Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner.

1947-07-04 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:244, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

1

Nr 244.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t dels under femte huvudtiteln,

punkterna 26—28, dels ock under kapitalbudgeten, socialdepartementet,

punkterna 4 6 och 8—11, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna vissa anslag till främjande

av bostadsförsörjningen.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 23 5, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den

18 april 1947, föreslagit riksdagen att

I. godkänna av chefen för socialdepartementet förordade grunder för

omläggning av den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för

bostadsförsörjningen, beträffande särskilda bostadsrabatter (trekronorsbidrag)

den 1 juli 1947 och i övrigt den 1 juli 1948;

II. godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden

från och med tidpunkt under budgetåret 1947/48 av gällande bestämmelser

för den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen

;

III. medgiva, att räntefoten för förbättringslån och lantarbetarbostadslån,

vilka må komma att beviljas under budgetåret 1947/48, bestämmes till

3,25 procent;

IV. för budgetåret 1947/48 anvisa dels under V huvudtiteln, till Kapitalmedelsförluster

och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag

ett förslagsanslag av 225 000 kronor; till Hyresrabatter för mindre

bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor; till

Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 500 000 kronor; till Bidrag

till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor; till Bidrag till inrättande av pensionärshem

ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor; dels under statens utlåningsfonder,

till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer ett investeringsanslag av 70 000 000 kronor; till Lånefonden

för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett investeringsanslag

av 15 000 000 kronor; till Lånefonden för bostadsbyggande ett investerings
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. G sand. Nr 244. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 24-4.

anslag av 100 000 000 kronor; dels ock under fonden för låneunderstöd, till

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag av

64 000 000 kronor; till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett

investeringsanslag av 37 500 000 kronor; till Lån till uppförande och förbättring

av lantarbetarbostäder ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor

och till Lån till bostadsförbättringsverksamhet ett investeringsanslag av

8 000 000 kronor.

I berörda proposition (nr 235) har Kungl. Maj:t jämväl framlagt förslag

beträffande anslag till statens byggnadslånebyrå, vilka förslag riksdagen

redan bifallit.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 285 angående prisutjämningsavgifter

m. m., under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för den 9 maj 1947, med ändring

därutinnan av i propositionen nr 235 gjord hemställan, föreslagit riksdagen

att anvisa investeringsanslaget till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

med ett belopp av 40 300 000 kronor.

Sistnämnda proposition har hänvisats till statsutskottet allenast i vad

avser tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. I övrigt har propositionen

hänvisats till bevillningsutskottet.

Bostadssociala utredningen avgav den 28 december 1945 första delen av

sitt slutbetänkande (SOU 1945:63) innefattande allmänna riktlinjer för den

framtida bostadspolitiken samt förslag till låne- och bidragsformer. Av i

betänkandet framlagda förslag ha endast de som avse långivningen för flerfamiljshus

behandlats i propositionen den 10 maj 1946 (nr 279) angående

vissa åtgärder för främjande av bostadsförsörjningen. Utredningen har

nyligen avgivit andra delen av sitt slutbetänkande. I förevarande proposition

har upptagits huvudparten av de förslag, som framförts i slutbetänkandets

första del och icke behandlats i propositionen nr 279/1946.

över slutbetänkandet, del I, ha efter remiss utlåtanden avgivits av ett

stort antal myndigheter och organisationer (statsrådsprotokollet s. 3 och 4).

Propositionerna.

Den allmänna bostadspolitikens målsättning, metoder och organisation.

Chefen för socialdepartementet har på s. 5—11 i propositionen nr 235

angivit sin uppfattning i fråga om den bostadspolitiska målsättningen, på

s. 18—22 ur vissa principiella synpunkter behandlat bostadssociala utredningens

förslag till bostadspolitiska åtgärder och på s. 27—29 anfört principiella

synpunkter på den allmänna bostadspolitikens organisation. Beträffande

departementschefens ställningstaganden i dessa frågor får utskottet

hänvisa till propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

3

Lån och bidrag till flerfamiljshus.

Frågan om lån och bidrag till flerfamiljshus behandlas på s. 112—130.

De bestämmelser, vilka trädde i kraft den 1 juli 1946, samt i propositionen

framlagda förslag till ändringar av dessa bestämmelser ha sammanfattats

på följande sätt.

A. Redan vid 1946 års riksdag fastställda grunder för lån och bidrag till

flerfamiljshus.

1. Tertiärlån.

a. Ränta: 3 procent.

b. Följande lånegränser gälla:

för kommun samt allmännyttiga bostadsföretag, varmed förstås

sådana som arbeta utan enskilt vinstsyfte samt under medverkan och tillsyn

av vederbörande kommun, i normala fall 70—100 och i undantagsfall 60—

100 procent av avkastningsvärdet;

för kooperativt organiserade företag, som arbeta utan enskilt vinstsyfte

och under betryggande kontroll, i normala fall 70—95 och i undantagsfall

60—95 procent av avkastningsvärdet;

för övriga företag, i normala fall 70—85, i undantagsfall 60—85

procent av avkastningsvärdet; då synnerliga skäl därtill föreligga, kan lånets

övre gräns höjas till 90 procent av sagda värde.

c. Amortering skall verkställas med årligen lika stor del av lånets ursprungliga

belopp under en tid av

beträffande nyuppfört stenhus 40 år

» » trähus 30 år

» ombyggt stenhus högst 40 år

» > trähus högst 30 år.

Enskilt företag skall under de 10 första åren av lånets löptid utöver nyssnämnda

amortering verkställa en extra amortering, utgörande per år 1,5 procent

av tertiärlånets ursprungliga belopp.

d. Hyreskontroll. Hyrorna fastställas av det lånebeviljande organet

med ledning av självkostnadsprincipen och få ej höjas utan medgivande av

nämnda organ.

e. Räntegaranti. Låntagaren garanteras under en period av 10 år en

ränta av 3 procent å primärlån och en däremot svarande ränta å sekundärlån

med den inskränkningen att, om räntan å ifrågavarande lån under

garantitiden stiger, eftergift kan medgivas eller redan utgående eftergift

höjas med belopp motsvarande liögst en procent av primär- och sekundärlånen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 244.

2. Tilläggslån.

Sådant lån •— vilket har subventionskaraktär —- utgår å orter, där hyresläget

är lågt och inkomstläget tillika sådant, att risk föreligger att nyproduktionen

av bostäder helt hämmas, om icke subvention lämnas. Dessa

orter, fördelade på fyra grupper, angivas av Kungl. Maj:t efter förslag av

byggnadslånebyrån. Tilläggslån utgår med belopp, motsvarande det kapitaliserade

värdet av ett för företaget beräknat bidrag, som för de fyra ortsgruppema

uppgår till respektive 40 öre, 80 öre, en krona 20 öre och en krona

60 öre per kvadratmeter lägenhetsyta. Avdrag med 3 kronor per kvadratmeter

lokalyta göres då byggnaden innehåller lokaler, vilka kunna upplåtas

mot hyror avsevärt överstigande för bostadslägenheter utgående hyror. Det

förutsättes att ett belopp motsvarande en fjärdedel av tilläggslånet regelmässigt

utgår som subvention från vederbörande kommun.

B. Ändringsförslag beträffande grunderna för lån och bidrag till flerfamiljshus.

I avseende å nyss angivna bestämmelser om tertiär- och tilläggslån till

flerfamiljshus förordas i denna proposition beträffande villkoren för tertiärlån

följande ändringar, vilka äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1947.

1. Beträffande lånegränserna förordas att det lånebeviljande organet erhåller

ökade möjligheter att då särskilda skäl därtill föreligga till enskilda

företag bevilja lån intill 90 procent av avkastningsvärdet.

2. I fråga om amorteringsvillkoren förordas att den extra amorteringen

beträffande enskilda företag begränsas till en procent av tertiärlånets ursprungliga

belopp under de sex första åren av lånets löptid.

Lån och bidrag till enfamiljshus.

Lån och bidrag till enfamiljshus, varmed förstås hus innehållande högst

2 lägenheter, behandlas på s. 29—77. De där framlagda förslagen, vilka

äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1948, sammanfattas i propositionen

på följande sätt.

.4. Följande låne- och bidragsformer för enfamiljshus föreslås ersatta med

ett egnahemslån, till vilket knytes en kapitalsubvention i form av en

råntefri stående del av lånet:

1) tertiärlån till enfamiljshus;

2) bostadsanskaffningslån och härtill knutet tilläggslån till egnahem för

mindre bemedlade, barnrika familjer;

3) bostadsegnahemslån och härtill knutet tilläggslån;

4) jordbruksegnahemslån i vad det avser nybyggnad av bostadshus å

jordbruksfastighet;

5) nybyggnadslån;

6) förbättringslån;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

5

7) förbättringsbidrag i vad det avser ombyggnad som i fråga om resultatet

är likvärdig med nybyggnad; samt

8) arbetarsmåbrukslån och härtill knutet bidrag.

Lantarbetarbostadslån och -bidrag förutsättas alltså komma att alltjämt

beviljas i enlighet med nu gällande bestämmelser.

B. Villkor för det mja egnahemslånet och den till detta knutna kapitalsubventionen.

1. Ränta: 3 procent.

2. Följande lånegränser föreslås:

a. då kapitalsubvention utgår, 50—90 procent av belåningsvärdet,

vilket skall överensstämma med den godtagbara produktionskostnaden; om

lån mellan 0 och 50 procent icke kan erhållas i öppna marknaden till 3 procents

ränta eller andra särskilda skäl kunna anföras, bör möjlighet föreligga

att erhålla lån mellan 0 och 90 procent av belåningsvärdet.

b. då kapitalsubvention icke utgår, övre lånegräns 75 procent av belåningsvärdet,

i övrigt samma lånegränser som då kapitalsubvention utgår.

3. Amortering skall verkställas av den del av lånet som ligger över 50

procent av belåningsvärdet under en period av, då fråga är om nybyggnad,

25 år (annuitet = 5,71) och, då fråga är om ombyggnad, högst 25 år. Den

del av lånet som ligger mellan 0 och 50 procent av belåningsvärdet är sålunda

amorteringsfri. Då familjebostadsbidrag för familjer med stort barnantal

tillsammans med bränslebidrag (se under III. Bostadsrabatter) överstiger

kapitalkostnaden, verkställes extraamortering svarande mot det överstigande

beloppet.

4. Kapitalsubvention skall utgå i form av räntefri stående del av egnahemslånet

med ett belopp av, beträffande nybyggnad av egnahem, 4 000

kronor, tvåfamiljshus 6 000 kronor samt, beträffande ombyggnad som i

fråga om resultatet är likvärdig med nybyggnad, 20 procent av den godtagbara

ombyggnadskostnaden, dock högst 4 000 kronor för egnahem och 6 000

kronor för tvåfamiljshus. (Beträffande det särskilda villkor som föreslås

gälla för kapitalsubvention, se under II. B. 5. b.)

