Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen.
1947-07-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:254, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen.
Dokumentets text
Statsutskottets memorial nr 254.
1
Nr 254.
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om
vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen.
(3:e avd.)
I propositionen nr 235 hade Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 18 april 1947, föreslagit
riksdagen, bland annat, att dels godkänna av chefen för socialdepartementet
förordade grunder för omläggning av den statliga låne- och bidragsverksamheten
till förmån för bostadsförsörjningen, beträffande särskilda bostadsrabatter
(trekronorsbidrag) den 1 juli 1947 och i övrigt den 1 juli 1948,
dels ock godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden
från och med tidpunkt under budgetåret 1947/48 av gällande bestämmelser
för den statliga låne- och bidragsverksamheten till förmån för
bostadsförsörjningen.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag hade utskottet till behandling förehaft,
såvitt nu är i fråga, motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389,
1:306 och 11:451, 1:312 och 11:456, 1:313 och 11:457 samt 11:384 och
II: 386.
l:o) Bostadspolitikens organisation. Statsutskottet hade i sitt utlåtande
nr 244 beträffande organisationen av den allmänna bostadspolitiken anfört
följande.
»De principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i fråga
om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, ha föranlett erinran
beträffande bostäder på jordbruksfastigheter. I anslutning till vad som
anförts i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och 11:389, 1:312 och
11:456 samt 11:384 anser utskottet nämligen ändamålsenligt, att ärenden
beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder handläggas inom de
blivande lantbruksnämnderna. I motionerna 1:306 och 11:451 samt 11:386
föreslås, att dessa nämnder skola handhava de bostadspolitiska åtgärderna
avseende all landsbygd. Att de erhålla en så vidsträckt kompetens, är utskottet
icke nu berett tillstyrka, men anser denna fråga böra bliva föremål
för ytterligare överväganden i samband med utarbetandet av detaljförslag
beträffande såväl lantbruks- som länsbostadsnämndernas organisation.»
I anslutning till detta yttrande hade utskottet under punkten I hemställt,
att riksdagen måtte
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 254.
1
2
Statsutskottets memorial nr 254.
»I. beträffande bostadspolitikens organisation,
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till dels de förslag
i motionerna I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 306 och II: 451, I: 312
och 11:456 samt 11:386, som avse jordbrukets bostäder, dels ock motionen
11:384 godkänna vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
18 april 1947 anförts rörande organisationen av den allmänna bostadspolitiken,
dock med den jämkningen, att handläggningen i länen av ärenden om
lån och bidrag till jordbrukets bostäder bör ankomma på lantbruksnämnderna,
'' ; ! ! ; j
b) i anledning av dels de förslag i motionerna I: 306 och II: 451, som beröra
bostadspolitikens organisation, dels ock motionen II: 386, i vad nämnda
förslag och sistnämnda motion ej behandlats under a), i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört angående handläggningen i länen
av ärenden om lån och bidrag till andra bostäder på landsbygden än jordbrukets
bostäder.»
I en vid utlåtandet fogad med 2) betecknad reservation hade herrar
Pauli, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Berling, Eriksson i Stockholm,
Ward, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors och
Thapper förklarat sig anse, att utskottet bort helt biträda Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken och att
alltså,
dels förenämnda stycke i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Mot de principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i
fråga om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, har utskottet intet
att erinra. Detta innebär bland annat, att de statliga åtgärderna beträffande
bostadsförsörjningen i dess helhet enligt utskottets mening böra åligga en
och samma organisation. Utskottet kan därför icke biträda vare sig yrkandet
i motionerna 1:251 och 11:379, 1:257 och II: 389, 1:312 och 11:456
samt II: 384 att ärenden beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder
skola handläggas inom de länsorgan, som komma att leda jordbrukets rationalisering,
eller yrkandet i motionerna I: 306 och II: 451 samt II: 386 att de
bostadspolitiska åtgärderna avseende all landsbygd skola handhavas av lantbruksnämnderna.
Däremot anser utskottet angeläget, att behovet av och
möjligheterna till effektivt samarbete mellan de blivande länsorganen för
bostads- och jordbrukspolitiken beaktas vid det närmare utformandet av
dessa organ.»
dels ock punkten I i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»I. beträffande bostadspolitikens organisation, med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag på dels de förslag i motionerna 1:251 och
11:379, 1:257 och 11:389, 1:306 och 11:451, 1:310 samt 1:312 och 11:456,
som beröra detta ämne, dels ock motionerna II: 384 och II: 386 godkänna
Statsutskottets memorial nr 254.
3
vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 18 april 1947 anförts
rörande organisationen av den allmänna bostadspolitiken;»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
bifallit vad utskottet hemställt, medan andra kammaren antagit det förslag,
som innefattades i reservationen.
