Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1947-04-22 · 128 sidor, varav 127 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 127 av 128 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947148 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1947148 under
fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(l:a avd.)
l:o) Ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 1, s. 8—11 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 januari 1947) föreslagit
riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att i sådana fall, som i berörda statsrådsprotokoll
angivits, under förutsättning av motsvarande besparing å annat
anslag medgiva överskridande av utav riksdagen maximerade anslag under
riksstatens fjärde huvudtitel.
Departementschefen har framhållit, att den år 1941 genomförda uppställningen
av fjärde huvudtiteln genom de avsevärda förändringar, som
sedan dess ägt rum inom försvaret, blivit i vissa avseenden föråldrad, och
frågan om en ändrad anslagsuppställning hade därför ånyo aktualiserats.
Några mera genomgripande förändringar hade emellertid icke ansetts böra
vidtagas före utgången av femårsperioden 1942/47, enär därigenom möjligheterna
till kontroll av belastningen å 1942 års försvarsbesluts kostnadsram
skulle ha försvårats. Då femårsperioden utlöpte med innevarande
budgetår, har tiden nu synts departementschefen vara inne att upptaga
denna fråga till behandling.
Departementschefen har därvid anfört, att försvarets civilförvaltning den
8 mars 1946 avgivit förslag angående anslags- och statuppställningar under riksstatens
fjärde huvudtitel. Övey civilförvaltningens utlåtande hade chefen för försvarsstaben,
chefen för armén och chefen för marinen samt statskontoret och
riksräkenskapsverket avgivit yttranden, varjämte vederbörande anslagsäskande
myndigheter avgivit utlåtanden i ärendet i samband med anslagsäskanden
för budgetåret 1947/48. De i ärendet hörda myndigheterna hade samtliga förklarat
sig i princip godtaga försvarets civilförvaltnings förslag i ämnet. Be
Bihanq
till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 4.
695 47
2
Statsutskottets utlåtande nr 4.
träffande den närmare innebörden av civilförvaltningens förslag samt myndigheternas
däröver avgivna yttranden hänvisas till handlingarna i ärendet.
Departementschefen, som ansett sig kunna i stort sett biträda civilförvaltningens
förslag, har under de olika samlingsrubrikerna m. m. under fjärde
huvudtiteln lämnat en redogörelse för de förändringar med avseende å fjärde
huvudtitelns uppställning, som han på grundval av civilförvaltningens förslag
ansett sig böra förorda. Departementschefen har därför i detta sammanhang
begränsat sig till att anföra vissa allmänna synpunkter på hithörande
frågor.
Departementschefen har anfört, att han i likhet med civilförvaltningen
ansett önskvärt, att uppställningen av fjärde huvudtiteln baserades på de
principer som tillämpades beträffande utformningen av övriga huvudtitlar.
Inom fjärde huvudtiteln hade vidare eftersträvats enhetlighet såväl mellan
de centrala förvaltningsmyndigheternas och försvarsgrenarnas anslag som
mellan de tre försvarsgrenarnas anslag inbördes. Hänsyn hade dock tagits
till de speciella förhållanden, som förelåge beträffande vissa av de med
anslagen avsedda utgiftsändamålen, varjämte intresset att främja en klok
hushållning med anslagsmedlen särskilt beaktats. I anslutning till ett uttalande
av överbefälhavaren hade civilförvaltningen understrukit vikten av
att, även om klara gränser borde fastställas mellan olika anslag, försvarsutgifterna
ej på förhand bundes vid en så långt gående detalj uppdelning,
att medlen icke kunde användas på ändamålseniigaste sätt. Med biträdande
av dessa synpunkter har departementschefen vid prövningen av civilförvaltningens
förslag ansett sig kunna beträffande vissa anslag förorda mera genomgripande
förändringar än som av ämbetsverket föreslagits.
Vid förslagets bearbetning inom försvarsdepartementet hade, framhåller
departementschefen, siktats till att med de särskilda försvarsgrenarnas verksamhet
omedelbart sammanhängande utgifter såvitt möjligt skulle bestridas
från försvarsgrenarnas anslag. Vissa omflyttningar mellan de olika huvudavdelningarna
inom huvudtiteln liade härvid befunnits lämpligen böra äga
rum. Den mest väsentliga vore, att anslagen till ersättningar till försvarets
fastighetsfond — med beräknade belopp om tillhopa omkring 38 miljoner
kronor — överförts från avdelning E. Diverse till avdelning C. Försvarskrafterna,
där de upptagits bland respektive försvarsgrenars anslag. A andra
sidan hade av praktiska skäl försvarsgrenarnas utgifter för publikations- och
blankettryck, vilka för närvarande till väsentlig del bestredes från särskilda
för respektive försvarsgrenar anvisade anslag, förutsatts skola sammanföras
till ett gemensamt anslag under avdelning D. Vissa för försvaret gemensamma
ändamål. Under samma avdelning hade föreslagits nya anslag till
centrala värnpliktsbyråns verksamhet. Kostnaderna härför bestredes för närvarande
från arméns anslag.