5. Villkor beträffande lägenhetens storlek och utrustning.

a. Minimikrav: på landsbygden 2 rum och kök, lägenhetsyta omkring

60 kvadratmeter, i stadssamhällen 3 rum och kök, omkring 70 kvadratmeter;

vatten- och avloppsledningar inom lägenheten, förutsatt att vatten och

avlopp kan ordnas inom rimliga kostnader, samt i regel centralvärme och

badmöjlighet.

b. Såsom särskilt villkor för erhållande av kapitalsubvention föreslås

att lägenhetsytan skall utgöra högst omkring 120 kvadratmeter i enlighet

med byggnadslånebyråns nuvarande praxis.

Föreslagna bestämmelser om familjebostadsbidrag och bränslebidrag till

familjer med minst två minderåriga barn i vissa egnahem återfinnas under

den närmast följande rubriken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 244.

Bostadsrabatter.

På s. 77—111 framläggas förslag om till familjen knutna statliga subventioner

för bostadsändamål, vilka subventioner erhållit den sammanfattande

beteckningen bostadsrabatter. De framlagda förslagen ha sammanfattats

på följande sätt.

A. Familjebostadsbidrag.

1. Villkor beträffande familjerna:

minst två barn under 16 år,

mannens och hustruns sammanlagda beskattningsbara årsinkomst

(enligt den i prop. nr 212/1947 föreslagna statliga inkomsttaxeringen) högst

4 000 kronor i fråga om tvåbarnsfamiljer, innan den nya statliga inkomsttaxeringen

genomförts motsvarande inkomststreck enligt nu gällande taxeringsbestämmelser;

högre inkomststreck för familjer med flera barn, sålunda

7 000 kronor för familj med fem minderåriga barn; inkomstprövning

vart femte år.

2. Villkor beträffande lägenhetens storlek:

a. Lägenheter i nyuppförda flerfamiljshus: minst 2 rum och kök

med en lägenhetsyta av minst 50 kvadratmeter.

b. Lägenheter i nyuppförda enfamiljshus: på landsbygden minst

2 rum och kök med en lägenhetsyta av omkring 60 kvadratmeter, i stadssamhällen

minst 3 rum och kök med en lägenhetsyta av omkring 70 kvadratmeter

samt i båda fallen en maximivta av cirka 120 kvadratmeter i enlighet

med byggnadslånebyråns praxis.

3. Villkor beträffande lägenhetens utrustning:

a. Lägenheter i nyuppförda flerfamiljshus: vatten och avlopp, centralvärme,

vv. c., enskilt badrum.

b. Lägenheter i enfamiljshus, uppförda efter den 1 juli 1948: inga

obligatoriska krav men, där vatten och avlopp kan ordnas inom rimliga

kostnader, vatten- och avloppsledningar inom lägenheten samt i regel centralvärme

och badmöjlighet.

4. Allmänna krav på byggnadernas tekniska standard

samt på miljön:

Köksutrustningen bör vara tillfredsställande, biutrymmena tillräckliga; i

fråga om bostäder i stadssamhällen bör tillses att dessa äro inrymda i hus

av lämplig typ för familjer med barn och belägna inom område, där möjligheterna

för barnens utevistelse och lek äro gynnsamma.

5. Bidragets storlek:

a. Familjer i nyuppförda flerfamiljshus föreslås erhålla ett årligt

bidrag av 130 kronor per barn.

b. Familjer i ny- eller ombyggda egnahem, finansierade med det nya

egnahemslånet, föreslås erhålla ett årligt bidrag motsvarande 20 procent

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

7

av de ursprungliga kapitalkostnaderna, dock lägst 130 kronor och högst

175 kronor per barn.

6. Bidragets form:

I fråga om familjer i egnahem bör bidraget utgå såsom avdrag å de årliga

kapitalkostnaderna, i fråga om familjer i flerfamiljshus såsom avdrag å

hyran. Bidrag kan icke utgå kontant. Familjer i egnahem erhålla, därest

familjebostadsbidraget tillsammans med det särskilda bränslebidraget (se

under B) överstiger de årliga kapitalkostnaderna, den överskjutande delen

av bidraget i form av extra amortering å lånet.

B. Bränslebidrag.

1. Allmänt villkor är att familjebostadsbidrag utgår.

2. Bidragets storlek:

175 kronor i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län;

150 kronor i Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands

län;

125 kronor i Stockholms stad och län, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands,

Örebro, Östergötlands, Skaraborgs, Älvsborgs,

Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Göteborgs och Bohus,

Gotlands, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus

län.

De nya bestämmelserna om familjebostadsbidrag jämte särskilt bränslebidrag

föreslås träda i kraft den 1 juli 1948. Frågan om familjebostadsbidrag

till familjer i tidigare uppförda hus föreslås upptagas till prövning först vid

1948 års riksdag. Huruvida bidrag bör utgå till dylika familjer föreslås göras

beroende av bland annat resultatet av en planerad inventering av vissa

delar av bostadsbeståndet.

C. Trekronorsbidraget.

1. Villkor beträffande familjerna:

Vederbörande kommun skall avgöra vilka hushåll som böra erhålla dylikt

bidrag; det förutsättes emellertid, att det kommer att utgå till hushåll

med begränsade inkomster.

2. Villkor beträffande lägenheterna:

Dessa skola vara inrymda i bostadshus, färdigställda efter den 1 juli 1946

och förvaltade av kommun eller allmännyttigt bostadsföretag i den mening,

vari detta uttryck tages i 1946 års tertiärlånekungörelse.

3. Bidragets storlek:

Tre kronor per kvadratmeter lägenhetsyta.

Bestämmelserna om trekronorsbidrag föreslås träda i kraft redan den

1 juli 1947.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 244.

Särskilda frågor.

Under denna rubrik t ramläggas vissa förslag beträffande räntegarantien

(s. 136—141), bränslebidrag till mindre bemedlade, barnrika familjer i egnahem

(s. 141—143), bidrag till anordnande av pensionärshem (s. 143—146)

och utbyte av säkerhet, som lämnats för lantarbetarbostadslån m. m. (s.

146—149).

Medelsbehovet under budgetåret 1947/48.

Frågan om medelsbehovet under de olika anslagen budgetåret 1947/48

behandlas — såvitt ej avser anslagen till avlöningar och omkostnader för

statens byggnadslånebyrå, beträffande vilka riksdagen redan i annat sammanhang

meddelat beslut — i propositionen nr 235 på s. 149—168. Den i

propositionen nr 285 vidtagna ökningen av det för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

äskade beloppet motiveras av prisstegring på trävaror

efter avlämnandet av förstnämnda proposition.

Motioner.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

1) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gränebo m. fl. (I: 132) och den andra inom andra kammaren av herr

Pelirsson-Bramstorp m. fl. (II: 213), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa

dels ett reservationsanslag av 20 milj. kronor till Bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden och dels ett investeringsanslag av 15

milj. kronor till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden;
2)

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gränebo m. fl. (1:251) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Grönvik m. fl. (II: 379), vilka motioner hänvisats till statsutskottet

i vad de röra organisationen av bostadsförbättringsverksamheten och vari,

såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte beakta vad i motionerna

anförts rörande organisationen av bostadsförbättringsverksamheten beträffande

jordbruksfastighet;

3) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Domö m. fl. (I: 257) och den andra inom andra kammaren av herr

Skoglund i Doverstorp m. fl. (11:389), vilka motioner hänvisats till statsutskottet

i vad de röra organisationen av bostadsförbättringsverksamheten

och vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte taga hänsyn

till i motionerna anförda synpunkter på frågan om organisationen av bostadsförbättringsverksamheten

beträffande jordbruksfastighet;

4) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

9

herr Grånebo m. fl. (I: 306) och den andra inom andra kammaren av herr

Pchrsson-Bramstorp in. fl. (II: 451), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att byggnadsvolymen i städer och större tätorter begränsas till högst

60 procent av det beräknade antalet nybyggda lägenheter för nästa år, att

räntan å tidigare utlämnade egnahemslån och bostadsanskaffningslån fastställes

till samma procentsats, som kommer att gälla för de nya egnahemslånen,

att nu gällande grunder för familjebostadsbidragen alltjämt må tilllämpas,

att avslå förslaget om trekronorsbidrag till vissa familjer, boende i

flerfamiljshus, att hemställa hos Kungl. Maj:t att den av 1944 års riksdag

beslutade utredningen om byggnadskostnadernas förbilligande tillsättes med

det snaraste, att uttala att bostadsbyggandet på landsbygden och i de mindre

samhällena icke missgynnas vid fördelningen av de knappa materialtillgångarna,

att företaga de sänkningar av vissa anslagsposter, som bli följden av

den minskade byggnadsvolymen, samt att beakta övriga i motionen framförda

synpunkter;

5) en inom första kammaren av herr Herlitz väckt motion (1:310), vari

hemställts, att riksdagen ville avslå det i propositionen nr 235 under punkt

1 framlagda förslaget;

6) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lindblom in. fl. (I: 311) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Stockholm m. fl. (11:455), vari hemställts, att riksdagen måtte

beakta de synpunkter, som i motionerna utvecklats;

7) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Welitje in. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av herr

Svedman m. fl. (II: 456), vari hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl.

Maj:ts förslag under I och II måtte besluta, att den statliga låne- och bidragsverksamheten

måtte anordnas på sätt i motionerna anförts, att anslaget

till hyresrabatter åt mindre bemedlade familjer upptages med 10 milj.

kronor, att anslaget till särskilda bostadsrabatter å 500 000 kronor slopas,

att lånefonden för bostadsbyggande nedsättes till 75 milj. kronor samt att

investeringsanslaget till tilläggslån för viss bostadsbyggnadsverksamhet måtte

nedsättas till förslagsvis 20 milj. kronor;

8) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Einar Eriksson m. fl. (I: 313) och den andra inom andra kammaren av

herr Severin i Gävle in. fl. (II: 457), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att från och med den 1 juli 1947 förutsättningen för att ett bostadsföretag

skall kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara att lägenheterna

i företagets hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter

i företagets styrelse utses av vederbörande kommun;

9) en inom andra kammaren av herr Ericsson i Sörsjön m. fl. väckt motion

(II: 155), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att även arbetarsmåbrukslåntagare,

vilka under något av åren 1935—1940 bevil jats arbetar
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 244.

småbrukslån, må äga rätt till understöd jämlikt för bostadsförbättringsverksamheten

på landsbygden gällande bestämmelser;

10) en inom andra kammaren av herr Kempe m. fl. väckt motion (II: 156),

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om

sådan ändring av kungörelsen om tertiär- och tilläggslånen att fastigheter,

vilka uppförts med stöd av statliga lån före den 1 juli 1946, skola erhålla en

räntesänkning till 3 procent på det av staten investerade kapitalet, och att

amorteringstiden förlänges, samt att dessa åtgärder användas för att sänka

hyrorna i de berörda fastigheterna;

11) en inom andra kammaren av herrar Johnsson i Kastanjegården och

Sandberg väckt motion (11:384), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala

att bostadsförbättringsverksamheten å jordbruksfastighet skall handhavas

av de blivande lantbruksnämnderna;

12) en inom andra kammaren av herr Pettersson i Ersbacken väckt motion

(II: 386), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att förbättringsverksamheten

å bostäder och ekonomibyggnader å landsbygden uppdrages åt

samma organ, t. ex. lantbruksnämnderna;

13) en inom andra kammaren av herr Mattsson väckt motion (11:435),

vari hemställts, att riksdagen måtte beakta vad i motionen anförts;

14) en inom andra kammaren av herr Thapper in. fl. väckt motion

(II: 449), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att även ettbarnsfamiljerna

skola komma i åtnjutande av bostadsrabatter efter samma grunder som

föreslås för andra barnfamiljer;

15) en inom andra kammaren av herr Kempe in. fl. väckt motion (II: 450),

vari hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta att avstyrka Kungl.