Då de skiljaktiga beslut, i vilka kamrarna sålunda stannat, synas kunna
sammanjämkas på sätt nedan angives, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av
sina förut i ämnet fattade beslut,
a) godkänna följande yttrande:
»De principiella synpunkter, som departementschefen har anfört i fråga
om organisationen av den allmänna bostadspolitiken, har föranlett särskilt
uttalande allenast beträffande bostäder på jordbruksfastigheter. Förslaget
innebär bland annat, att de statliga åtgärderna beträffande bostadsförsörjningen
i dess helhet skola åligga en och samma organisation. I och för sig
skulle det innebära en avsevärd fördel, att ärenden rörande samtliga bostäder
på detta sätt erhölle en enhetlig handläggning. Det har emellertid till
följd, att jordbrukets byggnadsfrågor komma att handläggas av olika organ
beroende på om de avse bostäder eller ekonomibyggnader. I motionerna
I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 312 och II: 456 samt II: 384 har därför
yrkats, att ärenden beträffande lån och bidrag till jordbrukets bostäder
skola handläggas inom de länsorgan, som komma att leda jordbrukets rationalisering.
Vid förberedandet av detaljerade förslag rörande såväl den bostadspolitiska
som den jordbrukspolitiska organisationen synes frågan böra
ytterligare övervägas. Oavsett hur den kommer att lösas, bör därvid även
beaktas behovet av och möjligheterna till effektivt .samarbete mellan de
blivande lantbruksnämnderna och de länsbostadsnämnder, om vilkas inrättande
förslag kan väntas till nästa års riksdag. Det i motionerna 1:306
och 11:451 samt 11:386 framställda yrkandet går något längre än förslaget
i förenämnda motioner, i det att de bostadspolitiska åtgärderna avseende all
landsbygd där föreslagits förlagda till lantbruksnämnderna. Tillräckliga
skäl synas emellertid knappast föreligga att skilja bebyggelsen på landsbygdens
tätorter från de blivande länsbostadsnämnderna.»
b) godkänna följande hemställan under punkten I:
»I. beträffande bostadspolitikens organisation, i anledning
av Kungl. Maj ds förslag och dels de förslag i motionerna
I: 251 och II: 379, I: 257 och II: 389, I: 306 och II: 451, I: 312
och 11:456 samt 11:386, som beröra denna fråga, dels ock
motionen 11:384 godkänna vad i statsrådsprotokollet över
4
Statsutskottets memorial nr 254.
socialärenden för den 18 april 1947 anförts rörande organisationen
av den allmänna bostadspolitiken, dock med den
jämkningen, att frågan om handläggningen i länen av ärenden
om lån och bidrag till jordbrukets bostäder bör på sätt
utskottet förordat bliva föremål för ytterligare överväganden.
»
2:o) Allmännyttiga bostadsföretag. Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr
244 beträffande allmännyttiga bostadsföretag anfört följande.
»Frågan om ett bostadsföretag skall anses såsom allmännyttigt prövas i
varje särskilt fall av byggnadslånebyrån. Såsom förutsättning för denna
prövning gäller, att företaget arbetar utan enskilt vinstsyfte och under samverkan
med och tillsyn av vederbörande kommun samt att kommunen åtagit
sig att i viss utsträckning gentemot staten svara för förluster.
I motionerna 1:313 och 11:457 yrkas, att från och med den 1 juli 1947
förutsättning för att ett bostadsföretag skall kunna godkännas såsom allmännyttigt
skall vara, att lägenheterna i företagets hus endast upplåtas såsom
hyreslägenheter och att samtliga ledamöter i företagets styrelse utses
av kommunen. Utskottet är icke berett att taga ställning till frågan om
lämpligheten av att uppställa dessa förutsättningar men anser, att villkoren
för godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttiga böra bliva föremål
för omprövning.»
I anslutning till detta yttrande hade utskottet under punkten XV hemställt,
att riksdagen måtte
»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1:313
och II: 457.»
I en vid utlåtandet fogad med 11) betecknad reservation hade herrar
Gustaf Karlsson, Berling, Eriksson i Stockholm, Ward, Mårtensson, Lindholm,
Åkerström, Petterson i Degerfors och Thapper förklarat sig anse, att
utskottet bort hemställa om utredning av vad som bör förstås med allmännyttigt
företag och att alltså,
dels här ovan sist återgivna stycke i utskottets yttrande, vilket börjar med
orden »I motionerna» och slutar med orden »för omprövning», bort ersättas
med fyra stycken av följande lydelse:
»I motionerna I: 313 och II: 457 framhålles, att klarhet hittills icke vunnits
rörande syftet med och villkoren för tertiärlån till allmännyttiga bostadsföretag.
Enligt motionärernas uppfattning bör syftet vara dels att vidga
möjligheterna för kommunerna att bedriva en aktiv bostadspolitik, dels att
öka tillgången på billiga hyreslägenheter.
