Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-07-08 · 104 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 103 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:247, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2jj7.

1

Nr 247.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

vissa anslag till universiteten och den medicinska

undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

72, 76, 79, 81, 85, 94, 97, 99, 101, 104, 110 och 309, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1947/48 beräkna
dels

till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 700 000

kronor;

dels till Uppsala universitet: Omkostnader ett förslagsanslag av 400 000

kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 300 000 kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 000 000

kronor;

dels till Lunds universitet: Omkostnader ett förslagsanslag av 250 000

kronor;

dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 650 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av institutets nybyggnader ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för vissa

institutioner ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning av öronkliniken vid

akademiska sjukhuset i Uppsala ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 saml. Nr 247.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 21ft.

dels till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

ett förslagsanslag av 30 000 kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande av

högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund ett anslag

av 10 000 kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett anslag av 114 800 kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande av

högre medicinska studier vid universiteten m. fl. läroanstalter ett reservationsanslag

av 75 000 kronor;

dels till Stockholms högskola: Bidrag till undervisning i folkrätt ett anslag

av 6 500 kronor;

dels till Atomenergiforskning ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor;

dels ock till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition (bilagan 29, kapitalbudgeten,

punkterna 3 och 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, beräkna

dels till Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i

Lund ett investeringsanslag av 350 000 kronor;

dels ock till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet ett

investeringsanslag av 1 700 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 272 framlagt de förslag i

ämnet, vilka närmare framgå av den följande redogörelsen.

Därefter har riksdagen den 28 juni 1947 under hänvisning till utskottets

utlåtande nr 226 beslutat, såvitt nu är i fråga, att

I. för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa följande

förslagsanslag, att av Kungl. Maj:t disponeras i enlighet med den specificerade

uppdelning å anslagsrubriker riksdagen må komma att fastställa,

nämligen

1. till Uppsala universitet 6 684 000 kronor,

2. till Lunds universitet 6 034 000 kronor,

3. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet 5 702 900 kronor,

4. till Gemensamma universitetsändamål 1 802 300 kronor,

5. till Stockholms högskola 42 500 kronor,

6. till Göteborgs högskola 14 400 kronor,

7. till Statliga forskningsråd m. m. 2 925 400 kronor,

8. till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

200 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att av förenämnda anslag bestrida oundgängliga

kostnader för med anslagen avsedda ändamål intill dess specificerad

uppdelning å anslagsrubriker må varda av riksdagen fastställd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 2J±7.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (I: 186) och den andra inom andra kammaren av herrar

Kyling och Hceggblom (II: 295), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj:t begära utredning av i vilken mån universitetsprofessorernas

löneställning kan anses motsvara vad som med hänsyn till studietid,

utnämningsålder, skuldsättning och i övrigt kan anses skäligt;

dels en inom första kammaren av herr Wehtje m. fl. väckt motion

(I: 326), vari hemställts, att en praktisk assistentbefattning (A 16) omedelbart

inrättas vid Lunds universitets mineralogisk-geologiska institution;

dels en inom första kammaren av herr Wehtje m. fl. väckt motion

(I: 329), vari hemställts, att en befattning som praktisk assistent med

placering i lönegrad A 16 inrättas vid Lunds universitets botaniska institutions

systematiska avdelning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Wehtje och Gustaf Elofsson (I: 335) och den andra inom andra

kammaren av herr Ljungqvist m. fl. (II: 491), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta att vid karolinska institutet skall från och

med den 1 januari 1948 inrättas en professur i virusforskning samt att till

följd härav förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 höjes från i propositionen begärda

1 940 000 kronor med 6 500 kronor till 1 946 500 kronor;

dels en inom första kammaren av herr Ström väckt motion (I: 336), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att jämte en försteamanuensbefattning

i ämnet nordiska språk jämväl inrätta en dylik försteamanuensbefattning

vid seminariet för nordisk ortnamnsforskning;

dels en inom första kammaren av herr Ström väckt motion (I: 337), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta en förste assistentbefattning

vid institutionen för folklivsforskning vid Lunds universitet, innebärande

att avlöningsanslaget till nämnda universitet höjes med 8 160 kronor;

dels en inom första kammaren av herr Schlyter väckt motion (I: 343),

vari hemställts, att riksdagen vid bifall till det i propositionen nr 272 under

punkt 26 begärda anslaget till främjande av samhällsvetenskaplig forskning

ville göra det uttalandet att härunder även faller kriminologisk forskning;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 344) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustafsson i Bogla m. fl. (II: 503), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i enlighet med universitetsberedningens förslag bevilja 8 lägre och 8

högre teologiska stipendier vid vartdera av Uppsala och Lunds universitet;

dels en inom första kammaren av herr Lindblom m. fl. väckt motion

(1:345), vari hemställts, att den föreslagna professuren i kyrkohistoria

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

med missionshistoria i stället bör benämnas professur i kyrkohistoria, särskilt

missionshistoria;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 347),

vari hemställts, att riksdagen ville å Uppsala universitets stat uppföra ett

kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 att tjänstgöra vid universitetets kansli;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 348),

vari hemställts, att riksdagen ville å Uppsala universitets stat uppföra

en intendentsbefattning vid universitetets gymnastik- och idrottsinstitution

i lönegraden A 24;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 349),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta att, förutom de i propositionen

nr 272 föreslagna befattningarna, skall finnas jämväl ett skrivbiträde i

lönegrad Eo 4 vid den nationalekonomiska institutionen i Uppsala från och

med instundande budgetår samt vid den nationalekonomiska institutionen

i Lund vid den framtida tidpunkt, då denna blivit färdigorganiserad;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmbäck (I: 350) och den andra inom andra kammaren av herr

Hallén (II: 504), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

stället för det till ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia förordade

kursanslaget av 4 000 kronor bevilja ett arvode av 4 032 kronor åt

en förste amanuens i ifrågavarande ämne vid vartdera universitetet;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 351),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta om inrättande vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund av tre nya docentstipendier för docenter

inom de juridiska fakulteterna att tagas i anspråk efter särskilt beslut av

Kungl. Maj:t och på de villkor i övrigt som i motionen angivits;

dels en inom första kammaren av herr Löthner väckt motion (I: 352),

vari hemställts, att riksdagen måtte för nästkommande budgetår anvisa ett

bidrag, förslagsvis å 6 500 kronor, till särskild undervisning i finansrätt vid

Stockholms högskola under förutsättning, att Stockholms stad förklarar

sig villig att bidraga med återstående belopp;

dels en inom första kammaren av herr Bergquist väckt motion (I: 353),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att utöver vad som föreslagits

i Kungl. Maj:ts proposition nr 272 anvisa medel till ett docentstipendium

med företrädesrätt för ämnet statskunskap vid vardera Stockholms och

Göteborgs högskola;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergquist (I: 354) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin (11:508), i vilka hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett anslag

till en biträdande lärare i nationalekonomi vid filosofiska fakulteten i

Lund fr. o. m. nästa budgetår;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Björnsson och Ewerlöf (I: 355) och den andra inom andra kam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 2.f7.

maren av herrar Liedberg och Persson i Svensköp (II: 509), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte bevilja engångsanslag för nödvändig forskningsutrustning

till histologiska institutionen vid Lunds universitet om

118 000 kronor, till farmakologiska institutionen om 37 000 kronor och till

kliniskt-kemiska centrallaboratoriet vid universitetsklinikerna i Lund med

20 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nordenson (I: 356) och den andra inom andra kammaren av herr

Henriksson m. fl. (II: 506), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att professuren i romanska språk vid universitetet i Uppsala från och med

den 1 juli 1947 uppdelas i dels en professur i romanska språk, särskilt

franska och provensalska, dels ock en andra professur i romanska språk,

särskilt spanska och italienska, ävensom att riksdagen måtte vidtaga härav

påkallade ändringar i anslagsberäkningarna för Uppsala universitet;

dels en inom andra kammaren av herr Wiberg väckt motion (II: 493),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att professor skall, utöver

nu utgående ålderstillägg å 1 000 kronor efter fem års tjänstgöring, åtnjuta

ytterligare ett sådant tillägg efter tio år, likaledes å 1 000 kronor, samt

att det provisoriska lönetillägget till professor och laborator för budgetåret

1947/48 bestämmes, då befattningshavaren åtnjuter begynnelselön, till

2 200 kronor samt, då han uppbär ålderstillägg, till 3 000 kronor för professor

och 2 600 kronor för laborator;

dels en inom andra kammaren av herr Wiberg väckt motion (II: 494),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det under titeln Lunds

universitet: Omkostnader för budgetåret 1947/48 upptagna förslagsanslaget

å 288 000 kronor höjes med 4 000 kronor till 292 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Wiberg m. fl. väckt motion

(II: 495), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid universiteten

det nuvarande examensämnet geologi och mineralogi (respektive geologi

med mineralogi) uppdelas i tvenne, det ena benämnt mineralogi, petrologi

och allmän geologi, det andra historisk geologi och paleontologi, samt att

i samband därmed de förefintliga professurerna erhålla motsvarande benämningar,

så att professuren i geologi, särskilt petrografi och mineralogi,

erhåller beteckningen professur i mineralogi, petrologi och allmän geologi

samt professuren i geologi, särskilt historisk geologi, erhåller beteckningen

professur i historisk geologi och paleontologi;

dels en inom andra kammaren av herr Wiberg m. fl. väckt motion

(11:496), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att från och med

räkenskapsåret 1947/48 skall utgå till rektorerna vid universiteten i Uppsala

och Lund dels ett extra rektorsarvode på 6 000 kronor, dels ett representationsanslag

höjt från 3 600 till 8 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Wiberg m. fl. väckt motion

(11:497), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att från den 1 juli

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 247.

1947 vid Lunds universitet upprätta en laboratorsbefattning i tillämpad

geofysik och geodesi samt anknutna till denna en förste amanuensbefattning

och ett årligt materielanslag på 5 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Bogla m. fl. väckt

motion (II: 502), vari hemställts, att den professur, som Kungl. Maj:t för

att trygga missionshistoriens ställning i vårt universitetsväsen föreslår inrättas

vid universitetet i Uppsala, benämnes professur i kyrkohistoria, särskilt

missionshistoria;

dels en inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion

(II: 505), vari hemställts, att riksdagen ville uttala, att Kungl. Maj:t vid

utfärdandet av närmare föreskrifter rörande doktorand- och licentiandstipendier

måtte införa ett medgivande att doktorandstipendier må få uppdelas

i två licentiandstipendier i särskilda fall på sätt som angivits i motionen;
dels

ock en inom andra kammaren av herrar Jacobsson i Igelsbo och

Persson i Svensköp väckt motion (II: 507), vari hemställts, att riksdagen

måtte dels bevilja anslag förutom för de i Kungl. Maj:ts proposition nr

272 föreslagna befattningarna jämväl för ett skrivbiträde i lönegrad Eo 4

vid nationalekonomiska institutionen i Uppsala från och med instundande

budgetår, dels uttala att motsvarande befattning bör inrättas även vid

nationalekonomiska institutionen i Lund vid den tidpunkt, då denna blivit

färdigorganiserad.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda

motioner hänvisas till motionerna.

I. Inledning.

I propositionen 272 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om avsevärda

höjningar av anslagen till universiteten och karolinska institutet.

De förordade åtgärderna ingå som led i den planmässiga upprustning och

utbyggnad av vårt lands högskoleorganisation, som inleddes i fjol beträffande

universitetens matematisk-naturvetenskapliga sektioner och som nu

ansetts böra fortsättas beträffande andra ämnesområden.

De förslag, som i detta sammanhang upptagas till behandling, grunda

sig på ett flertal av sakkunnigkommittéer avgivna betänkande^ nämligen

1945 års universitetsberednings betänkande, del II, angående akademiska

lärarbefattningar samt anslag till den vetenskapliga utbildningen m. m.

(stat. off. utr. 1946: 81), dagtecknat den 31 oktober 1946;

socialvetenskapliga forskning skommitténs betänkande angående socialvetenskapernas

ställning vid universitet och högskolor m. m. (stat. off. utr.

1946: 74), dagtecknat den 31 oktober 1946;

naturvetenskapliga forskning skommitténs betänkande, del II, med för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 247.

slag till reformer rörande doktorsavhandlingar och annan publiceringsverksamhet

inom naturvetenskaperna m. m. (stat. off. utr. 1946: 77), dagtecknat

den 15 november 1946;

de medicinska högskolornas organisationskommittés betänkande, del I,

angående organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning

(stat. off. utr. 1946: 76), dagtecknat den 14 november 1946; samt

''prästutbildningssalckunnigas betänkande angående reformering av prästutbildningen

(stat. off. utr. 1944:67), dagtecknat den 1 december 1944.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

Det bör redan nu framhållas, att behovet av åtgärder med syfte att få

till stånd gynnsammare arbetsförhållanden för våra högskolor och andra

vetenskapliga institutioner icke får anses helt tillgodosett, om de förslag

bifallas, som jag har för avsikt att nu tillstyrka. Åtskilliga frågor av stor

betydelse komma alltjämt att kvarstå på dagordningen. Några av de viktigaste

må här antydas.

Till en början vill jag påpeka, att det av olika skäl icke befunnits möjligt

att nu till slutlig prövning upptaga frågorna om statliga åtgärder

för en utbyggnad av Stockholms och Göteborgs högskolor. Ehuru universitetsberedningen,

socialvetenskapliga och naturvetenskapliga forskningskommittéerna

samt i viss mån även medicinska högskolornas organisationskommitté

vid sin prövning av erforderliga åtgärder ingått även på

förhållandena vid nämnda högskolor, nödgas jag därför — med vissa undantag

— ställa alla förslag rörande dessa på framtiden. Det är emellertid

min avsikt att inom den närmaste framtiden föranstalta om utredningar

med syfte, bland annat, att klarlägga statens framtida förhållande till

ifrågavarande högskolor.

Ett aktuellt spörsmål, som väntar på en snar lösning, är även en reformering

av läkarutbildningen. I detta avseende föreligga av särskilda sakkunniga

utarbetade förslag, vilka emellertid synas kräva ytterligare överarbetning,

innan de bli föremål för slutligt ställningstagande. I avbidan

härpå har jag sett mig nödsakad till viss återhållsamhet vid min prövning

av det av medicinska högskolornas organisationskommitté framlagda betänkandet.

I de förutnämnda betänkandena upptagas till behandling frågor rörande

professorernas undervisning sskyldighet, ledighet för forskning m. m., vilka

sammanhänga med det större spörsmålet om en blivande lönereglering för

universitetsprofessorer m. fl. och som därför icke nu böra bli föremål för

prövning. Av samma skäl ingår jag icke närmare på föreliggande förslag

om beredande av pensionsrätt åt docent- och forskarstipendiater samt om

påbyggnad på forskarstipendierna.

Jag erinrar vidare om att förslag föreligger om statens övertagande av

det ekonomiska ansvaret för oceanografiska institutet från och med den 1

oktober 1948. Såsom framgår av uttalanden i propositionen 1946:273

(s. 435) samt riksdagens skrivelse med anledning av nämnda proposition,

har det i princip fastslagits, att staten skall ikläda sig ekonomiskt ansvar

för detta institut; då emellertid icke ifrågasatts anslag för ändamålet för

budgetåret 1947/48, torde slutligt förslag i ämnet böra underställas 1948

års riksdag.

Tills vidare har jag uppskjutit ett ställningstagande även till frågan om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr %Jf7.

den niarinbiologiska forskningens ordnande, som upptagits av naturvetenskapliga

forskningskommittén i dess förutnämnda betänkande del II samt

till ett nyligen framlagt förslag rörande upprättande av ett geofysiskt

observatorium i Kiruna m. m.

Slutligen må erinras om att 1945 års universitetsberedning och medicinska

högskolornas organisationskommitté alltjämt fortsätta sitt arbete. De

förslag, dessa sakkunnigkommittéer hittills framlagt, avse nämligen endast

delfrågor i de större problemkomplex, som befinna sig under utredning.

II. Stipendier för främjande av högre

vetenskapliga studier.

Nuvarande förhållanden.

Sedan år 1939 har a riksstaten under rubriken Gemensamma universitetsändamål

upptagits ett belopp av 10 000 kronor till stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund

samt sedan 1945 ytterligare ett belopp av 75 000 kronor till stipendier för

främjande av högre medicinska studier vid universiteten med flera läroanstalter.

Vidare har sedan 1942 under rubriken Gemensamma ändamål

vid de tekniska högskolorna upptagits olika belopp till stipendier för främjande

av högre tekniska studier. För innevarande budgetår är detta anslag

uppfört med 50 000 kronor. Samtliga stipendier, till vilka anslag sålunda

beviljats ha utgått med ett årligt belopp av 2 500 kronor.

Antalet stipendier är för närvarande följande:

2 för vardera av de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund

6 för vardera av de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund

10 för karolinska institutet

3 för veterinärhögskolan

4 för tandläkarinstitutet i Stockholm

1 för farmaceutiska institutet

14 för tekniska högskolan i Stockholm

6 för Chalmers tekniska högskola.

De sakkunniga.

Universitetsberedningen, socialvetenskapliga forskningskommittén och de

medicinska högskolornas organisationskommitté ha samtliga behandlat

frågan om stipendier för högre vetenskapliga studier. Universitetsberedningen

har därvid framlagt förslag med avseende på de teologiska, juridiska

och filosofiska fakulteterna med undantag för de samhällsvetenskapliga

ämnenas särskilda behov av stipendier, som utretts av socialvetenskapliga

forskningskommittén. För de medicinska fakulteternas del har de medicinska

högskolornas organisationskommitté framlagt förslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21+7. 9

JJniversitetsberedningens förslag innebär sammanfattningsvis följande:

Lägi

■ e s t i p e n d

i e r

H ö g r

e stipendier

Uppsala

Lund

Stock-

holm

Göte-

borg

Uppsala

T , Stock- Göte- JLund , i i

holm borg

Teologiska......

. 8

8

—

—

8

8 — —

Juridiska .......

. 5

5

5

—

5

5 5 —

Humanistiska ....

. 20

20

20

10

20

20 20 10

Naturvetenskapliga

. 10

10

10

—

10

10 10

43

43

35

10

43

43 35 10

131

131

De lägre stipendierna föreslås utgå med ett belopp av

2 500 kronor och

de högre stipendierna med ett belopp

av 5 000 kronor. De till beloppet

lägre stipendierna (s. k. licentiandstipendier) äro avsedda att utdelas till

studerande, som efter att ha avlagt lägre akademisk examen fortsätta sina

studier för licentiatexamen. De till beloppet högre stipendierna (s. k. doktorandstipendier)

äro avsedda att utdelas till studerande, som äro sysselsatta

med utarbetande av doktorsavhandlingar. Totalkostnaden för samtliga

av beredningen föreslagna stipendier uppgår till 972 500 kronor.

Beträffande stipendiernas tillsättande framhåller beredningen,

att vid universiteten och Stockholms högskola borde stipendierna

utdelas av fakultet (sektion), vid karolinska institutet av dess lärarkollegium

och vid Göteborgs högskola av dess lärarråd. Doktorandstipendierna

borde utdelas för ett år med möjlighet till prolongation under ytterligare

högst två år i likhet med vad som nu gällde för doktorandstipendierna vid

de medicinska fakulteterna och karolinska institutet samt för stipendierna

för främjande av högre juridiska studier. Licentiandstipendierna borde likaledes

utdelas för ett år och med möjlighet till prolongation under ytterligare

ett år. Samma studerande borde enligt beredningen icke komma i åtnjutande

av licentiand- och doktorandstipendier under sammanlagt längre tid än

fyra år. Vidare borde stipendiat åläggas att vid slutet av varje termin till

den utdelande myndigheten inkomma med kortfattad skriftlig redogörelse

för under terminen bedrivna studier och vunna studieresultat. Befunnes en

sådan redogörelse vara otillfredsställande, borde stipendiat kunna avstängas

från vidare understöd.

Beträffande stipendiernas belopp anser sig universitetsberedningen

icke böra föreslå högre än 5 000 kronor för doktorandstipendium och

2 500 kronor för licentiandstipendium. Beredningen har därvid anfört

bland annat följande.

Beredningen anser det nödvändigt att ställa dessa stipendier i relation

till och beräkna dem något lägre än arvodena för assistenter och amanuenser.

Efter den år 1946 genomförda regleringen utgöra dessa 7 680 kronor

för förste assistent och 3 930 kronor för förste amanuens, och för dessa

befattningar torde kompetenskravet motsvara vad som ovan förutsatts för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 247.

doktorand- respektive licentiandstipendiat. Vid tillsättande av stipendieinnehavare

bör särskilt meritvärde tillmätas tidigare assistent- eller amanuenstjänstgöring.

Inom de ämnen, där sådan är möjlig, bör sålunda

sökande, som under minst ett år på ett tillfredsställande sätt fullgjort

tjänstgöring som amanuens eller assistent, erhålla företräde till licentiandeller

doktorandstipendium. Inom dessa ämnen skulle det härigenom falla

sig naturligt för en begåvad student att genom tjänstgöring som amanuens

eller assistent kvalificera sig för innehav av licentiand- eller doktorandstipendium.

En fullgod rekrytering av assistent- och amanuensbefattningarna

skulle på detta sätt sannolikt avsevärt underlättas.

Enligt beredningens mening bör innehav av licentiand- eller doktorandstipendium

icke kunna kombineras med en amanuens- eller assistentbefattning.

Med anledning av att stipendierna knappast komma att täcka alla

kostnader för stipendiatens uppehälle — i all synnerhet om han, såsom ofta

är fallet, är familjeförsörjare — anser emellertid beredningen, att innehav

av biinkomster icke bör helt uteslutas. Det bör dock åligga den utdelande

myndigheten att från fall till fall tillse, att dylika inkomsters förvärvande

icke menligt inkräktar på de studier och forskningar, vilkas bedrivande

stipendiet avser att möjliggöra.

Socialvetenskapliga jorskningskommitténs förslag beträffande licentiandoch

doktorandstipendier äro helt överensstämmande med motsvarande

förslag från universitetsberedningen. Kommittén föreslår samma stipendiebelopp

som universitetsberedningen och anser vidare, att samma regler

som för de andra licentiand- och doktorandstipendierna torde böra tilllämpas

för de samhällsvetenskapliga stipendierna. Garantier borde dock

skapas för att stipendierna verkligen skulle komma samhällsvetenskaperna

till godo. Särskilda stipendier borde därför reserveras för de samhällsvetenskapliga

ämnena. Dessutom borde de av kommittén föreslagna samhällsvetenskapliga

ämnesgrupperna vid universitet och högskolor svara för

stipendieut delningen.

Kommitténs förslag innebär inrättande av 9 licentiand- och 9 doktorandstipendier

vid vartdera Uppsala och Lunds universitet samt Stockholms

högskola samt 5 licentiand- och 5 doktorandstipendier vid Göteborgs högskola.

Förslaget innebär sålunda inrättande av 32 lägre och 32 högre stipendier.

Kostnaden för av socialvetenskapliga forskningskommittén föreslagna

stipendier uppgår till 240 000 kronor.

De medicinska högskolornas organisationskommitté understryker, att en

avsevärd höjning av stipendiebeloppen syntes oundgängligen nödvändig,

om stipendierna skulle fylla det avsedda ändamålet att utgöra effektiva

understöd för högre medicinska studier. Kommittén erinrar i detta sammanhang

om att såväl de sakkunniga för den medicinska forskningens

främjande som de medicinska lärosätena och universitetskanslern tidigare

uttalat att stipendiebeloppet borde sättas till 5 000 kronor per år. Något

preciserat förslag beträffande stipendiebeloppets storlek framlägger emellertid

icke kommittén. Liksom universitetsberedningen räknar kommittén endast

med s. k. doktorandstipendier för de medicinska fakulteternas del.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 247. 11

Beträffande antalet stipendier anför och föreslår kommittén

följande.

Det hittills gällande antalet doktorandstipendier har för de medicinska

fakulteternas och karolinska institutets vidkommande visat sig v^ra otillräckligt.

Sålunda har under det gångna året ett betydande antal välmeriterade

sökande ej kunnat tilldelas stipendium. Vid karolinska institutet

avvisades t. ex. vid början av vårterminen 1946 av de 55 sökande icke

mindre än 35 från tillträde till stipendium (institutet utdelade läsåret

1945—46 20 halvårsstipendier i stället för 10 helårsstipendier), medan

höstterminen 1946 av 39 ansökningar 29 måste avslås. En avsevärd utbyggnad

av det medicinska doktorandstipendiesystemet synes alltså vara

motiverad. Med hänsyn till att systemet först nyligen införts, vill kommittén

dock inskränka sig till att föreslå, att från och med budgetåret

1947—48 till de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund knytas sammanlagt

vardera 9 och till karolinska institutet sammanlagt 15 doktorandstipendier.

Detta antal har beräknats under visst hänsynstagande till antalet

studerande och till rekryteringsbehovet för befattningar med medicine

doktorskompetens. Förslaget torde böra betraktas som ett provisorium, avsett

att täcka minimibehovet under de närmast kommande åren.

Kostnaden för av kommittén föreslagna stipendier uppgår till 165 000

kronor vid ett beräknat stipendiebelopp på 5 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Genom inrättandet av de nuvarande stipendierna för högre juridiska,

medicinska och tekniska studier ha statsmakterna velat stödja unga forskare

framför allt på områden, där rekryteringen till universitetens lärartjänster

medfört särskilda svårigheter. Även inom andra fakulteter synes

emellertid föreligga ett uppenbart behov av sådana stipendier, icke blott

för att säkerställa rekryteringen till de högre befattningarna vid universitet,

högskolor och andra läroanstalter utan även för att främja forskningen

över huvud taget. Utan att äga stora ekonomiska resurser eller

ådraga sig betydande studieskulder torde en person icke kunna bedriva

högre vetenskapliga studier. Det synes mig därför vara ett betydande samhällsintresse

att giva även mindre bemedlade forskarbegåvningar ett effektivt

ekonomiskt stöd.

Beträffande stipendiebeloppen kan jag i stort sett ansluta mig till vad

universitetsberedningen föreslagit. Jag finner sålunda de föreslagna beloppen,

2 500 kronor för s. k. licentiandstipendier och 5 000 kronor för s. k.

doktorandstipendier, väl avvägda med hänsyn bland annat till de arvoden,

som utgå till assistenter och amanuenser. I likhet med de medicinska högskolornas

organisationskommitté förordar jag, att inom de medicinska fakulteterna

endast doktorandstipendier med ett enhetligt belopp på 5 000 kronor

skola utgå, eftersom medicine licentiatexamen över huvud taget icke

förutsätter någon självständig forskning. Även för högre juridiska studier

anser jag i likhet med kanslern, att endast det högre stipendiebeloppet

bör utgå. Inom den juridiska fakulteten kan nämligen licentiatexamen

icke användas för en kategoriklyvning av de studerande i licentiander

och doktorander.

Jag delar beredningens uppfattning, att stipendierna böra utdelas vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

universiteten och Stockholms högskola av fakultet (sektion), vid karolinska

institutet av dess lärarkollegium och vid Göteborgs högskola av dess lärarråd.

Några särskilda organ för utdelning av dessa stipendier synas icke

vara erforderliga. Jag är i avvaktan på universitetsberedningens utredning

angående universitetens organisatoriska förhållanden icke heller beredd att

nu förorda socialvetenskapliga forskningskommitténs förslag, att de av

kommittén föreslagna samhällsvetenskapliga ämnesgrupperna vid universitet

och högskolor skulle svara för stipendieutdelningen för de samhällsvetenskapliga

ämnena. Doek förutsätter jag, att de av mig i det följande

förordade stipendierna för högre samhällsvetenskapliga studier i första hand

förbehållas den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen, ehuru de skola utdelas

av den humanistiska sektionen. I fråga om övriga stipendier ifrågasätter

jag icke för närvarande någon anknytning till vissa ämnen eller

ämnesgrupper.

Mot universitetsberedningens förslag beträffande tiden för innehav av

stipendier har jag ingen erinran. Jag ansluter mig vidare till beredningens

uppfattning, att innehav av stipendium icke bör kunna kombineras med

avlönad amanuens- eller assistentbefattning. I varje fall bör detta gälla

som regel. Annat förvärvsarbete av bisysslekaraktär torde däremot ej böra

uteslutas med hänsyn till att stipendierna icke torde täcka alla stipendiatens

omkostnader för uppehälle etc. De stipendieutdelande myndigheterna

böra dock tillse, att sådana biinkomsters förvärvande ej menligt

inverkar på stipendiatens studier. Jag kan däremot ej ansluta mig till beredningens

uppfattning beträffande det meritvärde, som bör tillmätas tidigare

assistent- eller amanuenstjänstgöring. Det synes mig nämligen, som om

vetenskaplig begåvning och forskningsmeriter i första hand böra vara avgörande

vid stipendieutdelningen. Endast vid i övrigt lika meriter bör

särskilt meritvärde tillmätas tidigare assistent- eller amanuenstjänstgöring.

Vid i övrigt lika meriter bör dessutom en mindre bemedlad äga företräde

framför en ekonomiskt bättre situerad. I övrigt bör någon ekonomisk

behovsprövning icke ifrågakomma. Närmare bestämmelser angående dessa

stipendier torde böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Beträffande antalet stipendier föreslår universitetsberedningen sammanlagt

131 lägre och 131 högre stipendier. Inom vardera gruppen avses 16

för teologer, 15 för jurister, 70 för humanister samt 30 för naturvetare.

Vidare har socialvetenskapliga forskningskommittén framlagt förslag om

inrättande av 32 lägre och 32 högre stipendier för studerande inom de

samhällsvetenskapliga ämnena, varjämte de medicinska högskolornas organisationskommitté

föreslår, att sammanlagt 33 högre stipendier skola inrättas

för de medicinska fakulteterna. Vid en jämförelse mellan det antal

stipendier, som föreslagits för de olika ämnesgrenarna, synes antalet stipendier

för de teologiska fakulteterna vara väl högt, och jag är för min del

endast beredd att förorda 5 lägre och 5 högre teologiska stipendier vid

vartdera universitetet. Å andra sidan förefaller det som om de matematisknaturvetenskapliga

sektionerna möjligen skulle bli otillräckligt tillgodosedda.

För närvarande anser jag mig dock icke böra förorda fler stipendier

än universitetsberedningen föreslagit. Med hänsyn till det nuvarande låga

antalet studerande för juridisk doktorsgrad och under hänvisning till vad

jag förut anfört beträffande stipendiebeloppen inom de juridiska fakulteterna,

förordar jag för nästa budgetår endast de av beredningen föreslagna

15 högre juriststipendierna. Mot det föreslagna antalet stipendier

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

har jag för övrigt ingen erinran. Liksom under innevarande budgetår torde

också under nästa budgetår 3 stipendier vid veterinärhögskolan, 4 vid tandläkarinstitutet

i Stockholm och 1 vid farmaceutiska institutet böra utgå*

med det lägre stipendiebeloppet. Det torde närmast böra ankomma på

dessa fackhögskolors ledning att taga ställning till frågan om en ändring

beträffande storlek och antal av dessa stipendier och göra de framställningar

i ämnet, som må befinnas påkallade.

De nuvarande anslagen till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier

för främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala

och Lund samt Stipendier för främjande av högre medicinska studier vid

universiteten m. fl. läroanstalter, vilka nu äro uppförda med sammanlagt

85 000 kronor, böra vid bifall till de av mig förordade förslagen om

inrättande av licentiand- och doktorandstipendier upphöra att utgå. I stället

bör anvisas ett enda anslag under rubriken »Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier», vilket anslag för nästa budgetår bör

uppföras med 1 325 000 kronor. Anslaget torde böra få karaktär av reservationsanslag.

Motioner.

Till stöd för det i motionerna 1: 344 och II: 503 framställda yrkandet

om ökat antal teologiska stipendier har anförts huvudsakligen följande.

Förslaget om inrättandet av ett ganska stort antal stipendier för högre

vetenskapliga studier måste hälsas med största tillfredsställelse. I stor

utsträckning har Kungl. Maj:t här följt vad 1945 års universitetsberedning

anfört i sitt betänkande. Beträffande antalet stipendier har dock

Kungl. Maj:t i två fall föreslagit ett lägre antal än vad beredningen ansett

behövligt.

För juridiska fakultetens del synas tillräckliga skäl föreligga för en dylik

beskärning av det antal beredningen föreslagit. För teologiska fakulteten

däremot föreligger intet sådant skäl. Departementschefen anför visserligen

i propositionen, att »vid en jämförelse mellan det antal stipendier, som

föreslagits för de olika ämnesgrenarna, synes antalet stipendier för de teologiska

fakulteterna vara väl högt», varför antalet från beredningens 8 högre

och 8 lägre stipendier för vardera av Uppsala och Lunds teologiska fakulj

teter sänkts till 5 av vartdera slaget.

En jämförelse, som baseras på antalet avhandlingar inom respektive

fakultet, ger dock en helt annan bild än vad sålunda anförts såsom motivering

för denna sänkning av antalet. Under tioårsperioden 1936/37—

1945/46 uppgick antalet avhandlingar för doktorsdisputation i teologi till

74 och i de närmast jämförbara ämnena juridik och humaniora till 15

respektive 328.

Jämför man antalet i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna stipendier

med dessa siffror, får man följande procentsiffror: teologi 27 procent, juridik

100 procent och humaniora 43 procent.

Det synes som om teologien bär missgynnats utöver vad som kan anses

skäligt. Niigon överproduktion av teologie doktorer kan knappast heller

sägas föreligga, varför något sådant skäl ej kan äga giltighet. För juridikens

del föreligger en stark underproduktion, som omöjliggör, att dessa båda

discipliner jämställas. Däremot är läget för de humanistiska ämnena i stort

sett jämförbart. Först genom det antal stipendier, som beredningen före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr <21+7.

slagit, nämligen 8 av vartdera slaget och för vardera av fakulteterna, kommer

emellertid teologien upp till samma procenttal för antalet stipendier

jämfört med antalet avhandlingar under senaste tioårsperioden som dessa

ämnen, 43 procent.

I motionen II: 505 har beträffande frågan om rätt att i särskilda fall

uppdela ett doktorandstipendium i två licentiandstipendier anförts bland

annat följande.

En av de största vinningarna med den av Kung]. Maj:t framlagda propositionen

om vissa anslag till universiteten och den medicinska undervisningen

är förslaget om införande av doktorand- och licentiandstipendier

vid statsuniversitet och högskolor. I ett hänseende synes emellertid såsom

en övergångsform en ändring rörande principerna för utdelningen av ifrågavarande

stipendier böra äga rum.

Departementschefen har inte gjort någon annan uppdelning av stipendierna

än på fakulteter respektive sektioner. I övrigt skall det, efter de

närmare föreskrifter som vederbörligen utfärdas, ankomma på de olika

lärosätenas lärarkollegier att tillsätta stipendier. Departementschefen har

med hänsyn till pågående utredning inte heller ansett sig nu kunna förorda

socialvetenskapliga forskningskommitténs förslag att de samhällsvetenskapliga

studiegrupperna vid respektive universitet eller högskolor

skulle svara för stipendieutdelningen för de samhällsvetenskapliga ämnena.