Maj ds förslag om ändring av bestämmelserna för lån och bidrag till enskilda

företagare för uppförandet av flerfamiljshus, att de nya bestämmelser

för lån och bidrag till enfamiljshus som föreslås i propositionen skola

träda i kraft 1 juli 1947, att enfamiljshus (egnahem), vilka uppförts med

stöd av statliga lån före den tid de nya bestämmelserna träda i kraft, även

skola komma i åtnjutande av den räntesänkning till 3 procent, som i propositionen

föreslås skola komma de nya egnahemslånen till del, att den övre

lånegränsen för egnahem skall bestämmas efter samma normer som beträffande

flerfamiljshus uppförda i allmännyttig regi, d. v. s. till 100 procent

till 3 procent ränta, att familjebostadsbidrag skall utgå även till familjer med

ett barn, då lägenheten fyller de villkor som stipuleras samt att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning angående

statliga stödåtgärder för att i allmännyttig regi öka produktionen av kollektivhus;
16)

en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt motion

(II: 453), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta uttala, att familjebostadsbidrag

under en övergångsperiod må kunna utgå även till familjer,

som bebo bostäder, som icke i allo fylla de uppställda kraven;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

11

17) en inom andra kammaren av herr Hansson i Skegrie väckt motion

(11:454), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala, att villkoren för bostadsegnahemslån

åt sådana jordbrukare, som icke kunna ställa inteckningssäkerhet

härför, bliva fullt jämförliga med de villkor, som gälla för andra

bostadsegnahemslåntagare;

18) en inom andra kammaren av herr Larsson i Östersund m. fl. väckt

motion (11:458), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statliga

tertiärlån måtte få avbetalas med jämna annuiteter i stället för föreslagna årligen

lika stora kapitalavbetalningar.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 132, 251, 257, 310, 312 och 313 samt

II: 155, 156, 384, 386, 435, 449, 450, 451, 453, 454, 455 och 458.

Utskottet.

Vid 1946 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag rörande målsättningen

för den framtida bostadspolitiken. Riksdagen anslöt sig till huvuddragen i

detta program.

Till frågan om lämpligheten av den i programmet angivna normen för

utrymmesstandarden, högst två boende per boningsrum, hade riksdagen funnit

definitivt ställningstagande böra tills vidare anstå i avvaktan på de förslag

rörande statliga bostadsbidrag, som Kungl. Maj:t hade för avsikt att

senare framlägga. Enligt Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag skall såsom

villkor för erhållande av familjebostadsbidrag bland annat gälla, att

lägenheten omfattar minst två rum och kök och har en viss minimiyta.

Någon differentiering av minimikraven med hänsyn till familjens storlek

förutsättes däremot icke. Normen högst två boende per boningsrum är således

allenast avsedd att angiva den ulrymmesstandard, som bör eftersträvas

på längre sikt. Utskottet har intet att erinra mot vad departementschefen

anfört i detta ämne.

Bostadssociala utredningen har räknat med att dess bostadsprogram skulle

kunna förverkligas under en tidrymd av 10—15 år. Riksdagen uttalade förra

året i detta ämne, bland annat, att målsättningen i fråga om tidsschemat

icke borde fastlåsas utan lämna utrymme för en viss smidighet. I anslutning

till vad departementschefen nu anfört vill utskottet understryka, att

förutsättningarna för en bedömning av den takt, i vilken det uppställda programmet

kommer att kunna förverkligas, äro begränsade. Vad riksdagen

uttalade förra året i fråga om tidsschemat äger alltfort giltighet. Till frågan

om ramen för den statliga låne- och bidragsverksamheten under budgetåret

1947/48 återkommer utskottet bär nedan vid beräkningen av medelsbehovet

under de olika anslagen.

1 fråga om de tre slag av åtgärder, som enligt bostadssociala utredningen

böra vidtagas, för att den bostadspolitiska målsättningen skall kunna för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 244.

verkligas, har departementschefen anfört vissa principiella synpunkter. Vad

först angår kommunernas organisatoriska, planläggande och initiativtagande

insatser, har förslag rörande dessa framlagts i särskild proposition (nr 259),

vilken hänvisats till lagutskott för förberedande behandling. Beträffande

statsunderstöd i form av lån ansluter sig utskottet till departementschefens

mening, att lån till såväl en- som flerfamiljshus, som tillkomma genom nyeller

ombyggnad, utgöra förutsättning för ett genomförande av den bostadspolitiska

målsättningen. Vad slutligen angår statlig bidragsverksamhet, vill

utskottet understryka vad departementschefen anfört därom, att bidrag endast

böra komma i fråga, därest insatser från det allmännas sida av annat

slag icke kunna anses utgöra en tillfredsställande garanti för att eftersträvad

standardförbättring kommer till stånd. Då utskottet delar departementschefens

uppfattning, att en viss utvidgning av bidragsverksamheten icke kan

undvikas, ehuru det nuvarande läget manar till största återhållsamhet, är

det enligt utskottets mening särskilt angeläget, att strävandena att begränsa

byggnadskostnaderna samtidigt på allt sätt främjas.

I anledning av yrkande i motionerna 1:306 och 11:451, att riksdagen

måtte besluta hemställa hos Kungl. Maj:t att den av 1944 års riksdag beslutade

utredningen om byggnadskostnadernas förbilligande tillsättes med

det snaraste, vill utskottet erinra, att departementschefen jämlikt bemyndigande

av Kungl. Maj:t den 24 maj 1947 tillkallat sakkunniga för verkställande

av utredning i ämnet.

De principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i fråga

om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, ha föranlett erinran

beträffande bostäder på jordbruksfastigheter. I anslutning till vad som

anförts i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389, 1:312 och

II: 456 samt II: 384 anser utskottet nämligen ändamålsenligt, att ärenden

beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder handläggas inom de

blivande lantbruksnämnderna. I motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:386

föreslås, att dessa nämnder skola handhava de bostadspolitiska åtgärderna

avseende all landsbygd. Att de erhålla en så vidsträckt kompetens, är utskottet

icke nu berett tillstyrka, men anser denna fråga böra bliva föremål

för ytterligare överväganden i samband med utarbetandet av detaljförslag

beträffande såväl lantbruks- som länsbostadsnämndernas organisation.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten i ökad omfattning skall ställa

medel till förfogande för ny- och ombyggnad av enfamiljshus. Departementschefen

har framhållit såsom en nödvändig förutsättning härför, att

åtgärder vidtagas i syfte att komma till rätta med vissa angivna allvarliga

missförhållanden på egnahemsmarknaden. Utskottet vill understryka vad

departementschefen anfört i detta ämne. Det är angeläget, att frågan om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

13

ytterligare åtgärder beträffande kontrollen över försäljning av statligt belånade

egnahem skyndsamt utredes. I den mån åtgärder finnas påkallade,

vilka fordra riksdagens medverkan, torde förslag i ämnet böra föreläggas

nästa års riksdag.

Vad angår lån till egnahem, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag att

ersätta de olika nu gällande formerna av egnahemslån för rena bostadsändamål

— med undantag av lantarbetarbostadslån — med en form av

statliga lån till nybyggnad eller därmed i fråga om resultatet likvärdig ombyggnad.

Utskottet biträder jämväl vad Kungl. Maj:t i anslutning härtill

föreslagit beträffande arbetarsmåbrukslåneformens avskaffande och den nya

låneformens användning även i fråga om bostadshus på jordbruksfastighet.

Mot förslaget, att belåningsvärdet bör överensstämma med den av det

lånebeviljande organet godkända produktionskostnaden, omfattande tomtoch

byggnadskostnader, har utskottet intet att erinra.

Beträffande den övre lånegränsen tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag,

att denna i de fall där lånet kombineras med kapitalsubvention bör

fastställas till högst 90 och i övriga fall till högst 75 procent av belåningsvärdet.

Utskottet kan alltså icke biträda vare sig förslaget i motionerna

1:312 och 11:456, att den övre lånegränsen skall generellt fastställas till

75 procent av belåningsvärdet, eller förslaget i motionen II: 450, att gränsen

skall fastställas till 100 procent av belåningsvärdet.

Utskottet biträder förslaget att lån skola kunna utlämnas till vissa bostadsinnehavare

(såsom kronotorpare och arrendatorer med egna hus),

ehuru låntagaren icke innehar fastigheten med äganderätt och därför ej kan

lämna inteckningssäkerhet. Härvid förutsätter utskottet, att lånen utlämnas

allenast på de särskilda villkor, vilka angivits i propositionen. Yrkandet i

motionen 11:454 har utskottet icke funnit möjligt biträda.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att räntan på det nya egnahemslånet

fastställes till 3 procent. Däremot är utskottet ej berett tillstyrka

i motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:450 förordad räntenedsättning för

äldre lån. Utskottet vill dock erinra, att riksdagen förra året ifrågasatte,

huruvida icke en viss räntenedsättning borde kunna ifrågakomma i avseende

på sådana äldre tertiärlån till enfamiljshus, som löpa med högre ränta

än 3,6 procent. Kungl. Maj:t torde böra undersöka, huruvida förutsättningar

för en dylik eftergift kunna anses föreligga, och i samband med framläggande

av förslag till nästa riksdag om stödåtgärder för egnahemsverksamlieten

jämväl upptaga detta spörsmål till prövning.

