkor för erhållande av egnahemslån jämte kapitalsubvention
föreslås i anslutning till byggnadslånebyråns nuvarande praxis skola gälla,
att lägenhetsytan i regel icke må överstiga 120 kvadratmeter. Detta villkor
har föranlett viss tvekan inom utskottet. Sålunda bär ifrågasatts, om
icke sagda gräns i fråga om lån till mindre familjer vore väl hög. Utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
1(5
Statsutskottets utlåtande nr 244.
som icke viil förorda en allmän sänkning av gränsen, har ej heller ansett det
möjligt att differentiera bestämmelsen om lägenhetens maximistorlek efter
familjens storlek vid tidpunkten för lånets beviljande. Utskottet förutsätter
dock, att det lånebeviljande organet skall, i de enskilda fallen, om förhållandena
det påkalla, såsom villkor för understödet fastställa en mindre
maximiyta.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att förbättringsbidrag, eventuellt
kombinerat med lån, alltjämt skall kunna utgå till förbättringsarbeten avseende
hus, vilka ännu under ansenlig tid kunna väntas bli bebodda, men för
vilka en mera grundlig ombyggnad icke framstår som ekonomiskt försvarlig.
Departementschefen har anmält sin avsikt att låta utreda frågan, hur låneoch
bidragsbestämmelser beträffande förbättringsarbeten böra utformas. Utskottet
vill understryka angelägenheten av att en dylik utredning företages
och att förslag i god tid förelägges nästa års riksdag. I motionen II: 155 har
föreslagits, att jämväl de som under något av åren 1935—1940 beviljats
arbetarsmåbrukslån skola kunna erhålla förbättringsbidrag. Utskottet, som
icke är berett tillstyrka motionärernas förslag, förutsätter, att frågan kommer
att beaktas i samband med den nämnda utredningen.
De nya bestämmelserna rörande lån och bidrag till enfamiljshus äro avsedda
att träda i kraft den 1 juli 1948. De egnahemsbyggare, som dessförinnan
i någon av nu gällande former ansökt om egnahemslån men den 1
juli 1948 ännu icke fått sina ansökningar slutligt avgjorda, förutsättas skola
erhålla lån enligt de nya bestämmelserna. Detta skulle undantagsvis kunna
ske, även om slutligt beslut redan meddelats enligt nu gällande bestämmelser,
förutsatt dock att lånet icke utbetalats. Dessa förslag ha ej föranlett
erinran. Utskottet har ej funnit skäl föreligga för sådant uppskov med ställningstagande
till dessa frågor, som föreslagits i motionen 1:310. Ej heller
har utskottet kunnat ansluta sig till det i motionen 11:450 framställda förslaget,
att de nya låne- och bidragsbestämmelserna skola äga tillämpning
från och med den 1 juli 1947.
Vidkommande härefter de förslag, vilka i propositionen redovisats under
samlingsrubriken bostadsrabatter, behandlar utskottet först frågan om familjebostadsbidrag.
Sådana bidrag utgå för närvarande till mindre bemedlade
familjer med tre eller flera minderåriga barn men anses böra utsträckas
jämväl till familjer med två barn. Huruvida en familj skall anses såsom
mindre bemedlad avgöres för närvarande genom en bedömning främst av
dess sammansättning och samlade inkomst. Även i detta hänseende föreslås
en viss utvidgning av bidragen, nämligen till familjer, vilka icke kunna anses
mindre bemedlade men vilkas beskattningsbara inkomst dock icke överstiger
vissa angivna belopp. Familjebostadsbidragen föreslås skola utgå, i
stället för såsom nu med viss procent av standardhyran eller, i fråga om
egethem, av den beräknade årliga bostadskostnaden, med ett visst belopp
Statsutskottets utlåtande nr 244.
17
för barn, bestämt för familjer i flerfamiljshus till 130 kronor och för familjer
i egnahem till i regel 20 procent av den årliga kapitalkostnaden. Slutligen
må av de i propositionen föreslagna jämkningarna nämnas, att de bränslebidrag,
som familjebidragsberättigade familjer för närvarande åtnjuta, skola
tills vidare bibehållas, och att jämväl det nya familjebostadsbidraget skall
tillfälligt förstärkas med ett bränslebidrag.
I motionerna 1:306 och 11:451 samt 1:310 anses beslut i dessa ämnen
böra anstå till nästa års riksdag.
I motionerna 1:312 och 11:456 avstyrkes utvidgningen av familjebostadsbidragen
till att avse jämväl tvåbarnsfamiljer, medan i motionerna II: 449
och 11:450 yrkas att bidragen utsträckas även till familjer med endast ett
barn. Vidkommande bidragets storlek uttalas i de nämnda motionerna
1:312 och 11:456, att det såsom Kungl. Maj:t föreslagit bör fixeras till visst
belopp per barn, men att någon principiell höjning ej bör äga rum. Förstärkningen
av bidraget med ett särskilt bränslebidrag avstyrkes i samma
motioner såvitt avser familjer i egnahem.
Utskottet vill understryka, att familjebostadsbidragen böra inlemmas i de
åtgärder, som syfta till att förverkliga den allmänna bostadspolitiska målsättningen.
Såsom departementschefen framhållit böra de sålunda icke likställas
med en allmän hyreshjälp. Ur denna synpunkt har en omprövning
av grunderna för nu utgående bidrag befunnits erforderlig.
Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag ändamålsenligt och har icke
ansett tillräckliga skäl föreligga att med anledning av motionerna föreslå
jämkningar i förslaget.
Detta ställningstagande innebär att utskottet ej är berett tillstyrka förslaget
i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310 om uppskov till nästa riksdag
med det slutliga ställningstagandet i berörda frågor. Utskottet vill i
detta sammanhang framhålla att den föreslagna omläggningen av verksamheten
förutsätter vissa tidskrävande förberedelser, vilka icke kunna påbörjas,
innan ett principbeslut i ämnet föreligger.
Varken frågan om tidpunkten för ikraftträdandet av bestämmelserna om
familjebostadsbidrag till redan befintliga lägenheter eller frågan om de närmare
villkoren för sådana bidrag har Kungl. Maj:t ansett böra bliva föremål
för avgörande vid innevarande riksdag, enär de kräva ytterligare överväganden.
