Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1947-04-22 · 128 sidor, varav 127 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 127 av 128 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1947148 under

fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 1, s. 8—11 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 januari 1947) föreslagit

riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att i sådana fall, som i berörda statsrådsprotokoll

angivits, under förutsättning av motsvarande besparing å annat

anslag medgiva överskridande av utav riksdagen maximerade anslag under

riksstatens fjärde huvudtitel.

Departementschefen har framhållit, att den år 1941 genomförda uppställningen

av fjärde huvudtiteln genom de avsevärda förändringar, som

sedan dess ägt rum inom försvaret, blivit i vissa avseenden föråldrad, och

frågan om en ändrad anslagsuppställning hade därför ånyo aktualiserats.

Några mera genomgripande förändringar hade emellertid icke ansetts böra

vidtagas före utgången av femårsperioden 1942/47, enär därigenom möjligheterna

till kontroll av belastningen å 1942 års försvarsbesluts kostnadsram

skulle ha försvårats. Då femårsperioden utlöpte med innevarande

budgetår, har tiden nu synts departementschefen vara inne att upptaga

denna fråga till behandling.

Departementschefen har därvid anfört, att försvarets civilförvaltning den

8 mars 1946 avgivit förslag angående anslags- och statuppställningar under riksstatens

fjärde huvudtitel. Övey civilförvaltningens utlåtande hade chefen för försvarsstaben,

chefen för armén och chefen för marinen samt statskontoret och

riksräkenskapsverket avgivit yttranden, varjämte vederbörande anslagsäskande

myndigheter avgivit utlåtanden i ärendet i samband med anslagsäskanden

för budgetåret 1947/48. De i ärendet hörda myndigheterna hade samtliga förklarat

sig i princip godtaga försvarets civilförvaltnings förslag i ämnet. Be
Bihanq

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 4.

695 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 4.

träffande den närmare innebörden av civilförvaltningens förslag samt myndigheternas

däröver avgivna yttranden hänvisas till handlingarna i ärendet.

Departementschefen, som ansett sig kunna i stort sett biträda civilförvaltningens

förslag, har under de olika samlingsrubrikerna m. m. under fjärde

huvudtiteln lämnat en redogörelse för de förändringar med avseende å fjärde

huvudtitelns uppställning, som han på grundval av civilförvaltningens förslag

ansett sig böra förorda. Departementschefen har därför i detta sammanhang

begränsat sig till att anföra vissa allmänna synpunkter på hithörande

frågor.

Departementschefen har anfört, att han i likhet med civilförvaltningen

ansett önskvärt, att uppställningen av fjärde huvudtiteln baserades på de

principer som tillämpades beträffande utformningen av övriga huvudtitlar.

Inom fjärde huvudtiteln hade vidare eftersträvats enhetlighet såväl mellan

de centrala förvaltningsmyndigheternas och försvarsgrenarnas anslag som

mellan de tre försvarsgrenarnas anslag inbördes. Hänsyn hade dock tagits

till de speciella förhållanden, som förelåge beträffande vissa av de med

anslagen avsedda utgiftsändamålen, varjämte intresset att främja en klok

hushållning med anslagsmedlen särskilt beaktats. I anslutning till ett uttalande

av överbefälhavaren hade civilförvaltningen understrukit vikten av

att, även om klara gränser borde fastställas mellan olika anslag, försvarsutgifterna

ej på förhand bundes vid en så långt gående detalj uppdelning,

att medlen icke kunde användas på ändamålseniigaste sätt. Med biträdande

av dessa synpunkter har departementschefen vid prövningen av civilförvaltningens

förslag ansett sig kunna beträffande vissa anslag förorda mera genomgripande

förändringar än som av ämbetsverket föreslagits.

Vid förslagets bearbetning inom försvarsdepartementet hade, framhåller

departementschefen, siktats till att med de särskilda försvarsgrenarnas verksamhet

omedelbart sammanhängande utgifter såvitt möjligt skulle bestridas

från försvarsgrenarnas anslag. Vissa omflyttningar mellan de olika huvudavdelningarna

inom huvudtiteln liade härvid befunnits lämpligen böra äga

rum. Den mest väsentliga vore, att anslagen till ersättningar till försvarets

fastighetsfond — med beräknade belopp om tillhopa omkring 38 miljoner

kronor — överförts från avdelning E. Diverse till avdelning C. Försvarskrafterna,

där de upptagits bland respektive försvarsgrenars anslag. A andra

sidan hade av praktiska skäl försvarsgrenarnas utgifter för publikations- och

blankettryck, vilka för närvarande till väsentlig del bestredes från särskilda

för respektive försvarsgrenar anvisade anslag, förutsatts skola sammanföras

till ett gemensamt anslag under avdelning D. Vissa för försvaret gemensamma

ändamål. Under samma avdelning hade föreslagits nya anslag till

centrala värnpliktsbyråns verksamhet. Kostnaderna härför bestredes för närvarande

från arméns anslag.

I samband med omläggningen av anslagssystemet hade i flera fall föreslagits

förenklade anslagsbenämningar.

Vid utgången av innevarande budgetår föreliggande reservationer å anslag,

som genom den ändrade anslagsuppställningen bortfölle ur riksstaten, hade,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 3

om ej särskilda omständigheter till annat föranledde, föreslagits skola överföras

till motsvarande nja anslag.

Den ändrade anslagsuppställningen medförde, framhåller departementschefen,

att en viss osäkerhet måste vidlåda anslagsberäkningarna. Storleken

av de kostnader, som överfördes mellan olika anslag, kunde nämligen i vissa

fall icke exakt beräknas, enär särskild statistik eller bokföring av desamma

i allmänhet saknades. Därest av riksdagen maximerade anslag av denna anledning

bleve för lågt beräknade, kunde självfallet olägenheter uppkomma

för de berörda verksamhetsgrenarna. I enlighet med förslag av civilförvaltningen

hade därför riksdagens bemyndigande ansetts böra utverkas att

i dylika fall medgiva anslagets överskridande, i den mån motsvarande belopp

inbesparades å annat anslag, som berördes av den ändrade anslagsuppställningen.

Frågan om ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln har varit föremål för

riksdagens prövning senast åren 1941 och 1945. Vid sistnämnda års riksdag

godkändes vissa allmänna principer rörande anslagsuppställningen, därvid

målsättningen var att söka åstadkomma enhetlighet i fråga om uppställningen

mellan fjärde huvudtiteln och övriga huvudtitlar, mellan de centrala förvaltningsmyndigheterna

och försvarsgrenarna samt mellan de tre försvarsgrenarna

inbördes. Det nu föreliggande förslaget, för vars närmare detaljer redogörelse

lämnas under de olika samlingsrubrikerna, bygger på dessa grundsatser.

Utskottet har vid sin granskning av den föreslagna detaljutformningen av

anslag och stater icke funnit anledning till någon principiell erinran. Genom

att redovisningen av försvarsutgifterna renodlats och systematiserats på sätt

som skett, ernås en mera överskådlig bild av desamma än vad hittills varit

möjligt. En klar gränsdragning mellan olika anslag och anslagsposter är även

ur effektiv kontrollsynpunkt synnerligen önskvärd. Departementschefen har

emellertid därvid även beaktat angelägenheten av att icke genom en alltför

långt gående detaljuppdelning binda försvarsutgifterna till förfång för dessas

ändamålsenliga användande.

Såsom departementschefen framhållit medför den ändrade anslagsuppställningen

viss osäkerhet i anslagsberäkningen, då storleken av de kostnader,

som överföras mellan olika anslag, i brist på statistik eller bokföring av desamma

icke kunna exakt beräknas. I de fall av riksdagen maximerade anslag

av denna anledning blivit för lågt beräknade synes på sätt departementschefen

föreslagit Kungl. Maj:t böra äga medgiva anslagets överskridande, i den

mån motsvarande belopp inbesparas å annat anslag, som beröres av den ändrade

anslagsuppställningen. Utskottet tillstyrker alltså, att riksdagen lämnar

Kungl. Maj:t bemyndigande härtill.

Utskottet vill slutligen framhålla, att det icke varit möjligt för utskottet

att bedöma den föreslagna ändrade anslagsuppställningen i alla dess detaljer.

Sedan det nya systemet prövats i praktiken och närmare erfarenhet vunnits

rörande detsamma, torde måhända jämkningar i ett eller annat avseende

kunna komma att påkallas. (

Utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i sådana fall som i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1947 angivits

under förutsättning av motsvarande besparing å annat anslag

medgiva överskridande av utav riksdagen maximerade anslag

under riksstatens fjärde huvudtitel;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet i

det föregående anfört i fråga om ändrad uppställning av riksstatens

fjärde huvudtitel.

Försvarsdepartementet.

2:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 12—14) att

dels medgiva uppförande å försvarsdepartementets personalförteckning av

ytterligare en befattning för förste kanslisekreterare i lönegrad A 26 och en

befattning för andre kanslisekreterare i lönegrad A 21 samt uteslutande av

en förste expeditionsvaktsbefattning på övergångsstat i lönegrad A 7,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 640 000 kronor.

Enligt förslaget om ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln skulle

i avlöningsstaterna för försvarsdepartementet och de centrala förvaltningsmyndigheterna

samt för de institutioner, som upptoges under avdelning

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål, ur anslagsposterna Arvoden

och övriga ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, i förekommande fall

utbrytas och till en särskild anslagspost hänföras kostnaderna för arvoden

till pensionerad personal i arvodesbefattningar. Härigenom vunnes

likformighet med de för försvarsstabens och försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag fastställda avlöningsstaterna. Utgifterna under den nya anslagsposten

till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar skulle

regleras genom att Kungl. Maj:t fastställer antalet arvodesbefattningar på

grimdval av för riksdagen framlagda kostnadsberäkningar. Posten skulle

med hänsyn till att arvodena bestämts till belopp, motsvarande nettolönen

i viss löneklass, betecknas förslagsvis.

Anslagsposterna Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, skulle principiellt vara obetecknade. Med hänsyn till de anordningar

som träffats med avseende å det militära arvodesväsendet (jfr propositionen

1945:170) borde dock ifrågavarande anslagsposter för försvarsdepartementet

och samtliga centrala förvaltningar utom civilförvaltningen, åtminstone tills

vidare, betecknas förslagsvis. Härvid fingfe dock förutsättas, framhåller de
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

5

partementschefen, att överskridande av posterna finge ske endast för att

bestrida kostnaderna för arvoden, som övergångsvis utginge i enlighet med

därom meddelade bestämmelser, samt för att möjliggöra för Kungl. Maj:t

att inom ramen för av riksdagen prövat antal arvoden överflytta stabs- och

förvaltningsarvoden från en myndighet till en annan.

Emellertid kunde även av annan anledning sistnämnda anslagsposter icke

nu exakt beräknas. Vissa inom försvaret utgående arvoden vore för närvar

rande förenade med dyrtidstillägg och kristillägg. Avsikten vore att dylika

arvoden skulle regleras i samband med den allmänna löneregleringen. Denna

fråga vore för närvarande föremål för prövning. Därest det i något fall skulle

visa sig att arvode fortfarande borde vara förenat med rörliga tilläggsförmåner,

borde, framhåller departementschefen, dessa förmåner, såsom chefen för

finansdepartementet anfört vid behandlingen av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, bestridas av de medel, från vilka arvodet utginge. Vederbörliga

arvodesposter syntes departementschefen få överskridas jämväl för

bestridande av dylika tilläggsförmåner.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 485 000

kronor.

Departementschefen har framhållit, att de erfarenheter som vunnits sedan

försvarsdepartementet senast förstärktes, visade, att personalorganisationen

fortfarande vore i viss mån underbemannad såvitt avsåge befattningshavare

med högre kvalifikationer. Med anledning härav har föreslagits inrättande

av ytterligare befattningar för en förste kanslisekreterare i lönegrad Eo 26

och en andre kanslisekreterare i lönegrad A 21, varjämte en extra ordinarie

förste kanslisekreterare skulle uppföras på ordinarie stat. Härigenom har

en reduktion ansetts kunna ske av de till avlöningar till icke-ordinarie personal

beräknade medlen, motsvarande lönen till en amanuens.

Eu för närvarande å personalförteckningen uppförd förste expeditionsvaktsbefattning

på övergångsstat i A 7 har ansetts böra indragas från och med

nästa budgetår. Därest det emellertid skulle visa sig erforderligt att alltjämt

taga i anspråk innehavaren av befattningen, vilken efter uppnådd pensionsålder

medgivits kvarstå i tjänst intill den 1 juli 1947, har anslagsposten till

avlöningar till icke-ordinarie personal föreslagits skola få tagas i anspråk

för beredande åt denne av skäligt arvode utöver pensionen.

I övrigt innebär förslaget icke några andra förändringar än den uppräkning

av anslaget, som betingas av den allmänna löneregleringen och den reglerade

befordringsgången.

Försvarsdepartementets behov av ytterligare befattningshavare synes böra

tillgodoses i angiven omfattning. Utskottet tillstyrker därför de föreslagna

förändringarna i departementets personalorganisation och har icke något att

erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

Utikotte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må

a) medgiva uppförande å försvarsdepartementets personalförteckning

av ytterligare en befattning för förste kanslisekreterare

i lönegrad A 26 och en befattning för andre kanslisekreterare

i lönegrad A 21 samt uteslutande av en förste expeditionsvaktsbefattning

på övergångsstat i lönegrad A 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen ............ kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... » 314 000

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis........................ » 232 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 2 940

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 160000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 43 460

Summa kronor 780 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 140 000

Nettoutgift kronor 640 000

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 640 000 kronor.

3:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 3, s. 14), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär en av belastningen å anslaget föranledd höjning med 25 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000

kronor.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

Försvarets civilförvaltning.

4:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 5, s. 15—17), enligt vilket kostnaderna för det för försvaret

gemensamma blankettrycket, 100 000 kronor, skola utbrytas ur anslaget, får

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 7

utskottet under erinran, att motsvarande anslag för innevarande budgetår är

uppfört med 450 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 440 000

kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

5:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 6, s. 17—19) att

dels medgiva, att å personalförteckningen för försvarets sjukvårdsförvaltning

uppföres ytterligare en befattning för kontorsbiträde i lönegrad A 4,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48,

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 408 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 285 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes med 6 000 kronor samt att avlöningskostnaderna

för den extra läkare, som enligt medgivande av Kungl.

Maj:t för innevarande budgetår finnes anställd med lön från anslaget till

extra utgifter, från och med nästa budgetår överföras till avlöningsanslaget.

I anslutning till vad av chefen för finansdepartementet anförts vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har för sjuksköterskeinspektrisen

vid sjukvårdsförvaltningen räknats med placering i Eo 18.

Anslagshöjningen i övrigt beror på den reglerade befordringsgången och

på löneregleringen.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,

får hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att å personalförteckningen för försvarets sjukvårdsförvaltning

uppföres ytterligare en befattning för kontorsbiträde

i lönegrad A 4,

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 158 800

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis...................... 1 47 800

Ut akottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 4.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........ kronor 33 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 175 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_23 000

Summa kronor 438 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 30 000

Nettoutgift kronor 408 000;

c) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar förbudgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 408 000 kronor.

6:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 7, s. 20), vilket innebär en anslagsminskning med

20 000 kronor, beroende på ändrade statuppställningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

7:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 20—25) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt framlagt förslag av innehåll, att redovisningen

av omsättningen vid försvarets förråd skall ske över särskilda förrådstitlar,

i vad avser försvarets sjukvårdsförvaltnings läkemedels- och sjukvårdsmaterielförråd,

byggnads- och reparationsberedskapens förråd, försvarsgrenarnas

centrala drivmedelsförråd, marinens allmänna materialförråd samt flygvapnets

centrala materielförråd i Arboga, och vid de övriga förråd, där sådan

redovisning finnes lämpligen böra anordnas. En specialredovisning av förrådstitlarnas

kontanta behållningar föreslås skola varje år intagas i budgetredovisningen.

Åt statens sakrevision har ansetts böra uppdragas att utöva kontroll

över handhavandet av förrådstitlarna.

Ett genomförande av denna omläggning av redovisningssystemet förutsätter

bland annat, att i utlämningspriserna icke beräknas täckning för löner

eller andra förrådsomkostnader. För bestridande av dessa kostnader böra

därför, framhåller departementschefen, anvisas särskilda medel antingen

under anslag, som för ändamålet uppföras i riksstaten, eller under vederbörliga

förbrukningsanslag. Dessa förrådsanslag avses icke skola redovisa samtliga

kostnader för förrådsvården. Vissa lönekostnader komma fortfarande att

bestridas av vederbörliga avlöningsanslag, liksom kostnaderna för förrådslokaler

alltjämt komma att redovisas över försvarets fastighetsfond. Några

olägenheter ur redovisningssynpunkt anses icke uppkomma härigenom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9

Vad beträffar sjukvårdsmaterielförråden och läkemedelscentralerna har

departementschefen föreslagit, att ett särskilt anslag anvisas under sjukvårdsförvaltningen,

benämnt Förrådsorganisationen. Från detta anslag skulle bestridas

löneutgifter och omkostnader vid de centrala sjukvårdsmaterielförråden

och lönekostnader vid läkemedelscentralerna. Lönekostnader för ordinarie

personal och för underofficerare i arvodesbefattningar ha dock ansetts

icke böra upptagas här. Redovisningen av dylika kostnader bör enligt departementschefen

ske över ett anslag, som regleras av personalförteckning och avlöningsstat.

I avvaktan på resultatet av 1944 års militära sjukvårdskommittés

arbete och i samband därmed bedrivna organisationsundersökningar borde

lämpligen kostnaderna för den extra ordinarie förrådspersonal vid sjukvårdsmaterielförråden

och läkemedelscentralerna, som nu avlönas från arméns och

marinens avlöningsanslag, tills vidare bibehållas under dessa anslag. Däremot

borde de lönekostnader, som hittills utgått av sjukvårdsmaterielanslagen,

överföras till det nya anslaget.

Det förutsättes, att fördelade poster under anslaget ej må överskridas utan

Kungl. Maj:ts medgivande.

Kungl. Maj:ts förslag till omläggning av bokföringen vid försvarets centrala

förråd av förrådsomsättningen och av de egentliga förrådsomkostnaderna

förefaller ägnat att ur redovisningssynpunkt åvägabringa önskvärd enhetlighet,

varför utskottet tillstyrker förslaget i fråga. I fråga om sättet för bestridande

av löner och omkostnader vid sjukvårdsmaterielförråden och läkemedelscentralerna

synes i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag ett

särskilt anslag böra uppföras härför. Utskottet tillstyrker, att detsamma bestämmes

till 120 000 kronor, vilket belopp helt motsvaras av begränsningar

av andra anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 120 000 kronor.

Krigsmaterielverket.

8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 9, s. 26—29) att

dels medgiva, att å personalförteckningen för krigsmaterielverket uppföras

8 befattningar för kontorsbiträde i lönegrad A 4 samt ytterligare 2 befattningar

för byråingenjör, den ena i lönegrad Eo 26 och den andra i lönegrad Eo 24,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 2 050 000 kronor.

UttkotM.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr d.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1355 000

kronor.

Departementschefen har ansett sig kunna trots pågående utredningar i viss

utsträckning tillmötesgå förslag om utökning av antalet med pensionsrätt förenade

befattningar vid försvarets centrala förvaltningsmyndigheter. Förutom

verkens intresse av att kunna i tjänst behålla lämpliga befattningshavare har

departementschefen även framhållit personalens berättigade anspråk på

fastare anställningsförhållanden än som hittills kunnat i många fall erbjudas.

En särskild omständighet att även beakta för krigsmaterielverkets del vore

att praktiskt taget hela verkets personal hade icke-ordinarie anställning.

Från dessa utgångspunkter har departementschefen ansett sig icke

längre vilja motsätta sig att vid tekniska byråns utredningssektion inom

verket inrättades en byråingenjörsbefattning i lönegraden Eo 26, avsedd för

en specialist på verktygs- och specialmaskiner samt bearbetningsmetoder,

samt jämväl förordat, att en där tjänstgörande befattningshavare med uppgift

att följa utvecklingen på material- och råvaruområdena samt framlägga

förslag till standard inom dessa områden finge fastare anställning som byråingenjör

i lönegraden Eo 24. Departementschefen har vidare tillstyrkt, att

under icke-ordinarieposten beräknades 70 000 kronor för anställande av lägre

icke-ordinarie personal. Härutöver har departementschefen beräknat under

icke-ordinarieposten 15 000 kronor för avlönande av en ingenjör för standardiseringsverksamhet,

vilken hittills avlönats av anslag till industriell

krigsberedskap. Bifall till nu framlagda förslag innebure, framhåller departementschefen,

i stort sett icke en utökning av personalorganisationen men

väl en reglering av anställningsförhållandena för en del av den personal, som

hittills varit anställd mot arvode från sakanslag eller på annat motsvarande

sätt. Överföringen av avlöningskostnaderna skulle medföra en minskning

av belastningen å sakanslag.

Ett genomförande av förslaget om reglerad befordringsgång för biträdespersonalen

skulle medföra för krigsmaterielverket, att 8 ordinarie befattningar

för kontorsbiträde skulle inrättas vid verket från och med den 1 juli 1947.

Av dessa avsåges 5 för personal som innehade icke-ordinarie befattning i högre

lönegrad än 4. Det förutsättes, att vikariatsförordnande på dessa 5 tjänster

icke skulle förekomma.

I likhet med vad hittills varit fallet syntes departementschefen Kungl.

Maj:t jämväl för nästa budgetår böra äga att för tillgodoseende av krigsmaterielverkets

behov av extra arbetskraft för tillfälliga arbetsuppgifter

överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Krigsmaterielverket hade beräknat 60 000 kronor för sådana kostnader av denna

art, vilka skulle komma att slutligt stanna å avlöningsanslaget, nämligen

kostnader för avlönande av den ytterligare personal, som erfordrades för

genomförande av materielanskaffning enligt 1942 års försvarsbeslut. Det kar

synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta liksom

i övriga fall närmare pröva medelsbehovet, innan medgivande till anslagsöverskridande

lämnades.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

11

Genom beslut den 15 november 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att till

en sekreterare åt försvarets standardiseringsdelegation finge under budgetåret

1946/47 utgå arvode med 1 000 kronor för år räknat. Arvodet har föreslagits

skola från och med nästa’ budgetår upptagas under krigsmaterielverkets avlöningsanslag.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, skulle enligt för anslaget fastställda bestämmelser vidare

utgå ersättningar enligt kommittékungörelsen till ledamöter av krigsmaterielverkets

råd och av försvarets standardiseringsdelegation samt till ledamöter

av de särskilda tekniska delegationer, som kunde komma att tillfälligt

inrättas i anslutning till verket, ävensom, med tillhopa högst 15 000

kronor, arvoden enligt verkets bestämmande åt experter m. fl., vilka av

verket anlitades för tillfälliga sakkunniguppdrag, samt ett arvode å 582 kronor

till vaktaren vid kruthuset på Ridön. Krigsmateriel verket hade anfört, att

sistnämnda arvode kunde indragas, enär verket hade för avsikt att på annat

sätt reglera bevakningsförhållandena på platsen. För förutnämnda ersättningar

enligt kommittékungörelsen hade medel hittills icke särskilt beräknats

under anslaget. Departementschefen har uppskattat dessa ersättningar till

omkring 1000 kronor. Den nya posten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, har således beräknats till 17 000 kronor.

Av anslagsökningen, 695 000 kronor, belöpa 9 000 kronor på den reglerade

befordringsgången och 611000 kronor på löneregleringen.

Med hänsyn till att frågan om krigsmaterielverkets organisation för närvarande

är föremål för utredning anser utskottet icke lämpligt att organisationen

nu ökas med ytterligare extra ordinarie personal i högre löneställning. Utskottet

kan därför icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av 2

befattningar för byråingenjör, den ena i lönegrad Eo 26 och den andra i lönegrad

Eo 24. Till följd härav bör anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal minskas med 26 000 kronor och anslagsposten till Rörligt

tillägg med 1000 kronor. Anslagets slutsumma skulle alltså minskas till

2 023 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t jämväl för nästa

budgetår bemyndigas att för tillgodoseende av krigsmaterielverkets behov av

extra arbetskraft för tillfälliga arbetsuppgifter överskrida anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt tillstyrkas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

a) medgiva, att å personalförteckningen för krigsmaterielverket

uppföras 8 befattningar för kontorsbiträde i lönegrad

A 4;

b) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Utskoétet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................................... kronor 102 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................ » 92 600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... » 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................................ » 1 754 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 116 900

Summa kronor 2 082 500

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 59 500

Nettoutgift kronor 2023000

c) till Krigsniaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 2 023 000 kronor.

9:o) Krigsniaterielverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 30), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsniaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

10:o) Krigsmateriel verket: Förrådsorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 11, s. 31), vilket innebär en anslagsminskning med

120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsniaterielverket: Förrådsorganisationen

in. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

ll:o) Krigsmateriel verket: Årskostnader för industriell krigsberedskap. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 31 och 32), vilket innebär en anslagsminskning

med 100 000 kronor, avseende i huvudsak kostnaderna för skuggfabriker

m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsniaterielverket: Årskostnader för

industriell krigsberedskap för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

12:o) Krigsniaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 13, s. 33), som innebär att anslaget

för nästa budgetår med hänsyn till förefintliga reservationer upptagits med

allenast ett formellt belopp, får utskottet hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

13

att riksdagen må, till Kriysmaterielverlcet: Engångskostnader

för industriell krigsberedskap för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning.

13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 34 och

35), vilket innebär att anslaget med hänsyn till behållningar från tidigare års

anslag även för nästa budgetår upptages allenast med ett formellt belopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads-

och reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Arméförvaltningen.

14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 16, s. 35—41) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i arméförvaltningens

personalförteckning för budgetåret 1947/48,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 1 620 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 060 000

kronor.

Det har synts departementschefen böra få ankomma på Kungl. Maj:t att

i enlighet med hittills tillämpad praxis närmare reglera anställningsform och

löneställning för personal, avlönad av sakanslag, intill dess efter avslutandet

av pågående utredningar rörande försvars- och förvaltningsorganisationen

samt av likaledes pågående organisations- och rationaliseringsutredningar inom

försvaret dessa personalfrågor bättre kunna överblickas. I anslutning härtill

har departementschefen framhållit, att överförande av lönekostnader från

sakanslag till avlöningsanslag — såsom hittills i begränsad omfattning skett

— icke heller nu bör företagas i större utsträckning. Departementschefen har

dock ansett sig böra under avlöningsanslaget beräkna medel för avlönande av

12 skrivbiträden, 3 kontorsbiträden, 2 kanslibiträden, 6 telefonister och 3

amanuenser. Några särskilda befattningar hava ansetts icke behöva inrättas

för denna personal. Personalens löneställning torde, framhåller departementschefen,

få bestämmas genom tillämpning av reglerna om reglerad befordringsgång.

På samma sätt har löneställningen för chefen för civilbyråns kameraldetalj,

vilken nu åtnjuter arvode av 890 kronor för månad, synts få bestämmas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Departementschefen, som ansett sig trots pågående utredningar kunna i

viss utsträckning tillmötesgå förslag om utökning av antalet med pensionsrätt

förenade befattningar vid förvaltningarna, har tillstyrkt, att vid arméförvaltningen

inrättas en ny befattning för förste byråsekreterare i Eo 24, avsedd

i första hand för ämbetsverkets civilbyrå.

Yidare har departementschefen föreslagit, att arvodet till ordföranden i

remonteringsnämnden höjes från Oa 10 till Oa 11.

Till följd av den reglerade befordringsgången för viss personal borde 14 befattningar

tillkomma för ordinarie kontorsbiträden.

Till grund för Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag

om inrättande av vissa nya befattningar kunna åberopas samma skäl, som föranlett

utskottet tillstyrka motsvarande åtgärd vid krigsmaterielverket. Utskottet

vill därför icke framställa någon erinran mot förslagen i fråga. Ej

heller har utskottet något att invända mot den föreslagna höjningen av arvodet

till ordföranden i remonteringsnämnden. Då anslagsberäkningen även i

övrigt torde böra godtagas, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande på arméförvaltningens personalförteckning

för budgetåret 1947/48 av ytterligare 14 befattningar

för kontorsbiträde i lönegrad A 4 och en befattning för förste

byråsekreterare i lönegrad Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 240000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ...................... » 375000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 18 720

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 120 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_102 280

Summa kronor 1 856 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 236 000

Nettoutgift kronor 1620 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 kronor.

15:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, s. 41—43), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär en minskning med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande wr 4.

15

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

16:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen

(punkt 19, s. 45—50) att

dels godkänna av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen

för försvarsstaben,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,

med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 5 185 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 210 000

kronor.

Den av 1946 års riksdag medgivna provisoriska omorganisationen av försvarsstaben

har, framhåller departementschefen, icke kunnat helt genomföras

förrän den 1 oktober samma år och har alltså tillämpats allenast ett kvartal.

Då det med hänsyn härtill vore omöjligt att på grundval av hittills vunna

erfarenheter draga några slutsatser rörande försöksorganisationens lämplighet,

har departementschefen räknat med att densamma skulle äga tillämpning

även under nästa budgetår.

Departementschefen har föreslagit, att ingenjörbefattningen i MEo 21 vid

fotoanstalten uppflyttades till MEo 24 samt att den på övergångsstat uppförda

befatningen i A 30 som föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet,

vars innehavare den 1 september 1946 avgått med pension, utginge ur personalförteckningen.

Den sedan några år pågående omorganisationen av försvarsstabens expeditionst

jänst, syftande till utnyttjande i ökad omfattning av civil personal,

har, framhåller departementschefen, medfört icke oväsentliga besparingar.

En förutsättning för att organisationen skall fungera tillfredsställande vore

emellertid, att icke alltför täta personalbyten ägde rum. Departementschefen

har med hänsyn härtill föreslagit, att ett antal extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar

ändrades till ordinarie. Antalet nya ordinarie befattningar borde

dock kunna begränsas till tre. Departementschefen har även förordat, att ett

extra kanslibiträde vid kassaförvaltningen erhölle extra ordinarie anställning.

Enligt 1946 års riksdags beslut har Kungl. Maj:t beretts möjlighet att

medgiva överskridande av anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal för det fall att innehavare av befattning i A 4 förordnas att uppehålla

extra ordinarie befattning i högre lönegrad och diirför frånträder utövandet

av den ordinarie befattningen, lliksdagens beslut innebär att, därest

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

åtgärder icke vidtagas för den ordinarie befattningens uppehållande med

vikarie, anslagsposten må överskridas med belopp motsvarande avlöningen

till samma antal, högst 4, befattningshavare i lönegraderna MEo 4 och

MEo 2. En anordning av enahanda innebörd har synts departementschefen

böra gälla jämväl under nästa budgetår.

Enligt 1946 års riksdags beslut har försvarsstabschefen bemyndigats att

under innevarande budgetår anställa en tidigare med avvecklingsmedel anställd

stabsredaktör mot ett arvode av i ett för allt 10 5ol kronor, i vilket

belopp inräknats avlöningstillägg, motsvarande provisoriskt lönetillägg, med

50 kronor per månad. Då riksdagen förutsatt, att ifrågavarande befattning

skulle bibehållas intill dess slutlig ställning kan tagas till organisationen

av den för närvarande endast försöksvis anordnade upplysningsavdelningen

inom försvarsstaben, har departementschefen icke velat motsätta sig att arvode

till nämnde befattningshavare finge utgå även för nästa budgetår. Arvodet

borde därvid med hänsyn till löneregleringen bestämmas till, i ett för

allt, 11100 kronor per år.

Å försvarsstabens personalförteckning borde i anledning av den reglerade

befordringsgången uppföras ytterligare 4 befattningar för kontorsbiträde i

A 4. Av dessa kunde emellertid 3 beräknas under nästa budgetår innehava

förordnanden å extra ordinarie befattningar i högre lönegrad.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt ha för innevarande

budgetår, inberäknat medel för viss ytterligare verksamhet, beräknats till

2 625 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade kostnader.

Departementschefen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande ändamål för

nästa budgetår till 3 210 000 kronor, varav 820 000 kronor motsvara merkostnader

på grund av den allmänna löneregleringen.

Utskottet finner sig böra tillstyrka de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

för försvarsstaben. Det av föregående års riksdag lämnade bemyndigandet

för Kungl. Maj :t att i visst fall medgiva överskridande av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde, då de förutsättningar,

som föranledde riksdagens ifrågavarande beslut, komma att föreligga

jämväl under nästa budgetår, böra utsträckas att gälla ännu ett år.

Då utskottet lämnat Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt utan erinran, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att en å personalförteckningen för försvarsstaben

å övergångsstat uppförd befattning för föreståndare för

fotografiska centrallaboratoriet i lönegiad A 30 avföres ur förteckningen

ävensom att å samma förteckning uppföras ytterligare

tre befattningar för kanslibiträde i lönegrad A 7 och

fyra befattningar för kontorsbiträde i lönegrad A 4 samt —

med uteslutande av en befattning för ingenjör vid fotoanstalten

i lönegrad MEo 21 — en motsvarande ingenjörbefattning i

lönegrad MEo 24;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

17

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... kronor

Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis .................. »

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis — »

Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 290 000

b) Barntillägg, förslagsvis.. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis ............ » 25 000

d) Bidrag till automobil
resor,

förslagsvis...... » 17 000

e) Förfly ttningsbidrag, för
slagsvis

................ » 30 000

f) Prisutjämningstillägg .. » 19 000 ''* »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................................. »

Börligt tillägg, förslagsvis .................. »

960 000

375 000

27 000

414 000

332 000

102 000

Summa kronor 2 210 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 235 000

Nettoutgift kronor 1975 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 5185 000 kronor.

17:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 20, s. 50 och 51) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 970 000 kronor.

»

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1250 000

kronor.

Den ändrade anslagsuppställningen innebär, att vissa kostnader, som för

närvarande utgå från detta anslag, i stället skola bestridas från de nya anslagen

Övningar samt Anskaffning och underhåll av materiel, medan däremot

från förevarande anslag skola bestridas vissa kostnader, som nu beräknats

under anslaget Vissa arbeten å mobiliseringsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 19476 samt. Nr 4.

695 47 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Den verkställda anslagsberäkningen, som medför en minskning i förhållande

till innevarande budgetår med 280 000 kronor, väsentligen sammanhängande

med den ändrade anslagsuppställningen, har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 970 000 kronor.

18:o) Försvarsstaben: Övningar. Under detta nya anslag hava medel beräknats

för dels de fältövningar, för vilka för innevarande budgetår anvisats ett

särskilt reservationsanslag, dels ock vissa med försvarsväsendets radioanstalts

verksamhet sammanhängande övningar, för vilka kostnaderna nu gäldas från

försvarsstabens omkostnadsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 21, s. 51 och 52) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

19:o) Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 52), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade

anslaget å tilläggsstat I innebär en höjning med 35 000 kronor, vilken

höjning ansetts vara erforderlig för tryggande av försvarets behov av kartor

under krig, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

20:o) Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel. Under detta nya

anslag hava medel beräknats för anskaffning och underhåll av materiel, främst

av teknisk natur, för försvarsstaben och försvarsväsendets radioanstalt. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 52 och 53) och under erinran,

att motsvarande kostnader för innevarande budgetår bestridas från försvarsstabens

omkostnadsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll

av materiel för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 470 000 kronor.

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

21:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 25, s. 54) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 19

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 180 000

kronor.

Anslaget, som grundats på nu gällande bestämmelser, har för nästa budgetår

beräknats till 160 000 kronor. Den allmänna löneregleringen ävensom förhöjningen

av tjänstgöringstraktamentena medför emellertid en ökning av

medelsbehovet med 3 000 respektive 1 000 kronor. Enär departementschefen

icke räknat med anvisande av särskilda anslag till dyrtidstillägg och kristilllägg

för nästa budgetår, hava kostnaderna härför, uppskattade till 27 000 kronor,

ansetts böra beräknas under förevarande anslag.