Vad angår frågan om bottenlån till egnahemslån må erinras, att vid beviljandet

av tertiärlån till enfamiljshus bottenlånen förutsättas enligt nuvarande

bestämmelser skola upptagas i allmänna marknaden. För denna

underliggande kredit ställes en räntegaranti under de första 10 åren av lånets

löptid, avseende eu årlig ränta av 3,5 procent för primärkredit och däremot

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2ii.

svarande ränta för sekundärkredit. Däremot inkluderas statligt bottenlån i

såväl bostadsegnahemslån som bostadsanskaffningslån till egnahem för

barnrika familjer. Beträffande dessa låneformer förekommer alltså i regel

icke någon under det statliga lånet liggande i allmänna marknaden upptagen

kredit.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det statliga egnahemslånet skall kunna

omfatta även bottenlån, men att sparbanker och andra kreditinstitut icke

skola berövas möjligheten att placera medel i egnahemsfastigheter, förutsatt

att detta icke sker till högre ränta än 3 procent. Bottenlån skall därför ingå

i det statliga egnahemslånet endast i sådana fall, där slående lån till 50 procent

av belåningsvärdet icke kan erhållas i öppna marknaden till en ränta

av högst 3 procent eller eljest särskilda skäl föreligga. I samband därmed

föreslås, att räntegaranti för underliggande krediter framdeles icke skall lämnas.

Frågan om tillfällig räntesubvention förutsättes dock skola upptagas till

prövning, i den mån den fortsatta ränteutvecklingen skulle giva anledning

därtill.

Utskottet vill beträffande dessa förslag först erinra, att sammanförandet av

de olika låneformerna till en gemensam ny låneform förutsätter, att enhetliga

bestämmelser lämnas i nu ifrågavarande hänseenden. Det kan emellertid

enligt utskottets mening befaras, att Kungl. Maj:ts förslag skulle i händelse

av eu allmän räntehöjning föranleda avsevärda administrativa olägenheter.

Ehuru utskottet är fullt inedvetet om att de nya egnahemslånen åtminstone

i vissa fall — i likhet med de nuvarande bostadsegnahemslånen och bostadsanskaffningslånen

— böra kunna omsluta även bottenkrediten, anser utskottet

likväl Kungl. Maj:ts förslag av nämnda anledning böra bliva föremål för

ytterligare överväganden. Utskottet vill erinra, att prövningen av motsvarande

frågor beträffande tertiärlån till flerfamiljshus i anledning av ett uttalande

av förra årets riksdag uppskjutits med hänsyn till den genom 1945

års bankkommitté pågående utredningen om fastighetskreditväsendets organisation.

Jämväl beträffande lån till enfamiljshus synes i överensstämmelse

med förslag i motionen II: 435 ett sådant uppskov påkallat. Då Kungl. Maj ds

förslag är avsett att träda i tillämpning först den 1 juli 1948 synes det utskottet,

att uppskovet ej behöver föranleda någon olägenhet.

Utskottet tillstyrker förslaget rörande amorteringsvillkor för egnahemslån.

Vad departementschefen anfört med avseende på bostadens storlek och

utrustning föranleder ej erinran från utskottets sida. I likhet med departementschefen

anser utskottet även att en större eller mindre del av det beviljade

lånet må kunna efter prövning av kommunen utbetalas såsom förskott

under byggnadstiden.

I motionerna I: 312 och II: 456 har ifrågasatts, huruvida icke egnahemslån

tills vidare borde beviljas endast familjer med minst ett barn. En sådan

begränsning av långivningen kan utskottet icke tillstyrka.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

15

Sedan år 1942 har viss kapitalsubvention utgått till egnahem för att delvis

kompensera egnahemsbyggarna för den under krigsåren inträdda byggnadskostnadsstegringen.

Kungl. Maj ds förslag innebär, i vad gäller nybyggnad,

att denna subvention framdeles lämnas såsom ett engångsbidrag om

4 000 kronor, vilket för det stora flertalet egnahem som nu uppföras innebär

kompensation med omkring hälften av byggnadskostnadsstegringen. I fråga

om tvåfamiljshus skulle bidraget uppgå till 6 000 kronor. Även vid ombyggnad

skulle viss subvention beviljas. Bestämmelserna rörande engångsbidraget

föreslås utformade i enlighet med vad som nu gäller beträffande räntefri stående

del av tertiärlån till enfamiljshus.

I motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 312 och II: 456 ha framställts avvikande

förslag beträffande subventionens belopp. I anslutning till ett förslag

av bostadssociala utredningen föreslås nämligen olika belopp för egnahem

i stadssamhällen och på landsbygden, 2 000 kronor respektive 4 000 kronor,

vilka belopp skulle höjas till 4 000 kronor respektive 6 000 kronor för

barnrika familjer.

Utskottet finner motiverat, att eu motsvarighet till den nu utgående kapitalsubventionen

tills vidare bibehålies. I vad avser subventionens storlek och

form föranleder Kungl. Maj:ts förslag ej erinran. I anledning av motionsyrkandena

vill utskottet framhålla, att bostadssociala utredningen icke framlagt

något förslag om bibehållande av nuvarande kapitalsubvention. Det

förslag av utredningen, ur vilket motionärerna hämtat ovannämnda belopp,

har icke till syftemål alt giva kompensation för byggnadskostnadsstegringen,

utan avser att på egnahemslånets område motsvara det s. k. trekronorsbidrag,

som föreslås utgå i vissa fall till familjer i flerfamiljshus. Förslaget

om trekronorsbidrag, till vilket utskottet återkommer nedan, har avstyrkts

i här berörda motioner. Med det sagda har utskottet velat framhålla, att det

av motionärerna åberopade förslaget har en helt annan motivering och konstruktion

än Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Bland annat skola ifrågakommande

belopp enligt utredningens förslag men ej enligt Kungl. Maj:ts

beviljas först efter beliovsprövning. Att en kompensation för byggnadskostnadsstegring

skall vara avsevärt lägre i stadssamhällen än på landsbygden,

kan utskottet icke finna motiverat. Då vidare subventionen har till uppgift

att under den följd av år, som amorteringstiden omfattar, begränsa familjens

utgifter för bostaden, framstår såsom ännu mindre motiverat att bestämma

subventionens belopp efter den storlek familjen har vid lånets beviljande.

Såsom villkor för erhållande av egnahemslån jämte kapitalsubvention

föreslås i anslutning till byggnadslånebyråns nuvarande praxis skola gälla,

att lägenhetsytan i regel icke må överstiga 120 kvadratmeter. Detta villkor

har föranlett viss tvekan inom utskottet. Sålunda bär ifrågasatts, om

icke sagda gräns i fråga om lån till mindre familjer vore väl hög. Utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5

Statsutskottets utlåtande nr 244.

som icke viil förorda en allmän sänkning av gränsen, har ej heller ansett det

möjligt att differentiera bestämmelsen om lägenhetens maximistorlek efter

familjens storlek vid tidpunkten för lånets beviljande. Utskottet förutsätter

dock, att det lånebeviljande organet skall, i de enskilda fallen, om förhållandena

det påkalla, såsom villkor för understödet fastställa en mindre

maximiyta.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att förbättringsbidrag, eventuellt

kombinerat med lån, alltjämt skall kunna utgå till förbättringsarbeten avseende

hus, vilka ännu under ansenlig tid kunna väntas bli bebodda, men för

vilka en mera grundlig ombyggnad icke framstår som ekonomiskt försvarlig.

Departementschefen har anmält sin avsikt att låta utreda frågan, hur låneoch

bidragsbestämmelser beträffande förbättringsarbeten böra utformas. Utskottet

vill understryka angelägenheten av att en dylik utredning företages

och att förslag i god tid förelägges nästa års riksdag. I motionen II: 155 har

föreslagits, att jämväl de som under något av åren 1935—1940 beviljats

arbetarsmåbrukslån skola kunna erhålla förbättringsbidrag. Utskottet, som

icke är berett tillstyrka motionärernas förslag, förutsätter, att frågan kommer

att beaktas i samband med den nämnda utredningen.

De nya bestämmelserna rörande lån och bidrag till enfamiljshus äro avsedda

att träda i kraft den 1 juli 1948. De egnahemsbyggare, som dessförinnan

i någon av nu gällande former ansökt om egnahemslån men den 1

juli 1948 ännu icke fått sina ansökningar slutligt avgjorda, förutsättas skola

erhålla lån enligt de nya bestämmelserna. Detta skulle undantagsvis kunna

ske, även om slutligt beslut redan meddelats enligt nu gällande bestämmelser,

förutsatt dock att lånet icke utbetalats. Dessa förslag ha ej föranlett

erinran. Utskottet har ej funnit skäl föreligga för sådant uppskov med ställningstagande

till dessa frågor, som föreslagits i motionen 1:310. Ej heller

har utskottet kunnat ansluta sig till det i motionen 11:450 framställda förslaget,

att de nya låne- och bidragsbestämmelserna skola äga tillämpning

från och med den 1 juli 1947.

Vidkommande härefter de förslag, vilka i propositionen redovisats under

samlingsrubriken bostadsrabatter, behandlar utskottet först frågan om familjebostadsbidrag.

Sådana bidrag utgå för närvarande till mindre bemedlade

familjer med tre eller flera minderåriga barn men anses böra utsträckas

jämväl till familjer med två barn. Huruvida en familj skall anses såsom

mindre bemedlad avgöres för närvarande genom en bedömning främst av

dess sammansättning och samlade inkomst. Även i detta hänseende föreslås

en viss utvidgning av bidragen, nämligen till familjer, vilka icke kunna anses

mindre bemedlade men vilkas beskattningsbara inkomst dock icke överstiger

vissa angivna belopp. Familjebostadsbidragen föreslås skola utgå, i

stället för såsom nu med viss procent av standardhyran eller, i fråga om

egethem, av den beräknade årliga bostadskostnaden, med ett visst belopp

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

17

för barn, bestämt för familjer i flerfamiljshus till 130 kronor och för familjer

i egnahem till i regel 20 procent av den årliga kapitalkostnaden. Slutligen

må av de i propositionen föreslagna jämkningarna nämnas, att de bränslebidrag,

som familjebidragsberättigade familjer för närvarande åtnjuta, skola

tills vidare bibehållas, och att jämväl det nya familjebostadsbidraget skall

tillfälligt förstärkas med ett bränslebidrag.

I motionerna 1:306 och 11:451 samt 1:310 anses beslut i dessa ämnen

böra anstå till nästa års riksdag.

I motionerna 1:312 och 11:456 avstyrkes utvidgningen av familjebostadsbidragen

till att avse jämväl tvåbarnsfamiljer, medan i motionerna II: 449

och 11:450 yrkas att bidragen utsträckas även till familjer med endast ett

barn. Vidkommande bidragets storlek uttalas i de nämnda motionerna

1:312 och 11:456, att det såsom Kungl. Maj:t föreslagit bör fixeras till visst

belopp per barn, men att någon principiell höjning ej bör äga rum. Förstärkningen

av bidraget med ett särskilt bränslebidrag avstyrkes i samma

motioner såvitt avser familjer i egnahem.