I samband med omläggningen av anslagssystemet hade i flera fall föreslagits
förenklade anslagsbenämningar.
Vid utgången av innevarande budgetår föreliggande reservationer å anslag,
som genom den ändrade anslagsuppställningen bortfölle ur riksstaten, hade,
Statsutskottets utlåtande nr 4. 3
om ej särskilda omständigheter till annat föranledde, föreslagits skola överföras
till motsvarande nja anslag.
Den ändrade anslagsuppställningen medförde, framhåller departementschefen,
att en viss osäkerhet måste vidlåda anslagsberäkningarna. Storleken
av de kostnader, som överfördes mellan olika anslag, kunde nämligen i vissa
fall icke exakt beräknas, enär särskild statistik eller bokföring av desamma
i allmänhet saknades. Därest av riksdagen maximerade anslag av denna anledning
bleve för lågt beräknade, kunde självfallet olägenheter uppkomma
för de berörda verksamhetsgrenarna. I enlighet med förslag av civilförvaltningen
hade därför riksdagens bemyndigande ansetts böra utverkas att
i dylika fall medgiva anslagets överskridande, i den mån motsvarande belopp
inbesparades å annat anslag, som berördes av den ändrade anslagsuppställningen.
Frågan om ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln har varit föremål för
riksdagens prövning senast åren 1941 och 1945. Vid sistnämnda års riksdag
godkändes vissa allmänna principer rörande anslagsuppställningen, därvid
målsättningen var att söka åstadkomma enhetlighet i fråga om uppställningen
mellan fjärde huvudtiteln och övriga huvudtitlar, mellan de centrala förvaltningsmyndigheterna
och försvarsgrenarna samt mellan de tre försvarsgrenarna
inbördes. Det nu föreliggande förslaget, för vars närmare detaljer redogörelse
lämnas under de olika samlingsrubrikerna, bygger på dessa grundsatser.
Utskottet har vid sin granskning av den föreslagna detaljutformningen av
anslag och stater icke funnit anledning till någon principiell erinran. Genom
att redovisningen av försvarsutgifterna renodlats och systematiserats på sätt
som skett, ernås en mera överskådlig bild av desamma än vad hittills varit
möjligt. En klar gränsdragning mellan olika anslag och anslagsposter är även
ur effektiv kontrollsynpunkt synnerligen önskvärd. Departementschefen har
emellertid därvid även beaktat angelägenheten av att icke genom en alltför
långt gående detaljuppdelning binda försvarsutgifterna till förfång för dessas
ändamålsenliga användande.
Såsom departementschefen framhållit medför den ändrade anslagsuppställningen
viss osäkerhet i anslagsberäkningen, då storleken av de kostnader,
som överföras mellan olika anslag, i brist på statistik eller bokföring av desamma
icke kunna exakt beräknas. I de fall av riksdagen maximerade anslag
av denna anledning blivit för lågt beräknade synes på sätt departementschefen
föreslagit Kungl. Maj:t böra äga medgiva anslagets överskridande, i den
mån motsvarande belopp inbesparas å annat anslag, som beröres av den ändrade
anslagsuppställningen. Utskottet tillstyrker alltså, att riksdagen lämnar
Kungl. Maj:t bemyndigande härtill.
Utskottet vill slutligen framhålla, att det icke varit möjligt för utskottet
att bedöma den föreslagna ändrade anslagsuppställningen i alla dess detaljer.
Sedan det nya systemet prövats i praktiken och närmare erfarenhet vunnits
rörande detsamma, torde måhända jämkningar i ett eller annat avseende
kunna komma att påkallas. (
Utskottet
4
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i sådana fall som i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1947 angivits
under förutsättning av motsvarande besparing å annat anslag
medgiva överskridande av utav riksdagen maximerade anslag
under riksstatens fjärde huvudtitel;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet i
det föregående anfört i fråga om ändrad uppställning av riksstatens
fjärde huvudtitel.
Försvarsdepartementet.
2:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 12—14) att
dels medgiva uppförande å försvarsdepartementets personalförteckning av
ytterligare en befattning för förste kanslisekreterare i lönegrad A 26 och en
befattning för andre kanslisekreterare i lönegrad A 21 samt uteslutande av
en förste expeditionsvaktsbefattning på övergångsstat i lönegrad A 7,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 640 000 kronor.
