Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen.

1947-07-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:254, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 254.

1

Nr 254.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om

vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen.

(3:e avd.)

I propositionen nr 235 hade Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 18 april 1947, föreslagit

riksdagen, bland annat, att dels godkänna av chefen för socialdepartementet

förordade grunder för omläggning av den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen, beträffande särskilda bostadsrabatter

(trekronorsbidrag) den 1 juli 1947 och i övrigt den 1 juli 1948,

dels ock godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden

från och med tidpunkt under budgetåret 1947/48 av gällande bestämmelser

för den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för

bostadsförsörjningen.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag hade utskottet till behandling förehaft,

såvitt nu är i fråga, motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389,

1:306 och 11:451, 1:312 och 11:456, 1:313 och 11:457 samt 11:384 och

II: 386.

l:o) Bostadspolitikens organisation. Statsutskottet hade i sitt utlåtande

nr 244 beträffande organisationen av den allmänna bostadspolitiken anfört

följande.

»De principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i fråga

om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, ha föranlett erinran

beträffande bostäder på jordbruksfastigheter. I anslutning till vad som

anförts i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389, 1:312 och

11:456 samt 11:384 anser utskottet nämligen ändamålsenligt, att ärenden

beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder handläggas inom de

blivande lantbruksnämnderna. I motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:386

föreslås, att dessa nämnder skola handhava de bostadspolitiska åtgärderna

avseende all landsbygd. Att de erhålla en så vidsträckt kompetens, är utskottet

icke nu berett tillstyrka, men anser denna fråga böra bliva föremål

för ytterligare överväganden i samband med utarbetandet av detaljförslag

beträffande såväl lantbruks- som länsbostadsnämndernas organisation.»

I anslutning till detta yttrande hade utskottet under punkten I hemställt,

att riksdagen måtte

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 254.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial nr 254.

»I. beträffande bostadspolitikens organisation,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till dels de förslag

i motionerna I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 306 och II: 451, I: 312

och 11:456 samt 11:386, som avse jordbrukets bostäder, dels ock motionen

11:384 godkänna vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för den

18 april 1947 anförts rörande organisationen av den allmänna bostadspolitiken,

dock med den jämkningen, att handläggningen i länen av ärenden om

lån och bidrag till jordbrukets bostäder bör ankomma på lantbruksnämnderna,

'' ; ! ! ; j

b) i anledning av dels de förslag i motionerna I: 306 och II: 451, som beröra

bostadspolitikens organisation, dels ock motionen II: 386, i vad nämnda

förslag och sistnämnda motion ej behandlats under a), i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört angående handläggningen i länen

av ärenden om lån och bidrag till andra bostäder på landsbygden än jordbrukets

bostäder.»

I en vid utlåtandet fogad med 2) betecknad reservation hade herrar

Pauli, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Berling, Eriksson i Stockholm,

Ward, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors och

Thapper förklarat sig anse, att utskottet bort helt biträda Kungl. Maj:ts

förslag i fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken och att

alltså,

dels förenämnda stycke i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Mot de principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i

fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, har utskottet intet

att erinra. Detta innebär bland annat, att de statliga åtgärderna beträffande

bostadsförsörjningen i dess helhet enligt utskottets mening böra åligga en

och samma organisation. Utskottet kan därför icke biträda vare sig yrkandet

i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och II: 389, 1:312 och 11:456

samt II: 384 att ärenden beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder

skola handläggas inom de länsorgan, som komma att leda jordbrukets rationalisering,

eller yrkandet i motionerna I: 306 och II: 451 samt II: 386 att de

bostadspolitiska åtgärderna avseende all landsbygd skola handhavas av lantbruksnämnderna.

Däremot anser utskottet angeläget, att behovet av och

möjligheterna till effektivt samarbete mellan de blivande länsorganen för

bostads- och jordbrukspolitiken beaktas vid det närmare utformandet av

dessa organ.»

dels ock punkten I i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»I. beträffande bostadspolitikens organisation, med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag och med avslag på dels de förslag i motionerna 1:251 och

11:379, 1:257 och 11:389, 1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312 och 11:456,

som beröra detta ämne, dels ock motionerna II: 384 och II: 386 godkänna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 254.

3

vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 18 april 1947 anförts

rörande organisationen av den allmänna bostadspolitiken;»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren

bifallit vad utskottet hemställt, medan andra kammaren antagit det förslag,

som innefattades i reservationen.