I motionerna 1:311 och 11:455 samt 11:453 framläggas förslag
av innebörd, att avgörandet i principfrågan icke skall uppskjutas.
Utskottet är icke berett att mot Kungl. Maj:ts förslag om uppskov med
avgörandet nu tillstyrka beslut i ämnet. I anledning av vad som anförts i
sistnämnda motion vill utskottet erinra, att preciseringen av de krav i fråga
om utrymme och utrustning, som böra ställas på de redan befintliga lägenheterna
av Kungl. Maj:t ansetts böra bero på resultatet av eu blivande inventering
av vissa delar av bostadsbeståndet.
Vidkommande den av Kungl. Maj:t föreslagna särskilda bostadsrabatten,
liihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 244. 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 244.
det s. k. trekronorsbidraget, har departementschefen framhållit betydelsen
av att särskilda stödåtgärder vidtagas från det allmännas sida i syfte att
bereda hushåll med begränsade ekonomiska resurser, oavsett antalet minderåriga
barn, möjlighet att förbättra sin bostadsstandard. Denna fråga borde
oavlåtligen följas med uppmärksamhet. Definitiva förslag till åtgärder kunde
icke utarbetas, förrän hållpunkter vunnits för en bedömning av riktlinjerna
för en framtida systematisk sanering av undermåliga delar av bostadsbeståndet.
Redan nu förelåge dock ett starkt behov av en komplettering av
det föreslagna familjebostadsbidraget. Utskottet vill, med understrykande
av vad departementschefen anfört, tillstyrka de av Kungl. Maj:t föreslagna
grunderna för här ifrågavarande bidragsverksamhet under budgetåret
1947/48. Utskottet kan därför icke biträda det yrkande om avslag på förslaget,
som framställts i motionerna 1:310, 1:312 och 11:456 samt 1:306
och II: 451. Ej heller har utskottet blivit övertygat om lämpligheten av att
trekronorsbidraget, i anslutning till vad som föreslås i motiojierna I: 311
och II: 455, utgår icke endast till bostadshus uppförda efter den 1 juli 1946
och förvaltade av kommun eller allmännyttigt företag utan även till saväl
tidigare uppförda som av enskilda förvaltade bostadshus.
Kungl. Maj:t föreslår jämkning i vissa hänseenden i nu gällande bestämmelser
om tertiär- och tilläggslån till flerfamiljshus. Sålunda bör det lånebeviljande
organet, då särskilda skäl därtill föreligga, kunna till enskilt
bostadsföretag lämna lån intill 90 procent av belåningsvärdet. Vidare böra
bestämmelserna om extra amortering av tertiärlån till enskilt bostadsföretag
modifieras därhän, att dylik amortering begränsas till att avse en procent
av lånets ursprungliga belopp under en tid av sex år. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts nämnda förslag och kan alltså icke biträda avslagsyrkandet
i motionen 11:450.
Frågan om ett bostadsföretag skall anses såsom allmännyttigt prövas i
varje särskilt fall av byggnadslånebyrån. Såsom förutsättning för denna
prövning gäller, att företaget arbetar utan enskilt vinstsyfte och under samverkan
med och tillsyn av vederbörande kommun samt att kommunen åtagit
sig att i viss utsträckning gentemot staten svara för förluster.
I motionerna 1:313 och 11:457 yrkas, att från och med den 1 juli 1947
förutsättning för att ett bostadsföretag skall kunna godkännas såsom allmännyttigt
skall vara, att lägenheterna i företagets hus endast upplåtas såsom
hyreslägenheter och att samtliga ledamöter i företagets styrelse utses
av kommunen. Utskottet är icke berett att taga ställning till frågan om
lämpligheten av att uppställa dessa förutsättningar men anser, att villkoren
för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttiga böra bliva föremål
för omprövning.
Tertiärlånen amorteras årligen med viss kvotdel av det ursprungliga lånebeloppet.
Enligt motionen 11:458 skulle detta medföra, att hyrorna måste
Statsutskottets utlåtande nr 244.
19
sättas högre än om ränte- och amorteringsbeloppen erlades i form av fast
annuitet. Emellertid bestämmas hyrorna icke med utgångspunkt från kapitalkostnaderna
under det första året utan med ledning av de beräknade
genomsnittliga kapitalkostnaderna under lånets hela löptid. Utskottet är av
den uppfattningen, att återbetalning av tertiärlån genom årligen lika stora
belopp är att föredraga såväl ur fastighetsekonomisk synpunkt som med
hänsyn till statens intresse av säkerhet för utlämnade lån och anser därför
icke skäl föreligga till ändring i nuvarande amorteringsbestämmelser.
I motionen II: 156 föreslås, att räntan på tertiärlån till flerfamiljshus,
beviljade före den 1 juli 1946, skall sänkas till 3 procent och amorteringstiden
förlängas. Utskottet anser att ett avgörande i denna riktning icke är
möjligt utan en mera ingående undersökning av de ekonomiska förutsättningarna
för och konsekvenserna av ett dylikt beslut. Byggnadslånebyrån
bör ägna denna fråga vederbörlig uppmärksamhet och framlägga de förslag
omständigheterna må kunna föranleda.
I motionen 11:450 föreslås, att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära
skyndsam utredning angående statliga stödåtgärder för att i allmännyttig
regi öka produktionen av kollektivhus. Utskottet finner icke skäl att i nuvarande
läge biträda förslaget.
I vad gäller frågan om tilläggslåneverksamheten under budgetåret 1947/48
har departementschefen ansett starka skäl tala för att en av den fortsatta
byggnadskostnadsstegringen betingad hyreshöjning förhindras. I likhet med
departementschefen anser utskottet, att en hyreshöjning i nyuppförda hus
nu skulle kunna få synnerligen ogynnsamma allmänna verkningar. Föreställningarna
om en framtida höjning av hyresnivån skulle sålunda få näring,
och fara uppkomma att grundvalarna för den långsiktiga bostadspolitiken
rubbades. Utskottet delar alltså departementschefens uppfattning,
att en mot den inträdda byggnadskostnadsstegringen svarande utvidgning
av tilläggslåneverksamheten bör komma till stånd. Det sagda innebär, att
utskottet icke kan ansluta sig till de avvikande uppfattningar härom, som
framförts i motionerna 1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456.