Utskottet vill understryka, att familjebostadsbidragen böra inlemmas i de

åtgärder, som syfta till att förverkliga den allmänna bostadspolitiska målsättningen.

Såsom departementschefen framhållit böra de sålunda icke likställas

med en allmän hyreshjälp. Ur denna synpunkt har en omprövning

av grunderna för nu utgående bidrag befunnits erforderlig.

Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag ändamålsenligt och har icke

ansett tillräckliga skäl föreligga att med anledning av motionerna föreslå

jämkningar i förslaget.

Detta ställningstagande innebär att utskottet ej är berett tillstyrka förslaget

i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310 om uppskov till nästa riksdag

med det slutliga ställningstagandet i berörda frågor. Utskottet vill i

detta sammanhang framhålla att den föreslagna omläggningen av verksamheten

förutsätter vissa tidskrävande förberedelser, vilka icke kunna påbörjas,

innan ett principbeslut i ämnet föreligger.

Varken frågan om tidpunkten för ikraftträdandet av bestämmelserna om

familjebostadsbidrag till redan befintliga lägenheter eller frågan om de närmare

villkoren för sådana bidrag har Kungl. Maj:t ansett böra bliva föremål

för avgörande vid innevarande riksdag, enär de kräva ytterligare överväganden.

I motionerna 1:311 och 11:455 samt 11:453 framläggas förslag

av innebörd, att avgörandet i principfrågan icke skall uppskjutas.

Utskottet är icke berett att mot Kungl. Maj:ts förslag om uppskov med

avgörandet nu tillstyrka beslut i ämnet. I anledning av vad som anförts i

sistnämnda motion vill utskottet erinra, att preciseringen av de krav i fråga

om utrymme och utrustning, som böra ställas på de redan befintliga lägenheterna

av Kungl. Maj:t ansetts böra bero på resultatet av eu blivande inventering

av vissa delar av bostadsbeståndet.

Vidkommande den av Kungl. Maj:t föreslagna särskilda bostadsrabatten,

liihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 244. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 244.

det s. k. trekronorsbidraget, har departementschefen framhållit betydelsen

av att särskilda stödåtgärder vidtagas från det allmännas sida i syfte att

bereda hushåll med begränsade ekonomiska resurser, oavsett antalet minderåriga

barn, möjlighet att förbättra sin bostadsstandard. Denna fråga borde

oavlåtligen följas med uppmärksamhet. Definitiva förslag till åtgärder kunde

icke utarbetas, förrän hållpunkter vunnits för en bedömning av riktlinjerna

för en framtida systematisk sanering av undermåliga delar av bostadsbeståndet.

Redan nu förelåge dock ett starkt behov av en komplettering av

det föreslagna familjebostadsbidraget. Utskottet vill, med understrykande

av vad departementschefen anfört, tillstyrka de av Kungl. Maj:t föreslagna

grunderna för här ifrågavarande bidragsverksamhet under budgetåret

1947/48. Utskottet kan därför icke biträda det yrkande om avslag på förslaget,

som framställts i motionerna 1:310, 1:312 och 11:456 samt 1:306

och II: 451. Ej heller har utskottet blivit övertygat om lämpligheten av att

trekronorsbidraget, i anslutning till vad som föreslås i motiojierna I: 311

och II: 455, utgår icke endast till bostadshus uppförda efter den 1 juli 1946

och förvaltade av kommun eller allmännyttigt företag utan även till saväl

tidigare uppförda som av enskilda förvaltade bostadshus.

Kungl. Maj:t föreslår jämkning i vissa hänseenden i nu gällande bestämmelser

om tertiär- och tilläggslån till flerfamiljshus. Sålunda bör det lånebeviljande

organet, då särskilda skäl därtill föreligga, kunna till enskilt

bostadsföretag lämna lån intill 90 procent av belåningsvärdet. Vidare böra

bestämmelserna om extra amortering av tertiärlån till enskilt bostadsföretag

modifieras därhän, att dylik amortering begränsas till att avse en procent

av lånets ursprungliga belopp under en tid av sex år. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts nämnda förslag och kan alltså icke biträda avslagsyrkandet

i motionen 11:450.

Frågan om ett bostadsföretag skall anses såsom allmännyttigt prövas i

varje särskilt fall av byggnadslånebyrån. Såsom förutsättning för denna

prövning gäller, att företaget arbetar utan enskilt vinstsyfte och under samverkan

med och tillsyn av vederbörande kommun samt att kommunen åtagit

sig att i viss utsträckning gentemot staten svara för förluster.

I motionerna 1:313 och 11:457 yrkas, att från och med den 1 juli 1947

förutsättning för att ett bostadsföretag skall kunna godkännas såsom allmännyttigt

skall vara, att lägenheterna i företagets hus endast upplåtas såsom

hyreslägenheter och att samtliga ledamöter i företagets styrelse utses

av kommunen. Utskottet är icke berett att taga ställning till frågan om

lämpligheten av att uppställa dessa förutsättningar men anser, att villkoren

för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttiga böra bliva föremål

för omprövning.

Tertiärlånen amorteras årligen med viss kvotdel av det ursprungliga lånebeloppet.

Enligt motionen 11:458 skulle detta medföra, att hyrorna måste

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

19

sättas högre än om ränte- och amorteringsbeloppen erlades i form av fast

annuitet. Emellertid bestämmas hyrorna icke med utgångspunkt från kapitalkostnaderna

under det första året utan med ledning av de beräknade

genomsnittliga kapitalkostnaderna under lånets hela löptid. Utskottet är av

den uppfattningen, att återbetalning av tertiärlån genom årligen lika stora

belopp är att föredraga såväl ur fastighetsekonomisk synpunkt som med

hänsyn till statens intresse av säkerhet för utlämnade lån och anser därför

icke skäl föreligga till ändring i nuvarande amorteringsbestämmelser.

I motionen II: 156 föreslås, att räntan på tertiärlån till flerfamiljshus,

beviljade före den 1 juli 1946, skall sänkas till 3 procent och amorteringstiden

förlängas. Utskottet anser att ett avgörande i denna riktning icke är

möjligt utan en mera ingående undersökning av de ekonomiska förutsättningarna

för och konsekvenserna av ett dylikt beslut. Byggnadslånebyrån

bör ägna denna fråga vederbörlig uppmärksamhet och framlägga de förslag

omständigheterna må kunna föranleda.

I motionen 11:450 föreslås, att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära

skyndsam utredning angående statliga stödåtgärder för att i allmännyttig

regi öka produktionen av kollektivhus. Utskottet finner icke skäl att i nuvarande

läge biträda förslaget.

I vad gäller frågan om tilläggslåneverksamheten under budgetåret 1947/48

har departementschefen ansett starka skäl tala för att en av den fortsatta

byggnadskostnadsstegringen betingad hyreshöjning förhindras. I likhet med

departementschefen anser utskottet, att en hyreshöjning i nyuppförda hus

nu skulle kunna få synnerligen ogynnsamma allmänna verkningar. Föreställningarna

om en framtida höjning av hyresnivån skulle sålunda få näring,

och fara uppkomma att grundvalarna för den långsiktiga bostadspolitiken

rubbades. Utskottet delar alltså departementschefens uppfattning,

att en mot den inträdda byggnadskostnadsstegringen svarande utvidgning

av tilläggslåneverksamheten bör komma till stånd. Det sagda innebär, att

utskottet icke kan ansluta sig till de avvikande uppfattningar härom, som

framförts i motionerna 1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456.

Utskottet tillstyrker den föreslagna förenklingen av vissa bestämmelser om

räntesubvention, bland annat innebärande utvidgad tillämpning av den regel,

som utesluter ränteeftergift ej överstigande en procent av fastighetens

avkastning, varmed torde förstås enligt självkostnadsprincipen beräknade

årshyror eller, i fråga om enfamiljshus, beräknad normal årskostnad.

I likhet med departementschefen anser utskottet den praxis, som för närvarande

tillämpas inom byggnadslånebyrån vid beräkning av bränslekostnaderna

i fråga om egnahem för barnrika familjer, av flera skäl otillfredsställande.

Utskottet har därför intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till

ändrade villkor i fråga om den kompensation för bränslekostnadsstegringen,

som bör komma barnrika familjer i egnahem till del under budgetåret

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 244.

1947/48. Det sagda innebär, att utskottet ej kan ansluta sig till yTkandet i

motionerna 1:312 och 11:456, att särskilt bränslebidrag icke bör utgå till

nämnda familjer.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att vissa ändringar i kungörelsen

den 22 juni 1939 (nr 462) om statsbidrag till anordnande av pensionärshem

böra göras till följd av den nya lagen om folkpensionering. Likasa tillstyrker

utskottet förslaget, att egnahemsstyrelsen må kunna medgiva utbyte

av inteckningssäkerhet för lantarbetarbostadslån mot annan inteckningssäkerhet

i samma fastighet inom det vid tidpunkten för utbytet gällande taxeringsvärdet.

Vidkommande medelsbehovet för verksamheten under budgetåret 1947/48

vill utskottet först erinra, att full överensstämmelse föreligger mellan Kungl.

Maj:ts förslag och yrkandena i de vid riksdagens början väckta motionerna

I: 132 och II: 213.

Såsom departementschefen framhållit föreligga stora svårigheter att bedöma

utvecklingen på materialmarknaden under den närmaste tiden. Därtill

kommer att sedan propositionen framlagts en begränsning av investeringsverksamheten

överhuvud framstått såsom oundviklig även av penningpolitiska

skäl. Att även den angelägna investeringsverksamheten för bostadsändamål

i viss mån skall drabbas av inskränkningar av sistnämnd anledning,

torde bliva en följd av de allmänna riktlinjer för meddelande av byggnadstillstånd,

som äro under utarbetande. Under sådana omständigheter anmäler

sig frågan, om icke omständigheterna lämna utrymme för vissa nedsättningar

av de anslagsbelopp, som äskats av Kungl. Maj:t och vilka avse ett nytillskott

av i runt tal 50 000 lägenheter i tätorterna under år 1948.

I denna fråga vill utskottet framhålla att ställning icke nu kan tagas till

omfattningen av ifrågavarande inskränkningar. Under sommarens lopp torde

dessa kunna förutses bliva högst avsevärda. Bostadsbyggnadskvoterna för

stadssamhällena kunna därefter icke fastställas förrän under loppet av september

månad, och enligt vad utskottet inhämtat planeras att då införa dylika

kvoter även för landsbygdens del. Även om riksdagen nu ansåge möjligt

att i grova drag angiva den erforderliga begränsningen av bostadsbyggnadsprogrammet,

uppkomme svårigheter på grund av den avsevärda eftersläpningen

inom bostadsbyggandet att bedöma i vad mån en sådan begränsning

skulle påverka medelsbehovet för budgetåret 1947/48.