För att här i första hand beakta de samhällsvetenskapliga ämnenas intressen

vilja vi erinra om att den socialvetenskapliga forskningskommittén

föreslog, att ett visst antal doktorand- och licentiandstipendier skulle ställas

till dessa ämnens förfogande; antalet fixerades i kommitténs betänkande

till 9 respektive 9 för Uppsala och Lunds universitet samt Stockholms

högskola och 5 respektive 5 för Göteborgs högskola. Även om det

icke direkt utsädes är det alldeles tydligt att till grund för kommitténs

förslag låg en beräkning, enligt vilken de tre största och för närvarande

mest frekventerade ämnena nationalekonomi, statskunskap och statistik

vid vart och ett av de tre förstnämnda lärosätena skäligen borde erhålla

2 doktorand- och 2 licentiandstipendier; samtidigt borde givetvis även

övriga samhällsvetenskaper i mån av sökande alltid tillförsäkras minst ett

stipendium av vartdera slaget. I propositionen uttalar departementschefen,

att han förutsätter att stipendium för högre samhällsvetenskapliga studier

i första hand förbehålles den samhällsvetenskapliga ämnesgruppen, även

om dess lärare ej ensamma få rätt att tillsätta stipendiaterna. Till grund

för universitetsberedningens liksom för departementschefens förslag rörande

antalet stipendier per fakultet respektive sektion ligga självklart också

vissa liknande genomsnittliga beräkningar av stipendiebehovet inom olika

discipliner.

I anslutning härtill synes det vara både skäligt och ändamålsenligt att

varje ämnes speciella behov av stipendier vid utdelningen särskilt beaktas.

Det förekommer helt visst inom många centrala ämnen, att för tillfället

endast en eller också ingen alls doktorand- eller stipendieberättigad doktorand

finnes, medan antalet licentiander kan uppgå till ett tiotal eller mera,

varav de flesta kunna vara i hög grad kvalificerade för licentiandstipendium.

Delvis kan anhopningen av licentiander bero på att många till följd

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2Jt7. 15

av de stegrade levnadskostnaderna och av fruktan för allt för stora studieskulder

måst söka sig förvärvsarbete och därigenom dra ut på studietiden.

I ett dylikt fall torde vederbörande ämne inte kunna påräkna mera än

vad som skulle kunna kallas dess andel i vederbörande fakultets (sektions)

totala antal licentiandstipendier eller, om det rör sig om den samhällsvetenskapliga

ämnesgruppen, dennas sammanlagda antal licentiandstipendier.

Det synes emellertid icke rationellt, om det stipendiestöd, som ett

ämne kan få, göres beroende av sådana tillfälliga faktorer som en temporär

anhopning av de högre studerande till ett visst stadium av studierna.

Starka skäl tala i stället för att ämnets stipendiebehov betraktas som en

enhet, oberoende av om hur de högre studerande äro fördelade på studier

för licentiatexamen och för doktorsgrad, och att stipendiebeloppen fördelas

av vederbörande lärarkollegium med beaktande härav. Fördenskull borde

i de fall, då ingen eller endast en stipendieberättigad doktorand finns men

antalet kvalificerade licentiander är stort, doktorandstipendierna kunna

klyvas i två licentiandstipendier och alltefter behov tilldelas licentiander i

ämnet. De senare skulle dock, om de emottaga ett halvt doktorandstipendium,

vara skyldiga att inom viss föreskriven tid avstå från detta, om en

licentiand sedermera avlagt licentiatexamen och ansökt om doktorandstipendium.

Vad som här anförts med avseende främst på de samhällsvetenskapliga

disciplinerna torde även ha tillämpning på åtskilliga andra centrala ämnen.

Åtminstone under en övergångstid av tre år, innan en anpassning skett,

föreligger det ett behov av att stipendieföreskrifterna modifieras i ovan

angiven riktning, så att varje viktigare ämnes behov av stipendier göres

till föremål för särskilt beaktande. Härigenom kan största möjliga rättvisa

mellan ämnena inbördes skipas. Riksdagen bör därför enligt vår mening

nu uttala, att Kungl. Maj:t vid utfärdande av vederbörlig stipendieförfattning

måtte införa de föreskrifter om möjligheten att dela upp doktorandstipendier

i tvenne licentiandstipendier, som enligt vad vi ovan

framhållit äro påkallade.

Vad departementschefen anfört och föreslagit med avseende å stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier har icke givit utskottet anledning

till annan erinran än att utskottet funnit antalet stipendier för de

teologiska fakulteterna väl knappt utmätt. Utskottet vill därför i anledning

av motionerna I: 344 och II: 503 för sin del förorda, att antalet dylika

stipendier bestämmes till 6 lägre och 6 högre vid vartdera universitetet.

Vidkommande motionen II: 505 får utskottet framhålla, att den av motionärerna

ifrågasatta anordningen torde kunna medföra vissa fördelar

beträffande stipendiemedlens ändamålsenliga utnyttjande. Utskottet är likväl

icke berett att utan närmare utredning i ämnet tillstyrka bifall till

motionärernas förslag. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t

har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och ägnar det i motionen

berörda spörsmålet närmare övervägande. Med vad sålunda anförts torde

motionen 11:505 fä anses besvarad.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr KJfl.

III. Doktorsavhandlingar.

Naturvetenskapliga forskningskommittén har i sitt betänkande del II ingående

behandlat frågan om formerna för doktorsarbetets publicering. De

medicinska högskolornas organisationskommitté har i allt väsentligt anslutit

sig till de synpunkter, som forskningskommittén därvid framfört i

denna fråga, samt hänvisat beträffande detaljerna till dess framställning.

Även universitetsberedningen har i sitt betänkande del II yttrat sig över

naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag angående formerna för

doktorsavhandlingarnas publicering. Universitetsberedningen har emellertid

framför allt behandlat frågan om tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar.

Beredningen har dock härvid icke tagit hänsyn till anslagsbehoven

inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen, eftersom den naturvetenskapliga

forskningskommittén, såsom nyss framhållits, framlagt förslag om

en ny typ av avhandlingar vid sidan av den hittills gängse och i samband

därmed förordat, att anslaget till naturvetenskapliga doktorsavhandlingar

inkluderas i ett större anslag till bidrag till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet.

Beträffande frågan om bidrag till medicinska avhandlingar har

beredningen hänvisat till de medicinska högskolornas organisationskommitté,

som dock ännu ej tagit ställning till spörsmålet om statligt ekonomiskt

understöd åt publicering av doktorsarbeten.

Naturvetenskapliga forskningskommittén har vidare med instämmande

av de medicinska högskolornas organisationskommitté framlagt förslag beträffande

doktorsarbetets bedömning. I denna fråga har dessutom 1945 års

universitetsberedning redan i första delen av sitt betänkande (stat. off. utr.

1946: 9) framlagt förslag i samband med sin behandling av docentinstitutionen.

Under förevarande avsnitt har departementschefen begränsat sig till att

anmäla frågan om formerna för doktorsarbetets publicering samt om

tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar inom de teologiska, juridiska,

medicinska och humanistiska fakulteterna (sektionerna). Frågan om tryckningsbidrag

till naturvetenskapliga doktorsavhandlingar har departementschefen

förklarat sig ämna upptaga i samband med förslag till åtgärder för

stödjande av publiceringsverksamheten inom naturvetenskaperna.

Beträffande formerna för doktorsavhandlingarnas

publicering har naturvetenskapliga forskningskommittén — efter att

ha lämnat en redogörelse för de nuvarande förhållandena i ifrågavarande

hänseende — framhållit, att formerna för framläggande av doktorsarbetets

resultat borde vara desamma som för andra arbeten inom samma vetenskapsgren.

Enligt kommittén borde därför denna princip inom flertalet

naturvetenskapliga och medicinska discipliner leda till att monografiformen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 2^7.

för doktorsavhandlingar övergavs.Kommitténs uppfattning beträffande formerna

för doktorsarbetets publicering sammanfattas i följande förslag. Då

en doktorand i uppsatser i välkända vetenskapliga tidskrifter med tillräcklig

spridning framlagt resultat av vetenskapliga undersökningar, vilkas

värde är sådant, att de ur vetenskaplig synpunkt motivera, att han tilldelas

doktorsvärdighet, bör han ha rättighet att disputera på dessa uppsatser

utan att behöva sammanställa dessa till en särskild doktorsavhandling.

kör att de av kommittén förordade formerna för doktorsarbetets publicering

skulle få någon praktisk betydelse, torde det enligt kommittén vara

nödvändigt med nya bestämmelser beträffande skyldigheten att till vederbörande

universitetsbibliotek överlämna ett antal s. k. pliktexemplar. Med

stöd av universitetsstatuterna § 118, mom. 2 (ändrad lydelse sv. författn.

saml. 1934: 216) är för närvarande fastställt, att varje doktorand vid avhandlingens

offentliggörande utan ersättning skall överlämna 330 exemplar.

Under sådana förhållanden skulle en ung forskare bliva nödsakad att beställa

400—500 särtryck av varje arbete han publicerade fram till doktorsgraden

bara för att hålla möjligheten öppen att kunna begagna sig därav.

Därtill komme att det i många fall torde ställa sig svårt att erhålla erforderligt

antal särtryck.

Med hänvisning till nyss refererade synpunkter föreslår kommittén, att

en möjlighet öppnas för befrielse från den skyldighet att avlämna pliktexemplar

till ett offentligt bibliotek, varom är stadgat i § 118 i universitetsstatuterna,

och att sådan befrielse skall kunna beviljas, om arbetet eller

arbetena i fråga publicerats i tidskrifter eller liknande serier med sådan

spridning, att nödig offentlighet därigenom kan anses ha vunnits.

Naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag beträffande formerna

för doktorsarbetets publicering ha i princip tillstyrkts av de flesta myndigheter

och sammanslutningar, vilka i sina yttranden berört kommitténs förslag

i denna del. Flera remissinstanser ha emellertid förordat kommitténs

förslag under förutsättning, att 1945. års universitetsberednings uttalande

i denna fråga vunne beaktande. Universitetsberedningen har nämligen yttrat

följande.

Universitetsberedningen behjärtar de synpunkter, som framförts av den

naturvetenskapliga forskningskommittén och av medicinska högskolornas

organisationskommitté beträffande formerna för doktorsavhandlingarnas

publicering, men vill samtidigt framhålla, att detta alternativ icke så ofta

torde kunna tillämpas inom de humanistiska vetenskaperna. Beredningen

vill därjämte understryka, att doktorsavhandlingen alltid måste utgöra provet

på förmågan att behandla ett sammanhängande och betydelsefullt

vetenskapligt problemkomplex. Detta krav måste ställas även på den nya

typen av doktorsspecimina. Utöver de skrifter, i vilka disputanden tidigare

publicerat sina forskningsresultat, bör enligt beredningens mening krävas

en kort sammanfattning bland annat innehållande eu fixering av problem
2

— Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 6 saml. Nr 2^7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2.r, 7.

ställningen i dess helhet jämte redogörelse för de vunna resultaten. Enligt

universitetsberedmngens asikt bör den sammanfattande skriften anses utgöra

avhandlingen i formell mening, av vilken stadgat antal pliktexemplar

skall avlämnas. Dock böra även de undersökningar, som tidigare publicerats

och som utgöra premisser till de i gradualavhandlingen framförda slutledningarna,

framläggas till offentlig granskning tillsammans med själva avhandlingen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I princip delar jag naturvetenskapliga forskningskommitténs uppfattning,

att formerna för framläggandet av doktorsarbetets resultat böra vara

desamma som för andra arbeten inom samma vetenskapsgren. Jag ansluter

mig likaledes till kommitténs mening, att en doktorand bör ha rättighet

att disputera på ett antal smärre, i kända vetenskapliga tidskrifter publicerade

uppsatser utan att behöva sammanställa dessa till en särskild

doktorsavhandling. Det är nämligen uppenbart, att en dylik reform skulle

innebära stora fördelar, framför allt pa grund av att de vetenskapliga resultaten

av forskningsarbetet därigenom utan dröjsmål kunna framläggas.

Universitetsberedningen har, liksom även kanslern, ansett, att disputation

efter den av naturvetenskapliga forskningskommmittén föreslagna

ordningen endast bör beviljas under förutsättning, att. en kort sammanfattning

innehållande en fixering av problemställningen i dess helhet jämte

redogörelse för de vunna resultaten framlägges till disputationen utöver

de tidigare publicerade skrifter, vilka disputanden önskar åberopa. Härigenom

skulle vinnas en garanti för att en doktorsavhandling alltid utgör

ett prov på förmågan att behandla ett sammanhängande och betydelsefullt

vetenskapligt problemkomplex. Man skulk även uppnå den fördelen, att

frågan om pliktexemplaren kunde lösas pa sa sätt, att den sammanfattande

skriften skulle anses utgöra avhandlingen i formell mening, av vilken

sålunda det stadgade antalet pliktexemplar borde avlämnas. De undersökningar,

som doktoranden tidigare publicerat och önskar åberopa, skulle

för sådant fall givetvis även finnas tillgängliga för offentlig granskning. Ett

antal av minst 25, högst 50 exemplar av dessa tidigare uppsatser torde

vara tillräckligt för doktorsarbetets bedömning. .....

En reform i den sålunda angivna riktningen synes böra försöksvis provas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj it att meddela i ämnet erforderliga

bestämmelser.

Beträffande bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

gäller för närvarande enligt Kungl. Maj:ts kungörelse

1945: 552 att full ersättning skall utgå för de 330 s. k. pliktexemplar av

en doktorsavhandling, som varje doktorand är skyldig att avlämna till

vederbörande bibliotek. För innevarande budgetår är till detta ändamål

anvisat ett förslagsanslag å 30 000 kronor under rubriken Gemensamma

universitetsändamål: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar samt ett

förslagsanslag å 3 000 kronor under rubriken Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. 1945 års

universitetsberedning har emellertid framhållit, att endast om denna fulla

ersättning beräknas efter normala förlagsmässiga grunder blir den en

realitet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 247.

Beredningen anser, att det nuvarande systemet med särskilda anslag till

ersättning för levererade pliktexemplar borde upphöra. Dessa ersättningar

vore av övervägande fiktiv natur, men förekomsten av anslag för ändamålet

under åttonde huvudtiteln kunde lätt bidraga till att hos allmänheten

skapa den föreställningen, att en tillfredsställande ersättning verkligen

utginge för pliktexemplaren. Beredningen har därför förordat ett

enda anslag till bidrag för akademiska avhandlingar överhuvud taget,

pliktexemplaren inräknade. Beredningen föreslår, att tryckningsbidraget i

princip sättes till 75 procent av författarens egna tryckningskostnader.

För att kunna beräkna det för tryckningsbidrag erforderliga statsanslaget

har beredningen undersökt avhandlingarnas mediana och verkliga

omfång under tioårsperioden 1936/37—1945/46. Resultatet framgår av

en å s. 30 i statsrådsprotokollet intagen tabell, till vilken torde få hänvisas.

Med ledning härav har beredningen beräknat det för närvarande behövliga

statsbidraget till 171 000 kronor per år. Utöver detta anslag på

171 000 kronor förordar beredningen ett förslagsanslag på 9 000 kronor till

tryckning av avhandlingsresuméer på något av de stora världsspråken.

Dessa resuméers tryckningskostnader borde enligt beredningen helt bexostas

av det allmänna upp till ett omfång av högst 16 sidor. Beredningen

föreslår sålunda ett förslagsanslag på sammanlagt 180 000 kronor för tryckningsbidrag

till akademiska avhandlingar inom teologi, juridik och humaniora.

Beträffande själva utdelningen av tryckningsbidragen föreslår beredningen

en gemensam instans, en central nämnd, för de teologiska och juridiska

fakulteterna samt de humanistiska sektionerna. Beredningen förordar

följande sammansättning av nämnden.

De båda teologiska fakulteterna föreslå vardera en representant, de tre

juridiska likaledes vardera en. De fyra humanistiska sektionerna föreslå

vardera en representant för den filosofisk-historiska ämnesgruppen och en

för den filologiska. Bland de sålunda föreslagna tretton förordnar Kungl.

Maj:t fem till ledamöter av nämnden, varvid iakttages, att en skall vara

teolog, en jurist och de övriga tre representera skilda humanistiska discipliner

och företräda olika lärosäten. Därjämte förordnar Ivungl. Maj:t en

sjätte ledamot, med särskild sakkunskap i bok- och bibliotekstekniska

frågor. Kungl. Maj:t förordnar en av nämndens ledamöter till ordförande.

Nämnden utser själv sin sekreterare.

De av universitetsberedningen förordade bidragsformerna för tryckning

av doktorsavhandlingar ha i stort sett tillstyrkts av de myndigheter och

organisationer, som yttrat sig i denna fråga. Beträffande den av beredningen

föreslagna centrala nämnden ha dock olika meningar gjort sig gällande.

Departementschefen bär för egen del anfört i huvudsak följande.

Jag biträder beredningens förslag, att det nuvarande systemet med särskilda

anslag till ersättning för levererade pliktexemplar bör upphöra och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

att i stället ett enda anslag till tryckning av doktorsavhandlingar beviljas.

Jag vill även förorda förslaget, att tryckningsbidraget i princip sättes till

75 procent av författarens egna kostnader. Dock anser jag det vara en

svaghet i förslaget, att bidragsvillkoren icke fått en sådan utformning att

eu automatisk minskning av bidragsandelen inträder beträffande avhandlingar

av större omfattning. Samtidigt inser jag emellertid svårigheten att

finna en tillfredsställande ordning för kontroll av avhandlingarnas längd.

Beredningen har ju också efter anförda skäl avvisat tanken pa såväl arkbegränsning

som ett visst fixerat maximibelopp för tryckningsbidraget.

Under sådana förhållanden vill jag understryka vikten av att den centrala

nämnd, som skall handhava utdelningen av tryckningsbidragen, har uppmärksamheten

riktad på denna fråga. Nämnden bör tillse, att författare

av sådana avhandlingar, som dragit en oskälig kostnad eller vilkas omfång

blivit större än ämnets natur krävt, få vidkännas vederbörlig reduktion

av tryckningsbidraget. Skulle emellertid denna form för kontroll av avhandlingskostnaderna

icke visa sig tillfredsställande, är jag beredd att hänvisa

detta speciella spörsmål till förnyad prövning.

I likhet med kanslern finner jag det lämpligt, att en särskild gemensam

instans — den av beredningen föreslagna centrala nämnden — handhaver

själva utdelningen av tryckningsbidragen för de teologiska och juridiska

fakulteterna samt de humanistiska sektionerna. Jag har icke heller någon

erinran mot den föreslagna sammansättningen av nämnden.

Mot vad beredningen anfört beträffande grunderna för beräkning av det

erforderliga statsbidraget har jag ingen anmärkning. Jag uppskattar alltså

anslagsbehovet för nästa budgetår till bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

inom teologi, juridik och humaniora till 180 000 kronor. Jag

förutsätter härvid liksom beredningen, att kostnaderna för tryckning av

avhandlingsresuméer på något av de stora världsspråken skola helt bestridas

från ifrågavarande anslag.

Ehuru de medicinska högskolornas organisationskommitté ännu icke

framlagt något förslag om bidrag till tryckning av medicinska doktorsavhandlingar

eller om statligt stöd åt publicering av medicinska arbeten

över huvud taget, anser jag mig likväl, för att icke ställa de medicinska

doktoranderna i ett sämre läge än övriga, böra såsom ett provisorium

förorda, att samma grunder tillämpas för bidrag till dylika doktorsavhandlingar,

som de jag nyss förordat för humanistiska. Kostnaderna härför torde

kunna uppskattas till i runt tal 50 000 kronor. Utdelningen av tryckningsbidragen

torde tills vidare böra handhavas av det medicinska forskningsrådet.

Tryckningsbidragen böra liksom nu utdelas för varje kalenderår och ej

efter läsår såsom föreslagits av universitetsberedningen. Bidrag till avhandlingar

under år 1947 böra sålunda utdelas först 1948. Jag anser mig därför

böra biträda kanslerns förslag, att de förordade tryckningsbidragen måtte

få utgå till alla, som disputerat under innevarande kalenderår, och ej endast

till dem, som disputera efter den 1 juli 1947.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör förslagsanslaget till

Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,

nu 30 000 kronor, för nästa budgetår uppföras med (180 000 +

-j- 50 000 =) 230 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2Jp. 21

Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande förslag beträd

fande formerna för doktorsavhandlingarnas publicering samt rörande tryckningsbidrag

till doktorsavhandlingar inom de teologiska, juridiska och medicinska

fakulteterna samt humanistiska sektionerna. Utskottet har icke

funnit något att erinra mot att en särskild gemensam instans (central

nämnd), med den sammansättning departementschefen förordat, handhaver

själva utdelningen av tryckningsbidragen för de teologiska och juridiska

fakulteterna samt de humanistiska sektionerna. Utdelningen av bidragen

till tryckning av medicinska doktorsavhandlingar torde i enlighet med vad

departementschefen föreslagit tills vidare böra handhavas av det medicinska

forskningsrådet.

I detta sammanhang vill utskottet i likhet med departementschefen understryka

vikten av att den centrala nämnden tillser, att författare av

sådana avhandlingar, som dragit en oskälig kostnad eller vilkas omfång

blivit större än ämnets natur krävt, få vidkännas vederbörlig reduktion av

tryckningsbidraget. Skulle emellertid denna form av kontroll av avhandlingskostnaderna

icke visa sig tillfredsställande torde detta spörsmål — såsom

departementschefen antytt — böra hänvisas till förnyad prövning.

Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

IV. Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet.

Naturvetenskapliga forskning skommittén erinrar, att statens understödjande

av den vetenskapliga publiceringsverksamheten för närvarande i

huvudsak inskränker sig till anvisande av medel till »Understöd för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker», vilket reservationsanslag

— vanligen benämnt »lärdaverksanslaget» — för innevarande budgetår

är uppfört med 200 000 kronor. Lärdaverksanslaget avser emellertid,

påpekar kommittén, alla vetenskapsgrenar, och naturvetenskapens andel

däri uppginge innevarande budgetår till blott 36 300 kronor.

Kommittén föreslår, att för nästa budgetår anvisas ett anslag av 300 000

kronor såsom bidrag till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet. Från

detta anslag skulle bestridas även bidragen till tryckning av naturvetenskapliga

doktorsavhandlingar, i den mån särskilda sådana förekomme, samt

även kostnaderna för tryckning av naturhistoriska riksmuseets vetenskapliga

avhandlingar. Sistnämnda kostnader beräknas till omkring 65 000 kronor

för år.

Beträffande den närmare motiveringen till förslaget och de av kommittén

angivna allmänna riktlinjerna för statens understöd åt naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet torde få hänvisas till statsrådsprotokollet, s.

38—40.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 247.

Beträffande utdelningen av bidrag från anslaget förordar kommittén, att

denna skall omhänderhavas av naturvetenskapliga forskningsrådet. Anslagsfördelningen

borde förberedas av en nämnd, naturvetenskapliga publiceringsnämnden.

1945 års universitetsberedning, som tillstyrkt det föreslagna anslaget å

300 000 kronor, har i detta sammanhang även ingått på frågan om bidrag

till tryckning av naturvetenskapliga doktorsavhandlingar av nu gängse

typ, i den mån dylika alltjämt komme att publiceras, vilket säkerligen

bleve fallet inom vissa ämnen, såsom biologi och geografi. Vad beredningen

härutinnan väsentligen föreslagit framgår av departementschefens nedan

återgivna uttalanden.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De genomgripande åtgärder för främjande av vetenskaplig forskning

inom landet, som inletts, måste givetvis även innefatta åtgärder för forskningsresultatens

publicering. I detta avseende föreligger utredning och förslag

för närvarande — om man bortser från den specialfråga som doktorsavhandlingarna

utgöra — endast beträffande det naturvetenskapliga området.

Såsom statskontoret framhållit, hade det givetvis varit fördelaktigt,

om ställning i ett sammanhang kunnat tagas till spörsmålet om den vetenskapliga

publiceringsverksamheten i hela dess vidd. Med hänsyn till det

brydsamma läge, som för närvarande råder, icke minst till följd av de

starkt ökade tryckningskostnaderna och det totala bortfallet av publiceringsmöjlighetema

i tyska tidskrifter och seriepublikationer, anser jag mig

dock icke kunna underlåta att redan nu till prövning upptaga naturvetenskapliga

forskningskommitténs ifrågavarande förslag. Jag vill också i detta

sammanhang erinra om, att upprustningen för de naturvetenskapliga universitetsinstitutionernas

del inletts tidigare än för de övriga.

Behovet av ett kraftigt ökat understöd från statens sida till främjande

av den naturvetenskapliga publiceringsverksamheten har icke från något

håll bestritts i samband med remissbehandlingen av kommittéförslaget.

Tvärtom understrykes allmänt den trängande angelägenheten av genomgripande

åtgärder och betonas, att det föreslagna anslagsbeloppet, 300 000

kronor, snarare vore för lågt än för högt beräknat. Jag har för egen del

icke ansett mig kunna rikta någon erinran mot beloppets storlek utan tillstyrker,

att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 300 000

kronor för ifrågavarande ändamål.

Jag förutsätter härvid, att särskilda medel utöver nämnda anslag icke anvisas

såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar i naturvetenskapliga

ämnen. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat med avseende

på formerna för doktorsavhandlingars publicering torde det komma att bli

vanligt, att naturvetenskapliga doktorsavhandlingar i monografiform av

hittills gängse typ ersättas med ett större eller mindre antal smärre avhandlingar,

som inflyta i tidskrifter och andra periodiska publikationer utan

särskilda tryckningskostnader för författaren. Jag förutsätter, att den sammanfattning

av tidigare publicerade arbeten, som i sådant fall kan komma

att krävas såsom »doktorsavhandling», icke kommer att draga mera betydande

tryckningskostnader. Jag är ense med universitetsberedningen

därom, att dessa kostnader böra åvila doktoranden; detta lärer i varje

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 247.

fall böra bli regel. Hinder bör dock ej föreligga för att undantagsvis

bidrag till tryckningskostnaderna lämnas i dessa fall, om särskilda

skäl därtill föreligga. Bidraget bör i så fall maximeras till högst 75 procent

av kostnaderna. I vissa fall -—- kanske icke så få — torde doktorsavhandlingar

av nu vanlig typ emellertid alltjämt komma att publiceras i naturvetenskapliga

ämnen. Liksom universitetsberedningen förordar Jag, att

tryckningsbidrag i dylika fall lämnas efter samma grunder som jag i det

föregående förordat i fråga om avhandlingar i humanistiska med flera

ämnen, både när avhandlingen inflyter i en tidskrift eller annan seriepublikation

och när den tryckes fristående.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till de av kommittén angivna allmänna

riktlinjerna för statens understöd åt naturvetenskaplig publiceringsverksamhet.

Det synes sålunda rationellt, att en koncentration till centrala facktidskrifter

eftersträvas i syfte att söka ernå en så stabil ekonomisk grundval

som möjligt för publikationen i fråga och samtidigt vinna en erkänd

internationell ställning åt vederbörande publikation. Ett interskandinaviskt

samarbete synes även i hög grad eftersträvansvärt. Även i fråga om önskvärdheten

av en reglering av leveransplikten ansluter jag mig till vad kommittén

anfört och förutsätter sålunda, att den anslagsfördelande myndigheten

har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

Kostnaderna för tryckning av vetenskapliga avhandlingar åtföljas ofta

av dryga kostnader för översättning eller språkgranskning samt för illustrationsmaterial

m. in. Jag räknar liksom kommittén med, att vederbörande

institutioner i allmänhet skola kunna svara för dessa kostnader, vilket

emellertid icke bör utesluta, att bidrag till kostnader även av denna typ

kunna få lämnas från det av mig förordade anslaget, om skäl därtill visas

föreligga.

Kommittén har räknat med, att en relativt betydande del — omkring

65 000 kronor — av det förordade anslaget skulle erfordras för publicering

av arbeten från naturhistoriska riksmuseet. Kommittén har härvid utgått

från, att nämnda belopp skulle avse bidrag till utgivande av vetenskapsakademiens

publikationsserier, vari omkring % av riksmuseets vetenskapliga

produktion ansetts böra redovisas. Statskontoret har invänt, att statsbidrag

till vetenskapsakademien icke borde lämnas med mindre det genom

särskild utredning visades, att akademiens egna ekonomiska resurser vore

otillräckliga. Invändningen bär givetvis fog för sig. Å andra sidan är riksmuseet

en statlig forskningsanstalt och det synes böra ankomma på statsmakterna

att tillse, att museet förfogar över tillräckliga publikationsmöjligheter.

Med hänsyn härtill anser jag, att akademien icke bör uteslutas från

möjligheten att erhålla bidrag från ifrågavarande anslag. Dock bör den

anslagsbeviljande myndigheten kräva en noggrann utredning rörande akademiens

egna ekonomiska resurser, innan bidrag beviljas.

Kommittén har föreslagit, att det ifrågasatta anslaget skulle fördelas av

naturvetenskapliga forskningsrådet, varvid dock beslut om bidrag på över

15 000 kronor skulle underställas Kungl. Maj:t. Anslagsfrågorna skulle

beredas av en särskild naturvetenskaplig publiceringsnämnd, bestående av

representanter för rådet och i rådet orepresenterade ämnen eller ämnesgrupper

jämte tryckeriteknisk sakkunskap. Ifrågavarande förslag, som vunnit

allmän anslutning, anser jag mig böra biträda. Med anledning av vad

statskontoret anfört förordar jag dock, att gränsen för forskningsrådets

beslutanderätt sättes vid 10 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Statsutskottets utlåtande nr 247.

Det centrala organet för naturvetenskapliga publiceringsfrågor torde kunna

få en avsevärd betydelse för främjande av en rationalisering av publiceringsverksamheten.

Centralorganet bör kunna tjäna som rådgivande och

initiativtagande instans och bör icke blott se som sin uppgift att fördela

ifrågavarande anslagsmedel. Icke minst bör det kunna främja en välbehövlig

ökning av det svenska läroboks- och handboksbeståndet.

Kostnaderna för den ökade verksamhet, som vid bifall till vad jag sålunda

förordat kommer att falla på naturvetenskapliga forskningsrådet och

den till rådet anknutna naturvetenskapliga publiceringsnämnden, torde få

bestridas från förslagsanslaget till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader i enlighet med grunder, som fastställas av

Kungl. Maj:t på förslag av rådet.

Det av mig tillstyrkta anslaget å 300 000 kronor torde böra anvisas såsom

reservationsanslag under rubriken »Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet». Jag förutsätter, att

anslaget till tidskrifter, lärda verk och läroböcker icke hädanefter belastas

med utgifter för understöd åt naturvetenskapliga publikationer av den typ,

för vilket det ifrågasatta nya anslaget är avsett. Jag återkommer härtill i

det följande.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

under förevarande avsnitt anfört och föreslagit.

V. Biträdande lärare.

Såväl universitetsberedningen som socialvetenskapliga forskningskommittén

och de medicinska högskolornas organisationskommitté ha behandlat

frågan om biträdande lärare. Socialvetenskapliga forskningskommittén

har emellertid icke funnit anledning att mer i detalj ingå på frågan om

de regler, som borde gälla för dessa lärares anställningsförhållanden, löneförmåner

etc., utan har hänvisat till universitetsberedningens förslag beträffande

dessa spörsmål. De av forskningskommittén föreslagna biträdande

lärartjänsterna avse samtliga samma befattningskategori, som av universitetsberedningen

benämnts »preceptorer». De biträdande lärarna inom de

medicinska fakulteterna äro däremot på ett mycket växlande sätt inordnade

i högskoleorganisationen. Redan nu finnes ett stort antal sådana

lärare med växlande arvoden alltefter undervisningens omfattning. I detta

sammanhang har anmälts universitetsberedningens förslag beträffande

olika typer av biträdande lärarbefattningar. Däremot komma de av medicinska

högskolornas organisationskommitté föreslagna biträdande lärartjänsterna,

vilka icke motsvara de av universitetsberedningen föreslagna

preceptoraten, att upptagas till behandling i det följande i samband med

organisationskommitténs övriga förslag till befattningar inom de medicinska

fakulteterna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

Nuvarande förhållanden.

Lärarstaben vid universiteten är för närvarande sammansatt av huvudsakligen

följande befattningstyper:

''professorer,

laboratorer (i vissa fall benämnda prosektorer, observatörer etc.),

docenter (docentstipendiater),

biträdande lärare,

universitetslektorer i främmande språk,

assistenter och

amanuenser.

Därjämte äro under avlöningsanslagens arvodesposter uppförda åtskilliga

arvoden för ledande av kurser av skiftande slag. Befattningar av speciell

typ äro vidare universitetslektoraten i svenska språket (»pedagogiska

lektorat»).

Laboraturerna (prosekturerna etc.) äro ordinarie befattningar. De äro förenade

med tjänste- och familjepension och tillsättas efter i stort sett samma

grunder som professurer. Lönen är 6 000 kronor, vartill komma 3 000

kronor i tjänstgöringspenningar. Två ålderstillägg finnas å vartdera 500

kronor, vilka utgå efter 5 respektive 10 år. Härtill komma dyrtidstillägg,

kristillägg, provisorisk avlöningsförstärkning och — för innevarande budgetår

— provisoriskt lönetillägg. Begynnelselönen utgör med nämnda tilllägg,

beräknade efter indexläget under första kvartalet 1947, 13 454 kronor

eller, om pensionsavdragen (693 kronor) frånräknas, 12 761 kronor.

Slutlönen utgör ett 1 000 kronor högre belopp.

Befattningar av laboratorstyp finnas för närvarande endast i medicinska

och naturvetenskapliga ämnen.

Biträdande lärartjänster finnas av två typer: sådana som ha karaktär av

huvudsyssla och sådana som avsetts utgöra en b i s y s s 1 a. De senare

är jämförbara med förutnämnda kursarvoden och förekomma särskilt inom

medicinska fakulteterna. Huvudtypen av tjänsterna som biträdande lärare

bildas av dem, som ha karaktär av huvudsyssla. Dylika befattningar förekomma

inom alla fakulteter. Antalet uppgår vid andra fakulteter än de

medicinska till 8 i Uppsala och 9 i Lund. Av dessa uppbär en, biträdande

läraren i nationalekonomi och finansrätt i Lund, ett arvode av 10 900 kronor,

medan arvodet för de övriga uppgår till 8 600 kronor.

Samtliga dessa biträdande lärare, av vilka flertalet tillkommit genom

beslut av 1946 års riksdag, åtnjuta för innevarande budgetår ett

provisoriskt lönetillägg av 660 kronor, varför arvodet uppgår till 9 260

kronor (i ett fall 11 560 kronor). Före den i fjol beslutade höjningen av

docentstipendierna voro de biträdande lärarna (utom i vissa undantagsfall)

i lönehänseende jämställda med docentstipendiaterna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 247.

De biträdande lärarna förordnas av kanslern för högst 3 år (för närvarande

1 år) i sänder på förslag av vederbörande sektion eller fakultet.

Kanslern meddelar även bestämmelser rörande deras tjänstgöringsskyldighet,

som för närvarande uppgår till 6 veckotimmar. Undervisningen är

huvudsakligen av propedeutisk art.