Då de skiljaktiga beslut, i vilka kamrarna sålunda stannat, synas kunna

sammanjämkas på sätt nedan angives, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av

sina förut i ämnet fattade beslut,

a) godkänna följande yttrande:

»De principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i fråga

om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, har föranlett särskilt

uttalande allenast beträffande bostäder på jordbruksfastigheter. Förslaget

innebär bland annat, att de statliga åtgärderna beträffande bostadsförsörjningen

i dess helhet skola åligga en och samma organisation. I och för sig

skulle det innebära en avsevärd fördel, att ärenden rörande samtliga bostäder

på detta sätt erhölle en enhetlig handläggning. Det har emellertid till

följd, att jordbrukets byggnadsfrågor komma att handläggas av olika organ

beroende på om de avse bostäder eller ekonomibyggnader. I motionerna

I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 312 och II: 456 samt II: 384 har därför

yrkats, att ärenden beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder

skola handläggas inom de länsorgan, som komma att leda jordbrukets rationalisering.

Vid förberedandet av detaljerade förslag rörande såväl den bostadspolitiska

som den jordbrukspolitiska organisationen synes frågan böra

ytterligare övervägas. Oavsett hur den kommer att lösas, bör därvid även

beaktas behovet av och möjligheterna till effektivt .samarbete mellan de

blivande lantbruksnämnderna och de länsbostadsnämnder, om vilkas inrättande

förslag kan väntas till nästa års riksdag. Det i motionerna 1:306

och 11:451 samt 11:386 framställda yrkandet går något längre än förslaget

i förenämnda motioner, i det att de bostadspolitiska åtgärderna avseende all

landsbygd där föreslagits förlagda till lantbruksnämnderna. Tillräckliga

skäl synas emellertid knappast föreligga att skilja bebyggelsen på landsbygdens

tätorter från de blivande länsbostadsnämnderna.»

b) godkänna följande hemställan under punkten I:

»I. beträffande bostadspolitikens organisation, i anledning

av Kungl. Maj ds förslag och dels de förslag i motionerna

I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 306 och II: 451, I: 312

och 11:456 samt 11:386, som beröra denna fråga, dels ock

motionen 11:384 godkänna vad i statsrådsprotokollet över

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial nr 254.

socialärenden för den 18 april 1947 anförts rörande organisationen

av den allmänna bostadspolitiken, dock med den

jämkningen, att frågan om handläggningen i länen av ärenden

om lån och bidrag till jordbrukets bostäder bör på sätt

utskottet förordat bliva föremål för ytterligare överväganden.

»

2:o) Allmännyttiga bostadsföretag. Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr

244 beträffande allmännyttiga bostadsföretag anfört följande.

»Frågan om ett bostadsföretag skall anses såsom allmännyttigt prövas i

varje särskilt fall av byggnadslånebyrån. Såsom förutsättning för denna

prövning gäller, att företaget arbetar utan enskilt vinstsyfte och under samverkan

med och tillsyn av vederbörande kommun samt att kommunen åtagit

sig att i viss utsträckning gentemot staten svara för förluster.

I motionerna 1:313 och 11:457 yrkas, att från och med den 1 juli 1947

förutsättning för att ett bostadsföretag skall kunna godkännas såsom allmännyttigt

skall vara, att lägenheterna i företagets hus endast upplåtas såsom

hyreslägenheter och att samtliga ledamöter i företagets styrelse utses

av kommunen. Utskottet är icke berett att taga ställning till frågan om

lämpligheten av att uppställa dessa förutsättningar men anser, att villkoren

för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttiga böra bliva föremål

för omprövning.»

I anslutning till detta yttrande hade utskottet under punkten XV hemställt,

att riksdagen måtte

»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1:313

och II: 457.»

I en vid utlåtandet fogad med 11) betecknad reservation hade herrar

Gustaf Karlsson, Berling, Eriksson i Stockholm, Ward, Mårtensson, Lindholm,

Åkerström, Petterson i Degerfors och Thapper förklarat sig anse, att

utskottet bort hemställa om utredning av vad som bör förstås med allmännyttigt

företag och att alltså,

dels här ovan sist återgivna stycke i utskottets yttrande, vilket börjar med

orden »I motionerna» och slutar med orden »för omprövning», bort ersättas

med fyra stycken av följande lydelse:

»I motionerna I: 313 och II: 457 framhålles, att klarhet hittills icke vunnits

rörande syftet med och villkoren för tertiärlån till allmännyttiga bostadsföretag.

Enligt motionärernas uppfattning bör syftet vara dels att vidga

möjligheterna för kommunerna att bedriva en aktiv bostadspolitik, dels att

öka tillgången på billiga hyreslägenheter.