Den verkställda anslagsberäkningen har av utskottet lämnats utan erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

190 000 kronor.

22:o) Armén: Avlöningar till personal å reservstat. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 26, s. 55 och 56) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1400 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av reservstaten med 6 vakanta

majorsbeställningar. Med hänsyn härtill och med beaktande av de ytterligare

vakanser, som kunna beräknas föreligga inom reservstaten, har medelsbehovet

beräknats till i runt tal 1 300 000 kronor. Inom detta belopp hava inrymts

kostnaderna för å reservstatslönerna utgående kristillägg ävensom de merkostnader,

som uppkomma till följd av höjda tjänstgöringstraktamenten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å reservstat

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000

kronor.

23:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 56), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 900 000 kronor, i sin

helhet beroende på den allmänna löneregleringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns

reserver för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 000 kronor.

24:o) Armén: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 28, s. 56 och 57) och under erinran, att motsvarande anslag för innevarande

budgetår är uppfört med 240 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Rekryteringskostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Vt skott et.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

25:o) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 31, s. 58 och 59) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Norling och Öhman (I: 47) och den andra inom andra kammaren av

herr Dahlgren m. fl. (II: 93), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta provisoriskt

höja dagavlöningen för värnpliktig med 1 krona per tjänstgöringsdag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bror Nilsson och Karl Persson (1:177) och den andra inom andra

kammaren av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 273), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i avvaktan på förslag i ärendet av 1945 års försvarskommitté besluta om

en provisorisk höjning av de värnpliktigas, såväl meniga som befäl, penningbidrag

med ett belopp av 1 krona per dag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman och fru Alm (1:178) och den andra inom andra kammaren av herr

Allard m. fl. (II: 289), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville anmoda 1945 års försvarskommitté

att skyndsamt framlägga förslag rörande ej mindre en sådan

justering av de värnpliktigas penningbidrag, som möjliggör för de värnpliktiga

att under sin fritid upprätthålla samma levnadsstandard, varmed de

genomsnittligt kunna räkna i det civila livet, än även beredande åt värnpliktiga

efter genomgången militärtjänstgöring av kompensation i form av ett engångsbelopp

för säkerställande av vissa omedelbara utgifter efter militärtjänsten,

dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl. väckt motion (II: 129),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till de värnpliktiga, som inkallats

till undergående av officers- eller underofficersutbildning utan att

komma i åtnjutande av vid 1946 års riksdag beslutade förmåner, måtte utbetalas

en tilläggspremie av respektive 1 000 kronor och 500 kronor eller det belopp,

som vid prövning av frågan kan finnas möjligt och skäligt, samt att riksdagen

måtte bevilja det anslagsbelopp, som för detta ändamål befinnes

erforderligt.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 178, II: 93, II: 129 och II: 273.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 17 400 000

kronor.

Antalet tjänstgöringsdagar hava för nästa budgetår uppskattats till sam
manlagt

13 140 870, varav 11 492 700 för meniga, som icke fullgjort tjänstgö
ring

under sammanlagt 390 dagar, 1040 610 för vicekorpraler samt för

meniga, som fullgjort tjänstgöring under minst 390 dagar, 212 580 för korpra
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

21

ler, 248 940 för furirer, 125 820 för sergeanter samt 20 220 för fänrikar.

Med utgångspunkt härifrån hava kostnaderna för penningbidrag beräknats

till (11 492 700 X l,oo + 1 040 610 X 1,60 + 212 580 X 2,oo + 248 940 X 2,bo +

125 820 X 3,oo + 20 220 X 4,o o =) 14 559 465 kronor eller i runt tal 14 500 000

kronor.

Försvarets civilförvaltning har beräknat premier under nästa budgetår

komma att utgå till 1181 värnpliktiga underofficerare med 500 kronor till

envar eller sammanlagt med 590 500 kronor samt till 1115 värnpliktiga

officersaspiranter med 1 500 kronor till envar eller sammanlagt med 1 672 500

kronor. Tillhopa skulle sålunda erfordras för premier (590 500 + 1 672 500 =)

2 263 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att enligt beslut vid 1946 års riksdags

höstsession (proposition nr 346; riksdagens skrivelse nr 526) flertalet premier

till värnpliktiga fördubblats. Yad anginge armén innebar beslutet sålunda,

att premierna till underofficersutbildade värnpliktiga, tidigare 500

kronor, höjdes till 1000 kronor och att premierna till officersutbildade

höjdes från 1 500 kronor till 3 000 kronor. Till vissa officersutbildade utginge

dock premie övergångsvis med 2 500 kronor.

Med beaktande av den beslutade premiehöjningen har departementschefen

uppskattat medelsbehovet för premier till i runt tal 4 250 000 kronor. Av

detta belopp hänförde sig 1 985 000 kronor till höjningen av premiebeloppen.

För inkvarteringsersättning m. m. till värnpliktiga har räknats med ett

belopp av 20 000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget skulle alltså utgöra (14 500 000 + 4 250 000

+ 20 000=) 18 770 000 kronor eller i avrundat tal 18 700 000 kronor.

Vidkommande de värnpliktigas penningbidrag vill utskottet erinra, att utskottet

i anledning av vid föregående års riksdag motionsvis väckta förslag

om höjning av dessa bidrag förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle bereda 1945

års försvarskommitté tillfälle att närmare granska denna fråga. I avvaktan

på kommitténs förslag, som i en nära framtid torde komma att föreläggas

riksdagen, synes det utskottet icke lämpligt att riksdagen vidtager någon ändring

beträffande de värnpliktigas avlöningsförhållanden. Utskottet avstyrker

därför de i motionerna I: 47 och II: 93 samt I: 177 och II: 273 gjorda yrkandena.

Vad gäller det i motionerna 1:178 och II: 289 väckta förslaget om sådan höjning

av penningbidraget, att de värnpliktiga därigenom beredas möjlighet att

under fritid upprätthålla samma levnadsstandard, varmed de genomsnittligt

kunna räkna i det civila livet, får utskottet framhålla, att detta är en fråga av

synnerligen stor räckvidd, då den berör hela det system på vilket den allmänna

värnplikten är grundad. Utskottet är därför icke berett taga ställning till

förslaget, helst som på sätt i det föregående nämnts frågan om de värnpliktigas

penningbidrag är föremål för prövning inom 1945 års försvarskommitté.

Motionerna i denna del torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens

Utskottet■

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 4.

åtgärd. Enahanda gäller samma motioner, i vad de avse beredande åt värnpliktiga

av kompensation för inkomstbortfall i form av ett engångsbelopp

att utgå efter militärtjänstgöringens upphörande. Härutinnan överensstämma

motionerna i huvudsak med ett vid föregående års riksdag motionsvis gjort

yrkande om införande av en s. k. utryckningspremie, vilket förslag då förutsattes

komma att behandlas av 1945 års försvarskommitté och förty avslogs

av riksdagen.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts efter oförändrade

grunder verkställda beräkning av de värnpliktigas penningbidrag.

Enligt beslut vid 1946 års riksdags höstsession har flertalet premier till

värnpliktiga fördubblats. Därvid bestämdes, att de högre premierna skulle

utgå för premieberättigande utbildning eller tjänstgöring, som påbörjats

efter den 1 januari 1947, dock med vissa övergångsanordningar. Riksdagen

hade i dåvarande sammanhang att taga ställning till ett motionsvis gjort

yrkande av innehåll, att höjningen av premierna måtte tillerkännas jämväl till

befälsutbildning uttagna värnpliktiga, tillhörande vissa äldre årsklasser.

Nämnda yrkande avslogs av riksdagen med motiveringen att retroaktiv tilllämpning

av de nya bestämmelserna icke borde i princip ifrågakomma. Med

hänsyn härtill och då frågan om tidpunkten för övergången till de högre

premiema nyligen prövats av riksdagen, avstyrker utskottet det i den nu föreliggande

motionen II: 129 väckta förslaget om ändring av bestämmelserna i

angivna hänseende.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av kostnaderna för

premier tillstyrkes av utskottet, som ej heller i övrigt haft något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag under nu förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 47 och II: 93 samt 1:177 och II: 273

ävensom II: 129, till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 000

kronor;

b) att motionerna 1:178 och II: 289 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

26:o) Armén: Familjebidrag. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

32, s. 59—61) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 4 950 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 950 000

kronor.

Gällande bestämmelser rörande familjebidrag åt värnpliktiga finnas innefattade

i den av 1946 års riksdag (proposition nr 73; riksdagens skrivelse

nr 104) beslutade familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 jämte därtill

anslutande författningar (SFS 1946:99—101). Med hänsyn till svårigheterna

för de kommunala familjebidragsnämnderna — vilka enligt den nya förord
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

23

ningen skola utbetala familjebidragen till de värnpliktigas familjer — att

redovisa utgivna familjebidrag på sådant sätt, att av redovisningen framgår,

vilken försvarsgrens anslag utgående familjebidrag böra belasta, har efter

förslag i propositionen 1946:120 för innevarande budgetår vidtagits den

anordningen, att samtliga familj ebidragskostnader i första hand belasta

arméns anslag. En avräkning avses sedermera skola äga rum i syfte att

åvägabringa en fördelning av kostnaderna mellan de olika försvarsgrenarna.

Ehuru riksräkenskapsverket anfört erinringar mot anordningens bibehållande,

har departementschefen ansett sig, med hänsyn till önskvärdheten att respektive

försvarsgrenars kostnader i görligaste mån redovisas för sig, böra förorda,

att familj ebidragskostnaderna även i fortsättningen redovisas på angivet

sätt.

Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen

funnit sig i avvaktan på närmare erfarenheter rörande den faktiska anslagsbelastningen

böra räkna med oförändrat anslag.

Under försvarsdepartementet, § 10, hava riksdagens år 1946 församlade

revisorer i sin berättelse redogjort för sina iakttagelser rörande redovisningen

av familjebidrag (Del I, s. 51—59).

Revisorerna hava sammanfattat sina iakttagelser på följande sätt:

Enligt länsstyrelsernas räkenskaper uppgå de per den 30 juni 1946 hos

olika familj ebidragsnämnder utestående förskotten till ett belopp av närmare

11 miljoner kronor. Med hänsyn till att beredskapen och därmed de mera

omfattande värnpliktsinkallelserna i princip upphört redan den 1 juli 1945,

synes beloppet anmärkningsvärt högt. Förhållandet i fråga torde emellertid i

icke ringa mån bero på att en betydande eftersläpning föreligger beträffande

redovisningen av beviljade familjebidrag. Av de i ämnet utfärdade författningsbestämmelserna

framgår, att dylik redovisning i allmänhet skall ske

inom en månad efter det ansökningarna om statsbidrag inkommit från respektive

familj ebidragsnämnder. Det oaktat balansera vissa länsstyrelser alltjämt

bidrag, vilka förskjutits vid en tidpunkt som i många fall ligger flera år

tillbaka.

I förenämnda belopp ingå även i viss omfattning s. k. stående förskott.

Enligt förberörda bestämmelser skola emellertid vid budgetårsskifte kvarvarande

behållningar å dylika förskott inlevereras till vederbörande länsstyrelser.

Gällande föreskrifter hava sålunda icke heller på denna punkt blivit

iakttagna, vilket speciellt torde vara fallet inom Blekinge län. Revisorerna

hava vidare uppmärksammat, att de till kommunerna utlämnade förskotten

ofta i hög grad överstigit det belopp, motsvarande två månaders behov, som

författningsenligt bort utgå.

Revisorerna äro väl medvetna om att beredskapstiden inneburit en utökad

arbetsbelastning även för länsstyrelsernas vidkommande, icke minst beroende

på bestyret med familjebidragen. En viss eftersläpning i redovisningen

har måhända därför varit oundviklig. Sedan emellertid mera normala förhållanden

inträtt, torde en dylik eftersläpning icke längre behöva förekomma.

Revisorerna finna det också angeläget, att de alltjämt utestående förskotten,

i den mån de äro äldre än gällande bestämmelser medgiva, snarast regleras.

Det torde böra ankomma på vederbörande övervakande myndigheter att tillse

icke endast att så sker utan även att utfärdade föreskrifter i fortsättningen

iakttagas jämväl i vad avser de stående förskottens riktiga avvägning och

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Statsutskottets utlåtande nr 4.

kommunernas skyldighet att vid budgetårsskifte inleverera kvarvarande behållningar.

Yad frågan om familjebidragskostnadernas redovisning gentemot budgeten

beträffar, skola, såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå, nya principer

för redovisningen börja tillämpas under innevarande budgetår. Någon

erfarenhet rörande de praktiska verkningarna av ifrågavarande omläggning

föreligger sålunda ännu icke. Då emellertid det förfaringssätt, som avses

skola komma till användning, förefaller något invecklat, utan att fördenskull

kostnaderna kunna anses bliva riktigt fördelade på respektive försvarsgrenar,

bör enligt revisorernas mening frågans utveckling följas med uppmärksamhet,

så att i framtiden alla möjligheter till förenkling av redovisningssystemet

kunna tillvaratagas.

Genom skrivelse den 13 juni 1944 har riksdagen, såsom tidigare framhållits,

godkänt vissa av Kungl. Maj:t föreslagna grunder för beredande av

ersättning åt vederbörande kommuner för oriktigt utgivna familjebidrag.

Några dylika utbetalningar hava dock, såvitt revisorerna kunnat finna, icke

blivit verkställda. Då olika intressen måste anses bliva lidande på att ersättningsfrågan

skjutes ytterligare på framtiden, synes det revisorerna angeläget

att nämnda fråga snarast regleras.

Yttranden hava avgivits av försvarets socialbyrå och riksräkenskapsverket

(Del II, s. 74—77).

Yad beträffar storleken av hos familjebidragsnämnderna utestående förskottsbelopp

för bestridande av på statsverket fallande kostnader för familjebidrag

har riksräkenskapsverket anfört, att ämbetsverket i cirkulärskrivelse

till samtliga länsstyrelser uppmanat dessa att skyndsamt vidtaga åtgärder i

syfte att slutligt reglera de oredovisade förskotten. I denna cirkulärskrivelse

har riksräkenskapsverket även erinrat om att de s. k. stående förskotten vid

budgetårsskifte skola inlevereras till länsstyrelserna.

I fråga om familjebidragskostnadernas redovisning gentemot budgeten kar

försvarets socialbyrå uttalat, att enligt byråns uppfattning borde under fjärde

huvudtiteln uppföras ett för försvarsgrenarna gemensamt anslag till familjebidrag.

Vidkommande handläggningen av ärenden rörande oriktigt utgivna bidrag

har försvarets socialbyrå framhållit, att det beklagligtvis förhåller sig så, att

denna handläggning blivit fördröjd. Brist på lokaler och lämplig personal har

emellertid omöjliggjort för tillsynsmyndigheten att för det dåvarande i erforderlig

omfattning öka sin organisation. Emellertid är behandlingen av dylika

ärenden numera i full gång. Socialbyrån har hos Kungl. Maj:t hemställt om

bland annat en viss utvidgning av de i Kungl. Maj:ts brev den 22 juni 1944

meddelade bestämmelserna rörande statsbidrag för oriktigt utgivna bidrag,

vad angår under åren 1943—1940 felaktigt utgivna bidrag.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Beträffande de av statsrevisorerna gjorda iakttagelserna rörande redovisningen

av familjebidragen kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till vad

revisorerna i anknytning därtill anfört. Utskottet finner sålunda anmärkningsvärt,

att förskott till angivna högst avsevärda belopp kvarstå oredovisade

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

25

hos familj ebidragsnämnderna. Vad angår handläggningen av ärenden rörande

beredande av ersättning åt kommuner för oriktigt utgivna familjebidrag hade

det givetvis varit önskvärt, därest prövningen av dessa ärenden kunnat ske

snabbare än som skett.

Av myndigheternas i ärendet avgivna yttranden framgår emellertid, att åtgärder

för närvarande vidtagas för att påtalade förhållanden skola bliva tillrättalagda.

Vad beträffar frågan om sättet för anvisande av anslag till familjebidrag

under riksstatens fjärde huvudtitel torde vad revisorerna härvid anfört icke nu

böra påkalla någon riksdagens åtgärd. Det torde nämligen vara att förvänta,

att i samband med den nya försvarsorganisationen frågan om anslagens storlek

och redovisningen av desamma kommer att bliva föremål för förnyade överväganden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Familjebidrag för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 950 000 kronor.

Sjukvård.

27:o) Armén: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33,

s. 62—64) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 785 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 930 000

kronor.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade

grunder. Kostnaderna för i den löpande sjukvården förbrukad förbandsmateriel,

vilka för närvarande belasta sjukvårdsanslagen, hava dock ansetts böra

bestridas från anslagen till sjukvårdsmateriel. Departementschefen förutsätter,

att kostnaderna för remisstandvården liksom hittills göras till föremål

för särskild redovisning.

Under anslagen till militärapoteket har departementschefen föreslagit en

anordning för redovisning av läkemedelskostnader, som medför, att de omkostnadspålägg

som för närvarande uttagas å läkemedelspriserna icke längre

skola.utgå. Förevarande anslag har därför ansetts böra minskas med belopp,

motsvarande dessa omkostnadspålägg. Detta belopp har uppskattats för armén

till 45 000 kronor.

Kostnaderna för läkarundersökning av personer, som söka anställning

såsom krigsfrivilliga vid krigsmakten, ha under beredskapstiden bestritts

från vederbörliga förskottsanslag men skola enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser numera avföras från vederbörlig försvarsgrens anslag

till sjukvård. Någon uppräkning av sjukvårdsanslagen av denna anledning

har emellertid icke synts erforderlig.

Utskottet, som under militärapotekets omkostnadsanslag tillstyrker den av

departementschefen föreslagna anordningen för redovisning av läkemedcls
-

Vhskotlct.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

kostnader, liar icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen

av nu förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.

28:o) Armén: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

34, s. 64 och 65) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 495 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 510 000

kronor.

Enligt den nya anslagsuppställningen skola kostnaderna för i den löpande

sjukvården förbrukad förbandsmateriel, vilka för närvarande belasta sjukvårdsanslagen,

i stället bestridas från anslagen till sjukvårdsmateriel. Vidare

skola från förevarande anslag till anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning:

Förrådsorganisationen överföras dels lönekostnader för personal, som hittills

avlönats från förevarande anslag, dels driftkostnader vid sjukvårdsförvaltningens

centralförråd, dels ock lönekostnader för sjukvårdsförvaltningens

förrådskontroll.

Under erinran att anslagsminskningen i sin helhet sammanhänger med

kostnadsöverflyttningar, får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

hemställa,

att riksdagen må till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 495 000 kronor.

29:o) Armén: Anskaffning av inventarier för vissa sjukhus. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 65), som avser inventarieutrustning för

sjukhusen vid Livregementets grenadjärer, Hallands regemente, Smålands

artilleriregemente och Göta trängkår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av inventarier för

vissa sjukhus för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 88 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

30:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 36, s. 66 och 67) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 100 000

kronor.

Försvarets civilförvaltning har beräknat anslagsposterna resekostnads
och

traktamentsersättningar till 600 000 kronor (nu 500 000), tjänstgörings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 4.

traktamenten till 1 700 000 kronor (nu 1 600 000), flyttningsersättningar till

oförändrat belopp, 400 000 kronor, samt de värnpliktigas färdkostnader till

1 700 000 kronor (nu 1 600 000) eller till sammanlagt 4 400 000 kronor.

Departementschefen liar med hänsyn till höjningen av rese- och tjänstgöringstraktamentena

föreslagit en ytterligare uppräkning av anslaget med

300 000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t äskade medelsanvisningen tillstyrkes av utskottet,

Utskottet vill erinra, att i de vid årets riksdag väckta likalydande motionerna

I: 34 och II: 61 hemställts om särskilt anslag för att bereda meniga

volontärer under de första 18 månaderna av sin tjänstgöring rätt till tre fria

hemresor jämte traktamentsersättning. Förslagen i fråga äro anslagsmässigt

av natur att böra behandlas under vapengrenarnas anslag till reseersättningar

m. m. Försvarsväsendets lönenämnd, som i ärendet avgivit yttrande, har emellertid

framhållit, att frågan om fria resor till nämnda volontärer behandlats av

1946 års manskapslöneutredning i betänkande med förslag angående lönereglering

för fast anställt manskap vid försvaret in. m. samt att 1947 års riksdag

torde få tillfälle att pröva löneutredningens förslag vid behandlingen av det

förslag till militärt avlöningsreglemente, som vore avsett att framläggas av

1945 års lönekommitté. Jämväl det i motionerna berörda spörsmålet rörande

traktamentsersättning under nämnda resor syntes lönenämnden böra behandlas

i enahanda sammanhang. Utskottet, som delar lönenämndens sålunda

uttalade uppfattning, ingår följaktligen icke under nu förevarande punkt på

ett bedömande av de i motionerna väckta förslagen. Framhållas må, att ett

eventuellt bifall till motionerna i fråga icke kommer att påkalla någon uppräkning

av förenämnda anslag till reseersättningar m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor.

Expenser m. m.

31:o) Armén: Bränsle m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

37, 67—69) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 8 700 000 kronor.

Förevarande anslag, benämnt Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt, är för innevarande budgetår uppfört med 9 880 000 kronor.

Enligt den ändrade anslagsuppställningen skulle kostnaderna för tvätt utbrytas

ur anslaget, vilket skulle avses för bestridande av kostnaderna för

bränsle, lyse och vatten samt inre och yttre renhållning. Kostnaderna för

yttre renhållning bestridas för närvarande från vederbörlig post i staten för

försvarsväsendets fastighetsfond. Det har förutsatts, att underhållet och

skötseln av gator, parker och likartade anläggningar fortfarande skola bekostas

av medel under fastighetsfonden.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Departementschefen har framhållit, att i anslagsberäkningarna för nästa

budgetår hänsyn tagits till de besparingar å bränsleanslagen, som beräknas

uppkomma genom införandet av oljeeldning i värmeanläggningar som lämpa

sig härför. Dessa besparingar motsvaras emellertid av en avsevärd ökning av

kostnaderna för renhållning och städning, väsentligen beroende på att militär

handräckningspersonal icke kunnat ställas till förfogande i tillräcklig omfattning.

Under erinran att den uppkomna anslagsminskningen i huvudsak sammanhänger

med den ändrade uppställningen av fjärde huvudtiteln, får utskottet

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Armén: Bränsle m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 8 700 000 kronor.

32:o) Armén: Telefon m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

38, s. 69) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 460 000 kronor.

Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola kostnaderna för telefon,

telegram och fjärrskriftsförbindelser bestridas från ett särskilt anslag. Dessa

kostnader belasta för närvarande anslagen Övriga expenser m. in. och Fasta

drivmedelsanläggningar. Kostnaderna hava beräknats till 460 000 kronor. Anslaget

har ansetts böra erhålla förslagsanslags natur, varvid departementschefen

förutsatt, att anslaget icke får överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Telejon m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kronor.

33:o) Armén: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 39, s. 69 och 70) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 490 000 kronor.

Eörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 120 000

kronor.

Omläggningen av anslagsuppställningen innebär, att kostnaderna för telefon,

telegram och fjärrskriftsförbindelser samt för blankettryck utbrytas till

nya anslag, Telefon m. m. respektive Publikations- och blankettryck. Vidare

skola kostnaderna för kontorsmaskiner bestridas från anslaget Inventarier

m. m. (tidigare Kasern- och förplägnadsutredning m. m.). Å andra sidan skola

till förevarande anslag överföras kostnader av expensmedels natur från undervisnings-

och övningsanslag samt från anslagen Remontering och Fasta

drivmedelsanläggningar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

29

Under förevarande anslag föreslås vidare skola beräknas ett belopp av

15 000 kronor, avseende vissa å armén belöpande kostnader för mobiliseringsverket,

vilka för närvarande bestridas från försvarsstabens anslag till

vissa arbeten å mobiliseringsverket.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 490 000 kronor.

Mathållning m. m.

34:o) Armén: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40,

s. 70—72) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 23 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 24 650 000

kronor.

Till grund för medelsanvisningen för innevarande budgetår har legat en

beräknad portionskostnad av 1 krona 55 öre för man och tjänstgöringsdag.

Motsvarande kostnad för nästa budgetår har uppskattats till 1 krona 60 öre.

Med utgångspunkt från 14 800 000 tjänstgöringsdagar har medelsbehovet för

nästa budgetår beräknats till 23 680 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att han vid behandlingen av de till

anslagsgruppen Bidrag och understöd hörande anslagen kommer att föreslå,

att kostnaderna för de naturaförmåner, som staten vederlagsfritt tillhandahåller

medlemmar av organisationer för frivilligt försvarsarbete, från och

med nästa budgetår skola inräknas i vederbörande organisationers bidragsanslag.

Förslagets genomförande kommer att föranleda minskad belastning

å ett flertal anslag, bland annat nu ifrågavarande anslag. Kostnadsminskningen

kan här uppskattas till i runt tal 110 000 kronor. Departementschefen

har vidare framhållit, att han vid anslagsberäkningarna i det följande

kommer — i vissa fall genom avrundningar nedåt av anslagsbeloppen

— att taga hänsyn till de kostnadsminskningar å övriga anslag, som föranledas

av överflyttningen av ifrågavarande kostnader till bidragsanslagen.

Med beaktande av vad som anförts har medelsbehovet under förevarande

anslag beräknats till (23 680 000 — 110 000 =) 23 570 000 kronor, vilket belopp

avrundats nedåt till 23 500 000 kronor.

Den verkställda beräkningen av arméns mathållningsanslag har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 23 500 000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

35:o) Armén: Furagering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,

s. 72 och 73), enligt vilket anslaget beräknats efter i huvudsak oförändrade

grunder, får utskottet med erinran, att anslaget för innevarande budgetår är

uppfört med 4 600 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Furagering för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

36:o) Armén: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

42, s. 74 och 75) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

Anslaget till munderingsutrustning in. in. är för innevarande budgtår uppfört

med 13 500 000 kronor. För vinnande av enhetlighet med övriga försvarsgrenar

har anslaget ansetts böra erhålla benämningen Beklädnad m. in.

Från anslaget föreslås skola bestridas samma kostnader, för vilka anslaget

till munderingsutrustning m. m. nu avses.

Anslagsminskningen beror på minskat antal tjänstgöringsdagar samt begränsning

av anskaffningen av skodon.

Med förmälan att anslaget beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder

får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag hemställa,

att riksdagen må till Armén: Beklädnad, m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

37:o) Armén: Inventarier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

43, s. 76 och 77) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

Anslaget till Kasern- och förplägnadsutredning in. m. är för innevarande

budgetår uppfört med 2 250 000 kronor.

Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola av det nya anslaget bestridas

— förutom de utgifter, för vilka anslaget Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för närvarande avses — dels kostnader för inventarier och

förplägnadsmateriel vid utbildningsanstalter, remontdepåer och drivmedelsanläggningar,

dels ock kostnader för kontorsmaskiner. Sistnämnda kostnader

bestridas för närvarande i huvudsak från anslaget Övriga expenser m. m.,

medan de kostnader för inventarier och förplägnadsmateriel, som beröras

av överföringen, utgå av anslagen Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter,

särskilda utbildningskurser m. m., Remontering och Fasta drivmedelsanläggningar.

Den äskade medelsanvisningen, som beräknats efter oförändrade grunder,

tillstyrkes, varför utskottet hemställer,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

31

att riksdagen må till Armén: Inventarier m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

38:o) Armén: Tvätt. Under erinran att kostnaderna för tvätt för innevarande

budgetår bestridas från arméns bränsleanslag, får utskottet i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 77) hemställa,

att riksdagen må till Armén: Tvätt för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.

Övningar m. m.

39:o) Armén: Övningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

45, s. 79—84) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

Den ändrade anslagsuppställningen innebär, att under detta anslag sammanföres

större delen av de kostnader, som för innevarande budgetår bestridas

från nedanstående anslag:

Undervisningsmateriel m. m................................... kronor 385 000

Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda

utbildningskurser m. m..................................... » 1 150 000

Truppförbandens övningar .................................... » 8 900 000

Fält- och fälttjänstövningar.................................... » 2150 000

Vissa under dessa anslag beräknade kostnader komma genom omläggningen

att överföras till andra anslag. Sålunda böra — med vissa närmare

angivna undantag — kostnader av expensnatur bestridas från expensanslag,

inventariekostnader från inventarieanslag, kostnader för anskaffning och underhåll

av teknisk materiel från tygmaterielanslag samt kostnader för distributionsanläggningar

m. m. från anslag till drivmedelsförråd.

Departementschefen har framhållit, att han i avvaktan på resultatet av

verkställd utredning rörande viss begränsning av antalet motorfordon ansett

sig böra vid anslagsberäkningarna preliminärt utgå från nu fastställt antal

motorfordon. Departementschefen har därvid förutsatt, att Kungl. Maj:t, i

den mån minskning av antalet fordon bofinnes möjlig, vidtager åtgärder för

begränsning av medelstilldelningen såväl under förevarande anslag som anslaget

Underhåll av tygmateriel m. m.

Vad beträffar drivmedelsåtgången, vilken fråga varit föremål för särskild

uppmärksamhet i samband med de två senaste årens budgetarbete, har arméförvaltningen

nu anmält, att för vissa fordon — person- och lastbilar för

flytande bränsle — en ytterligare ökning av drivmedelstilldelningen visat sig

erforderlig. Medan förbrukningen per mil tidigare beräknats till 2 liter för

personbil och 4 liter för lastbil, anses nu 2,5 respektive 5 liter erforderliga.

Departementschefen, som funnit den av arméförvaltningen beräknade åtgången

hög, har emellertid med beaktande av att motorfordonen till väsentlig del

utnyttjas för övningskörningar, ofta under svåra förhållanden, ansett sig för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 4.

närvarande böra godtaga arméförvaltningens beräkningar. Arméförvaltningen

bör emellertid, framhåller departementschefen, även i fortsättningen ägna

särskild uppmärksamhet åt denna fråga i syfte att nedbringa drivmedelsförbrukningen.

Departementschefen har i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknat

drivmedelskostnaderna till 4 780 000 kronor men därvid utgått från att

anslaget ställes till arméförvaltningens förfogande endast i den omfattning,

som erfordras med hänsyn till de under nästa budgetår aktuella drivmedelspriserna.

Eu sänkning av drivmedelspriserna under den nivå, som vid anslagsberäkningen

förutsatts, eller en ökad användning av billigare bränslekvaliteter

bör således enligt departementschefen föranleda en omprövning

av medelsanvisningen genom Kungl. Maj:ts försorg. Departementschefen

har erinrat om att eu motsvarande anordning tillämpas under innevarande

budgetår.

Beträffande de övriga kostnader, som hittills bestritts från anslaget Truppförbandens

övningar och fortsättningsvis böra utgå från förevarande anslag,

nämligen befälsövningar, truppförbandens vanliga övningar samt målflygning

och målbogsering hava desamma av departementschefen beräknats till

sammanlagt 3 888 000 kronor.

För de ändamål, som nu tillgodoses genom anslagen Undervisningsmateriel

m. m. samt Yissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser

m. m., har departementschefen i enlighet med arméförvaltningens

förslag, efter avdrag för kostnader som böra bestridas av expens-,

inventarie- och tygmaterielanslag, beräknat ett belopp av (280 000 + 964 000=)

1 244 000 kronor.

Med fält- och fälttjänstövningar sammanhängande expenskostnader och

kostnader av teknisk natur hava ansetts böra bestridas av förevarande anslag.

Departementschefen har beräknat medelsbehovet för dylika övningar

till oförändrat belopp, 2 150 000 kronor. Å det för budgetåret 1945/46 anvisade

anslaget Fält- och fälttjänstövningar har uppkommit en förhållandevis

stor reservation. Detta sammanhänger med det förhållandet, att större

fälttjänstövningar icke anordnas varje år. Enligt inom arméinspektionen

verkställda beräkningar har den av departementschefen för fält- och fälttjänstövningar

tillstyrkta medelsanvisningen ansetts medgiva anordnande av

dylika större övningar vart tredje år.

Under förevarande anslag hava slutligen beräknats medel för belöningar

för skicklighet i skjutning och signalering. Dessa kostnader, vilka för närvarande

utgå av tygmaterielanslag, hava uppskattats till 100 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle enligt det anförda uppgå till

(4 780 000 + 3 888 000 + 1 244 000 + 2 150 000 + 100 000 =) 12 162 000 kronor,

vilket belopp avrundats nedåt till 12 000 000 kronor. Det bör enligt departementschefen

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

rörande anslagets disposition.

Genom anordnande av övningssamhällen för strid i ort, för vilket ändamål

fortifikationsförvaltningen äskat medel, skulle utan tvivel, framhåller departe
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

33

mentschefen, en effektivisering av utbildningen på detta område kunna vinnas.

Emellertid är departementschefen icke beredd att i nuvarande läge tillstyrka

särskilt anslag för detta ändamål. Hinder synes departementschefen

däremot icke böra möta för Kungl. Maj:t att, i den mån eventuell reservation ä

förevarande anslag därtill lämnar tillgång, bemyndiga fortifikationsförvalt.

ningen att anordna övningssamhällen vid infanteriskjutskolan och möjligen

även vid vissa truppförband. Härvid förutsattes emellertid, att medel för

angivna ändamål tagas i anspråk allenast i den mån reservationen överstiger

vad som erfordras för bestridande av kostnaderna för den inom försvaret an

ordnade frivilliga korrespondensundervisningen. I likhet med föregående år

anser departementschefen sig nämligen i avvaktan på resultatet av 1945 års

försvarskommittés utredningsarbete icke kunna tillstyrka, att särskilt anslag

anvisas för korrespondensundervisningen.

Vid sin granskning av beräkningarna under förevarande anslag har utskottet

icke funnit anledning till erinran. För de under de olika posterna

angivna ändamålen böra medel alltså anvisas i överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag. Yad särskilt beträffar drivmedelskostnaderna vill utskottet

understryka departementschefens uttalande, att särskild uppmärksamhet bör

ägnas denna fråga i syfte att nedbringa drivmedelsförbrukningen, givetvis

utan att utbildningen därigenom äventyras. Med hänsyn till eventuella fluktuationer

i drivmedelsprisema torde såsom förutsatts anslaget, i vad detsamma

avser nu ifrågavarande kostnader, böra ställas till arméförvaltningens

förfogande endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till de under

nästa budgetår aktuella drivmedelsprisema. Utskottet har vidare icke någon

erinran att framställa mot att Kungl. Maj:t under av departementschefen angiven

förutsättning beredes möjlighet att, i den mån eventuell reservation å

förevarande anslag därtill lämnar tillgång, bemyndiga arméns fortifikationsförvaltning

att anordna s. k. övningssamhällen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Övningar m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

40:o) Armén: Drivmedelsförråtl m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 46, s. 84—88) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola kostnaderna för drivmedelsförråd,

vilka för närvarande för arméns del bestridas från ett särskilt

anslag, Fasta drivmedelsanläggningar — för innevarande budgetår uppfört

med 550 000 kronor — men inom övriga försvarsgrenar utgå från samma

anslag som kostnaderna för drivmedlen, för varje försvarsgren upptagas under

ett särskilt reservationsanslag, benämnt Drivmedelsförråd m. m. Detta anslag

avses även för underhåll av distributionsanläggningar m. m.

Utskottet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får med förmälan, att utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 4 . 695 47 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 4.

anslagshöjningen huvudsakligen sammanhänger med kostnadsöverflyttningar,

hemställa,

att riksdagen må till Armén: Drivmedels förr åd m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

41:o) Armén: Remontering. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

47, s. 88—96) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 2 850 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 325 000

kronor.