En speciell grupp av typen biträdande lärare, fattad i mera vidsträckt

bemärkelse, utgöres av universitetslektorerna i främmande språk. Dylika

lektorat finnas i tyska, engelska och franska språken, vid universitetet i

Uppsala därjämte i danska och ryska språken. Deras arvoden uppgå till

9 500 kronor, vartill kommer provisoriskt arvodestillägg med 660 kronor.

Universitetslektorerna i svenska språket åtnjuta i arvode 9 500 kronor

samt, därest de äro lärare vid andra läroanstalter (vilket för närvarande är

fallet) arvodesfyllnad med så stort belopp som svarar mot vad de avstå

vid sistnämnda befattningar.

Assistenter åtnjuta, om de äro förste assistenter, arvoden å 7 200 kronor

jämte provisoriskt arvodestillägg å 480 kronor. Andre assistenternas arvode

uppgår till 6 000 kronor jämte 480 kronor i provisoriskt arvodestillägg.

Tjänstgöringsskyldigheten utgör i medeltal 5 timmar om dagen under

arbetsåret.

Sakkunnigförslaget.

Universitetsberedningen har funnit behovet av akademiska lärare av

olika kompetensgrader och med olika arbetsuppgifter vid sidan av professorerna

vara betydande inom de av beredningen behandlade fakulteterna.

Utöver laboratorsgruppen har beredningen ansett sig kunna urskilja tre

önskvärda typer av lägre akademiska lärare, nämligen biträdande lärare

(»preceptorer») på ett något mera kvalificerat plan än de nuvarande,

assistenter och lektorer, de senare avsedda för pedagogisk utbildning på ett

elementärt vetenskapligt plan.

Biträdande lärare eller preceptorer. Universitetsberedningen

föreslår, att de nuvarande biträdande lärarbefattningarna med en

avlöning av 9 260 kronor för år ombildas till befattningar av en typ, som

hittills icke finnes företrädd. Innehavarna av dessa befattningar föreslås

erhålla titeln »preceptor». Befattningarna kunde även betecknas såsom biträdande

lärarbefattningar och innehavarna, när de hava docentkompetens,

tituleras docenter. Beredningen uppställer icke några formellt angivna

kompetensfordringar. Önskvärt anses dock vara, att till preceptorer förvärvas

personer, som ådagalagt både framstående vetenskaplig skicklighet

och framstående undervisningsskicklighet. Som allmän nonn angives god

docentkompetens.

Preceptoraten föreslås bli arvodesbefattningar, som skulle tillsättas för

3 år av kanslern efter yttrande av vederbörande fakultet eller sektion, och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 2^7.

med en lön, som inklusive dyrtidstillägg och kristillägg skulle överstiga

docentstipendium för nytillträdande stipendiat med 1 800 kronor för år.

Beredningen förutsätter emellertid, att utredning kommer till stånd rörande

befattningarnas förenande med tjänste- och familjepension. Beredningen

anser, att de föreslagna preceptoraten icke skola utgöra fullmaktstjänster,

men har å andra sidan ej velat föreslå förbud mot förnyande av förordnande

som preceptor efter ett visst antal år.

T. f. preceptorer. Beredningen säger sig förutse, att preceptorsbefattningarna

tidvis komme att upprätthållas genom tillförordnade innehavare

och att dessa förordnanden komme att kräva särskilda bestämmelser.

I vissa ämnen, särskilt samhällsvetenskaperna och vissa naturvetenskapliga

discipliner, rådde stark avgång från den akademiska banan på

grund av konkurrens från andra yrken. Inom dessa ämnen torde tillgången

på kompetenta sökande till preceptorat tidvis bli knapp. Enligt beredningens

mening vore det därvid önskvärt, att befattningarna på tillfälligt

förordnande upprätthölles av yngre vetenskapsmän, som kunde väntas

inom en nära framtid förvärva kompetens att förordnas till ordinarie preceptorer.

Det vore uppenbart, att dylika provisorier icke vore önskvärda,

men annan rimlig utväg syntes ej stå att finna. De t. f. preceptorernas

undervisning komme att vara av mera kvalificerad karaktär än förste

assistenternas. Tillfälligt förordnande som preceptor borde givas för varje

läsår, och ersättningen för förordnandet utgå med ett belopp, som understege

de ordinarie preceptorernas arvode med 2 400 kronor för år.

Assistenter. Dessa befattningar ha nyligen reglerats genom kungl.

brev den 29 juni 1945. Beredningen anser sig därför icke behöva föreslå

ändringar i nu rådande avlöningsförhållanden, tjänstgöringsskyldighet och

kompetensfordringar för befattningarna som förste eller andre assistent.

Universitetslektorer. Beredningen föreslår, att särskilda pedagogiska

lektorat inrättas framför allt inom sådana ämnen, som utbilda

läroverkslärare. Befattningarna skulle inrättas helt efter mönster av de nuvarande

lektoraten i svenska språket vad beträffar anställnings- och avlöningsförhållanden.

De föreslagna lektorerna skulle i sin undervisning

speciellt tillgodose lärarutbildningen.

Remissyttranden.

De av universitetsberedningen föreslagna nya biträdande lärarbefattningarna,

de s. k. preceptoraten, tillstyrkas i stort sett i de av universiteten

och högskolorna avgivna yttrandena.

Universitetskanslern har däremot funnit sig icke kunna tillstyrka beredningens

förslag beträffande preceptorernas anställningsförhållanden utan har

i stället föreslagit inrättande av ett visst antal ordinarie preceptorat med

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 247.

samma löne- och tjänsteställning som de nuvarande Iaboratorsbefattningarna.

Den nuvarande typen av biträdande lärare borde alltjämt bibehållas

men i löneavseende givas en förmånligare ställning, än vad nu vore fallet, så

att även yngre, ostipendierade docenter kunde förvärvas till befattningarna.

Kanslern anfört följande.

Det synes uppenbart, att beredningen tänkt sig högt kvalificerade personer

såsom innehavare av de ifrågavarande nya befattningarna. Beredningen

har likväl icke velat göra preceptoraten till ordinarie tjänster utan i

stället föreslagit tidsbegränsade arvodesbefattningar, tillsatta för tre år i

sänder av kanslern efter yttrande av vederbörande fakultet eller sektion.

Med de kompetenskrav å tjänsterna, som beredningen uppställt, torde förslaget

innebära, att vederbörande vid ett första erhållande av ett preceptorsförordnande

ofta komme att ha uppnått en ålder av 38 till 40 år. Efter

två perioder som preceptor skulle i många fall vederbörande ha uppnått

45 år, vid vilken ålder det svårligen skulle låta sig göra att, för den händelse

innehavaren av preceptorsbefattningen icke erhölle annan tjänst, skilja

honom från universiteten. Beredningen har också avvisat tanken på en tidsmaximering

och framhållit, att en dylik begränsning skulle innebära »att

personer med upp till 13 års universitetstjänstgöring ovillkorligen och vid

en tidpunkt, som ej kunde rubbas av praktiska hänsyn, dreves över till

annan verksamhet, då de normalt uppnått en ålder, vid vilken denna övergång

bleve ytterst vansklig». Svårigheter måste då ofta kunna inställa sig.

Blir preceptorn hänvisad till att kvarstanna i denna arvodesbefattning,

får han i längden en ganska otillfredsställande ställning. Helt naturligt kommer

då att väckas önskemålet, att han får söka någon av de extra professurer,

som föreslås inrättade som påbyggnad på forskarstipendierna. Men

därmed skulle åter dessa tjänster förryckas.

Vid den prövning jag ägnat förevarande spörsmål har jag kommit till

den uppfattningen, att universitetsberedningens förslag på denna punkt

giver rum för sådana invändningar, att jag icke funnit mig kunna tillstyrka

detsamma. Så vitt jag funnit, låter det sig icke, såsom beredningen tänkt

sig, lämpligen förenas, att av preceptoratens innehavare fordra betydande

vetenskapliga kvalifikationer samtidigt som befattningarna — åtminstone

formellt — givas en tillfällig karaktär. Då det synes uppenbart och även

torde ha framstått så för beredningen, att rörligheten å de föreslagna befattningarna

i realiteten blir en chimär, anser jag det riktigare, att för sådana

fall, då en lärarbefattning av högre vetenskaplig kvalitet befinnes erforderlig,

för ändamålet inrätta en ordinarie tjänst. Så synes mig vara förhållandet

beträffande relativt självständiga ämnesområden inom en av

professor företrädd disciplin samt i fråga om ämnen, där professur av en

eller annan anledning icke finnes. Preeeptorerna torde enligt min mening

böra erhålla samma ställning som de nuvarande laboratorerna (prosektorema).

Benämningen preceptor bör lämpligen förbehållas de teologiska

och juridiska fakulteterna samt humanistiska sektionerna, medan benämningen

laborator bör tillkomma medicinska fakulteterna och matematisknaturvetenskapliga

sektionerna.

Av den ståndpunkt jag intagit beträffande preceptoraten följer, att

typen biträdande lärare enligt min mening alltjämt bör bibehållas.

Jag finner emellertid övervägande skäl tala för att åt denna kategori

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf.7»

29

av akademiska lärare tillförsäkras en sådan löneställning, att utsikt förefinnes

att till befattningarna förvärva yngre, ostipendierade docenter. Med

hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att arvodet till de biträdande

lärarna fastställes till det av beredningen för t. f. preceptorerna föreslagna

beloppet av 10 400 kronor för år. Härå torde några extra lönetillägg

icke böra utgå. När större erfarenhet vunnits beträffande de biträdande

lärarna, torde det kunna övervägas, huruvida icke arvodet för sådana, som

innehava docentkompetens, bör höjas närmast till samma belopp som utgår

till docentstipendiater.

Departementschejen har för egen del anfört bland annat följande.

När statsmakterna i fjol hade att taga ställning till frågan om de naturvetenskapliga

sektionernas personalorganisation med hänsyn till forskningens

behov, intog dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet och även

riksdagen den ståndpunkten, att de akademiska lärar- och forskarbefattningarna

av lägre grad än professurer inom dessa sektioner borde utgöras

huvudsakligen av ordinarie laboratorer, biträdande lärare och assistenter.

(Jag bortser i detta sammanhang från docenter och amanuenser.) De förstnämnda

befattningarna borde förekomma i fråga om särskilda ämnesgrenar

av sådan vikt, att de rimligen borde få fast anställda företrädare utan att

likväl professurer för närvarande kunde anses motiverade. Det betonades

i detta sammanhang såsom i hög grad angeläget, att antalet fasta torskarbefattningar

ökades. Biträdande lärare borde anställas i de fall, då behov

förelåge att från en professor avlasta en del av den rent elementära undervisningen.

Assistenterna slutligen avsågos skola biträda professorerna vid

forskning och den mindre kvalificerade undervisningen på lågstadiet.

Universitetsberedningen har i sitt nu föreliggande betänkande till prövning

upptagit icke blott behovet av nya lärar- och forskarbefattningar

särskilt inom de teologiska och juridiska fakulteterna samt de filosofiska

fakulteternas humanistiska sektioner utan även frågan om de biträdande

lärarnas ställning i fråga om anställningsvillkor, undervisningsskyldighet,

tillsättning m. m., till vilken fråga statsmakterna i fjol icke togo slutlig

ställning. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgått,

har universitetsberedningen tänkt sig en ombildning av de biträdande

lärarbefattningar, med vilka äro förenade »huvudsysslearvoden»

(8 000 kronor), till en hittills icke företrädd typ av lärartjänster, som borde

benämnas preceptorat. Preceptoraten skulle enligt beredningens förslag vara

såväl undervisningsbefattningar som forskarbefattningar. Innehavarna av

dessa befattningar skulle sålunda dels svara för den rent elementära undervisningen,

ofta av propedeutisk karaktär, dels kunna övertaga en del av

professorernas mera kvalificerade undervisning på lågstadiet, dels ock förrätta

examination i erforderlig utsträckning. Till preceptorer borde därför

— anser beredningen — förvärvas personer, som ådagalagt både framstående

vetenskaplig skicklighet och framstående undervisningsskicklighet.

Som allmän norm syntes böra uppställas god docentkompetens och såsom

lämpligaste kandidater lill preceptoraten angiver beredningen tidigare

docentstipendiater. Preceptorerna borde få bättre ekonomiska villkor än

dessa.

Universitetsberedningens förslag synes ur de synpunkter man enligt min

nyss angivna uppfattning bör anlägga icke i allo tillfredsställande. Kanslern

har i sitt yttrande på ett enligt min mening övertygande sätt påvisat

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 247.

de svagheter, som vidlåda förslaget. Det synes mig sålunda vara svårt att

av preceptorerna fordra betydande vetenskapliga kvalifikationer — beredningen

har själv angivit tidigare docentstipendiater såsom lämpligaste kandidater

— samtidigt som befattningarna överlag skulle givas en tillfällig

karaktär. I realiteten skulle nog också, såsom kanslern framhållit, rörligheten

hos de föreslagna befattningarna i praktiken icke kunna upprätthållas.

Beredningen har tydligen själv varit medveten härom, då den avvisat

tanken på en maximering av anställningstiden med hänvisning till det orimliga

i »att personer med upp till 13 års universitetstjänstgöring ovillkorligen

och vid en tidpunkt, som ej kunde rubbas av praktiska hänsyn, skulle

drivas över till annan verksamhet, då de normalt uppnått en ålder, vid

vilken denna övergång bleve ytterst vansklig».

Grunden till, att universitetsberedningens förslag sålunda icke ur alla

synpunkter framstår såsom tillfredsställande, synes vara att söka i den

omständigheten, att beredningen sökt få till stånd en enhetlig tjänstetyp

för arbetsuppgifter, vilka med större fördel borde kunna fördelas på två

kategorier av befattningshavare. Principiellt sett synas sålunda mera kvalificerade

uppgifter i undervisningens och forskningens tjänst, i den mån

professurer icke inrättas för ändamålet, böra anförtros åt innehavare av

fasta befattningar, medan för mindre kvalificerade uppgifter mera rörliga

befattningar inrättas. Kanslerns förslag i detta hänseende förefaller mig

utgöra en lämplig lösning av problemet och ansluter sig nära till det förslag,

som i fjol accepterades för de naturvetenskapliga disciplinernas vidkommande.

Jag anser mig således böra förorda, att befattningar i laborators

löne- och tjänsteställning inrättas även för andra än naturvetenskapliga och

medicinska discipliner. Dessa nya tjänster synas lämpligen såsom kanslern

föreslagit böra benämnas preceptorat.

Ordinarie preceptorat synas för närvarande böra inrättas endast i begränsad

omfattning med hänsyn till den väntade bristen på fullt kompetenta

sökande i många ämnen. Ett successivt inrättande av dessa befattningar

torde även öka möjligheterna för en god rekrytering. Preceptorsbefattningar

torde böra i första hand komma i fråga för att representera

ett relativt självständigt ämnesområde inom en av professor företrädd

disciplin eller ersätta professor i sådana ämnen, där professur av en eller

annan anledning icke finnes.

Av vad jag i det föregående anfört torde framgå, att jag i likhet med

kanslern anser, att den nuvarande typen av biträdande lärare alltjämt bör

bibehållas. Enligt min mening böra dock även dessa lärare — till skillnad

från assistenterna, vilka som regel torde vara licentiater — såvitt möjligt

ha docentkompetens, ehuru sådan kompetens i nuvarande rekryteringsläge

icke torde kunna föreskrivas såsom undantagslöst villkor. Med hänsyn

härtill torde man tills vidare böra räkna med två kategorier av biträdande

lärare — docentkompetenta och icke docentkompetenta. Den sistnämnda

kategorien, som närmast motsvarar de nuvarande biträdande lärarna och

de av beredningen föreslagna t. f. preceptorerna, torde böra erhålla ett

arvode av 9 6G0 kronor, motsvarande det arvodesbelopp, som med hänsyn

till den i årets statsverksproposition förordade arvodesregleringen borde

tillkomma de nuvarande biträdande lärarna med ett grundarvode av 8 600

kronor. Till docentkompetenta biträdande lärare torde dessutom böra utgå

ett tilläggsarvode av sådan storlek, att det totala arvodet för denna kate
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr %li7. 31

gori av befattningshavare kommer att motsvara de löneförmåner, som tillkomma

en docentstipendiat.

Frågan om tjänste- och familjepension för de biträdande lärarnas vidkommande

synes mig böra upptagas först i samband med en kommande

reglering av docent- och forskarstipendiaternas avlönings- och pensionsförhållanden.

Beträffande tillsättningen av arvodesavlönade biträdande lärare samt

deras tjänstgöringsskyldighet torde i stort sett nuvarande bestämmelser

alltjämt böra gälla. Liksom nu bör det emellertid ankomma på kanslern

att meddela de ytterligare föreskrifter, som i detta avseende kunna bli

erforderliga.

Frågan om inrättande av särskilda s. k. pedagogiska lektorat anser jag

icke för närvarande böra upptagas till prövning. Detta torde böra ske först

i samband med pågående utredningar angående lärarutbildningen.

Jag återkommer i det följande till frågan om inrättande av nya lektorat

i främmande språk samt nya assistent- och amanuenstjänster.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att befattningar i laborators

löne- och tjänsteställning böra inrättas även för andra än de

naturvetenskapliga och medicinska disciplinerna; dessa nya tjänster synas

lämpligen böra benämnas preceptorat. Utskottet är även ense med departementschefen

därom, att ordinarie preceptorat för närvarande böra inrättas

endast i begränsad omfattning och komma i fråga i första hand

för att representera ett relativt självständigt ämnesområde inom en av.

professor företrädd disciplin eller ersätta professor i sådana ämnen, där

professur icke finnes.

Utskottet biträder jämväl vad departementschefen föreslagit beträffande

biträdande lärare och tillstyrker, att löneförmånerna till dessa befattningshavare

komma att utgå med av departementschefen förordade belopp.

I övrigt har vad departementschefen i detta sammanhang anfört och

föreslagit icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

VI. Teologiska fakulteterna.

Kungl. Maj:ts under detta avsnitt framlagda förslag beträffande lärarkrafterna

vid de teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund innebär sammanfattningsvis

följande.

1. Teologiska fakulteten i Uppsala.

Förändring från och med nästa budgetår av en befattning som biträdande

lärare i religionshistoria, gemensam för de teologiska och filosofiska

fakulteterna, med ett grundarvode av 8 600 kronor till en ordinarie preceptorstjänst

i ämnet;

inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som iorste

assistent i exegetik;

XJUkottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 24.7.

inrättande från och med budgetåret 1948/49 av en professur i kyrkohistoria

med missionshistoria;

inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som andre

amanuens vid det teologiska seminariet, därvid ett nu utgående årligt

bibliotekariearvode å 500 kronor bortfaller; samt

en ökad medelsanvisning från och med nästa budgetår under vederbörande

anslagspost i avlöningsstaten med 4 000 kronor för bestridande av

kostnader för viss kursverksamhet.

2. Teologiska fakulteten i Lund.

Inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som biträdande

lärare i religionshistoria, gemensam för teologiska och filosofiska fakulteterna;
inrättande

från och med nästa budgetår av en professur i religionsfilosofi;
omändring

av professuren i teologisk encyklopedi och teologiska prenotioner

till en professur i religionshistoria med religionspsykologi;

inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som förste

assistent i exegetik;

inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som förste

amanuens vid institutionen för kyrklig folklivsforskning; samt

en ökad medelsanvisning från och med nästa budgetår under vederbörande

anslagspost i avlöningsstaten med 5 000 kronor för bestridande av kostnader

för viss kursverksamhet.

Beträffande de föreslagna befattningarna som preceptor (i Uppsala) och

biträdande lärare (i Lund) i religionshistoria samt den föreslagna professuren

i kyrkohistoria med missionshistoria i Uppsala inhämtas av statsrådsprotokollet

närmare följande.

För närvarande finnes vid vardera fakulteten en professur i religionshistoria,

varjämte i Uppsala genom beslut av 1946 års riksdag

inrättats en biträdande lärarbefattning i ämnet, gemensam för teologiska

fakulteten och humanistiska sektionen. Teologiska fakulteten i Uppsala

har hos universitetsberedningen framställt önskemål om att denna

befattning förvandlas till en professur i religionshistoria inom filosofiska

fakulteten. Till stöd härför åberopas ett av professorn i religionshistoria

med religionspsykologi G. Widengren avgivet yttrande.

Framlidne professorn i teologisk encyklopedi och teologiska prenotioner

vid Lunds universitet E. Briem har däremot ansett det viktigare, att religionspsykologien,

vilket ämne representerades av samma professur, bereddes

en självständig ställning.

Universitetsberedningen föreslår för sin del, att befattningen som biträdande

lärare i religionshistoria i Uppsala förändras till en professur i

religionshistoria inom den filosofiska fakultetens humanistiska sektion.

Vid Lunds universitet föreslås tills vidare endast ett preceptorat i religionshistoria,

gemensamt för teologiska och filosofiska fakulteterna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr QJf7.

Kanslern tillstyrker beredningens förslag.

Departementschefen har funnit erforderligt, att ämnena religionshistoria,

religionspsykologi och religionsfilosofi erhålla en förstärkt ställning vid universiteten,

men han har ansett varken ämnets omfattning eller antalet

studerande för närvarande nödvändiggöra en dubblering av professurerna

i religionshistoria.

Önskemål om upprättande av nya professurer i kyrkohistoria ha

framförts såväl av professorerna i kyrkohistoria i Uppsala och Lund som av

teologiska fakulteten i Uppsala. Samma fakultet har även framfört önskemål

om en professur i missionshistoria. Professorn i kyrkohistoria vid Lunds

universitet har föreslagit, att nämnda professur skulle uppdelas, varvid den

ena professuren skulle inrättas i kyrkohistoria med symbolik och den andra

skulle taga särskild hänsyn till missionshistorien.

Ämnet missionshistoria finnes för närvarande endast företrätt vid Uppsala

universitet genom den för professorn K. B. Westman inrättade personliga

professuren i missionshistoria och ostasiatisk religionshistoria, vilken

helt bekostas av svenska kyrkans missionsstyrelse. I Lund har undervisning

och examination i missionshistoria bestritts genom medel, som ställts till

förfogande av svenska kyrkans missionsstyrelse. På privat väg ha medel insamlats

för en professur i missionshistoria i Uppsala till ett belopp av

285 000 kronor och i Lund till ett belopp av 320 000 kronor.

Universitetsberedningen föreslår, att professor Westmans personliga professur

vid Uppsala universitet vid dennes avgång år 1948 förändras till en

ordinarie professur i kyrkohistoria med missionshistoria. Om donationsfonderna

inom överskådlig tid kunna bära särskilda professurer i missionshistoria

borde den nu föreslagna professuren ändras till en professur i enbart

kyrkohistoria. För undervisningen i missionshistoria i Lund föreslås

ett särskilt kursanslag.

Teologiska fakulteten i Land och kanslern ha tillstyrkt förslaget men

ifrågasatt, huruvida icke professuren borde benämnas »professur i kyrkohistoria,

särskilt missionshistoria».

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid våra akademiska lärosäten finnes för närvarande endast en professur,

i vilken ämnet missionshistoria ingår, nämligen den förut omförmälda personliga

professuren för professorn K. B. Westman i missionshistoria och ostasiatisk

religionshistoria vid teologiska fakulteten i Uppsala. Denne torde

komma att avgå från sin professur senast med utgången av juni månad 1948.

Av den i ärendet förebragta utredningen har jag blivit övertygad om

angelägenheten av att ämnet missionshistoria vid Westmans avgång beredes

en fastare ställning som forsknings- och undervisningsämne vid universitetet

genom inrättande av en ordinarie professur i ämnet. Med hänsyn

till det nära sambandet mellan detta ämne och ämnet kyrkohistoria torde

en dylik professur böra omfatta båda dessa ämnen. Lämpligheten härav

3 — Bihang till riksdagens protokoll 191^7. 6 saml. Nr 2^7.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

har också allmänt vitsordats. Däremot ha delade meningar framträtt rörande

professurens avvägning mellan dessa båda ämnesområden. För egen

del ansluter jag mig till universitetsberedningens förslag, att professuren

bör benämnas »kyrkohistoria med missionshistoria», varvid sålunda det

bör ankomma på professurens innehavare att meddela undervisning och

förrätta examination jämväl i sistnämnda ämne. Vid mitt här angivna ställningstagande

har jag beaktat det förhållandet, att — enligt vad jag under

hand inhämtat — vissa garantier numera lära ha ställts för att genom den

av beredningen omförmälda insamlingen en professur i enbart missionshistoria

i en framtid skall kunna komma till stånd.

Den av mig sålunda förordade professuren torde — såsom av det anförda

framgår — böra inrättas först från och med budgetåret 1948/49. Med hänsyn

till den tidsutdräkt, varmed tillsättningar av professorsbefattningar ofta

är förenad, har jag emellertid ansett frågan härom redan nu böra underställas

riksdagen.

I motionerna I: 345 samt II: 502 har som förut nämnts yrkats, att nyssnämnda

professur borde benämnas »professur i kyrkohistoria, särskilt missionshistoria».

Därvid har i motionen II: 502 anförts i huvudsak följande.

Med stor tillfredsställelse ha vi hälsat det förslag i propositionen angående

universiteten, där Kungl. Maj:t vill ge missionshistorien en fastare

ställning i svenskt universitetsväsen. I propositionen framlägges för detta

syfte förslag om inrättande av en professur i ämnet kyrkohistoria med

missionshistoria vid universitetet i Uppsala.

Emellertid synas i förslaget ej tillräckliga garantier föreligga för att genom

den föreslagna professuren missionshistoriens ställning verkligen tryggas.

Framför allt synes motiveringen långt ifrån säkerställa professuren

som missionshistorisk disciplin. Den utgår nämligen från förutsättningar,

om vilka — sedan universitetsberedningen framlagt sitt betänkande —

meddelande lämnats »under hand» och vilka enligt propositionen skulle innebära

att »vissa garantier numera lära ha ställts för en donationsprofessur

i ämnet missionshistoria».

Genom att Kungl. Maj:t lagt detta underhandsmeddelande till grund för

motiveringen till sitt förslag på denna punkt har förslaget kommit att gå

ut på en professur i kyrkohistoria med ämnet missionshistoria närmast

som ett interim, intill dess den egentliga professuren i missionshistoria kan

upprättas som en donationsprofessur. Huvudvikten i fråga om kompetens

kommer icke att läggas vid missionshistorien. Därigenom skjutes det önskemål,

som Kungl. Maj:t i propositionen vill tillmötesgå, nämligen att ge

missionshistorien en fastare ställning, åt sidan.

De medel, som skulle utgöra garantier för en donationsprofessur i ämnet

missionshistoria i Uppsala, äro dessutom så otillräckliga, att det synes

ytterst vanskligt att ens för framtiden bygga en professur som denna på

donerade medel. De för den tilltänkta professuren i Uppsala tillgängliga

medlen uppgå ännu icke till 200 000 kronor. Då för en liknande professur i

Lund en insamling sedan 1918 ej kommit upp till högre belopp än 325 000

kronor, d. v. s. knappt hälften av vad som erfordras, synes genom det förslag,

som framlagts, propositionens syfte ej kunna förverkligas inom rimlig

tid.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 347. 35

Detta syfte synes oss endast kunna säkerställas genom den benämning

på professuren, som föreslagits i tre av de utlåtanden, som avgivits i anledning

av universitetsberedningens betänkande. Således har styrelsen för

Sveriges förenade studentkårer efter att ha inhämtat de universitets- och

högskolestuderandes synpunkter i sitt yttrande till Kungl. Maj:t den 31

januari 1947 anfört, att det »med hänsyn till vad beredningen anför om

den missionshistoriska disciplinens betydelse» vore »både konsekvent och

önskvärt, att professuren benämnes professur i kyrkohistoria, särskilt missionshistoria».

I allt väsentligt liknande synpunkter ha anförts i motionen I: 345.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har universitetsberedningen

föreslagit, att den nuvarande för de teologiska och filosofiska fakulteterna

gemensamma befattningen som biträdande lärare i religionshistoria vid universitetet

i Uppsala skulle förändras till en professur i ämnet inom den

filosofiska fakulteten. Departementschefen har för sin del förordat, att

nämnda befattning omvandlas till ett ordinarie preceptorat i religionshistoria

gemensamt för de bägge angivna fakulteterna. Utskottet, som ansett

sig böra biträda departementschefens förslag, vill emellertid erinra

om det allt mera framträdande behovet av en professur i religionshistoria

inom den filosofiska fakulteten. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t

har sin uppmärksamhet riktad på frågan, huruvida den kommande utvecklingen

icke minst beträffande antalet studerande i ämnet religionshistoria

inom filosofiska fakulteten kan anses motivera en omvandling

av den nu inrättade preceptorsbefattningen till en enbart för filosofiska

fakulteten avsedd professur.

Departementschefen har föreslagit, att den personliga professuren för

professorn K. B. Westman i missionshistoria och ostasiatisk religionshistoria

vid Uppsala universitet vid dennes avgång år 1948 förändras till

en ordinarie professur i kyrkohistoria med missionshistoria. Departementschefen

har framhållit, att han vid sitt ställningstagande till professurens

benämning beaktat, att vissa garantier numera lära hava ställts för att

genom den av universitetsberedningen omförmälda insamlingen en professur

i enbart missionshistoria i en framtid skall kunna komma till stånd. I

motionerna I: 345 samt II: 502 har yrkats, att professuren skulle benämnas

»professur i kyrkohistoria, särskilt missionshistoria».

Utskottet vill för sin del — i anslutning till vad departementschefen

anfört — understryka önskvärdheten av att framdeles erhålles en professur

i enbart missionshistoria. Med anledning av vad i ovannämnda motioner

anförts anser sig utskottet, som biträder departementschefens förslag i

fråga om professurens benämning, böra framhålla angelägenheten av

att vid tillsättandet av denna professur iakttages, att av den blivande

innehavaren av befattningen kräves jämväl fullgod kompetens i missions
-

Utikottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

ZJUkottet.

36 Statsutskottets utlåtande nr 2J{!.

historia. På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit avstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 345 samt II: 502.

Till vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande de teologiska

fakulteterna i Uppsala och Lund vill utskottet giva sin anslutning.

VII. Förbättring av den praktiska utbildningen

för blivande präster.

Under förevarande avsnitt (s. 78—98) har departementschefen — i anledning

av förslag i ämnet dels av biskopen Y. Brilioth i egenskap av särskilt

tillkallad utredningsman, dels ock av de s. k. prästutbildningssakkunniga

— förordat viss omläggning av den praktiska utbildningen för blivande

präster, i huvudsak innebärande, att de praktiska övningarna utsträckas

till att omfatta två terminer i stället för, såsom för närvarande är

fallet, endast en. Härigenom skulle utrymme beredas även för sådana för

en församlingspräst så viktiga ämnen som samhällslära och psykologi med

psykiatri, vilka för närvarande icke obligatoriskt ingå i utbildningen. Härvid

borde enligt departementschefens mening eftersträvas att få till stånd

en dylik förlängning av den praktiska utbildningen utan någon utsträckning

av den nuvarande sammanlagda studietiden. Det syntes därför böra

ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles närmare överväga vilka åtgärder,

som kunde befinnas möjliga och lämpliga att vidtaga i fråga om en avkortning

av studietiden för de teoretiska ämnena. Dessa frågor voro icke

av beskaffenhet att böra underställas riksdagen. Med hänsyn till vad sålunda

anförts och till behovet av en viss övergångstid för genomförandet

av ifrågakommande ändringar av gällande examensstadgar m. m. har departementschefen

utgått ifrån att en ny studieordning för prästutbildningen

icke borde vinna tillämpning förrän från och med budgetåret 1948/49.

Kungl. Maj:t borde därför erhålla riksdagens medgivande att — med tilllämpning

tidigast från och med sagda budgetår — vidtaga erforderliga åtgärder

för en utsträckning av den praktiska prästutbildningen i huvudsaklig

enlighet med vad departementschefen sålunda förordat. Departementschefen,

som ansett slutligt förslag beträffande merkostnaderna för den ifrågasatta

reformen böra underställas först 1948 års riksdag, har preliminärt

beräknat dessa merkostnader till 36 000 kronor, varav 18 500 kronor för

Uppsala universitet och 17 500 kronor för Lunds universitet.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

under detta avsnitt anfört och föreslagit.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr %47.

37

VIII. Juridiska fakulteterna.

Kungl. Maj:t har förelagt riksdagen följande förslag med avseende å personalen

vid de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund:

1. Juridiska fakulteten i Uppsala.

Principbeslut om förändring av professuren i nationalekonomi med finansrätt

till en professur i finansrätt med finansvetenskap;

beslut om att för bestridande av grundarvodet för den med filosofiska

fakulteten gemensamma befattningen som biträdande lärare i nationalekonomi

icke längre skall tagas i anspråk ett av fakultetens docentstipendier;

principbeslut om inrättande av en professur i allmän rättslära med rättsfilosofi;
förändring

från och med nästa budgetår av professuren i rättshistoria

till en professur i rättshistoria med romersk rätt;

förändring från och med nästa budgetår av professuren i civilrätt med

romersk rätt till en professur i civilrätt med internationell privaträtt;

förändring från och med nästa budgetår av professuren i civilrätt med

internationell privaträtt till en professur i enbart civilrätt;

inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som förste

amanuens, därvid ett nu utgående årligt bibliotekariearvode å 500 kronor

bortfaller; samt

ökning från och med nästa budgetår av vederbörande anslagspost i avlöningsstaten

med 19 100 kronor för bestridande av kostnader för viss

kursverksamhet.

2. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Inrättande från och med nästa budgetår av en professur i finansrätt och

finansvetenskap;

förändring från och med nästa budgetår av den nuvarande professuren i

nationalekonomi med finansrätt till en professur i enbart nationalekonomi,

därvid professuren överföres till den filosofiska fakulteten;

förändring från och med nästa budgetår av den nuvarande befattningen

som biträdande lärare i nationalekonomi och finansrätt, till en dylik befattning

i enbart nationalekonomi, därvid grundarvodet, nu 10 900 kronor,

minskas till det för biträdande lärare normala, varjämte förutsättes, att nuvarande

anordning, varigenom ett av fakultetens docentstipendier tages i

anspråk såsom bidrag till bestridande av arvodet, slopas;

principbeslut om inrättande av en professur i allmän rättslära med rättsfilosofi;
inrättande

från och med nästa budgetår av en befattning som förste

amanuens; samt

ökning från och med nästa budgetår av vederbörande anslagspost i avlöningsstaten

med 15 100 kronor för bestridande av kostnader för viss kursverksamhet.

Beträffande motiveringarna till förslagen torde få hänvisas till s. 99—118

i statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 247.

IX. Filosofiska fakulteterna.

1. De humanistiska sektionerna.

Vad Kungl. Maj:t under rubriken »De humanistiska sektionerna» föreslagit

riksdagen innebär sammanfattningsvis följande.

Uppsala universitet.

Nya professurer fr. o. m. den 1 juli 1947:

1 i geografi genom uppdelning av den nuvarande i en professur i geografi,

särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi samt en i geografi, särskilt

naturgeografi,

1 i litteraturhistoria med poetik,

1 i engelska språket.