I detta läge anser utskottet, att de finansiella förutsättningarna böra skapas

för bostadsbyggande i den omfattning, som med hänsyn till den allmänna

bostadspolitiska målsättningen ansetts angeläget att åstadkomma under 1948.

Härigenom komma de ovan angivna inskränkningarna att helt bliva beroende

av de överväganden, som föranledas av tillståndsgivningspolitiken. Tilläggas

må, att endast ett av de anslag, för vilka en nedskärning ifrågasatts, är

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

21

reservationsanslag och att någon olägenhet i form av överflödiga reservationer

under anslagen alltså icke uppkommer vid bifall till utskottets förslag.

De i vissa motioner förordade begränsningarna av medelsanvisningen under

olika anslag har utskottet alltså icke ansett sig böra biträda.

Utskottet får slutligen erinra, att här ifrågavarande anslag icke kunnat

medtagas i riksstaten för budgetåret 1947/48. Anslagen böra därför anvisas

på tilläggsstat I till nämnda riksstat.

Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag i de delar, som ej berörts här ovan, får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

I. beträffande bostadspolitikens organisation,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till

dels de förslag i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och

11:389, 1:306 och 11:451, 1:312 och 11:456 samt 11:386,

som avse jordbrukets bostäder, dels ock motionen 11:384

godkänna vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 18 april 1947 anförts rörande organisationen av den

allmänna bostadspolitiken, dock med den jämkningen, att

handläggningen i länen av ärenden om lån och bidrag till

jordbrukets bostäder bör ankomma på lantbruksnämnderna,

b) i anledning av dels de förslag i motionerna I: 306 och

II: 451, som beröra bostadspolitikens organisation, dels ock

motionen II: 386, i vad nämnda förslag och sistnämnda motion

ej behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört angående handläggningen

i länen av ärenden om lån och bidrag till andra bostäder

på landsbygden än jordbrukets bostäder;

II. beträffande egnahemslånets övre gräns, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på de förslag i motionerna

1:310, 1:312 och 11:456 samt 11:450, som beröra

detta ämne, godkänna vad i nämnda statsrådsprotokoll förordats

rörande den övre lånegränsen för lån till enfamiljshus;
III.

beträffande sådana lån till enfamiljshus, för vilka

inteckningssäkerhet icke ställes, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag på dels förslaget i motionen 1:310,

såvitt denna fråga beröres därav, dels ock motionen 11:454

godkänna i samma statsrådsprotokoll förordade lånevillkor;

IV. beträffande ränta på äldre lån till enfamiljshus, med

bifall till Kungi. Maj:ts förslag, avslå yrkandena om räntenedsättning

i motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:450 men i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 244.

anledning av motionerna i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

tillkänna vad utskottet anfört i ämnet;

V. beträffande egnahemslånets nedre gräns och frågan

om räntegaranti för underliggande kredit, i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till det yrkande i motionen

11:435, som berör detta ämne, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

VI. beträffande begränsning av egnahemslångivningen,

avslå förslaget i motionerna 1:312 och 11:456, att sådana

lån skola tills vidare beviljas endast familjer med minst ett

barn;

VII. beträffande kapitalsubvention i samband med lån till

enfamiljshus, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag på de förslag i motionerna 1:306 och 11:451, 1:310

samt 1:312 och 11:456, som beröra detta ämne, godkänna

i statsrådsprotokollet angivna belopp;

VIII. beträffande förbättringsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört i anledning av motionen II: 155;

IX. vidkommande tidpunkten för ikraftträdandet av de

nya bestämmelserna om lån och bidrag till enfamiljshus,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på de

förslag i motionerna 1:310 samt 11:450, som beröra denna

fråga, godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts i fråga

om bestämmelsernas tillämpning från och med den 1 juli

1948;

X. vidkommande lån och bidrag till enfamiljshus i övrigt,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på

förslaget i motionen I: 310, såvitt dessa frågor beröras därav,

godkänna i statsrådsprotokollet förordade grunder för omläggning

av ifrågavarande verksamhet;

XI. vidkommande de i bostadsrabatterna ingående familjebidragen,

a) såvitt angår villkor om visst barnantal, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på dels de förslag i

motionerna I: 306 och II: 451, I: 310, I: 312 och II: 456 samt

11:450, som beröra detta ämne, dels ock motionen 11:449,

godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts om bidragens

utsträckning jämväl till familjer med två barn,

b) såvitt angår villkor om viss inkomstprövning, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på förslaget

i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310, i den mån denna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

23

fråga beröres därav, godkänna vad i statsrådsprotokollet

anförts i ämnet,

c) såvitt angår bidragens storlek, med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag och med avslag på de förslag i motionerna

I: 306 och II: 451, I: 310 samt I: 312 och 11: 456, som beröra

detta ämne, godkänna de grunder för bestämmande av bidragens

belopp, som förordats i statsrådsprotokollet,

d) såvitt angår villkor och bestämmelser i övrigt, med

bifall till Kungl. Maj ds förslag och med avslag på förslaget

i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310, i den mån dessa

frågor beröras därav, godkänna vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

XII. beträffande familjebostadsbidrag till familjer i redan

befintliga lägenheter, med anslutning till Kungl. Maj ds förslag

avslå dels det förslag i motionerna 1:311 och 11:455,

som berör detta ämne, dels ock motionen 11:453;

XIII. vidkommande det s. k. trekronorsbidraget,

a) såvitt angår dess användningsområde, med bifall till

Kungl. Maj ds förslag och med avslag på dels de förslag i

motionerna I: 306 och II: 451, I: 310 samt I: 312 och II: 456,

som beröra denna fråga, dels ock motionerna 1:311 och

II: 455, i vad nämnda motioner ej behandlats under XII.,

godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts,

b) såvitt angår bestämmelser i övrigt om nämnda bidrag,

med bifall till Kungl. Maj ds förslag och med avslag på de

förslag i motionerna 1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312

och II: 456, som beröra detta bidrag och ej behandlats under

a), godkänna de grunder för bidragens utgående under budgetåret

1947/48, vilka förordats i statsrådsprotokollet;

XIV. vidkommande gällande bestämmelser om tertiäroch

tilläggslån till flerfamiljshus, med bifall till Kungl.

Maj ds förslag och med avslag på motionen II: 450, i vad densamma

behandlar denna fråga, godkänna i statsrådsprotokollet

förordade jämkningar av dessa bestämmelser;

XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört

i anledning av motionerna 1:313 och 11:457;

XVI. vidkommande ainorteringsplan för tertiärlån, avslå

motionen 11:458;

XVII. vidkommande ränte- och amorteringsvillkor, gällande

tertiärlån beviljade före den 1 juli 1946, avslå motionen

II: 156;

Kartong till (i sand. Nr 244.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2M.

XVIII, vidkommande statliga stödåtgärder för att öka produktionen

av kollektivhus, avslå motionen II: 450, i vad densamma

avser sådana åtgärder;

XIX. vidkommande tilläggslångivningens omfattning under

budgetåret 1947/48, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

och med avslag på vad i detta ämne anförts i motionerna

1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456, godkänna i statsrådsprotokollet

förordade åtgärder;

XX. vidkommande bränslebidrag till barnrika familjer i

egnahem under budgetåret 1947/48, med bifall till Kungl.

• Maj ds förslag och med avslag på motionerna 1:306 och

11:451 samt 1:312 och 11:456, i den mån ställning till frågan

tagits i nämnda motioner, godkänna i statsrådsprotokollet

förordat förslag om ifrågavarande kompensation för

bränslekostnadsstegringen;

XXL vidkommande räntefoten för förbättringslån och lantarbetarbostadslån,

vilka må komma att beviljas under budgetåret

1947/48, med bifall till Kungl. Majds förslag, medgiva,

att densamma bestämmes till 3,25 procent;

XXII. vidkommande de ovan ej behandlade spörsmål, vilka

redovisats i propositionen under rubriken Särskilda frågor,

med bifall till Kungl. Maj ds förslag godkänna vad i statsrådsprotokollet

anförts;

XXIII. vidkommande anslagsfrågorna,

a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till Kapitalmedel sförluster

och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1947/48 under V huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

225 000 kronor,

b) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till Hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor,

c) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till Särskilda bostadsrabatter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1947/48 under V huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor,

d) med bifall till såväl Kungl. Maj ds förslag som motionerna

I: 132 och II: 213, i vad motionerna avse medelsanvisning

på driftbudgeten, till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

25

e) med bifall till Kungl. Ma j ds förslag, på tilläggsstal I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,

1) till Bidrag till inrättande av pensionärshem under V huvudtiteln

ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor,

2) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer under statens utlåningsfonder ett

investeringsanslag av 70 000 000 kronor,

f) med bifall till såväl Kungl. Maj:ts förslag som motionerna

I: 132 och 11:213, i vad nämnda motioner ej behandlats

under d), på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1947/48 till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 15 000 000 kronor,

g) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,

1) till Lånefonden, för bostadsbyggande under statens utlåningsfonder

ett investeringsanslag av 100 000 000 kronor,

2) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under

fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av

64 000 000 kronor,

3) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under

fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av

40 300 000 kronor,

h) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 under fonden för låneunderstöd

anvisa,

1) till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor,

2) till Lån till bostadsförbättringsverksamhet ett investeringsanslag

av 8 000 000 kronor.

Stockholm den 4 juli 1947.

På statsutskottets vägnar:

.T. K. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Andrén,

Bergvall, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Ivvar Anderson,

Berling och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla,

Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper och Birke.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 244.

Reservationer:

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,

Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kiervd och Birke,

vilka ansett, att utskottet, beträffande de tre slag av åtgärder, som böra vidtagas

för att den bostadspolitiska målsättningen skall kunna förverkligas,

bort uttala sig för eu inskränkning av bidragsverksamheten, och att alltså

det stycke på s. 11 och 12 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I

fråga» och slutar med orden »sätt främjas», bort hava följande lydelse:

»1 fråga —---av den bostadspolitiska målsättningen. Vad slutligen

angår statlig bidragsverksamhet, hyser utskottet principiellt den uppfattningen,

att bostadsfrågan icke bör lösas med hjälp av statliga bidrag i föreslagen

omfattning utan genom åtgärder i syfte att dels främja en fortlöpande

sänkning av kostnaderna för produktion och drift av bostadsfastigheter, dels

öka förståelsen för värdet av bättre bostäder. Utskottet kan därför icke

dela departementschefens mening, att den statliga bidragsverksamheten för

bostadsändamål bör ytterligare utvidgas, utan anser, att en successiv minskning

av verksamheten bör genomföras.»