Departementschefen har föreslagit, att den årliga kassationen av arméns

stamhästar för ridbruk höjes från 10 till 11 % av hästantalet, Remonteringen

för nästa budgetår har alltså beräknats efter sistnämnda procenttal. På grund

av den pågående motoriseringen av vissa delar av artilleriet har antalet

stamhästar för ridbruk vid detta truppslag beräknats kunna minskas med

255. Det antal remonter, som bör inköpas, är därför oaktat remonteringens

procentuella ökning oförändrat, 509. Stamhästar för dragbruk hava ansetts

böra för nästa budgetår anskaffas till samma antal som för löpande budgetår

eller 35. Medelpriserna vid försvarets hästinköp hava för nästa budgetår

beräknats till 1 800 kronor för remonter och 1500 kronor för stamhästar

för dragbruk, vilka priser överensstämma med de vid beräkningen av innevarande

budgetårs riksstatsanslag tillämpade. Departementschefen har

framhållit, att chefen för jordbruksdepartementet torde komma att föreslå,

att därutöver utbetalas premier å 200 kronor för varje inköpt remont,

att bestridas av totalisatormedel. Kostnaderna för anskaffning av 509 remonter

hava alltså beräknats till 916 200 kronor samt för anskaffning av 35

stamhästar för dragbruk till 52 500 kronor. Kostnaderna i anledning av resor

för besiktning av tillfälligt utackorderade stamhästar samt av reservstamhästar

föreslås skola gäldas av arméns anslag till reseersättningar m. m. För

bestridande av utgifterna i samband med anskaffning av stamhästar har

upptagits ett belopp av 72 990 kronor. Inkomsterna vid försäljning av utrangerade

stamhästar hava med utgångspunkt i ett medelpris av högst 400

kronor uppskattats till 160 000 kronor.

1945 års utredning rörande åtgärder för ridhästavelns befrämjande har

föreslagit ökad användning av varmblodiga ackordhästar, främst i syfte att

få till stånd en krigsreserv av ridhästar. Ökningen skulle genomföras på

det sätt, att varje år omkring 25 stamhästar överfördes till ackordhästbeståndet,

varjämte 75 hästar nyanskaffades. Inköpspriset för sistnämnda

hästar har ansetts böra beräknas till samma belopp som för remonter, alltså

300 kronor högre än för kallblodiga hästar. Enär det ansetts troligt, att de

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr d. 35

varmblodiga hästarna komme att visa sig mindre begärliga för utackordering,

har utredningen räknat med en förhållandevis hög ersättning till fodervärdarna,

75 öre för dag eller 250 kronor för år och häst. Då man beträffande

dessa hästar icke skulle kunna räkna med några ackordavgifter, skulle den

årliga kostnadsökningen bliva 260 kronor per häst. Departementschefen har

i avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés utredningsarbete intet

haft att erinra mot att anordningen försöksvis tillämpas under nästa budgetår.

Yad härefter beträffar behovet av ackordhästar har anskaffningen härav, som

i försvarsbeslutet uppskattades till 10 % av ackordhästbeståndet, ansetts böra

bestämmas till 15 % eller till 1 650 hästar. Priset för anskaffningen av i det

föregående omnämnda 75 varmblodiga ackordhästar har beräknats med 300

kronor överstiga priset å kallblodiga hästar, vilket pris uppskattats till 1 500

kronor. Antalet utrangerade hästar, för vilka ersättning kan beräknas inflyta,

har uppskattats till 1 100 och medelpriset vid försäljning till 400 kronor

per häst.

Departementschefen har framhållit, att den omständigheten, att förenämnda

inköpspriser vid anslagsberäkningen godtagas, icke innebär ställningstagande

till frågan vilka priser som vid inköp böra slutligt erläggas. Sistnämnda

fråga bör bedömas med ledning av det utredningsmaterial, som föreligger

vid den tidpunkt — våren 1948 -— då inköpen skola ske. Om inköpspriserna

vid berörda tidpunkt äro lägre än här beräknats, bör, fortsätter departementschefen,

motsvarande minskning vidtagas med avseende å det anslagsbelopp,

som ställes till den inköpande myndighetens förfogande.

De av departementschefen förordade grunderna för beräkningen av arméns

remonteringsanslag finner utskottet sig böra tillstyrka. Yad särskilt beträffar

anskaffningen av ackordhästar anser utskottet skäl tala för att nyanskaffningen

gives något större omfattning än vad i försvarsbeslutet förutsatts och har icke

något att erinra mot att densamma bestämmes till 15 % av ackordhästbeståndet.

Till vad departementschefen anfört i fråga om ökad användning

av varmblodiga ackordhästar i huvudsakligt syfte att åstadkomma en krigsreserv

av ridhästar vill utskottet giva sin anslutning. Utskottet delar alltså

departementschefens uppfattning, att den i sådant avseende föreslagna anordningen

får försöksvis tillämpas under nästa budgetår.

Med förmälan att anslagshöjningen i förhållande till motsvarande anslag

för innevarande budgetår är i sin helhet beroende på ökad anskaffning av

ackordhästar, får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må till Armén: Remontering för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 850 000 kronor.

42:o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 97 och 98) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Statsutskottets utlåtande nr 4.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 120 000

kronor.

Departementschefen har förordat, att uttagningsperiodernas längd minskas

från 4 till 3 år. I övrigt hava tillämpats oförändrade beräkningsgrunder.

Då den föreslagna omläggningen av organisationen av uttagningsförfarandet

synes vara av förhållandena påkallad, tillstyrker utskottet förslaget i fråga.

Beräkningen av anslaget har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Vttagning av hästar och hästfordon

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

125 000 kronor.

43:o) Armén: Veterinärvård. Armén: Hundväsendet. Armén: Brevduveväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 49—51, s. 99 och 100), vilka

i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära oförändrade

medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Armén: Veterinärvård ett reservationsanslag av 190 000

kronor;

b) till Armén: Hundväsendet ett reservationsanslag av 62 000

kronor;

c) till Armén: Brevduveväsendet ett reservationsanslag av

5 000 kronor.

Tygmateriel m. m.

44:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 52, s. 100—108) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kronor.

Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola under förevarande anslag

medel anvisas för anskaffning av all slags materiel av teknisk natur, således

även ammunition, samt för försök med tygmateriel. Medel för dylika ändamål

ha för innevarande budgetår anvisats under i huvudsak följande anslag, näm
-

ligen:

Vapen och ammunition m. m................................. kronor 24 000 000

Engångsanskaffning av ammunition ........................ » 12 200 000

Försök med viss tygmateriel ................................ » 440 000

Anskaffning av tygmateriel .................................. » 73 000 000

Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel................ » 590 000

Det förstnämnda anslaget avses även för underhåll av vapen och ammuni
tion

m. m.

Vad angår gränsdragningen mellan förevarande anslag och anslaget Under
håll

av tygmateriel m. m. förutsättes, att kostnader för ersättningsanskaff
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

37

ning såvitt möjligt skola bestridas från anskaffningsanslaget. Från underhållsanslaget

skulle i enlighet härmed icke bestridas andra anskaffningskostnader

än sådana som sammanhänga med materielens underhåll, såsom kostnader

för reservdelar, verktyg och vissa maskiner. Den ersättningsanskaffning,

som erfordras för täckande av brister i materielutrustningen på grund

av kassation, förluster vid övningar och dylikt, förutsättes däremot skola

bekostas från förevarande anslag.

Det har synts departementschefen angeläget, att förefintliga brister -—

främst avseende materiel av modern konstruktion, som först under den allra

senaste tiden blivit tillgänglig för anskaffning — snarast täckas i den mån

så kan ske utan föregripande av pågående omprövning av försvarsorganisationen.

Departementschefen har därför tillstyrkt, att medel nu ställas till

förfogande för de mest angelägna ändamålen. I första hand har härvid luftförsvarsorganisationen

ansetts böra förstärkas och moderniseras. Arméförvaltningen

har i detta hänseende äskat 13 000000 kronor för anskaffning

av modern ekoradiomateriel för luftvärnet, 2 500 000 kronor för motorfordon

till dessa, 1 000 000 kronor för modernisering av vissa äldre ekoradioapparater

samt 1 250 000 kronor för tryckluftbromsar för vissa luftvärnspjäser.

I skrivelse den 23 september 1946 har överbefälhavaren hemställt om anvisande

av medel för omorganisation av luftbevakningen och därvid bland

annat anfört följande.

Erfarenheter från överflygningar och under de sista åren anordnade övningar

hade givit vid handen, att de alltmer ökade flyghastigheterna i förening med

massinsatsen av flygplan medförde en sådan påfrestning på det nuvarande

systemet för luftbevakning, att det vid moderna flyganfall icke kunde motsvara

kraven på en effektiv luftbevakning. För att undanröja systemets

brister erfordrades genomgripande förändringar i enlighet med ett inom en

del av landet provisoriskt utbyggt system. Detta hade vid anordnade försök

och övningar visat sig lämpligt och väl fylla uppställda krav. Kostnaderna

för organisationens genomförande inom hela landet, utom i vad avsåge anskaffning

av ekoradiomateriel, hade i samråd med arméns fortifikationsförvaltning

och telegrafstyrelsen beräknats till omkring 32 500 000 kronor, varav

i runt tal 8 300 000 kronor i byggnadskostnader. Kostnaderna syntes dock

kunna nedbringas genom utnyttjande av vissa för civilt bruk anordnade

telefonförbindelser.

Överbefälhavaren har hemställt, att för en första etapp av omorganisationen

måtte anvisas ett belopp av 3 000 000 kronor, varav omkring 2 250 000

kronor till signalmateriel och trådförbindelser samt i runt tal 750 000 kronor

till byggnadsarbeten.

Härutöver har överbefälhavaren hemställt om 5125 000 kronor för anskaffning

av ekoradiomateriel för luftbevakningen.

En inom arméledningen verkställd undersökning har visat, att det antal

ekoradiostationer för luftvärnet, som arméförvaltningen nu begärt medel till,

motsvarar det behov för arméns del, som i första hand bör,täckas. Med återstående

anskaffning anser arméledningen böra av ekonomiska skäl tills vidare

anstå. Med hänsyn till materielens betydelse och dess långa leveranstid har

departementschefen ansett sig böra förorda, att beslut nu fattas om beställning

av materielen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Även den av överbefälhavaren föreslagna omorganisationen av luftbevakningen

har synts departementschefen vara av den natur, att en första etapp

av densamma snarast möjligt bör komma till utförande. Departementschefen

har framhållit, att han dock icke härmed tagit ställning till frågan, i vad

mån omorganisationen bör helt genomföras. Denna fråga bör nämligen

komma under bedömande inom 1945 .års försvarskommitté. Den nu föreslagna

etappen i omorganisationen, vilken avser vissa ur luftbevakningssynpunkt

betydelsefulla områden, har ansetts kunna genomföras oberoende av

programmet i övrigt.

Departementschefen har meddelat, att av de överskotts- och rabattmedel

från krigsindustrien, som tillförts arméförvaltningens tvgavdelning, finnas till

tygavdelningens verksamhetsområde hänförliga medel av detta slag till ett belopp

av omkring 22 000 000 kronor disponibla. Dessa medel hava synts departementschefen

böra anlitas för anskaffning av ekoradiomateriel för luftvärnet med

tillhörande utrustning ävensom för anordnande av signalförbindelser m.m. för

den av departementschefen tillstyrkta omorganisationen av luftbevakningen.

De sammanlagda kostnaderna härför uppgå, såsom av det föregående framgår,

till (13 000 000 + 2 500 000 + 3 000 000 — 750 000 =) 17 750 000 kronor.

Återstående överskotts- och rabattmedel, omkring 4 250 000 kronor, ävensom

de ytterligare medel av samma slag, som kunna komma att tillföras anslaget,

bär synts departementschefen få disponeras enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

för med anslaget avsedda ändamål. Härvid kan, framhåller departementschefen,

exempelvis den av överbefälhavaren föreslagna ekoradiomaterielen

för luftbevakningen komma i fråga för anskaffning. Då luftbevakningen

betjänar försvaret i dess helhet, liksom även civilförsvaret, har den omständigheten,

att materielen avses skola handhavas av flygvapnet, ansetts

icke böra utesluta, att kostnaderna för materielens anskaffning åtminstone

delvis utgå av anslagsmedel, som avsetts för armén. Departementschefen

har förutsatt, att kostnaderna för materielens vård och underhåll skola bestridas

av flygvapnets anslag.

Frågan om anvisande av medel för bestridande av kostnaderna för de

med luftbevakningens omorganisation sammanhängande byggnadsarbetena,

750 000 kronor, har upptagits till behandling i samband med behandlingen

av anslagsfrågor under kapitalbudgeten.

Av arméförvaltningen föreslagna åtgärder för modernisering av äldre ekoradiomateriel

och förbättring av bromssystemet på vissa luftvärnspjäser

hava synts få genomföras med anlitande av underhållsmedel, i den mån

dylika stå till förfogande.

Enligt arméförvaltningens framställningar föreligger behov av betydande

materielanskaffningar utöver den anskaffning till förstärkning av luftförsvarsorganisationen,

som departementschefen i det föregående tillstyrkt. Sålunda

har arméförvaltningen hemställt om 19 000 000 kronor till anskaffning

av viss tygmateriel, främst radio-, bro- och pansarvärnsmateriel samt ammunition,

och omkring 4 000 000 kronor för anskaffning av stridsvagnsradiostationer,

pulkor, cykeldäck m. m. För viss ersättningsanskaffning, för vilken

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

39

arméförvaltningen beräknat medel under underliållsanslag, föreligger ett ytterligare

medelsbehov, som kan uppskattas till 700 000 kronor. Slutligen hava

under förevarande anslag medel ansetts böra beräknas för anskaffning av

ammunition såsom ersättning för den ammunition, som förbrukas vid övningar.

Medelsbehovet för detta ändamål har av arméförvaltningen beräknats

till 18 000 000 kronor. Härutöver skulle tillkomma kostnaderna för

forskning och försök, för vilket ändamål arméförvaltningen hemställt om

5 000 000 kronor. Härtill komma de å förevarande anslag belöpande merkostnaderna

i anledning av den allmänna löneregleringen för statstjänstemän,

300 000 kronor. Däremot har på grund av vissa kostnadsöverflvttningar anslaget

ansetts kunna minskas med 300 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet

för här avsedda ändamål skulle alltså utgöra (19 000 000 +

4 000 000 + 700 000 -f 18 000 000 + 5 000 000 + 300 000 — 300 000 =) 46 700 000

kronor.

För egen del har departementschefen funnit de av arméförvaltningen anmälda

medelsbehoven i stort sett väl motiverade. Yad särskilt beträffar

forsknings- och försöksverksamheten har departementschefen understrukit

betydelsen av att tillräckliga anslagsmedel stå till förfogande för denna verksamhet.

Då departementschefen emellertid icke i nuvarande läge ansett sig

kunna tillstyrka en så avsevärd medelsanvisning, som bifall till föreliggande

förslag skulle innebära, har han föreslagit att för anskaffning av tygmateriel

m. m. anvisas ett reservationsanslag av 40 000 000 kronor. Det har synts

departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av arméförvaltningen

besluta rörande anslagets disposition, varvid borde beaktas

vikten av att för forskning och försök reserveras tillräckliga medel.

Såsom departementschefen framhållit är utvecklingen på den tekniska krigsmaterielens

område mycket snabb, vilket medfört behov av ytterligare komplettering

av materielen. Utskottet är därför ense med departementschefen

om att föreliggande brister på detta område snarast böra täckas i den mån

så kan ske utan föregripande av pågående omprövning av försvarsorganisationen.

Av arméförvaltningen framställda förslag rörande förstärkning och

modernisering av luftförsvarsorganisationen synas därvid vara av natur att böra

i första hand tillgodoses. Medel synas jämväl böra ställas till förfogande för

genomförande av en första etapp av den av överbefälhavaren föreslagna omorganisationen

av luftbevakningen. Utskottet vill emellertid understryka, att

utskottet därmed icke tagit ställning till frågan, i vad mån omorganisationen

bör helt genomföras. Såsom departementschefen nämligen framhållit torde

detta spörsmål komma under bedömande inom 1945 års försvarskommitté.

Departementschefen har beräknat de sammanlagda kostnaderna för anskaffning

av ekoradiomateriel för luftvärnet med tillhörande utrustning ävensom

för anordnande av signalförbindelser m. m. för ifrågavarande omorganisation

av luftbevakningen till 17 750 000 kronor. Utskottet har icke något att erinra

mot att dessa kostnader bestridas av de överskotts- och rabattmedel från

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

krigsindustrien, som tillförts arméförvaltningens tygavdelning. Återstående

dylika medel torde få disponeras på sätt departementschefen föreslagit.

Utskottet tillstyrker, att medelsanvisningen för tillgodoseende av behov av

materielanskaffningar utöver förenämnda anskaffning till förstärkning av luftförsvarsorganisationen

begränsas till 40 000 000 kronor, med vilket belopp

förevarande anslag alltså bör uppföras. Utskottet ansluter sig till departementschefens

uttalande att vid anslagets disposition bör beaktas vikten av att

för forskning och försök reserveras tillräckliga medel. Yad beträffar kostnaderna

för de med omorganisationen av luftbevakningen sammanhängande

byggnadsarbetena tillstyrker utskottet i särskilt utlåtande denna dag, att

under försvarets fastighetsfond för ändamålet anvisas ett särskilt investeringsanslag

av 750 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000

kronor.

45:o) Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 53, s. 108—111) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 000 kronor.

Från detta anslag förutsättas skola bestridas kostnader för underhåll av all

arméns tygmateriel och annan materiel av teknisk natur. Förutom för de utgifter

av underhållsnatur, som för närvarande bestridas från anslaget Vapen och

ammunition m. m., bör anslaget således avses för bestridande av de kostnader,

som nu belasta anslagen Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m., Motoroch

anspannsfordon m. m. samt Underhåll av signalförbindelser. Även de

kostnader för materiel av teknisk natur, som nu belasta anslagen Undervisningsmateriel

m. m., Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda

utbildningskurser m. m. samt Truppförbandens övningar, böra belasta

förevarande anslag. Till anslaget böra vidare från anslaget Eemontering

överflyttas kostnaderna för underhåll av hästutredningspersedlar. Belöningar

för skicklighet i skjutning, vilka för närvarande utgå från anslaget Vapen

och ammunition m. m., hava däremot ansetts böra överföras till anslaget

Övningar m. m. Beträffande förevarande anslags avgränsning i förhållande

till anslaget Anskaffning av tygmateriel m. m. hänvisas till vad härom anförts

under sistnämnda anslag.

Med hänsyn till arbetet med beredskapens avveckling saknas alltjämt erfarenheter

rörande de verkliga underhållskostnaderna under normala fredsförhållanden,

varför en viss osäkerhet vidlåder anslagsberäkningen. Utskottet

har emellertid ansett sig böra tillstyrka föreliggande förslag.

Utskottet hemställer,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 41

att riksdagen må till Armén: Underhåll av tygmateriel m. ni.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 000

kronor.

46:o) Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap. Armén: Premier för

innehav av vissa automobiler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

54 och 55, s. 111 och 112), vilka innebära oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Armén: Uttagning av motorfordon och motorredslcap

ett förslagsanslag av 15 000 kronor;

b) till Armén: Premier för innehav av vissa automobiler ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Fastigheter m. m.

47:o) Armén: Befästningars underhåll m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 57, s. 113—116), vilket innebär en anslagsminskning av 100 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Befästningars underhåll m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000

kronor.

Hemvärnet.

48:o) Armén: Hemvärnets avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 58, s. 116—134) att

dels medgiva, att till personalförteckning för hemvärnet må överflyttas eu

beställning för hemvärnschef i lönegrad Öb 2, en beställning för överstelöjtnant

eller major i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 och en beställning för kapten eller

löjtnant med arvode enligt lönegrad Oa 3 eller Oa 2,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hemvärnet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 343 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 130 (punkt 7 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari 1947)

föreslagit riksdagen bland annat medgiva, att till personalförteckning för hemvärnet

må överflyttas, förutom i det föregående angivna beställningar, en

befattning för kontorsbiträde i lönegrad A 4.

Förevarande anslag är''för innevarande budgetår uppfört med 215 000

kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 4.

1945 års hemvärnskommitté avgav den 3 september 1945 vissa förslag beträffande

hemvärnets rekrytering samt hemvärnsmännens utrustning och ekonomiska

villkor. På kommitténs förslag grundad framställning godtogs av

1945 års riksdag. Hemvämskommittén har den 3 september 1946 avgivit slutligt

betänkande med förslag angående hemvärnet. Redogörelse för kommitténs

ifrågavarande förslag återfinnes under nu förevarande punkt.

Departementschefen har framhållit, att han i likhet med 1945 års försvarskommitte

ansett väsentliga delar av kommitténs förslag böra komma under

omprövning i samband med frågan om försvarets framtida organisation.

Emellertid har departementschefen funnit vissa frågor vara av den omedelbara

betydelse för hemvärnets fortsatta bestånd och utveckling, att ställning

därtill, åtminstone provisoriskt, redan nu bör tagas. Härvid märkes i första

hand frågan om hemvärnets fredsorganisation. Hemvärnskommitténs förslag

i denna del innebär bland annat att de nuvarande reservhemvärnsmännen

ersättas av hemvärnsrekryter och att en ny personalkategori, hemvärnspojkar,

skulle införas. De extra hemvärnsmännen — denna kategori infördes genom

1945 års riksdagsbeslut — skulle motsvara högst en fjärdedel av den totala hemvärnsstyrkan.

Förslaget innebär, att vid god rekrytering totalantalet hemvärns''

män skulle kunna överstiga det nuvarande maximiantalet med omkring en fjärdedel.

Enär vapenutrustning icke anskaffats för reservhemvärnsmännen men

hemvämsrekryterna förutsatts skola kunna utrustas med vapen, skulle förslagets

genomförande kräva en avsevärd nyanskaffning av vapen — kostnaderna

härför, inklusive kostnaderna för viss ombeväpning av hemvärnet, ha

beräknats till inemot 5 miljoner kronor — samt en förhöjning av hemvärnets

övnings- och ammunitionsanslag.

Med särskild hänsyn till de avsevärda engångskostnaderna har departementschefen

ansett sig icke nu kunna tillstyrka hemvärnskommitténs ifrågavarande

förslag i hela dess vidd. Endast i den mån vapen och ammunition

in. m. kunna ställas till hemvärnets förfogande utan anslagshöjning syntes

enligt departementschefen en utökning av organisationen för närvarande böra

komma i fråga. Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare

utredning fatta beslut i denna fråga. Även om fredsorganisationen av kostnadsskäl

icke skulle kunna utökas, har departementschefen funnit hinder icke böra

möta att, på sätt hemvämskommittén föreslagit, ersätta reservhemvärnsmännen

med hemvärnsrekryter. Såsom av det följande framgår har departementschefen

icke heller haft något att erinra mot att hemvärnspojkar ingå i organisationen.

I fråga om samordning av den frivilliga ungdomsutbildningen

innebär hemvärnskommitténs förslag att den lantmilitära ungdomsutbildningen

koncentreras till hemvärnet på så sätt, att den av

centralförbundet bedrivna utbildningen upphör beträffande landstormspojkarna,

dock med undantag för de s. k. luftvärnspojkama, vilka intaga en speciell

ställning, bland annat såsom utgörande övningstrupp för de av förbundet

anordnade kurserna för utbildning av värnpliktigt befäl. Departementschefen

har tillstyrkt förslaget i fråga.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

43

Enligt kommitténs förslag skulle ynglingar under det år de fylla 15 år kunna

antagas såsom hemvärnspojkar för utbildning av ungefär samma art som inom

scoutrörelsen. Yapenutbildning skulle icke förekomma. Antagning till hemvärnsrekryt,

motsvarande nuvarande reservkemvärnsman, skulle kunna äga rum det

år vederbörande fyller 16 år. Slutligen skulle antagning till hemvärnsman äga

rum tidigast det år vederbörande fyller 17 år. Det förutsättes, att ynglingar

med fallenhet för fortsatt utbildning skulle kunna erhålla särskild befälsutbildning

i centralförbundets för befälsutbildning regi.

De bestämmelser rörande antagningsåldrar, som sålunda föreslagits, hava

synts departementschefen väl avvägda. I förhållande till vad som nu gäller

innebära de en höjning av minimiåldern med ett år eller, såvitt avser utbildning

med vapen, två år. Det torde, framhåller departementschefen, icke behöva

möta betänkligheter att låta ynglingar i angivna åldersklasser komma i åtnjutande

av en lämpligt utformad fredsutbildning inom hemvärnet. I den mån

så är möjligt har den yngre hemvämspersonalen synts böra sammanhållas inom

särskilda ungdomsavdelningar. Dessa böra emellertid samövas med de äldre

hemvärsmännen.

Den omständigheten, att ynglingar i 17-årsåldern sålunda skulle kunna antagas

till hemvärnsmän, syntes emellertid enligt departementschefen icke i

och för sig böra föranleda, att de i händelse av krig skola ingå i stridande förband.

Under hänvisning till att vissa erinringar däremot framförts främst från

militärt håll har departementschefen förutsatt, att denna fråga närmare överväges,

innan bestämmelser i ämnet meddelas.

Hemvärnskommittén har föreslagit inrättande av ett flertal nya befattningar

såväl för hemvärnets ledning och stridsskola som för den lokala organisationen.

Försvarskommittén har framhållit, att återhållsamhet bör iakttagas i

fråga om utökning av personaluppsättningen. Departementschefen har med

hänsyn härtill ansett sig beträffande hem värnsstabens organisation

icke kunna tillstyrka hemvärnskommitténs förslag annat än såvitt avser anvisande

av medel för arvode till en stabsredaktör. Erfarenheterna torde ha givit

vid handen, framhåller departementschefen, att hemvärnsstaben under fredsförhållanden

har behov av en särskild befattningshavare för press- och propagandatjänst

in. m. Det av kommittén för denne beräknade arvodet, högst 1 300

kronor per år, har tillstyrkts av departementschefen.

Hemvärnets stridsskola har synts departementschefen vara av väsentlig

betydelse för hemvärnet, främst såsom utbildningsanstalt för hemvärnsbefäl

men även såsom en central samlingspunkt för hemvämspersonalen

i övrigt. Hemvärnskommittén har framhållit, att hemvärnsfonden icke längre

torde kunna svara för skolans vård och underhåll m. m. Departementschefen

har därför föreslagit, att statsmedel anvisas i erforderlig utsträckning för

säkerställande av skolans fortbestånd. Departementschefen har i anslutning

härtill tillstyrkt, att hemvärnsfonden, mot vars bibehållande intet synts vara

att erinra ur allmän synpunkt, erhåller bidrag av statsmedel för vård och

underhåll av skoletablissementet. Yidare har skolans förvaltningspersonal -—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 4.

en förvaltare, en husmoder och en vaktmästare, tillika bilförare — ansetts

böra beredas statlig anställning med placering, förvaltaren i löneklass U07,

husmodern i lönegrad MEo 8 och vaktmästaren i lönegrad MEo 5. För drift

och underhåll av den vid skolan befintliga lastbilen hava medel föreslagits

skola anvisas under anslagen Hemvärnets övningar respektive Hemvärnets

tygmateriel m. m.

Den för skolans verksamhet i övrigt erforderliga militära personalen har

synts departementschefen liksom hittills kunna ställas till hemvärnets förfogande

genom kommendering av lämplig personal. Departementschefen har

därför ansett sig icke nu kunna tillstyrka kommitténs förslag om inrättande

av beställningar vid skolan för chef och vapenhantverkare.

Departementschefen har förutsatt att erforderligt avtal med hemvärnsfonden

rörande de med stridsskolan sammanhängande frågorna underställes

Kungl. Maj:t för godkännande.

Beträffande hemvärnspersonalens medansvar i hemvärnsarbetet

bär hemvärnskommittén föreslagit, att detta medansvar skall få utövas genom

i särskild ordning utsedda representationsorgan, vilkas uppgifter och befogenheter

fastställas genom i kommandoväg utfärdade instruktioner.

Följande representationsorgan ha föreslagits.

Instanser

Representationsorgan

Verkställande organ

Hemvärnsområde ......

Hemvärnskrets ........

Samtliga hemvärnsmän

Hemvärn sområdets förtroendenämnd

Kretsnämnden

Försvarsområdets förtroendenämnd

Centrala förtroendenämnden

Försvarsområde ........

Hela riket..............

Hemvärnstinget

Rikshemvärnstinget

Beträffande representationsorganens sammansättning m. in. har kommittén

anfört.

Såsom självskrivna ordförande vid organens förhandlingar borde hemvärnsområdesbefälhavare,

hemvärnskretsbefälhavare, försvarsområdesbefälhavare

samt hemvärnschefen fungera i respektive instanser. Sammanträden borde äga

rum minst en gång årligen inom hemvärnsområde, vid behov inom hemvärnskrets

samt minst en gång vartannat år för hemvärns- och rikshemvärnsting.

\id myndighet och företag, som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att organisera

driftvärn, borde driftvärnsmännens medansvar utövas under liknande

former och med rätt till lämplig representation i rikshemvärnstinget.

Departementschefen har ansett ifrågavarande förslag kunna läggas till

grund för bestämmelser i ämnet.

Medelsbehovet för budgetåret 1947/48 under hemvärnets avlöningsanslag

har av försvarets civilförvaltning beräknats till oförändrat belopp,

215 000 kronor. Till detta belopp har departementschefen lagt kostnaderna

för avlöningar till dels den nu å arméns personalförteckningar uppförda personalen

vid hemvämsstaben och hemvärnets stridsskola, en hemvärnschef i

Öb 2, 1 överstelöjtnant eller major i Oa 5 eller Oa 4, en kapten eller löjtnant

med arvode i Oa 3 eller Oa 2 och ett kontorsbiträde i A 4 ävensom förenämnda

arvodes- och icke-ordinarie-personal, dels ock den ytterligare personal

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

45

vid hemvämsstaben och stridsskolan, som departementschefen i det föregående

föreslagit. Dessa kostnader hava enligt nuvarande löneläge beräknats till

sammanlagt 67 300 kronor, varav 9 100 kronor belöpa på nytillkomna befattningar.

I enlighet med förslag i propositionen 1946: 120 (s. 158 ff.) har för innevarande

budgetår å arméns förteckning å vissa andra arvoden och särskilda

ersättningar under rubriken Hemvärnet upptagits ett belopp av 12 700 kronor

för avlönande av erforderligt antal biträden i kök och servering vid hemvärnets

stridsskola. Beloppet, som motsvarar lön jämte rörliga tilläggsförmåner under

åtta månader för nio biträden i lönegrad MVd, löneklass e och ortsgrupp C,

har närmast avsetts för beredande av arvoden åt lottor, som utnyttjas för

angivna arbetsuppgifter. I enlighet med förslag av hemvärnskommittén har

departementschefen förutsatt att, därest tillräckligt antal lottor icke skulle

kunna erhållas, även annan lämplig personal skall kunna anställas på motsvarande

villkor. Med hänsyn till löneregleringen har arvodesbeloppet uppräknats

till i runt tal 20 500 kronor.

Såsom departementschefen framhållit, böra några för framtiden bindande

dispositioner med avseende å hemvärnets organisation i nuvarande läge så

vitt möjligt undvikas, då väsentliga delar av kemvärnskommitténs förslag böra

komma under omprövning i samband med frågan om försvarets framtida organisation.

De på kommitténs förslag grundade framställningar, vilka nu förelagts

riksdagen, synas utskottet i stort sett vara av natur att kunna avgöras

oberoende av frågan om hemvärnsorganisationens framtida utformning.

Yad beträffar frågan om hemvärnets fredsorganisation ansluter utskottet

sig till departementschefens uppfattning, att endast i den mån vapen och

ammunition m. m. kunna ställas till hemvärnets förfogande utan anslagshöjning

en utökning av organisationen för närvarande bör komma i fråga. Utskottet

har däremot icke något att erinra mot att reservhemvärnsmännen

utbytas mot hemvärnsrekryter liksom ej heller mot att hemvämspojkar ingå

i organisationen.

Beträffande den föreslagna samordningen av den frivilliga lantmilitära ungdomsutbildningen

må erinras om att denna utbildning för närvarande bedrives,

förutom inom hemvärnet, främst genom centralförbundet för befälsutbildning

ävensom genom frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren.

Det föreliggande förslaget innebär ett sammanförande av i huvudsak

all dylik utbildning till hemvärnet. Då en samordning av ifrågavarande

verksamhet skulle medföra bestämda fördelar och hemvärnet därvid torde vara

den organisation, som är mest lämpad att leda den samordnade utbildningen,

vill utskottet i princip tillstyrka förslaget. Då emellertid enligt detsamma

utbildningen av de s. k. luftvärnspojkarna alltjämt skola bedrivas av centralförbundet

för befälsutbildning, synes utskottet möjligen kunna övervägas,

om icke utbildning av ynglingar i exempelvis luftbevakning och signaltjänst

lämpligen bör handhavas jämväl av nämnda förbund.

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Mot den föreslagna revideringen av åldersbestämmelserna för antagning i

hemvärnet har utskottet för sin del icke något att erinra. Framhållas må att

vid ett genomförande av förslaget antagningsåldrarna, jämfört med nu rådande

former för ungdomsutbildning, höjas med ett år av den undre gränsen för

inträde i en militär organisation och med två år såvitt avser den ålder, då

vapenutbildning nu får börja. Utskottet delar emellertid departementschefens

uppfattning, att den yngre hemvärnspersonalen bör i den mån så är möjligt

sammanhållas inom särskilda ungdomsavdelningar.

Utskottet finner förslaget om liemvärnspersonalens medansvar i hemvärnets

verksamhet välbetänkt, då intresset och arbetslusten härigenom torde komma

att stimuleras. Mot de föreslagna formerna för utövande av detta medansvar

har utskottet icke någon erinran att framställa.

Då, såsom i ärendet upplysts, hemvärnsfonden icke längre torde kunna

svara för vård och underhåll av hemvärnets stridsskola, synes nödvändigt att

statsmedel anvisas i erforderlig utsträckning för säkerställande av skolans

fortbestånd. Medelsanvisning härför har beräknats under nästföljande anslagspunkt.

Yad slutligen beträffar hemvärnets personalorganisation har utskottet icke

uågot att erinra mot departementschefens härutinnan framställda förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att till personalförteckning för hemvärnet må

överflyttas en beställning för hemvärnschef i lönegrad Öb 2, en

beställning för överstelöjtnant eller major i lönegrad Oa 5 eller

Oa 4, en beställning för kapten eller löjtnant med arvode enligt

lönegrad Oa 3 eller Oa 2 och en befattning för kontorsbiträde i

lönegrad A 4;

b) fastställa följande avlöningsstat för hemvärnet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 56 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................... » 63 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 237 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 16 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 8 000

Summa kronor 380 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 47

Särskilda uppbördsnicäel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 37 000

Nettoutgift kronor 343 000

c) till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 343 000 kronor.

49:o) Armén: Hemvärnets omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 59, s. 135—137) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 650 000

kronor.

Anslagsposten till expenser har föreslagits höjd med 14 000 kronor för

telefonkostnader. Till avgifter för interurbansamtal, som hemvärnskrets- och

hemvärnsområdesbefälhavare nödgas utgiva i och för tjänsten, har beräknats

böra tillkomma ett belopp av 15 000 kronor. För expeditionstelefon vid hemvärnets

stridsskola ha vidare beräknats 600 kronor.

Hemvärnskommittén har föreslagit, att förrådsman skulle anställas vid hemvärnsområde

eller att gemensamma förråd anordnades för flera områden

under förvaltare med uppbördsmannaarvode. Kommittén har räknat med årsarvoden

till förrådspersonalen, varierande mellan 50 och 250 kronor, samt uppskattat

de sammanlagda kostnaderna härför till i runt tal 120 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke för närvarande kunna tillstyrka förslaget

i hela dess vidd men förordat, att dylika tillsynsmän i begränsad omfattning

försöksvis anställdes enligt de av kommittén föreslagna grunderna.