Principbeslut om nya professurer framdeles:

1 genom uppdelning av den nuvarande i pedagogik i en professur i psykologi

och en i pedagogik och pedagogisk psykologi,

1 i modem politisk och social historia,

1 i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk,

1 i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning i stället för nuvarande personliga

professur i nordisk ortnamnsforskning,

1 i franska språket och litteraturen,

1 i fonetik samt

förändring av den nuvarande professuren i engelska språket vid nästa inträffande

ledighet till en professur i engelska språket och engelskspråkig

litteratur.

Övriga förändringar:

1 ordinarie befattning som preceptor i ekonomisk historia,

8 nya universitetslektorer i främmande språk (engelska, spanska, italienska,

holländska, polska, tjeckiska, finska, norska),

7 förste assistenter,

5 förste amanuenser,

8 andre amanuenser,

indragning av tre tredje-amanuensarvoden samt

anvisande av kursanslag å tillhopa 16 000 kronor, varav 4 000 kronor

avses för kurser inom klassisk fornkunskap och antikens historia.

Lunds universitet.

Nya professurer fr. o. m. den 1 juli 194-7:

1 i geografi genom uppdelning av den nuvarande i en professur i geografi,

särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi, samt en i geografi, särskilt

naturgeografi,

1 i litteraturhistoria med poetik.

Ändrad benämning på professur fr. o. m. den 1 juli 1947:

professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk språkforskning ändras

till professsur i jämförande språkforskning, särskilt indo-europeisk.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf7.

Principbeslut om nya professurer framdeles:

1 genom uppdelning av den nuvarande professuren i pedagogik och psykologi

i en professur i psykologi och en i pedagogik och pedagogisk psykologi,

1 i modem politisk och social historia,

1 i franska språket och litteraturen,

1 i engelska språket och engelskspråkig litteratur,

1 i fonetik.

Övriga förändringar:

1 ordinarie befattning som preceptor i ekonomisk historia,

1 biträdande lärare i engelska,

10 nya universitetslektorer i främmande språk (engelska, spanska, italienska,

holländska, ryska, polska, tjeckiska, finska, danska, norska); indragning

av nuvarande arvode (6 000 kronor) som biträdande lärare i ryska,

6 förste assistenter,

1 andre assistent,

1 förste amanuens,

4 andre amanuenser,

indragning av två arvoden till tredje amanuenser samt

anvisande av kursanslag å tillhopa 20 000 kronor, varav 4 000 kronor

avses för kurser inom klassisk fornkunskap och antikens historia och

4 000 kronor för kursundervisning i fonetik.

Beträffande de närmare motiveringarna till ifrågavarande förslag hänvisas,

i den mån desamma ej framgå av den följande redogörelsen, till

statsrådsprotokollet, s. 121—167.

Klassisk fornkunskap och antikens historia.

Departementschefen har anfört följande.

Det synes angeläget, att professorerna i ämnet klassisk fornkunskap och

antikens historia vid statsuniversiteten befrias från den omfattande kursundervisning

i antikens kulturella och historiska utveckling ävensom i

antikens historia, som nu tillkommer dem. Jag är emellertid icke för närvarande

beredd att — på sätt vid remissbehandlingen ifrågasatts — föreslå

inrättandet av mera fasta lärartjänster för omhänderhavandet av den här

avsedda undervisningen. I likhet med kanslern finner jag det lämpligt att

tills vidare beräkna en särskild medelsanvisning härför i enlighet med beredningens

förslag. Jag förordar alltså, att för nästa budgetår anvisas ett

anslag av 4 000 kronor till vartdera universitetet för ifrågavarande ändamål.

Vid bifall härtill böra vederbörande anslagsposter till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, i universitetens avlöningsstater

uppräknas med motsvarande belopp.

Till stöd för det i motionerna 1:350 och II: åOJf gjorda yrkandet om beviljande

— i stället för ifrågavarande kursansläg — av ett arvode å 4 032

kronor åt en förste amanuens vid vartdera universitetet har anförts i

huvudsak följande.

För en tillfredsställande undervisning i ämnet klassisk fornkunskap och

antikens historia ha vederbörande ämnesrepresentanter och humanistiska

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 2It7.

sektionerna vid vartdera universitetet framhållit det trängande behovet av

en biträdande lärare samt för en effektiv vård av universitetens numera

betydande antiksamlingar det likaledes trängande behovet av en förste

amanuens.

Departementschefen har förklarat sig icke för närvarande beredd att

föreslå inrättandet av mera fasta lärartjänster för omhänderhavandet av

den avsedda undervisningen. Undervisningsbördan i ämnet klassisk fornkunskap

och antikens historia är mycket stor, enär ämneslärarna icke endast

meddela undervisning i ifrågavarande examensämnen utan jämväl

i examensämnena historia och konsthistoria, vad antiken angår. Risk föreligger

att sistnämnda undervisning ej kan upprätthållas, därest ej en biträdande

lärartjänst inrättas. Då departementschefen ej helt avvisat förslaget

om inrättande av en dylik tjänst vilja vi emellertid för närvarande

icke föreslå dess inrättande, men understryka önskvärdheten att undervisningsbehovet

i berörda hänseende snarast tillf redsställes.

Däremot vilja vi föreslå att en förste amanuenstjänst i ämnet klassisk

fornkunskap och antikens historia redan nu inrättas vid vartdera universitetet,

så mycket mer som inrättandet av en dylik tjänst kan ske praktiskt

taget inom ramen för av departementschefen förordade anslag. Det

har visat sig att det förordade kursanslaget på 4 000 kronor till vartdera

universitetet ej kan användas för avsett ändamål, då någon oavlönad eller

ostipendierad lärarkraft med erforderlig kompetens ej står till förfogande.

Utökat med 32 kronor skulle anslaget däremot på ett effektivt sätt kunna

användas för ett annat ändamål, nämligen som arvode åt en förste amanuens

vilken, som ovan anförts, i lika hög grad som en biträdande lärare

är av behovet påkallad.

Egyptologi. Departementschefen har anfört följande.

Utan att vilja underskatta egyptologiens betydelse ur den humanistiska

forskningens synpunkt hyser jag likväl en viss betänksamhet inför

förslaget att inrätta en ordinarie lärostol i detta ämne. Med hänsyn till

ämnets särart synes det vara tveksamt, huruvida kompetenta sökande till

en sådan professur alltid skulle kunna påräknas. Det torde också kunna

ifrågasättas, huruvida icke egyptologien med sin starkt museala inriktning

skulle kunna erhålla en fullgod representation inom svensk humanistisk

forskning och svenskt kulturliv även genom en mera direkt anknytning till

ett centralt arkeologiskt museum. Jag erinrar i detta sammanhang om pågående

utredning rörande frågan om upprättande av ett dylikt museum

för medelshavsländerna och främre Orienten. Jag anser mig sålunda icke

för närvarande böra biträda universitetsberedningens förslag om inrättande

av en ordinarie professur i förevarande ämne.

Nordi sk och jämförande folklivsforskning. Departementschefen

har i likhet med kanslern icke funnit tillräckliga skäl

att biträda av universitetsberedningen framlagt förslag om inrättande av

en befattning som förste assistent vid institutionen för folklivsforskning i

Lund. Enligt beredningens uppfattning vore densamma erforderlig för tillgodoseende

av behovet av undervisning på ifrågavarande område.

I motionen 1:337 har, såsom nämnts, yrkats, att ifrågavarande befattning

måtte inrättas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 27^7.

Nordiska språk. Till stöd för det i motionen 1: 336 framställda

yrkandet om inrättande av en förste amanuensbefattning vid seminariet

för nordisk ortnamnsforskning har anförts i huvudsak följande.

Genom beslut den 7 september 1945 föreskrev Kungl. Maj:t angående

ett av riksdagen för budgetåret 1945/46 beviljat anslag å 60 000 kronor

till arvoden åt tredje amanuenser vid bland annat universiteten att fyra

dylika arvoden skulle utgå till humanistiska sektionen vid Uppsala universitet.

Seminariet för nordiska språk erhöll härvid arvode till en amanuens.

Kanslern förordnade den 23 oktober 1945 att det för seminariet i

nordiska språk avsedda arvodet skulle tills vidare under budgetåren

1945/46 och 1946/47 i stället utgå till seminariet för nordisk ortnamnsforskning.

För undervisningen i seminariet för nordisk ortnamnsforskning och proseminariet

i ortnamnsforskning hade dessförinnan avsaknaden av bibliotekarie

och amanuens länge medfört stora olägenheter. Tillströmningen av

elever till undervisningen i ämnet nordisk ortnamnsforskning är stor. Antalet

deltagare i seminariet och proseminariet har sedan flera år varit

över 60. Till seminariet hör ett värdefullt bibliotek, för närvarande omfattande

cirka 8 000 volymer, förvärvade dels genom inköp, dels, och framför

allt, genom donationer. Biblioteket innehåller även en kartsamling. Materialet

för undervisningen i ortnamnsforskning hämtas ur det i samma

våning belägna svenska ortnamnsarkivets vetenskapliga samlingar. För

skötsel och vård av det ständigt växande seminariebiblioteket, för handledning

av särskilt de yngre eleverna, för utlåning av böcker och arkivalier

ur svenska ortnamnsarkivet såväl under pågående seminarieövningar som

eljest under dagarna och för utskrivning av materiallistor till övningarna

och meddelanden till deltagarna erfordras oundgängligen en medhjälpare.

Denne skulle sålunda såsom den hittillsvarande tredje amanuensen tjänstgöra

både som bibliotekarie och amanuens.

I proposition nr 272 angående vissa anslag till universiteten tillstyrker

departementschefen universitetskanslerns förslag om inrättande av en

förste amanuensbefattning vid seminariet för nordiska språk i Uppsala. Vid

universitetsberedningens behandling av frågor rörande personalförstärkning

vid de olika institutionerna har ledaren för seminariet i nordisk ortnamnsforskning,

professor Sahlgren, framhållit nödvändigheten av att seminariet

erhåller en förste amanuens i stället för den nu tjänstgörande tredje amanuensen,

som visat sig vara av mycket stort värde för institutionen men

som med sin begränsade tjänstgöring hunnit utföra endast de mest överhängande

arbetsuppgifterna. Universitetsberedningen har i sitt betänkande

(II: s. 95) förordat inrättandet av en amanuenstjänst, knuten till ämnet

nordisk ortnamnsforskning.

I nyssnämnda proposition bär emellertid icke föreslagits någon amanuens

för ämnet nordisk ortnamnsforskning.

Romanska språk. Engelska språket. Departementschefen

har beträffande de av honom föreslagna nya professurerna i ifrågavarande

ämnen anfört följande.

Jag har ansett mig böra i likhet med kanslern i huvudsak ansluta

mig till universitetsberedningens förslag. Jag förordar således i princip,

att vid vartdera universitetet inrättas ytterligare en professur i »franska

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 247.

språket och litteraturen» respektive »engelska språket och engelskspråkig

litteratur». Med hänsyn till vikten av att säkra en fullgod rekrytering till

de nya lärostolarna, torde nu endast principbeslut böra fattas rörande den

ifrågasatta uppdelningen av professurerna i romanska språk samt den ena

av professurerna i engelska språket, lämpligen den i Lund. Den nuvarande

innehavaren av professuren i engelska språket vid universitetet i Uppsala

har gjort sig känd för sitt starka intresse just för den litteratur- och kulturhistoriska

sidan av ämnesområdet. Med hänsyn härtill synes den nya professur

i ämnet, som torde böra omedelbart inrättas vid detta universitet,

icke böra erhålla den av mig förordade nya benämningen utan avse »engelska

språket», medan i stället den hittillsvarande professuren vid dess nuvarande

innehavares avgång bör ändras till en professur i »engelska språket

och engelskspråkig litteratur». För Lunds universitets vidkommande synes

från och med nästa budgetår böra inrättas en befattning som biträdande

lärare i engelska.

Vid mitt ställningstagande till beredningens förslag beträffande romanska

språk har jag icke förbisett de från flera håll framkomna, starkt betonade

önskemålen om en eller flera fasta lärostolar inom vår högskoleorganisation

för de ibero-romanska språken. Dessa önskemål synas i främsta rummet ha

det mera praktiska syftet att främja våra kommersiella och kulturella förbindelser

med länder inom de spanska och portugisiska språkområdena,

icke minst Sydamerika. Dessa strävanden synas böra beaktas vid en utbyggnad

framdeles av högskolorna i Stockholm och Göteborg.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 356 och II: 506 om en uppdelning

av professuren i romanska språk i Uppsala har anförts bland annat följande.

Enligt motionärernas mening tala tungt vägande skäl för att på sätt

under ärendets beredning ifrågasatts även andra romanska språk än franskan

bli företrädda genom professur vid åtminstone något av våra statsuniversitet.

Dessa skäl göra sig med särskild styrka gällande beträffande

det spanska språket.

Rent kvantitativt sett intager spanskan en oomstridd ställning som

världsspråk. Det talas av fler människor än både tyska och franska. Spanskan

är nämligen riksspråk eller huvudspråk för icke mindre än 110 miljoner

människor, varav omkring 80 miljoner i Amerika och drygt 20 miljoner

i Europa. Resten kommer på forna och nuvarande spanska kolonier

i Asien och Afrika. Spanskan kan dessutom betraktas som en brygga till

det andra av de stora ibero-romanska språken, nämligen portugisiskan,

som talas av mer än 60 miljoner människor, varav över 40 miljoner i Brasilien.

Lägger man ihop de spanska och de portugisiska språkområdena,

finner man att dessa båda ibero-romanska språk tävla med ryskan om

tredje rummet bland världsspråken, närmast efter engelskan och de kinesiska

språken. Framhållas bör även, att de spansktalande folken ha en

starkare växtkraft än de europeiska kulturfolken i allmänhet.

Det spanska språkets betydelse för våra kommersiella förbindelser har

på senare tid alltmer uppmärksammats. De utomeuropeiska marknaderna

i allmänhet ha under en lång följd av år vuxit i relativ betydelse för vårt

näringsliv. Icke minst gäller detta den svenska handeln med Sydamerika.

Efterföljande tabell ger en föreställning om denna utveckling såvitt gäller

några av de viktigaste länderna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7. 43

Sveriges handel med några av de viktigaste latinamerikanska länderna

(miljoner kronor).

Totalom
-

Land

1939

Införsel

1945

1916

1939

Utförsel

1945

1916

sättning

1916

Argentina......

.... 48

108

218

34

91

128

346

Brasilien......

.... 38

66

122

15

41

74

196

Chile.........

..... 41

17

37

4

8

18

55

Mexiko........

..... 17

6

20

9

21

31

51

Venezuela......

.... 1

1

28

2

6

18

46

Uruguay.......

..... 7

15

23

6

9

12

35

Colombia......

.... 6

2

12

5

8

20

32

Även med Spanien och Portugal företedde vårt varuutbyte en stark

stegring under 1946 jämfört med såväl 1939 som 1945. Såväl från myndigheter

som från företag och organisationer inom näringslivet har understrukits

betydelsen för vårt industriella och kommersiella liv av en ökad tillgång

på personer med goda kunskaper i särskilt spanska språket.

Det spanska språket påkallar emellertid uppmärksamhet icke enbart ur

nu angivna synpunkt. Spanskan är nämligen icke endast ett viktigt kommersiellt

världsspråk. Det är också ett av de förnämsta kulturspråken.

1600-talets europeiska kultur- och litteraturhistoria torde näppeligen med

framgång kunna studeras utan beaktande av det då mycket framträdande

spanska inflytandet.

Enligt motionärernas bestämda uppfattning är tiden inne för att den

svenska universitetsorganisationen utformas med hänsyn till den betydelse

som sålunda i skilda avseenden tillkommer det spanska språket. Snara åtgärder

tarvas för att möjliggöra en utvidgad undervisning och forskning

inom detta ämne, varigenom förutsättningar skapas för tillkomsten av

lärare i spanska i våra skolor. I annat fall är det fara värt att vårt land

kommer betänkligt i efterhand i förhållande till andra länder, som redan

uppmärksammat det spanska språkets vikt och betydelse och dragit de

praktiska konsekvenserna härav. Det synes icke lämpligt att statsmakterna

avvakta en eventuell omorganisering av undervisningen i romanska

språk vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg. Det

torde emellertid vara till fyllest om tills vidare vid ett av statsuniversiteten

inrättas en professur med undervisningsskyldighet företrädesvis i spanska

språket. Denna lärostol synes böra upprättas redan fr. o. m. nästa budgetår.

I professuren bör av praktiska skäl jämväl ingå undervisningsskyldighet

i italienska språket. Med hänsyn till vad under remissbehandlingen

anförts föreslås att ifrågavarande professur förlägges till Uppsala universitet.

I gengäld synes den filologiska och litteraturhistoriska undervisningen

i franska alltjämt böra vara anförtrodd den nuvarande innehavaren

av professuren i romanska språk vid nämnda universitet.

Vad beträffar ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia delar

utskottet departementschefens uppfattning om angelägenheten av att professorerna

i detta ämne befrias från den omfattande kursundervisning i

antikens kulturella och historiska utveckling ävensom i antikens historia,

som nu tillkommer dem. Departementschefen har dock icke funnit sig beredd

att för närvarande föreslå inrättandet av mera fasta lärartjänster för

UUkottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

omhänderhavande av ifrågavarande undervisning utan i stället förordat

anvisande av ett särskilt kursanslag å 4 000 kronor vid vartdera universitetet.

Utskottet vill framhålla, att enligt utskottets mening utvecklingen

framdeles sannolikt kommer att kräva inrättandet av biträdande lärartjänster

för tillgodoseende av omförmälda undervisningsbehov. För närvarande

torde emellertid departementschefens förslag böra godtagas. Då

enligt vad utskottet inhämtat vissa svårigheter, särskilt i Lund, torde

föreligga att på avsett sätt kunna utnyttja kursanslaget, har utskottet

icke något att erinra mot att de till förfogande stående anslagsmedlen

enligt Kungl. Maj:ts beprövande må användas för tillgodoseende av ifrågavarande

ämnes behov på annat sätt, exempelvis genom anställande av

erforderlig amanuenshjälp. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionerna

I: 350 och II: 504 få anses besvarade.

I likhet med universitetskanslern och departementschefen har utskottet

icke funnit, att tillräckliga skäl blivit förebragta för inrättandet av en

förste assistentbefattning vid institutionen för folklivsforskning i Lund,

varför utskottet avstyrker bifall till det i motionen I: 337 framställda

yrkandet.

Utskottet är icke heller berett att utan närmare utredning i ämnet

tillstyrka att i enlighet med vad i motionen I: 336 påyrkats en förste

amanuensbefattning nu skulle inrättas vid seminariet för nordisk ortnamnsforskning.

Utskottet avstyrker därför bifall till denna motion.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att övertygande

skäl blivit anförda för en dubblering av de befintliga universitetsprofessurerna

i romanska och engelska språken.

Enligt departementschefens förslag skulle vid Uppsala universitet från

och med den I juli 1947 inrättas en ny professur i engelska, medan vad

Lunds universitet beträffar nu allenast skulle fattas principbeslut om inrättandet

av en ny professur i nämnda språk. Vid Lunds universitet har

departementschefen vidare föreslagit att från och med budgetåret 1947/48

skulle inrättas en biträdande lärarbefattning i engelska.

Vid sin prövning av förevarande fråga har utskottet i likhet med universitetskanslern

funnit sig böra förorda, att såväl beträffande Uppsala som

Lunds universitet nu allenast fattas principbeslut om upprättandet av nya

professurer i engelska, vilka på sätt departementschefen föreslagit böra

benämnas professur i »engelska språket och engelskspråkig litteratur». För

Uppsala universitets del — liksom för Lunds universitets vidkommande —

anser utskottet det erforderligt, att från och med budgetåret 1947/48 inrättas

en biträdande lärarbefattning i engelska.

Vad angår professurerna i romanska språk tillstyrker utskottet departementschefens

förslag att de nya professurerna, varom principbeslut nu

bör fattas, skola inrättas i »franska språket och litteraturen». Utskottet har

icke funnit sig berett att på sätt i motionerna I: 356 och II: 506 påyrkats

föreslå en dubblering av professuren i romanska språk i Uppsala redan från

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 2^7.

och med budgetåret 1947/48. Utskottet delar departementschefens uppfattning

att önskemålen om inrättandet av fasta lärostolar inom vår

högskoleorganisation för de ibero-romanska språken hava det mera praktiska

syftet att främja våra kommersiella och kulturella förbindelser med

länder inom de spanska och portugisiska språkområdena, särskilt Sydamerika,

samt att dessa strävanden synas böra beaktas vid en utbyggnad

framdeles av högskolorna i Stockholm och Göteborg. Med hänsyn härtill

avstyrker utskottet bifall jämväl till det i nyssnämnda motioner framställda

förslaget om uppdelning av uppsalaprofessuren i romanska språk i

en professur i romanska språk, särskilt franska och provensalska, och en

andra professur i romanska språk, särskilt spanska och italienska.

Enligt utskottets mening bör jämväl för Uppsala universitets del för

nästa budgetår till undervisning i fonetik beräknas ett kursanslag av 4 000

kronor.

Departementschefens under detta avsnitt i övrigt framlagda förslag har

utskottet funnit sig böra tillstyrka.

2. De matematisk-naturvetenskapliga sektionerna.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna

innebär sammanfattningsvis följande.

Uppsala.

Nya befattningar:

1 laborator i botanik, personlig för H. L. Skuja,

1 laborator i limnologi,

1 laborator i entomologi,

3 biträdande lärare,

2 förste assistenter,

1 andre assistent,

4 förste amanuenser.

Andra förändringar:

2 tjänster som museiassistent i A 23 uppflyttas till A 26 under beteckningen

förste museiintendent,

1 för S. Lundell personlig befattning som museiassistent uppflyttas till

A 23 under beteckningen museiintendent.

Lund.

Nya befattningar:

1 laborator i växtbiologi,

1 laborator i analytisk kemi,

1 laborator i fysikalisk kemi,

1 laborator i zoofysiologi,

1 biträdande lärare,

3 förste assistenter,

5 förste amanuenser.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets utlåtande nr 2,f7.

Andra förändringar:

2 tjänster som museiassistent i A 23 uppflyttas till A 26 under beteckningen

förste museiintendent.

I fråga om detaljerna i förslagen torde få hänvisas till statsrådsprotokollet,

s. 169—184.

M o ti 071 e r.

Till motivering för yrkandet i motionen I: 329 om inrättande av en befattning

som praktisk assistent i lönegraden A 16 vid botaniska institutionens

systematiska avdelning i Lund har framhållits i huvudsak följande.

Större akademiska konsistoriet i Lund har efter tillstyrkan av matematisk-naturvetenskapliga

sektionen i petita till 1946 och 1947 års riksdagar

föreslagit, att laboratoriebiträdet fru Elsa Nyholm måtte uppflyttas i lönegrad

15 och erhålla benämningen konservator.

I den motivering, som institutionschefen härför angivit, anföres följande:

»Fru Nyholm har under 13 år rent självständigt lett arbetet vid det växtbyte,

som är knutet till institutionen. Detta är för närvarande en av de få

internationella organisationerna för växtbyte. Det är därför för botaniska

museet i Lund en utomordentligt betydelsefull källa för nyanskaffning av

växtmaterial.

En ledare av växtbytet måste vara en framstående kännare av först och

främst hela den skandinaviska floran och vidare ha en god översikt även

över den europeiska. Det räcker icke för en sådan att vara endast en framstående

organisatör — vilket naturligtvis dessutom är oundgängligt — utan

det fordras en god och säker floristisk blick, tränad i fält och genom studier.

Fru Nyholm äger i utpräglad grad den förra kvalifikationen och är

därjämte en skicklig organisatör. Redan i den nämnda arbetsuppgiften har

således fru Nyholm visat sig besitta kunskaper i ämnesdelen floristik, som

äro fullt likvärdiga med dem, som fordras för högsta akademiska examen

i denna del av botaniken.

Men hennes botaniska kunskaper gälla ej blott fanerogamfloran. Hon har

även utbildat sig som specialist på mossornas svåra klass. Med avseende på

levermossorna är hon en av vårt lands bästa kännare och anförtros bestämningar

av dessa även från främmande museer. Hennes arbete vid

institutionen har under senare tiden till stor del varit bestämningsarbete,

ett uppdrag, som annars kan anförtros blott åt specialutbildade botanister.

Då institutionen nu erhåller ett kanslibiträde, som övertager de tekniska

och administrativa uppgifterna, kommer fru Nyholms arbete att i övervägande

grad riktas åt de nu nämnda uppgifterna, då det för botaniska

museet vore slöseri med kvalificerad arbetskraft att låta henne syssla med

enkla museigöromål.»

Det synes oss av denna motivering, som om fru Nyholms meritering och

förtjänster för institutionen vore så stora och självklara, att det vore i hög

grad både önskvärt och gagneligt, att hon genom en förbättrad löneställning

bleve fastare knuten till institutionen. Vi kunna som ett parallellfall

hänvisa till en helt likartad löneuppflyttning vid riksmuseum, där en vaktmästare

erhållit förordnande »att med befrielse från egentliga vaktmästargöromål

utföra förekommande konservatorsgöromål m. in. av mera krävande

natur». Vi kunna också hänvisa till forskningskommitténs uttalande

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets utlåtande nr 247.

(SOU 1945: 48, s. 79), att det är i hög grad påfordrat, att »möjlighet

beredes för de bästa bland de lägre befattningshavarna att avancera till

mera kvalificerade och högre avlönade befattningar».

Det synes oss således, som om en uppflytt ning av fru Nyholm i högre

lönegrad har stark motivering ej blott i hennes rent botaniska utbildning

och självständiga arbete på institutionen, utan även i ett föregående fall

vid botaniskt museum och, vilket är av största betydelse, i de allmänna

riktlinjer för avancemang, som avgivits av forskningskommittén.

Då vi övervägt, vilken redan förefintlig befattningstyp och lönegrad, som

det vore lämpligt anknyta till, hava vi funnit, att en praktisk assistentbefattning

i lönegrad A 16 vore den riktiga. En befattning av denna art finnes

vid Lunds universitet inrättad vid genetiska institutionen. Arbetsuppgifter,

arbetsriktning och kvalifikationer skulle i de fall, det här gäller, bliva nära

överensstämmande med de för nämnda befattning gällande.

I motionen 1:326, vari yrkats inrättande av en praktisk assistentbefattning

vid Lunds universitets mineralogisk-geologiska institution, har anförts

följande.

Bland Lunds unversitets petita har större akademiska konsistoriet efter

tillstyrkan av matematisk-naturvetenskapliga sektionen uppfört en vetenskapligt

skolad teknisk assistentbefattning, i petita till 1946 års riksdag

betecknad såsom laboratorietekniker (A 15), i petita till 1947 års riksdag

såsom försöksassistent (A 16). I motiveringen till befattningens upprättande

säger institutionschefen: »Den mineralogisk-geologiska institutionen i Lund

är i högre grad än någon annan skandinavisk institution av samma karaktär

utrustad med laboratorier för röntgenografiska, spektrografiska och mineralkemiska

undersökningar samt gravimetriska och magnetometriska mätningar.

För dessa arbeten är det nödvändigt att institutionen vid sidan av

assistenter och amanuenser, vilka snabbt växla och endast disponeras några

få timmar i veckan, även har en fast anställd för ändamålet lämpad kraft.

Eftersom tjänsten är oumbärlig och utbildningen för den kräver flera år, är

det av största vikt att med befattningen äro förbundna så goda löneförmåner,

att institutionen kan räkna med att få behålla den som underkastat

sig den långa utbildningen och som på ett tillfredsställande sätt fyller de

höga krav på kunnighet, självständigt omdöme och pålitlighet som tjänsten

kräver.»

Efter vad vi ha oss bekant äger institutionen i sitt hittillsvarande laboratoriebiträde

en kraft som fyller de höga krav som enligt det ovan anförda

måste ställas på den föreslagna befattningsinnehavaren. Ett inrättande av

en befattning av ovan angiven karaktär synes oss väl motiverat, särskilt

som en allsidigt utbildad kraft med 12 års skolning och praktisk verksamhet

på området för närvarande finnes att tillgå.

Beträffande frågan om uppdelning vid universiteten av det nuvarande

examensämnet geologi och mineralogi (respektive geologi med mineralogi)

har i motionen II: 495 anförts bland annat följande.

1945 års universitetsberedning skriver i sitt Betänkande del TI (s. 141):

»Representanterna för geologi och mineralogi vid Uppsala och Lunds universitet

samt Stockholms högskola ha hos universitetsberedningen föreslagit

en uppdelning av det nuvarande examensämnet i tvenne. Det ena ämnet,

förslagsvis benämnt mineralogi och petrologi eller mineralogi, petrologi och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

allmän geologi, bör omfatta de väsentligen mot kemi, fysik och matematik

orienterade delarna av ämnesgruppen, således utom mineralogi, petrologi

och dynamisk geologi även de till dessa anknutna forskningsgrenarna, såsom

kristallografi, strukturlära, geokemi, tillämpad geofysik och malmgeologi.

Det andra ämnet, förslagsvis benämnt historisk geologi och paleontologi,

bör omfatta de väsentligen mot biologi orienterade delarna.

Ämnesrepresentanterna framhålla, att delningen skulle medföra större

möjlighet till fördjupade studier inom de skilda områdena. På samma gång

skulle vinnas en ökad kontakt mellan kemi, fysik och matematik samt mineralogi,

respektive mellan biologi och paleontologi. Delningen skulle även

medföra större möjlighet för studerande att i sin examen medtaga mineralogi

eller paleontologi, och det kan förutsättas att rekryteringen inom dessa

ämnen därigenom skulle stimuleras.

Beredningen finner de framförda skälen för en uppdelning väl motiverade.

I själva verket är en uppdelning redan genomförd i så måtto, att de båda

föreslagna ämnena representeras av var sin professur och av skilda institutioner

i Uppsala, Lund och Stockholm. Beredningen förordar därför i enlighet

med ämnesrepresentanternas förslag en uppdelning av examensämnet

geologi och mineralogi (respektive geologi med mineralogi) i tvenne, det ena

benämnt mineralogi och petrologi, det andra historisk geologi och paleontologi.

»

Universitetsberedningens förslag har biträtts av universiteten och övriga

remissinstanser; dock har från geologhåll en önskan uttalats, att det ena

ämnet skulle benämnas »mineralogi, petrologi och allmän geologi», ej enbart

»mineralogi och petrologi».

Det har av ämnesrepresentanterna framhållits, att det här framförda

äskandet ej medför några utgifter för statsverket.

I fråga om det i motionen II: 497 framförda förslaget om inrättande vid

Lunds universitet av en laboratorsbefattning i tillämpad geofysik och geodesi

samt anknutna härtill en förste amanuenstjänst och ett årligt materielanslag

har av motionärerna uttalats följande.

Naturvetenskapliga forskningskommittén har företagit en utredning rörande

undervisningens och forskningens i geofysik ordnande i Sverige. Kommittén

har, i anslutning till undersökningens resultat, i särskild skrivelse

föreslagit inrättandet av två professurer, en i Uppsala och en i Stockholm,

samt en laboratorsbefattning i geofysik och geodesi vid Lunds universitet.

De svårigheter som möjligen finnas att omedelbart besätta de båda nämnda

professurerna gälla ej laboratorsbefattningen. Beträffande denna anför professor

A. Hadding följande.

Vid Lunds universitets mineralogisk-geologiska institution ha under en

lång följd av år, när lämplig lärare kunnat erhållas, givits kurser i tillämpad

geofysik. Kurserna ha varit mycket uppskattade, och den meddelade utbildningen

har visat sig vara av stort värde inte minst för undersökningar av

praktisk-ekonomisk betydelse. Det har vid universitetet varit ett länge känt

behov att utvidga och stabilisera undervisningen i tillämpad geofysik och

geodesi, men bristen på lärare har lagt hinder i vägen. Den docent i geofysik

och geodesi, som universitetet hade glädjen att se som lärare under en kort

tid, måste lämna sin docentur, då han erbjöds och mottog en ordinarie

anställning på annan ort. Detsamma gällde den lärare, som vid andra tillfällen

lett speciella kurser i geofysik.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21(7. 49

Nu har emellertid universitetet tillfälle att som lärare förvärva en av

Nordens främsta representanter för tillämpad geofysik och geodesi, en

person som förklarat sig villig att mottaga en laboratorsbefattning vid universitetet.

Med hänsyn till ämnets stora praktiska betydelse och teoretiska

intresse vore det i hög grad önskvärt, att Lunds universitet kunde disponera

denna laboratorsbefattning samt att vid den bundes en förste amanuensbefattning

och ett materielanslag på 5 000 kronor.

Naturvetenskapliga forskningskommittén har redan framfört ett förslag

av samma innehåll, och förslaget har gillats av universitetsmyndigheterna.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har i motionen I: 329 framställts

förslag om inrättandet av en befattning som praktisk assistent med

placering i lönegraden A 16 vid Lunds universitets botaniska institutions

systematiska avdelning. Den föreslagna befattningen är avsedd för det nuvarande

laboratoriebiträdet vid avdelningen fru Elsa Nyholm. Enligt vad

utskottet inhämtat gjorde det större akademiska konsistoriet i Lund i sina

anslagsäskanden att föreläggas innevarande års riksdag framställning om

att Elsa Nyholm måtte på grund av arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,

som åvilade henne, och de särskilda kvalifikationer hon besutte

på det henne anförtrodda arbetsområdet erhålla ett personligt lönetillägg,

motsvarande skillnaden mellan hennes nuvarande lön (A 7: 9) och lönen i

lönegraden A 15. Kanslern för rikets universitet tillstyrkte i underdånigt

utlåtande den 31 mars 1947 bifall till denna framställning, vilken emellertid

icke föranlett något förslag till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet, som finner att starka skäl anförts för en förbättrad löneställning

åt Elsa Nyholm, är likväl icke berett att tillstyrka att den i motionen

I: 329 ifrågasatta befattningen inrättas. Emellertid vill utskottet i anledning

av motionen förorda, att hon tillerkännes ett personligt lönetillägg i enlighet

med det av universitetskanslern tillstyrkta förslaget. I sådant avseende

torde under vederbörande anslagspost böra uppföras 1 740 kronor, motsvarande

ett månatligt arvodesbelopp av 145 kronor.

Vad beträffar det i motionen I: 326 gjorda yrkandet om inrättande av

en praktisk assistentbefattning vid Lunds universitets mineralogisk-geologiska

institution har utskottet icke funnit sig för närvarande böra biträda

den sålunda motionsvis gjorda framställningen. Utskottet avstyrker därför

bifall till densamma.

Vidkommande det i motionen 11:497 framställda förslaget om inrättandet

av en laboratorsbefattning i tillämpad geofj^sik och geodesi vid universitetet

i Lund jämte en förste amanuenstjänst såsom biträde åt laboratorn samt

beviljande av ett årligt materielanslag vill utskottet framhålla, att denna

fråga för närvarande ligger under Kungl. Maj:ts prövning i samband med

ett av naturvetenskapliga forskningskommittén den 18 februari 1947 framlagt

förslag om förbättring av geofysikens ställning vid våra akademiska

lärosäten. Vid sådant förhållande och då de i motionen berörda spörsmålen

4 — Dihang till riksdagens protokoll 19i7. 6 sand. Nr 21(7.

Utskottet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 2f7.

icke lämpligen synas böra utbrytas ur det större sammanhang, vartill de

äro anknutna, avstyrker utskottet bifall till motionen II: 497.