Utskottet tillstyrker den föreslagna förenklingen av vissa bestämmelser om
räntesubvention, bland annat innebärande utvidgad tillämpning av den regel,
som utesluter ränteeftergift ej överstigande en procent av fastighetens
avkastning, varmed torde förstås enligt självkostnadsprincipen beräknade
årshyror eller, i fråga om enfamiljshus, beräknad normal årskostnad.
I likhet med departementschefen anser utskottet den praxis, som för närvarande
tillämpas inom byggnadslånebyrån vid beräkning av bränslekostnaderna
i fråga om egnahem för barnrika familjer, av flera skäl otillfredsställande.
Utskottet har därför intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till
ändrade villkor i fråga om den kompensation för bränslekostnadsstegringen,
som bör komma barnrika familjer i egnahem till del under budgetåret
20
Statsutskottets utlåtande nr 244.
1947/48. Det sagda innebär, att utskottet ej kan ansluta sig till yTkandet i
motionerna 1:312 och 11:456, att särskilt bränslebidrag icke bör utgå till
nämnda familjer.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att vissa ändringar i kungörelsen
den 22 juni 1939 (nr 462) om statsbidrag till anordnande av pensionärshem
böra göras till följd av den nya lagen om folkpensionering. Likasa tillstyrker
utskottet förslaget, att egnahemsstyrelsen må kunna medgiva utbyte
av inteckningssäkerhet för lantarbetarbostadslån mot annan inteckningssäkerhet
i samma fastighet inom det vid tidpunkten för utbytet gällande taxeringsvärdet.
Vidkommande medelsbehovet för verksamheten under budgetåret 1947/48
vill utskottet först erinra, att full överensstämmelse föreligger mellan Kungl.
Maj:ts förslag och yrkandena i de vid riksdagens början väckta motionerna
I: 132 och II: 213.
Såsom departementschefen framhållit föreligga stora svårigheter att bedöma
utvecklingen på materialmarknaden under den närmaste tiden. Därtill
kommer att sedan propositionen framlagts en begränsning av investeringsverksamheten
överhuvud framstått såsom oundviklig även av penningpolitiska
skäl. Att även den angelägna investeringsverksamheten för bostadsändamål
i viss mån skall drabbas av inskränkningar av sistnämnd anledning,
torde bliva en följd av de allmänna riktlinjer för meddelande av byggnadstillstånd,
som äro under utarbetande. Under sådana omständigheter anmäler
sig frågan, om icke omständigheterna lämna utrymme för vissa nedsättningar
av de anslagsbelopp, som äskats av Kungl. Maj:t och vilka avse ett nytillskott
av i runt tal 50 000 lägenheter i tätorterna under år 1948.
I denna fråga vill utskottet framhålla att ställning icke nu kan tagas till
omfattningen av ifrågavarande inskränkningar. Under sommarens lopp torde
dessa kunna förutses bliva högst avsevärda. Bostadsbyggnadskvoterna för
stadssamhällena kunna därefter icke fastställas förrän under loppet av september
månad, och enligt vad utskottet inhämtat planeras att då införa dylika
kvoter även för landsbygdens del. Även om riksdagen nu ansåge möjligt
att i grova drag angiva den erforderliga begränsningen av bostadsbyggnadsprogrammet,
uppkomme svårigheter på grund av den avsevärda eftersläpningen
inom bostadsbyggandet att bedöma i vad mån en sådan begränsning
skulle påverka medelsbehovet för budgetåret 1947/48.
I detta läge anser utskottet, att de finansiella förutsättningarna böra skapas
för bostadsbyggande i den omfattning, som med hänsyn till den allmänna
bostadspolitiska målsättningen ansetts angeläget att åstadkomma under 1948.
Härigenom komma de ovan angivna inskränkningarna att helt bliva beroende
av de överväganden, som föranledas av tillståndsgivningspolitiken. Tilläggas
må, att endast ett av de anslag, för vilka en nedskärning ifrågasatts, är
Statsutskottets utlåtande nr 244.
21
reservationsanslag och att någon olägenhet i form av överflödiga reservationer
under anslagen alltså icke uppkommer vid bifall till utskottets förslag.
De i vissa motioner förordade begränsningarna av medelsanvisningen under
olika anslag har utskottet alltså icke ansett sig böra biträda.
Utskottet får slutligen erinra, att här ifrågavarande anslag icke kunnat
medtagas i riksstaten för budgetåret 1947/48. Anslagen böra därför anvisas
på tilläggsstat I till nämnda riksstat.
Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag i de delar, som ej berörts här ovan, får utskottet hemställa,
att riksdagen må,
I. beträffande bostadspolitikens organisation,
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
dels de förslag i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och
11:389, 1:306 och 11:451, 1:312 och 11:456 samt 11:386,
som avse jordbrukets bostäder, dels ock motionen 11:384
godkänna vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 18 april 1947 anförts rörande organisationen av den
allmänna bostadspolitiken, dock med den jämkningen, att
handläggningen i länen av ärenden om lån och bidrag till
jordbrukets bostäder bör ankomma på lantbruksnämnderna,
b) i anledning av dels de förslag i motionerna I: 306 och
II: 451, som beröra bostadspolitikens organisation, dels ock
motionen II: 386, i vad nämnda förslag och sistnämnda motion
ej behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet anfört angående handläggningen
i länen av ärenden om lån och bidrag till andra bostäder
på landsbygden än jordbrukets bostäder;
II. beträffande egnahemslånets övre gräns, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på de förslag i motionerna
1:310, 1:312 och 11:456 samt 11:450, som beröra
detta ämne, godkänna vad i nämnda statsrådsprotokoll förordats
rörande den övre lånegränsen för lån till enfamiljshus;
III.