Till bidrag till hemvärnsfonden för underhåll av hemvärnets stridsskola

ha beräknats 8 500 kronor samt till bestridande av expenskostnader vid

stridsskolan 12 000 kronor. På grund av höjningen av vissa traktamenten

har beräknats uppkomma en merkostnad av 12 000 kronor.

Då liemvärnskommitténs förslag om anställande av tillsynsmän för vissa

hemvärnsförråd är ägnat att åstadkomma ett mera ändamålsenligt ordnande än

vad nu är fallet av förrådstjänsten inom hemvärnet, har utskottet icke något

i princip att erinra mot detsamma men anser i likhet med departementschefen

att den föreslagna organisationen bör genomföras försöksvis och i begränsad

omfattning.

Den verkställda beräkningen av anslaget har icke givit utskottet anledningtill

särskilt uttalande, varför utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Hemvärnets omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

\

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 4.

50:o) Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m. Armén: Hemvärnets övningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 60 och 61, s. 137 och 138),

vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, far utskottet med förmälan, att

förstnämnda anslag för innevarande budgetår benämnes Hemvärnets munderingsutrustning

m. m., hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m. ett

reservationsanslag av 400 000 kronor;

b) till Armén: Hemvärnets övningar ett reservationsanslag av

975 000 kronor.

öko) Armén: Hemvärnets tygmaterie! m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 62, s. 139) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kronor.

Yidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (1:123) och den andra inom andra kammaren av hen

Holmström (II: 203) hemställts, att riksdagen utöver i statsverkspropositionen

till tygmateriel för hemvärnet upptaget belopp, 1 600 000 kronor, måtte anvisa

ytterligare 700 000 kronor samt att riksdagen i samband därmed ville

uttala, att av sistnämnda belopp 325 000 kronor måtte få användas för anskaffande

av spetsammunition inom hemvärnet.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen 1:123.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår med benämningen Armén:

Hemvärnets vapen och ammunition m. m. uppfört med 1 000 000 kronor, varav

400 000 kronor avses för ammunition till övningar.

Arméförvaltningen har anfört, att kostnaderna för hemvärnets övningsammunition

enligt uppgjorda planer beräknats till 1000 000 kronor per år.

Under femårsperioden 1942/47 hade emellertid årligen ammunition till ett

värde av 600 000 kronor kunnat tagas i anspråk ur befintliga förråd. Då

denna möjlighet icke längre stode till buds, beräknade ämbetsverket för

nästa budgetår för övningsammunition planenligt 1 000 000 kronor. Det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget bleve med hänsyn därtill 1 600 000

kronor.

Hemvärnskommittén har räknat med att arméns ammunitionslager under

flera år framåt skulle medgiva extraordinär ammunitionstilldelning till hemvärnet.

För anskaffning av övningsammunition till pansarskott, spetsammunition,

sprängmedel, handgranater m. m. borde anslaget höjas med 625 000

kronor.

Chefen för armén har förklarat sig icke för närvarande kunna taga ställ
ning

till kommitténs förslag om anslagshöjning.

Arméförvaltningen har anfört, att intet överskott för närvarande kunde be
räknas

föreligga i ammunitionslagren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

49

Departementschefen har ansett sig icke nu böra tillstyrka, att anslaget uppfördes

med högre belopp än som av arméförvaltningen föreslagits eller

1 600 000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t under förevarande

punkt äskade medelsanvisningen och får följaktligen avstyrka det motionsvis

gjorda yrkandet om beviljande av högre anslag. Däremot har utskottet icke

något att erinra mot att, om så ur övnings- och utbildningssynpunkt skulle

befinnas ändamålsenligt, de till ammunition avsedda medlen få användas till

inköp av erforderlig mängd spetsammunition.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 123 och II: 203, till Armén: Hemvärnets

tygmateriel m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 1 600 000 kronor.

Bidrag och understöd.

52:o) Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 63, s. 140—144) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret. 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 010 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 450 000

kronor.

Enligt den föreslagna omläggningen av anslagsuppställningen under fjärde

huvudtiteln skola statsbidragen till frivilliga automobilkåren och frivilliga

motorcykelkåren icke längre anvisas såsom särskilda anslag utan i stället

beräknas under anslaget Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Under sistnämnda

anslag äro för närvarande upptagna statsbidragen till såväl centralförbundet

för befälsutbildning som riksförbundet Sveriges lottakårer. Statsbidraget

till lottaorganisationen har i samband med berörda omläggning

ansetts böra utbrytas och anvisas såsom särskilt anslag inom avdelning D.

Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

I sitt tidigare berörda utlåtande den 8 mars 1946 angående uppställningen

av fjärde huvudtiteln har försvarets civilförvaltning föreslagit, att samtliga

av staten bestridda kostnader för icke statliga organisationers verksamhet i

princip skulle redovisas under de för bidrag till samma organisationer anvisade

anslagen. Detta förslag har departementschefen ansett sig böra biträda.

Vid beräkningen i det följande av medelsbehovet under de olika

anslagen har departementschefen i enlighet härmed i anslagsbeloppen inräknat

de uppskattade kostnaderna för de naturaförmåner, som staten tillhandahåller

de olika organisationerna. Samtliga berörda anslag hava härvid

synts böra erhålla karaktären av reservationsanslag.

Departementschefen har framhållit, att han vid behandlingen i det föregående

av hemvärnets avlöningsanslag anslutit sig till ett av 1945 års hem
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 4. 695 47 4

Utskottet■

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 4.

värnskommitté framlagt förslag om samordning inom hemvärnet av den frivilliga

lantmilitära ungdomsutbildningen. I samband därmed bär den av

centralförbundet för befälsutbildning anordnade utbildningen av landstormspojkarna

avsetts skola upphöra. Det har emellertid förutsatts, att även i

fortsättningen viss ungdomsutbildning skall äga rum i centralförbundets

regi. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande verksamhetens omfattning

har departementschefen förordat, att förbundet för detta ändamål erhåller

bidrag till ungdomsutbildningen med oförändrat belopp, 25 000 kronor. Det

har synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband

med fastställande av stat för anslaget meddela erforderliga bestämmelser

rörande beloppets disposition.

Yad därefter angår bidraget till centralförbundets verksamhet i övrigt,

för innevarande budgetår 350 000 kronor, har departementschefen ansett detsamma

böra höjas till 425 000 kronor, vilket belopp motsvarar vad som i

1942 års försvarsbeslut förutsatts för genomförd organisation med tillägg för

25 000 kronor, avseende bidrag till kostnaderna för den av 1946 års riksdag

beslutade daglönen.

Statsbidragen till frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren,

såvitt avser de ändamål som för närvarande tillgodoses genom de särskilda

bidragsanslagen, hava föreslagits skola utgå med oförändrade belopp, 22 000

respektive 18 000 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts skulle från och med nästa

budgetår under detta anslag beräknas jämväl kostnaderna för de särskilda

naturaförmåner, som för närvarande vederlagsfritt tillhandahållas centralförbundet

respektive frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren.

Givet är, framhåller departementschefen, att beräkningen av dessa kostnader

för nästa budgetår måste bli i hög grad approximativ. På grundval av

uppgifter, inhämtade från vederbörande organisationer ävensom arméförvaltningen,

har departementschefen uppskattat ifrågavarande kostnader för centralförbundet

till 426 000 kronor, därav 10 000 kronor för lokaler och inkvartering,

30000 kronor för förplägnad, 300 000 kronor för ammunition, 50000

kronor för utrustning inklusive beklädnad, 30 000 kronor för lån av motorfordon

och 6 000 kronor för järnvägstransporter, för frivilliga automobilkåren

till 26 000 kronor, därav 700 kronor för lokaler och inkvartering, 4 800 kronor

för förplägnad, 2 500 kronor för utrustning inklusive beklädnad, 17 500 kronor

för lån av motorfordon och 500 kronor för järnvägstransporter samt för frivilliga

motorcykelkåren till 67 000 kronor, därav 1 500 kronor för lokaler och

inkvartering, 10 000 kronor för förplägnad, 1 500 kronor för utrustning inklusive

beklädnad och 54 000 kronor för lån av motorfordon.

Statsbidragen till de tre organisationerna skulle således för nästa budgetår

uppgå för centralförbundet till i runt tgl 875 000 kronor, för frivilliga automobilkåren

till i runt tal 50 000 kronor och för frivilliga motorcykelkåren

till 85 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle

alltså uppgå till 1 010 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

51

Enligt av utskottet under punkten 1 tillstyrkt förslag skulle under nu

förevarande anslag beräknas jämväl kostnaderna för de särskilda naturaförmåner,

som för närvarande vederlagsfritt tillhandahållas centralförbundet för

befälsutbildning respektive frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren.

Mot de för ifrågavarande ändamål uppskattade kostnaderna

har utskottet icke något att erinra. Då anslagsberäkningen jämväl i övrigt

tillstyrkes, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

1 010 000 kronor.

53:o) Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64, s. 144), vilket innebär en anslagsökning med 28 000

kronor, motsvarande till anslaget överflyttade kostnader för de naturaförmåner,

som staten för närvarande vederlagsfritt tillhandahåller rödakorsorganisationen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i

krig för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

48 000 kronor.

54:o) Armén: Frivilliga djursjukvården i krig. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 65, s. 145), vilket innebär en anslagsökning med 3 000 kronor,

motsvarande till anslaget överflyttade kostnader för de naturaförmåner, som

staten för närvarande vederlagsfritt tillhandahåller föreningen svenska blå

stjärnan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 11 000

kronor.

55:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 66, s. 145—148) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 440 000 kronor.

Yidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av friherre Beck-Friis m. fl. (I: 179) och den andra inom andra kammaren

av herr Persson i Norrby m. fl. (II: 201) hemställts, att riksdagen

måtte till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 680 000 kronor.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.

I bilaga 6 till 1947 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, föreslås,

att till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande måtte av riksdagen

för budgetåret 1947/48 anvisas ett reservationsanslag av 1 440 000 kronor.

Det synes oss emellertid, att starka skäl finnas för en höjning av ifrågavarande

anslag, varom de olika skytteorganisationerna hemställt i sina äskanden.

Med anledning därav få vi anföra följande.

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Försvarets civilförvaltning har i huvudsak tillstyrkt de höjningar av

vissa anslagsposter, som föreslagits av Skytteförbundens överstyrelse, och

beräknat medelsbehovet för den av överstyrelsen ledda verksamheten till

1 644 000 kronor. Inberäknat de bidrag, som civilförvaltningen ansett böra

utgå till pistol- och sportskytteförbunden, har den beräknat medelsbehovet

för hela anslaget till 1 680 000 kronor.

Under en följd av år har en stegring av det allmänna prisläget ägt rum.

För skytterörelsens vidkommande hänför den sig till vapen, ammunition,

materiel, arvoden till markörer och andra funktionärer m. m. Skytteföreningarna

hava härigenom fått allt större svårigheter att balansera sin budget,

och de enskilda skyttarna belastas med över hövan stora kostnader för bedrivande

av sin fosterländska gärning. I överensstämmelse med civilförvaltningens

förslag synes tillbörlig hänsyn böra tagas till dessa omständigheter

vid beräkningen av anslaget till det frivilliga skytteväsendet.

Därjämte må framhållas, att, då anslagen till det reguljära försvaret

minskas, det är av stor vikt, att de frivilliga försvarsorganisationerna lämnas

största möjliga understöd, detta icke minst i syfte att framkalla och vidmakthålla

ett livaktigt frivilligt försvarsarbete inom landet.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1440 000

kronor.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har försvarets civilförvaltning

anmält, att skytteförbundens överstyrelse beräknat medelsbehovet, i vad

avsåge den av överstyrelsen ledda verksamheten, till 1 700 000 kronor (nu

1 405 000 kronor) samt att svenska pistolskytteförbundet och svenska sport - skytteförbundet äskat bidrag med 40 000 kronor (nu 25 000 kronor) respektive

60 000 kronor (nu 10 000 kronor). Av nämnda belopp av 60 000 kronor

hade 20 000 kronor beräknats för täckande av utgifter för verksamhetens bedrivande

och 40 000 kronor såsom bidrag till skjutbanors ordnande. Den för

pistolskytteförbundet begärda anslagshöjningen hänförde sig till ammunitionskostnader.

Sammanlagda anmälda medelsbehovet utgör alltså 1 800 000 kronor, innebärande

en kostnadsökning i förhållande till innevarande budgetår med

360 000 kronor.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för den av överstyrelsen

ledda verksamheten till 1 644 000 kronor. Med hänsyn till de avsevärda höjningar

av statsbidraget till det allmänna gevärsskyttet, som civilförvaltningen

sålunda tillstyrkt, har ämbetsverket ansett sig icke böra föreslå någon höjning

av bidragen till pistol- och sportskytteförbunden. Det sammanlagda

medelsbehovet har sålunda av ämbetsverket beräknats till i runt tal 1 680 000

kronor.

Departementschefen har ansett sig i avvaktan på resultatet av 1945 års

försvarskommittés utredningsarbete icke kunna tillstyrka någon anslagshöjning.

Det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat och närmare

bestämmelser i övrigt för anslagets utgående, därvid det enligt departementschefens

mening borde övervägas, huruvida icke inom anslagets ram statsbidraget

till pistolskytteförbundet borde något höjas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 53

I likhet med departementschefen anser utskottet sig i avvaktan på resultatet

av 1945 års försvarskommittés utredningsarbete icke böra förorda någon

förhöjning av förevarande anslag för nästa budgetår. De i ämnet väckta

motionerna torde därför icke böra av riksdagen bifallas.

De skäl däremot, som i nämnda motioner anförts rörande medelstilldelningen

till det frivilliga skjtteväsendets befrämjande, anser utskottet vara

värda beaktande, varför utskottet vill föreslå, att åt försvarskommittén bereaes

tillfälle att vid fullgörande av sitt utredningsarbete taga del av de i

motionerna uttalade synpunkterna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 179 och II: 201 till Armén: Frivilliga skytteväsendets

befrämjande för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 1 440 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville bringa innehållet i nämnda motioner till 1945 års försvarskommittés

kännedom.

56:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. Armén: Bidrag till frivilliga

tjänstehundväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 67 och

68, s. 149 och 150), vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. ett anslag

av 22 000 kronor;

b) till Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet ett

anslag av 3 000 kronor.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

57:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 70, s. 151—153) att dels medgiva, att två i statsrådsprotokollet

angivna ämneslärare på övergångsstat vid förutvarande skeppsgosseskolorna

må från och med den 1 juli 1947 överföras till allmänna indragningsstaten

med rätt till åtnjutande av avlöning, som av Kungl. Maj:t bestämmes

i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna av statskontoret förordade

grunder, dels ock till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 440 000 kronor.

Utskottet

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Försvarets civilförvaltning har beräknat kostnaderna för avlöning åt per

sonal, som överförts till övergångsstat med tillämpning av kungörelsen

1925: 429 samt en marinläkare av 1. graden, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 29 juni 1945 överförts till övergångsstat, till omkring 257 000 kronor.

För avlöning till tre å övergångsstat kvarstående ämneslärare vid

förutvarande skeppsgosseskolorna har civilförvaltningen räknat med ett

belopp av 16 600 kronor. Kostnaderna för avlöningar till personal å övergångsstat

—- utom tjänstgöringstraktamenten och rörligt tillägg -— ha således

av civilförvaltningen beräknats till (257 000 -f 16 600 =) 273 600 kronor (nu

415 500 kronor). Kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten ha beräknats

till omkring 9 000 kronor (nu 22 000 kronor) och för rörligt tillägg till i runt

tal 2 000 kronor (nu 2 500 kronor).

Civilförvaltningen har således beräknat det sammanlagda medelsbehovet

under anslaget till i runt tal 285 000 kronor.

Sedan fråga blivit väckt om överförande till allmänna indragningsstaten

av förenämnda tre ämneslärare, har enligt Kungl. Maj:ts uppdrag statskontoret

i skrivelse den 25 oktober 1946 inkommit med förslag rörande avlöning

till dem för det fall sådant överförande skulle komma till stånd.

Statskontoret har därvid anfört bland annat följande.

Enligt vad statskontoret inhämtat åtnjuter envar av lärarna i egenskap

av ordinarie ämneslärare en årlig avlöning av 3 600 kronor, vartill komma

ålderstillägg med 1 200 kronor och tillfällig löneförbättring med 600 kronor,

allt för år räknat. A sammanlagda beloppet, 5 400 kronor, utgår dyrtidstillägg

såsom å oreglerad tjänst (för närvarande 2 376 kronor för år).

Därest ifrågavarande ämneslärare komma att överföras å allmänna indragningsstaten,

torde de utan vidare vara berättigade att intill den tidpunkt,

då de uppnå den för dem gällande pensionsåldern, 65 år, till fullo uppbära

de fasta löneförmånerna å tillhopa (3 600 + 1 200 =) 4 800 kronor. Vad beträffar

den tillfälliga löneförbättringen vill statskontoret erinra, att såsom

framgår av den till 1937 års riksdag avlåtna propositionen nr 192, s. 8 och

10, Kungl. Maj:t vid överförande till indragningsstat av en förste lärare vid

skeppsgosseskolan i Marstrand, vilken i likhet med nu ifrågavarande befattningshavare

åtnjutit en tillfällig löneförbättring av 600 kronor, i enlighet

med statskontorets förslag nedsatt sagda förmån till 500 kronor. I anslutning

härtill får statskontoret förorda, att den tillfälliga löneförbättringen

fastställes till nämnda belopp jämväl i nu förevarande fall. I likhet med

vad som skett beträffande sistnämnda lärare synes å de sammanlagda löneförmånerna,

5 300 kronor, böra utgå pensionsförhöjning med 768 kronor

enligt § 7 kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280). Vidare torde å löneförmånerna,

(5 300 + 768=) 6 068 kronor, böra utgå dyrtidstillägg jämlikt

kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 384) jämförd med § 4 kungörelsen den

15 juni 1923 (nr 265).

I samband med fastställandet av löneförmånerna å indragningsstaten

torde böra föreskrivas att, för den händelse vederbörande efter överflyttningen

till indragningsstat erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens

eller kommuns stat, han skall vara skyldig i allo frånträda avlöningsförmånerna

å indragningsstaten, såvida cle understiga eller äro lika med de

nya avlöningsförmånerna sanit, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten

överstiga berörda nya förmåner, vidkännas mot de senare svarande

avdrag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

55

Departementschefen liar för egen del anfört följande.

Vad först beträffar de tre till övergångsstat överförda ämneslärarna synas

de två äldsta — födda år 1883 respektive 1887 — med hänsyn till ålder

och minskad tjänstbarhet icke vidare kunna utnyttjas för läraruppgifter

inom försvaret. Jag anser det därför riktigast, att de från och med nästa

budgetår överföras till allmänna indragningsstaten. Riksdagens medgivande

härtill torde böra utverkas. Det bör härvid få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa de avlöningsförmåner, som skola tillkomma dem under den tid

de äro uppförda å indragningsstaten. Vad statskontoret härutinnan föreslagit

synes böra vinna beaktande.

Då det ansetts möjligt att i viss utsträckning utnyttja den tredje läraren

— född år 1893 — för läraruppgifter vid marinens manskapsskolor i _Göteborg,

torde han tills vidare böra kvarstå å övergångsstat. För avlöning åt

honom under nästa budgetår beräknar jag under förevarande anslag ett

belopp av 5 400 kronor, eller 11200 kronor mindre än civilförvaltningen

räknat med för samtliga lärare.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens

anslagsberäkning, vilken grundats på nu gällande bestämmelser. Emellertid

medför den allmänna löneregleringen ävensom höjningen av tjänstgöringstraktamenten,

att viss uppräkning av anslaget blir erforderlig. Till följd av

löneregleringen torde medelsbehovet komma att ökas med 3 000 kronor.

Höjningen av tjänstgöringstraktamentena beräknar jag medföra en ökning

av medelsbehovet med ytterligare 1 800 kronor. Under anslaget böra slutligen

beräknas medel för dyrtidstillägg och lönetillägg. Dessa kostnader

kunna enligt från civilförvaltningen inhämtade uppgifter uppskattas till 45 000

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således

till (285 000 — 11 200 + 3 000 + 1 800 + 45 000 =) 323 600 kronor eller

i avrundat tal 320 000 kronor, motsvarande en anslagsminskning med 120 000

kronor.

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att de av departementschefen angivna

två ämneslärarna från och med den 1 juli 1947 må överföras till allmänna indragningsstaten.

I enlighet med departementschefens förslag bör det därvid

få ankomma på Kungl. Maj:t att med beaktande av vad statskontoret föreslagit

fastställa de avlöningsförmåner, som skola tillkomma dem under den

tid de äro uppförda å indragningsstaten. Utskottet, som icke haft något att

erinra mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen, får

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1947 omförmälda två ämneslärare på övergångsstat

vid förutvarande skeppsgosseskolorna må från och med den

1 juli 1947 överföras till allmänna indragningsstaten med rätt

till åtnjutande av avlöning, som av Kungl. Maj:t bestämmes i

enlighet med i nämnda statsrådsprotokoll angivna av statskontoret

förordade grunder;

b) till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av'' 320 000 kronor.

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet
-

58:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 71, s. 153), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Mannen: Avlöningar till personal å reservstat

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 60 000

kronor.

59:o) Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver. Kungl. Maj:t kar

föreslagit riksdagen (punkt 72, s. 153 och 154) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 950 000

kronor.

Med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser har departementschefen

räknat med att utgifterna under anslaget skulle kunna tillgodoses inom

ramen för ett belopp av 800 000 kronor under nästa budgetår. Den allmänna

löneregleringen medförde emellertid en ökning av medelsbehovet, vilken departementschefen

uppskattade till omkring 380 000 kronor. Det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget skulle alltså utgöra (800 000 + 380 000 =)

1 180 000 kronor. Anslagshöjningen, 230 000 kronor, berodde i sin helhet på

löneregleringen.

Då den verkställda beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal i marinens

reserver för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

1 180 000 kronor.

60:o) Marinen: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 73, s. 154), vilket innebär en anslagsminskning med 115 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Bekryteringslcostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

» Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

61:o) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 76, s. 155 och 156) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kronor.

Under anslaget, som för närvarande är uppfört med ett belopp av 3 640 000

kronor, har försvarets civilförvaltning för nästa budgetår beräknat till pen
ningbidrag

2 863 426 kronor, till premier 133 500 kronor och för vissa inkvar
teringskostnader

för värnpliktiga 10 000 kronor, tillhopa i runt tal 3 000 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

57

kronor. Departementschefen har icke haft annat att erinra mot denna beräkning

än att medelsbehovet, med hänsyn till beslutad höjning av premierna till

vissa värnpliktiga, syntes böra uppskattas till i runt tal 3 100 000 kronor. Av

detta belopp motsvarade omkring 130 000 kronor kostnaden för höjningen

av premiebeloppen.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig

i anledning av väckta motioner rörande de värnpliktigas avlöningar m. m., har

intet att erinra mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag. Utskottet

får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000

kronor.

62:o) Marinen: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

77, s. 156), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, får utskottet — under

hänvisning till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag —

hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Sjukvård.

63:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78,

s. 156 och 157) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 235 000 kronor.

För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med ett belopp av

320 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet

under anslaget till 273 000 kronor, därav för sjukvård och begravningshjälp

åt värnpliktiga 83 000 kronor, för sjukvård och begravningshjälp enligt

manskapsavlöningsreglementet 95 000 kronor, enligt militära avlöningsreglementet

75 000 kronor samt enligt militära icke-ordinariereglementet 20 000 kronor.

Departementschefen har icke funnit anledning till annan erinran mot sjukvårdsförvaltningens

anslagsberäkning än att kostnaderna för sjukvård och

begravningshjälp enligt manskapsavlöningsreglementet med hänsyn till beräknade

vakanser icke syntes behöva upptagas till högre belopp än 75 000 kronor,

eller 20 000 kronor mindre än enligt ämbetsverkets beräkning. Civilförvaltningen

hade angivit det belopp, motsvarande omkostnadspålägg, varmed förevarande

anslag i enlighet med vad departementschefen anfört vid behandlingen

av motsvarande anslagsfråga för armén borde minskas, till 15 000 kronor,

vilket syntes departementschefen kunna godtagas. Medelsbehovet under

anslaget skulle alltså uppgå till (273 000 — 20 000— 15 000=) i runt tal

235 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med 85 000 kronor.

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

TJtskotlet.

Utskottet, som ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

anslagsberäknngen, får, under hänvisning till vad utskottet anfört

under arméns motsvarande anslag, hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 235 000 kronor.

64:o) Marinen: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 79, s. 157 och 158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 85 000

kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har för nästa budgetår för fredssjukvårdsmateriel

— med hänsyn till att hit skola överföras kostnader för

förbandsmateriel — efter 1,5 öre för man och manskapstjänstgöringsdag

och ett antal tjänstgöringsdagar av omkring 4 280 000 beräknat i runt tal

64)000 kronor. För krigssjukvårdsmateriel beräknar förvaltningen oförändrad

medelstilldelning, 35 000 kronor. Anslaget har i enlighet härmed

av ämbetsverket upptagits till 99 000 kronor.

Departementschefen har, då det antal tjänstgöringsdagar, som här borde

tagas i beräkning, kunde minskas till 3 535 000, med utgångspunkt i oförändrade

beräkningsgrunder i övrigt beräknat posten till fredssjukvårdsmateriel

till (3 535 000 X 0,o 15 =) i runt tal 53 000 kronor och hela anslaget till (53 000 +

35 000 =) 88 000 kronor. Anslaget borde emellertid enligt departementschefen

minskas med de belopp, som han enligt vad av det föregående framgår föreslagit

skola från marinens sjukvårdsmaterielanslag överföras till anslaget Försvarets

sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen. Dessa belopp hänförde

sig till driftkostnader vid sjukvårdsförvaltningens centralförråd, vilka kunde beräknas

till 5 000 kronor, och lönekostnader för sjukvårdsförvaltningens förrådskontroll,

6 000 kronor, samt uppginge således till sammanlagt 11 000 kronor.

Departementschefen beräknade alltså anslaget för nästa budgetår till (88 000 —

11 000 =) i nedåt avrundat tal 75 000 kronor.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen

av anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen,

har icke haft något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

65:o) Marinen: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 80, s. 158 och 159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

59

Anslaget har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 650 000 kronor, därav 185 000 kronor avsetts till resekostnads- och traktamentsersättningar,

50 000 kronor till tjänstgöringstraktamenten, 70 000 kronor

till flyttningsersättningar samt 345 000 kronor till de värnpliktigas färdkostnader.

Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår beräknat till resekostnads-

och traktamentsersättningar 210 000 kronor. Höjningen föranleddes av

de förmåner i form av fria resor, som Kungl. Maj:t den 10 maj 1946 medgivit

personal vid marinens skolor å Berga. Kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten

har civilförvaltningen med hänsyn bland annat till vidtagen höjning

av kommenderingstilläggen beräknat till 150 000 kronor. Till flyttningsersättningar

har civilförvaltningen med hänsyn till belastningen under budgetåret

1945/46 beräknat 100 000 kronor. De värnpliktigas färdkostnader slutligen

har ämbetsverket med hänsyn till belastningen under nämnda budgetår samt

de genom kungörelsen 1945: 881 meddelade ändrade bestämmelserna angående

ersättning åt värnpliktiga för resekostnader beräknat skola uppgå till 400 000

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra 860 000 kronor.

Departementschefen har icke haft annat att erinra mot civilförvaltningens

anslagsberäkning än att han ansett verkställd höjning av rese- och tjänstgöringstraktamenten

böra föranleda en ytterligare uppräkning av anslaget

med 40 000 kronor till 900 000 kronor.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig

i anledning av motionerna I: 34 och II: 61 om anslag till fria resor för meniga

volontärer vid krigsmakten, har icke funnit anledning till erinran mot den av

departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande

anslag. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar ra. ra. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Expenser m. m.

66:o) Marinen: Bränsle m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

81, s. 159—161) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor.

Anslaget — för innevarande budgetår benämnt Marinen: Bränsle, lyse,

vatten, renhållning och tvätt — är för samma budgetår uppfört med ett belopp

av 3 000 000 kronor. Beträffande de förändringar med avseende å anslaget,

som böra genomföras från och med nästa budgetår, får utskottet hänvisa till

vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande anslag.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

anslaget till 2 689 000 kronor, därav för bränsle 1 102 500 kronor, för lyse m. m.

400 000 kronor, för vatten 160 000 kronor, för renhållning och städning 941 500

kronor — därav för yttre renhållning 241 500 kronor — för drift av badinrätt
-

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

ningar 10 000 kronor samt för arbetslöner berörande utgiftsändamålen lyse

och vatten 75 000 kronor. Departementschefen har icke haft annat att erinra

än att kostnaderna för yttre renhållning vid jämförelse med motsvarande

kostnader för armén s}’ntes höga. Då departementschefen förutsatte, att vissa

av marinförvaltningen omnämnda åtgärder i besparingssyfte skulle föranleda

att dessa kostnader nedbringades, beräknade han medelsbehovet under anslaget

till 2 650 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

kostnadsberäkning, får under erinran att anslagsminskningen utgör 350 000

kronor, i sin helhet föranledd av ändrad anslagsuppställning, hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bränsle m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor.

67:o) Marinen: Telefon m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

82, s. 161 och 162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 410 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att vid omläggningen av anslagsuppställningen

kostnaderna för telefon, telegram och fjärrskriftsförbindelser vid marinen

— med undantag av marinstaben och övriga i marinledningens ämbetsbyggnad

i Stockholm inrymda mjmdigheter — borde sammanföras under ett

anslag, benämnt Telefon m. m. Kostnaderna, som för närvarande bestridas

från anslaget övriga expenser m. m., har departementschefen beräknat till

410 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Telefon m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kronor.

68:o) Marinen: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 83, s. 162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor. Beträffande

innebörden av anslagsuppställningens omläggning torde få hänvisas till

vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande anslag. För marinens

del tillkommer, att från flottans och kustartilleriets övningsanslag ansetts

böra överföras medel för anskaffning av marin- och flygkalendrar.

Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet under förevarande anslag

till 180 750 kronor, därav till expeditionsmateriel 88 000 kronor, till annonsering,

bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m. 22 000 kronor —

vartill emellertid övergångsvis skulle tillkomma 5 000 kronor för vissa med

avvecklingsarbetet sammanhängande kostnader — till marin- och flygkalendrar

5 750 kronor, till expenser, som för närvarande bestridas från under
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

61

visnings- och övningsanslag, 49 000 kronor samt till marinförvaltningens

disposition 11 000 kronor. Departementschefen, som enligt vad av det föregående

framgår, räknat med att särskilt avvecklingsanslag skall stå till förfogande

även under nästa budgetår, har anfört, att det av marinförvaltningen

beräknade beloppet borde minskas med 5 000 kronor. Då ämbetsverkets beräkningar

i övrigt icke givit departementschefen anledning till erinran, har han

föreslagit, att anslaget bestämmes till i avrundat tal 175 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

kostnadsberäkning och får därför, under erinran att anslagsminskningen utgör

425 000 kronor, i sin helhet föranledd av fjärde huvudtitelns ändrade uppställning,

hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Mathållning.

69:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

84, s. 163—165) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 7 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 10 600 000

kronor.

Till grund för medelsanvisningen för innevarande budgetår har legat en

beräknad portionskostnad av 1 krona 55 öre för man och dag vid tjänstgöring

i land och 2 kronor 20 öre för man och dag vid tjänstgöring ombord,

varvid i fråga om landportionskostnaden 1 krona 40 öre beräknats

motsvara kostnaden för normalportionen samt återstoden, 15 öre, övriga

mathållningskostnader. Härutöver ha i anslagsbeloppet inräknats kostnaderna

för avlöning m. m. till viss civil personal vid matinrättningarna, 45 000

kronor, ävensom för mässpenningar, 2 180 000 kronor.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1945/46 har å marinens mathållningsanslag

uppkommit en besparing av i runt tal 3 050 000 kronor.

Av infordrade uppgifter om anledningen härtill framgår, att kostnaden för

skeppsportion på grund av under budgetåret rådande livsmedelsransonering

kommit att understiga den beräknade kostnaden samt att besparingen

i övrigt huvudsakligen föranletts av vakanser i manskapsgraderna och av att

den normala fredsverksamheten måst begränsas med hänsyn till avvecklingsarbetet,

för vilket kostnaderna bestritts av andra medel.

Beträffande av marinförvaltningen i an slagsäskandena för nästa budgetår

tillämpad grund för beräkning av portionskostnaden vid tjänstgöring i land,

1 krona 60 öre, har departementschefen i tillämpliga delar hänvisat till vad

han anfört rörande motsvarande spörsmål för armén. Departementschefen

kunde således för närvarande godtaga marinförvaltningens förslag liärut
-

TJtskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

innan. Beträffande skeppsportionspriset, av marinförvaltningen beräknat

till 2 kronor 20 öre, bar departementschefen ansett sig, utan att taga

definitiv ställning till ett av marinförvaltningen framlagt förslag att i samband

med den lönereglering, som förutsattes skola äga rum den 1 juli

1947, borttaga rätten till ölportion, böra preliminärt räkna med att förslaget

genomfördes. Detta skulle innebära en kostnadsminskning med 16 öre per

dag. Med beaktande även av förutnämnda minskade kostnad för skeppsportionen

under budgetåret 1945/46 har departementschefen beräknat skeppsportionspriset

till 2 kronor för dag.

Marinförvaltningen har i samband med avgivandet av anslagsäskandena

för budgetåret 1947/48 uppskattat antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt

manskap och värnpliktiga till 4 093 000, varav 2 382 000 i land och 1711 000

ombord. Med hänsyn till, bland annat, föreliggande vakanser inom manskapsgraderna

har från marinstaben infordrats förnyad uppgift å det beräknade

antalet tjänstgöringsdagar. Härvid har antalet tjänstgöringsdagar ansetts

böra uppskattas till 3 745 000, varav 2 075 000 i land och 1670 000 ombord.

Bifall till det vid behandlingen av arméns anslag Avlöningar till aktiv

personal m. fl. omnämnda förslaget om ändrad anställnings- och avlöningsform

för vissa furirer har vidare beräknats medföra eu ytterligare minskning

av antalet tjänstgöringsdagar för personal med rätt till fri förplägnad

med åtminstone 210 000. Departementschefen har ansett sig böra räkna med

denna minskning vid uppskattning av antalet tjänstgöringsdagar i land,

vilket antal således skulle bliva 1 865 000. Det totala antalet tjänstgöringsdagar

skulle således utgöra 3 535 000. Medelsbehovet skulle alltså komma

att utgöra (1 865 000 X 1,60 + 1 670 000 X 2,oo =) 6 324 000 kronor.

Kostnaderna för mässpenningar har departementschefen under hänsynstagande

till förutnämnda minskade antal tjänstgöringsdagar i likhet med

marinförvaltningen beräknat till 1 461 300 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle således utgöra (6 324 000 +

1 461 300 =) 7 785 300 kronor, vilket belopp synts departementschefen kunna

avrundas nedåt till 7 700 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med

2 900 000 kronor.

Såsom av det följande framgår har Kungl. Maj:t föreslagit anvisande av

medel för anordnande av bevakning med hundar inom marinen. Departementschefen

har uttalat, att, i likhet med vad som gäller för motsvarande organisation

inom flygvapnet, rationskostnaderna syntes böra bestridas från mathållningsanslaget.

Någon uppräkning av anslaget av denna anledning har departementschefen

ej ansett erforderlig.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och har intet haft att erinra

mot vad departementschefen i samband därmed anfört. Utskottet får alltså

hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 700 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

63

Intendenturmateriel m. m.