I motionerna anföres bland annat, att en utbyggnad av bostadsrabattsystemet
vid rådande starka efterfrågan på nya lägenheter kommer att göra
Statsutskottets memorial nr 254.
5
det till ett problem, hur de familjer som bli berättigade till bostadsrabatter
skola få möjlighet att utnyttja dessa. Med hänsyn härtill borde lägenheterna i
hus förvaltade av allmännyttiga företag i betydande utsträckning upplåtas
till dylika familjer, vilket anses förutsätta, att kommunerna helt och fullt
bära ansvaret för tillkomsten och skötseln av allmännyttiga företag. Det
framhålles vidare, att ansvaret för uppkommande förluster vid förvaltningen
av dylika företag skola delas mellan staten och kommunerna. Då det för staten
icke är praktiskt möjligt att fortlöpande följa skötseln av alla de fastigheter,
som förvaltas av allmännyttiga företag, måste statens intresse av en
ändamålsenlig förvaltning tillgodoses genom vederbörande kommun.
Under hänvisning till de anförda synpunkterna yrkas i motionerna, att
från och med den 1 juli 1947 förutsättningen för att ett bostadsföretag skall
kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara, att lägenheterna i företagets
hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter
i företagets styrelse utses av kommunen.
Utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna beaktansvärda men
är icke berett att utan närmare utredning tillstyrka förslaget. I anledning av
vad som anförts i motionerna torde riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla
om skyndsam dylik utredning, så att förslag i ämnet kan föreläggas nästa
riksdag.»
dels ock punkten XV i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag i frågan, vilka företag som
böra hänföras till denna kategori.»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit
vad utskottet hemställt, medan andra kammaren antagit det förslag,
som innefattades i reservationen.
Då de skiljaktiga beslut, i vilka kamrarna sålunda stannat, synas kunna
på det sätt sammanjämkas, att det förslag, som innefattas i reservationen,
godtages med viss ändring av sista stycket i reservationens förslag till yttrande,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande av
sina förut i ämnet fattade beslut,
a) godkänna följande yttrande:
»Frågan om ett bostadsföretag skall anses såsom allmännyttigt prövas i
varje särskilt fall av byggnadslånebyrån. Såsom förutsättning för denna
prövning gäller, att företaget arbetar utan enskilt vinstsyfte och under samverkan
med och tillsyn av vederbörande kommun samt att kommunen åtagit
sig att i viss utsträckning gentemot staten svara för förluster.
6
Statsutskottets memorial nr 254.
I motionerna I: 313 och II: 457 framhålles, att klarhet hittills icke vunnits
rörande syftet med och villkoren för tertiärlån till allmännyttiga bostadsföretag.
Enligt motionärernas uppfattning bör syftet vara dels att vidga
möjligheterna för kommunerna att bedriva en aktiv bostadspolitik, dels att
öka tillgången på billiga hyreslägenheter.
I motionerna anföres bland annat, att en utbyggnad av bostadsrabatsystemet
vid rådande starka efterfrågan på nya lägenheter kommer att göra
det till ett problem, hur de familjer som bli berättigade till bostadsrabatter
skola få möjlighet att utnyttja dessa. Med hänsyn härtill borde lägenheterna i
hus förvaltade av allmännyttiga företag i betydande utsträckning upplåtas
till dylika familjer, vilket anses förutsätta, att kommunerna helt och fullt
bära ansvaret för tillkomsten och skötseln av allmännyttiga företag. Det
framhålles vidare, att ansvaret för uppkommande förluster vid förvaltningen
av dylika företag skola delas mellan staten och kommunerna. Då det för staten
icke är praktiskt möjligt att fortlöpande följa skötseln av alla de fastigheter,
som förvaltas av allmännyttiga företag, måste statens intresse av en
ändamålsenlig förvaltning tillgodoses genom vederbörande kommun.
Under hänvisning till de anförda synpunkterna yrkas i motionerna, att
från och med den 1 juli 1947 förutsättning för att ett bostadsföretag skall
kunna godkännas såsom allmännyttigt skall vara, att lägenheterna i företagets
hus endast upplåtas såsom hyreslägenheter och att samtliga ledamöter
i företagets styrelse utses av kommunen.
Utskottet är icke berett att taga ställning till frågan om lämpligheten av
att uppställa dessa förutsättningar. I anledning av vad som anförts i motionerna
torde riksdagen böra hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
av frågan, så att förslag i ämnet kan föreläggas nästa riksdag.»
b) godkänna följande hemställan under punkten XV:
»XV. vidkommande allmännyttiga bostadsföretag, i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag
i frågan, vilka företag som böra hänföras till denna
kategori.»
Stockholm den 11 juli 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
717263
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:493 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning a1 i texten