beträffande sådana lån till enfamiljshus, för vilka
inteckningssäkerhet icke ställes, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag på dels förslaget i motionen 1:310,
såvitt denna fråga beröres därav, dels ock motionen 11:454
godkänna i samma statsrådsprotokoll förordade lånevillkor;
IV. beträffande ränta på äldre lån till enfamiljshus, med
bifall till Kungi. Maj:ts förslag, avslå yrkandena om räntenedsättning
i motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:450 men i
22
Statsutskottets utlåtande nr 244.
anledning av motionerna i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
tillkänna vad utskottet anfört i ämnet;
V. beträffande egnahemslånets nedre gräns och frågan
om räntegaranti för underliggande kredit, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till det yrkande i motionen
11:435, som berör detta ämne, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;
VI. beträffande begränsning av egnahemslångivningen,
avslå förslaget i motionerna 1:312 och 11:456, att sådana
lån skola tills vidare beviljas endast familjer med minst ett
barn;
VII. beträffande kapitalsubvention i samband med lån till
enfamiljshus, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på de förslag i motionerna 1:306 och 11:451, 1:310
samt 1:312 och 11:456, som beröra detta ämne, godkänna
i statsrådsprotokollet angivna belopp;
VIII. beträffande förbättringsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet anfört i anledning av motionen II: 155;
IX. vidkommande tidpunkten för ikraftträdandet av de
nya bestämmelserna om lån och bidrag till enfamiljshus,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på de
förslag i motionerna 1:310 samt 11:450, som beröra denna
fråga, godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts i fråga
om bestämmelsernas tillämpning från och med den 1 juli
1948;
X. vidkommande lån och bidrag till enfamiljshus i övrigt,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på
förslaget i motionen I: 310, såvitt dessa frågor beröras därav,
godkänna i statsrådsprotokollet förordade grunder för omläggning
av ifrågavarande verksamhet;
XI. vidkommande de i bostadsrabatterna ingående familjebidragen,
a) såvitt angår villkor om visst barnantal, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på dels de förslag i
motionerna I: 306 och II: 451, I: 310, I: 312 och II: 456 samt
11:450, som beröra detta ämne, dels ock motionen 11:449,
godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts om bidragens
utsträckning jämväl till familjer med två barn,
b) såvitt angår villkor om viss inkomstprövning, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på förslaget
i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310, i den mån denna
Statsutskottets utlåtande nr 244.
23
fråga beröres därav, godkänna vad i statsrådsprotokollet
anförts i ämnet,
c) såvitt angår bidragens storlek, med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag på de förslag i motionerna
I: 306 och II: 451, I: 310 samt I: 312 och 11: 456, som beröra
detta ämne, godkänna de grunder för bestämmande av bidragens
belopp, som förordats i statsrådsprotokollet,
d) såvitt angår villkor och bestämmelser i övrigt, med
bifall till Kungl. Maj ds förslag och med avslag på förslaget
i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310, i den mån dessa
frågor beröras därav, godkänna vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
XII. beträffande familjebostadsbidrag till familjer i redan
befintliga lägenheter, med anslutning till Kungl. Maj ds förslag
avslå dels det förslag i motionerna 1:311 och 11:455,
som berör detta ämne, dels ock motionen 11:453;
XIII. vidkommande det s. k. trekronorsbidraget,
a) såvitt angår dess användningsområde, med bifall till
Kungl. Maj ds förslag och med avslag på dels de förslag i
motionerna I: 306 och II: 451, I: 310 samt I: 312 och II: 456,
som beröra denna fråga, dels ock motionerna 1:311 och
II: 455, i vad nämnda motioner ej behandlats under XII.,
godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts,
b) såvitt angår bestämmelser i övrigt om nämnda bidrag,
med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med avslag på de
förslag i motionerna 1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312
och II: 456, som beröra detta bidrag och ej behandlats under
a), godkänna de grunder för bidragens utgående under budgetåret
1947/48, vilka förordats i statsrådsprotokollet;
XIV. vidkommande gällande bestämmelser om tertiäroch
tilläggslån till flerfamiljshus, med bifall till Kungl.
Maj ds förslag och med avslag på motionen II: 450, i vad densamma
behandlar denna fråga, godkänna i statsrådsprotokollet
förordade jämkningar av dessa bestämmelser;
XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionerna 1:313 och 11:457;
XVI. vidkommande ainorteringsplan för tertiärlån, avslå
motionen 11:458;
XVII. vidkommande ränte- och amorteringsvillkor, gällande
tertiärlån beviljade före den 1 juli 1946, avslå motionen
II: 156;
Kartong till (i sand. Nr 244.
24
Statsutskottets utlåtande nr 2M.
XVIII, vidkommande statliga stödåtgärder för att öka produktionen
av kollektivhus, avslå motionen II: 450, i vad densamma
avser sådana åtgärder;
XIX. vidkommande tilläggslångivningens omfattning under
budgetåret 1947/48, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
och med avslag på vad i detta ämne anförts i motionerna
1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456, godkänna i statsrådsprotokollet
förordade åtgärder;
XX. vidkommande bränslebidrag till barnrika familjer i
egnahem under budgetåret 1947/48, med bifall till Kungl.
• Maj ds förslag och med avslag på motionerna 1:306 och
11:451 samt 1:312 och 11:456, i den mån ställning till frågan
tagits i nämnda motioner, godkänna i statsrådsprotokollet
förordat förslag om ifrågavarande kompensation för
bränslekostnadsstegringen;
XXL vidkommande räntefoten för förbättringslån och lantarbetarbostadslån,
vilka må komma att beviljas under budgetåret
1947/48, med bifall till Kungl. Majds förslag, medgiva,
att densamma bestämmes till 3,25 procent;
XXII. vidkommande de ovan ej behandlade spörsmål, vilka
redovisats i propositionen under rubriken Särskilda frågor,
med bifall till Kungl. Maj ds förslag godkänna vad i statsrådsprotokollet
anförts;
XXIII. vidkommande anslagsfrågorna,
a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till Kapitalmedel sförluster
och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1947/48 under V huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
225 000 kronor,
b) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till Hyresrabatter
för mindre bemedlade, barnrika familjer på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor,
c) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till Särskilda bostadsrabatter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1947/48 under V huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor,
d) med bifall till såväl Kungl. Maj ds förslag som motionerna
I: 132 och II: 213, i vad motionerna avse medelsanvisning
på driftbudgeten, till Bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor,
Statsutskottets utlåtande nr 244.