70:o) Marinen: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 85, s. 165—167) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 2 325 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 4 000 000 kronor, av vilket belopp 200 000 kronor med hänsyn till minskat

antal tjänstgöringsdagar överförts till budgetutjämningsfonden.

Departementschefen har anfört, att, ehuru den pågående centraliseringen

av underhållstjänsten beträffande intendenturmateriel syntes komma att medföra

vissa utgiftsminskningar även under detta anslag, det med hänsyn till

kostnaderna för viss förrådspersonal icke vore möjligt att för närvarande

räkna med någon reduktion av det till grund för anslagsberäkningen hittills

tillämpade öretalet, 85 öre för man och tjänstgöringsdag. Det syntes departementschefen

dock böra övervägas, huruvida icke berörda avlöningskostnader

borde bestridas från avlöningsanslag. Antalet tjänstgöringsdagar

beräknade departementschefen, av skäl som i det föregående anförts, till

3 535 000, varför medelsbehovet skulle utgöra (3 535 000 X 0,8 5 =) 3 004 750

kronor. Emellertid syntes medelsbehovet kunna begränsas genom utnyttjande

av vissa överskottslager. Med beaktande härav uppskattade departementschefen

medelsbehovet till 2 325 000 kronor. Departementschefen förutsatte,

att av marinförvaltningen för innevarande och nästa budgetår beräknade

merkostnader i anledning av nytt kollektivavtal, 24 000 respektive 17 000

kronor, skulle kunna bestridas inom ramen för detta belopp.

Vid behandlingen i 1944 års statsverksproposition av anslaget Marinen:

Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för budgetåret

1944/45 anmälde föredragande departementschefen ett av marinförvaltningen

framlagt förslag om tillhandahållande av nattdräkter till ombord å flottans

fartyg tjänstgörande manskap. Departementschefen anförde därvid, bland

annat, att han med hänsyn till de hygieniska olägenheter, som vållades av

dåvarande förhållanden i hithörande avseende, funne sig böra förorda, att

medel för ändamålet beräknades under ifrågavarande anslag.

I skrivelse den 20 mars 1946 gjorde marinförvaltningen framställning om

tillhandahållande av nattdräkter till flottans stammanskap och värnpliktiga

jämväl under tjänstgöring i land. Till stöd för framställningen åberopades,

förutom hygieniska skäl, de svårigheter med avseende å utlämning, återlämning

och redovisning av nattdräkterna, som visat sig upjokomma, därest

dessa icke finge behållas av personalen under hela tjänstgöringstiden. Eftersom

anskaffning av nattdräkter skett till en myckenhet, som motsvarade

manskapsnumerären vid mobilisering ombord å flottans fartyg, och försvarsberedskapen

numera upphört, beräknades förrådstillgången medgiva, att nattdräkter

utlämnades till bruk åt allt fredstjänstgörande manskap vid flottan.

En sådan åtgärd beräknades ej medföra någon avsevärd merbelastning å

de anslag, varifrån kostnaderna för underhåll och tvätt av nattdräkterna

bestredes.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Genom beslut clen 5 april 1946 biföll Kungl. Maj:t marinförvaltningens

framställning under förutsättning att därav föranledda kostnader kunde tillgodoses

inom ramen av vederbörliga till ämbetsverkets förfogande anvisade

underhållsmedel.

Vad sålunda förekommit bär departementschefen ansett böra bringas till

riksdagens kännedom.

Då den gjorda beräkningen av medelsbehovet och vad departementschefen

i samband därmed anfört icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 325 000 kronor.

71:o) Marinen: Inventarier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 86, s. 167 och 168) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 545 000 kronor.

Anslaget, för innevarande budgetår benämnt Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m., har för nämnda budgetåret uppförts med ett belopp

av 575 000 kronor, av vilket belopp 21 000 kronor med hänsyn till minskat

antal tjänstgöringsdagar överförts till budgetutjämningsfonden. Beträffande

de ändamål, som avses skola tillgodoses med förevarande anslag, gäller i tilllämpliga

delar vad som anförts vid behandlingen av motsvarande anslag för

armén.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

anslaget till 550 000 kronor, därvid ämbetsverket, med tillämpande i övrigt av

samma beräkningsgrunder som beträffande anslaget tillämpats för innevarande

budgetår, beräknat ett belopp av 80 000 kronor till avlöning av viss förrådspersonal.

Departementschefen har anfört, att de av marinförvaltningen tillämpade

grunderna för anslagets beräkning icke i och för sig föranledde erinran från

hans sida. Det syntes dock böra övervägas, huruvida icke, på sätt anförts i

en motsvarande fråga under föregående punkt, de av marinförvaltningen berörda

avlöningskostnaderna borde bestridas från avlöningsanslag. Enär antalet

tjänstgöringsdagar kunde beräknas bliva lägre än det marinförvaltningen

räknat med, skulle medelsbehovet kunna nedräknas med 65 000 kronor. Å

andra sidan borde under anslaget beräknas ett belopp av 45 000 kronor för

underhåll av kontorsmaskiner, varjämte merkostnaderna intill den 1 juli 1948

på grund av ett våren 1946 träffat kollektivavtal syntes kunna uppskattas till

15 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således

utgöra (550 000 — 65 000 + 45 000 + 15 000 —) 545 000 kronor. Anslagsminskningen,

30 000 kronor, vore i sin helhet föranledd av minskat antal tjänstgöringsdagar.

Utskottet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 65

att riksdagen må till Marinen: Inventarier m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 545 000 kronor.

72:o) Marinen: Tvätt. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87,

s. 169) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 550 000 kronor.

Kostnaderna för tvätt bestridas för närvarande från marinens bränsleanslag.

Marinförvaltningen bär ansett sig icke kunna lägga antalet tjänstgöringsdagar

för till fri tvätt berättigad personal till grund för beräkning av kostnaderna

för tvätt av kronobeklädnadspersedlar, utan i stället sökt uppskatta

medelsbehovet med ledning av tvättkostnaderna under budgetåret 1945/46.

Dessa kostnader hade beräknats uppgå till 600 000 kronor, vartill komme

kostnader för tvätt för expeditioner, kaserner m. m. med cirka 65 000 kronor.

Under nämnda budgetår hade i viss utsträckning enskilda tvättinrättningar

måst anlitas, men under budgetåret 1947/48 beräknades tvätt för

marinen till övervägande del kunna utföras vid statliga inrättningar, tillhörande

försvarets fabriksverk. Då tvättpriserna förväntades bliva lägre vid

statliga än vid enskilda tvättinrättningar, borde kostnadsminskning kunna

påräknas. Marinförvaltningen beräknade utgifterna för ändamålet i fråga

under budgetåret 1947/48 till 575 000 kronor, varav cirka 55 000 kronor avsåges

för bestridande av kostnaderna för tvätt för expeditioner, kaserner

m. m. Därtill skulle komma vissa kostnader, som för närvarande bestredes

från anslagen Flottans övningar och Underhåll av flottans fartyg m. m. och

som uppskattades till 20 000 respektive 25 000 kronor. Det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra (575 000 + 20 000 +

25 000 =) 620 000 kronor. Det finge dock framhållas, att beloppen på grund

av otillräcklig statistik måst i stor utsträckning uppskattningsvis beräknas.

Marinförvaltningens beräkning av medelsbehovet har icke givit departementschefen

anledning till annan erinran än att beloppet med hänsyn till

beräknad minskning av antalet tjänstgöringsdagar syntes kunna nedräknas

med 70 000 kronor till 550 000 kronor. Departementschefen ville tillägga,

att det icke vore helt säkert, att driften vid de centrala tvättanstalterna

kunde komma i gång under nästa budgetår i den utsträckning, som förutsatts

vid marinförvaltningens anslagsberäkningar.

Utskottet har intet att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Tvätt för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll l''J47. 6'' samt. Nr 4.

«»5 47

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Övningar m. m.

73:o) Marinen: Övningar m. m. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt

88, s. 170—174) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 12 900 000 kronor.

Under detta anslag böra enligt departementschefen beräknas medel för

dels de kostnader, som för närvarande bestridas från anslagen Undervisningsmateriel

m. m. samt Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda

utbildningskurser m. m., i den mån dessa kostnader icke enligt förut

angivna grunder skola bestridas från expens- eller materielanslag, dels de

kostnader, som nu bestridas från anslagen Flottans övningar och Kustartilleriets

övningar, med undantag för vissa kostnader av expensnatur (överföras

till anslagen Övriga expenser m. m. och Tvätt), kostnader för underhåll av

ammunition m. m. (överföras till anslaget Underhåll av fartyg m. m.) samt

kostnader för drivmedelsförråd (upptagas under det nya anslaget Drivmedelsförråd

m. m.), dels ock de kostnader för drivmedel, som nu redovisas

under anslaget Anskaffning och underhåll av motorfordon.

Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet för de utgiftsändamål,

som för närvarande tillgodoses med anslaget Undervisningsmateriel m. m.,

till 185 000 kronor, av vilket belopp 36 000 kronor borde anvisas under

anslaget Övriga expenser och 45 000 kronor under anslaget Anskaffning av

artillerimateriel m. m. Denna beräkning har icke givit departementschefen

anledning till erinran.

Till bestridande av kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda

utbildningskurser m. m. har marinförvaltningen äskat ett belopp av 576 000

kronor, av vilket belopp 18 000 kronor borde anvisas under anslaget Anskaffning

av artillerimateriel m. m. Av det för innevarande budgetår anvisade

beloppet, 500000 kronor, ha 250 000 kronor anvisats å tilläggsstat.

Såsom närmare framgår av propositionen 1946:311 motiverades anslagsförstärkningen

i första hand med den effektivisering av utbildningen, som

föranletts av ett genomförande av förslag framlagda av sjöförsvarets utbildningskommission,

men även med att ny materiel, ekoradiomateriel, tillkommit

i större omfattning och krävt speciell utbildning av personalen.

En annan anledning till de beräknade merutgifterna under anslaget framhölls

även, nämligen den förskjutning i utgifter från övnings- till undervisningsanslag,

som uppkommit därigenom, att utbildning till följd av begränsningar

i fartygsrustningarna måste äga rum i land i stället för i form av

övningar till sjöss.

Departementschefen har framhållit, att genom den föreslagna sammanslagningen

av undervisnings- och övningsanslagen sistnämnda förhållande

komme att få minskad betydelse såvitt avsåge anslagsberäkningarna för

nästa budgetår. En av minskade rustningar föranledd intensifiering av utbildningen

i land borde nämligen kunna genomföras genom jämkningar inom

ramen för det sammanlagda anslaget. De övriga kostnadsökande faktorer,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

67

som föranlett anslagshöjningen för innevarande budgetår, gjorde sig däremot

med ökad styrka gällande under nästa budgetår. Efter granskning

av de uppgifter, som lagts till grund för marinförvaltningens beräkningar,

hade departementschefen funnit sig kunna tillstyrka den föreslagna ökningen

av medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål.

Marinförvaltningen har beräknat de kostnader, som för närvarande bestridas

av flottans övningsanslag, till 13 665 000 kronor (nu 14 000 000 kronor).

Beräkningen har grundats på den förutsättningen, att vakanserna

inom flottans personalkadrer skulle vara fyllda samt att de nya kryssarna

och två större jagarna under större delen av budgetåret skulle kunna deltaga

i flottans övningar. Emellertid beräknas, framhåller departementschefen,

personalvakanserna bliva betydande. Då därtill komme, att kryssarna och

de nya jagarna under delar av budgetåret syntes komma att befinna sig på

provturer, varvid expeditionskostnaderna bestredes från fartygsbyggnadsanslag,

kunde medelsförbrukningen till flottans övningar, enligt vad som under

hand upplysts från marinledningen, beräknas komma att med åtminstone

2 000 000 kronor understiga det av marinförvaltningen äskade beloppet. I

likhet med vad som gällde för innevarande budgetår syntes departementschefen

Kungl. Maj:t böra meddela bestämmelser om ytterligare begränsning

av anslagsdispositionen, därest drivmedelspriserna understege vad som

vid anslagsberäkningen förutsatts. Detsamma borde gälla, därest en av marinförvaltningen

gjord framställning om skattefrihet för bensin, som användes

för drift av motortorpedbåtar, vunne statsmakternas bifall.

Sedan närmare erfarenheter vunnits rörande kostnaderna för fredsmässiga

övningar med kustartilleriets nuvarande organisation, befanns det å riksstaten

för innevarande budgetår anvisade anslaget till kustartilleriets övningar,

2 150 000 kronor, vilket måst beräknas utan kostnadsstatistiskt underlag,

alltför lågt. Med hänsyn till angelägenheten av en effektiv utbildning

inom kustartilleriet anvisades därför å tilläggsstat för innevarande budgetår

ett förstärkningsanslag av 400 000 kronor. Marinförvaltningens äskande för

nästa budgetår åsyftar en ytterligare höjning av anslaget med 144 000 kronor

till 2 694 000 kronor.

För egen del hade departementschefen kommit till den uppfattningen,

att en viss höjning av medelsanvisningen vore motiverad. Emellertid syntes

den ytterligare höjningen kunna begränsas till 100 000 kronor, varför medelsbehovet

för kustartilleriets övningar, vid oförändrad anslagsuppställning,

skulle uppgå till 2 650 000 kronor.

Marinförvaltningen har föreslagit, att av de äskade anslagen till flottans

och kustartilleriets övningar anvisas under anslaget Övriga expenser m. m.

18 750 kronor, under anslaget Tvätt 20 000 kronor, under anslaget Drivmedelsförråd

m. in. 1 136 000 kronor, under anslaget Underhåll av fartyg m. m.

969 500 kronor och under anslaget Publikations- och blankettryck 750 kronor,

tillhopa 2145 000 kronor.

Aven för marinens del har, framhåller departementschefen, verkställts

utredning i syfte att nedbringa antalet för ekonomitransporter in. m. av
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

sedda motorfordon. I avvaktan på att ställning kunde tagas till den verkställda

utredningen räknade departementschefen liksom för armén med det

för närvarande gällande antalet. Med beaktande av att priserna å drivmedel

syntes böra beräknas efter samma grunder som vid armén uppskattade departementschefen

medelsbehovet för drivmedel till här avsedda fordon på

grundval av marinförvaltningens kalkjder till 105 000 kronor. Departementschefen

förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t, i den mån begränsning avantalet

fordon befunnes möjlig, vidtoge åtgärder för begränsning av medelstilldelningen

under såväl förevarande anslag som anslaget Underhåll avfartyg

m. in.

Från flottans övningsanslag bestridas för närvarande kostnaderna för uttagning

av fartyg. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande dessa kostnader

i fredstid har departementschefen ansett sig böra räkna med att kostnaderna

även nästa budgetår skola bestridas från övningsanslag.

Mot marinförvaltningens beräkningar rörande de belopp, som vid genomförande

av den ändrade anslagsuppställningen böra beräknas under de olika

anslagen, syntes intet vara att erinra.

Departementschefen har således på grundval av marinförvaltningens kalkyler

beräknat medelsbehovet under anslaget till (185 000 — 36 000 — 45 000 +

576 000 — 18 000 + 13 665 000 — 2 000 000 + 2 650 000 — 2 145 000 + 105 000 =)

12 937 000 kronor, eller i avrundat tal 12 900 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att eu förskjutning i flottans övningsprogram

måst ske på det sätt, att till följd av begränsningar i fartygsrustningarna

utbildningen i större utsträckning än tidigare avsetts måst äga

rum i land. Det hade härvid befunnits erforderligt att i ökad omfattning anskaffa

undervisningsmateriel för utbildningsanstalterna i land. Med hänsyn

härtill hade Kungl. Maj:t bemyndigat marinförvaltningen att av tillgänglig

reservation å flottans övningsanslag — vilken delvis föranletts av de minskade

rustningarna — anskaffa undervisningsmateriel inom ramen för ett belopp

av 200 000 kronor. I anledning av eu framställning från chefen för marinen

hade departementschefen för avsikt att, därest riksdagen icke hade något att

erinra mot ytterligare medelsanvisning för dylikt ändamål, föreslå Kungl.

Maj:t att medgiva anskaffning av i övrigt erforderlig undervisningsmateriel

inom ramen för ett belopp av 550 000 kronor, att bestridas av reservation å

nyssberörda anslag. Departementschefen förutsatte, att anskaffningen skulle

avse materiel för såväl flottan som kustartilleriet. Genom den sålunda planerade

anskaffningen av undervisningsmateriel syntes de mest framträdande

bristerna å detta område — vilka särskilt påvisats av sjöförsvarets utbildningskommission

— kunna täckas.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och har icke funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen i samband därmed anfört. Utskottet

får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Övningar m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 900 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

69

74:o) Marinen: Drivmedeisförråd m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 89, s. 175) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 1 130 000 kronor.

Kostnaderna för marinens drivmedeisförråd bestridas för innevarande

budgetår från särskilda anslagsposter under flottans och kustartilleriets

övningsanslag. Departementschefen har föreslagit, att dessa kostnader från

och med nästa budgetår sammanföras under ett gemensamt anslag. Det nya

anslaget borde enligt departementschefen avses för omkostnader vid förråden,

transport- och distributionskostnader m. m.

Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet under detta anslag till

1136 000 kronor, varav 990 000 kronor skulle överföras från flottans och

146 000 kronor från kustartilleriets övningsanslag.

Departementschefen, som intet haft att erinra mot marinförvaltningens

anslagsberäkning, har föreslagit att för ifrågavarande ändamål anvisas ett

anslag av i runt tal 1 130 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Drivmedeisförråd m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 130 000

kronor.

75:o) Marinen: Hundbevakningstjänsten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 90, s. 175 och 176) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Med hänsyn till de goda erfarenheter man vid övriga försvarsgrenar haft

av hundbevakningstjänsten har departementschefen förordat, att även för

marinens del hundar utnyttjas för bevakning av förråd och anstalter. Departementschefen

har därför föreslagit att såsom reservationsanslag under benämningen

Marinen: Hkindbevakningstjänsten för nästa budgetår anvisas ett

belopp av i runt tal 20 000 kronor, av vilket belopp 16 300 kronor motsvarade

kostnaderna för anskaffning av hundar och hundkojor samt återstoden motsvarade

årskostnad för hundbevakningstjänsten. Härvid ha emellertid icke

medräknats rationskostnaderna, omkring 7 000 kronor för år, vilka i likhet

med vad som gäller för flygvapnets motsvarande organisation synts departementschefen

böra bestridas från mathållningsanslag.

Utskottet, som intet har att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen,

får hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Hundbevakningstjänsten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

Utskottet

Utskottet

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr l.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

76:o) Marinen: Fartygsbyggnader. Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen

(punkt 91, s. 177—182) att dels besluta, att nybyggnad av fartyg för marinen

skall äga rum enligt de riktlinjer, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1947 angivits, dels ock

till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 20) och den andra inom andra kammaren

av herr Åkerström m. fl. (II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels avslå vad Kungl. Maj:t föreslagit angående nybyggnad av två jagare

men i övrigt godkänna riktlinjerna för nybyggnad av fartyg för marinen,

dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 20 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Slakt väckt motion (11:87),

vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte

besluta bevilja det anslag å 1 000 000 kronor som begäres till konstruktionsarbetet,

dock med uttryckligt framhållande därav, att riksdagen genom detta

beslut icke tar ställning till frågan, huruvida de båda föreslagna jagarna

skola komma till utförande.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 20 och II: 87.

För innevarande budgetår är för fartygsbyggnader anvisat ett belopp av

66 070 000 kronor, därav 33 000 000 kronor under anslaget Marinen: Fartygsbyggnader

för flottan, 33 900 000 kronor under anslaget Marinen: Prisstegringar

å fartygsbyggnader för flottan samt 70 000 kronor under anslaget

Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet. Den av departementschefen

förordade anslagsuppställningen innebär, att för fartygsbyggnader anvisas

ett för flottan och kustartilleriet gemensamt anslag, benämnt Marinen: Fartygsbyggnader.

Det fartygsbyggnadsprogram för flottan, som innefattas i 1942 års försvarsbeslut,

är numera i stort sett genomfört. Med undantag av de i programmet

ingående kryssarna och större jagarna, vilka i huvudsak beräknas

bliva färdigställda innevarande år, ha alla större fartyg levererats. Även de

flesta mindre fartygen ha färdigställts. Beträffande i programmet upptagna

torpedbåtar av större typ har dock färdigställandet blivit uppskjutet på den

grund att konstruktionsarbetet blivit försenat. Med hänsyn härtill har 1946

års riksdag (proposition nr 318; riksdagens skrivelse nr 510) medgivit, att av

de medel, som avsetts för nybyggnad av dylika båtar, ett belopp av 4 000 000

kronor må användas för nybyggnad av fyra mindre torpedbåtar. Beloppet

har beräknats på grundval av prisläget den 1 juli 1941. Det bär förutsatts,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

71

att merkostnader på grund av prisstegring efter nämnda tidpunkt, av marinförvaltningen

beräknade till 600 000 kronor, skola bestridas från de anslagtill

fartygsbyggnader, som anvisas för tid efter utgången av innevarande

budgetår.

Marinförvaltningen har i sina medelsäskanden för nästa budgetår hemställt,

att till fartygsbyggnader för flottan måtte anvisas ett belopp av

32 300 000 kronor, varav 16 300 000 kronor till nybyggnader, 12 100 000 kronor

till ombyggnads- och moderniseringsarbeten samt 3 900 000 kronor till försök

m. m.

Marinförvaltningens nybyggnadsprogram omfattar påbörjande av två jagare

av i huvudsak den typ, som nu är under byggnad, (»landskapsjagare») och

två mindre torpedbåtar. Ombyggnads- och moderniseringsprogrammet avser

ett antal jagare, minsvepare och ubåtar.

För byggande av de två nya jagarna har marinförvaltningen beräknat ett

belopp av 14 000 000 kronor för budgetåret 1947/48 och ett årligt medelsbehov

av i runt tal 13 500 000 kronor under ytterligare tre budgetår.

1945 års försvarskommitté har i utlåtande över vissa medelsäskanden för

nästa budgetår särskilt uppmärksammat förslaget om nybyggnad av två

jagare och därvid anfört i huvudsak följande.

Från vissa håll inom kommittén hade hävdats, att med ifrågavarande fartygsbygge

borde anstå i avvaktan på ställningstagandet i organisationsfrågan,

då befintligt antal flottenheter syntes komma att försvåra någon väsentlig

nedskärning av flottans nuvarande kostnadsram under ett större antal övergångsår.

Från andra håll hade gjorts gällande, att byggandet av nämnda

jagare, som vore ett led i det kontinuerligt pågående arbetet på förnyelse

och modernisering av försvarets materiella resurser, syntes kunna inpassas

även i ett väsentligt beskuret framtida flottprogram, att det möjliggjorde ett

sammanhållande av den nu till förfogande stående konstruktörspersonalen

samt att det skulle lända försvaret till men att uppskjuta vidtagandet av

tidskrävande föranstaltningar, som måhända under utredningsarbetets fortsatta

gång funnes erforderliga. Slutligen hade även den tanken framförts

att för närvarande begränsa nybyggnaden till en jagare, varigenom såväl

flottans behov av förnyelse som önskemålet om ett sammanhållande av den

konstruktiva sakkunskapen på förevarande område i viss utsträckning skulle

tillgodoses.

Vid anskaffningen av fartyg för kustartilleriet ha under de senaste åren

följts två anskaffningsprogram, 1939 års och 1942 års, vilka till tiden delvis

sammanfallit. Programmen äro nu i stort sett fullbordade. På grund av

inträffade kostnadsstegringar ha dock vissa begränsningar av programmen

måst vidtagas.

Med erinran härom har mar in förvaltning en i sina medelsäskanden för nästa

budgetår hemställt om medel för påbörjande av eu vedettbåt, som upptagits

i 1939 års program men av nyss angivet skäl icke kommit till utförande.

Ämbetsverket har vidare föreslagit påbörjande av ytterligare en vedettbåt

och av två minutläggare. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 4.

fartygsbyggnader bär beräknats till 2 840 000 kronor. Kostnaderna för envar

av vedettbåtarna ha härvid uppskattats till 695 000 kronor, medan minuteggarna

beräknats draga en kostnad av 670 000 kronor per båt, varjämte

för oförutsedda utgifter beräknats ett belopp av 110 000 kronor. Enär medelsbehovet

ansetts kunna fördelas på tre budgetår, ha för nästa budgetår

äskats 945 000 kronor.

Såsom närmare framgår av 1945 års statsverksproposition har under anslaget

Fartygsbyggnader för flottan upplagts ett särskilt konto, benämnt Besparingar

å äldre anvisningar, till vilket successivt överföras disponibla besparingar å

anvisningar under detta eller andra till fartygsbyggnader för flottan avsedda

anslag, dock icke anslag å förskottsstat eller anslag till täckande av anvisning

å förskottsstat. Enligt 1945 års riksdags beslut skola å kontot disponibla

medel — i den mån de icke efter Kungl. Maj:ts beprövande befinnas böra

utnyttjas för eventuellt uppkommande oförutsedda kostnadsökningar å andra

fartygsbyggnader — enligt riksdagens beprövande utnyttjas för nedbringande

av behovet av fortsatta anslag till fartygsbyggnader för flottan eller för med

dessa anslag eljest avsedda ändamål.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen (se 1946 års statsverksproposition

och propositionen 1946: 318) har marinförvaltningen bemyndigats utnyttja

vissa å kontot tillgängliga medel för särskilda materielanskaffningar

in. m. Behållningen å kontot beräknas med beaktande härav vid utgången

av innevarande budgetår komma att uppgå till omkring 5 500 000 kronor.

I skrivelse den 25 juni 1946 har marinförvaltningen hemställt om bemyndigande

att med anlitande av medel å berörda konto anskaffa fyra hjälpminsvepare

av fiskebåtstyp för en sammanlagd kostnad av högst 600 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Innan försvarsorganisationen på grundval av 1945 års försvarskommittés

utredning slutgiltigt bestämts bör återhållsamhet iakttagas även såvitt

avser nybyggnad av örlogsfartyg. Jag anser det därför välbetänkt att, såsom

marinförvaltningen förutsatt, icke för närvarande igångsätta nybyggnad

av större fartygsenheter. Oberoende av hur den framtida försvarsorganisationen

avpassas till sin storlek och närmare utformas torde även i fortsättningen

lättare torpedbärande fartyg komma att bliva erforderliga i det svenska

försvaret. De senaste krigserfarenheterna bestyrka också behovet av en fortsatt

modernisering av vår flotta såvitt avser dylika fartyg. Det program, som

marinförvaltningen framlagt beträffande nybyggnad av jagare och torpedbåtar

— två jagare och två torpedbåtar — synes mig ur dessa synpunkter väl avvägt.

Då det därjämte är av den begränsade innebörd, att det icke kan

beräknas föregripa beslutet om försvarets framtida utformning, förordar

jag nybyggnad av två jagare i landskapsklassen och två mindre torpedbåtar.

På grund av bristen på arbetskraft och material kan det icke för närvarande

med säkerhet bedömas, huruvida jagarbyggena kunna påbörjas redan

under nästa budgetår. Med hänsyn härtill torde medel icke nu böi''a beräknas

för dessa fartygs byggande. Däremot bör konstruktionsarbetet och vissa andra

undersökningar beträffande de nya jagarna utan uppskov igångsättas. Kostnaderna

härför under nästa budgetår kunna, enligt vad jag under hand erfarit

från marinförvaltningen, uppskattas till högst 1000 000 kronor, vilket

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

73

belopp således bör stå till förfogande under nämnda budgetår. Jag förutsätter,

att vid konstruktionsarbetet de senaste krigserfarenheterna i görligaste

mån tillvaratagas.

Kostnaderna för torpedbåtarna ha beräknats till sammanlagt 2 300 000

kronor, vilket belopp bör anvisas i sin helhet för nästa budgetår. För

täckande av prisstegringskostnader å de fyra torpedbåtar, som enligt medgivande

av 1946 års riksdag må byggas med anlitande av medel inom femårsplanens

kostnadsram, erfordras vidare, såsom av det föregående framgår,

600 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nybyggnad av fartyg för flottan skulle

således utgöra (1 000 000 + 2 300 000 + 600 000 =) 3 900 000 kronor.

Det av marinförvaltningen framlagda programmet för ombyggnad av äldre

fartyg avser för nästa budgetår modernisering av uteslutande lättare fartyg

och kan av mig tillstyrkas. För ändamålet torde i enlighet med marinförvaltningens

förslag böra beräknas 12 100 000 kronor.

Kustartilleriets fartygsbestånd är i vissa avseenden föråldrat och i otillfredsställande

skick. Den av marinförvaltningen föreslagna ersättningsbyggnaden

av kustartillerifartyg synes därför väl motiverad såväl ur effektivitetssynpunkt

som med hänsyn till de dryga underhållskostnaderna. Jag tillstyrker

alltså, att marinförvaltningen bemyndigas igångsätta nybyggnad av

två minutläggare och två vedettbåtar. Mot ämbetsverkets kostnadsberäkningar

har jag intet att erinra. I enlighet med dessa beräkningar torde för

nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 945 000 kronor.

För försök avseende fartygsmateriel torde böra beräknas ett belopp av

3 000 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle alltså utgöra

(3 900 000 + 12 100 000 + 945 000 + 3 000 000 =) 19 945 000 kronor, eller i avrundat

tal 20 000 000 kronor. Minskningen i förhållande till de för innevarande

budgetår anvisade anslagen utgör 46 070 000 kronor. Det torde böra

ankomma på Kungl. Mäj:t att fastställa stat för anslaget.

Av marinförvaltningens redogörelse framgår, att den odisponerade behållningen

å kontot Besparingar å äldre anvisningar vid utgången av innevarande

budgetår beräknas uppgå till omkring 5 500 000 kronor. Behållningen å kontot

är i första hand avsedd för bestridande av oförutsedda merkostnader vid

fartygsbyggnader. Då emellertid behållningen överstiger vad som kan beräknas

bliva erforderligt för angivna ändamål, förordar jag, att av densamma

i enlighet med marinförvaltningens förslag ett belopp av 600 000 kronor må

användas för nybyggnad av fyra lijälpminsvepare.

Vid försäljning av utrangerad fartygsmateriel inflytande belopp redovisas

för närvarande å särskilt konto under anslaget. Jag förordar, att dylika inkomster

från och med nästa budgetår tillföras kontot Besparingar å äldre

anvisningar, varigenom eu viss förenkling i marinförvaltningens bokföring

kan vinnas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen förordat

vissa riktlinjer för nybyggnad av fartyg för marinen. Såvitt avser

flottan har departementschefen uttalat, att nybyggnad av större fartygsenheter

icke för närvarande bör igångsättas, men uttalat sig för nybyggnad

i begränsad omfattning av vissa lättare torpedbärande fartyg, vilka fartygstyper

synts departementschefen komma att bliva erforderliga, oberoende av

hur den framtida försvarsorganisationen utformas. Från dessa utgångspunkter

och med beaktande jämväl av behovet av en fortgående modernise
-

Utskottet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ring av vår flottas bestånd av dylika fartyg har departementschefen förordat

nybyggnad av två jagare i landskapsklassen och två mindre torpedbåtar. Yad

jagarna beträffar har emellertid departementschefen med hänsyn till bristen

på arbetskraft och material icke för nästa budgetår beräknat några medel för

byggandet av dessa fartyg utan allenast ett belopp av 1 000 000 kronor för

konstruktionsarbete och vissa andra undersökningar. Utskottet delar den av

departementschefen uttalade uppfattningen, att nybyggnad av större fartygsenheter

icke bör igångsättas i nuvarande läge. Även utskottet finner det

emellertid berättigat, att viss nybyggnad sker av lättare fartyg, och anser

sig kunna godtaga vad departementschefen härutinnan föreslagit. Härav

följer, att utskottet avstyrker bifall till de i motionerna I: 20 och II: 33

samt II: 87 framställda yrkandena, i vad de avvika från Kungl. Maj:ts förslag.

Jämväl den av departementschefen förordade nybyggnaden av fartyg för

kustartilleriet — två minutläggare och två vedettbåtar — finner utskottet

böra komma till stånd.

Utskottet har intet att erinra mot att av behållningen å kontot Besparingar

å äldre anvisningar ett belopp av 600 000 kronor användes för nybyggnad

av fyra hjälpminsvepare. Ej heller har utskottet funnit anledning

motsätta sig att vid försäljning av utrangerad fartygsmateriel inflytande belopp

från och med nästa budgetår tillföres berörda konto.

Åberopande det anförda får utskottet, som ansett sig kunna godtaga den

verkställda anslagsberäkningen, hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag å

motionerna I: 20 och II: 33 ävensom II: 87, i vad de avvika från

Kungl. Maj ds förslag, besluta, att nybyggnad av fartyg för

marinen skall äga rum enligt de riktlinjer, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3

januari 1947 angivits;

b) till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

77:o) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. Kungl. Majd har föreslagit

riksdagen (punkt 92, s. 182—188) att dels till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 16 700 000 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Majd att medgiva utläggande av beställningar

å materiel i den omfattning, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1947 anförts.

Departementschefen har föreslagit, att under detta anslag sammanföras

samtliga kostnader för anskaffning av teknisk materiel, med undantag av

fartyg, ävensom för försök med dylik materiel. För innevarande budgetår

ha för motsvarande ändamål anvisats tillhopa 12 635 000 kronor, därav

12 000 000 kronor under anslaget Marinen: Anskaffning av artilleri- och

annan teknisk materiel, 600 000 kronor under anslaget Marinen: Yissa materielförsök

samt återstoden, 35 000 kronor, under anslaget Marinen: Anskaffning

och underhåll av motorfordon.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

75

Marinförvaltningen har för dessa ändamål för nästa budgetår äskat dels

9 500 000 kronor under anslaget Anskaffning av artilleri- och annan teknisk

materiel, därvid för 12 om förrådsammunition för de föreslagna nya jagarna

beräknats 550 000 kronor, dels 6 600 000 kronor till engångsanskaffning av

teleteknisk materiel, dels 430 000 kronor under anslaget Vissa materielförsök,

dels ock 40 000 kronor under anslaget Anskaffning och underhåll av motorfordon.

Av marinförvaltningens medelsäskanden framgår vidare, att under

anslag för undervisningsändamål äskats sammanlagt 63 000 kronor för anskaffning

av undervisningsmateriel av teknisk natur.

I skrivelse den 1 oktober 1946 har marinförvaltningen meddelat, att merkostnaderna

på grund av det våren 1946 träffade kollektivavtalet för försvarets

arbetare intill utgången av nästa budgetår beräknats till 66 000 kronor

såvitt avser anslaget Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.

I skrivelse den 21 maj 1946 har marinförvaltningen hemställt, att för anskaffning

av eu stereomatanläggning för kustartilleriet för en beräknad kostnad

av 400 000 kronor få disponera vissa från krigsindustrien influtna rabattmedel.

Stereomatanläggningen avses för kontroll av luftvärnsutbildningen

och möjliggör bestämmande och registrering av målets läge och krevadavvikningarna

vid skjutning. Marinförvaltningen har upplyst, att till anslagen

Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel samt Förstärkning av

kustartilleriförsvaret influtit 170 441 kronor 84 öre respektive 352 497 kronor

86 öre i rabattmedel. Till ifrågavarande materielanskaffning skulle enligt

marinförvaltningens förslag användas sistnämnda belopp i dess helhet och

47 502 kronor 14 öre av det förstnämnda beloppet.