Enligt utskottets mening ha i motionen II: 495 onekligen goda skäl anförts

för en uppdelning av det nuvarande examensämnet geologi och mineralogi

(respektive geologi med mineralogi) i två ämnen, det ena benämnt

mineralogi, petrologi och allmän geologi, det andra historisk geologi och

paleontologi. Utskottet har likväl icke funnit sig böra utan förslag i ämnet

från Kungl. Maj:ts sida tillstyrka bifall till motionärernas yrkande. Utskottet

förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på ifrågavarande spörsmål och efter närmare prövning av ärendet

för riksdagen framlägger det förslag, vartill förhållandena må giva anledning.

Med vad sålunda anförts torde motionen II: 495 få anses besvarad.

Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag beträffande tle matematisk-naturvetenskapliga

sektionerna hava icke givit utskottet anledning till erinran.

X. Åtgärder för den socialvetenskapliga torsk=

ningens och undervisningens främjande.

Socialvetenskapliga forskningskommittén, vars förut omnämnda betänkande

angående socialvetenskapernas ställning vid universitet och högskolor m. m.

(stat. off. utr. 1946: 74) ligger till grund för den efterföljande framställningen,

har haft följande sammansättning: ledamoten av riksdagens I kammare,

landshövdingen Thorwald Bergquist, ordförande, ledamoten av statens handelskommission,

fil. lic. Mauritz Bonow, rektorn vid socialinstitutet i Stockholm,

docenten vid Stockholms högskola Gunnar Heckscher, professorn vid

universitetet i Lund Helge Nelson, ledamoten av riksdagens II kammare,

professorn vid handelshögskolan i Stockholm Bertil Ohlin, professorn vid universitetet

i Uppsala Torgny Segerstedt, dåvarande docenten vid handelshögskolan

i Stockholm, numera professorn Ingvar Svennilsson, professorn vid

universitetet i Uppsala Herman Wold samt professorn vid Göteborgs högskola

Gustaf Åkerman.

Till samhällsvetenskaperna (även benämnda socialvetenskaperna) i vidsträckt

bemärkelse kunna räknas alla de vetenskaper, som helt eller delvis

ha samhället i dess nuvarande eller historiska form till föremål. Till samhällsvetenskaperna

i mer begränsad mening torde man däremot i första hand

räkna endast nationalekonomien och statskunskapen samt statistiken, såsom

traditionellt inriktad främst på sociala massiakttagelser,. Även den hittills i

Sverige till den praktiska filosofien anknutna sociologien bör givetvis hänföras

till samhällsvetenskaperna. Nära dessa vetenskaper stå vidare kulturgeografien

samt inom det historiska ämnesområdet särskilt den ekonomiska

historien och den moderna politiska och sociala historien.

Departementschefen har till en början anfört följande rörande behovet

av en upprustning av samhällsvetenskapernai vårt land.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande nr 24-7.

Jag delar socialvetenskapliga forskningskommitténs uppfattning, att en

upprustning av samhällsvetenskaperna i vårt land är en angelägen uppgift.

Det synes mig uppenbart, att socialvetenskapernas resurser såväl i fråga om

forskar- och lärarbefattningar som i fråga om anslag till biträdespersonal och

materiel m. m. varit otillräckliga.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka socialvetenskapernas

stora betydelse för den samhälleliga verksamheten på olika områden. Med

samhällsverksamhetens expansion till nya arbetsfält kommer detta förhållande

att ytterligare markeras. Behovet av samhällsvetenskaplig expertis för

utredningar i synnerhet på det ekonomiska, statistiska och sociala området

är redan nu svårt att tillgodose, och därest åtgärder icke vidtagas för att öka

den socialvetenskapliga utbildningen, torde svårigheter av olika slag lätt

kunna uppstå.

Socialvetenskapliga forskningskommitténs förslag till åtgärder för en utbyggnad

av samhällsvetenskapernas resurser synes mig i det stora hela väl

avvägt och ägnat att läggas till grund för omedelbara beslut. Av skäl, som

jag inledningsvis berört, nödgas jag dock i detta sammanhang inskränka mina

förslag till att avse de statliga universiteten medan de enskilda högskolorna

åtminstone för närvarande få lämnas åsido. I ett avseende är jag dock beredd

att göra undantag härifrån. Det synes mig nämligen nödvändigt att

redan nu förorda vissa statliga åtgärder med syfte att förbättra yngre obefordrade

samhällsvetenskapliga forskares möjligheter att fortsätta påbörjade

insatser på detta område, även om de äro knutna till Stockholms eller Göteborgs

högskola, och att över huvud taget främja rekryteringen till de akademiska

befattningarna — nuvarande och nytillkommande — inom ifrågavarande

ämnesområde oavsett högskolornas karaktär av statliga eller enskilda

läroanstalter. Jag syftar härvid på forskningskommitténs förslag om anvisande

av medel till ett antal docentstipendier i vissa samhällsvetenskapliga

ämnen vid de två s. k. fria högskolorna. Jag återkommer härtill i det följande,

då jag ämnar tillstyrka anvisande av statsmedel till vissa socialvetenskapliga

docentstipendier vid envar av Stockholms och Göteborgs högskolor.

Förslag i fråga om lärarpersonal, kursanslag m. m.

Nationalekonomi, företagsekonomi, socialpolitik.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande dessa ämnen innebär sammanfattningsvis

följande:

1) Inrättande från och med den 1 juli 1947 av en professur i nationalekonomi

vid Uppsala universitet;

2) överflyttning av den nuvarande professuren i nationalekonomi med

finansrätt vid Lunds universitet från den juridiska till den filosofiska fakulteten,

i samband varmed professurens benämning ändras till enbart nationalekonomi;
3)

inrättande av en biträdande lärarbefattning — tillhörande arvodekategorien

— i nationalekonomi och socialpolitik vid vartdera universitetet;

4) ombildning av den nuvarande oavlönade amanuensbefattningen vid

Uppsala universitet till en andre amanuensbefattning;

5) inrättande av en andre amanuensbefattning vid Lunds universitet;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 3^7.

6) anvisande av 2 400 kronor vid vartdera universitetet till viss kursundervisning

i företagsekonomi.

Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna biträda av kommittén

framfört förslag om inrättande av ytterligare en biträdande lärarbefattning

i nationalekonomi vid vartdera universitetet, avsedd enbart för

den filosofiska fakulteten. Departementschefen har därvid åberopat sig på

kanslerns uttalande, att risk förelåge för en icke tillfredsställande rekrytering,

om alltför många befattningar nyinrättades på en gång.

I motionerna 1:354 och II: 508 har yrkats inrättande av en sådan biträdande

lärarbefattning i Lund.

Statistik, statskunskap, sociologi. Kungl. Maj:ts förslag

beträffande dessa ämnen innebär i korthet följande.

Statistik:

1) Inrättande vid vartdera universitetet av en biträdande lärartjänst och

en andre assistentbefattning;

2) inrättande av en andre amanuensbefattning vid Uppsala universitet

och ombildning av den oavlönade amanuenstjänsten därstädes till en tredje

amanuensbefattning;

3) ombildning av den oavlönade amanuenstjänsten vid Lunds universitet

till en förste amanuenstjänst.

Statskunskap:

1) Inrättande av en biträdande lärarbefattning vid vartdera universitetet;

2) inrättande av en andre amanuensbefattning vid Lunds universitet;

3) anvisande av 1 500 kronor vid vartdera universitetet till vissa kurser

i sociallagstiftning.

Sociologi:

1) Inrättande av en professur i sociologi vid Uppsala universitet samt

av en förste assistentbefattning och en andre amanuenstjänst vid samma

universitet;

2) inrättande av en biträdande lärartjänst och en andre amanuenstjänst.

Förslag i fråga om biträdespersonal samt materielanslag m. m.

Biträdespersonal. Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av

följande nya befattningar:

För Uppsala universitet: vid nationalekonomiska institutionen 1 kanslibiträde

(Eo 7); vid statistiska institutionen 1 kanslibiträde (Eo 7) i stället

för 1 kontorsbiträde (Eo 4), 2 räknebiträden (Eo 4), 1 andre assistent samt

1 kontorsbiträde (Eo4); vid seminariet för statskunskap och sociologiska

institutionen 1 gemensamt kanslibiträde (Eo 7).

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 247.

För Lunds universitet: vid nationalekonomiska institutionen 1 kanslibiträde

(Eo 7); vid statistiska institutionen 1 kanslibiträde (Eo 7), 2 räknebiträden

(Eo 4) i stället för nuvarande arvode å 2 700 kronor, 1 andre

assistent samt 1 kontorsbiträde (Eo 4); vid seminariet för statskunskap och

sociologiska institutionen 1 gemensamt kanslibiträde (Eo 7).

I motionerna 1:349 samt II: 507 ha med i huvudsak överensstämmande

motiveringar yrkets inrättande av en biträdesbefattning i lönegraden

Eo 4 vid nationalekonomiska institutionen i Uppsala från och med nästa

budgetår och vid motsvarande institution i Lund från den tidpunkt, då

denna institution färdigorganiserats. I motionerna framhålles att med den

ökning av den vetenskapligt utbildade personalen, som förordats, en uppenbar

disproportion uppstode mellan denna personal och biträdespersonalen,

ett förhållande som särskilt starkt framträdde vid jämförelse med de framlagda

förslagen beträffande ämnet statistik. Vidare betonas, att den nationalekonomiska

forskningen på grund av ämnets karaktär med nödvändighet

krävde en relativt omfattande teknisk service för excerpering av uppgifter,

utförande av räknearbeten av olika slag, uppgörande av statistiska

tabeller m. m.

Materielanslag m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att till de

socialvetenskapliga institutionerna vid universiteten skall under anslaget

till Materiel m. m. utgå i Uppsala ett belopp av 66 700 kronor, innebärande

en ökning med 50 400 kronor, och i Lund ett belopp av 73 000 kronor, innebärande

en ökning med 53 500 kronor. Härutöver föreslås ett engångsanslag

å 10 000 kronor till vardera institutionen för inköp av sociologisk litteratur

och för Uppsala-institutionens del dessutom ett engångsanslag å 27 500

kronor för inköp av hålkortsmaskiner. Beträffande detaljerna i förslagen

torde få hänvisas till statsrådsprotokollet, s. 231—233.

Inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd.

Frågan om inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd har

även tidigare varit föremål för utredning, nämligen av tillkallade särskilda

sakkunniga, vilka den 15 maj 1944 avgåvo sitt betänkande med förslag i

ärendet (stat. off. utr. 1944: 19). Sakkunnigförslaget blev i vanlig ordning

föremål för remiss men har därutöver icke föranlett någon åtgärd från

Kungl. Maj:ts sida.

Socialvetenskapliga forskning skommittén har i sitt nu föreliggande betänkande

likaledes behandlat frågan om inrättande av ett samhällsvetenskapligt

forskningsråd och därvid framhållit, att även samhällsvetenskaperna

borde ha ett centralt anslagsfördelande organ till sitt förfogande, i

likhet med vad som numera gäller för den medicinska, naturvetenskapliga,

tekniska och humanistiska (inklusive teologiska) forskningen samt jordbruksforskningen.

Enligt kommitténs uppfattning borde därvid ett för

rätts- och samhällsvetenskaperna gemensamt forskningsråd inrättas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 2^7.

Rådets uppgifter. Kommittén framhåller, att rådets främsta uppgift

skall vara att fördela de anslag för samhällsvetenskaplig forskning, vilka

kunna ställas till dess förfogande. Härvid syntes statsmedel huvudsakligen

ifrågakomma, men även medel från annat håll borde kunna mottagas och

fördelas av rådet. För att befrämja samarbetet icke blott mellan de enskilda

forskarna utan mellan de olika läroanstalterna, institutionerna och forskningsinstituten

samt mellan forskning och förvaltning föreslår kommittén

olika åtgärder, såsom utgivandet av en årlig publikation och anordnandet

av särskilda ämneskonferenser. Kommittén anser vidare, att rådet i olika

avseenden även bör uppmärksamma de internationella förbindelserna, och

föreslår därför utgivandet av en särskild samhällsvetenskaplig tidskrift,

innehållande bidrag på något eller några av de stora kulturspråken. Kommittén

förutsätter att rådet skall fungera som remissinstans i frågor rörande

den samhällsvetenskapliga forskningen. Önskvärt vore dock, att rådets

verksamhet härvidlag icke bleve alltför omfattande, till förfång för det

övriga arbetet, utan att dess utlåtande huvudsakligen infordrades endast

beträffande anslagsfrågor och viktigare organisatoriska frågor. Rådet skulle

vidare äga att hos Kungl. Maj:t och statliga myndigheter göra för bedrivande

av rådets verksamhet erforderliga framställningar. Rådet borde även

i övrigt äga befogenhet att taga initiativ till åtgärder för främjande av

den samhällsvetenskapliga forskningen.

Rådets organisation. Enligt kommitténs förslag skulle rådet

sammanfattningsvis och i stort sett bestå av följande ledamöter:

1 ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t,

2 ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t,

2 ledamöter, utsedda av de båda juridiska fakulteterna samt Stockholms

högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning,

4 ledamöter, utsedda av fyra valkorporationer bestående av de samhällsvetenskapliga

ämnenas företrädare vid de olika lärosätena,

1 ledamot, utsedd av docenterna i de samhällsvetenskapliga ämnena.

Beträffande mandattiden för ledamöterna har kommittén

föreslagit, att samtliga ledamöter av rådet, inbegripet ordförande, skola

utses för en tid av tre år. Av de vetenskapliga ledamöterna borde omedelbart

omval icke få äga rum. Vid första valtillfället borde vidare exempelvis

de två juridiska ledamöterna jämte docentrepresentanten endast utses för

två år för att garantera en viss kontinuitet inom rådet. För att rådet skall

vara beslutmässigt borde minst sju ledamöter, ordföranden inräknad, vara

närvarande.

Särskilt yttrande. Kommittéledamoten, professorn G. Åkerman

har i ett särskilt yttrande till betänkandet framfört vissa reservationer mot

kommitténs förslag beträffande det samhällsvetenskapliga forskningsrådets

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 2/+7.

organisation och sammansättning samt framlagt ett eget förslag till val

av rådsmedlemmar, som i huvudsak bygger på det tidigare betänkandet av

år 1944 och innebär, att de vetenskapliga representanterna i rådet skulle

utses av ämnessektioner, som skulle företräda de olika socialvetenskaperna

eller sammanhörande grupper av dessa utan hänsyn till deras lokala anknytning

till vissa orter.

Kommitténs förslag har blivit föremål för kritik från olika håll. Sålunda

har i vissa yttranden, bland annat kanslerns, avstyrkts inrättandet av ett

för rätts- och samhällsvetenskaperna gemensamt råd. Vidare ha ett flertal

remissinstanser i likhet med reservanten förordat den s. k. sektionslinjen

för val av vetenskapsmännen i rådet. Olika önskemål beträffande valkorporationernas

sammansättning ha vidare framförts, liksom i fråga om antalet

av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Kanslern har för sin del föreslagit, att

rådet skall bestå av 9 ledamöter, varav ordföranden och 2 ledamöter utses

av Kungl. Maj:t och de övriga 6 av lika många valsektioner, representerande

de olika socialvetenskaperna.

Departementschefen har funnit ändamålsenligt, att ett särskilt »samhällsvetenskapligt

forskningsråd» inrättas med huvudsaklig uppgift att fördela

de anslagsmedel, som kunde komma att ställas till dess förfogande för större,

för tillfället aktuella forskningsuppgifter. Beträffande rådets verksamhetsområde

in. m. har departementschefen därefter anfört huvudsakligen

följande.

Beträffande rådets verksamhetsområde kan jag icke dela kommitténs

uppfattning, att ett för rätts- och samhällsvetenskaperna gemensamt forskningsråd

borde inrättas. Jag ansluter mig i stället till de synpunkter, som

framförts av, bland andra, de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund

samt kanslern. Jag anser mig dock icke utan ytterligare prövning kunna

taga ställning till frågan, huruvida även ett rättsvetenskapligt forskningsråd

bör inrättas och särskilda medel till främjande av rätts vetenskaplig

forskning anvisas. Det anslag, som må komma att ställas till samhällsvetenskapliga

forskningsrådets förfogande, bör därför disponeras allenast

för samhällsvetenskaplig forskning i mer begränsad betydelse.

Mot vad kommittén anfört och föreslagit beträffande rådets uppgifter

har jag ingen erinran. Uppgifterna synas'' nämligen i stort sett vara desamma,

som åvila övriga forskningsråd.

I fråga om rådets organisation och sammansättning ansluter jag mig

närmast till det av kanslern framlagda förslaget. Det synes mig nämligen

vara av större betydelse, att de särskilda vetenskaperna bli allsidigt företrädda

i rådet än att lärosätena där representeras. I likhet med kommittémajoriteten

och kanslern anser jag vidare, att Kungl. Maj:t bör utse

ordförande samt ytterligare två ledamöter i rådet. Rådet bör sålunda

bestå av nämnda tre av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter samt av sex

vetenskapsmän utsedda av sex valsektioner, representerande de olika socialvetenskaperna.

Det torde dock få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga

de jämkningar i rådets sammansättning, vartill vunna erfarenheter eller

ändrade förhållanden eventuellt kunna föranleda.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 347.

Beträffande mandattidens längd ansluter jag mig till kommitténs förslag.

Kommittén har angivit anslagsbehovet för forskningsändamål till 350 0Ö0

kronor. Med hänsyn till att rättsvetenskapen föreslås utbruten ur det

samhällsvetenskapliga forskningsrådets verksamhetsområde, synes anslaget

såsom kanslern föreslagit böra begränsas till ett belopp av 300 000 kronor.

Möjligen borde anslaget minskas ytterligare något, men med hänsyn

till att jag. i ett föregående avsnitt föreslagit att även vissa anslag till

utlandsstipendier för lärare och studerande i ämnena statskunskap och

sociologi böra täckas av till forskningsrådets förfogande ställda medel, har

jag icke för nästa budgetår ansett mig böra föreslå en större reducering

av det begärda beloppet än 50 000 kronor. Jag förordar alltså, att ett särskilt

reservationsanslag å 300 000 kronor anvisas under rubriken »Statens

samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande av samhällsvetenskaplig

forskning». Anslaget torde böra ställas till samhällsvetenskapliga forskningsrådets

förfogande för att disponeras i enlighet med av forskningskommittén

angivna riktlinjer. Beträffande rådets behörighet att bevilja

medel ur förevarande anslag vill jag förorda, att beslut, som innebära

disposition av mer än 20 000 kronor i engångsbidrag eller 10 000 kronor i

periodiska bidrag, skola underställas Kungl. Maj:t för avgörande. I fråga

om redovisning av beviljade anslagsmedel samt andra därmed sammanhängande

spörsmål torde böra meddelas i huvudsak enahanda bestämmelser

som beträffande de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden.

Mot kommitténs beräkning av administrationskostnaderna har jag icke

funnit anledning till erinran. Jag förutsätter således, att forskningsrådets

ordförande skall äga uppbära ett arvode av 2 000 kronor. I övrigt torde

särskilda arvoden icke böra utgå till ledamöterna, vilka dock i förekommande

fall böra åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning. Förvaltningskostnaderna

torde för nästa budgetår böra beräknas till 15 000

kronor. Härvid förutsätter jag, att eventuella kostnader för utseende av

de valda vetenskapliga representanterna i rådet skola efter Kungl. Maj:ts

bestämmande få bestridas från dessa anslagsmedel, vilka torde böra anvisas

under rubriken »Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m. m.». Anslaget bör erhålla karaktär av förslagsanslag.

I likhet med kommittén har jag funnit goda skäl tala för att regelbundna

konferenser hållas mellan representanter för de samhällsvetenskapliga

forskningsgrenarna. Kostnaderna härför torde böra bestridas från förutnämnda

anslag till främjande av samhällsvetenskaplig forskning, varvid

synes böra föreskrivas, att de årliga kostnaderna icke må utan Kungl.

Maj:ts medgivande överstiga 5 000 kronor. Däremot torde särskilda anslagsmedel

till utgivande av en samhällsvetenskaplig tidskrift icke böra

anvisas, utan torde härför erforderliga medel böra ställas till förfogande ur

anslaget för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker, därest

ifrågavarande tidskrift skulle komma till stånd.

Därest riksdagen skulle bifalla förslaget om inrättande av ett samhällsvetenskapligt

forskningsråd och anvisa av mig förordade anslag, torde det

få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa reglemente för rådet

ävensom meddela närmare föreskrifter rörande dispositionen av anslagen.

I detta sammanhang torde böra upptagas till behandling det i motionen

1:343 gjorda yrkandet, att riksdagen vid anvisande av det begärda an
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 2^7.

slaget till samhällsvetenskaplig forskning ville göra det uttalandet, att härunder

faller även kriminologisk forskning. Till stöd för detta yrkande har

anförts bland annat följande.

I propositionen nr 272 angående vissa anslag till universiteten m. m.

söker man förgäves efter något anslag till kriminologisk forskning

och utbildning. Möjligen kan detta sammanhänga med att man ännu inte

enats om huruvida kriminologien hör hemma inom juridiska, medicinska

eller filosofiska fakulteten. Medan vårt lands främste kriminolog av facket,

samtidigt vår främste rättpsykiater, tillhör den medicinska fakulteten,

torde professorerna i straffrätt allmänt anses ur undervisningssynpunkt

vara de närmaste målsmännen för den praktiska kriminologien eller kriminalpolitiken.

Efter förslag av Kungl. Maj:t beviljade emellertid förra

årets riksdag — såsom departementschefen erinrar på s. 221 i propositionen

— anslag för möjliggörande för en professor i sociologi vid universitetet i

Philadelphia Thorsten Sellin att under läsåret 1946—1947 vid Stockholms

högskola och Uppsala universitet hålla föreläsningar i kriminologi.

Till det nyligen här i Stockholm hållna andra nordiska kriminalistmötet

hade två psykiatrer och två straffrättsprofessorer författat skriftliga referat

över ämnet »Kriminologisk forskning och utbildning», medan förhandlingarna

muntligen inleddes av sociologiprofessorn Sellin.

Professorn i straffrätt B. Honkasalo, Helsingfors, upplyste att vid Helsingfors

universitet redan finnes en docentur i kriminologi. Docenturen är

emellertid förlagd till den statsvetenskapliga fakulteten, och föreläsningarna

ha icke i främsta rummet åsyftat att meddela undervisning åt juris

studerande. Inom juridiska fakulteten ha frivilliga kurser i rättsmedicin

och kriminalistik hållits, varjämte vid genomgången av straffrättens allmänna

läror givits korta överblickar över kriminalbiologi och kriminalpsykologi.

Honkasalo anser, att undervisningen i straffrätt bör kompletteras

med en obligatorisk kurs i kriminologi vid vilken demonstrationer av

fångar skulle vara värdefulla. För praktiker böra särskilda kurser anordnas.

Angående den kriminologiska forskningen anser Honkasalo, att det

skulle vara önskvärt att vid något nordiskt universitet inrättades ett centralt

kriminologiskt institut, där de som önskade djupare kriminologisk

kunskap kunde studera. Man skulle i Finland gärna se, att det nygrundade

kriminologiska institutet i Stockholm bleve ett sådant.

Den danske professorn i straffrätt S. Hurwitz framhåller starkt kriminologiens

växande betydelse. Vad den kriminologiska forskningen beträffar

framhåller Hurwitz, att denna till sin natur är sådan att den kräver samverkan

mellan specialister på olika områden. Det skulle enligt honom vara

av värde, om det vid universiteten inrättades institutioner från vilka

sådant samarbete kunde inspireras och stödjas. Hurwitz är, åtminstone

för Danmarks de], benägen att anse, att en sådan institution bäst förlägges

till den juridiska fakulteten.

Den norske professorn i psykiatri G. Langfeldt förordar i anslutning till

professor Hurwitz att det vid universitetet i Oslo inrättas ett kriminologiskt

forskningsinstitut. Enligt hans mening bör ett sådant institut icke

sortera under medicinska eller juridiska fakulteten utan intaga ställning av

självständig fakultet. Dess uppgifter skulle nämligen bliva så speciella

och så omspännande, att dess intressen icke skulle kunna tillgodoses i

någondera av de nämnda fakulteterna.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr %J+7.

Den svenske rättspsykiatern professor Olof Kinberg betonar vikten av

att alla juris studerande erhålla viss, icke alltför knapphändig kännedom

om vittnespsykologi. Han framhåller även, att de böra erhålla viss psykologisk

utbildning för att kunna uppmärksamma och bedöma det inflytande

som de i en process handlande personerna •— domare, åklagare, parter,

vittnen etc. — äro underkastade på grund av själva sin ställning i processen.

Överhuvud är enligt Kinbergs mening en viss utbildning i empirisk

psykologi önskvärd. För brottmålsjuristerna förordar Kinberg en specialutbildning

om minst sex månader förlagd till tiden efter de juridiska studiernas

slut. Denna utbildning bör enligt honom ske genom föreläsningar

och självstudier under kontakt med konkret kliniskt material, lämpligen

vid en rättspsykiatrisk undersökningsstation. Det är enligt Kinberg av

synnerlig betydelse, att undervisningen i största möjliga utsträckning blir

konkret, praktisk och klinisk. Eleverna måste med egna öron och ögon

iakttaga den psykologiska särarten hos varje konkret individ som de

komma i beröring med. Undervisning bör dessutom omfatta kriminalteknik

samt en översikt av den kriminalpolitiska organisationen och i någon

mån även samhällets socialvårdande organisation överhuvud. För att åstadkomma

ett centralt universitetsorgan för kriminologisk forskning torde det

enligt Kinberg bliva nödvändigt att inrätta en eller flera professurer i kriminologi.

Denna liksom andra samhällsvetenskaper hör emellertid icke

hemma i någon av nu existerande fakulteter. Det torde därför bliva oundgängligt

att sammanföra alla samhällsvetenskaper till särskilda fakulteter.

Professor Sellin skildrade den kriminologiska undervisningen i Amerikas

förenta stater. Praktiskt taget all högre undervisning i kriminologi är för-*

lagd till den sociologiska avdelningen vid de humanistiska fakulteterna.

Kurser i kriminologi och kriminologiska seminarier ingå i den årliga undervisningen.

Professorer i sociologi, som ägna sig åt kriminologi, kunna

göra detta helt och hållet inom ramen av sin professur i sociologi. Vid de

juridiska fakulteterna existerar icke kriminologien som läroämne, även

om här och där professorn i straffrätt försöker bibringa sina disciplar en

viss kännedom om kriminologiska frågor. Även de medicinska fakulteterna

sakna undervisning i kriminologi. Inom fångvården har på senare tid en

allt större vikt börjat läggas på kriminologisk utbildning.

Under anspråkslösa former har förra året här i Stockholm bildats ett kriminologiskt

institut med professorn Olof Kinberg som föreståndare. Ordförande

i institutets styrelse är generaldirektör Axel Höjer. Institutet har

sökt anslutning till Stockholms högskola.

I skrivelse till universitetskanslern den 6 mars 1947 har institutets styrelse

väckt förslag om utredning angående inrättande av en professur i

kriminologi. I skrivelsen framhölls, att om innehavaren av den nyinrättade

professuren i rättspsykiatri vid karolinska institutet skall behärska icke

blott den egentliga rättspsykiatrien utan även de angränsande områden

vilka nu icke hava någon akademisk målsman, kraven på omfattningen av

hans kompetens bli så stora, att de endast sällan kunna förväntas bliva

uppfyllda.

Det kan ifrågasättas, huruvida icke, om en professur i kriminologi inrättas

vid något universitet eller vid Stockholms högskola, man vid något

annat universitet kunde göra början med en lärartjänst med uppgift att

hålla praktiska kurser i ämnet.

I det outredda skick vari frågan om lärarkrafter i kriminologi ännu

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 59

befinner sig är det tydligt att något yrkande om anslag för detta ändamål

icke kan motionsvis framföras. Såsom en gren av sociologien bör emellertid

kriminologien inräknas i den samhällsvetenskapliga forskning, som det.

föreslagna samhällsvetenskapliga forskningsrådet är satt att främja.

Utskottet har ansett sig böra biträda vad Kungl. Maj:t under förevarande

avsnitt föreslagit i fråga om åtgärder för den socialvetenskapliga

forskningens och undervisningens främjande.

Beträffande de i detta sammanhang motionsvis framställda yrkandena

får utskottet anföra följande.

På av departementschefen anförda skäl anser utskottet sig icke böra

biträda det i motionerna I: 354 och II: 508 gjorda yrkandet om inrättandet

av en biträdande Järarbefattning i nationalekonomi vid filosofiska fakulteten

i Lund. Utskottet avstyrker alltså bifall till dessa motioner.

Beträffande de i motionerna I: 349 samt II: 507 framställda förslagen

om inrättande av biträdesbefattningar i lönegraden Eo 4 vid nationalekonomiska

institutionerna i Uppsala och Lund vill utskottet framhålla, att

därest behov av biträdeshjälp här gör sig gällande medel för ändamålet

torde tills vidare och i avvaktan på närmare erfarenhet kunna anvisas ur

universitetens reservfonder. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande

motioner få anses besvarade.

Vad angår motionen I: 343 är utskottet ense med motionären därom, att

kriminologisk forskning bör liksom andra grenar av forskningsverksamhet

erhålla stöd från statens sida. Det har emellertid synts utskottet tveksamt

om denna forskning bör understödjas genom anslaget till främjande

av samhällsvetenskaplig forskning eller från medel, som må komma att

beviljas för främjande av rättsvetenskaplig forskning. Med hänsyn härtill

anser utskottet det böra överlåtas åt Kungl. Maj:t att efter närmare prövning

av detta spörsmål avgöra huruvida den kriminologiska forskningen

anses böra hänföras till de forskningsuppgifter, vilka skola tillgodoses genom

de medel som ställas till det samhällsvetenskapliga forskningsrådets förfogande.

Med vad sålunda anförts torde ovannämnda motion få anses

besvarad.

XI. Organisatoriska åtgärder till främjande

av medicinsk forskning.

Inledning.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t ha inom ecklesiastikdepartementet

sakkunniga tillkallats för utredning rörande de medicinska högskoleinstitutionernas

arbetsförhållanden och därmed sammanhängande frågor. De sak
-

OtikotUt.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr

kunniga, vilka antagit benämningen de medicinska högskolornas organisationskommitté,

ha den 14 november 1946 avgivit ett första betänkande (stat.

off. utr. 1946: 76) angående organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk

forskning.

I detta betänkande ha föreslagits åtgärder, som för nästa budgetår skulle

medföra en ökning av de löpande årliga utgifterna med i runt tal 3 412 000

kronor och engångsanslag med ett belopp av i runt tal 3 385 000 kronor.

Organisationskommittén har i betänkandet erinrat, att 1938 års läkaruthildningssakkunniga

i sina betänkanden angående läkarutbildningen (stat.

off. utr. 1941: 27 och 1945: 57) förordat en omläggning av denna och framlagt

förslag till en därav betingad utökning av lärarkrafternas antal. Kommittén

har vid sin översyn av behövliga organisatoriska åtgärder icke utgått

från nuvarande studieordning utan från den av läkarutbildningssakkunniga

sålunda förordade.

I remissyttrandena har organisationskommitténs förslag i allmänhet genomgående

hälsats med största tillfredsställelse.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

De svagheter i de medicinska högskoleinstitutionernas organisation, som

föreliggande utredning blottat, äro i sina huvuddrag redan så väl kända för

statsmakterna, att en utförlig redogörelse härför torde vara överflödig. De

karakteriseras framför allt av en allvarlig brist på personal, såväl vetenskaplig

som teknisk. En avsevärd och snar förbättring av de materiella resurserna

är även nödvändig. Jag har för egen del blivit övertygad om angelägenheten

av att den delvis redan inledda upprustningen av våra vetenskapliga

forskningsinstitutioner nu fullföljes även beträffande de medicinska högskoleinstitutionerna

och har funnit organisationskommitténs förslag därvid kunna

tjäna till ledning.

Vid ett ställningstagande till föreliggande förslag möta vissa svårigheter

därigenom, att sakkunnigkommittén utgått från en studieordning för läkarutbildningen,

som icke för närvarande tillämpas, nämligen den som föreslagits

av de s. k. läkarutbildningssakkunniga, vilkas överarbetade förslag nyligen

varit föremål för remissbehandling. Det hade givetvis varit önskvärt, om

ställning nu kunnat tagas även till frågan om en ny studieordning. Emellertid

ha betydande meningsskiljaktigheter framkommit beträffande den

lämpliga studieordningen. Med stor tyngd ha delvis nya synpunkter beträffande

utbildningens effektivisering och rationalisering därvid gjort sig

gällande. Allt detta gör, att det föreliggande förslaget till ny studieordning

synes kräva ytterligare bearbetning, innan det lämpligen bör bli föremål

för slutligt avgörande. Nu gällande studieordning måste därför tills

vidare alltjämt i sina huvuddrag förbli i kraft. Detta har till följd, att jag

i flera betydelsefulla avseenden nödgas ställa frågor om personalökning

på framtiden i avvaktan på närmare utredning rörande den föreslagna personalorganisationens

anpassning till nuvarande studieplan. Särskilt gäller

detta de kliniska institutionerna, beträffande vilka även andra skäl, till

vilka jag återkommer, tala för ett uppskov med en slutlig prövning av

flera av de framlagda förslagen. På det hela taget synas dock organisationskommitténs

förslag kunna och böra bli föremål för avgörande redan nu.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr %Ift.

61

Allmänna riktlinjer för tillgodoseende av

personalbehovet.

A. Vetenskaplig personal.

Departementschefen har i fråga om de allmänna riktlinjer, som borde

följas vid tillgodoseendet av behovet av vetenskaplig personal, anfört följande.

De principiella frågorna om professorernas undervisning och de i detta

sammanhang föreslagna åtgärderna för beredande åt dem av förbättrade

möjligheter att ägna sig åt forskningsuppgifter torde icke nu böra upptagas

till slutlig prövning.

Beträffande andra vetenskapliga befattningar än professurer möta i väsentliga

avseenden olika problem när det gäller å ena sidan teoretiska och å andra

sidan kliniska institutioner.

De teoretiska institutionernas personalorganisation är och bör vara i princip

densamma vid de medicinska fakulteterna och karolinska institutet som

vid universitetens matematisk-naturvetenskapliga sektioner. Samma typer

av befattningar förordas också av kommittén: ordinarie befattningar av typen

laborator eller prosektor samt arvodesbefattningar såsom biträdande lärare,

assistenter och amanuenser. I fråga om laboratorsbefattningama och därmed

jämförliga tjänster har, såsom kommittén framhållit, en viss tveksamhet

kommit till synes med hänsyn särskilt till svårigheterna att förena en underordnad

ställning i förhållande till innehavaren av professuren i huvudämnet

med den självständighet, som är nödvändig för vetenskaplig forskning. Kommittén

har, trots att den funnit nämnda synpunkter värda beaktande, föreslagit

ett icke ringa antal nya tjänster av ifrågavarande slag. För egen del har

jag kommit till den uppfattningen, att befattningar av denna typ svårligen

kunna undvaras inom vår universitetsorganisation. Förutom professurerna

representera de nämligen för närvarande den enda huvudtypen av ordinarie

forskar- och lärarbefattningar vid universiteten. Givet är dock, att en viss

försiktighet vid tillskapandet av nya sådana tjänster är påkallad icke minst

med hänsyn till angelägenheten av att rimliga befordringsmöjligheter finnas

för innehavarna av ifrågavarande lägre vetenskapliga befattningar samt att

en så stor grad av självständighet som möjligt garanteras. I sistnämnda

syfte torde, såsom kommittén anfört, lämpligen kunna träffas den anordningen,

att laboratorn erhåller viss, av kanslern fastställd andel av vederbörande

institutions materielanslag samt får nödig personal till sitt förfogande.