25
e) med bifall till Kungl. Ma j ds förslag, på tilläggsstal I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,
1) till Bidrag till inrättande av pensionärshem under V huvudtiteln
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor,
2) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer under statens utlåningsfonder ett
investeringsanslag av 70 000 000 kronor,
f) med bifall till såväl Kungl. Maj:ts förslag som motionerna
I: 132 och 11:213, i vad nämnda motioner ej behandlats
under d), på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1947/48 till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag
av 15 000 000 kronor,
g) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,
1) till Lånefonden, för bostadsbyggande under statens utlåningsfonder
ett investeringsanslag av 100 000 000 kronor,
2) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under
fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av
64 000 000 kronor,
3) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under
fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av
40 300 000 kronor,
h) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 under fonden för låneunderstöd
anvisa,
1) till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor,
2) till Lån till bostadsförbättringsverksamhet ett investeringsanslag
av 8 000 000 kronor.
Stockholm den 4 juli 1947.
På statsutskottets vägnar:
.T. K. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Andrén,
Bergvall, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Ivvar Anderson,
Berling och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla,
Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper och Birke.
26
Statsutskottets utlåtande nr 244.
Reservationer:
1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,
Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kiervd och Birke,
vilka ansett, att utskottet, beträffande de tre slag av åtgärder, som böra vidtagas
för att den bostadspolitiska målsättningen skall kunna förverkligas,
bort uttala sig för eu inskränkning av bidragsverksamheten, och att alltså
det stycke på s. 11 och 12 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I
fråga» och slutar med orden »sätt främjas», bort hava följande lydelse:
»1 fråga —---av den bostadspolitiska målsättningen. Vad slutligen
angår statlig bidragsverksamhet, hyser utskottet principiellt den uppfattningen,
att bostadsfrågan icke bör lösas med hjälp av statliga bidrag i föreslagen
omfattning utan genom åtgärder i syfte att dels främja en fortlöpande
sänkning av kostnaderna för produktion och drift av bostadsfastigheter, dels
öka förståelsen för värdet av bättre bostäder. Utskottet kan därför icke
dela departementschefens mening, att den statliga bidragsverksamheten för
bostadsändamål bör ytterligare utvidgas, utan anser, att en successiv minskning
av verksamheten bör genomföras.»
2) av herrar Pauli, Gustaf Karlsson, Gustaf lwar Anderson, Berling,
Eriksson i Stockholm, Ward, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Petterson
i Degerfors och Thapper, vilka ansett, att utskottet bort helt biträda Kungl.
Maj ds förslag i fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken
och att alltså,
dels det stycke på s. 12 i utskottets yttrande, som börjar med orden »De
principiella» och slutar med orden »länsbostadsnämndernas organisation»,
bort hava följande lydelse:
»Mot de principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i
fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, har utskottet intet
att erinra. Detta innebär bland annat, att de statliga åtgärderna beträffande
bostadsförsörjningen i dess helhet enligt utskottets mening böra åligga en
och samma organisation. Utskottet kan därför icke biträda vare sig yrkandet
i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389, 1:312 och 11:456
samt II: 384 att ärenden beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder
skola handläggas inom de länsorgan, som komma att leda jordbrukets rationalisering,
eller yrkandet i motionerna 1: 306 och II: 451 samt II: 386 att de
bostadspolitiska åtgärderna avseende all landsbygd skola handhavas av lantbruksnämnderna.
Däremot anser utskottet angeläget, att behovet av och
möjligheterna till effektivt samarbete mellan de blivande länsorganen för
bostads- och jordbrukspolitiken beaktas vid det närmare utformandet av
dessa organ.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 244.
27
»I. beträffande bostadspolitikens organisation, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på dels de förslag
i motionerna I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 306 och
II: 451, I: 310 samt I: 312 och II: 456, som beröra detta ämne,
dels ock motionerna II: 384 och II: 386 godkänna vad i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 18 april 1947
anförts rörande organisationen av den allmänna bostadspolitiken;»
3)
av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Mannerskantz, Falla och
Birke, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna I: 312 och
11:456 framlagda förslaget i fråga om övre gräns för egnahemslån och att
alltså,
dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Beträffande
den» och slutar med orden »av belåningsvärdet», bort hava följande
lydelse:
»Beträffande den övre lånegränsen har Kungl. Maj:t föreslagit, att denna
i de fall där lånet kombineras med kapitalsubvention bör fastställas till högst
90 och i övriga fall till högst 75 procent av belåningsvärdet. I motionerna
I: 312 och II: 456 har i stället föreslagits, att lånegränsen skall generellt fastställas
till 75 procent av nämnda värde. Då sistnämnda förslag torde innebära
en förenkling, tillstyrker utskottet detsamma. Däremot har utskottet ej
kunnat biträda det i motionen II: 450 framlagda förslaget om en övre lånegräns
vid 100 procent av belåningsvärdet;»
dels ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»II. beträffande egnahemslånets övre gräns i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och de förslag i motionerna I: 312 och
11:456 samt 11:450, som beröra detta ämne, ävensom med
avslag på förslaget i motionen I: 310, såvitt denna fråga beröres
därav, godkänna vad utskottet förordat rörande den
övre lånegränsen för lån till enfamiljshus;»
4) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,
Ivar Persson, Falla, Bubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen 11:454 och att därför,
dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet
biträder» och slutar med orden »möjligt biträda», bort hava följande
lydelse:
»Utskottet biträder---lämna inteckningssäkerhet. Beträffande vill
koren
för dessa lån anser utskottet i anslutning till yrkandet i motionen
11:454 att de skola — bortsett från eftergiften i fråga om inteckningssäker
-
28 Statsutskottets utlåtande nr 24A.
het — göras fullt jämförliga med de villkor, som komma att gälla för andra
egnahemslåntagare.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»III. beträffande sådana lån till enfamiljshus, för vilka
inteckningssäkerhet icke ställes, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och med bifall till motionen 11:454 samt med avslag
på förslaget i motionen 1:310, såvitt denna fråga beröres
därav, besluta, att lånevillkoren skola —- bortsett från
eftergiften i fråga om inteckningssäkerhet — göras fullt
jämförliga med de villkor, som komma att gälla andra lån
till enfamiljshus;»
5) av herrar Heiding, Ivar Persson, Rubbestad och Pettersson i Dahl,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna 1:306 och 11:451
samt 11:450 framförda förslaget om nedsättning av räntan för äldre egnahemslån
och att alltså,
dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet
tillstyrker» och slutar med orden »till prövning», bort hava följande
lydelse:
»Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att räntan på det nya egnahemslånet
fastställes till 3 procent. Då utskottet anser riktigast, att även
äldre egnahemslån i överensstämmelse med det förslag härom, som framställts
i motionerna I: 306 och II: 451 samt II: 450, erhålla denna räntesats,
tillstyrker utskottet bifall till nämnda förslag»;
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort erhålla följande
lydelse:
»IV. beträffande ränta på äldre lån till enfamiljshus, med
avslag på Kungl. Maj:ts förslag, bifalla yrkandet om räntenedsättning
i motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:450;»
6) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,
Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka, att beloppet av kapitalsubventionen
i samband med lån till enfamiljshus differentieras och att alltså,
dels det stycke på s. 15 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Utskottet finner» och slutar med orden »lånets beviljande», bort hava
följande lydelse:
»Utskottet finner---vidare bibehålies. I vad gäller subventionens
storlek, kan utskottet icke biträda förslaget. I stället förordar utskottet i
anslutning till motionerna 1:312 och 11:456 samt 1:306 och 11:451 en differentiering
av kapitalsubventionen i enlighet med bostadssociala utredningens
förslag.»
Statsutskottets utlåtande nr 244.
29
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»VII. beträffande kapitalsubvention i samband med lån
till enfamiljshus, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till förslag i motionerna 1:306 och 11:451 samt
1:312 och 11:456 ävensom med avslag på förslaget i motionen
1:310, såvitt denna fråga beröres därav, godkänna de
belopp som utskottet angivit;»
7) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Mannerskantz, Falla
och Birke, vilka ansett, att utskottet bort föreslå vissa jämkningar i Kungl.
Maj:ts förslag beträffande familjebostadsbidrag och att därför,
dels det stycke på s. 17 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet
har» och slutar med orden »i förslaget», bort hava följande lydelse:
»Utskottet har ansett den återhållsamhet med statsutgifter av bär ifrågavarande
slag, som kräves i nuvarande läge, böra tills vidare föranleda vissa
modifikationer i Kungl. Maj:ts förslag. Således böra, i enlighet med yrkanden
i motionerna I: 312 och II: 456, familjebostadsbidragen ej utsträckas till
familjer med två barn och ej heller bör någon principiell höjning av dem
vidtagas. Att de fixeras till visst belopp per barn vill utskottet dock ej motsätta
sig. Vidare bör ändring ej ske i nu gällande normer för inkomstprövningen;»
dels
ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XI. vidkommande de i bostadsrabatterna ingående familjebidragen,
a) såvitt angår villkor om visst barnantal, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till de förslag i motionerna
1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312 och 11:456
som beröra detta ämne, ävensom med avslag på dels ett i
motionen 11:450 framlagt förslag i ämnet, dels ock motionen
II: 449, avslå Kungl. Maj:ts förslag om bidragens utsträckning
jämväl till familjer med två barn,
b) såvitt angår villkor om viss inkomstprövning, med bifall
till motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310, i den mån
denna fråga beröres därav, avslå Kungl. Maj:ts förslag om
ändring i nu gällande normer för inkomstprövningen,
c) såvitt angår bidragens storlek, i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag, med bifall till det förslag i motionerna
1:312 och 11:456, som berör denna fråga, ävensom med
avslag på förslaget i motionerna 1:306 och 11:451 samt
30
Statsutskottets utlåtande nr 244.
1:310, såvitt denna fråga beröres därav, godkänna de grunder
för bestämmande av bidragens belopp, som utskottet förordat,
d) såvitt angår---statsrådsprotokollet föreslagits;»
8) av herrar Heiding, Ivar Persson, Rubbestad, Pettersson i Dahl och
Boman i Kieryd, vilka ansett, att utskottet bort avslå Kungl. Maj:ts förslag
om ändrade grunder för familjebostadsbidrag och att alltså,
dels de tre på varandra följande stycken på s. 17 i utskottets yttrande,
som börja med orden »Utskottet vill» och sluta med orden »ämnet föreligger»,
bort ersättas med ett stycke av följande lydelse:
»I anslutning till vad som påyrkats i motionerna 1:306 och 11:451 samt
1:310 anser utskottet, att ett principbeslut i frågorna om familjebidrag bör
anstå till nästa års riksdag. Med denna motivering anser sig utskottet böra
avböja såväl Kungl. Maj:ts förslag som de förslag, vilka framlagts i övriga
ovannämnda motioner.»
dels ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava
följande lydelse:
»XI. vidkommande de i bostadsrabatterna ingående familjebidragen,
med bifall till förslaget i motionerna 1:306
och 11:451 samt 1:310, såvitt denna fråga beröres därav,
avslå såväl Kungl. Maj:ts förslag som dels de förslag i motionerna
1:312 och 11:456 samt 11:450, som avse denna
fråga, dels ock motionen 11:449;»
9) av herr Bergvall, vilken ansett, att utskottet bort förorda en utsträckning
av trekronorsbidraget till redan befintliga fastigheter och fastigheter
under enskild förvaltning och att därför,
dels det stycke på s. 17 och 18 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Vidkommande den» och slutar med orden »förvaltade bostadshus», bort
hava följande lydelse:
»Vidkommande den — — — I: 306 och II: 451. I anslutning till vad som
föreslås i motionerna 1:311 och 11:455 bör enligt utskottets mening trekronorsbidraget
icke begränsas endast till bostadshus uppförda efter den
1 juli 1946 och förvaltade av kommun eller allmännyttigt företag.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XIII. vidkommande det s. k. trekronorsbidraget,
a) såvitt angår dess användningsområde, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna 1:311
och II: 455, i vad nämnda motioner ej behandlats under XII.,
samt med avslag på de förslag i motionerna 1:306 och
Statsutskottets utlåtande nr 244.