I skrivelse den 3 juli 1945 har marinförvaltningen vidare hemställt om

anvisande av i runt tal 12 000 kronor för anskaffning av viss kandvapenmateriel

såsom ersättning för materiel, som förlorats i samband med ångfartyget

Hansas förlisning.

departementschefen har framhållit, att den anskaffning av artillerimateriel

m. m., som marinförvaltningen föreslagit för nästa budgetår, syntes vara av

väsentlig betydelse för stärkande av marinens effektivitet, och därför tillstyrkt,

att densamma i huvudsak komme till stånd.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som departementschefen tagit till marinförvaltningens

förslag om nybyggnad av jagare, bliva emellertid, framhåller

departementschefen, vissa avvikelser från marinförvaltningens förslag

erforderliga. Sålunda borde i avvaktan på beslut rörande jagarbyggenas

igångsättande inga medel anvisas för anskaffning av förrådsammunition för

jagarna. Meclelsbeliovet för nästa budgetår minskades därför med 550 000

kronor.

Under de senaste åren har eu successiv minskning av torpedtillverkningen

inom landet ägt rum. En begränsad tillverkning av torpeder — av vilka ett

stort behov fortfarande föreligger — har synts departementschefen även i

fortsättningen vara nödvändig, om erforderlig beredskap på detta område

skulle kunna upprätthållas. Departementschefen räknade därför med att under

nästa budgetår en torpedbeställning för eu kostnad av 3 000 000 kronor

skulle kunna bliva erforderlig.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Marinförvaltningen liar beräknat kostnaderna för nästa budgetår för anskaffning

av torpeder — slutlikvid för enligt riksdagens bemyndigande redan

utlagda beställningar samt dellikvid å den nya beställningen — till sammanlagt

2 840 000 kronor, varav 500 000 kronor föreslagits skola bestridas av

innevarande års anslag och 720 000 kronor av medel, som marinförvaltningen

äskat för nybyggnad av jagare. Enär departementschefen icke för närvarande

räknade med någon medelsanvisning för sistnämnda ändamål, borde

enligt departementschefen motsvarande belopp beräknas under nästa års

anslag för anskaffning av artillerimateriel in. in. Medelsbehovet under detta

anslag skulle således utgöra (2 840 000 — 500 000 —) 2 340 000 kronor. För

slutlikvid å den nya torpedbeställningen skulle därefter återstå 2 250 000

kronor, att anvisas för tid efter utgången av nästa budgetår.

På sätt tidigare gällt i fråga om anskaffning av artillerimateriel m. in. för

marinen har marinförvaltningen förutsatt, att även i övrigt vissa medel för

slutförande av föreslagen materielanskaffning skulle anvisas först under

senare budgetår, varvid marinförvaltningen skulle bemyndigas utlägga beställningar

inom ramen för vissa belopp utöver det för nästa budgetår äskade

anslaget. Mot den sålunda föreslagna anordningens tillämpning å förevarande

anslag har departementschefen intet haft att erinra. De bemyndiganden,

som i enlighet härmed bliva erforderliga, avse artillerimateriel och

motorfordon inom ramen för 2 235 000 respektive 1 234 000 kronor.

Med angivna utgångspunkter har departementschefen beräknat medelsbehovet

för nästa budgetår för ändamål, som hittills tillgodosetts med anslaget

Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, till (9 500 000 +

6 600 000 — 550 000 + 720 000 =) 16 270 000 kronor.

Av det för vissa materielförsök äskade beloppet, 430 000 kronor, bör, framhåller

departementschefen, ett belopp av 95 000 kronor, avseende vissa årsprov

med ammunition, bestridas från anslaget Underhåll av fartyg m. in. De

för försök med vissa stabiliseringsanordningar för fartyg samt med ubåtsmateriel

beräknade kostnaderna, tillhopa 60 000 kronor, syntes departementschefen

böra bestridas inom ramen för det i det föregående föreslagna anslaget

Fartygsbyggnader. Återstoden, (430 000 — 95 000 — 60 000=) 275 000 kronor,

borde beräknas under förevarande anslag.

Under detta anslag har departementschefen beräknat även det av marinförvaltningen

för förnyelse av motorfordon äskade beloppet 40 000 kronor.

Vidare har departementschefen under anslaget upptagit 63 000 kronor,

motsvarande beräknade kostnader för anskaffning av undervisningsmateriel

av teknisk natur.

Då den vid Hansakatastrofen förlorade handvapenmaterielen syntes departementschefen

böra ersättas, har han under förevarande anslag för detta

ändamål beräknat ett belopp av 12 000 kronor.

Slutligen syntes departementschefen under anslaget böra anvisas medel,

66 000 kronor, för bestridande av merkostnader på grund av det våren 1946

träffade kollektivavtalet.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle enligt departe
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 77

mentschefens beräkningar utgöra (16 270 000 + 275 000 + 40 000 + 63 000 +

12 000 + 66 000=) 16 726 000 kronor, vilket belopp emellertid ansetts böra

avjämnas nedåt till 16 700 000 kronor.

För eflektivisering av luftvärnsutbildningen vid kustartilleriet syntes departementschefen

den till anskaffning föreslagna stereomatanläggningen kunna

bliva av stor betydelse. Departementschefen förordade därför, att anskaffningen

komme till stånd med anlitande av de av marinförvaltningen

angivna rabattmedlen.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att de av departementschefen

angivna ändamålen tillgodoses på sätt föreslagits och tillstyrker

alltså, att under förevarande anslag anvisas ett belopp av 16 700 000 kronor.

Yidare anser utskottet sig böra tillstyrka, att Kungl. Maj:t av riksdagen

bemyndigas medgiva utläggande av beställningar å materiel i den av departementschefen

angivna omfattningen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel in. in. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 16 700 000

kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar

å materiel i den omfattning, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3

januari 1947 anförts.

78:o) Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 93, sid. 188—191) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 112, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari

1947, föreslagit riksdagen, bland annat, att -— med ändring av förenämnda

förslag — för nu angivna ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 25 700 000 kronor.

Under detta anslag har departementschefen föreslagit skola anvisas medel

för underhåll av samtlig för marinen avsedd materiel av teknisk natur. Detta

innebär, att under anslaget beräknas medel — förutom för i huvudsak de

ändamål, för vilka de nuvarande anslagen Underhåll av flottans fartyg m. m.

och Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. avses — jämväl för underhåll

av ammunition m. m. (överföras från anslagen Flottans övningar och

Kustartilleriets övningar ävensom Vissa materielförsök) samt för underhåll

av motorfordon (överföras från anslaget Anskaffning och underhåll av motorfordon).

Å andra sidan böra, framhåller departementschefen, vissa under

flottans och kustartilleriets underhållsanslag beräknade medel för tvätt och

yttre renhållning bestridas från anslagen Tvätt respektive Bränsle m. m.

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 4.

På grundval av vissa preliminära beräkningar rörande kostnaderna för

det fredsmässiga underhållet av flottans fartyg har marinförvaltningen i sina

anslagsäskanden de senaste åren hemställt om avsevärda höjningar av förevarande

anslag. För innevarande budgetår föreslogs sålunda en anslagshöjning

med icke mindre än 3 900 000 kronor. Vid anmälan av denna fråga

i 1946 års statsverksproposition framhöll departementschefen att en viss

återhållsamhet borde iakttagas vid beräkningen av anslaget, enär anslagsberäkningarna

fortfarande vore i viss män osäkra. Den av marinförvaltningen

1 dess anslagsäskanden för nästa budgetår framlagda beräkningen, enligt

vilken — oavsett ändrad anslagsuppställning — skulle krävas en anslagshöjning

med 1 700 000 kronor, slutar på ett belopp av 19 700 000 kronor, eller

ungefär samma belopp som föregående år. Därutöver skulle emellertid tillkomma

980 000 kronor, motsvarande beräknade merkostnader på grund av

det våren 1946 träffade nya kollektivavtalet, varför det sammanlagda medelsbehovet

med 2 680 000 kronor skulle överstiga årets anslag. En ökad belastning

å anslaget kan även, framhåller departementschefen, beräknas uppkomma

på grund av lönereglering för viss tjänstemannapersonal. Kostnaderna

för avlöningar till den vid örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona anställda

civila tjänstemanna- och arbetsledarpersonalen uppgingo vid början av innevarande

budgetår till, för helt år räknat, omkring 4 500 000 kronor. Genom

beslut den 30 december 1946 har Kungl. Maj:t genomfört en reglering av

denna personals anställningsvillkor, innebärande att personalen i avsevärd

utsträckning erhåller extra ordinarie anställning. Med hänsyn till den förestående

prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas förslag är

Kungl. Maj:ts beslut av provisorisk innebörd. De årliga merkostnaderna i

anledning av beslutet hava uppskattats till i runt tal 370 000 kronor. På

grund av den allmänna löneregleringen hava ifrågavarande lönekostnader beräknats

komma att stiga med ytterligare omkring 1 000 000 kronor. En väsentlig

del av dessa lönekostnader belastar marinens underhållsanslag. Ehuru

den vid behandlingen av marinens övningsanslag berörda minskningen av

fartygsrustningarna syntes departementschefen medföra någon minskning av

kostnaderna för fartygens underhåll, ansåge han sig, med beaktande av angivna

merkostnader för tjänstemannalöner, böra till underhåll av flottans

fartyg m. m. — oavsett omföringar på grund av den ändrade anslagsuppställningen

•— beräkna ett belopp av 20 700 000 kronor, innebärande en höjning

i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår med

2 700 000 kronor.

Beträffande kostnaderna för underhåll av kustartilleriets materiel anförde

departementschefen vid anmälan av 1946 års statsverksproposition, att en

fullt tillförlitlig beräkning av anslaget icke syntes kunna verkställas, förrän

erfarenhet under fredstid vunnits rörande medelsbehovet. De av marinförvaltningen

tillämpade grunderna för anslagets beräkning syntes departementschefen

emellertid kunna godtagas. Ehuru marinförvaltningen funnit det sålunda

för innevarande budgetår beräknade anslaget, 2 865 000 kronor, alltför

lågt, har ämbetsverket med hänsyn till angelägenheten att begränsa

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

79

marinens kostnader inom den för försvarsgrenen bestämda kostnadsramen

ansett sig kunna utgå från detsamma vid anslagsberäkningarna för nästa

budgetår. Utöver anslagsbeloppet för innevarande budgetår har marinförvaltningen

därför äskat medel endast för bestridande av kostnadsökningar

på grund av nya kollektivavtal m. in., tillhopa 340 000 kronor. Mot marinförvaltningens

i enlighet med dessa grunder verkställda beräkningar syntes

departementschefen intet vara att erinra, och han uppskattade alltså medelsbehovet

— oavsett omföringar i anledning av den ändrade anslagsuppställningen

— till (2 865 000 + 340 000 =) 3 205 000 kronor.

Enligt av marinförvaltningen lämnade uppgifter böra, framhåller departementschefen,

med hänsyn till att under anslaget föreslagits skola beräknas

medel för underhåll av all marinens ammunition, från övningsanslag överföras

i runt tal 855 000 kronor. Aven vissa andra underhållskostnader, vilka för

närvarande bestredes från flottans övningsanslag och av marinförvaltningen

beräknats till i runt tal 115 000 kronor, syntes böra beräknas under förevarande

anslag. Under anslaget borde vidare upptagas ett belopp av 95 000

kronor, avseende vissa årsprov med ammunition, vilka för närvarande bekostades

från anslaget Vissa materielförsök. Slutligen har departementschefen,

under erinran om vad han anfört under marinens övningsanslag rörande

eventuell begränsning av medelstilldelningen, under förevarande anslag

upptagit ett belopp av 105 000 kronor, motsvarande under anslaget Anskaffning

och underhåll av motorfordon beräknade underhållskostnader för

motorfordon.

Å andra sidan har departementschefen föreslagit, att till det nya tvättanslaget

överföras 25 000 kronor och till bränsleanslaget i runt tal 90 000

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra

(20 700 000 + 3 205 000 + 855 000 + 115 000 -f- 95 000+ 105 000 — 25 000 —

90 000 =) 24 960 000 kronor, eller i avrundat tal 25 000 000 kronor.

I sitt denna dag avgivna utlåtande över propositionen nr 112 tillstyrker

utskottet, att under förevarande anslag anvisas ett ytterligare belopp av

700 000 kronor för mötande av viss med omläggning av självkostnadsberäkningarna

vid marinverkstäderna sammanhängande merbelastning å anslaget.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av fartyg m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 700 000

kronor.

Fastigheter m. m.

79:o) Marinen: Befästningars underhåll m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 95, s. 191 och 192), vilket innebär en anslagshöjning med

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

100 000 kronor med hänsyn till, bland annat, att under nästa budgetår kostnaderna

för underhåll av baracker ansetts icke böra, såsom under innevarande

budgetår, till någon del bestridas med anlitande av avvecklingsmedel,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen-. Befästningars underhåll m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000

kronor.

Bidrag och understöd.

80:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 96, s. 192 och 193) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 155 000 kronor.

Anslaget är för närvarande upptaget med ett belopp av 64 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att under förevarande anslag skola

redovisas — förutom de kostnader som hittills bestritts från anslaget — dels

det särskilda bidrag till aspirantverksamheten inom sjövärnskåren, nu 59 000

kronor, vilket för närvarande finnes upptaget under anslaget Marinen: Bidrag

till maritim ungdomsverksamhet, dels ock värdet av de naturaförmåner, som

staten vederlagsfritt tillhandahåller kåren.

Vad först angår de hittills från förevarande anslag bestridda kostnaderna

samt bidraget till aspirantverksamheten har departementschefen ansett sig

icke kunna förorda annan ändring av medelsanvisningen än att bidraget till

förstnämnda kostnader synts böra höjas med 1 000 kronor. Departementschefen

har alltså för dessa ändamål beräknat tillhopa (64 000 + 1 000 +

59 000=) 124 000 kronor.

Värdet av förenämnda naturaförmåner har departementschefen uppskattat

till 30 000 kronor, därav för lokaler och inkvartering 3 600 kronor, för förplägnad

1 000 kronor, för utrustning inklusive beklädnad 20 400 kronor samt

för lån av motorbåtar 5 000 kronor. Vid beräkningen av värdet å naturaförmånerna

har hänsyn icke tagits till kostnaderna för den personal, som enligt

bestämmelserna i värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring med placeringvid

sjövärnskåren.

Sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle alltså utgöra

(124 000 + 30 000=) i avrundat tal 155 000 kronor.

Utskottet, som ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får — under erinran att anslagshöjningen utgör 91 000 kronor, väsentligen

föranledd av överföring av vissa kostnader från andra anslag — hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 155 000

kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

81

81:o) Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 97, s. 193 och 194), vilket innebär en anslagsminskning

med 59 000 kronor, föranledd av överförande till närmast föregående anslag av

bidraget till aspirantverksamheten inom sjövärnskåren, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 19000 kronor.

82:o) Marinen: Understöd åt föreningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 98, s. 194), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Understöd åt föreningar m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 23000 kronor.

Flygvapnet.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

83:0) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 100, s. 195), vilket innebär en anslagshöjning med 500

kronor, avseende kostnader för kristillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avli^ingar till personal å

reservstat för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

84:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 195), vilket innebär en anslagsminskning

med 185 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal i

flygvapnets reserv för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

85:o) Flygvapnet: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 102, s. 196), vilket innebär eu anslagsminskning med 55 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Rekryteringskostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

86:o) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 105, s. 197) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 saml. Nr 4.

696 47 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Under anslaget, som för närvarande är uppfört med ett belopp av

3 300 000 kronor, har försvarets civilförvaltning för nästa budgetår beräknat

till penningbidrag 2 520 000 kronor, till premier 125 000 kronor och till flygtillägg

m. m. 285 000 kronor, tillhopa 2 930 000 kronor. Departementschefen

har icke haft annat att erinra mot denna beräkning än att medelsbehovet,

med hänsyn till beslutad höjning av premierna till vissa värnpliktiga, syntes

böra uppskattas till i runt tal 3 000 000 kronor. Av detta belopp motsvarade

87 500 kronor de ökade premiekostnaderna.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat

sig i anledning av väckta motioner rörande de värnpliktigas avlöningar

m. m., har intet att. erinra mot den verkställda beräkningen av förevarande

anslag. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar rn. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 000 kronor.

87:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt

106, s. 198), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, får utskottet —

under hänvisning till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag

— hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Sjukvård.

88:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

107, s. 198 och 199) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 255 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande

anslag till 226 000 kronor. Mot denna beräkning har departementschefen

intet haft att erinra. Departementschefen har emellertid av skäl

som anförts under arméns sjukvårdsanslag föreslagit, att anslaget i anledning

av bortfallande omkostnadspålägg nedräknas med 10 000 kronor till

i runt tal 215 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får — under hänvisning

till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

83

89:o) Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 108, s. 199) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 45 000

kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har för nästa budgetår för fredssjukvårdsmateriel

— med hänsyn till att hit skola överföras kostnader för förbandsmateriel

— efter 1,5 öre för man och manskapstjänstgöringsdag och ett antal

tjänstgöringsdagar av omkring 3 500 000 beräknat i runt tal 52 000 kronor.

För krigssjukvårdsmateriel har förvaltningen beräknat oförändrad medelstilldelning,

7 000 kronor. Anslaget har i enlighet härmed upptagits till 59 000

kronor.

Departementschefen har, då antalet tjänstgöringsdagar, som här borde

tagas i beräkning, kunde minskas till 3 295 000, med utgångspunkt i oförändrade

beräkningsgrunder i övrigt beräknat posten till fredssjukvårdsmateriel

till (3 295 000 X 0,oi5 =) i runt tal 50 000 kronor och hela anslaget

till (50 000 + 7 000 =) 57 000 kronor. * Anslaget borde emellertid enligt departementschefen

minskas med de belopp, som han enligt vad av det föregående

framgår föreslagit skola från flygvapnets sjukvårdsmaterielanslag

överföras till anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen.

Dessa belopp hänförde sig till driftkostnader vid sjukvårdsförvaltningens

centralförråd, vilka kunde beräknas till 3 000 kronor, samt lönekostnader för

sjukvårdsförvaltningens förrådskontroll, 1 500 kronor, och uppginge således

till sammanlagt 4 500 kronor. Departementschefen beräknade alltså anslaget

för nästa budgetår till (57 000—4 500 =) i runt tal 55 000 kronor.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört vid

behandlingen av anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen,

har icke haft något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 55000 kronor.

Reseersättningar m. m.

90:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 109, s. 200 och 201) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

Anslaget för innevarande budgetår, 570 000 kronor, disponeras enligt en

i statsliggaren intagen stat med 65 000 kronor till resekostnads- och traktamentsersättningar,

40 000 kronor till tjänstgöringstraktamenten, 80 000 kronor

till flyttningsersättningar och 385 000 kronor till de värnpliktigas färdkostnader.

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår beräknat till resekostnads-

och traktamentsersättningar 275 000 kronor. Höjningen föranleddes

huvudsakligen därav att under posten, i motsats till tidigare, beräknats

kostnaderna för de förmåner av fria resor mellan bostads- och förläggningsort,

som genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut medgivits viss personal

vid flygvapnet. Till tjänstgöringstraktamenten har civilförvaltningen — med

hänsyn bland annat till den höjning av sådana tillägg, som vidtagits från

och med den 1 januari 1946 — beräknat ett belopp av 100 000 kronor.

Anslagsposten till flyttningsersättningar har civilförvaltningen med beaktande

av belastningen under budgetåret 1945/46 — i runt tal 165 000 kronor

— beräknat till 160 000 kronor. De värnpliktigas färdkostnader slutligen

har ämbetsverket beräknat till oförändrat belopp. Det sammanlagda medelsbeliovet

skulle alltså utgöra 920 000 kronor.

Departementschefen har icke haft annat att erinra mot civilförvaltningens

anslagsberäkning än att han ansett verkställd höjning av rese- och tjänstgöringstraktamenten

böra föranleda en ytterligare uppräkning av anslaget

med 30 000 kronor till 950 000 kronor.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat

sig i anledning av motionerna I: 34 och II: 61 om anslag till fria resor för

meniga volontärer vid krigsmakten, har icke funnit anledning till erinran

mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

Expenser m. m.

91:o) Flygvapnet: Bränsle m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

110, s. 201 och 202) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kronor.

Anslaget — för innevarande budgetår benämnt Flygvapnet: Bränsle, lyse,

vatten, renhållning och tvätt — är för samma budgetår uppfört med ett

belopp av 4 500 000 kronor. Beträffande de förändringar med avseende å

anslaget, som böra genomföras från och med nästa budgetår, får utskottet

hänvisa till vad som anförts vid behandlingen av motsvarande anslag för

armén.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

anslaget till 3325 000 kronor. Departementschefen, som i och för sig intet

haft att erinra mot denna beräkning, har emellertid, för vinnande av likformighet

med de övriga försvarsgrenarna, föreslagit, att under förevarande

anslag beräknas medel jämväl för avlöning av civil städningspersonal, beräknade

till 275 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 85

skulle alltså utgöra 3 600 000 kronor. Anslagsminskningen, 900 000 kronor,

föranleddes väsentligen av minskade bränslekostnader.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 600000 kronor.

92:o) Flygvapnet: Telefon m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

111, s. 202) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 890 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att vid omläggningen av anslagsuppställningen

kostnaderna för telefon, telegram och fjärrskriftsförbindelser vid flygvapnet

— med undantag av flygstaben och övriga till flygledningens ämbetsbyggnad

förlagda myndigheter — borde sammanföras under ett anslag, benämnt

Telefon m. m. Dessa kostnader, som för närvarande bestridas från

anslagen Övriga expenser m. m. och Övningar, har departementschefen beräknat

till 890 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Telefon m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.

93:o) Flygvapnet: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 112, s. 203) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 170 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 1 000 000

kronor.

Beträffande innebörden av anslagsuppställningens omläggning torde få

hänvisas till vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande anslag.

Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet — bortsett från ifrågasatta

omföringar — till 1 013 000 kronor.

Med hänsyn till den ändrade anslagsuppställningen bör detta belopp enligt

flygförvaltningens beräkningar minskas med 792 000 kronor för telefon

m. m., 56 000 kronor för blankettryck och 46 000 kronor för kontorsmaskiner

samt ökas med 50 000 kronor för undervisningsmateriel m. m. av expensnatur.

Medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra (1013 000—792 000 —

56 000 — 46 000 + 50 000 =) 169 000 kronor.

Departementschefen har godtagit flygförvaltningens beräkning, dock att

anslagsbeloppet av departementschefen föreslagits skola avrundas till 170 000

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

kostnadsberäkning och får därför, under erinran att anslagsminskningen

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Statsutskottets utlåtande nr 4.

utgör 830 000 kronor, i sin helhet föranledd av fjärde huvudtitelns ändrade

uppställning, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Övriga expenser m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 170 000

kronor.

Mathållning.

94:o) Flygvapnet: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

113, s. 203—205) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 5000 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att även å flygvapnets mathållningsanslag

för budgetåret 1945/46 uppkommit eu betydande besparing, i

runt tal 1210 000 kronor. Besparingen hade varit beroende på dels att

det verkliga antalet tjänstgöringsdagar understigit det beräknade med cirka

500 000, dels att övriga mathållningskostnader sjunkit till 15 öre för man och

dag, medan de i anslagsberäkningarna för ifrågavarande budgetår upptagits

till 20 öre, samt dels att vid försäljning av portioner till enskilda influtna

medel av praktiska skäl helt tillgodoförts anslaget, medan vissa mindre

delar av dessa medel rätteligen skulle ha tillgodoförts vissa avlönings- och

underhållsanslag. De sålunda vunna erfarenheterna rörande den verkliga

anslagsbelastningen syntes departementschefen böra beaktas vid anslagsberäkningen

för nästa budgetår.

Flygförvaltningen har för nästkommande budgetår beräknat normalportionspriset

till 1 krona 40 öre och övriga mathållningskostnader till 20 öre. Dessa

beräkningar har departementschefen ansett sig kunna för närvarande godtaga.

Aven vid flygvapnet föreligga, framhåller departementschefen, vissa svårigheter

att få samtliga manskapsbeställningar besatta. Med beaktande härav

syntes antalet tjänstgöringsdagar vid flygvapnet under nästa budgetår kunna

uppskattas till 3 460 000, eller 40 000 mindre än vad flygförvaltningen räknat

med. Bifall till det vid behandlingen av arméns anslag Avlöningar till

aktiv personal m. fl. omnämnda förslaget om ändrad anställnings- och avlöningsform

för vissa furirer skulle vidare medföra en ytterligare minskning

av antalet tjänstgöringsdagar för personal med rätt till fri förplägnad med

omkring 165 000. Med dessa utgångspunkter uppskattade departementschefen

antalet tjänstgöringsdagar för dylik personal till 3 295 000.

Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för utfodring av flygvapnets

bevakningshundar till 9 369 kronor. Mot denna beräkning har departementschefen

intet haft att erinra.

Med angivna utgångspunkter har departementschefen uppskattat medelsbehovet

till (3 295 000 X 1,6 0 + 9 369=) 5 281369, vilket belopp med hänsyn

till erfarenheterna rörande den verkliga anslagsbelastningen under budgetåret

1945/46 synts kunna avrundas nedåt till 5 000 000 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 1 100 000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

87

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

95:o) Flygvapnet: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 114, s. 205 och 206) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 980 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 3 365 000 kronor.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

anslaget till 3143 420 kronor, därav till munderingsutrustning 2 933 420

kronor och till speciell flygarbeklädnad 210000 kronor. Flygförvaltningen

har anmält, att prov i mindre omfattning igångsatts för att undersöka lämpligheten

av att införa nattdräkter vid flygvapnet. Kostnaderna därför gäldades

av förevarande anslag. Så snart proven avslutats, avsåge flygförvaltningen

att inkomma med framställning i ärendet.

Departementschefen har icke haft annat att erinra mot flygförvaltningens

beräkningar än att medelsbehovet med hänsyn till beräknad ytterligare minskning

av antalet tjänstgöringsdagar syntes kunna nedräknas med omkring

160 000 kronor till i avrundat tal 2 980 000 kronor. Departementschefen förutsatte,

att å anslaget belöpande merkostnader på grund av den allmänna

löneregleringen för statstjänstemän, preliminärt uppskattade till 25000 kronor,

skulle kunna inrymmas i anslagsbeloppet.

Det syntes departementschefen böra ankomma på Kungl. Maj:t att fatta

beslut i den av flygförvaltningen berörda frågan om nattdräkter åt personal

vid flygvapnet, därest kostnaderna för dylik beklädnad kunde bestridas inom

ramen för tillgängliga anslag.

Utskottet, som intet haft att erinra vare sig mot den verkställda anslagsberäkningen

eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört,

får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad m. in. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 980 000 kronor.

96:o) Flygvapnet: Inventarier m. m. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen

(punkt 115, s. 206 och 207) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.

Anslaget, för innevarande budgetår benämnt Flygvapnet: Kasern- och

förplägnadsutredning m. m., har för nämnda budgetår uppförts med ett belopp

av 675 000 kronor. Beträffande de medelsbehov, som avses skola till
-

XJtskottet.

Utskottet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

godoses med detta anslag, gäller i tillämpliga delar vad som anförts vid

behandlingen av arméns motsvarande anslag.

Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa

budgetår till 712 000 kronor, därav för kasern- och förplägnadsutredning —

efter 13 öre för tjänstgöringsdag — till (3 500 000 X 0,13=) 455 000 kronor,

för anskaffning och underhåll av möbler m. m. i expeditions- m. fl. lokaler

ett fast belopp av 185 000 kronor, eller 25 000 kronor mer än enligt anslagsberäkningen

i 1946 års statsverksproposition, för underhåll av musikmateriel

16 000 kronor, för inventarier vid undervisningsanstalter 10 000 kronor samt

för kontorsmaskiner 46 000 kronor.

Departementschefen har med hänsyn till att han räknade med lägre antal

tjänstgöringsdagar ansett det på grundval av detta antal uträknade beloppet

kunna minskas med omkring 25 000 kronor.

Då departementschefen vidare icke kunnat tillstyrka större höjning av det

fasta beloppet än med 25 000 kronor — inklusive kostnaderna för inventarier

vid undervisningsanstalter — har han, med godtagande av flygförvaltningens

beräkningar i övrigt, beräknat medelsbehovet till i avrundat tal 675 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Inventarier m. in. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.

97:o) Flygvapnet: Tvätt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,

s. 207) och under erinran, att kostnaderna för tvätt för innevarande budgetår

bestridas från bränsleanslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Övningar m. m.

98:o) Flygvapnet: Övningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 117, s. 208—210) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 2 880 000 kronor.

Under detta anslag böra enligt departementschefen beräknas medel för

dels de kostnader, som för närvarande bestridas från anslaget Undervisningsmateriel

m. m., i den mån dessa kostnader icke enligt det föregående skola

bestridas från expens- eller materielanslag in. m., dels och de kostnader, som

för närvarande bestridas från anslaget Övningar, med undantag dock för

kostnader av expensnatur (överföras till anslagen Telefon m. in. och Övriga

expenser m. in.).

Ulygför val t n i n g eu har beräknat medelsbehovet under anslaget Undervisningsmateriel

m. m. till 230 000 kronor. Av detta belopp borde vid den

ändrade anslagsuppställningen 50 000 kronor anvisas under förevarande anslag.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

89

Medelsbehovet, vid oförändrad anslagsuppställning, under anslaget Övningar

har av flygförvaltningen beräknats till 2 925 000 kronor. Ämbetsverket har

därvid räknat med en flygtid av 150430 timmar, varav för ordinarie utbildning

148 930 timmar och för frivillig tjänstgöring av reservpersonal och

värnpliktiga flygförare 1 500 timmar.

Departementschefen har förklarat sig intet ha att erinra mot att frivillig

tjänstgöring försöksvis anordnas i ungefär den omfattning som föreslagits

men förutsatt, att endast sådan personal toges i anspråk, som avsåges skola

vara krigsplacerad såsom flygförare eller stridsledare.

Då departementschefen icke heller i övrigt funnit anledning till erinran

mot flygförvaltningens anslagsberäkning, har han uppskattat medelsbehovet,

vid oförändrad anslagsuppställning, till 2 925 000 kronor. Enligt de grunder,

som i det föregående angivits, borde emellertid, framhåller departementschefen,

samtliga kostnader av expensnatur bestridas från expensanslag. I enlighet

härmed hade departementschefen i det föregående för utgifter, som

flygförvaltningen förutsatt skola bestridas från förevarande anslag, beräknat

under anslaget Telefon in. m. 100 000 kronor och under anslaget Övriga

expenser m. m. 10 000 kronor. Å andra sidan borde under förevarande

anslag upptagas dels det belopp av 50 000 kronor, som enligt flygförvaltningens

beräkningar borde överföras från anslaget Undervisningsmateriel

m. in., dels ock ett belopp av 21 000 kronor, motsvarande beräknade kostnader

för belöningar för skjutskicklighet. Dessa kostnader bestredes för

närvarande från anslaget Vapen och ammunition m. m.

Medelsbehovet under anslaget skulle alltså med angivna utgångspunkter

utgöra (2 925 000 — 100 000 — 10 000 + 50 000 + 21 000 =) i avrundat tal

2 880 000 kronor. Anslagsminskningen, 20 000 kronor, vore helt beroende

av den ändrade anslagsuppställningen.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen och har icke funnit anledning till erinran mot

vad departementschefen i samband därmed anfört. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Övningar m. rn. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 880 000 kronor.

99:o) Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 118, s. 210), innebärande en minskning av medelsanvisningen

med 2000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Hundbevalcning stjänst en

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 18 000

kronor.

Flygmateriel m. m.

100:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 119, s. 211—217) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 128 000 000 kronor.

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Detta anslag borde enligt departementschefen avses för anskaffning för

flygvapnet av all slags materiel av teknisk natur. Under detsamma borde

beräknas medel för sådan materielanskaffning, för vilken kostnaderna enligt

nu gällande anslagsprinciper bestredes från följande, delvis även för andra

ändamål avsedda anslag:

Anskaffning av flygmateriel (statsliggaren s. 157) ........ kronor 111500 000

Vapen och ammunition m. in. (statsliggaren s. 158)...... » 10 000 000

Motorfordon och motorbåtar (statsliggaren s. 159) ...... >• 2 280 000

Engångsanskaffning av motorfordon och motorbåtar (statsliggaren

s. 160)............................................ » 235 000

Motorvältar för flygfälten m. m. (statsliggaren s. 160) .. » 105 000

Eldsläckningsmateriel (statsliggaren s. 161) .............. » 140 000

Snöröjningsmateriel (statsliggaren s. 161).................. » 775 000

Flygförvaltningen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet, vid ändrad

anslagsuppställning, under förevarande anslag till 138 360 000 kronor, därav

130 795 000 kronor för ändamål, som enligt nu gällande anslagsuppställning

tillgodoses med anslaget till anskaffning av flygmateriel, 300 000 kronor till

ersättningsanskaffning av motorfordon och motorbåtar, 99 000 kronor för

engångsanskaffning av viss för flygfältsunderhållet erforderlig materiel, 490 000

kronor för anskaffning av snöröjningsmateriel samt 6 676 000 kronor för anskaffning

av övningsammunition.

Till bestridande av merkostnader på grund av prisstegring efter den

1 juli 1941 för den flygmaterielanskaffning, som ligger inom ramen för 1942

års försvarsbeslut, ha för budgetåren 1945/46 och 1946/47 anvisats tillhopa

50000 000 kronor.

Flygförvaltningen har nu anfört, att slutliga beräkningar rörande de totala

merkostnaderna på grund av prisstegring icke kunde föreligga förrän

efter utgången av innevarande budgetår. Beräkningarna vore slutförda såvitt

avsåge budgetåren 1942/45 och slutade på ett belopp av i runt tal

46 585 000 kronor. Det vore sannolikt, att av flygförvaltningen för hela femårsperioden

1942/47 tidigare beräknat belopp, 60 000 000 kronor, komme att

överskridas. För budgetåret 1947/48 äskade flygförvaltningen 10 000 000

kronor. Därvid förutsattes att ämbetsverket bemyndigades använda till

anslaget influtna rabattmedel, 452 577 kronor, för reglering av prisstegringskostnader.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen har föreslagit omorganisation

av vissa flygflottiljer, innebärande att antalet jaktflottiljer skulle ökas från

sju till tio, medan bombflottiljernas antal skulle nedgå från sex till fyra

och antalet spaningsflottiljer minskas från tre till två. Då det med hänsyn

till krigserfarenheterna syntes angeläget, att det svenska jaktförsvaret förstärktes,

har departementschefen tillstyrkt förslaget, vilket lämnats utan

erinran av såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté. Omorganisationen

syntes böra genomföras i den takt som bestämdes av medelsanvisningen

och materielleveranserna. Med hänsyn bland annat till vissa

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

91

leveranser från utlandet beräknades bombflottiljerna kunna redan under den

närmaste tiden omorganiseras, medan däremot spaningsflottiljens omorgani

sation syntes komma att ske något senare. Cliefen för flygvapnet liade bemyndigats

att redan under innevarande budgetår vidtaga vissa åtgärder för

omskolning av personalen vid bombflottiljerna.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skall en av flygflottiljerna, Blekinge flygflottilj

(F 17), vara organiserad såsom torpedflottilj. Flottiljen avses skola

inom de närmaste åren tillföras ny flygmateriel. Då vissa konstruktionsoch

tillverkningssvårigketer uppstått med avseende å torpedframställningen,

förutsatte departementschefen, att ifrågavarande flottilj i den mån så befunnes

lämpligt finge organiseras såsom bombflottilj.