Med beaktande av dessa synpunkter har jag funnit skäl föreligga att förorda

inrättande av nya ordinarie befattningar av ifrågavarande typ till ett

icke ringa antal, i främsta rummet då fråga varit om särskilda ämnesgrenar

av sådan vikt, att de rimligen böra få fast anställda företrädare, utan att

likväl professurer för närvarande kunna anses motiverade.

Kommittén har föreslagit, att befattningstypen laborator erhåller ökad

användning även i kliniska ämnen. Sålunda föreslås bland annat, att föreståndarna

för kemiska och fysiologiska centrallaboratorierna vid akademiska

sjukhuset i Uppsala, Lunds lasarett, karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

skulle erhålla tjänsteställning såsom laboratorer på vederbörande universitets

respektive karolinska institutets stat såsom självständiga företrädare

för de ur vetenskaplig synpunkt viktiga ämnena klinisk kemi och klinisk

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 24.7.

fysiologi. Befattningen som föreståndare för serafimerlasarettets bakteriologiska

centrallaboratorium skulle regleras på liknande sätt. Vad karolinska

sjukhuset angår, finnes från och med innevarande budgetår en professur i

bakteriologi, vars innehavare avses skola förestå det bakteriologiska centrallaboratoriet

därstädes; i Uppsala och Lund fungera universitetens bakteriologiska

institutioner såsom undervisningssjukhusens bakteriologiska centrallaboratorier

och någon ändring i detta avseende ifrågasättes icke för närvarande.

Kommitténs förslag om uppförande av nu ifrågavarande kliniska

laboratorsbefattningar på vederbörande högskolas stat har icke givit mig

anledning till erinran. Jag förutsätter i likhet med kommittén, att innehavarna

av dessa tjänster tillika erhålla ställning som överläkare vid vederbörande

sjukhus. Mitt ställningstagande innebär, att jag funnit tjänstinnehavarna

böra intaga en självständig ställning som föreståndare för vederbörande

laboratorier med skyldighet att svara för förekommande undersökningar

för sjukvårdsändamål å vederbörande sjukhus och att de samtidigt

skola företräda sina ämnen ur undervisnings- och forskningssynpunkt.

De bli således med avseende på tjänsteuppgifter jämförliga med professorer

och laboratorer i exempelvis röntgendiagnostik. Beträffande deras

rätt att utöva privatpraktik som överläkare synes böra gälla, att de icke

må utöva dylik i annan form än konsulterande verksamhet på uppdrag

av annan läkare. Till frågan om överläkararvodet återkommer jag i samband

med min anmälan om anslag för nästa budgetår till karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet. — Jag har icke heller funnit anledning till

erinran mot kommitténs förslag, att ordinarie befattningar i laborators

tjänsteställning inrättas även för vissa rent kliniska ämnen såsom reumatologi.

Beträffande kommitténs förslag om användningen av biträdande lärare i

kliniska ämnen råda delade meningar bland remissinstanserna. Av detta skäl

— och även av andra — anser jag mig för närvarande icke kunna till slutlig

prövning upptaga kommitténs förslag på denna punkt. Detsamma gäller

kommitténs förslag om inrättande av ett antal rörliga förste assistentbefattningar

i kliniska ämnen.

B. Teknisk personal.

Departemejitschefen har beträffande den tekniska personalen uttalat, att

frågan om lönegradsplaceringen för denna personalgrupp vid de medicinska

högskoleinstitutionerna borde i huvudsak lösas i enlighet med samma

principer som förra året tillämpats för de naturvetenskapliga institutionerna.

I övrigt torde i fråga om de allmänna synpunkterna på tillgodoseendet

av behovet av teknisk personal få hänvisas till statsrådsprotokollet

sid. 267—277.

De teoretiska institutionernas behov av

vetenskaplig personal.

För de teoretiska institutionernas del har för nästa budgetår i propositionen

föreslagits vetenskapligt utbildad personal i enlighet med här intagna

sammanställning (ökning respektive minskning i förhållande till innevarande

budgetår angives i förekommande fall inom parentes):

opaginerad Kontrollera mot PDF

Professor

Laborator, pro- sektor, ordinarie

Biträdande

lärare

Förste

assistent

Andre

assistent

Förste

amanuens

Tredje

amanuens

Upp-

sala

Lund

Stock-

holm

Upp-

sala

Lund

Stock-

holm

Upp-

sala

Lund

Stock-

holm

Upp-

sala

Lund

Stock-

holm

Upp-

sala

Lund

Stock-

holm

Upp-

sala

Lund

Stock-

holm

Upp-

sala

Lund

Stock-

holm

| Anatomi......

1

1

i

1

K+D

1

_

—

_

K+D

1

K + D

1

1

K + l)

2( + 2)

2( + 2)

3( + l)

2( + l)

2( +1)

4(+3)

Histologi .....

1

1

2C+1)

K+l)

K + l)

K+i)

—

—

—

i

1

2( + 2)

—

—

—

1

2( + l)

2

2C+1)

2( + l)

1

| Allmän patologi . .

1

1

1

i

K+i)

—

—

(-D

2( + 2)

i

1

—

K+l)

K+D

—

K+D

—

2( + l)

(-D

—

—

Patologisk anatomi

K+i)

1

1

2

K+i)

2( + l’

—

(-D

l3

K + D

K+l)

K+l)

(-D

(-D

—

K+D

1

2(—1)

K+l)

1

2C+2)

Bakteriologi ....

i

K+l)

1

—

—

—

—

(-D

1

K+D

l

K+D

—

—

—

i

1

1

2(+l)

2(+ 1)

2( + 2)

F vsiologi......

i

2( + l)

2C+1)

1

i

1

—

—

—

K+D

2( + 2)

2( + 2)

K+D

i

K+D

2

2C+1)

2

2(+l)

2( + l)

K+3)

Medicinsk kemi . .

2( + l)

1

2(+l)

l4

i

l5

1

1

1

2( + 2)

K+l)

2( + 2)

K+D

K+l)

K+D

2

2

4

2( + l)

2( + l)

4C+3)

Farmakologi . . .

1

1

1

K+l)

K+D

K + D

—

—

—

K+l)

l

1

—

—

—

1

1

2( + l)

1

1

2'' + l)

Rätts- och stats- medicin.....

_

1

—

—

—

—

—

_

_

_

1

_

_

_

_

_

K + D

(-D

H vgien......

—

—

1

—

—

—

K + l)

K+D

1

—

—

K+D

—

—

—

—

—

1

—

—

1

Med. cellforskning

med genetik . .

—

—

1

—

• —

—

. -

—

—

—

—

i

_

_

1

_

_

K+D

_

_

2( + 2)

Xeurofysiologi . .

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

K+D

—

—

l(+l)

—

—

—

—

—

—

Summa

9( + 2)

% + 2)| 15(+3)|6( ■+ 2)|6(+4)| 7( + 3)|

2(+l)|2(-2)|6( + 2)6|

9(+7)|9( + 4)| 14( +11)|4( + 2)|4( +1)

5( + 4)| 11(+4)

11 (+ 4)

21( + 4)

12( + 5)

12( + 5)

22( +15)

1 I stället för extra laborator med arvode & 8 600 kronor.

2 En av dessa i stället för extra laborator med arvode å 8 600 kronor.

3 Arvode å 3 000 kronor åt »prosektor vid serafimeilasarcttet».

4 För innehavaren av denna befattning, laboratorn K. G. Ågren, föreslås personlig professur; laboratorsbefattningen kvarstår formellt å stat.

För innehavaren av denna befattning, laboratorn J. E. Jorpes, föreslås personlig professur; laboratorsbefattningen kvarstår formellt å stat.

6 Summa arvodesbelopp i Uppsala 16 860 ( + 11 660), Lund 16 860 (—1 710) och Stockholm 29 060 ( + 11460).

Statsutskottets utlåtande nr

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

Beträffande detaljerna i det framlagda förslaget torde få hänvisas till

statsrådsprotokollet, s. 277—297 och 303—324.

Därjämte har departementschefen förordat, att principbeslut nu fattas

om inrättande vid karolinska institutet av en professur i virusforskning.

Härom inhämtas av statsrådsprotokollet följande.

På därom av statens medicinska forskningsråd gjord framställning har

kommittén föreslagit, att en professur i virusforskning skulle uppföras på

karolinska institutets stat samt att denna professur skulle anknytas till statens

bakteriologiska laboratorium, där en institution för medicinsk-biologisk

virusforskning skulle ställas till professurens förfogande. Härför beräknades

erforderligt ett byggnadsanslag av omkring 850 000 kronor och ett

anslag till inredning och utrustning å omkring 385 000 kronor. De erforderliga

byggnadsarbetena borde utföras i samband med andra planerade

byggnadsarbeten vid bakteriologiska laboratoriet. Sedan institutionen kommit

till stånd, borde å institutets stat anvisas medel till en förste assistent,

ett laboratoriebiträde och ett kanslibiträde samt ett årligt materielanslag

av 20 000 kronor.

Kommittén framhåller i samband härmed såsom önskvärt, att framdeles

en professur i virusforskning kommer till stånd även vid universitetet i

Uppsala. I avvaktan på vidare utredning härom borde provisoriska åtgärder

vidtagas.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

En av de nyaste medicinska specialvetenskaperna är virologien eller

virusforskningen, d. v. s. studiet av s. k. virus, som ge upphov till flera av

människans, djurens och växternas mest utbredda sjukdomar. Denna forskningsgren

har utvecklats i hög grad och fått en mycket stor betydelse för

samhällslivet. Statens medicinska forskningsråd ser också^ såsom en av

sina för närvarande angelägnaste uppgifter att söka få till stånd en utbyggnad

av den virusforskning, som redan bedrives inom landet, och har i sådant

syfte tagit initiativ till föreliggande förslag om inrättande av en till

statens bakteriologiska laboratorium ansluten virusforskningsinstitution

under föreståndarskap av en professor i virusforskning vid karolinska

institutet. Förslaget har vunnit allmän anslutning och synes även enligt

min mening förtjäna att i huvudsak förverkligas. Såsom av redogörelsen i

det föregående framgår, är frågan om en betydande utbyggnad av bakteriologiska

statslaboratoriet aktuell, och förslag föreligger om att samtidigt

tillgodose virusforskningens behov av lokaler. Frågan om nämnda utbyggnad

av statslaboratoriet torde emellertid, enligt vad jag inhämtat, icke

komma att underställas innevarande års riksdag. Jag är därför icke beredd

att nu förorda ett omedelbart förverkligande av medicinska forskningsrådets

förslag. Då jag emellertid för egen del blivit övertygad om lämpligheten

av att ifrågavarande förslag förverkligas inom en nära framtid, förordar

jag, att principbeslut nu fattas om inrättande vid karolinska institutet

av en professur i virusforskning. Med anvisande av medel för professurens

uppehållande torde böra anstå till dess lokalfrågan förts närmare

sin lösning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

Till stöd för det i motionerna I: 335 och II: 491 framförda förslaget, att

ifrågavarande professur i virusforskning skulle inrättas redan från och med

den 1 januari 1948, har anförts bland annat följande.

Vid planläggandet av ett nytt institutionsbygge bör institutionens föreståndare

beredas tillfälle att deltaga. En sådan anordning står i överensstämmelse

med gällande praxis, och dess fördelar torde ligga i så öppen

dag, att en närmare motivering är överflödig. Det måste sålunda betecknas

som ett mycket rimligt krav, att befattningen som professor i virologi

bör vara besatt med ordinarie innehavare, då frågan om institutionsbyggnaden

tas upp till slutgiltig behandling.

Enligt det nu föreliggande, av alla remissinstanser tillstyrkta och av

departementschefen godtagna förslaget skall institutionen anslutas till statens

bakteriologiska laboratorium, närmare bestämt till en vid statslaboratoriet

planerad virusavdelning. Redan i början av år 1946 gav Kungl.

Maj:t byggnadsstyrelsen i uppdrag att utarbeta ritningar och kostnadsförslag

till laboratoriets utbyggnad. I sitt den 2 januari 1947 ingivna förslag

beräknar styrelsen med tvenne alternativ, av vilka det ena innefattar

jämväl utrymmen för en institution för virusforskning. Det synes i hög grad

sannolikt, att förslag om anslag till nybyggnader komma att föreläggas

1948 års riksdag i samband med behandlingen av de övriga statslaboratoriernas

byggnadsfrågor. Under denna förutsättning är det sålunda önskvärt,

att professuren i virusforskning blir besatt senast den 1 juli 1948.

Tillsättandet av professuren kräver en rätt avsevärd tid. För att den nye

professorn skall kunna få tillfälle att deltaga i utformningen av sin blivande

institution, synes det därför vara nödvändigt, att definitivt beslut

fattas om inrättande av professuren i fråga redan vid innevarande års riksdag

och att medel anvisas för dess uppehållande under en del av budgetåret

1947/48, förslagsvis från den 1 januari 1948. Intill dess institutionen blir

färdigställd, kan provisoriskt arbetsutrymme beredas vid statens bakteriologiska

laboratorium.

Ett annat viktigt skäl för att virusprofessuren bör kunna ledigförklaras

under budgetåret 1947/48 är att den nyinrättade professuren i bakteriologi

vid karolinska institutet kommer att besättas under instundande höst.

Bland de fyra väl kvalificerade personer, som sökt denna professur, återfinnas

några av landets främsta forskare på virusområdet. Därest definitivt

beslut om inrättande av en professur i virusforskning icke fattas, innan

bakteriologiprofessuren besättes, kan därför befaras att den mest förtjänte

virusforskaren kommer att utses till professor i bakteriologi och i

den egenskapen får till första uppgift att utarbeta planer till en blivande

bakteriologisk institution, vars lokalfråga ännu icke lösts. När virusprofessuren

sedermera blir ledigförklarad, är det antagligt att vederbörande

söker över till denna befattning, vilket givetvis skulle medföra avsevärda

olägenheter för kontinuiteten i fråga om den bakteriologiska institutionens

planering och verksamhet. 5

5 — Bihang till riksdagens ■protokoll 17)1)7. G samt. Nr 3^7.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 247.

De teoretiska institutionernas behov av

teknisk personal.

För de teoretiska institutionerna föreslås beträffande den tekniska

personalen nyinrättande av tjänster (respektive förändring av förut befintliga

tjänster) enligt följande sammanställning.

Befattning och lönegrad

Uppsala

Lund

Stockholm

Fysiker vid neurologiska institutionen (A 23)1.....

_

—

1

Försöksassistent (Eo 16)..................

—

—

2

Förste instrumentmakare (Eo 11)............

—

—

1

Instrumentmakare (A 10).................

I2

1

1

Preparator (A 10).....................

1

—

23 4 * 6

> (Eo 9).....................

4

4

1

Institutionsvaktmästare (Eo 9).............

—

2

3

» (Eo 7).............

—

1

—

Kanslibiträde (A 7).....................

—

—

1‘

> (Eo 7)...................

4

3

6

Laboratoriebiträde (A 7).................

l5

l8

l5

» (Eo 7)................

8

9

147

Vaktmästare (Eo 5)....................

2

1

2

Kontorsbiträde (Eo 1)..................

3

2

5

Beträffande förslagets detaljer hänvisas till statsrådsprotokollet, s.

324—336.

De kliniska institutionernas behov av personal.

Departementschefen har ifråga om de kliniska institutionernas personalbehov

inledningsvis anfört följande.

Frågan om organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning

är väsentligt mera komplicerad när det gäller de kliniska ämnena och

institutionerna än beträffande de teoretiska. Detta sammanhänger givetvis

1 Personlig befattning för filosofie magistern T. K. Helme.

2 I stället för en maskinist (A 8).

3 I stället för två institutionsvaktmästare (A 7).

4 Ändrad benämning av en nuvarande befattning som tekniskt biträde (A 7).

6 I stället för en institutionsvaktmästare (A 7).

6 Genom ordinariesättning av nuvarande befattning i Eo 7.

7 Därav en genom förändring av en vaktmästartjänst (Eo 7); en tjänst som tekniskt biträde

(A 7) slopas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Statsutskottets utlåtande nr 2Jt7.

med, att de kliniska ämnesrepresentanternas uppgift är tredubbel: de skola

handhava icke blott undervisning och forskning utan även sjukvård. Kommittén

har med hänsyn till frågans komplicerade beskaffenhet nödgats

hänföra väsentliga delar av spörsmålet till en senare etapp av sitt utredningsarbete.

Detta bör enligt min mening föranleda en viss försiktighet

vid prövningen av de åtgärder ifråga om personalförstärkning för kliniska,

ämnen, som kommittén redan nu föreslagit. Därtill kommer, att jag funnit

det svårare när det gäller kliniska ämnen än beträffande de teoretiska att

överblicka i vad mån de föreslagna biträdande lärarna äro behövliga även

vid nuvarande studieordning. Ytterligare utredning i detta hänseende synes

erforderlig. Vidare hyser jag med hänsyn till vad i åtskilliga remissyttranden

anförts tvekan inför kommitténs förslag beträffande löne- och tjänsteställningen

för vissa biträdande lärare och för assistenter. Slutligen är en

viss återhållsamhet påkallad även med hänsyn till bristen på arbetskraft;

ifrågasättas kan därjämte, om lämpliga arbetslokaler omedelbart skulle

kunna ställas till förfogande i full utsträckning.

Jag nödgas sålunda ställa mig avvaktande inför vissa delar av de sakkunnigas

förslag. Jag har dock ansett mig kunna förorda inrättande av flertalet

av de ifrågasatta nya professurerna och laboratorsbefattningarna.

I fråga om de förra har jag ansett mig böra uppskjuta en prövning av för-- slagen i vad avser överförande till ordinarie stat av de för professorerna

Laurell, Olivecrona och Lysholm inrättade personliga professurerna. Icke

heller har jag ansett mig böra ingå i prövning av frågan om inrättande

av sådana laboratorsbefattningar, som kommittén icke ansett böra komma

till stånd redan från och med nästa budgetår.

Departementschefen har för de kliniska institutionerna i första hand

föreslagit inrättande av följande nya befattningar.

Uppsala:

1 professur i teoretisk medicin, personlig för J. Waldenström,

1 » » ftisiologi, personlig för E. Hedvall (det förutsättes, att den

nuvarande ordinarie lärartjänsten i fysikalisk diagnostik, som innehaves

av Hedvall, kvarstår å universitetets stat),

1 laborator i klinisk kemi,

1 laboratoriebiträde i Eo 7;

Lund:

1 professur i dermatologi och venereologi,

1 » » neurologi,

1 » » ortopedi (i stället för nuvarande ordinarie lärartjänst),

1 lärare i reumatologi,

1 extra laborator i röntgendiagnostik,

2 laboratorsbefattningar (en i radiofysik, en i klinisk kemi),

1 laboratoriebiträde i Eo7;

Stockholm:

1 professur i thoraxkirurgi, personlig för C. Crafoord,

8 laboratorsbefattningar (en i klinisk neurofysiologi, en i experimentell

psykiatri, en i allergilära, två i klinisk kemi, två i klinisk fysiologi och en

i klinisk bakteriologi),

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 2Ift.

arvoden å tillhopa 16 000 kronor för uppehållande av undervisning i oftal
miatrik

vid Sabbatsbergs sjukhus,

7 laboratoriebiträden i Eo 7.

Därutöver har departementschefen, med hänsyn till att frågan om en

ökning av antalet biträdande lärare i kliniska ämnen icke befunne sig i så

klarlagt skick, att den nu kunde upptagas till slutlig prövning, såsom en

provisorisk åtgärd föreslagit, att under vederbörande arvodesposter i universitetens

och karolinska institutets avlöningsstater skulle anvisas — utöver

eljest utgående arvoden — ett belopp av 12 000 kronor för varje

lärosäte till undervisning i kliniska ämnen genom biträdande lärare, att

fördelas av Kungl. Maj:t på förslag av kanslern. Dessa anslagsmedel borde

i första hand användas till arvoden åt biträdande lärare i ämnen, där dylika

lärare för närvarande saknades men''där synnerligt behov av sådana visades

föreligga.

Vad slutligen angår nya kanslibiträdes- och laboratoriebiträdestjänster

utöver nyssnämnda laboratoriebiträdestjänster vid vissa speciella institutioner,

har departementschefen med hänsyn till att föreliggande material icke

gåve möjlighet att bedöma behovet i de enskilda fallen ansett sig böra tillstyrka,

att medel anvisades för inrättande av ett visst antal dylika biträdesbefattningar

vid vartdera av de medicinska lärosätena utan att ställning

toges till den närmare fördelningen på de skilda institutionerna. I enlighet

härmed har föreslagits att medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund

skulle tilldelas vardera 9 biträdesbefattningar i Eo 7 och 3 i Eo 4 samt

karolinska institutet 14 biträdesbefattningar i Eo 7 och 5 i Eo 4.1 fråga om

tjänsterna i Eo 4 borde den för kontorsbiträdespersonal gällande befordringsgången

tillämpas.

De medicinska institutionernas behov av

materielanslag.

Uppsala universitet.

De medicinska institutionernas andel i Uppsala universitets löpande

materielanslag för innevarande budgetår uppgår enligt kommitténs beräkning

till 99 130 kronor. Anslaget är i sin helhet uppfört med 775 000

kronor, varvid förutsatts, att universitetets reservfond därutöver skulle

bidraga med ett belopp av 100 000 kronor.

Kommittén har föreslagit, att summan av årsanslagen till de medicinska

institutionerna skulle höjas med 226 370 kronor till 325 500 kronor.

Härjämte föreslår kommittén anvisande av vissa engångsanslag å tillhopa

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2jf7. 69

378 775 kronor. Anslagen skulle fördelas på sätt som framgår av följande

sammanställning:

Institution

Materiel-

anslag

1946/1947

Årsanslag.

Kommitténs

förslag

Engångs-

anslag.

Kommitténs

förslag

Anatomiska inst.....................

8 950

20 000

20 000

Histologiska inst.....................

12 900

20 000

9 000

Patologiska inst.....................

11430

30 000

—

Bakteriologiska inst...................

7 780

20 000

37 000

Fysiologiska inst....................

10 750

38 000

75 000

Inst. för medicinsk och fysiologisk kemi......

12 750

50 000

75 000

Farmakologiska inst...................

12 780

25 000

—

Medicinska klin.....................

3110

16 000

25 000

Inst. för teoretisk medicin..............

—

10 000

25 000

Kliniken för bröstsjuka................

1250

8 000

—

Pediatriska klin.....................

1250

9 000

15 800

Kirurgiska klin.....................

1 780

11000

—

Obstetrisk-gynekologiska klin.............

2 310

11 500

—

Oftalmiatriska klin...................

2 640

8 000

—

Klin. för öron-, näs- och halssjukdomar......

2 500

11000

—

Psykiatriska kliniken.................

2 080

10 000

—

Akademiska sjukhusets röntgenavd..........

1230

10 000

26 975

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.........

8 500

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet.......

8 500

Instrumentverkstad vid akademiska sjukhuset . . .

—

1000

70 000

Summa

99 130

325 500

378 775

Departementschefen har för egen del ansett, att medel icke för närvarande

borde anvisas varken till det ifrågasatta kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

eller till instrumentverkstad vid akademiska sjukhuset. I

övrigt har departementschefen godtagit kommitténs anslagsberäkningar och

i enlighet därmed föreslagit, att årsanslagen för nästa budgetår måtte höjas

till 316 000 kronor samt att ett engångsanslag av i runt tal 309 000 kronor

måtte anvisas.

Lunds universitet.

Lunds universitets materielanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 650 000 kronor. De medicinska institutionernas andel häri uppgår

enligt kommitténs beräkning till 102 200 kronor.

Kommittén föreslår, att summan äv årsanslagen till de medicinska institutionerna

höjes med 253 900 kronor till 356 100 kronor. Härjämte föreslår

kommittén anvisande av vissa engångsanslag å tillhopa 350 525 kronor.

Anslagen skulle fördelas i enlighet med följande sammanställning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 24-7.

Institution

Materiel-

anslag

1946/1947

Årsanslag.

Kommitténs

förslag

Engångs-

anslag.

Kommitténs

förslag

Anatomiska inst.....................

20 000

15 000

Histologiska inst.....................

20 000

75 000

Embryologiska inst...................

8 000

8 000

—

Inst. för allm. patologi................

Inst. för spec. patologi................

} 9 500

10 000

10 000

35 000

Bakteriologiska inst...................

9 500

20 000

—

Fysiologiska inst.....................

13 500

52 000

—

Medicinsk-kemiska inst.................

12 000

32 000

—

Farmakologiska inst...................

13 500

25 000

30 000

Rättsmedicinska inst..................

700

700

—

Medicinska klin.....................

1200

16 000

—

Reumatologiska klin..................

—

6 500

—

Kliniken f. lungsjuka.................

—

6 000

—

Pediatriska klin.....................

2 000

9 400

13 000

Kirurgiska klin.....................

1 500

16 000

7 400

Neurokirurgiska klin..................

—

6 000

12 500

Ortopediska klin.....................

1000

6 000

2 500

Obstetrisk-gynekologiska klin.............

3 000

11500

—

Oftalmiatriska klin...................

2 000

8 000

3 800

Klin. för öron-, näs- och halssjukdomar......

2 900

11000

—

Dermato-venereologiska klin..............

—

9 000

—

Psykiatriska klin....................

1000

15 000

27 000

Röntgendiagnostiska avd................

1000

10 000

38 000

Radioterapeutiska klin.................

500

4 000

5 000

Radiofysiska avd....................

—

6 000

16 325

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.........

8 500

—

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet.......

8 500

—

Instrumentverkstad vid Lunds lasarett.......

—

1’000

70 000

Summa

102 200

356 100

350 525

Departementschefen har godtagit kommitténs förslag med följande ändringar,

nämligen att årsanslag till kliniskt-fysiologiskt centrallaboratorium

liksom årsanslag och engångsanslag till central instrumentverkstad icke

borde anvisas samt att årsanslaget till dermato-venereologiska kliniken i

avbidan på professurens tillsättande borde minskas till 2 000 kronor. I enlighet

härmed har föreslagits ett årsanslag av i runt tal 340 000 kronor

och ett engångsanslag av i runt tal 280 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:355 och II: 509 framförda förslaget om

höjning av de i propositionen föreslagna engångsanslagen till histologiska

och farmakologiska institutionerna i Lund samt om anvisande av ett engångsanslag

jämväl till kliniskt-kemiska centrallaboratoriet därstädes har

anförts huvudsakligen följande.

För histologiska och farmakologiska institutionerna vid Lunds universitet

föreslår Kungl. Maj:t engångsanslag av 75 000 respektive 30 000 kronor.

Institutionsföreståndarna hade i sina av medicinska fakulteten och större

konsistoriet framförda petita äskat 118 000 respektive 37 000 kronor. För

det nyinrättade centrallaboratoriet vid universitetsklinikerna hade av universitetsmyndigheterna

i Lund begärts 20 000 kronor, men Kungl. Maj:t

har ej upptagit något engångsanslag alls.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr ®lft.

Engångsanslag av väsentligt högre storleksordning ha av medicinska högskolornas

organisationskommitté förordats och av Kungl. Maj:t föreslagits

för t. ex. kemiska (590 000 kronor), fysiologiska (400 000 kronor) och

farmakologiska (400 000 kronor) institutionerna vid karolinska institutet

och medicinskt-kemiska institutionen i Lund (347 000 kronor).

De av Kungl. Maj:t föreslagna engångsanslagen till histologiska och

farmakologiska institutionerna i Lund te sig för institutionsföreståndarna

såsom otillräckliga. Flera av de för forskningen å dessa institutioner erforderliga

apparaterna, som måste köpas från utlandet, särskilt U. S. A., ha

sedan apparatförteckningen inlämnades till medicinska högskolornas organisationskommitté

för ett år sedan, stigit i pris eller ansetts böra med hänsyn

till leveranstider eller framkomna nykonstruktioner utbytas mot bättre

men dyrare apparater för motsvarande ändamål. Det skall även framhållas,

att nu ifrågavarande institutioner, som äro i intensiv verksamhet, aldrig

erhållit några utrustningsanslag, som tillnärmelsevis kunna jämföras med

de stora engångsanslag, som enligt ovan nu av Kungl. Maj:t föreslås åt de

ovan nämnda andra institutionerna.

Vad centrallaboratoriet för klinisk kemi beträffar, avses det föreslagna

engångsanslaget av 20 000 kronor på intet sätt för inköp av sådan materiel,

som erfordras för de rutinmässiga analyserna i sjukvårdens tjänst vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar. Det avses endast för sådan apparatur

och materiel, som är nödvändig för den kliniskt-kemiska forskningen.

Centrallaboratoriet inhyses i avvaktan på nybyggnadsfrågornas lösning

tills vidare dels i medicinska klinikens laboratorielokaler, dels i det för till

framlidne professorn Ingvar skänkta medel från Rockefeller Foundation

1939 inrättade s. k. Rockefellerlaboratoriet. De tillgängliga medlen voro

emellertid endast tillräckliga för inredningen av laboratoriet samt för anskaffning

av en del fysiologisk och histologisk apparatur, speciellt för professor

Ingvars forskning. De befintliga resurserna för kliniskt-kemisk forskning

äro alltför blygsamma för den avsedda forskningsverksamheten. Denna

apparatur och materiel för kliniskt-kemisk forskning har väsentligen tillkommit

genom anslag från fonder och stiftelser till nuvarande kliniske laboratorn,

docenten med. dr C. G. Holmberg, och hans medarbetare. Behovet

av äskad komplettering av utrustningen är mycket framträdande,

dess tillfredsställande av brådskande natur.

I fråga om såväl histologiska som farmakologiska institutionens medarbetarstab

har Kungl. Maj:t föreslagit en väsentlig utökning. Bland annat

skulle på vardera institutionen tillkomma en ordinarie lärare i laboratorställning.

De äskade engångsanslagen framstå därigenom än mer behövliga.

Karolinska institutet.

För karolinska institutets del har kommittén föreslagit en höjning av årsanslagen

till de egentliga medicinska institutionerna, nu 171 750 kronor,

med sammanlagt 451 000 kronor till (171 750 -f 451 000 =) 622 750 kronor.

Härjämte föreslår kommittén, att engångsanslag anvisas med tillhopa

2 367 290 kronor. Anslagen skulle fördelas i enlighet med följande sammanställning:
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

Institution

Materiel-

anslag

1946/1947

Årsanslag.

Kommitténs

förslag

Engångs-

anslag.

Kommitténs

förslag

Anatomiska inst.....................

7 000

25 000

Inst. för experimentell histologi...........

—

11 000

—

Histoiogiska inst. ....................

7 500

25 000

—

Inst. för allmän patologi...............

7 000

15 000

—

Patologisk-anatomiska inst...............

12 000

22 000

—

Radiopatologiska inst..................

750

750

—

Bakteriologiska inst...................

10 000

20 000

—

Fysiologiska inst....................

7 000

40 000

400 000

Kemiska inst.......................

7 300

64 000

590 000

Farmakologiska inst...................

8 500

30 000

400 000

Institutionen för medicinsk cellforskning och genetik

30 000

30 000

241000

Neurofysiologiska inst.................

—

—

249 000

Rättsmedicinska inst..................

3 400

8 000

—

Rättspsykiatriska inst..................

—

6 000

—

Hygieniska inst.....................

10 400

21000

8 000

Medicinska kliniken å karolinska sjukhuset ....

5 600

16 000

29 000

Medicinska kliniken å serafimerlasarettet......

5 600

16 000

5 000

Endokrinologiska avd................

—

—

6 800

Pediatriska kliniken & Norrtulls sjukhus......

2100

13 000

15 300

Pediatriska kliniken å Kronprinsessan Lovisas barn- sjukhus .............

1 200

13 000

18 600

Nervkliniken.......

2 700

11000

25 000

Avd. för klinisk neurofysiologi..........

—

10 000

—

Kirurgiska kliniken å karolinska sjukhuset.....

3 300

11000

7 650

Kirurgiska kliniken å serafimerlasarettet......

3 300

11 000

—

Neurokirurgiska klin.......

2 000

11000

5 000

Ortopediska klin.........

2 800

8 000

19 560

Kvinnokliniken å karolinska sjukhuset.......

3 300

11 500

25 000

Obstetrisk-gynekologiska kliniken å allmänna barn- bördshuset.........

2 200

11500

Oftalmiatriska klin. å karolinska sjukhuset.....

1 700

8 000

—

Öronkliniken å karolinska sjukhuset.........

3 300

16 000

—

Dermato-vereneologiska klin. . .

11200

18 000

55 000

Allergiska avd........

—

8 000

—

Psykiatriska klin.....

1 200

15 000

7 380

Röntgendiagnostiska avd. å karolinska sjukhuset .

2 800

10 000

—

Röntgenavd. å serafimerlasarettet .

2 000

10 000

—

Radioterapeutiska klin. å karolinska sjukhuset

2 000

8 000

—

Radiofysiska inst.......

2 600

14 000

—

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å karolinska

sjukhuset.......

12 000

35 000

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet å karolinska

sjukhuset........

12 000

50 000

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å serafimerla- sarettet .......

10 000

50 000

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet å serafimer- lasarettet ......

10 000

35 000

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet å sera- fimerlasarettet ....

10 000

20 000

Instrumentverkstad vid karolinska sjukhuset....

—

1000

70 000

Summa

171 750

622 750

2 367 290

Departementschefen har för egen del godtagit kommitténs förslag i fråga

om årsanslagen med vissa ändringar, nämligen

att årsanslaget till fysiologiska institutionen höjes med 14 000 kronor

med hänsyn till att en dubblering av professuren föreslagits,

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

att ett årsanslag av 7 000 kronor anvisas till experimentalkirurgiskt laboratorium

vid karolinska sjukhuset,

att ett årsanslag av 20 000 kronor anvisas till neurofysiologiska institutionen,

samt att årsanslag icke anvisas till central instrument verkstad.

Den av kommittén förordade höjningen av årsanslagen med sammanlagt

451 000 kronor har med hänsyn härtill föreslagits höjd med ytterligare

(14 000 -J- 7 000 -f- 20 000 — 1 000 =) 40 000 kronor till 491 000 kronor.

Härtill kommer 6 000 kronor för undervisning i oftalmiatrik vid Sabbatsbergs

sjukhus samt en höjning med 3 950 kronor till (26 050 -f- 3 950 =)

30 000 kronor av de för institutet i allmänhet avsedda anslagsmedlen.

Departementschefen har således tillstyrkt en sammanlagd höjning av

karolinska institutets materielanslag med (491 000 + 6 000 -+- 3 950 =) i

runt tal 501 000 kronor till (210 000 + 501 000 =) 711 000 kronor.