31
11:451, 1:310 samt 1:312 och 11:456, som beröra denna
fråga, besluta att bidraget ej skall begränsas endast till bostadshus
uppförda efter den 1 juli 1946 och förvaltade av
kommun eller allmännyttigt företag,
b) såvitt---i statsrådsprotokollet;»
10) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,
Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och
Birke, vilka ansett, att utskottet bort avslå förslaget om s. k. trekronorsbidraget
och att alltså,
dels det stycke på s. 17 och 18 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Vidkommande den» och slutar med orden »förvaltade bostadshus»,
bort hava följande lydelse:
»Den av Kungl. Maj:t föreslagna särskilda bostadsrabatten, det s. k. trekronorsbidraget,
avsedd att utgå redan under budgetåret 1947/48, skulle,
såsom framhållits i motionerna I: 312 och II: 456 dels innebära, att vissa
företagsformer gynnas på bekostnad av andra och dels komma att fördelas
efter skiftande och slumpmässiga grunder. Vidare skulle bidraget, såsom
framhållits i motionerna 1:306 och 11:451, lätt komma att framstå såsom
ur social synpunkt orättvist och därjämte på ett ensidigt sätt gynna de större
städerna. I anslutning till yrkanden såväl i nämnda motioner som i motionen
1:310 anser sig utskottet därför böra avstyrka förslaget.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XIII. vidkommande det s. k. trekronorsbidraget, med bifall
till de förslag, som beträffande detta bidrag framställts
i motionerna 1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312 och
11:456 avslå såväl Kungl. Maj:ts förslag i ämnet som motionerna
1:311 och 11:455 i vad nämnda motioner ej behandlats
under XII;»
11) av herrar Gustaf Karlsson, Berling, Ericsson i Stockholm, Ward, Mårtensson,
Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors och Thapper, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa om utredning av vad som bör förstås med
allmännyttigt företag och att alltså,
dels det stycke på s. 18 i utskottets yttrande, vilket börjar med orden »I
motionerna» och slutar med orden »för omprövning», bort ersättas med fyra
stycken av följande lydelse:
»I motionerna I: 313 och II: 457 framhålles, att klarhet hittills icke vunnits
rörande syftet med och villkoren för tertiärlån till allmännyttiga bostadsföretag.
Enligt motionärernas uppfattning bör syftet vara dels att vidga
möjligheterna för kommunerna att bedriva en aktiv bostadspolitik, dels att
öka tillgången på billiga hyreslägenheter.
32
Statsutskottets utlåtande nr 244.
I motionerna anföres bland annat, att en utbyggnad av bostadsrabattsystemet
vid rådande starka efterfrågan på nya lägenheter kommer att göra
det till ett problem, hur de familjer som bli berättigade till bostadsrabatter
skola få möjlighet att utnyttja dessa. Med hänsyn härtill borde lägenheterna i
hus förvaltade av allmännyttiga företag i betydande utsträckning upplåtas
till dylika familjer, vilket anses förutsätta, att kommunerna helt och fullt
bära ansvaret för tillkomsten och skötseln av allmännyttiga företag. Det
framhålles vidare, att ansvaret för uppkommande förluster vid förvaltningen
av dylika företag skola delas mellan staten och kommunerna. Då det för staten
icke är praktiskt möjligt att fortlöpande följa skötseln av alla de fastigheter,
som förvaltas av allmännyttiga företag, måste statens intresse av en
ändamålsenlig förvaltning tillgodoses genom vederbörande kommun.
Under hänvisning till de anförda synpunkterna yrkas i motionerna, att
från och med den 1 juli 1947 förutsättningen för att ett bostadsföretag skall
kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara, att lägenheterna i företagets
hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter
i företagets styrelse utses av kommunen.
Utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna beaktansvärda men
är icke berett att utan närmare utredning tillstyrka förslaget. I anledning av
vad som anförts i motionerna torde riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla
om skyndsam dylik utredning, så att förslag i ämnet kan föreläggas nästa
riksdag.»
dels ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag
i frågan, vilka företag som böra hänföras till denna
kategori;»
12) av herr Bergvall, vilken ansett, att det stycke på s. 19 i utskottets yttrande,
som behandlar tilläggslåneverksamhetens omfattning under budgetåret
1947/48 och börjar med orden »I vad» och slutar med orden »och
11:456», bort hava följande lydelse:
»I vad---hyreshöjning förhindras. I likhet med departementsche
fen
anser utskottet, att på grund av den inträdda byggnadskostnadsstegringen
en viss utvidgning av tilläggslåneverksamheten icke kan undvikas, i varje
fall icke på vissa orter. Det sagda---II: 456.»
13) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,
Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,
vilka ansett, att utskottet bort uttala sig för en begränsning av tilläggslångivningen
och att alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 244.
33
dels det stycke på s. 19 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I vad»
och slutar med orden »och II: 456», bort hava följande lydelse:
»I vad gäller frågan om tilläggslåneverksamheten under budgetåret 1947/48,
har departementschefen under hänvisning till den fortsatta byggnadskostnadsstegringen
funnit en utvidgning av denna verksamhet nödvändig. Utskottet
kan icke dela denna uppfattning utan anser tvärtom, i anslutning til!