Anskaffningen av flygmateriel har under femårsperioden 1942/47 ägt rum

i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda planer, som uppgjorts med särskilt

beaktande av behovet av eu snabb utökning och modernisering av

materielen. Sedan flygvapnets för nämnda period beslutade utbyggnad nu i

huvudsak fullbordats, komme, framhåller departementschefen, materielanskaffningen

att i stort sett vara beroende av den takt, i vilken förnyelse av

materielen prövas erforderlig. I den plan för anskaffning av flygmateriel,

som låg till grund för kostnadsberäkningarna i 1942 års försvarsbeslut,

räknade man, med beaktande av kravet på modernisering av materielen

samt av dennas beräknade förslitning, med en omsättning av flygplanen i

första linjen på sju år. Den snabba tekniska utvecklingen och vunna erfarenheter

rörande förslitningen å vissa flygplantyper hade föranlett, att förnyelsen

av materielen i vissa avseenden måst ske i snabbare takt än som sålunda

förutsatts. Bedan i försvarsbeslutet räknade man för övrigt med en snabbare

omsättning av vissa flygplantyper. I avvaktan på resultatet av 1945 års

försvarskommittés utredningsarbete syntes departementschefen de i försvarsbeslutet

uppgjorda beräkningsgrunderna böra givas fortsatt tillämpning. Detta

borde dock icke utesluta, att av flygsäkerhets- eller effektivitetsskäl en kortare

omsättningstid tillämpades för en del materielslag.

Flygmaterielanskaffningen måste, framhåller departementschefen vidare,

med hänsyn till den långa genomloppstiden vid tillverkning av dylik

materiel ävensom till lämpligheten av en någorlunda jämn sysselsättninginom

den inhemska flygindustrien planeras på tämligen lång sikt. Beställningar

å flygmateriel måste av samma skäl utläggas avsevärd tid före

leveranserna. För möjliggörande härav ha 1945 och 1946 års riksdagar

bemyndigat Kungl. Maj:t att inom ramen för sammanlagt 76 500 000 kronor

medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel, avseende tiden efter

utgången av innevarande budgetår. De beställningar, som utlagts med stöd

av dessa bemyndiganden, skola delvis likvideras under nästa budgetår, och

det av flygförvaltningen för nämnda budgetår anmälda medelsbehovet, tillhopa

(130 795 000 + 10 000 000=) 140 795 000 kronor, kommer alltså att till

en del utnyttjas för bestridande av dessa kostnader.

Till grund för planläggningen av materielanskaffniugen för de närmaste

åren ligga dels en av Kungl. Maj:t den 1 juni 1945 fastställd plan för an
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 4.

skaffning av flygmateriel under femårsperioden 1942/47 (materielanskaffningsplan)

— innebärande vissa jämkningar i förhållande till motsvarande år

1942 fastställda plan — dels ock en av Kungl. Maj:t den 31 december 1945

fastställd plan för den fortsatta konstruktionsverksamheten beträffande flygmateriel

(utvecklingsprogram för flygmaterielanskaffningen). Båda planerna

ha efter fastställandet undergått vissa jämkningar i syfte att låta flygvapnet

så tidigt som möjligt bli utrustat med materiel av modernaste konstruktion.

Flygförvaltningens nu föreliggande förslag beträffande flygmaterielanskaffningen

innebär i huvudsak ett fullföljande av ifrågavarande två planer.

Bland annat på grund av vissa leveransförskjutningar är materielanskaffningsplanen

ännu icke till alla delar genomförd. Såsom framgår av 1946 års statsverksproposition

har emellertid med hänsyn till inträffade leveransförseningar

en snabbare anskaffning av reaktionsflygplan befunnits möjlig, och flygvapnet

bär härigenom under den senaste tiden tillförts ett flertal moderna jaktflygplan

med reaktionsaggregat. Flygförvaltningen har nu förutsatt, att anskaffnings-

och konstruktionsverksamheten även i fortsättningen i huvudsak

skulle avse reaktionsdrivna plan. Häremot har departementschefen intet

haft att erinra.

Av det av flygförvaltningen för flygmaterielanskaffning äskade beloppet

hänföra sig 5 000 000 kronor till anskaffning av räddningsflygplan jämte utrustning.

Departementschefen förutsatte, att medelsbehovet för detta ändamål

för nästa budgetår skulle kunna nedbringas med omkring 3 500 000

kronor med hänsyn till den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 2, punkt 3,

föreslagna anskaffningen av ett antal räddningsplan (jfr riksdagens skrivelse

nr 20).

För ombyggnad och modernisering av vissa äldre flygplan har flygförvaltningen

beräknat sammanlagt omkring 6 200 000 kronor. Genom ett med

anlitande av innevarande års anslag verkställt inköp av skolflygplan från

utlandet syntes departementschefen ifrågavarande kostnader kunna nedbringas

med i runt tal 4 500 000 kronor.

Till forskning och försök har av flygförvaltningen beräknats ett belopp

av 9 000 000 kronor. Då det syntes tveksamt, huruvida personal- och materieltillgången

komme att medgiva forsknings- och försöksverksamhet i den av

flygförvaltningen förutsatta omfattningen, har departementschefen räknat med

att medelsförbrukningen kommer att med åtminstone 2 000 000 kronor understiga

det av flygförvaltningen beräknade beloppet.

För anskaffning av snöröjningsmateriel har flygförvaltningen äskat sammanlagt

i runt tal 1 300 000 kronor. Fn viss effektivisering av flygvapnets

snöröjningstjänst syntes departementschefen erforderlig för att flygning vintertid

skulle kunna äga rum utan störningar på grund av snöhinder å flygfälten.

Departementschefen tillstyrkte därför, att medel för ifrågavarande

anskaffning ställdes till förfogande i föreslagen omfattning.

Då kostnaderna för lärlingsutbildning och omskolning av arbetare i huvudsak

sammanhängde med flygmaterielunderhållet, syntes departementschefen

medel för bestridande av de därmed förenade kostnaderna, av flygförvalt
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

93

ningen beräknade under förevarande anslag till sammanlagt 380 000 kronor,

böra anvisas under anslaget Drift och underhåll av flygmateriel m. in.

I övrigt har departementschefen icke funnit något att i huvudsak erinra

mot flygförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande

anslag. Med de av departementschefen angivna jämkningarna skulle medelsbehovet

utgöra (138 360 000—3 500 000—4 500 000—2 000 000—380 000 —)

127 980 000 kronor, eller i avrundat tal 128 000 000 kronor.

I anslagsbeloppet ha, såsom hittills skett, inräknats medel för avlöningar

till ett stort antal tjänstemän vid flygförvaltningen och vissa andra organ

inom flygvapnet. Departementschefen förutsatte, att inom ramen för anslagsbeloppet

skulle kunna bestridas de merkostnader, som föranleddes av den

allmänna löneregleringen för statstjänstemän. Dessa merkostnader hade

överslagsvis uppskattats till omkring 500 000 kronor.

I förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget Anskaffning

av flygmateriel innebär förslaget en anslagshöjning med 16 500000

kronor. Därav belöpa drygt 7 000 000 kronor på den ändrade anslagsuppställningen.

Återstoden av höjningen sammanhänger, framhåller departementschefen,

i huvudsak med att det nya anslaget beräknats på grundval

av nu gällande prisläge, medan innevarande års anslag beräknats på grundval

av prisläget den 1 juli 1941.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot det av flygförvaltningen

för nästa budgetår äskade anslaget å 10 000 000 kronor till täckande

av prisstegringar efter den 1 juli 1941 för den flygmaterielanskaffning, som

ligger inom ramen för 1942 års försvarsbeslut. Departementschefen förutsatte

emellertid härvid, att eventuella ytterligare kostnader av denna art

skulle, i den mån å flygmaterielanslaget inflytande rabattmedel visade sig

otillräckliga, bestridas från ordinarie anslag till anskaffning av flygmateriel.

Utskottet, som i likhet med departementschefen finner det angeläget att

jaktförsvaret förstärkes, har intet att erinra mot den i sådant syfte föreslagna

omorganisationen av vissa flygflottiljer, varigenom — i . den takt som

bestämmes av medelsanvisning och materielleveranser — antalet jaktflottiljer

skulle ökas från sju till tio, medan bombflottiljernas antal skulle nedgå från

sex till fyra och antalet spaningsflottiljer minskas från tre till två.

Då vissa konstruktions- och tillverkningssvårigheter uppstått med avseende

å torpedframställningen, har departementschefen förutsatt, att Blekinge

flygflottilj, som enligt 1942 års försvarsbeslut skall vara organiserad såsom

torpedflottilj, må organiseras såsom bombflottilj i den mån så befinnes

lämpligt. Häremot har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, 128 000 000

kronor, och har intet att erinra mot vad departementschefen i samband

därmed anfört.

Jämväl den äskade medelsanvisningen å 10 000 000 kronor till mötande

av prisstegringar efter den 1 juli 1941 för den flygmaterielanskaffning, som

Utskott^.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ligger inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, har utskottet ansett sig böra

tillstyrka. Utskottet, som under nästa punkt återkommer till denna anslagsfråga,

förutsätter i likhet med departementschefen, att eventuella ytterligare

dylika kostnader skola, i den mån å flygmaterielanslaget inflytande

rabattmedel visa sig otillräckliga, bestridas från ordinarie anslag till anskaffning

av flygmateriel.

Åberopande det anförda får utskottet med avseende å nu förevarande

punkt hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel

m. fn. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

128 000 000 kronor.

101:o) Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning ay flygmateriel. Under hänvisning

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört får utskottet

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 217) hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Frisstegringar å anskaffning

av flygmateriel för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor.

102:o) Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 217—222) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 33 800 000 kronor.

Motsvarande anslag för innevarande budgetår, benämnt Flygvapnet: Drift

och underhåll av flygmateriel, är uppfört med ett belopp av 30 000 000

kronor.

Under detta anslag böra, framhåller departementschefen, anvisas medel

för drift och underhåll av all slags teknisk materiel. De anslag, som enligt

nu gällande grunder avses för dessa kostnader, äro — förutom anslaget

Drift och underhåll av flygmateriel — anslagen Vapen och ammunition

m. m., Motorfordon och motorbåtar, Motorvältar för flygfälten m. m. samt

Snöröjningsmateriel ävensom anslaget Undervisningsmateriel m. m. Vissa

av dessa anslag avses även för andra ändamål. I likhet med vad som gäller

för innevarande budgetår syntes departementschefen driftkostnaderna och

underhållskostnaderna böra upptagas under särskilda poster, varvid förutsattes,

att överföring av medel mellan dessa poster skulle få ske endast efter

Kungl. Maj ds medgivande.

Kostnaderna för drivmedel har departementschefen i enlighet med förslag

av flygförvaltningen och statens sakrevision beräknat till i runt tal 8 500 000

kronor. Därvid ha beräknats för drivmedel till flygplan 7 350 000 kronor,

för drivmedel till motorfordon och motorbåtar 1074 000 kronor, för drivmedel

till motorvältar, traktorer m. m. 30 000 kronor samt för drivmedel till

snöröjningsmateriel 195 000 kronor.

Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för underhåll av flygmateriel

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

95

till 23 784 000 kronor (nu 19 500 000 kronor). I förhållande till medelsanvisningen

för detta budgetår har flygförvaltningén alltså, föreslagit en anslagshöjning

med drygt 4 000 000 kronor. Anledningen härtill är, enligt vad flygförvaltningen

anfört, att vid tiden för försvarsbeslutet tillräcklig erfarenhet

saknades rörande de verkliga kostnaderna för underhåll av den nya flygmateriel,

som enligt försvarsbeslutet skulle tillföras flygvapnet. Den utredning,

som flygförvaltningen numera verkställt på grundval av kostnadsstatistik

från vissa flygflottiljer, syntes departementschefen visa, att en avsevärd

förstärkning av underhållsposten vore erforderlig, och ådagalade även

vikten av att möjligheten att nedbringa dessa växande kostnader oavlåtligt

uppmärksammades. Anslagshöjningen syntes, såvitt avsåge nu ifrågavarande

kostnader, kunna begränsas till 3 000 000 kronor, och departementschefen

beräknade alltså medelsbehovet för underhåll av flygmateriel till 22 500 000

kronor. Vid anslagsberäkningen hade departementschefen beaktat, att underhållskostnaderna

syntes kunna minskas avsevärt med avseende å äldre flygmateriel

genom det vid behandlingen av anslaget Anskaffning av flygmateriel

m. m. omnämnda inköpet av skolflygplan. I det sist angivna beloppet hade

kostnaderna för avlöningar till civil mekanikerpersonal inräknats med i runt

tal 1400 000 kronor. Försvarets civilförvaltning hade i sina beräkningar

rörande medelsbehovet under flygvapnets avlöningsanslag förutsatt, att denna

personal skulle ersättas av civilmilitära tekniker med avlöning från berörda

anslag. Till denna fråga kunde departementschefen icke taga slutlig ställning

förrän i samband med behandlingen av flygvapnets personalstater i

övrigt. Emellertid hade han ansett sig böra preliminärt räkna med att

kostnaderna för avlöningar till ifrågavarande personal komme att bestridas

från avlöningsanslag. Härigenom kunde belastningen å förevarande anslag

beräknas nedgå med nyss angivna belopp, 1400 000 kronor. Såsom vid

behandlingen av anslaget Anskaffning av flygmateriel m. in. anförts syntes

departementschefen under nu ifrågavarande anslag böra beräknas medel för

lärlings- och yrkesutbildning. Mot de av flygförvaltningen härför beräknade

beloppen, tillhopa 380 000 kronor, hade departementschefen icke funnit anledning

till erinran. De av den allmänna löneregleringen för statstjänstemän

föranledda merkostnaderna har departementschefen, såvitt avser förevarande

anslag, preliminärt uppskattat till 400 000 kronor. Till underhåll av flygmateriel

har departementschefen alltså beräknat (22 500 000—1 400 000 +

380 000 + 400 000 =) 21 880 000 kronor.

För underhåll av den tekniska materielen i övrigt har departementschefen

beräknat 3 471000 kronor, därav för underhåll av vapen och ammunition

m. m. 2 329 000 kronor, för underhåll av motorfordon och motorbåtar 687 000

kronor, för underhåll av motorvältar m. m. för flygfälten 75 000 kronor, för

underhåll av snöröjningsmateriel 265 000 kronor samt för underhåll av undervisningsmateriel

av teknisk natur 115 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för underhåll skulle således enligt

departementschefen utgöra (21 880 000 + 3 471000=) i runt tal 25300000

kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Medelsbehovet under anslaget i dess helhet utgör alltså enligt angivna

beräkningar (8 500 000 + 25 300 000 =) 33 800 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen,

får —- under erinran att anslagshöjningen utgör 3 800 000

kronor, varav omkring 1850 000 kronor belöpa på överföring från andra

anslag — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 33 800 000 kronor.

103:o) Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 122, s. 222) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 500000 kronor.

Kostnaderna för flygvapnets drivmedelsförråd m. m. upptagas för innevarande

budgetår med 2 740 000 kronor under anslaget Drift och underhåll

av flygmateriel.

Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för förrådshållning av drivmedel,

såsom frakter, hyror, kvalitetsundersökningar, svinn m. m., till 2 460 000

kronor samt kostnaderna för anskaffning och underhåll av drivmedelsutredning

till 272 000 kronor. Medelsbehovet under anslaget skulle således uppgå

till 2 732 000 kronor.

Departementschefen har, då kostnaderna för vissa utgiftsändamål — särskilt

för svinnförluster — av flygförvaltningen syntes ha beräknats väl högt,

ansett sig kunna föreslå, att anslaget begränsades till 2 500 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000

kronor.

Fastigheter m. m.

104:o) Flygvapnet: Befästningars underhåll m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 124, s. 223), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Befästningars underhåll

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

97

Bidrag och understöd.

105:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 125, s. 223 och 224), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 390 000

kronor.

Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Sjökarteverket.

106:o). Sjökarteverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 126, s. 225—230) att

dels medgiva uppförande på personalförteckningen för sjökarteverket av

en ny befattning för kontorsbiträde i lönegrad A 4,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 740 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 536 000

kronor.

Departementschefen har framhållit, att frågan om organisationen av den

statliga isbrytarverksamheten för närvarande vore föremål för beredning inom

handelsdepartementet. Huruvida vissa med denna verksamhet sammanhängande

uppgifter borde överflyttas till sjökarteverket kunde alltså icke för

närvarande med säkerhet bedömas. Emellertid ansåge sig departementschefen

tills vidare böra räkna med att ett blivande beslut rörande isbrytarverksamheten

icke komme att påverka sjökarteverkets medelsbehov för nästa

budgetår. De av 1946 års riksdag begärda utredningarna rörande sjökarteverkets

arbetsuppgifter i övrigt vore, framhåller departementschefen, av den

omfattningen, att de icke kunde förväntas vara slutförda i så god tid, att

därå grundade förslag kunde föreläggas 1947 års riksdag. Det har synts

departementschefen icke heller vara möjligt att, innan ställning tagits till

övriga här avsedda organisationsfrågor, fatta separat beslut rörande anställnings-

och avlöningsförhållandena för kontrollstation sföreståndarna i Stockholm,

Göteborg och Malmö.

I anledning av den reglererade befordringsgången har å personalförteckningen

föreslagits skola uppföras ytterligare en kontorsbiträdesbefattning i

lönegrad A 4.

Vid sjökarteverket tjänstgöra under mätningssäsongen, 5 ä 6 månader

per år, civila mätningsförrättare och åtnjuta härvid enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser månadsarvoden, varierande mellan omkring 250

kronor under det första anställningsåret samt 630 kronor från och med det

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 4. 695 47 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

fjärde året. Utöver arvodena utgå under sjömätningsexpeditioner s. k. sjömätartillägg

och mässpenningar. För anställning såsom civil mätningsförrättare

kräves avlagd sjökaptensexamen. Departementschefen har funnit en

förhöjning av dessa arvoden befogad och i sådant hänseende förordat, att

arvodet för mätningsförrättare under första mätningsåret fastställdes till

375 kronor för månad, att arvodet för vart och ett av de följande tre mätningsåren

höjdes med 100 kronor för månad samt att arvodet därefter utginge

med oförändrat belopp, 675 kronor. Därvid förutsattes, att dyrtidstillägg icke

komme att utgå å arvodena.

Anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har föreslagits

höjd med 10 000 kronor, varav 2 560 kronor belöpte på avlöning till ett

kontorsbiträde i Ex 4, avsett för redaktionen för tidskriften Underrättelser

för sjöfarande, 600 kronor på ökad ersättning, enligt av Kungl. Maj:t den 16

augusti 1946 meddelat beslut, åt vikarier för kontrollstationsföreståndare,

3190 kronor på övertidsersättningar och avlöning till tillfällig arbetskraft

samt återstoden på vissa automatiska kostnadsökningar. Med hänsyn till att

anslagsposten Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

numera avsåges för bestridande av dylika förmåner även till värnpliktiga

har densamma ansetts böra givas benämningen Särskilda löneförmåner,

och samtidigt uppräknas med 7 200 kronor.

Av den sammanlagda anslagshöjningen, 204 000 kronor, belöpa i runt tal

180 000 kronor på den allmänna löneregleringen.

Utskottet finner skäligt, att arvodena till civila mätningsförrättare undergå

någon förhöjning, och ansluter sig till vad departementschefen härutinnan

föreslagit.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av anslaget och

i samband därmed framställda förslag i övrigt hava icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande på personalförteckningen för sjökarteverket

av en ny befattning för kontorsbiträde i lönegrad

A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

...................................... kronor 392 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kirngl. Maj:t.................... » 23140

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 242 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .......... » 45 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_37 860

Summa kronor 740000;

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 99

c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 740 000 kronor.

107:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 127, s. 230—232), vilket innebär en anslagshöjning med 21 000 kronor,

avseende anslagsposterna till expenser m. m. och publikationstryck, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 260 000 kronor.

108:o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 128, s. 232 och 233) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 540000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 430 000 kronor.

Anslagsökningen belöper till övervägande del å vissa utgifter av engångsnatur.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 540 000 kronor.

109:o) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 233 och 234), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Bidrag till internationella

hydrografiska byrån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

110:o) Sjökarteverket: Engångsanskaffning av vissa radionavigatoriska hjälpmedel.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 130, s. 234—236) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

Förslaget innebär inköp av en s. k. Decca-anläggning jämte en ekoradioanläggning

(radaranläggning), varigenom möjlighet skulle erhållas att dels utöva

erforderlig precisionskontroll av redan verkställda mätningar, dels utföra

nymätningar med sådan exakthet som den moderna tekniken möjliggjorde

och som med hänsyn till sjöfartssäkerheten vore påkallad.

Då ifrågavarande anläggningar synas behövliga för sjömätningsarbetet

vill utskottet tillstyrka, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisas

för anskaffning av desamma. Uppkomna besparingar å för budgetåren

1944/46 anvisade medel för anskaffning av viss utrustning för radiopejling

Utskottet.

Utskottet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

torde såsom förutsatts få utnyttjas för bestridande under nästa budgetår av

uppkommande kostnader för underhåll av de nya anläggningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Engångsanskaffning av

vissa radionavigatoriska hjälpmedel för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Krigsarkivet.

111 :o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

131, s. 237—239) att

dels medgiva uppförande å personalförteckningen för krigsarkivet av 1

krigsarkivarie i lön egrad A 30 i stället för 1 krigsarkivarie i lönegrad A 29,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsarkivet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 132 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 000

kronor.

Departementschefen har föreslagit, att krigsarkivarien uppflyttades från

lönegrad A 29 till lönegrad A 30 samt att den i personalförteckningen uppförda

expeditionsvaktsbefattningen i lönegrad A 6 tillsattes från och med

nästa budgetår mot att expeditionsvaktsbefattningen i A 5 hölles vakant.

I övrigt innebär förslaget icke några andra ändringar än den uppräkning

av anslaget, som betingas av regleringen av befordringsgången och den allmänna

löneregleringen.

I likhet med departementschefen och samtliga i ämnet hörda myndigheter

finner utskottet sig böra tillstyrka, att krigsarkivariebefattningen uppflyttas

från lönegraden A 29 till A 30. Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i

övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande å personalförteckningen för krigsarkivet

av 1 krigsarkivarie i lönegrad A 30 i stället för 1 krigsarkivarie

i lönegrad A 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

...................................... kronor 41 700

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis .................... » 47 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 64 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_9 000

Summa kronor 162 500

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i. 101

Särskilda uppbär dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 30 500

Nettoutgift kronor 132 000

c) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 132 000 kronor.

112:o) Krigsarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 132, s. 239 och 240), vilket innebär en anslagsökning med 8 000

kronor, väsentligen beroende på tillkomsten av krigsarkivets nya ämbetsbyggnad,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsarkivet: Omkostnaden'' för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

113:o) Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. Krigsarkivet: Inredning m. m.

i krigsarkivets nybyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

133 och 134, s. 240 och 241), som beträffande förstnämnda anslag innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag

av 1 900 kronor;

b) till Krigsarkivet: Inredning m. m. i krigsarkivets nybyggnad

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Armémuseum.

114:o) Armémuseum: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

135, s. 241—243), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande

budgetår innebär en höjning med 29 200 kronor, varav 3 000 kronor belöpa

på arvodesförbättring åt en extra assistent och återstoden på den allmänna

löneregleringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................................... kronor 61 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 26 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... >_5 200

Summa kronor 93 000

b) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 93 000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 4.

115:o) Armémuseum: Omkostnader. Armémuseum: Samlingars konservering m. m.

Armémuseum: Engångsanskaffning av skyddsmontrar m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 136—138, s. 244 och 245), som beträffande förstnämnda

båda anslag innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Armémuseum: Omkostnader ett förslagsanslag av 8 000

kronor;

b) till Armémuseum: Samlingars konservering in. in. ett reservationsanslag

av 11100 kronor;

c) till Armémuseum: Engångsanskaffning av skyddsmontrar

m. in. ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt.

116:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 139, s. 245—249) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för försvarets forskningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 564 000

kronor.

Med hänsyn till forskningsanstaltens snabba utveckling, vilket nödvändiggjort

arvodesanställning av ett relativt stort antal befattningshavare med

samma arbetsuppgifter som ankomma på forskningsassistenter, har departementschefen

ansett sig böra föreslå, att från och med nästa budgetår inrättas

8 nya befattningar för forskningsassistenter, därav 4 i Eo 26 och 4

i Eo 24.

Ä personalförteckningen för forskningsanstalten har i anledning av den

reglerade befordringsgången föreslagits skola uppföras 3 kontorsbiträden i A 4.

För närvarande äro under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, beräknade bland annat kostnaderna för

arvoden, motsvarande högst nettoavlöning i C 5, till fyra forskare samt ett

arvode å 7 584 kronor till en bataljonsläkare vid fältläkarkåren, tjänstgörande

såsom assistent vid forskningsanstalten. A sistnämnda arvode utgår fyllnad

med belopp motsvarande bataljonsläkare på aktiv stat i lägsta löneklassen

å ortsgrupp I tillkommande rörligt tillägg och kristillägg, vilken fyllnad bestrides

av vederbörliga till sådana tillägg anvisade medel, d. v. s. i vad

densamma motsvarar rörligt tillägg av den å forskningsanstaltens avlöningsstat

uppförda anslagsposten till dylikt tillägg. Nämnda arvoden hava synts

departementschefen från och med nästa budgetår i stället böra i sin hel
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr d.

103

het beräknas under anslagsposten till avlöningar till övrig ieke-ordinarie

personal, varvid arvodet till den ifrågavarande läkaren föreslagits skola

bestämmas att motsvara nettoavlöningen enligt högsta ortsgrupp i 22 löneklassen,

lönegraden Ca 22.

Med hänsyn till forskningsanstaltens utveckling och angelägenheten av

att öka möjligheterna att på ledande befattningar behålla mera kvalificerade

forskare är utskottet berett tillstyrka, att antalet extra ordinarie befattningar

för forskningsassistenter utökas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Da förslagen

beträffande personalorganisationen i övrigt samt anslagsberäkningarna icke

givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande å personalförteckningen för försvarets

forskningsanstalt av 3 kontorsbiträden i lönegrad A 4, ytterligare

4 forskningsassistenter i lönegrad Eo 26 och 4 forskningsassistenter

i lönegrad Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

................................... kronor 192 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodes
befattning,

förslagsvis .......................... » 9190

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ................................ » 1900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 625 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 44 900

Summa kronor 878 000

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 5 000

Nettoutgift kronor 873 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kronor.

ll7:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majds förslag (punkt 140, s. 249 och 250), vilket innebär en anslagsminskning

med 274 000 kronor, beroende på att enligt den ändrade anslagsuppställningen

kostnaderna för anskaffning och underhåll av apparatur, maskiner,

Utikottct.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr d.

Utskottet.

verktyg och inventarier samt materialier m. m. skola överföras till anslaget

Yiss forskningsverksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 126 000

kronor.

118:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 141, s. 250—252), vilket innebär en anslagshöjning

med 350 000 kronor, beroende i huvudsak på överföring av vissa

kostnader från forskningsanstaltens omkostnadsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 3 850 000 kronor.

Försvarets socialbyrå.

H9:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 142, s. 252—256) att

dels medgiva uppförande å personalförteckningen för försvarets socialbyrå

av eu förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 182 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 104 000

kronor.

Med erinran om att Kungl. Maj:t den 1 november 1946 medgivit, att vid

byrån finge tills vidare intill utgången av juni 1947 finnas anställd en befattningshavare

för handläggning av ärenden å värnpliktshjälpssektionen, mot

åtnjutande härvid av arvode av, i ett för allt, 1 090 kronor för månad samt

vissa förmåner i likhet med befattningshavare i 25 löneklassen, lönegrad

Eo 26, har departementschefen, då behovet av befattningen syntes vara

stadigvarande, föreslagit inrättande av en befattning för förste byråsekreterare

i lönegrad Eo 26.

Förslaget i övrigt innebär utbyte av eu amanuens i Eo 15 mot en assistent

i samma lönegrad samt inrättande av ytterligare befattningar för en assistent

i Eo 15 och ett skrivbiträde i Eo 2.

Då behov synes föreligga av den föreslagna befattningen såsom förste

byråsekreterare i lönegrad Eo 26 vill utskottet tillstyrka, att befattningen

i fråga inrättas. Beträffande socialbyråns personalbehov i övrigt synes detsamma

böra tillgodoses på sätt departementschefen föreslagit.

Utskottet hemställer,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

105

att riksdagen må

a) medgiva uppförande å personalförteckningen för försvarets

socialbyrå av en förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets socialbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslags
-

vis .............................................. kronor 20 900

2. Arvode till pensionerad personal i arvodes
befattning,

förslagsvis ........................ » 9100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 7 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 139 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 10 800

Summa kronor 187 000

Särskilda upp bördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 5 000

Nettoutgift kronor 182 000

c) till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 182 000 kronor.

120:o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 143, s. 256 och 257), vilket innebär eu anslagshöjning med

10 000 kronor, beroende i huvudsak på ökade utgifter för rekryteringsverksamheten,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kronor.

121:o) Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställningsåtgärder. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 144, s. 258 och 259) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 725 000

kronor.

Styrelsen för försvarets socialbyrå har för nästa budgetår beräknat anslaget

till 800 000 kronor, därav 250 000 kronor (nu 200 000 kronor) till avskedspremier,

400 000 kronor (nu 390 000 kronor) till övergångsersättningar

samt övergångsvis utgående avlöningar till manskap, som innehar anställning

å civilanställningsstat, 60 000 kronor (oförändrat belopp) till viss utbildning

i civilanställningssyfte för på aktiv stat kvarstående månskap samt 90 000

kronor (nu 75 000 kronor) till stipendier till visst avgånget manskap vid

yrkesutbildning.

Beträffande anslagsposten till stipendier har styrelsen uttalat, att styrelsen

förutsatte, att stipendiernas maximibelopp komrne att höjas från nuva
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

rande 75 kronor per månad till 90 kronor per månad, enär dylik höjning redan

vidtagits för elever i de överstyrelsen för yrkesutbildning underställda undervisningsanstalterna

(SFS 1946:420).

Departementschefen har godtagit styrelsens anslagsberäkning med den

jämkningen, att anslagsposten till stipendier till visst avgånget manskap vid

yrkesutbildning beräknats till oförändrat belopp. Anslaget har alltså av

departementschefen beräknats till (800 000 —15 000=) 785 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen. Det torde böra få ankomma på Kungl.

Maj:t att inom ramen för det högsta stipendiebelopp, som må utbetalas till

elever i de överstyrelsen för yrkesutbildning underställda undervisningsanstalterna,

meddela beslut rörande maximibeloppet för här ifrågavarande

stipendier.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställninasåtqärder

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 785 000 kronor.

Försvarets läroverk.

122:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 145, s. 259—261) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 695 000 kronor.

Vidare har uti en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion

(I: 71) hemställts, att riksdagen ville höja årsarvodet för bibliotekarien vid

försvarets läroverk (och arméns underofficersskola) från nuvarande 1 000 till

2 000 kronor och vidtaga motsvarande uppräkning av totala anslagssumman

för avlöningar vid läroverket 1947/48, alltså från 695 000 till 696 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 478 000 kronor.

Då läroverkets rektor synts vara i stadigvarande behov av biträde för

fullgörande av sekreterargöromål har departementschefen härför räknat med

ett belopp av 2 000 kronor.

Vidare föreligger förslag om uppfivttning av en vaktmästarbefattning från

lönegrad Eo 6 till Eo 7. N

Departementschefen har med förmälan, att frågan om timlärararvodenas

anpassning till det nya löneläge, som för statstjänstemännen i övrigt uppnås

genom den av 1946 års riksdag beslutade allmänna löneregleringen, vore

föremål för utredning, föreslagit att det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t

att, sedan utredningen avslutats, besluta om timlärararvodenas storlek.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 107

Av anslagshöjningen, 217 000 kronor, belöpa 215 000 kronor på den allmänna

löneregleringen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet om förhöjt årsarvode till

bibliotekarien vid försvarets läroverk synes detsamma vara av natur att böra

i första hand prövas av Kungl. Maj:t. Motionen torde därför icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd. Därest emellertid Kungl. Maj:t efter jämförelser

med övriga motsvarande arvoden eller eljest skulle finna en förhöjning

av förenämnda arvode befogad, torde Kungl. Maj:t böra äga att för

ändamålet överskrida den i läroverkets avlöningsstat uppförda anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen 1:71,

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets läroverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................................ kronor 408 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t...................... » 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ » 245 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis.................... » 39 000

Summa kronor 695 000

b) till Försvarets läroverlc: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 695 000 kronor.

123:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 146, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning med

8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

Garnisonssjukhusen.

124:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 147, s. 262—272) att

dels medgiva uppförande å personalförteckningen för garnisonssjukhusen,

av ytterligare 3 regementsläkare i lönegrad Ca 26, 1 social kurator i löne
-

Utskottet

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 4.

grad A 11 samt 30 översköterskor i lönegrad A 9 i stället för samma antal

sjuksköterskor i lönegrad A 7,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 2 680 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1430 000 kronor.

Med hänsyn till arbetsbelastning och tjänstgöringsförhållanden för läkarpersonalen

vid garnisonssjukhuset i Boden har departementschefen ansett,

att redan med sjukhusets nuvarande omfattning en förstärkning av denna

personal vore ofrånkomlig från och med nästa budgetår. Departementschefen

har därför biträtt framlagt förslag om inrättande av 2 regementsläkarbeställningar

(Ca 26), avsedda för överläkarna vid barn- och öronavdelningarna.

Vidare har departementschefen för nämnda sjukhus beräknat erforderliga

medel för avlöning av 2 förste underläkare i MEx 23 för kirurgiska

avdelningen och 1 underläkare i MEx 22 för röntgenavdelningen.

Då det kliniska laboratoriet vid garnisonssjukhuset i Boden torde kunna

färdigställas under nästa budgetår, tidigast den 1 september 1947, har departementschefen

förordat att för överläkare vid detta laboratorium inrättades

ytterligare 1 regementsläkarbeställning (Ca 26). Denna beställning komme

givetvis icke att tillsättas förrän vid den tidpunkt under budgetåret, då detta

enligt Ivungl. Maj:ts beprövande vore erforderligt.

Läkartjänsterna vid truppförbanden i Boden borde liksom hittills i princip

vara förenade med läkarbefattningar vid garnisonssjukhuset därstädes. Det

har synts departmentschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att taga under

omprövning vilka befattningar vid garnisonssjukhuset som sålunda borde

förenas med truppläkartjänst.

Ehuru det icke synts vara möjligt att redan nu med säkerhet bedöma,

huruvida den av Kungl. Maj:t intill utgången av innevarande budgetår medgivna

förstärkningen av läkarpersonalen vid garnisonssjukhuset i Linköping

med en arvodesanställd underläkare komme att bliva behövlig även under

nästa budgetår, har departementschefen dock ansett sig böra under anslaget

beräkna medel för ändamålet.

Av sjukvårdsförvaltningen framlagt förslag om inrättande vid garnisonssjukhuset

i Boden av en ordinarie befattning för social kurator i A 11 har

departementschefen funnit sig kunna biträda.

Departementschefen, som ansett det skäligt, att de deltidsanställda sjukgymnasterna

vid garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Eksjö och Sollefteå,

vilka för närvarande åtnjöte arvoden av 1 050 kronor för år, från och med

nästa budgetår erhölle förbättrade lönevillkor, har förordat att de inplacerades

såsom extra ordinarie tjänstemän med halvtidstjänstgöring i MEo 9, i vilken

lönegrad de heltidsanställda sjukgymnasterna vid garnisonssjukhuset i Boden

föreslagits skola placeras.