I fråga om de av kommittén föreslagna engångsanslagen har departementschefen

i annat sammanhang tagit ställning till frågan om dylika anslag

till institutionerna för fysiologi, medicinsk kemi, farmakologi, medicinsk

cellforskning och neurofysiologi. Något engångsanslag till central instrumentverkstad

har icke beräknats medan för övriga institutioner förordats

engångsanslag å tillhopa 417 290 kronor, vartill kommer ett engångsanslag

å 29 500 kronor till ett experimentalkirurgiskt laboratorium. I detta sammanhang

har sålunda föreslagits anvisande av ett engångsbelopp å i runt

tal (417 290 + 29 500 =) 447 000 kronor.

Speciella frågor.

Under förestående rubrik har departementschefen berört vissa utanför de

medicinska lärosätena liggande institutioner, däribland följande, nämligen

rasbiologiska institutet,

gymnastiska centralinstitutet,

Wenner-Grens institut,

medicinska Nobelinstitutets biokemiska avdelning samt

Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.

Därvid har föreslagits anvisande dels av ett reservationsanslag av 354 000

kronor under benämningen »Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning

för biokemi» dels av ett obetecknat anslag av 30000 kronor under

rubriken »Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut».

I övrigt torde beträffande detta avsnitt få hänvisas till statsrådsprotokollet

sid. 370—378.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr ?J+7.

Utskottet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande avsnitt

framställda förslag. Utskottet vill likväl med hänsyn till att departementschefen

ansett sig böra uppskjuta en prövning av de medicinska högskolornas

organisationskommittés förslag om överförande till ordinarie stat av de för

professorerna H. F. Laurell, E. Lysholm och A. H. Olivecrona inrättade

personliga professurerna framhålla, att kommitténs förslag på denna punkt

synts utskottet väl motiverat. Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Maj:t

inom snar framtid kommer att taga denna fråga under omprövning.

Vad beträffar det i motionerna I: 335 och II: 491 framställda yrkandet

om upprättandet från och med den 1 januari 1948 vid karolinska institutet

av en professur i virusforskning är utskottet på grund av de skäl departementschefen

anfört för att nu allenast principbeslut bör fattas om denna

professurs inrättande icke berett att tillstyrka motionärernas förslag. Utskottet

avstyrker således bifall till motionerna I: 335 och II: 491.

Utskottet har icke heller funnit sig böra tillstyrka bifall till motionerna

I: 355 och II: 509. Frågan om engångsanslag för utrustning av de i motionerna

åsyftade institutionerna i Lund har nyligen prövats såväl av organisationskommittén

som av Kungl. Maj:t. Utskottet har icke ansett sig

på grundval av det material, som stått utskottet till buds, böra tillstyrka

anvisande för ändamålet i fråga av större belopp än vad kommittén

och Kungl. Maj:t föreslagit.

XII. Inrättande av nya docentstipendier vid

universiteten och karolinska institutet.

Förslag om inrättande av nya docentstipendier ha framlagts dels av

universitetsberedningen i dess betänkande angående akademiska lärarbefattningar

samt anslag till den vetenskapliga utbildningen m. m., dels av

socialvetenskapliga forskning skommittén i dess betänkande angående socialvetenskapernas

ställning vid universitet och högskolor m. m., dels ock

av de medicinska högskolornas organisationskommitté i dess betänkande

angående organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning.

De olika sakkunnigberedningarnas förslag rörande antalet nya docentstipendier

framgår av följande sammanställning:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 24.7.

75

Lärosäte

Nuvarande

antal

Av universi- tetsbered- ningen

föreslagen

ökning

Av social- vetenskapliga

forsknings- kommittén

föreslagen

ytterligare

ökning

Av organisa- tionskom- mittén

föreslagen

ökning

Total

ökning

Uppsala universitet:

Teologiska fakulteten . . .

6

1

—

—

1

Juridiska fakulteten ....

3

3

—

—

3

Humanistiska sektionen . .

27

7

3

—

10

Matematisk-naturveten-

skapliga sektionen ....

24

—

—

—

—

Medicinska fakulteten . . .

5

—

—

6

6

Summa

65

11

3

6

20

Lunds universitet:

Teologiska fakulteten . . .

6

1

—

—

1

Juridiska fakulteten ....

3

3

—

—

3

Humanistiska sektionen . .

27

7

2

—

9

Matematisk-naturveten-

skapliga sektionen ....

22

—

—

—

—

Medicinska fakulteten . . .

5

—

—

5

5

Summa

63

11

2

5

18

Karolinska institutet . .

5

—

—

13

13

Total summa

133

22

5

24

51

Då enligt universitetsberedningens mening någon utsikt att besätta de

föreslagna nya docentstipendierna vid de juridiska fakulteterna för närvarande

icke föreligger, förordar beredningen, att principbeslut nu fattas

om deras inrättande.

Vid envar av de humanistiska sektionerna i Uppsala och Lund föreslås

den språkliga gruppens stipendier ökade från 11 till 14. Av dessa böra

enligt beredningens förslag i Uppsala 2 docentstipendier med företrädesrätt

knytas till vart och ett av ämnena nordiska språk, engelska språket

och romanska språk, samt 1 docentstipendium till vart och ett av ämnena

latinska språket, grekiska språket, tyska språket, slaviska språk, semitiska

språk, jämförande indoeuropeisk språkforskning samt till nordisk ortnamnsforskning.

I Lund böra två docentstipendier förbehållas vart och ett

av ämnena nordiska språk, tyska språket, engelska språket och romanska

språk och vart och ett av ämnena latinska språket, grekiska språket, slaviska

språk, semitiska språk och jämförande indoeuropeisk språkforskning.

Socialvetenskapliga jorskning skommitténs förslag innebär i likhet med

universitetsberedningens, att den historisk-samhällsvetenskapliga ämnesgruppen

vid vartdera universitetet skulle i stipendieavseende klyvas i två

grupper. Den samhällsvetenskapliga gruppen skulle därvid enligt forskningskommitténs

förslag såväl i Uppsala som Lund tilldelas 5 docentsti
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf7.

pendier, nämligen 2 för ämnet nationalekonomi, 1 för statistik, 1 för statskunskap

och 1 för kulturgeografi. För ändamålet skulle enligt kommitténs

förslag — utöver vad universitetsberedningen föreslagit — behöva inrättas

2 docentstipendier vid vartdera universitetet för ämnet nationalekonomi

och ett vid universitetet i Uppsala för ämnet statistik.

Enligt organisationskommitténs förslag skulle vissa av docentstipendierna

vid de medicinska fakulteterna och karolinska institutet vara

rörliga, nämligen 3 vid vardera fakulteten och 6 vid karolinska institutet.

Dessa stipendier, närmast avsedda för de kliniska ämnena, skulle inrättas

genast men först successivt ställas till vederbörande läroanstalts förfogande.

Kanslern har icke ansett sig kunna tillstyrka förslaget om nya docentstipendier

vid de juridiska fakulteterna, så länge de redan befintliga icke

kunde besättas.

Statens medicinska forskningsråd har dessutom föreslagit inrättande av

ett docentstipendium i hygien och ett i virologi.

Departementschefen har i likhet med kanslern icke ansett sig för närvarande

böra tillstyrka inrättandet av nya docentstipendier inom de juridiska

fakulteterna. I övrigt har departementschefen anfört bland annat följande.

Då ämnet nordiska språk enligt universitetsberedningens förslag skulle

erhålla företrädesrätt till två docentstipendier, synes det mig icke erforderligt

att vid universitetet i Uppsala jämväl knyta ett till ämnet nordisk

ortnamnsforskning. Det torde vidare vara tillfyllest, att ett docentstipendium

med företrädesrätt för nationalekonomi — i stället för 2 enligt

forskningskommitténs förslag — nu inrättas vid vartdera universitetet.

Enligt organisationskommitténs förslag skulle medicinska fakulteten i

Uppsala komma att förfoga över 11 docentstipendier, varav 3 rörliga,

samma fakultet i Lund över 10, varav 3 rörliga, och karolinska institutet

över 18, varav 6 rörliga. De rörliga, närmast för de kliniska ämnena avsedda

docentstipendierna skulle enligt kommitténs förslag inrättas genast

men först successivt ställas till vederbörande läroanstalts förfogande. Jag

är icke beredd att tillstyrka den sålunda föreslagna anordningen utan inskränker

mig till att för nästa budgetår räkna med 1 rörligt docentstipendium

för vardera av de medicinska fakulteterna och med 2 dylika

stipendier vid karolinska institutet. Jag delar medicinska forskningsrådets

mening rörande behovet av ett docentstipendium vid karolinska institutet

för ämnet hygien. Jag anser mig därför böra beräkna 1 docentstipendium

jämväl för detta ämne. Däremot anser jag mig icke för närvarande böra

föreslå ett särskilt docentstipendium med företrädesrätt för ämnet virologi.

Sammanfattningsvis innebär mitt ställningstagande, att jag förordar en

ökning av antalet docentstipendier inom vardera av de teologiska fakulteterna

med 1, inom vardera av de humanistiska sektionerna med 8, inom

medicinska fakulteten i Uppsala med 4, inom samma fakultet i Lund med

3 och vid karolinska institutet med 10. De förordade nya stipendierna torde

böra inrättas från och med nästa budgetår. Vid bifall till vad jag sålunda

föreslagit bör vederbörande arvodespost höjas, i avlöningsstaten för universitetet

i Uppsala med 93 600 kronor, i avlöningsstaten för universitetet

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 247. 77

i Lund med 86 400 kronor och i avlöningsstaten för karolinska institutet

med 72 000 kronor.

Frågan om stipendiernas anknytning till vissa ämnen eller ämnesgrupper,

vilket spörsmål icke är av sådan natur, att det bör underställas riksdagen,

torde först framdeles böra upptagas till prövning och avgörande.

Till stöd för yrkandet i motionen 1: 351 om inrättande av 3 nya docentstipendier

vid vardera juridiska fakulteten i Uppsala och Lund har anförts

bland annat följande.

Förhållandena ha på senaste tiden undergått en viss förändring.

Vid universitetet i Uppsala finnes sedan ett år en stipendierad docent

inom juridiska fakulteten, och helt nyligen har en juris licentiat avlagt

doktorsproven med sådana betyg, att fakulteten hemställt om docentförordnande

för honom. Det kan därför förväntas att inom mycket kort tid

ännu ett av fakultetens docentstipendier kommer att tagas i anspråk.

Under nästa läsår väntas ytterligare tre personer komma att disputera vid

fakulteten för erhållande av juris doktorsgrad, och den situationen kan då

lätt inträffa att fakulteten icke är i tillfälle att föreslå tilldelande av docentstipendium

åt samtliga docentkompetenta personer, som skulle vilja

ägna sig åt arbetet inom fakulteten. Även vid universitetet i Lund torde

förhållandena ligga på liknande sätt.

Som redan visas av att docentstipendierna stått obesatta i så stor utsträckning

ha de juridiska fakulteterna de senaste åren haft ytterligt svårt

att binda yngre jurister vid den akademiska banan. Fakulteterna ha helt

enkelt icke råd att avvisa docentkompetenta jurister, som önska stanna

vid universiteten. En ökning av antalet docentstipendier vid fakulteterna

är därför nu motiverad helst som det i nuvarande situation även är önskvärt

att något eller ett par docentstipendier stå i reserv för att därigenom

locka personer att avlägga de prov, som bruka fordras för erhållande av

docentur. Att det finnes säker utsikt att erhålla ett docentstipendium efter

avlagda godkända prov för docentur är nämligen en oavvislig förutsättning

för att en begåvad ung jurist skall ägna sig åt den teoretiska juridiska

banan, som ändock icke på långa tag erbjuder samma ekonomiska

fördelar som den verksamhet i det praktiska rättslivets tjänst, som står

den unge juristen öppen.

Jag tillåter mig därför att föreslå, att riksdagen ville, i enlighet med de

juridiska fakulteternas och de större akademiska konsistoriernas förslag,

inrätta tre nya docentstipendier vid vardera av de juridiska fakulteterna i

Uppsala och Lund. Ett bifall härtill bör emellertid å andra sidan delvis

fattas som en beredskapsåtgärd och icke föranleda statsutgift i annat fall

än om docentstipendierna i fråga verkligen tagas i anspråk. I den mån så

icke sker böra de sparas. De böra alltså i detta fall icke ingå i docentstipendiefonden

för att användas till annat ändamål. I anslutning till universitetsberedningens

förslag böra de därför få disponeras endast efter anmälan

att behov av stipendium föreligger. Ett av de nya docentstipendierna

bör få tillsättas först om samtliga äldre docentstipendier inom fakulteten

äro upptagna, och om något av dessa stipendier skulle bli ledigt, bör innehavaren

av ett nytt docentstipendium föras över till det ledigblivna stipendiet,

så att det tidigare av honom innehavda stipendiet kommer att besparas

statsverket.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

78 Statsutskottets utlåtande nr lag
utskottet

har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag än att utskottet i anledning av vad i motionen I: 351

anförts och hemställts vill förorda, att ett nytt docentstipendium inrättas

vid en var av de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund.

Departementschefen har framhållit, att det, då ämnet nordiska språk enligt

universitetsberedningens av honom tillstyrkta förslag skulle erhålla

företrädesrätt till två docentstipendier, icke syntes erforderligt att vid universitetet

i Uppsala jämväl knyta ett stipendium till ämnet nordisk ortnamnsforskning.

Utskottet utgår ifrån, att vederbörlig hänsyn kommer att

tagas till sistnämnda ämne vid utdelningen av docenstipendierna i nordiska

språk vid Uppsala universitet.

XIII. Anslagsberäkningar.

l:o) Provisoriskt lönetillägg m. ni. Kungl. Maj:t har (avdelning XIII,

punkt 1, s. 387—390) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade grunder för provisoriskt lönetillägg under budgetåret

1947/48 åt professorer, laboratorer och med dem jämställda befattningshavare

med oreglerad lön, dels ock medgiva, att den i avlöningsstaten

för universitetskanslersämbetet för budgetåret 1947/48 med 17 000 kronor

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må för

av departementschefen angivet ändamål överskridas med högst 20 000

kronor.

Departementschejen har anfört i huvudsak följande.

I samband med sin anmälan i årets statsverksproposition av frågan om provisoriskt

lönetillägg för nästa budgetår anförde chefen för finansdepartementet

bland annat, att det beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning,

härunder inbegripna även docent- och forskarstipendiater, borde — om

ej anledning gåves att för en eller annan grupp behandla frågan om provisoriska

avlöningsförhållanden i samband med vederbörande avlöningsanslag —

överlämnas till Kungl. Maj:t att efter erforderliga undersökningar förordna

om rätt till provisoriskt lönetillägg och om de beräkningsgrunder, som därvid

borde tillämpas. Beräkningarna syntes, vad anginge personal med icke

dyrortsgraderad lön, kunna ske med ledning väsentligen av en i statsrådsprotokollet

intagen sammanställning (se 1947 års statsverksproposition, bilaga 2,

s. 86).

Nyssnämnda sammanställning innebär, om den skulle tillämpas beträffande

professorer och laboratorer med oreglerad avlöning, att nuvarande provisoriska

lönetillägg å 660 kronor för år skulle för nästa budgetår höjas med

för professor 900 kronor till 1 560 kronor och för laborator med 600 kronor

till 1 260 kronor.

Jag har funnit anledning föreligga att i fråga om professorer samt för laboratorer

och med dem likställda befattningshavare med oreglerad lön förorda

en viss jämkning av de sålunda angivna grunderna för provisoriskt lönetill
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

lägg för nästa budgetår. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

förordar jag, att nämnda lönetillägg bestämmes i enlighet med de grunder,

som framgå av följande sammanställning:

Årsbelopp av provisoriskt

lönetillägg för

budgetåret 1947/48

Kronor

Professor med begynnelselön........... 1 560

» » ålderstillägg............ 2160

Laborator » begynnelselön........... 1560

» » två ålderstillägg......... 1 860.

Rörliga tilläggsförmåner böra givetvis icke utgå på dessa belopp.

Professor kan för närvarande erhålla endast ett ålderstillägg med ett belopp

av 1 000 kronor. Det utgår efter 5 år. Laborator däremot kan erhålla två

ålderstillägg å vartdera 500 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 år. Med

hänsyn härtill synes böra föreskrivas, att det högre provisoriska lönetillägget

för professor skall utgå först efter 10 år.

Vad jag sålunda förordat medför en höjning av nu utgående löneförmåner

med 900 kronor för professor och laborator med begynnelselön och med 1 500

kronor för professor och med 1 200 kronor för laborator med minst 10

tjänstår.

För övriga oreglerade löner och arvoden å universitetens och karolinska

institutets stat torde de av chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen

förordade grunderna böra tillämpas. I enlighet härmed torde följande

arvoden böra uppräknas sålunda:

Nu utgående

Arvode för

Befattning

arvode

Prov. lönetillägg

budgetåret

1947/48,

kronor

kronor

kronor

Universitetslektor.............

9 500

660

10 620

Biträdande lärare m. fl..........

8 600

660

9 660

Förste assistent..............

7 200

480

8160

6 000

480

6 900

Förste amanuens.............

3 600

330

4 032

Den ansvällning av universitetsorganisationen, som redan beslutats och

nu förordas, torde komma att medföra en övermäktig arbetsbörda för den

fåtaliga kanslipersonalen hos kanslersämbetet för rikets universitet, särskilt

under övergångstiden. Det torde med hänsyn härtill vara nödvändigt att

under nästa budgetår anställa tillfälliga arbetskrafter. Härför lämnar det

redan beslutade avlöningsanslaget emellertid icke tillgång. Ett överskridande

av icke-ordinarieposten synes således vara att emotse. Jag förordar, att Kungl.

Maj:t i detta sammanhang inhämtar riksdagens bemyndigande att medgiva

överskridande av nämnda anslagspost, vilken för nästa budgetår är uppförd

med 17 000 kronor, med erforderligt belopp, dock högst 20 000 kronor. I

I detta sammanhang bör erinras, att, såsom förut nämnts, dels i motionerna

1:186 och 11:295 ifrågasatts en utredning rörande universitetspro
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

TJUkottet.

80 Statsutskottets utlåtande nr 2J+7.

fessorernas löneställning, dels ock i motionen II: 493 yrkats, att professor

skall, utöver nu utgående ålderstillägg å 1 000 kronor efter fem års tjänstgöring,

åtnjuta ytterligare ett sådant tillägg efter tio år, likaledes å 1 000

kronor, samt att det provisoriska lönetillägget till professor och laborator

för budgetåret 1947/48 bestämmes, då befattningshavaren åtnjuter begynnelselön,

till 2 200 kronor samt, då han uppbär ålderstillägg, till 3 000

kronor för professor och 2 600 kronor för laborator.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat har Kungl. Maj:t för avsikt

att inom den närmaste tiden tillkalla särskilda sakkunniga för utredning

av frågan rörande löneställningen för professorer och laboratorer samt

med dem likställda befattningshavare vid universiteten. Med hänsyn härtill

saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att — såsom

i motionerna I: 186 och 11:295 påyrkats — i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning i ämnet. Motionerna torde alltså icke böra till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet biträder departementschefens förslag angående provisoriskt

lönetillägg åt nyssnämnda befattningshavare samt beträffande uppräkning

av övriga oreglerade löner och arvoden å universitetens och karolinska institutets

stater. Den ökning av det provisoriska tillägget, varom förslag

framställts i motionen II: 493, anser utskottet sig icke böra tillstyrka. Vad

i övrigt i motionen påyrkats torde vara av beskaffenhet att böra prövas i

samband med ovannämnda utredning. Utskottet avstyrker alltså bifall till

motionen II: 493.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal vid universitetskanslersämbetet må

under budgetåret 1947/48 överskridas med av departementschefen angivet

belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 493,

a) godkänna av departementschefen förordade grunder

för provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1947/48 åt

professorer, laboratorer och med dem jämställda befattningshavare

med oreglerad lön;

b) medgiva, att den i avlöningsstaten för universitetskanslersämbetet

för budgetåret 1947/48 med 17 000 kronor

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal må för av departementschefen angivet ändamål

överskridas med högst 20 000 kronor;

. 1 . B. att motionerna I: 186 och II: 295 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande nr 2.^7.

2: o) Uppsala universitet. Kungl. Maj:t har (punkterna 2—G, s.

390—406) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m., samt i personalförteckningen

för universitetets egendoms- och skogsförvaltning, som föranledas

av vad departementschefen anfört, dels besluta, att avlöningsstaten

för Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1947/48, erhålla ändrad lydelse på sätt departementschefen angivit,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning

I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för

professorer och lärare m. fl. ävensom i de till sagda avdelning I. hörande

anmärkningar, som föranledas av vad departementschefen anfört, dels besluta,

att vid Uppsala universitet skola framdeles inrättas nya professurer

och vidtagas ändringar beträffande befintliga professurer i enlighet med

vad departementschefen förordat, dels medgiva, att, med tillämpning tidigast

från och med budgetåret 1948/49, må vidtagas erforderliga åtgärder

för en utsträckning av den praktiska prästutbildningen i huvudsaklig enlighet

med vad departementschefen anfört, dels ock för budgetåret 1947/48

anvisa följande anslag, nämligen till avlöningar ett förslagsanslag av

4 577 000 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag av 425 500 kronor,

till materiel m. m. ett reservationsanslag av 1 235 000 kronor, till utrustning

för biokemiska institutionen ett reservationsanslag av 100 000 kronor

samt till engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner ett reservationsanslag

av 346 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande avlöningsanslaget innebär en anslagshöjning

med 1 557 400 kronor, varav omkring 675 000 kronor belöpa

på de allmänna löne- och arvodesregleringarna. Återstoden av höjningen

hänför sig dels till de förslag till förändringar av personalorganisationen

vid universitetet m. m., som departementschefen förut framlagt i

anledning av särskilda sakkunnigkommittéers förslag, dels ock till vissa

ytterligare förslag i nämnda hänseenden, som departementschefen i förevarande

sammanhang framlagt efter framställning av större akademiska

konsistoriet i Uppsala och kanslern. Dessa sistnämnda förslag innebära

sammanfattningsvis följande:

1) anställande av en vaktmästare i lönegraden Eo 5 vid humanistiska

sektionens seminarier;

2) inrättande vid universitetsbiblioteket av följande befattningar, nämligen

två befattningar som biblioteksassistent i lönegraden Eoll, två

kanslibiträdestjänster i lönegraden Eo 7 och en vaktmästartjänst i lönegraden

Eo 6;

3) ordinariesättning av två expeditionsvaktstjänstcr i lönegraden Eo 5

vid biblioteket med placering i lönegraden A 6;

6 — Dihang till rikadagens protokoll 19fi7. G sand. Nr 2//7.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 247.

4) uppflyttning av universitetets ordinarie skogvaktare från lönegraden

A 9 till A 12 samt bemyndigande för universitetets drätselnämnd att efter

särskild prövning medgiva en uppflyttning av de extra ordinarie skogvaktarna

till högst lönegraden Eo 12;

5) höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, nu 45 000 kronor, med 8 000 kronor; samt

6) anvisande av 1 000 kronor för anordnande av särskild kursundervisning

i hygien för blivande biologilärare.

Vid sina anslagsberäkningar har departementschefen räknat med en

höjning av den i avlöningsstaten under I. Professorer och lärare m. fl. uppförda

anslagsposten till arvoden till lärare m. fl. med 551 708 kronor, varvid

förutsatts indragning av vissa arvoden till seminariebibliotekarier vid humanistiska

sektionen å sammanlagt 3 800 kronor.

Motioner.

I: 347. I denna motion har föreslagits anställande av ett kontorsbiträde

i lönegraden Eo 4 vid universitetets kansli.

I: 34-8. Till stöd för yrkandet om inrättande vid universitetets gymnastikoch

idrottsinstitution av en intendentsbefattning i lönegraden A 24 har

anförts bland annat följande.

För de studerandes vid Uppsala universitet fysiska fostran har vid seklets

början sörjts bland annat genom uppförandet av en gymnastikinrättning

och anläggandet av en idrottsplats. Gymnastikinrättningen ställdes redan

vid sin tillkomst under ledning av universitetet eller av organ under dess

omedelbara kontroll, under det att idrottsplatsen, som förvaltningsmässigt

tedde sig som ett betydligt osäkrare objekt, fick tagas om hand av en inom

studentkåren bildad förening, vilken måste förbinda sig att »ansvara för

alla omkostnader för planens skötsel och vård». Aled idrottsrörelsens snabbt

fortskridande utveckling växte de administrativa och tekniska problemen

vid anläggningen och de ekonomiska riskerna i samband med driften. De

blevo snart av sådan storleksordning, att de icke längre bekvämt kunde

inordnas under en studentförenings verksamhet. Alldeles uppenbart blev

detta, sedan idrottsplatsen i slutet av förra decenniet tack vare stora anslag

ur fonden för idrottens främjande (kronor 347 500) kunde grundligt förbättras

och utbyggas till att bli icke blott en tidsenlig anläggning till fromma

för de studerandes vid universitetet fysiska fostran, utan jämväl en central

samlingsplats för stadens och länets idrottande ungdom.

I skrivelse den 20 januari 1939 till det mindre akademiska konsistoriet

anmälde därför Uppsala studenters idrottsförening, att den icke längre såg

sig i stånd att ta ansvaret för idrottsplatsens förvaltning. En vid universitetet

vid denna tidpunkt verksam kommitté med uppgift att utreda frågan

om idrottens ställning vid universitetet föreslog också att idrottsplatsens

förvaltning skulle övertagas av universitetet genom dess gymnastik- och

idrottsinstitution, vilken föreslogs skola erhålla en ändrad organisation,

betingad av dess tilltänkta uppgift att enhetligt förvalta universitetets

samtliga anläggningar för fysisk fostran och att ha överinseendet över den

vid dessa bedrivna verksamheten. Sedan konsistoriet i allt väsentligt accep
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Statsutskottets utlåtande nr 2j^7.

terat kommitterades förslag, fastställde kanslern på dess anhållan den 16

januari 1940 nu gällande reglemente för gymnastik- och idrottsinstitutionen.

I detta anges institutionen omfatta universitetets gymnastikinrättning,

idrottsplats och övriga hithörande anläggningar samt ha till uppgift att

förvalta dessa och därjämte utöva nödig tillsyn över den undervisning

och de övningar i gymnastik och idrott, som äga rum under respektive lärares

ledning. Ansvaret för verksamheten och den ekonomiska förvaltningen

lägges på en prefekt, utsedd bland universitetets lärare eller ordinarie

tjänstemän. Vid prefektens sida står en styrelse, bestående av prefekten

och ytterligare två ledamöter, utsedda inom samma kategori, samt en rådgivande

nämnd, i vilken, förutom universitetets lärare i hithörande discipliner,

ett flertal sammanslutningar med intresse i anläggningarna äro företrädda.

Den 1 mars 1940 trädde den nya organisationen i funktion i och med

att gymnastik- och idrottsinstitutionen övertog förvaltningen av idrottsplatsen.

Institutionens styrelse anställde omedelbart en intendent, som

under prefektens överinseende skulle utöva den närmaste tillsynen över institutionen

och dess anläggningar samt driften vid dessa, ansvara för medelförvaltning

och bokföring och handlägga alla löpande ärenden samt tillika

tjänstgöra som sekreterare vid styrelsens och rådgivande nämndens sammanträden.

Till intendent utsågs herr Aron Bergmark.

Det torde inte innebära någon överdrift, om man gör gällande, att den

nya organisationen under de sex år, som den tillämpats, visat sig fullt motsvara

de förväntningar, men ställde på den. En råd tekniska förbättringar

och rationaliseringar ha genomförts, som gjort anläggningarna bättre skickade

för sina uppgifter i folkhälsans tjänst.

De för institutionens drift erforderliga medlen erhållas genom ett materielanslag,

för budgetåret 1946/47 uppgående till 1 Ilo kronor, genom anslag

å universitetets stat till täckande av kostnaderna för vatten, elektrisk

kraft och uppvärmning, genom de för övrigt mycket låga avgifter, vilka

upptagas av dem, som utnyttja anläggningarna, och slutligen genom de

inkomster, som inflyta vid gymnastikinrättningens och idrottsplatsens uthyrande

till utomstående organisationer för tävlingar och uppvisningar i

gymnastik och idrott. En uppfattning om storleksordningen av den ekonomiska

verksamhet, som sammanhänger med driften, får man av räkenskaperna

för arbetsåret 1/7 1945—30/6 1946. Av räkenskaperna framgår,

att omslutningen uppgår till 302 115 kronor 38 öre, att antalet i dagboken

införda poster uppgår till över 1 400 och att institutionens egentliga inkomster

(genom avgifter, hyror m. in.) utgjort 78 146 kronor 27 öre.

Intendentens arbetsuppgifter äro redan nu så omfattande, att de kräva

en arbetstid, som för vardagarna alltid uppgår och ofta överskrider den

normala (48 timmar per vecka) och som väsentligt utökas på grund av den

tjänstgöring under omkring 40 av årets sön- och helgdagar, som tjänsten

fordrar. Av naturliga skäl måste intendenten ofta relativt självständigt lösa

sina arbetsuppgifter, och det är därför av vikt att man för befattningen

kan påräkna en person, som besitter de erforderliga personliga kvalifikationerna.

Han bör med nödig rutin i kontors- ocli bokföringsarbete förena

förmågan att på ett ekonomiskt klokt och förutseende sätt planera och

leda verksamheten vid institutionen. Ilan bör vidare besitta egenskaper,

som göra honom skickad att leda och övervaka underordnad personals

arbete, och ha förmågan att opartiskt och smidigt utjämna förekommande

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 247.

intressemotsättningar mellan de sammanslutningar av skilda slag, som på

olika sätt nyttja institutionens anläggningar. Framför allt bör lian dock

äga öppen blick för betydelsen av den studerande ungdomens fysiska fostran

och förmåga till självständiga initiativ, som syfta till att främja denna.

Vidare måste ett rikt kunnande inom idrottens och gymnastikens områden

och stor förtrogenhet med den tekniska skötseln av hithörande anläggningar

obetingat fordras av befattningshavaren, som jämväl bland annat på grund

av sin ställning som styrelsens och rådgivande nämndens sekreterare bör

besitta en viss formell skolning.

För närvarande anställes intendenten av styrelsen på ett år i taget och

avlönas av de medel, som inflyta av verksamheten. Avlöningen utgår efter

samma grunder som i civila icke-ordinarie reglementet gälla för lönegrad 21

löneplan Eo. Det är emellertid uppenbart, att man i fortsättningen icke

kan påräkna en för denna krävande befattning tillräckligt kvalificerad

och lämpad person, därest tjänsten ej ges en fastare karaktär och avlöningsförmånerna

förbättras.

Efter jämförelse med befattningar av liknande karaktär vid statens affärsdrivande

verk och med kommunala tjänster av samma art finner man att

tjänsten bör inplaceras i lägst lönegrad 24, löneplan A av civila avlöningsreglementet

i synnerhet om man beaktar den grad av självständighet, som

utmärker befattningen, och det stora ekonomiska ansvar som är förbundet

med densamma.

11: 496. Som motivering för förslaget om höjning av universitetsrektorernas

representationsanslag m. m. ha motionärerna framhållit följande.

Det kulturella utbytet mellan vårt land och utlandet, vilket under kriget

legat nere och under de gångna efterkrigsåren varit starkt beskuret, har nu

visat en tydlig tendens att snabbt stiga. Vi måste med verklig glädje hälsa

detta, inte endast med tanke på dess värde för forskningen utan även därför

att det i hög grad är ägnat att stärka förståelsen och känslan av samhörighet

länderna emellan. Universiteten har här en synnerligen viktig

uppgift att fylla, och de stipendier och anslag för utbyte av studenter och

lärare, som föreslås eller redan beviljats, äro väl motiverade. Det kräves

emellertid även andra medel.

För att skänka de många tillresande representanterna från utländska

universitet en god kontakt med våra egna universitet, för att sammanföra

gästerna med deras svenska kolleger och för att ge de senare tillfälle att

gemensamt dryfta allmänna eller speciella frågor under andra och friare

former än dem, som sammanträdena i fakulteter och konsistorier bjuda,

måste universitetens rektorer påtaga sig ett stort extra arbete och dryga

kostnader. För det förra bör en skälig ersättning utgå, och för de senare

böra särskilda medel ställas till förfogande.

Universitetsrektorerna uppbära för närvarande endast lön som professorer.

Deras ansvarsfulla ställning och det lika betungande som viktiga

arbete de utföra göra emellertid ett särskilt rektorsarvode i hög grad motiverat.

I England åtnjuta universitetens rektorer 1 000 pund utöver professorslönen

(ofta därjämte fri bostad) samt representationsanslag. I avvaktan

på förslag till en mera definitiv lösning av denna fråga vilja vi som

provisoriskt rektorsarvode föreslå 6 000 kronor till vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund.

Representationsanslaget (= Rektors honorarium) utgar för narvarande

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2^7. 85

med 3 600 kronor. Då detta inte på något sätt gör det möjligt för rektor

att fylla sin betydelsefulla uppgift såsom den samlande och förmedlande

mellan universitetets skilda lärare och tjänstemän samt de främmande representanter,

som i allt större antal besöka våra universitet, föreslå vi, att

representationsanslaget höjes till 8 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till ovannämnda av departementschefen förordade,

av det större akademiska konsistoriet i Uppsala och universitetskanslern

framlagda förslag.

Vad angår det i motionen I: 347 framställda yrkandet om anställande av

ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 vid universitetets kansli har det synts

utskottet som om en ökning av kansliets mera fast anställda arbetskrafter

vore erforderlig. Med hänsyn till att universitetsberedningen för närvarande

har bland annat de frågor, som beröra det akademiska kansliets organisation,

under omprövning, anser utskottet sig likväl icke nu böra tillstyrka

bifall till ifrågavarande motion.

Med anledning av motionen I: 348 får utskottet framhålla, att universitetets

gymnastik- och idrottsinstitution har en viktig uppgift att fylla för

universitetets studerande ungdom. Det är givetvis önskvärt att intendentsbefattningen

vid institutionen är förenad med sådana avlöningsförmåner

att man till denna för anläggningarnas skötsel och drift betydelsefulla

tjänst kan förvärva en för arbetsuppgifterna väl kvalificerad kraft. På

den i motionen förebragta utredningen är det emellertid icke möjligt för

utskottet att bedöma skäligheten av att intendentsbefattningen nu överföres

på universitetets stat med placering i den av motionärerna angivna

lönegraden. Denna fråga torde enligt utskottets mening kräva ytterligare

utredning. Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionen I: 348

gjorda yrkandet.

I motionen II: 496 har föreslagits dels att rektorerna vid universiteten i

Uppsala och Lund skulle erhålla ett särskilt rektorsarvode av 6 000 kronor

för år, dels ock att rektors nuvarande honorarium skulle höjas från 3 600

kronor till 8 000 kronor. Då enligt utskottets mening otvivelaktigt skäl föreligga

för att universitetsrektorerna erhålla något arvode utöver professorslönen

för det både betungande och viktiga arbete som i egenskap av rektorer

åvilar dem anser utskottet, att denna fråga bör göras till föremål för

överväganden lämpligen i samband med den blivande utredningen angående

professorernas löneställning. Vad rektors honorarium beträffar torde det

jämväl böra undersökas om icke en höjning av detsamma kan befinnas

påkallad. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på sistnämnda spörsmål och för riksdagen framlägger det förslag,

vartill omständigheterna må giva anledning. Med vad sålunda anförts torde

motionen IT: 496 få anses besvarad.

Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna beträffande

avlöningsanslaget har utskottet icke funnit annat att erinra, än

att den i avlöningsstaten under I. Professorer och lärare m. fl. uppförda

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr f/7.

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör, med hänsyn till

utskottets ställningstagande till frågan om inrättande av en ny professur

i engelska, minskas med 12 000 kronor till (1 103 100 — 12 000 =)

1 091 100 kronor, ävensom att den under samma rubrik uppförda delposten

till arvoden till lärare m. fl. bör ökas med dels 9 700 kronor för

arvode åt en biträdande lärare i engelska, dels 3 000 kronor med hänsyn

till att enligt vad utskottet inhämtat arvodena till seminariebibliotekarier

vid humanistiska sektionen icke lämpligen kunna indragas, dels 4 000 kronor

för kursundervisning i fonetik i anslutning till vad utskottet i det föregående

förordat, dels ock 7 200 kronor för det av utskottet förordade nya

docentstipendiet inom den juridiska fakulteten. Sammanlagt bör alltså

ifrågavarande delpost ökas med (9 700 -j- 3 000 -j- 4 000 + 7 200 =)

23 900 kronor och till följd därav anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med samma belopp till

(1 739 400 + 23 900 =) 1 763 300 kronor.

Utskottet får erinra därom, att i samband med inrättandet i fjol av professuren

i zoofysiologi vid Uppsala universitet förutsattes, att till professuren,

sedan den tillsatts, skulle knytas bland annat en befattning som

laboratoriebiträde i lönegraden Eo 7. Utskottet förordar, att denna befattning

nu kommer till stånd. Med anledning härav bör den i avlöningsstaten

under II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

ökas med i runt tal 5 100 kronor till (692 000 -j- 5 100 =) 697 100

kronor.

Vad utskottet sålunda föreslagit föranleder en ökning av avlöningsanslagets

slutsumma till (4 577 000 — 12 000 -f- 23 900 -f- 5 100 =)

4 594 000 kronor.

Emot Kungl. Maj:ts förslag till beräknande av övriga här ovan redovisade

anslag har utskottet icke funnit något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under hänvisning till vad

utskottet i det föregående anfört och föreslagit, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 351 — såvitt den avser Uppsala universitet

— ävensom med avslag å motionerna 1:336,

I: 347, I: 348 samt I: 356 och II: 506,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m., samt i personalförteckningen

för universitetets egendoms- och skogsförvaltning,

som föranledas av vad utskottet anfört;

2. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1947/48, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf7.

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-och tjänstgöringspenningar

kronor 1 089 400

Avgå pensionsav
drag

kronor 73 700 kronor 1 015 700

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.........kronor 45 400

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

..........» 30 000 kronor 1 091100

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,

G. F. J., professor i nordisk

ortnamnsforskning, personligen:

Ågren, K. G., professor i

medicinsk och fysiologisk

kemi, personligen:

Lön, förutom begynnelselön

vid den i staten uppförda

laboratorsbefattningen

i medicinsk och

fysiologisk kemi.....kr. 2 000

Ålderstillägg.......» 1 000

Tj änstgöringspenningar,

förutom tjänstgöringspenningarna

vid laborators
befattningen.

......» 1 000 4 000

Hedvall, E., professor i

ftisiologi, personligen:

Lön, förutom begynnelselön

vid den i staten uppförda

lärartjänsten i fysi
-

kalisk diagnostik.....kr. 2 000

Ålderstillägg.......» 1000

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Ur 34-7.

Tjänstgöringspenningar,

förutom tjänstgöringspcn
ningarna

vid lärartjänsten kr. 1000 kr. 4 000

Waldenström, J. G., professor

i teoretisk medicin, personligen:
Lön.

...........kr. 8 000

Ålderstillägg . » 1000

Tjänstgöringspenningar . » 4 000 » 13 000

Skuja, H. L., laborator. i

botanik, personligen:

Lön............kr. 6 000

Ålderstillägg.......» 1 000

Tjänstgöringspenningar . » 3 000 » 10 000

kronor 61 000

Avgå pensionsavdrag . » 3 000 kronor 58 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 763 300

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis....... »_95 000

Summa kronor 3 007 400.

Anmärkningar till avdelning I. av avlönings staten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..................... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........ »

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis......... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ....... »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . *

760 000

16 430

53 000

697 100

86 936

Summa kronor 1 613 466.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 3 007 400

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 1 613 466

Summa kronor 4 620 866

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande nr &£7.

Särskilda upphördsmedel:

. ------kronor 26 866

Nettoutgift kronor 4 594 000;

3. bemyndiga Kungl. Maj;t att vidtaga de ändringar i den

till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl. ävensom

. i de till sagda avdelning I. hörande anmärkningar, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

4. besluta, att vid Uppsala universitet skola framdeles

inrättas nya professurer och vidtagas ändringar beträffande

befintliga professurer i enlighet med vad departementschefen

förordat;

5. medgiva, att, med tillämpning tidigast från och med

budgetåret 1948/49, må vidtagas erforderliga åtgärder för

en utsträckning av den praktiska prästutbildningen i

huvudsaklig enlighet med vad departementschefen anfört;

6. fastställa, att det under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1947/48 till Uppsala universitet anvisade förslagsanslaget

av 6 684 000 kronor må av Kungl. Maj:t uppdelas

på följande delanslag:

a) till Uppsala universitet: Avlöningar förslagsvis

4 594 000 kronor;

b) till Uppsala universitet: Omkostnader förslagsvis

425 500 kronor;

c) till Uppsala universitet: Materiel m. m. högst 1 235 000

kronor;

d) till Uppsala universitet: Utrustning för biokemiska institutionen

högst 100 000 kronor;

e) till Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa

vetenskapliga institutioner högst 346 500 kronor;

B. att motionerna I: 345 samt II: 502 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

C. att motionerna I: 349, I: 350 och II: 504, II: 495,

II: 496 och II: 507 må anses besvarade med vad utskottet

i det föregående anfört.

3:o) Lunds universitet. Kungl. Maj:t har (punkterna 7—10, s. 406—419)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1947/48, erhålla ändrad

lydelse på sätt departementschefen angivit, dels bemyndiga Kungl.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 247.

Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat

hörande särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl. ävensom

i den till sagda avdelning I. hörande anmärkning, som föranledas av

vad departementschefen anfört, dels besluta, att vid Lunds universitet

skola framdeles inrättas nya professurer i enlighet med vad departementschefen

anfört, dels ock för budgetåret 1947/48 anvisa följande anslag, nämligen

till avlöningar ett förslagsanslag av 4 134 000 kronor, till omkostnader

ett förslagsanslag av 288 000 kronor, till materiel m. m. ett reservationsanslag

av 975 000 kronor samt till engångsanslag till vissa vetenskapliga

institutioner ett reservationsanslag av 637 000 kronor.

Ivungl. Maj:ts förslag beträffande avlöningsanslaget innebär en

anslagshöjning med 1 477 400 kronor, varav omkring 480 000 kronor belöpa

på de allmänna löne- och arvodesregleringarna. Återstoden av höjningen

hänför sig dels till de förslag till förändringar av personalorganisationen

vid universitetet m. m., som departementschefen förut framlagt i anledning

av särskilda sakkunnigkommittéers förslag, dels ock till vissa ytterligare förslag

i nämnda hänseenden, som departementschefen i förevarande sammanhang

framlagt efter framställning av större akademiska konsistoriet i Lund

och kanslern. Dessa sistnämnda förslag innebära i huvudsak följande:

1) inrättande av en befattning som tredje amanuens vid genetiska institutionen;
2)

anvisande av 3 000 kronor till arvode åt ytterligare en amanuens vid

psykiatriska kliniken;

3) höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, nu 23 000 kronor, med 7 000 kronor;

4) anvisande av 1 000 kronor för anordnande av särskild kursundervisning

i hygien för blivande biologilärare; samt

5) inrättande vid universitetsbiblioteket av följande befattningar, nämligen

två befattningar som biblioteksassistent i lönegraden Eoll, två

kanslibiträdestjänster i lönegraden Eo 7 och en vaktmästartjänst i lönegraden

Eo 6, ävensom uppflyttning av den nuvarande expeditions vakttjänsten

från lönegraden Eo 5 till Eo 6.

Beträffande omkostnadsanslaget innebär Kungl. Maj:ts förslag

en anslagshöjning med 65 000 kronor. Därvid har anslagsposten till reseersättningar

åt universitetets rektor m. fl. för vissa resor i universitetsärenden

upptagits till oförändrat belopp, 2 000 kronor.

Till stöd för yrkandet i motionen II: 494 om höjning av sistnämnda anslagspost

har anförts följande.

I proposition nr 272 föreslås reseersättning åt universitetsrektorerna m. fl.

för vissa resor i universitetsärenden: till Uppsala universitet 1 200 kronor

samt till Lunds universitet 2 000 kronor. Dessa anslag hava bestått under

ett flertal år. De ha visat sig synnerligen välbehövliga med hänsyn till icke

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21f/. 91

minst önskvärdheten av att universitetsmyndigheterna få möjlighet stå i

kontakt med de centrala myndigheterna i Stockholm. Frågan är emellertid,

om anslaget, åtminstone för Lunds universitets vidkommande, kan anses

tillräckligt stort. Det nu tillgängliga beloppet medgiver endast ett mycket

ringa antal resor. Antalet torde kunna uppskattas till endast åtta. Emellertid

lärer ett legitimt behov av ytterligare åtskilliga resor vara för handen.

Nödiga resor torde draga en kostnad av 6 000 kronor om året. Universitetet

har icke tillgång till några fonder eller andra medel, som skulle kunna användas

för nu ifrågavarande ändamål.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot bifall till ovannämnda

av departementschefen förordade, av det större akademiska konsistoriet i

Lund och universitetskanslern framlagda förslag.

Avlöningsanslaget till Lunds universitet torde med anledning av vad

utskottet i det föregående förordat böra höjas utöver Kungl. Maj:ts förslag,

den under I. Professorer in. fl. uppförda delposten till arvoden till lärare

m. fl. med 7 200 kronor för ett nytt docentstipendium inom den juridiska

fakulteten och till följd härav anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, med samma belopp till (1 827 000 +

-j- 7 200 =) 1 834 200 kronor samt den under II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. upptagna anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med 1 740 kronor

till ''(10 800 -f- 1 740 =) 12 540 kronor för beredande av personligt

lönetillägg åt laboratoriebiträdet Elsa Nyholm.

För avrundande av avlöningsanslagets slutsumma torde den under nyssnämnda

rubrik ingående anslagsposten till rörligt tillägg böra ökas med

60 kronor till (61 661 + 60 =) 61 721 kronor.

De av utskottet sålunda föreslagna anslagshöjningarna å tillhopa (7 200

-f- 1 740 -f- 60 =) 9 000 kronor föranleda en ökning av avlöningsanslagets

slutsumma med nyssnämnda belopp till (4 134 000 -f- 9 000 =) 4 143 000

kronor.

Med anledning av motionen II: 494 får utskottet framhålla, att då från

vederbörande universitetshåll någon framställning icke gjorts om höjning

av den i omkostnadsstaten ingående posten till reseersättningar, utskottet

saknar anledning att på ett motionsvis framställt yrkande förorda ökning

av ifrågavarande post. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen II: 494.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit tillstyrker utskottet,

att omkostnadsanslaget för nästa budgetår uppföres med av Kungl.

Maj:t föreslaget belopp. Utskottet har icke heller funnit något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av övriga ovan redovisade anslag

till Lunds universitet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under hänvisning jämväl

till vad utskottet i det föregående anfört och föreslagit, får utskottet hemställa,

Utskottet

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr %47.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 329 och I: 351 — sistnämnda motion såvitt

den avser Lunds universitet — ävensom med avslag

å motionerna I: 326, I: 337, I: 354 och II: 508, I: 355 och

II: 509, II: 494 samt II: 497,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad departementschefen anfört;

2. besluta, att personligt lönetillägg må utgå till laboratoriebiträdet

Elsa Nyholm i enlighet med vad utskottet i

det föregående förordat;

3. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1947/48, i nedan angivna delar erhålla följande

lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar

kronor 1121 000

Avgå pensionsavdrag
m.

m. kronor 87 000 kronor 1 034 000

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........kronor 43 800

c. Ersättningar till

vikarierande akademiska

lärare,

förslagsvis...... »_30 000 kronor 1 107 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 1834 200

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis...... »_75 000

Summa kronor 3 017 000.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Statsutskottets utlåtande nr %47.

Anmärkning till avdelning I. av avläningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 521 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 12 540

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis........... » 30 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............. » 506 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_61121

Summa kronor 1 131 761

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 017 000

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . » 1 131 761

Summa kronor 4 148 761

Särskilda uppbördsmedel:

--------------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 4 143 000;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.

ävensom i den till sagda avdelning I. hörande anmärkning,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

5. besluta, att vid Lunds universitet skola framdeles inrättas

nya professurer i enlighet med vad departementscheden

anfört;

6. fastställa, att det under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1947/48 till Lunds universitet anvisade förslagsanslaget

av 6 034 000 kronor må av Kungl. Maj:t uppdelas

på följande delanslag:

a) till Lunds universitet: Avlöningar förslagsvis 4 143 000

kronor;

b) till Lunds universitet: Omkostnader förslagsvis

288 000 kronor;

c) till Lunds universitet: Materiel m. m. högst 975 000

kronor;

d) till Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga

institutioner högst 637 000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

4:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet. I anslutning till Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 11—15, s. 419—436) samt under hänvisning till

vad utskottet i det föregående anfört och föreslagit hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

m. m., som föranledas av vad departementschefen anfört;
2.

besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1947/48, i nedan angivna delar erhålla

följande lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar

. . . . kronor 465 100

Avgå pensionsav
drag

. . » 34 900 kronor 430 200

Avlöningsstat.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

...........kronor 18 000

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis...._» 10 000 kronor 458 200

2. Arvode till professor i rättspsykiatri. . » 3 500

Anm. Professorn i rättspsykiatri är tillika överläkare

vid centralfängelsets å Långholmen sinnessjukavdelning.

3. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
Olivecrona,

A. H., professor i neurokirurgi,

personligen:

kronor 13 000

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Statsutskottets utlåtande nr 2^7.

Caspersson, T. 0., profes- sor i medicinsk cellforsk- ning och genetik, person- ligen:

kronor 13 000

Lysholm, E. L. R., pro- fessor i röntgendiagno- stik, personligen:

» 13 000

Granit, R. A., professor

i neurofysiologi, person- ligen :

» 13 000

Holmgren, A. H., profes- sor i experimentell his- tologi, personligen:

Lön, förutom begyn- nelselön vid den i sta- ten uppförda befatt- ningen som prosektor

vid anatomiska insti- tutionen ........kr. 2 000

Ålderstillägg.....>1000

Tj änstgöringspenning- ar, förutom tjänstgö- ringspenningarna vid

prosektorsbefattningen » 1000

» 4 000

Jorpes, J. E., professor i

speciell medicinsk kemi,

personligen:

Lön, förutom begyn- nelselön vid den i sta- ten uppförda befatt- ningen som laborator

i kemi och farmaci . . kr. 2 000

Ålderstillägg.....»1000

Tjänstgöringspenning- ar, förutom tjänstgö- ringspenningarna vid

laboratorstjansten . . » 1 000

» 4000

Crafoord, C., professor i

thoraxkirurgi, personligen

Lön.....

Ålders tillägg

kr. 8 000

» 1000

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 24-7.

Tj änstgöringspenning
««■.

..........kr. 4 OOP kronor 13 000

kronor 73 000

Avgå pensionsavdrag. . . > 5 000 kronor 68 000

Anm. Innehavare av personlig professur äger att

efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å lönen

med 1 000 kronor.

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 571 200

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis ........ » 80 000

Summa kronor 1 180 900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....., ................kronor 207 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 10 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...... » 500 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . ,...... » 42 600

Summa kronor 760 000

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 180 900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m. . ........ »_760 000

Summa kronor 1 940 900;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

4. besluta, att vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

skall vid tidpunkt, som framdeles bestämmes, inrättas

en professur i virusforskning;

5. fastställa, att det under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1947/48 till Karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisade förslagsanslaget av 5 702 900 kronor må av Kungl.

Maj:t uppdelas på följande delanslag:

a) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

förslagsvis 1 940 900 kronor;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader

förslagsvis 139 000 kronor;

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21+1. 97

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel

m. m. högst 711 000 kronor;

d) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av institutets nybyggnader högst 2 465 000

kronor;

e) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag

för vissa institutioner högst 447 000 kronor;

B. att motionerna I: 335 och II: 491 icke må av riksdagen

bifallas.

5:o) Gemensamma universitetsändamål. Kungl. Maj:t har (punkterna

16—20, s. 437—442) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 anvisa

följande anslag till gemensamma universitetsändamål, nämligen till bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar ett förslagsanslag av 230 000 kronor,

till stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier ett reservationsanslag

av 1 325 000 kronor, till forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett

anslag av 114 800 kronor, till resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

ett reservationsanslag av 70 000 kronor samt till gästföreläsningar ett

reservationsanslag av 62 500 kronor.

På grund av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit beträffande

antalet doktorand- och licentiandstipendier inom de teologiska

fakulteterna torde anslaget till stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier böra höjas med 15 000 kronor till 1 340 000 kronor.

I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag och

får på grund härav och under erinran om vad utskottet i det föregående

anfört beträffande motionen II: 505 hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 344 och II: 503, fastställa, att det

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 till Gemensamma

universitetsändamål anvisade förslagsanslaget

av 1 802 300 kronor må av Kungl. Maj:t uppdelas på följande

delanslag:

a) till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar förslagsvis 230 000 kronor;
b)

till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

främjande av högre vetenskapliga studier högst 1 340 000

kronor;

c) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt

7 — Iiihang till riksdagens protokoll 19b7. 6 samt. Nr %!t7.

Utskottet.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 21+7.

karolinska mediko-kirurgiska institutet högst 114 800 kronor;
d)

till Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier

åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och

Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet högst

70 000 kronor;

e) till Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar

högst 62 500 kronor;

B. att motionen II: 505 må anses besvarad med vad ut''

skottet i det föregående anfört.

6:o) Stockholms högskola. Kungl. Maj:t har (punkterna 21 och 22, s.

442—446) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 anvisa följande

anslag till Stockholms högskola, nämligen till bidrag till professur i internationell

rätt ett anslag av 6 500 kronor och till bidrag till vissa docentstipendier

ett anslag av 36 000 kronor.

Beträffande frågan om bidrag till en professur i internationell

rätt har departementschefen anfört bland annat följande.

Stockholms stadsfullmäktige ha beslutit att, under förutsättning av ett

årligt statsanslag av 6 500 kronor, inrätta en professur vid Stockholms högskola

i internationell rätt. Till hedrande av framlidne borgmästaren Carl

Lindhagens minne skulle denna professur benämnas Carl Lindhagens professur

i internationell rätt.

Vid Stockholms högskola har alltsedan läsåret 1939/40 undervisning i

folkrätt bedrivits av docenten Torsten Gihl i egenskap av biträdande lärare.

Till detta ändamål har för innevarande budgetår liksom för budgetåret

1945/46 beviljats ett statsanslag av 6 500 kronor. För den vetenskapliga

forskningen såväl som för undervisningen inom den internationella rättens

område skulle det otvivelaktigt vara till betydande gagn, om den av Stockholms

stadsfullmäktige beslutade professuren i internationell rätt komme

till stånd. En förutsättning härför är emellertid, att statsmakterna medgiva,

att det statsanslag, som för närvarande utgår som bidrag till undervisningen

i folkrätt vid högskolan, i fortsättningen beviljas såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för professuren. För egen del är jag beredd att tillstyrka

bifall härtill. I likhet med universitetskanslern finner jag dock, att ett

beslut i denna riktning, vilket kommer att innebära en utfästelse för framtiden,

bör avse endast professurens förste innehavare och att således frågan

om statens bidrag till professuren vid inträffande ledighet i ämbetet bör

upptagas till förnyat övervägande. Jag vill likaledes förutskicka, att jag

icke härmed avsett att taga ställning till frågan om ett allmänt understödjande

med statsmedel av verksamheten vid Stockholms högskola. Den föreslagna

åtgärden får således icke tillmätas någon prejudicerande betydelse

vid bedömandet av denna principfråga.

I detta sammanhang torde böra behandlas motionen 1:352, vari yrkats

anvisande av ett bidrag, förslagsvis 6 500 kronor, till särskild undervisning

i finansrätt vid Stockholms högskola, under förutsättning att Stockholms

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Statsutskottets utlåtande nr 2^7.

stad förklarar sig villig att bidraga med återstående belopp. I motionen anföres

bland annat följande.

Visst är det önskvärt med professuren i internationell rätt vid högskolan,

men fråga är doek, om icke angelägenheten av inrättandet av en annan professur

är än större, nämligen en särskild professur i finansrätt med finansvetenskap.

För närvarande är professuren i finansrätt förenad med den i civilrätt,

avdelning speciell privaträtt, vilket på grund av förhållandena uppenbarligen

är till förfång för undervisningen och forskningen i båda disciplinerna.

Den speciela privaträtten utgör i sig ett så vittomfattande ämne,

att den helt borde kräva sin man. Såsom även universitetsberedningen i

annat sammanhang framhållit, är det »naturligt, att innehavarna av ifrågavarande

professur kommit att inrikta sin forskning framför allt på professurens

huvudämne, medan åter biämnet, finansrätten, i regel endast i mindre

utsträckning blivit föremål för vetenskaplig bearbetning. Finansrätten

har härigenom kommit att intaga en i det stora hela undanskymd ställning.

— Även det ämne, som utgör huvudämne i de nuvarande professurerna,

måste för övrigt bli lidande på att professurens innehavare samtidigt skall

bedriva undervisning och forskning i finansrätt.»

De skäl, som av universitetsberedningen sålunda anförts, ha gällt en kombination

mellan nationalekonomi och finansrätt, men de torde med än större

styrka kunna göras gällande i fråga om en kombination mellan speciell

privaträtt och finansrätt. Vid den juridiska fakulteten har studiet av den

speciella privaträtten en betydligt större omfattning och intensitet än av

nationalekonomien.

Universitetsberedningen beklagar vidare finansrättens undanskymda ställning

med hänsyn till den stora och ständigt ökade betydelsen av skattelagstiftningen.

Ju större denna blivit för de enskilda medborgarna, för näringslivet

och för samhället i dess helhet, desto mer har behovet av skolade

skattejurister gjort sig gällande. Icke minst framträder behovet av finansrättsexperter

vid skattelagstiftningens utformning. Om denna lagstiftning

kan anses vara svåröverskådlig och lida av tekniska brister, torde detta enligt

beredningen bland annat sammanhänga med ätt de finansrättsligt

skolade krafterna i vårt land varit för få.

Bland annat på grundval av dessa av beredningen anförda skäl har

Ivungl. Maj:t föreslagit inrättandet av särskilda lärostolar i finansrätt vid

universiteten i Uppsala och Lund.

Emellertid torde det starkt kunna ifrågasättas, huruvida icke en speciell

professur i finansrätt med finansvetenskap även bör inrättas vid Stockholms

högskola. I skrivelser till bland annat Stockholms stadsfullmäktige har från

högskolans sida framförts, att inrättandet av denna professur enligt högskolans

mening bör komma i första rummet framför andra tilltänkta nya

professurer. Fn delning av den nuvarande ämneskombinationen vid högskolan

är i högsta grad önskvärd i enlighet med vad ovan framhållits. Just

i Stockholm, där de högre beskattningsdomstolarna äro till finnandes och

dit näringslivets ledning är koncentrerad, borde givetvis behovet av en

dylik professur vara som störst.

För att möjliggöra detta bör riksdagen anvisa ett belopp, t. ex. detsamma

som föreslagits till professuren i internationell rätt, och under förutsättning

att Stockholms stad bidrager med återstående erforderligt belopp. Med hänsyn

till den nu långt framskridna tiden och instundande hösttermins närhet

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 3J/7.

torde av rent tekniska skäl en särskild professur i finansrätt icke kunna

tillskapas till nästa läsår. Därför borde lämpligen ett bidrag anvisas för särskild

undervisning i finansrätt under nästa budgetår samtidigt som riksdagen

uttrycker den förhoppningen, att i nästa års statsverksproposition

bidrag till inrättande av en särskild professur i ämnet kommer att föreslås.

Lika litet som när det gäller professuren i internationell rätt behöva med

ett bifall till detta förslag statsmakterna taga ställning till frågan om ett

allmänt understödjande med statsmedel av verksamheten vid högskolan.

Den föreslagna medelsanvisningen till bidrag till vissa docentstipendier

vid Stockholms högskola är avsedd för fem sådana stipendier,

varav ett i nationalekonomi, två i statistik, ett i geografi och ett i

ekonomisk historia.

I motionen 1:353 har, som förut nämnts, yrkats att medel även måtte

anvisas till ett docentstipendium med företrädesrätt för ämnet statskunskap

vid såväl Stockholms som Göteborgs högskola. I motionen har anförts i

huvudsak följande.

Propositionens förslag om samhällsvetenskapliga docentstipendier vid

båda högskolorna överensstämma helt med de önskemål, som framförts i

socialvetenskapliga forskningskommitténs betänkande (stat. off. utr.

1946: 74), utom i en punkt, nämligen beträffande ämnet statskunskap.

Medan kommittén uttalat att ett docentstipendium med företrädesrätt för

detta ämne är erforderligt vid såväl Stockholms som Göteborgs högskola,

innehåller propositionen intet förslag härom. Något motiv för denna avvikelse

från kommittéförslaget är icke angivet i propositionen och synes

med hänsyn till statskunskapens allmänna ställning inom den akademiska

organisationen svårligen kunna angivas. Antalet studerande och därmed

undervisningsbehovet inom ämnet statskunskap är mycket betydande. De

studerande tillhöra tre huvudkategorier: de som skola avlägga pol. mag.- examen, de som vilja utbilda sig till läroverks- och folkhögskolelärare samt

de som önska bli journalister. Enligt socialvetenskapliga forskningskommitténs

statistik rörande tentamensfrekvensen under läsåren 1937/38—1945/46

avlades i hela riket ett avsevärt större antal tentamina i statskunskap än

i någon annan av de socialvetenskapliga disciplinerna. Under ifrågavarande

period avlades för fil. mag.-, fil. kand.- och pol. mag.-examina vid Stockholms

högskola sammanlagt 417 tentamina i nationalekonomi, 176 i statistik

(humanistiska avdelningen), 77 i statistik (naturvetenskapliga avdelningen),

116 i geografi och 317 i statskunskap samt vid Göteborgs högskola 74 tentamina

i nationalekonomi, 119 i geografi och 186 i statskunskap. Tentamensfrekvensen

i statskunskap har sålunda varit större än inom något

annat av de berörda ämnena med undantag för nationalekonomien vid

Stockholms högskola.

Dessutom bör framhållas, att det för närvarande i statskunskap, till skillnad

från flera av de andra berörda ämnena, finnes ett jämförelsevis stort

antal docenter, av vilka flera tidigare icke innehaft stipendium. Detta förhållande

gör det visserligen icke mindre önskvärt att även dessa andra

ämnen omedelbart tilldelas docentstipendier — Kungl. Maj:t har nämligen

i liknande fall, då tidigare brist på lärarbefattningar medfört att kompetenta

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2^7. 101

sökande till nyinrättade docentstipendier icke omedelbart stått att erhålla,

medgivit att stipendiemedlen tillfälligtvis fått användas till bestridande av

kostnaderna för assistent tjänster och biträdande lärartjänster — men understryker

ytterligare det rimliga i statskunskapens anspråk på att icke ställas

i sämre läge än de andra samhällsvetenskaperna.

Anledningen till att statskunskapens behov i detta fall icke beaktats i

Kungl. Maj:ts proposition torde möjligen vara den, att vid Stockholms högskola

för närvarande finnes och vid Göteborgs högskola tills nu funnits stipendierad

docent i statskunskap. Vad Stockholms högskola beträffar har

sedan början av år 1946 en docent i statskunskap innehaft ett allmänt

docentstipendium, d. v. s. ett stipendium utan företrädesrätt för något särskilt

ämne. Högskolan lider stor brist på docentstipendier. Under det att

vid exempelvis Uppsala universitets humanistiska sektion för närvarande

finnas 27 docentstipendier på 251 professurer, har den humanistiska avdelningen

vid högskolan, som omfattar 20 professurer, endast tillgång till 5

allmänna docentstipendier jämte det förutnämnda särskilda stipendiet i

nationalekonomi. Om statsmakterna nu äro beredda att i fråga om docentstipendier

beakta samhällsvetenskapernas behov vid högskolan, kan den

omständigheten, att högskolan trots sina begränsade resurser nyligen ansett

sig böra ställa ett allmänt stipendium till statskunskapens förfogande,

knappast betraktas som ett fullgott skäl att placera detta ämne i en undantagsställning.

Det stöd åt statskunskapen, som högskolan sålunda givit, har

måst genomföras på de andra humanistiska ämnenas bekostnad. Genom att

tilldela statskunskapen ett särskilt statligt stipendium skulle detta otillfredsställande

förhållande kunna bringas att upphöra och samhällsvetenskapernas

nuvarande behov av docentstipendier vid högskolan vara tillgodosett.

Att statskunskapen förr eller senare måste erhålla ett dylikt stipendium,

har från intet håll bestritts.

Vad statskunskapen vid Göteborgs högskola angår har hittills funnits en

docent, som erhållit ett stipendium av särskilda donationsmedel. Dessa

donationsmedel komma emellertid vid utgången av innevarande kalenderår

att vara helt förbrukade. Under sådana förhållanden torde det, då högskolans

tillgång på docentstipendier är ännu sämre än Stockholms högskolas,

knappast finnas någon utsikt för en docent i statskunskap att där erhålla

ett stipendium. Statskunskapen vid högskolan är sålunda i minst lika

hög grad som ämnena nationalekonomi och geografi i behov av att tilldelas

ett statligt docentstipendium.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av

ett belopp av 6 500 kronor såsom bidrag till en professur i internationell

rätt vid Stockholms högskola.

Med hänsyn till att frågan om statens förhållande till Stockholms högskola

för närvarande är föremål för utredning genom särskilt tillkallade

sakkunniga, anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till det i motionen

I: 352 framställda yrkandet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag med avseende å anvisande av

särskilda medel såsom bidrag till vissa docentstipendier. Med anledning

av motionen I: 353 får utskottet framhålla, att då vid Stockholms högskola

för närvarande finnes ett docentstipendium i statskunskap, utskottet

VUkottet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

102 Statsutskottets utlåtande nr 247.

— jämväl med hänsyn till den pågående utredningen angående högskolans

ställning — icke funnit sig berett att tillstyrka bifall till ifrågavarande motion

i vad den avser Stockholms högskola. Beträffande Göteborgs högskola

däremot har utskottet — då nödiga medel här torde saknas för ett fortsatt

utgivande av docentstipendium i statskunskap — ansett sig böra förorda,

att statsbidrag lämnas för detta ändamål. Utskottet återkommer under

nästföljande punkt till denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 352 och I: 353 — sistnämnda

motion i vad den avser Stockholms högskola —

fastställa, att det under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1947/48 till Stockholms högskola anvisade förslagsanslaget

av 42 500 kronor må av Kungl. Maj:t uppdelas på följande

delanslag:

a) till Stockholms högskola: Bidrag till professur i internationell

rätt högst 6 500 kronor,

b) till Stockholms högskola: Bidrag till vissa docentstipendier

högst 36 000 kronor.

7:o) Göteborgs högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 445 och 446)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 till Göteborgs högskola:

Bidrag till vissa docentstipendier anvisa ett anslag av 14 400 kronor. Den

föreslagna medelsanvisningen är avsedd för två stipendier, varav ett i

nationalekonomi och ett i geografi.

Utskottet biträder Kungl. Maj:t förevarande förslag.

Med hänvisning till vad utskottet i anledning av motionen I: 353 under

nästföregående punkt anfört tillstyrker utskottet, att utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit medel beräknas jämväl för ett docentstipendium i statskunskap

vid Göteborgs högskola. Ifrågavarande anslag bör alltså ökas

med 7 200 kronor till 21 600 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen I: 353, i vad den avser Göteborgs

högskola, fastställa, att det under åttonde huvudtiteln

för budgetåret 1947/48 till Göteborgs högskola anvisade

förslagsanslaget av 14 400 kronor må av Kungl.

Maj:t under anslagsrubriken Göteborgs högskola: Bidrag

till vissa docentstipendier disponeras med högst 21 600

kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Statsutskottets utlåtande nr %47.

8:o) Statliga forskningsråd m. m. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 24—31, s. 446—468) och under erinran om vad utskottet

i det föregående anfört och föreslagit beträffande motionen I: 343 hemställer

utskottet,

A. att riksdagen må fastställa, att det under åttonde

huvudtiteln för budgetåret 1947/48 till Statliga forskningsråd

m. m. anvisade förslagsanslaget av 2 925 400 kronor

må av Kungl. Maj:t uppdelas på följande delanslag:

a) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet högst 300 000 kronor;

b) till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m. m. förslagsvis 15 000 kronor;

c) till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av samhällsvetenskaplig forskning högst 300000

kronor;

d) till Atomenergiforskning högst 1 900 000 kronor;

e) till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut

högst 30 000 kronor;

f) till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning

för biokemi högst 354 000 kronor;

g) till Bidrag till föreningen kursverksamheten vid

Stockholms högskola högst 16 400 kronor;

h) till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden

högst 10 000 kronor;

B. att motionen I: 343 må anses besvarad med vad utskottet

i det föregående anfört.

9:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 468 och 469) hemställer

utskottet,

att riksdagen må fastställa, att det under åttonde huvudtiteln

för budgetåret 1947/48 till Understöd för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker anvisade förslagsanslaget

av 200 000 kronor må av Kungl. Maj:t under

ifrågavarande anslagsrubrik disponeras med högst 200 000

kronor.

10:o) Avgjorda frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t under nedannämnda

punkter föreslagit riksdagen, har riksdagen tidigare meddelat beslut

(skrivelse nr 422), nämligen

punkten 33: Om- och nybyggnadsarbeten för öronkliniken och kirurgiska

kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Statsutskottets utlåtande nr Bi
punkten

35: Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i

Lund;

punkten 36: Uppförande av djurhus vid fysiologiska institutionen vid

universitetet i Lund;

punkten 37: Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet;

varom utskottet härmed får

erinra.

ll:o) Uppskjuten fråga. Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkten

SJf. (Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akademiska

sjukhuset i Uppsala) föreslagit riksdagen, kommer utskottet att i

annat sammanhang denna dag avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 8 juli 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,

Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz,

Gustaf Iwar Anderson, Albertsson, Rosenberg och Ragnar Bergh;

samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö, Lindholm, Hoppe, Onsjö,

Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix och Birke.

Stockholm 1947 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

471976

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:446 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till universiteten ioch den medicinska undervisningen ra. m. jämte i ämne a1 i texten