vad som anförts i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 312 och II: 456, att
en ytterligare nedskärning av tilläggslångivningen bör företagas under budgetåret
1947/48.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XIX. vidkommande tilläggslångivningens omfattning under
budgetåret 194.7/48, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456
godkänna vad utskottet anfört om nedskärning av denna
verksamhet;»
14) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,
Ivar Persson, Falla, Ruhbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och
Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka särskilt bränslebidrag till
barnrika familjer i egnahem och att alltså,
dels det stycke på s. 19 och 20 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»I likhet» och slutar med orden »nämnda familjer», bort hava följande
lydelse:
»Kungl. Maj:t har föreslagit, att under budgetåret 1947/48 barnrika familjer
i egnahem skola erhålla ett särskilt bränslebidrag. I anslutning till vad
som härom anförts i motionerna 1:312 och 11:456 samt ställningstagandet
i motionerna 1:306 och 11:451 anser sig utskottet böra avstyrka förslaget.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XX. vidkommande bränslebidrag till barnrika familjer i
egnahem under budgetåret 1947/48, i anslutning till motionerna
1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456, i den mån
ställning till frågan tagits i nämnda motioner, avslå Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet;»
15) av herr Bergvall, som ansett, att utskottet beträffande vissa anslag
bort förorda nedsättning av de av Kungl. Maj:t äskade beloppen och att
alltså,
dels de fyra på varandra följande styckena på s. 20 och 21 i utskottets yl!
rande, som börja med orden »Såsom departementschefen» och sluta med
orden »böra biträda», bort ersättas med ett stycke av följande lydelse:
Iiihang till riksdagens protokoll 1947. G sand. Nr 244.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 244.
»Vid beräkningen av medelsbehovet har Kungl. Maj:t utgått från det byggnadsprogram
för år 1948, som ur bostadspolitisk synpunkt ter sig önskvärt.
Såsom från regeringens sida framhållits framstår emellertid en begränsning
av investeringsverksamheten även för bostadsändamål såsom ett ofrånkomligt
medel i penningpolitiken. Såsom framhållits i motionerna 1:306 och
II: 451 samt I: 312 och II: 456 bör detta enligt utskottets mening komma till
uttryck vid anslagsberäkningen. I jämförelse med vad Kungl. Maj:t har
föreslagit bör investeringsanslaget till lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer av denna anledning nedsättas från 70
till 65 miljoner kronor. Under lånefonden för bostadsbyggande har Kungl.
Maj:t räknat med ett medelsbehov av 200 miljoner kronor. Det för ändamålet
äskade anslaget synes böra nedsättas med 20 procent av detta belopp,
alltså från 100 till 60 miljoner kronor. Med tillämpning av samma procentavdrag
på det för tertiärlån beräknade medelsbehovet synes investeringsanslaget
till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet böra nedsättas från
64 till i avrundat tal 50 miljoner kronor. Det äskade anslaget till tilläggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet bör reduceras till 25 miljoner kronor.
Även här angivna belopp synas tillräckliga vid en byggnadsverksamhet av
den omfattning som enligt av Kungl. Maj:t framhållna synpunkter synes
kunna ifrågakomma.»
dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XXIII. vidkommande anslagsfrågorna,
e) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,
1) till--- 12 000 000 kronor,
2) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer under statens utlåningsfonder ett
investeringsanslag av 65 000 000 kronor;
g) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,
1) till Lånefonden för bostadsbyggande under statens utlåningsfonder
ett investeringsanslag av 60 000 000 kronor,
2) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under
fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av
50 000 000 kronor,
3) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
under fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av
25 000 000 kronor;
______________________ _. »
Statsutskottets utlåtande nr 244.
35
16) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,
Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,
vilka ansett, att utskottet beträffande vissa anslag bort förorda nedsättning
av de av Kungl. Maj:t äskade beloppen och att därför,
dels de fyra på varandra följande styckena på s. 20 och 21 i utskottets yttrande,
som börja med orden »Såsom departementschefen» och sluta med
orden »böra biträda», bort ersättas med två stycken av följande lydelse:
»Vid beräkningen av medelsbehovet har Kungl. Maj:t utgått från det byggnadsprogram
för år 1948, som ur bostadspolitisk synpunkt ter sig önskvärt.
Numera framstår emellertid en begränsning av investeringsverksamheten även
för bostadsändamål såsom ett ofrånkomligt medel i penningpolitiken. Såsom
framhållits i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 312 och II: 456 bör delta
enligt utskottets mening komma till uttryck vid anslagsberäkningen. I jämförelse
med vad Kungl. Maj:t har föreslagit bör reservationsanslaget till bidrag
till inrättande av pensionärshem av denna anledning nedsättas från 12
till 10 miljoner kronor och investeringsanslaget till lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer från 70 till 65 miljoner
kronor. Under lånefonden för bostadsbyggande har Kungl. Maj:t räknat med
ell medelsbehov av 200 miljoner kronor. Det för ändamålet äskade anslaget
synes böra nedsättas med 20 procent av detta belopp, alltså från 100 till 60
miljoner kronor. Med tillämpning av samma procentavdrag på det för tertiärlån
beräknade medelsbehovet synes investeringsanslaget till tertiärlån till viss
bostadsbyggnadsverksamhet böra nedsättas från 64 till i avrundat tal 50 miljoner
kronor. Det äskade anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
bör reduceras till 25 miljoner kronor.
Oavsett frågan om begränsning av investeringsprogrammet bör i anledning
av utskottets avstyrkande av särskilt bränslebidrag till familjer i egnahem
förslagsanslaget till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer
nedsättas från 13 till 11,5 miljoner kronor. Då utskottet avstyrkt förslaget
om det s. k. trekronorsbidraget bör slutligen det till särskilda bostadsrabatter
äskade reservationsanslaget på 0,5 miljoner kronor utgå.»
dels ock, att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava
följande lydelse:
»XXIII. vidkommande anslagsfrågorna,
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Hyresrabatter
för mindre bemedlade, barnrika familjer på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 11 500 000 kronor;
c) avslå Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till
Särskilda bostadsrabatter;
36
Statsutskottets utlåtande nr 2ii.
e) i anledning av Kungl. Maj ds förslag, på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,
1) till Bidrag till inrättande av f>ensionårshem under V huvudtiteln
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor,
2) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer under statens utlåningsfonder ett
investeringsanslag av 65 000 000 kronor;
g) i anledning av Kungl. Maj ds förslag, på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,
1) till Lånefonden för bostadsbyggande under statens utlåningsfonder
ett investeringsanslag av 60 000 000 kronor,
2) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under
fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av
50 000 000 kronor,
3) till Tillägg slån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under
fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av
25 000 000 kronor;
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
717177
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:493 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning a1 i texten