2) av herrar Pauli, Gustaf Karlsson, Gustaf lwar Anderson, Berling,

Eriksson i Stockholm, Ward, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Petterson

i Degerfors och Thapper, vilka ansett, att utskottet bort helt biträda Kungl.

Maj ds förslag i fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken

och att alltså,

dels det stycke på s. 12 i utskottets yttrande, som börjar med orden »De

principiella» och slutar med orden »länsbostadsnämndernas organisation»,

bort hava följande lydelse:

»Mot de principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i

fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, har utskottet intet

att erinra. Detta innebär bland annat, att de statliga åtgärderna beträffande

bostadsförsörjningen i dess helhet enligt utskottets mening böra åligga en

och samma organisation. Utskottet kan därför icke biträda vare sig yrkandet

i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389, 1:312 och 11:456

samt II: 384 att ärenden beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder

skola handläggas inom de länsorgan, som komma att leda jordbrukets rationalisering,

eller yrkandet i motionerna 1: 306 och II: 451 samt II: 386 att de

bostadspolitiska åtgärderna avseende all landsbygd skola handhavas av lantbruksnämnderna.

Däremot anser utskottet angeläget, att behovet av och

möjligheterna till effektivt samarbete mellan de blivande länsorganen för

bostads- och jordbrukspolitiken beaktas vid det närmare utformandet av

dessa organ.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

27

»I. beträffande bostadspolitikens organisation, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på dels de förslag

i motionerna I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 306 och

II: 451, I: 310 samt I: 312 och II: 456, som beröra detta ämne,

dels ock motionerna II: 384 och II: 386 godkänna vad i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 18 april 1947

anförts rörande organisationen av den allmänna bostadspolitiken;»
3)

av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Mannerskantz, Falla och

Birke, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna I: 312 och

11:456 framlagda förslaget i fråga om övre gräns för egnahemslån och att

alltså,

dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Beträffande

den» och slutar med orden »av belåningsvärdet», bort hava följande

lydelse:

»Beträffande den övre lånegränsen har Kungl. Maj:t föreslagit, att denna

i de fall där lånet kombineras med kapitalsubvention bör fastställas till högst

90 och i övriga fall till högst 75 procent av belåningsvärdet. I motionerna

I: 312 och II: 456 har i stället föreslagits, att lånegränsen skall generellt fastställas

till 75 procent av nämnda värde. Då sistnämnda förslag torde innebära

en förenkling, tillstyrker utskottet detsamma. Däremot har utskottet ej

kunnat biträda det i motionen II: 450 framlagda förslaget om en övre lånegräns

vid 100 procent av belåningsvärdet;»

dels ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»II. beträffande egnahemslånets övre gräns i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag och de förslag i motionerna I: 312 och

11:456 samt 11:450, som beröra detta ämne, ävensom med

avslag på förslaget i motionen I: 310, såvitt denna fråga beröres

därav, godkänna vad utskottet förordat rörande den

övre lånegränsen för lån till enfamiljshus;»

4) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,

Ivar Persson, Falla, Bubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen 11:454 och att därför,

dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet

biträder» och slutar med orden »möjligt biträda», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet biträder---lämna inteckningssäkerhet. Beträffande vill
koren

för dessa lån anser utskottet i anslutning till yrkandet i motionen

11:454 att de skola — bortsett från eftergiften i fråga om inteckningssäker
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 24A.

het — göras fullt jämförliga med de villkor, som komma att gälla för andra

egnahemslåntagare.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»III. beträffande sådana lån till enfamiljshus, för vilka

inteckningssäkerhet icke ställes, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och med bifall till motionen 11:454 samt med avslag

på förslaget i motionen 1:310, såvitt denna fråga beröres

därav, besluta, att lånevillkoren skola —- bortsett från

eftergiften i fråga om inteckningssäkerhet — göras fullt

jämförliga med de villkor, som komma att gälla andra lån

till enfamiljshus;»

5) av herrar Heiding, Ivar Persson, Rubbestad och Pettersson i Dahl,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna 1:306 och 11:451

samt 11:450 framförda förslaget om nedsättning av räntan för äldre egnahemslån

och att alltså,

dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet

tillstyrker» och slutar med orden »till prövning», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att räntan på det nya egnahemslånet

fastställes till 3 procent. Då utskottet anser riktigast, att även

äldre egnahemslån i överensstämmelse med det förslag härom, som framställts

i motionerna I: 306 och II: 451 samt II: 450, erhålla denna räntesats,

tillstyrker utskottet bifall till nämnda förslag»;

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort erhålla följande

lydelse:

»IV. beträffande ränta på äldre lån till enfamiljshus, med

avslag på Kungl. Maj:ts förslag, bifalla yrkandet om räntenedsättning

i motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:450;»

6) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,

Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka, att beloppet av kapitalsubventionen

i samband med lån till enfamiljshus differentieras och att alltså,

dels det stycke på s. 15 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Utskottet finner» och slutar med orden »lånets beviljande», bort hava

följande lydelse:

»Utskottet finner---vidare bibehålies. I vad gäller subventionens

storlek, kan utskottet icke biträda förslaget. I stället förordar utskottet i

anslutning till motionerna 1:312 och 11:456 samt 1:306 och 11:451 en differentiering

av kapitalsubventionen i enlighet med bostadssociala utredningens

förslag.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

29

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VII. beträffande kapitalsubvention i samband med lån

till enfamiljshus, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till förslag i motionerna 1:306 och 11:451 samt

1:312 och 11:456 ävensom med avslag på förslaget i motionen

1:310, såvitt denna fråga beröres därav, godkänna de

belopp som utskottet angivit;»

7) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Mannerskantz, Falla

och Birke, vilka ansett, att utskottet bort föreslå vissa jämkningar i Kungl.

Maj:ts förslag beträffande familjebostadsbidrag och att därför,

dels det stycke på s. 17 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet

har» och slutar med orden »i förslaget», bort hava följande lydelse:

»Utskottet har ansett den återhållsamhet med statsutgifter av bär ifrågavarande

slag, som kräves i nuvarande läge, böra tills vidare föranleda vissa

modifikationer i Kungl. Maj:ts förslag. Således böra, i enlighet med yrkanden

i motionerna I: 312 och II: 456, familjebostadsbidragen ej utsträckas till

familjer med två barn och ej heller bör någon principiell höjning av dem

vidtagas. Att de fixeras till visst belopp per barn vill utskottet dock ej motsätta

sig. Vidare bör ändring ej ske i nu gällande normer för inkomstprövningen;»
dels

ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XI. vidkommande de i bostadsrabatterna ingående familjebidragen,

a) såvitt angår villkor om visst barnantal, i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till de förslag i motionerna

1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312 och 11:456

som beröra detta ämne, ävensom med avslag på dels ett i

motionen 11:450 framlagt förslag i ämnet, dels ock motionen

II: 449, avslå Kungl. Maj:ts förslag om bidragens utsträckning

jämväl till familjer med två barn,

b) såvitt angår villkor om viss inkomstprövning, med bifall

till motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 310, i den mån

denna fråga beröres därav, avslå Kungl. Maj:ts förslag om

ändring i nu gällande normer för inkomstprövningen,

c) såvitt angår bidragens storlek, i anledning av Kungl.

Maj:ts förslag, med bifall till det förslag i motionerna

1:312 och 11:456, som berör denna fråga, ävensom med

avslag på förslaget i motionerna 1:306 och 11:451 samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 244.

1:310, såvitt denna fråga beröres därav, godkänna de grunder

för bestämmande av bidragens belopp, som utskottet förordat,

d) såvitt angår---statsrådsprotokollet föreslagits;»

8) av herrar Heiding, Ivar Persson, Rubbestad, Pettersson i Dahl och

Boman i Kieryd, vilka ansett, att utskottet bort avslå Kungl. Maj:ts förslag

om ändrade grunder för familjebostadsbidrag och att alltså,

dels de tre på varandra följande stycken på s. 17 i utskottets yttrande,

som börja med orden »Utskottet vill» och sluta med orden »ämnet föreligger»,

bort ersättas med ett stycke av följande lydelse:

»I anslutning till vad som påyrkats i motionerna 1:306 och 11:451 samt

1:310 anser utskottet, att ett principbeslut i frågorna om familjebidrag bör

anstå till nästa års riksdag. Med denna motivering anser sig utskottet böra

avböja såväl Kungl. Maj:ts förslag som de förslag, vilka framlagts i övriga

ovannämnda motioner.»

dels ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava

följande lydelse:

»XI. vidkommande de i bostadsrabatterna ingående familjebidragen,

med bifall till förslaget i motionerna 1:306

och 11:451 samt 1:310, såvitt denna fråga beröres därav,

avslå såväl Kungl. Maj:ts förslag som dels de förslag i motionerna

1:312 och 11:456 samt 11:450, som avse denna

fråga, dels ock motionen 11:449;»

9) av herr Bergvall, vilken ansett, att utskottet bort förorda en utsträckning

av trekronorsbidraget till redan befintliga fastigheter och fastigheter

under enskild förvaltning och att därför,

dels det stycke på s. 17 och 18 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Vidkommande den» och slutar med orden »förvaltade bostadshus», bort

hava följande lydelse:

»Vidkommande den — — — I: 306 och II: 451. I anslutning till vad som

föreslås i motionerna 1:311 och 11:455 bör enligt utskottets mening trekronorsbidraget

icke begränsas endast till bostadshus uppförda efter den

1 juli 1946 och förvaltade av kommun eller allmännyttigt företag.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XIII. vidkommande det s. k. trekronorsbidraget,

a) såvitt angår dess användningsområde, i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna 1:311

och II: 455, i vad nämnda motioner ej behandlats under XII.,

samt med avslag på de förslag i motionerna 1:306 och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

31

11:451, 1:310 samt 1:312 och 11:456, som beröra denna

fråga, besluta att bidraget ej skall begränsas endast till bostadshus

uppförda efter den 1 juli 1946 och förvaltade av

kommun eller allmännyttigt företag,

b) såvitt---i statsrådsprotokollet;»

10) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,

Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och

Birke, vilka ansett, att utskottet bort avslå förslaget om s. k. trekronorsbidraget

och att alltså,

dels det stycke på s. 17 och 18 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Vidkommande den» och slutar med orden »förvaltade bostadshus»,

bort hava följande lydelse:

»Den av Kungl. Maj:t föreslagna särskilda bostadsrabatten, det s. k. trekronorsbidraget,

avsedd att utgå redan under budgetåret 1947/48, skulle,

såsom framhållits i motionerna I: 312 och II: 456 dels innebära, att vissa

företagsformer gynnas på bekostnad av andra och dels komma att fördelas

efter skiftande och slumpmässiga grunder. Vidare skulle bidraget, såsom

framhållits i motionerna 1:306 och 11:451, lätt komma att framstå såsom

ur social synpunkt orättvist och därjämte på ett ensidigt sätt gynna de större

städerna. I anslutning till yrkanden såväl i nämnda motioner som i motionen

1:310 anser sig utskottet därför böra avstyrka förslaget.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XIII. vidkommande det s. k. trekronorsbidraget, med bifall

till de förslag, som beträffande detta bidrag framställts

i motionerna 1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312 och

11:456 avslå såväl Kungl. Maj:ts förslag i ämnet som motionerna

1:311 och 11:455 i vad nämnda motioner ej behandlats

under XII;»

11) av herrar Gustaf Karlsson, Berling, Ericsson i Stockholm, Ward, Mårtensson,

Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors och Thapper, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa om utredning av vad som bör förstås med

allmännyttigt företag och att alltså,

dels det stycke på s. 18 i utskottets yttrande, vilket börjar med orden »I

motionerna» och slutar med orden »för omprövning», bort ersättas med fyra

stycken av följande lydelse:

»I motionerna I: 313 och II: 457 framhålles, att klarhet hittills icke vunnits

rörande syftet med och villkoren för tertiärlån till allmännyttiga bostadsföretag.