I motionerna anföres bland annat, att en utbyggnad av bostadsrabattsystemet

vid rådande starka efterfrågan på nya lägenheter kommer att göra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 254.

5

det till ett problem, hur de familjer som bli berättigade till bostadsrabatter

skola få möjlighet att utnyttja dessa. Med hänsyn härtill borde lägenheterna i

hus förvaltade av allmännyttiga företag i betydande utsträckning upplåtas

till dylika familjer, vilket anses förutsätta, att kommunerna helt och fullt

bära ansvaret för tillkomsten och skötseln av allmännyttiga företag. Det

framhålles vidare, att ansvaret för uppkommande förluster vid förvaltningen

av dylika företag skola delas mellan staten och kommunerna. Då det för staten

icke är praktiskt möjligt att fortlöpande följa skötseln av alla de fastigheter,

som förvaltas av allmännyttiga företag, måste statens intresse av en

ändamålsenlig förvaltning tillgodoses genom vederbörande kommun.

Under hänvisning till de anförda synpunkterna yrkas i motionerna, att

från och med den 1 juli 1947 förutsättningen för att ett bostadsföretag skall

kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara, att lägenheterna i företagets

hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter

i företagets styrelse utses av kommunen.

Utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna beaktansvärda men

är icke berett att utan närmare utredning tillstyrka förslaget. I anledning av

vad som anförts i motionerna torde riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsam dylik utredning, så att förslag i ämnet kan föreläggas nästa

riksdag.»

dels ock punkten XV i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag i frågan, vilka företag som

böra hänföras till denna kategori.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit

vad utskottet hemställt, medan andra kammaren antagit det förslag,

som innefattades i reservationen.

Då de skiljaktiga beslut, i vilka kamrarna sålunda stannat, synas kunna

på det sätt sammanjämkas, att det förslag, som innefattas i reservationen,

godtages med viss ändring av sista stycket i reservationens förslag till yttrande,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av

sina förut i ämnet fattade beslut,

a) godkänna följande yttrande:

»Frågan om ett bostadsföretag skall anses såsom allmännyttigt prövas i

varje särskilt fall av byggnadslånebyrån. Såsom förutsättning för denna

prövning gäller, att företaget arbetar utan enskilt vinstsyfte och under samverkan

med och tillsyn av vederbörande kommun samt att kommunen åtagit

sig att i viss utsträckning gentemot staten svara för förluster.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial nr 254.

I motionerna I: 313 och II: 457 framhålles, att klarhet hittills icke vunnits

rörande syftet med och villkoren för tertiärlån till allmännyttiga bostadsföretag.

Enligt motionärernas uppfattning bör syftet vara dels att vidga

möjligheterna för kommunerna att bedriva en aktiv bostadspolitik, dels att

öka tillgången på billiga hyreslägenheter.

I motionerna anföres bland annat, att en utbyggnad av bostadsrabatsystemet

vid rådande starka efterfrågan på nya lägenheter kommer att göra

det till ett problem, hur de familjer som bli berättigade till bostadsrabatter

skola få möjlighet att utnyttja dessa. Med hänsyn härtill borde lägenheterna i

hus förvaltade av allmännyttiga företag i betydande utsträckning upplåtas

till dylika familjer, vilket anses förutsätta, att kommunerna helt och fullt

bära ansvaret för tillkomsten och skötseln av allmännyttiga företag. Det

framhålles vidare, att ansvaret för uppkommande förluster vid förvaltningen

av dylika företag skola delas mellan staten och kommunerna. Då det för staten

icke är praktiskt möjligt att fortlöpande följa skötseln av alla de fastigheter,

som förvaltas av allmännyttiga företag, måste statens intresse av en

ändamålsenlig förvaltning tillgodoses genom vederbörande kommun.

Under hänvisning till de anförda synpunkterna yrkas i motionerna, att

från och med den 1 juli 1947 förutsättning för att ett bostadsföretag skall

kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara, att lägenheterna i företagets

hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter

i företagets styrelse utses av kommunen.

Utskottet är icke berett att taga ställning till frågan om lämpligheten av

att uppställa dessa förutsättningar. I anledning av vad som anförts i motionerna

torde riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

av frågan, så att förslag i ämnet kan föreläggas nästa riksdag.»

b) godkänna följande hemställan under punkten XV:

»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag

i frågan, vilka företag som böra hänföras till denna

kategori.»

Stockholm den 11 juli 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

717263

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:493 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning a1 i texten