För att bereda patienter under sjukhusvistelsen alltefter sjukdomens art

avpassad sysselsättning har departementschefen, då detta borde ske under

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

109

ledning av härför särskilt utbildad personal, föreslagit anställande av sysselsättningsterapeuter,

en vid garnisonssjukhuset i Boden och en vid karolinska

sjukhusets garnisonsavdelningar. Departementchefen har räknat med

befattningarnas inplacering i 9 lönegraden och därvid framhållit att det i

detta sammanhang icke vore erforderligt att taga ställning till frågan, om

extra ordinarie anställning borde komma i fråga. Med förmälan, att sjukvårdsförvaltningen

framlagt vissa förslag om förstärkning av den extra ordinarie

personalen vid garnisonssjukhuset i Boden, vilken förstärkning betingades

av sjukhusets pågående utbyggnad, har departementschefen, som

funnit det vanskligt att redan nu bedöma i vad mån ifrågavarande personal

av denna anledning borde utökas redan under nästa budgetår, ansett sig

icke nu böra under anslaget beräkna medel för nyanställning vid sjukhuset

av annan extra ordinarie personal än sysselsättningsterapeuten. Skulle det

emellertid visa sig ofrånkomligt med ytterligare förstärkning av personalen

vid sjukhuset, förutsatte departementschefen, att det finge ankomma på

Kungl. Maj:t att för ändamålet medgiva härför erforderligt överskridande

av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Däremot

har departementschefen ansett sig böra beräkna medel för inrättande av

följande nya extra ordinarie befattningar, nämligen vid garnisonssjukhuset i

Linköping 1 skrivbiträde i MEo 2 och vid garnisonssjukhuset i Eksjö 1 baderska

i MYc samt 3 biträden i kök och 1 biträde i städning, samtliga i MYd.

För innevarande budgetår är under anslaget beräknat ett belopp av 25 000

kronor för anställande av tillfällig kontors- och biträdespersonal vid garnisonssjukhusen.

Sjukvårdsförvaltningen har framhållit, att ifrågavarande belopp

vore alltför lågt beräknat med hänsyn till att sjukvårdselever för närvarande

ej kunde anskaffas och att denna arbetskraft i viss utsträckning

måste ersättas med avlönad personal, sjukvårdsbiträden. Enligt sjukvårdsförvaltningen

borde extra sjukvårdsbiträden få anställas till ett antal motsvarande

hälften av antalet vakanta platser för sjukvårdselever. Med tilllämpning

av denna princip förelåge för närvarande behov av 25 extra sjukvårdsbiträden.

Civilförvaltningen har ansett sig böra tillstyrka, att extra

sjukvårdsbiträden finge anställas till föreslaget antal samt beräknat kostnaderna

härför till 50 000 kronor. Departementschefen har i enlighet härmed

för anställande av tillfällig kontors- och biträdespersonal under nästa budgetår

beräknat ett belopp av 75 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till civil liandräckningspersonal har för nästa

budgetår beräknats till 117 000 kronor samtidigt som posten i fråga föreslagits

skola benämnas Avlöningar till viss arbetarpersonal. Förslaget i fråga

innebär eu utökning av antalet handräckningsmän från 9 till 16, varjämte

under anslagsposten skulle beräknas medel för viss enligt kollektivavtal avlönad

eldarpersonal, som för närvarande avlönades från armens anslag till

avlöningar till civil liandräckningspersonal.

Medelsbehovet för arvoden och särskilda ersättningar jämlikt avtal med

landsting m. m. har med hänsyn till den föreslagna utökningen av antalet

läkartjänster beräknats till 130000 kronor (nu 106 800 kronor).

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet
-

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet vid behandlingen av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört har nu föreslagits, att de å personalförteckningen

för garnisonssjukhusen uppförda 30 befattningarna för sjuksköterskor

i A 7 skulle utbytas mot samma antal befattningar för översköterskor

i A 9. Departementschefen har vidare räknat med ett flertal förändringar

beträffande löneställningen för den extra ordinarie personalen vid

garnisonssjukhusen — inberäknat personal som i det föregående föreslagits

skola tillkomma vid garnisonssjukhusen i Linköping och Eksjö — i anslutning

till det av chefen för finansdepartementet i nyssberörda sammanhang

anmälda kommittéförslaget rörande löneställningen för viss statsanställd

sjukvårds- och ekonomipersonal m. m.

Av anslagshöjningen, 1250 000 kronor, belöpa 871000 kronor å reglerad

befordringsgång och den allmänna löneregleringen.

Arbetsbelastningen och tjänstgöringsförhållandena för läkarpersonalen vid

garnisonssjukhuset i Boden synas utskottet motivera, att en förstärkning av

läkarkrafterna därstädes kommer till stånd. Departementschefens förslag

härutinnan anser utskottet sig kunna godtaga. Utskottet finner även fog

föreligga för att medel beräknas för anställande av föreslaget antal underläkare

vid garnisonssjukhusen i Boden och Linköping. Utskottet vill icke

framställa någon erinran mot inrättande av den föreslagna kuratorsbefattningen

liksom ej heller mot anställande av en sysselsättningsterapeut.

Därest den pågående utbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden skulle

giva vid handen, att en ytterligare förstärkning av den icke-ordinarie sjukhuspersonalen

därstädes skulle visa sig ofrånkomlig redan under nästa

budgetår, bör på sätt förutsatts möjlighet föreligga för Kungl. Maj:t att för

ändamålet medgiva härför erforderligt överskridande av anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande löneställningen för sjuksköterskor

vill utskottet erinra, att innevarande års riksdag beslutat, att översköterskor

skola placeras i 8 lönegraden. Utskottet vidtager i överensstämmelse

härmed ändring i personalförteckningen för garnisonssjukhusen. Yidare

hava i den föreslagna avlöningsstaten anslagsposterna till avlöningar till

ordinarie tjänstemän, till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och

till rörligt tillägg minskats med 7 000, 12 000 respektive 1000 kronor.

Anslagets slutsumma bör alltså uppföras med ett till 2 660 000 kronor

nedsatt belopp.

Verkställd granskning av övriga under förevarande punkt framställda förslag

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande å personalförteckningen för gamisonssjukhusen

av ytterligare 3 regementsläkare i lönegrad Ca

26, 1 social kurator i lönegrad A 11 samt 30 öv er skö ter skor i

lönegrad A 8 i stället för samma antal sjuksköterskor i lönegrad

A 7;

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 111

b) godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 363 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,

förslagsvis.................. » 85 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 145 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................................... » 1 853 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis

........................................ » 117 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 140 000

Summa kronor 2 703 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............. kronor 43 000

Nettoutgift kronor 2 660 000

c) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 2 660 000 kronor.

125:o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 148, s. 272 och 273), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 350 000 kronor.

126:o) Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 149, s. 273 och 274) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska

sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1947/48,

dels ock till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 159 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 113 000

kronor.

Departementschefen har föreslagit inrättande vid garnisonsavdelningarna

av en sysselsättningsterapeut i 9 lönegraden.

Med erinran att under innevarande budgetår finge anställas högst 5 extra

läkare i Mex 21 hav departementschefen framhållit, att det icke vore möjligt

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

att nu förutsäga, huruvida behov av denna läkarförstärkning komme att föreligga

även under nästa budgetår. Det har synts departementschefen få ankomma

på Kungl. Maj:t att framdeles närmare pröva denna fråga. Medel

har emellertid ansetts böra beräknas för anställande av dessa läkare under

budgetåret 1947/48.

Av anslagshöjningen, 46 000 kronor, belöpa 42 000 kronor på den allmänna

löneregleringen.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majds förslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets

garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 32 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis........................ » 9 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................................ » 17 100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 97 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 8 200

Summa kronor 164 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 5 000

Nettoutgift kronor 159 000

b) till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

159 000 kronor.

127:o) Garnisonssjukhusen: Anskaffning av inventarier för garnisonssjukhuset i

Boden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 275 och 276),

vilket avser utrustning vid nämnda sjukhus för ett bostadshus för sjuksköterskor,

ett för assistentsköterskor och elever samt ett för biträden, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Anskaffning av

inventarier• för garnisonssjukhuset i Boden för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 109 000 kronor.

128:o) Garnisonssjukhusen: Röntgenutrustning m. m. för garnisonssjukhuset i

Skövde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 276 och 277)

hemställer utskottet,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

113

att riksdagen må till G arnisons sjukhus en: Röntgenutrustning

m. m. för garnisonssjukhuset i Skövde för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Militärapoteket.

129:o) Militärapoteket: Omkostnader. Kungl. Maj.t bär föreslagit riksdagen

(punkt 153, s. 278—283) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Anslagen Militärapoteket: Ömkostnader och Militärapoteket: Anskaffning

av läkemedel m. m. äro för innevarande budgetår uppförda med 42 500

kronor respektive 650 000 kronor. Sistnämnda anslag är fördelat på två

poster, den ena å 610 000 kronor för inköp av läkemedel till försäljning

jämte emballage och distribution och den andra å 40 000 kronor för inköp

av läkemedel motsvarande kassationen.

Med anlitande av förenämnda anslag till anskaffning av läkemedel ombesörjer

militärapoteket inköp av läkemedel i första hand för försvarets behov.

Apoteket tillhandahåller mot ersättning läkemedel åt försvarets truppförband,

garnisonssjukhusen och karolinska sjukhuset samt — huvudsakligen

i omsättningssyfte — åt andra statliga myndigheter och åt enskilda. All utlämning,

således även till försvarets myndigheter, sker i form av försäljning.

De priser som därvid åsättas läkemedlen äro beräknade så att de skola täcka

icke endast anskaffningskostnaderna utan även inkludera ett omkostnadspålägg,

avsett att täcka löner och omkostnader vid militärapoteket. Inkomsterna

av läkemedelsförsäljningen redovisas oavkortade å riksstatens inkomsttitel

för militärapoteket. Dubbelbelastning av fjärde huvudtiteln uppkommer

således, när vederbörliga anslagsmedel — försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag

och under garnisonssjukhusens omkostnadsanslag upptagen post till läkemedel

-— belastas med dels utgifter för läkemedlens anskaffning, vilken tidigare

bekostats av militärapotekets anslag till anskaffning av läkemedel, dels

omkostnader för läkemedlens förvaring, bearbetning och distribution, vilka

kostnader jämväl täckas av militärapotekets avlönings- och omkostnadsanslag.

En fjärde huvudtiteln ovidkommande belastning av anslag, som disponeras

av militärapoteket, uppkommer också för läkemedel, som utlämnas till

karolinska sjukhuset.

Då det synts oegentligt, att en dylik dubbelbelastning skall behöva förekomma,

har departementschefen förordat inrättande av en förrådstitel för försvarets

läkemedelsförråd. Eu sådan förrådsredovisning kan, framhåller departementschefen,

sådana förhållandena nu äro, startas med fyllda förråd, antingen helt i

form av varor eller till en del i form av varor och återstoden såsom kontant behållning,

motsvarande återanskaffningsvärdet av förnödenheter, som utlämnats men

ännu icke återanskaffats. Omsättningen vid förrådet sker genom utlämning mot

för olika avnämare fastställda skilda försäljningspriser. Kontant influtna försäljningsmedel

och förrådstiteln gottskrivna anslagsmedel disponeras för åter
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 4.

695 47 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet
-

anskaffning av förrådsförnödenheter. Då således vid förrådstitelredovisning

vederbörliga för förbrukning av läkemedel avsedda anslagsmedel icke belastas

redan vid läkemedlens anskaffning utan först vid förbrukningen, tillgodoses

syftet med den hittillsvarande anordningen — att rättvisande fördela läkemedelskostnaderna

på olika anslagsmedel — helt av dylik redovisning. Något

behov av särskilda anslagsmedel för militärapotekets läkemedelsanskaffning

synes departementschefen därför icke längre föreligga. Då det icke heller

passar in i systemet för förrådstitelredovisningen att dylika medel anvisas,

har departementschefen ansett sig böra föreslå, att medel för anskatfning

av läkemedel för militärapoteket icke längre anvisas. Det bortfall av inkomster

på riksstatens inkomstsida som blir en följd av denna omläggning

motsvaras alltså helt av begränsning av utgifterna under fjärde huvudtiteln.

Enligt departementschefens mening böra de omkostnadspålägg, som fortfarande

skola uttagas på läkemedel som försäljas från militärapoteket, tillgodoföras

fjärde huvudtiteln och redovisas särskilt såsom uppbördsmedel

under militärapotekets omkostnadsanslag. Då någon beräkning av dessa

kostnader icke nu kan ske, har departementschefen tills vidare icke räknat

med anslagsbegränsning av denna anledning. För ersättningsanskaffning

av kasserade läkemedel har ansetts böra beräknas en särskild utgiftspost

under militärapotekets omkostnadsanslag. Dessa kostnader ha för budgetåret

1947/48 beräknats till 25 000 kronor.

En omläggning av förrådshållningen på antytt sätt förutsätter emellertid,

framhåller departementschefen, för att kravet på oförändrad beredskap skall

vara fyllt, bland annat, att militärapotekets tekniska utrustning förstärkes

och moderniseras. Kostnaderna härför under nästa budgetår hava beräknats

till 26 000 kronor. Då omkostnadsanslaget i övrigt uppskattats till

40 000 kronor, skulle den erforderliga medelsanvisningen uppgå till i runt

tal 90 000 kronor. I kostnadsberäkningarna ingår ett belopp av 10 700

kronor, utgörande avgifter till apotekarpensioneringsfonden för hos militärapoteket

anställda apotekare och farmacie kandidater.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna omläggningen

av bokföringen av läkemedelskostnaderna. Härav följer, att medel icke i

fortsättningen behöva anvisas för anskaffning av läkemedel för militärapoteket.

Utskottet delar departementschefens mening, att de omkostnadspålägg,

som fortfarande skola uttagas på läkemedel, som försäljas från militärapoteket,

böra tillgodoföras fjärde huvudtiteln och redovisas särskilt såsom uppbördsmedel

under militärapotekets omkostnadsanslag.

Då den verkställda beräkningen av nu förevarande anslag icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Militär apoteket: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

115

Försvarets tandvård.

130:o) Försvarets tandvård: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 154, s. 283—287) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

tandvård, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 900000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 610 000

kronor. Med erinran att frågan om reglering i samband med den allmänna

löneregleringen av vissa med dyrtidstillägg och kristillägg förenade arvoden

för närvarande är föremål för prövning har departementschefen framhållit,

att i samband härmed synas nu utgående arvoden till extra tandläkare böra

bli föremål för viss uppräkning, varvid även bör övervägas, om nu utgående

dagarvodesbelopp böra höjas. Departementschefen har förutsatt, att det får

ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet anfört vid behandlingen

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor hava för försvarets tandvård

nu upptagna 26 tandsköterskebefattningar i MEo 2 föreslagits uppflyttade

till MEo 4.

Av anslagshöjningen, 290 000 kronor, belöpa 280 000 kronor på den allmänna

löneregleringen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda

anslagsberäkningen liksom ej heller mot vad departementschefen i samband

därmed anfört, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets tandvård,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................................... kronor 850 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 50 000

Summa kronor 900 000

b) till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

131:o) Försvarets tandvård: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts för(punkt

155, s. 287),, vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försvarets tandvård: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.

Utskottet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Centrala värnpliktsbyrån.

132:o) Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 157, s. 288—291) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

centrala värnpliktsbyrån,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för centrala

värnpliktsbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 427 000 kronor.

Kostnaderna för centrala värnpliktsbyråns verksamhet, för närvarande

redovisade under arméns anslag, föreslås skola från och med nästa budgetår

bestridas från särskilda för byrån avsedda anslag. För ändamålet hava nu

föreslagits två förslagsanslag, étt till avlöningar och ett till omkostnader.

Enligt för innevarande budgetår fastställda personalförteckningar för armén

avses för centrala värnpliktsbyrån följande personal:

Ordinarie tjänstemän: 1 chef i Oa 6 och 1 kapten med arvode i Oa 3.

Pensionerad personal i arvodesbefattning: 6 aktuarier och expeditions
officerare,

varav 2 i Oa 11 och 4 i Oa 10, samt 1 expeditionsunderofficer i

UO 7.

Extra ordinarie tjänstemän: 1 militärpsykolog i MEo 27, 1 aktuarie i MEo

22, 1 konsulent i MEo 22, 1 konsulent i MEo 20, 1 amanuens i MEo 16, 1

amanuens i MEo 15, 1 maskintekniker i MEo 15, 8 kontorsbiträden i MEo 4

och 15 skrivbiträden i MEo 2.

För värnpliktsbyrån äro vidare för innevarande budgetår upptagna dels

å arméns förteckning å arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal

ett arvode å 720 kronor till en detaljchef och dels å arméns förteckning å

vissa andra arvoden och särskilda ersättningar ett belopp av 16 800 kronor

till sakkunniga m. fl. vid personalprövningsdetaljen.

Förutom förenämnda personal må enligt av Kungl. Maj:t den 14 juni

1946 lämnat medgivande under innevarande budgetår vid värnpliktsbyrånfinnas

anställda en verkmästare mot en kontant lön av, i ett för allt, 6 000

kronor för år ävensom högst 33 extra biträden, därav högst 13 i MEx 4 och

övriga i MEx 2.

Departementschefen har ansett motiverat, att kontorspersonalen förstärkes

och har därför för nästa budgetår räknat med tillkomsten av 5 extra ordinarie

kanslibiträdesbefattningar och ökning av antalet extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningar

med 4. Den nuvarande amanuensbefattningen i MEo 15

har ansetts kunna utgå. För anställande av erforderligt antal extra kontorsoch

skrivbiträden har räknats med ett belopp av 45 000 kronor.

För arvoden åt sakkunniga vid värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj

har departementschefen beräknat ett belopp av 20 500 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

117

Kostnaderna för avlöningar till centrala värnpliktsbyråns personal bestridas

för närvarande från arméns avlöningsanslag. Enligt det av utskottet i det

föregående tillstyrkta förslaget till omläggning av fjärde huvudtiteln skola

dessa kostnader för nästa budgetår bestridas från särskilt för byrån avsett

anslag.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att personalorganisationen

vid värnpliktsbyrån är väl omfattande och i behov av översyn. Mot de

nu föreslagna jämkningarna i organisationen har utskottet dock icke något

att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckning för

centrala värnpliktsbyrån uppföra följande ordinarie tjänstemän,

nämligen 1 chef i lönegrad Oa 6 och en kapten med arvode

i lönegrad Oa 3, ävensom följande extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än 21, nämligen 1 militärpsykolog i lönegrad

MEo 27, 1 aktuarie i lönegrad MEo 22 och 1 konsulent likaledes

i lönegrad MEo 22;

b) godkänna följande avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 29 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,

förslagsvis.................. » 91000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.................... » 21200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 316 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 25 800

Summa kronor 483 000

SärsJcilda uppbördsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 56 000

Nettoutgift kronor 427 000

c) till Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 427 000 kronor.

133:o) Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 158, s. 291) och under erinran, att byråns omkostnader för

närvarande bestridas från arméns respektive anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnaden''

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Utskottet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

134:o) Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner m. m. Under erinran,

att motsvarande anslag för innevarande budgetår är under benämningen

Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. uppfört med 95 000

kronor, får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s.

291 och 292) hemställa,

att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

Inskrivningsväsendet.

135:o) Inskrivningskostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt

160, s. 292), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår

innebär en av belastningen föranledd höjning med 200 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Inskrivningskostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

136:o) Inskrivningsrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161,

s. 292), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inskrivningsrådet för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

Vissa övriga gemensamma ändamål.

137:o) Vissa specialundersökningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 162, s. 293 och 294) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kronor.

Enligt den föreslagna omläggningen av fjärde huvudtiteln skola under

detta anslag redovisas de kostnader, som enligt gällande riksstat bestridas

från följande förslagsanslag, nämligen:

Medicinska specialundersökningar m. m....................... kronor 88 000

Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga m. m..... » 25 000

Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl............... » 180 000

Militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga .......... » 75 000

Det sammanlagda medelsbehovet under det nya anslaget har beräknats

till (79 000 + 7 000 + 180 000 + 50 000=) i avrundat tal 315 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Vissa specialundersökningar m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

119

138:o) Personalvårdsverksamhet. Försvarsupplysning. Fritidsundervisning. I en«

lighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 163—165, s. 294 ock 295), vilka

i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära beträffande

förstnämnda ock sistnämnda anslag oförändrad medelsanvisning samt

beträffande anslaget till Försvarsupplysning en höjning med 9 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Personalvårdsverksamhet ett reservationsanslag av 85 000

kronor;

b) till Försvarsupplysning ett reservationsanslag av 124000

kronor;

c) till Fritidsundervisning ett reservationsanslag av 185 000

kronor.

’ 139:o) Försvarsfilm. Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 166, s.

296 och 297) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 165 000

kronor.

Departementschefen har framhållit, att sedan den föreliggande anslagsfrågan

senast behandlats, en mer ingående kännedom vunnits rörande de

erfarenheter av filmundervisning, som under det senaste världskriget gjorts

i de krigförande länderna, främst i Förenta staterna. Dessa erfarenheter

utvisade, att den militära utbildningen härigenom kunde högst avsevärt

effektiviseras och att metoden ledde till betydande tidsvinster. Starka skäl

talade därför för att detta undervisningsmedel borde komma till användning

i större omfattning och mera rationellt än hittills. Härvid syntes värdet

av ljudfilmsundervisning särskilt böra beaktas. Kostnaderna för framställning

av sådan film vore avsevärt högre än motsvarande kostnader för stumfilm.

Med hänsyn främst härtill och till den prisstegring, som ägt rum

sedan år 1944, då sakkunniga för utredning av filmverksamheten inom försvaret

framlade sitt förslag rörande denna verksamhet, innebärande att filmer

skulle inspelas till en årlig kostnad av 175 000 kronor, har departementschefen

ansett sig nu böra förorda en höjning av anslaget till 400 000 kronor.

Häri inginge ett belopp av 35 000 kronor, som avsetts för inköp av en

kamerautrustning för 16 mm ljudfilm (smalfilm), med vars hjälp avsevärda

kostnadsbesparingar beräknades kunna vinnas. Det syntes departementschefen

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande besluta

rörande den föreslagna anskaffningen.

Med hänsyn till filmens alltmera växande betydelse såsom undervisningsmedel

vid den militära utbildningen torde det bliva nödvändigt att räkna

med avsevärt ökade kostnader härför. Utskottet vill därför icke framställa

Utskottet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet
-

någon erinran mot den nn föreslagna anslagshöjningen och tillstyrker att

medelsanvisningen för ändamålet bestämmes för nästa budgetår till 400 000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarsfilm för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

140:o) Publikations- och blankettryck. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 167, s. 297—299) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 1 025 000 kronor.

Enligt den föreslagna omläggningen av fjärde huvudtiteln skola för försvaret

gemensamma kostnader för publikations- och blankettryck ävensom

försvarsgrenarnas övriga kostnader för samma ändamål sammanföras till ett

gemensamt anslag. Kostnaderna för publikationstryck bestridas för närvarande

från försvarsgrenarnas anslag till publikationstryck, medan kost-''

naderna för blankettryck i huvudsak utgå dels från försvarsgrenarnas expensanslag

och dels från vissa under försvarets civilförvaltnings och försvarets

sjukvårdsförvaltnings omkostnadsanslag uppförda delposter.

Departementschefen har framhållit, att vinsten å kaserntryckeriets i Karlskrona

rörelse för budgetåret 1945/46 utgjorde omkring 37 000 kronor. Kungl.

Maj:t hade med beaktande härav och i avvaktan på beslut om den framtida

organisationen av statens reproduktionsanstalt genom beslut den 14 juni och

den 15 november 1946 medgivit, att tryckeriet finge fortsättningsvis drivas

intill utgången av budgetåret 1947/48, varvid tillika föreskrivits, att vinsten

å rörelsen finge helt tillgodoföras manskapskassan. Det har synts departementschefen

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning i

ämnet fatta beslut rörande verksamheten vid tryckeriet efter utgången av

sistnämnda budgetår.

Det torde såsom förutsatts få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare

utredning i ämnet fatta beslut rörande verksamheten vid kaserntryckeriet

i Karlskrona efter utgången av budgetåret 1947/48.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda

beräkningen av förevarande anslag, utgår liksom departementschefen från

att det pågående rationaliserings- och organisationsarbetet inom försvaret

skall leda till en minskning av de avsevärda kostnader, som belöpa på försvarets

publikations- och blankettryck.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Publikations- och blankettryck för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 025 000 kronor.

14h:o) Lottaorganisationen. Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt

168, s. 299 och 300) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

I

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

121

Enligt den föreslagna omläggningen av fjärde huvudtiteln skall statsbidraget

till riksförbundet Sveriges lottakårer, vilket hittills beräknats under

anslaget Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete, utbrytas ur detta

anslag och i stället anvisas såsom särskilt anslag.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med oförändrat statsbidrag,

75 000 kronor.

Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola emellertid under anslaget

till lottaorganisationen även beräknas kostnaderna för de naturaförmåner,

som för närvarande vederlagsfritt tillhandahållas organisationen. Dessa kostnader

hava uppskattas till 66 000 kronor, därav för lokaler och inkvartering

11000 kronor, för förplägnad 45 000 kronor och för järnvägstransporter

10000 kronor.

Det sammanlagda statsbidraget till lottaorganisationen skulle alltså för

nästa budgetår utgöra (75 000 + 66 000—) i runt tal 140 000 kronor.

Den verkställda beräkningen av anslaget har icke givit utskottet anledning

till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lottaorganisationen för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

$

Diverse.

142:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 170 och 171, s. 302) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 514 000 kronor.

143:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk. I enlighet

med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 172, s. 302 och 303), vilket i förhållande

till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en av belastningen

föranledd minskning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande av beredskapskostnader vid

försvarets fabriksverk för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

144:o) Ersättning för automobilskatt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 173, s. 303), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Ersättning för automobilskatt för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1000 000 kronor.

145:o) Ersättning för rustning och rotering. I enligliet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 174, s. 303), vilket innebär en med 20 000 kronor minskad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för rustning och rotering

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 40 000

kronor.

146:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175,

s. 303 och 304), vilket innebär en höjning med 35 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

147:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 176, s. 304 och 305), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

350 000 kronor.

148:o) Planering av allmänna arbeten. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 305)

hemställa,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

149:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl. Haj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 178, s. 305—307) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Under sjätte huvudtiteln finnes uppfört ett reservationsanslag till utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m.m. Anslaget står tillKungl.Maj:ts

disposition och är avsett för täckande av kostnader för sådana genom byggnadsstyrelsens

försorg verkställda utredningar eller andra förberedande åtgärder —

såsom upprättande av ritningsförslag och entreprenadhandlingar till byggnadsföretag

samt uppgörande av stadsplaneförslag — vilka icke skola bekostas av styrelsens

avlöningsanslag eller särskilt anvisade medel. Därest byggnadsanslag beviljas

till företag, för vilket förberedande åtgärder vidtagits med anlitande

av anslaget, skall till anslaget återföras vad som av detsamma utgivits för

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

123

ändamålet. Anslaget är således i princip avsett såsom ett förskottsanslag.

Det må dock ankomma på Kungl. Maj:t att besluta, huruvida från anslaget

bestridda kostnader för utredningar, som icke inom tio år resulterat i byggnadsarbeten,

skola slutligt stanna å anslaget.

Ett anslag av samma konstruktion har synts departementschefen böra

anvisas även för försvarets del. Beträffande anslagets användning hava ansetts

böra gälla i huvudsak samma grunder som i fråga om det under sjätte

huvudtiteln uppförda anslaget. Från det nya anslaget hava synts böra bestridas

även de kostnader, som för närvarande utgå av anslaget Utredningar

rörande markförvärv m. m.

För bestridande av kostnader för utredningar rörande sådana tillämnade

byggnadsföretag, som icke sedermera komma till utförande eller som givas

annan omfattning än ursprungligen avsetts, stå några särskilda medel icke

till förfogande under fjärde huvudtiteln. Kostnaderna härför hava, då respektive

avlöningsanslag icke ansetts böra lämna tillgång till täckning av

desamma, slagits ut på samtliga nybyggnadsanslag även till den del utredningen

icke resulterat i byggnadsföretag. Då såsom i ärendet uppgivits ett

dylikt förfaringssätt icke är riktigt, torde ett särskilt anslag böra anvisas

för bestridande av dylika kostnader. Utskottet har därför icke något att

erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

I50:o) Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m. m.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 179, s. 307 och 308) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

325 000 kronor.

Förslaget innebär, att ett gemensamt anslag anvisas för bestridande av

såväl de kostnader, vilka för innevarande budgetår gäldas från det å tilläggsstat

anvisade anslaget till Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m., som de kostnader, vilka för närvarande gäldas från

anslaget Reglering av skador i följd av trafik med försvarets motorfordon.

Det sammanlagda medelsbehovet har beräknats till (200 000 + 125 000=)

325000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att för här ifrågavarande ändamål

anvisas ett gemensamt anslag av förslagsanslags natur liksom ej heller mot

beräkningen av det nya anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa ersättningar i anledning av skador

vid militär verksamhet m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 325 000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 4.

151:o) Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (pnnkt 180, s. 308), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar för inskränkning ar

i förfoganderätten till fast egendom för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

152:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena

under 1914—1919 års världskrig. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 181, s. 309), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för skada tillföljd av olycksfall,

som förorsakats av krig sförhållandena under 1914—1919 års

världskrig, för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

35 000 kronor.

153:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 309—311),

vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 10 500 000 kronor.

154:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184,

s. 311 och 312), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

155:o) Bidrag till anordnande av internationell rödakorskonferens. Kungl. Maj.t

har föreslagit riksdagen (punkt 185, s. 312 och 313) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

Enligt internationella röda korsets stadgar skola i regel vart fjärde år

världskonferenser hållas för förhandlingar dels om ändringar i befintliga och

skapandet av nya mellanfolkliga konventioner för krigens humanisering,

dels om röda korsets arbete i övrigt under krig och fred. Vid den senaste

konferensen — i London 1938 — beslöts, att nästa världskonferens skulle

hållas i Stockholm 1942. På grund av kriget har emellertid denna konferens

måst uppskjutas. Vid en i juli och augusti 1946 avhållen förberedande

internationell rödakorskonferens i Geneve föreslogs, att den från 1942 uppskjutna

konferensen skulle äga rum i Stockholm i augusti 1948.

Då ändamålet med här avsedda rödakorskonferenser huvudsakligen är

att söka åstadkomma mellanfolkliga lagar och överenskommelser i alla

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

125

länders ocli i humanitetens intresse, hava respektive regeringar i de länder,

där konferenser tidigare avhållits, understött desamma genom ekonomiska

bidrag.

Överstyrelsen för Svenska röda korset har begärt ett belopp av 100 000

kronor för bestridande av utgifterna för anordnandet av konferensen —

såsom kostnader för sekretariaten, för trycksaker, för »reception» m. m.,

vilka kostnader överstyrelsen ansett sig icke kunna bestrida av egna medel.

Utskottet har icke något att erinra mot att staten i föreslagen omfattning

bidrager till bestridande av omkostnaderna för anordnande av den planerade

internationella rödakorskonferensen i Stockholm,

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av internationell

röd ako rslconferen s för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

156 :o) Utskottet, som denna dag avgiver särskilt utlåtande beträffande

punlden 56: Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond,

punkten 94: Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens delfond

och punlden 123: Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond, kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punlden

4: Försvarets civilförvaltning: Avlöningar,

punkten 14: Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. Arméns fortifikationsförvaltning:

Omkostnader,

punkten 18: Marinförvaltningen: Avlöningar. Marinförvaltningen: Omkostnader.

Flygförvaltningen: Avlöningar. Flygförvaltningen: Omkostnader,

punkten 24: Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.,

punkten 29: Armén: Ekiperingsersättningar,

punkten 30: Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal,

punkten 69: Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.,

punkten 74: Marinen: Ekiperingsersättningar,

punkten 75: Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal,

punkten 99: Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.,

punkten 103: Flygvapnet: Ekiperingsersättningar,

punkten 104: Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal,

punkten 152: Militärapoteket: Avlöningar,

punkten 156: Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar. Försvarets

bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader,

punlden 169: Avveckling av beredskapen m. in.,

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 4.

punkten 183: Omskolning av i militärtjänst skadade, och

punkten 186: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 22 april 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Bergvall, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,

Gillström, von Heland och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson

i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Bergström, Rubbestad, Hall, Lindholm,

Åkerström, Holmström och Persson i Svensköp,

dock att

vid behandlingen av punkterna 76—156 deltagit herr Thapper i stället för

herr Bergström.

Reservationer:

1) vid punkten 8 (Krigsmaterielverket: Avlöningar) av herrar Oscar Olsson,

Pauli, Gränebo, Larsson, Gillström, Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson

i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Bergström och Lindholm, vilka

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»De av Kungl. Maj:t framlagda förslagen om nyinrättande av vissa befattningar

vid krigsmaterielverket innebära, såsom departementschefen framhållit,

i stort sett icke en utökning av personalorganisationen men väl en reglering

av anställningsförhållandena för en del av den personal, som hittills

varit anställd mot arvode från sakanslag eller på annat motsvarande sätt. Vid

angivna förhållande anser utskottet, att, i avbidan på den framtida omprövningen

av frågan om verkets uppgifter och organisation, förslagen i fråga böra

kunna godtagas. Även anslagsberäkningen tillstyrkes.

Utskottet bär icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t jämväl för nästa

budgetår bemyndigas att för tillgodoseende av krigsmaterielverkets behov av

extra arbetskraft för tillfälliga arbetsuppgifter överskrida anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att å personalförteckningen för krigsmaterielverket

uppföras 8 befattningar för kontorsbiträde i lönegrad A 4

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

127

samt ytterligare 2 befattningar för byråingenjör, den ena i lönegrad

Eo 26 och den andra i lönegrad Eo 24;

b) fastställa följande avlöningsstat för krigsmateri elverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 102 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................ » 92 600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 1 780 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_117 900

Summa kronor 2 109 500

Särskilda -itp p b ö rdsm ed el:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 59 500

Nettoutgift kronor 2 050 000;

c) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kronor»;

2) vid punkten 36 (Armén: Beklädnad m. m.)

dels av herrar Bergvall, Hall, Åkerström och Persson i Svensköp, vilka ansett,

att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till att såsom överbefälhavaren framhållit tillgången å beklädnad

vid armén är riklig och att behov av nyanskaffning av viktigare persedelslag

icke torde föreligga anser utskottet, att medel nu böra anvisas endast

i den utsträckning, som erfordras för persedlarnas vård och underhåll.

J enlighet härmed torde det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade

anslaget kunna reduceras till 4 000 000 kronor. Utskottet föreslår därför, att

ett anslag av sistnämnda storléksordning nu beviljas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor»;

dels ock av herrar Karl Andersson och Gustaf Karlsson;

3) vid punkten 76 (Marinen: Far tygsbyggnader)

dels av herrar Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsso?i, llall, Åkerström,

Thapper och Persson i Svensköp, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 4.

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen förordat

nybyggnad av två jagare i landskapsklassen och två mindre torpedbåtar.

Emellertid har departementschefen med hänsyn till bristen på material och

arbetskraft icke för nästa budgetår beräknat några medel för nybyggnad av

dessa jagare men däremot 1 000 000 kronor för konstruktionsritningar och

vissa andra undersökningar.

Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattningen, att nybyggnad

av större fartygsenheter icke bör igångsättas i nuvarande läge. Två

mindre torpedbåtar böra dock kunna byggas under nästa budgetår. Nybyggnaden

av de två jagarna anser sig utskottet däremot icke böra tillstyrka, särskilt

med hänsyn till att riksdagen under år 1948 torde få taga ställning till

åtminstone huvudlinjerna för den försvarsorganisation, med vilken 1945 års

försvarskommitté för närvarande arbetar. Av den ståndpunkt utskottet sålunda

intagit följer, att konstruktionsarbetet och vissa andra undersökningar

beträffande jagarna icke böra igångsättas.

Mot det av Kungl. Maj:t till fartygsbyggnader äskade beloppet av 20 000 000

kronor har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 87

samt med bifall till motionerna I: 20 och II: 33 besluta, att nybyggnad

av fartyg för marinen skall äga rum enligt de riktlinjer,

som av utskottet ovan angivits;

b) till 31 armén --- 20 000 000 kronor»;

dels ock av herr von Heland.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:4 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947i48 und s. 1 i texten