Enligt motionärernas uppfattning bör syftet vara dels att vidga

möjligheterna för kommunerna att bedriva en aktiv bostadspolitik, dels att

öka tillgången på billiga hyreslägenheter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 244.

I motionerna anföres bland annat, att en utbyggnad av bostadsrabattsystemet

vid rådande starka efterfrågan på nya lägenheter kommer att göra

det till ett problem, hur de familjer som bli berättigade till bostadsrabatter

skola få möjlighet att utnyttja dessa. Med hänsyn härtill borde lägenheterna i

hus förvaltade av allmännyttiga företag i betydande utsträckning upplåtas

till dylika familjer, vilket anses förutsätta, att kommunerna helt och fullt

bära ansvaret för tillkomsten och skötseln av allmännyttiga företag. Det

framhålles vidare, att ansvaret för uppkommande förluster vid förvaltningen

av dylika företag skola delas mellan staten och kommunerna. Då det för staten

icke är praktiskt möjligt att fortlöpande följa skötseln av alla de fastigheter,

som förvaltas av allmännyttiga företag, måste statens intresse av en

ändamålsenlig förvaltning tillgodoses genom vederbörande kommun.

Under hänvisning till de anförda synpunkterna yrkas i motionerna, att

från och med den 1 juli 1947 förutsättningen för att ett bostadsföretag skall

kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara, att lägenheterna i företagets

hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter

i företagets styrelse utses av kommunen.

Utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna beaktansvärda men

är icke berett att utan närmare utredning tillstyrka förslaget. I anledning av

vad som anförts i motionerna torde riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsam dylik utredning, så att förslag i ämnet kan föreläggas nästa

riksdag.»

dels ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag

i frågan, vilka företag som böra hänföras till denna

kategori;»

12) av herr Bergvall, vilken ansett, att det stycke på s. 19 i utskottets yttrande,

som behandlar tilläggslåneverksamhetens omfattning under budgetåret

1947/48 och börjar med orden »I vad» och slutar med orden »och

11:456», bort hava följande lydelse:

»I vad---hyreshöjning förhindras. I likhet med departementsche
fen

anser utskottet, att på grund av den inträdda byggnadskostnadsstegringen

en viss utvidgning av tilläggslåneverksamheten icke kan undvikas, i varje

fall icke på vissa orter. Det sagda---II: 456.»

13) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,

Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,

vilka ansett, att utskottet bort uttala sig för en begränsning av tilläggslångivningen

och att alltså,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

33

dels det stycke på s. 19 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I vad»

och slutar med orden »och II: 456», bort hava följande lydelse:

»I vad gäller frågan om tilläggslåneverksamheten under budgetåret 1947/48,

har departementschefen under hänvisning till den fortsatta byggnadskostnadsstegringen

funnit en utvidgning av denna verksamhet nödvändig. Utskottet

kan icke dela denna uppfattning utan anser tvärtom, i anslutning til!

vad som anförts i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 312 och II: 456, att

en ytterligare nedskärning av tilläggslångivningen bör företagas under budgetåret

1947/48.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XIX. vidkommande tilläggslångivningens omfattning under

budgetåret 194.7/48, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456

godkänna vad utskottet anfört om nedskärning av denna

verksamhet;»

14) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,

Ivar Persson, Falla, Ruhbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och

Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka särskilt bränslebidrag till

barnrika familjer i egnahem och att alltså,

dels det stycke på s. 19 och 20 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»I likhet» och slutar med orden »nämnda familjer», bort hava följande

lydelse:

»Kungl. Maj:t har föreslagit, att under budgetåret 1947/48 barnrika familjer

i egnahem skola erhålla ett särskilt bränslebidrag. I anslutning till vad

som härom anförts i motionerna 1:312 och 11:456 samt ställningstagandet

i motionerna 1:306 och 11:451 anser sig utskottet böra avstyrka förslaget.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XX. vidkommande bränslebidrag till barnrika familjer i

egnahem under budgetåret 1947/48, i anslutning till motionerna

1:306 och 11:451 samt 1:312 och 11:456, i den mån

ställning till frågan tagits i nämnda motioner, avslå Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet;»

15) av herr Bergvall, som ansett, att utskottet beträffande vissa anslag

bort förorda nedsättning av de av Kungl. Maj:t äskade beloppen och att

alltså,

dels de fyra på varandra följande styckena på s. 20 och 21 i utskottets yl!

rande, som börja med orden »Såsom departementschefen» och sluta med

orden »böra biträda», bort ersättas med ett stycke av följande lydelse:

Iiihang till riksdagens protokoll 1947. G sand. Nr 244.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 244.

»Vid beräkningen av medelsbehovet har Kungl. Maj:t utgått från det byggnadsprogram

för år 1948, som ur bostadspolitisk synpunkt ter sig önskvärt.

Såsom från regeringens sida framhållits framstår emellertid en begränsning

av investeringsverksamheten även för bostadsändamål såsom ett ofrånkomligt

medel i penningpolitiken. Såsom framhållits i motionerna 1:306 och

II: 451 samt I: 312 och II: 456 bör detta enligt utskottets mening komma till

uttryck vid anslagsberäkningen. I jämförelse med vad Kungl. Maj:t har

föreslagit bör investeringsanslaget till lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer av denna anledning nedsättas från 70

till 65 miljoner kronor. Under lånefonden för bostadsbyggande har Kungl.

Maj:t räknat med ett medelsbehov av 200 miljoner kronor. Det för ändamålet

äskade anslaget synes böra nedsättas med 20 procent av detta belopp,

alltså från 100 till 60 miljoner kronor. Med tillämpning av samma procentavdrag

på det för tertiärlån beräknade medelsbehovet synes investeringsanslaget

till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet böra nedsättas från

64 till i avrundat tal 50 miljoner kronor. Det äskade anslaget till tilläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet bör reduceras till 25 miljoner kronor.

Även här angivna belopp synas tillräckliga vid en byggnadsverksamhet av

den omfattning som enligt av Kungl. Maj:t framhållna synpunkter synes

kunna ifrågakomma.»

dels ock nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XXIII. vidkommande anslagsfrågorna,

e) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,

1) till--- 12 000 000 kronor,

2) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer under statens utlåningsfonder ett

investeringsanslag av 65 000 000 kronor;

g) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,

1) till Lånefonden för bostadsbyggande under statens utlåningsfonder

ett investeringsanslag av 60 000 000 kronor,

2) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under

fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av

50 000 000 kronor,

3) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

under fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av

25 000 000 kronor;

______________________ _. »

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 244.

35

16) av herrar Johan Bernhard Johansson, Andrén, Heiding, Mannerskantz,

Ivar Persson, Falla, Rubbestad, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd och Birke,

vilka ansett, att utskottet beträffande vissa anslag bort förorda nedsättning

av de av Kungl. Maj:t äskade beloppen och att därför,

dels de fyra på varandra följande styckena på s. 20 och 21 i utskottets yttrande,

som börja med orden »Såsom departementschefen» och sluta med

orden »böra biträda», bort ersättas med två stycken av följande lydelse:

»Vid beräkningen av medelsbehovet har Kungl. Maj:t utgått från det byggnadsprogram

för år 1948, som ur bostadspolitisk synpunkt ter sig önskvärt.

Numera framstår emellertid en begränsning av investeringsverksamheten även

för bostadsändamål såsom ett ofrånkomligt medel i penningpolitiken. Såsom

framhållits i motionerna I: 306 och II: 451 samt I: 312 och II: 456 bör delta

enligt utskottets mening komma till uttryck vid anslagsberäkningen. I jämförelse

med vad Kungl. Maj:t har föreslagit bör reservationsanslaget till bidrag

till inrättande av pensionärshem av denna anledning nedsättas från 12

till 10 miljoner kronor och investeringsanslaget till lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer från 70 till 65 miljoner

kronor. Under lånefonden för bostadsbyggande har Kungl. Maj:t räknat med

ell medelsbehov av 200 miljoner kronor. Det för ändamålet äskade anslaget

synes böra nedsättas med 20 procent av detta belopp, alltså från 100 till 60

miljoner kronor. Med tillämpning av samma procentavdrag på det för tertiärlån

beräknade medelsbehovet synes investeringsanslaget till tertiärlån till viss

bostadsbyggnadsverksamhet böra nedsättas från 64 till i avrundat tal 50 miljoner

kronor. Det äskade anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

bör reduceras till 25 miljoner kronor.

Oavsett frågan om begränsning av investeringsprogrammet bör i anledning

av utskottets avstyrkande av särskilt bränslebidrag till familjer i egnahem

förslagsanslaget till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer

nedsättas från 13 till 11,5 miljoner kronor. Då utskottet avstyrkt förslaget

om det s. k. trekronorsbidraget bör slutligen det till särskilda bostadsrabatter

äskade reservationsanslaget på 0,5 miljoner kronor utgå.»

dels ock, att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava

följande lydelse:

»XXIII. vidkommande anslagsfrågorna,

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 11 500 000 kronor;

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till

Särskilda bostadsrabatter;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2ii.

e) i anledning av Kungl. Maj ds förslag, på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,

1) till Bidrag till inrättande av f>ensionårshem under V huvudtiteln

ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor,

2) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer under statens utlåningsfonder ett

investeringsanslag av 65 000 000 kronor;

g) i anledning av Kungl. Maj ds förslag, på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa,

1) till Lånefonden för bostadsbyggande under statens utlåningsfonder

ett investeringsanslag av 60 000 000 kronor,

2) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under

fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av

50 000 000 kronor,

3) till Tillägg slån till viss bostadsbyggnadsverksamhet under

fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av

25 000 000 kronor;

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

717177

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:493 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning a1 i texten