Enligt förslaget om ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln skulle
i avlöningsstaterna för försvarsdepartementet och de centrala förvaltningsmyndigheterna
samt för de institutioner, som upptoges under avdelning
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål, ur anslagsposterna Arvoden
och övriga ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, i förekommande fall
utbrytas och till en särskild anslagspost hänföras kostnaderna för arvoden
till pensionerad personal i arvodesbefattningar. Härigenom vunnes
likformighet med de för försvarsstabens och försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag fastställda avlöningsstaterna. Utgifterna under den nya anslagsposten
till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar skulle
regleras genom att Kungl. Maj:t fastställer antalet arvodesbefattningar på
grimdval av för riksdagen framlagda kostnadsberäkningar. Posten skulle
med hänsyn till att arvodena bestämts till belopp, motsvarande nettolönen
i viss löneklass, betecknas förslagsvis.
Anslagsposterna Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, skulle principiellt vara obetecknade. Med hänsyn till de anordningar
som träffats med avseende å det militära arvodesväsendet (jfr propositionen
1945:170) borde dock ifrågavarande anslagsposter för försvarsdepartementet
och samtliga centrala förvaltningar utom civilförvaltningen, åtminstone tills
vidare, betecknas förslagsvis. Härvid fingfe dock förutsättas, framhåller de
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
5
partementschefen, att överskridande av posterna finge ske endast för att
bestrida kostnaderna för arvoden, som övergångsvis utginge i enlighet med
därom meddelade bestämmelser, samt för att möjliggöra för Kungl. Maj:t
att inom ramen för av riksdagen prövat antal arvoden överflytta stabs- och
förvaltningsarvoden från en myndighet till en annan.
Emellertid kunde även av annan anledning sistnämnda anslagsposter icke
nu exakt beräknas. Vissa inom försvaret utgående arvoden vore för närvar
rande förenade med dyrtidstillägg och kristillägg. Avsikten vore att dylika
arvoden skulle regleras i samband med den allmänna löneregleringen. Denna
fråga vore för närvarande föremål för prövning. Därest det i något fall skulle
visa sig att arvode fortfarande borde vara förenat med rörliga tilläggsförmåner,
borde, framhåller departementschefen, dessa förmåner, såsom chefen för
finansdepartementet anfört vid behandlingen av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, bestridas av de medel, från vilka arvodet utginge. Vederbörliga
arvodesposter syntes departementschefen få överskridas jämväl för
bestridande av dylika tilläggsförmåner.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 485 000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att de erfarenheter som vunnits sedan
försvarsdepartementet senast förstärktes, visade, att personalorganisationen
fortfarande vore i viss mån underbemannad såvitt avsåge befattningshavare
med högre kvalifikationer. Med anledning härav har föreslagits inrättande
av ytterligare befattningar för en förste kanslisekreterare i lönegrad Eo 26
och en andre kanslisekreterare i lönegrad A 21, varjämte en extra ordinarie
förste kanslisekreterare skulle uppföras på ordinarie stat. Härigenom har
en reduktion ansetts kunna ske av de till avlöningar till icke-ordinarie personal
beräknade medlen, motsvarande lönen till en amanuens.
Eu för närvarande å personalförteckningen uppförd förste expeditionsvaktsbefattning
på övergångsstat i A 7 har ansetts böra indragas från och med
nästa budgetår. Därest det emellertid skulle visa sig erforderligt att alltjämt
taga i anspråk innehavaren av befattningen, vilken efter uppnådd pensionsålder
medgivits kvarstå i tjänst intill den 1 juli 1947, har anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal föreslagits skola få tagas i anspråk
för beredande åt denne av skäligt arvode utöver pensionen.
I övrigt innebär förslaget icke några andra förändringar än den uppräkning
av anslaget, som betingas av den allmänna löneregleringen och den reglerade
befordringsgången.
Försvarsdepartementets behov av ytterligare befattningshavare synes böra
tillgodoses i angiven omfattning. Utskottet tillstyrker därför de föreslagna
förändringarna i departementets personalorganisation och har icke något att
erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
Utikotte
6
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må
a) medgiva uppförande å försvarsdepartementets personalförteckning
av ytterligare en befattning för förste kanslisekreterare
i lönegrad A 26 och en befattning för andre kanslisekreterare
i lönegrad A 21 samt uteslutande av en förste expeditionsvaktsbefattning
på övergångsstat i lönegrad A 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöning till departementschefen ............ kronor 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... » 314 000
3. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis........................ » 232 000
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 2 940
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 160000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 43 460
Summa kronor 780 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 140 000
Nettoutgift kronor 640 000
c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 640 000 kronor.
3:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 3, s. 14), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en av belastningen å anslaget föranledd höjning med 25 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000
kronor.
Centrala förvaltningsmyndigheter.
Försvarets civilförvaltning.
4:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 5, s. 15—17), enligt vilket kostnaderna för det för försvaret
gemensamma blankettrycket, 100 000 kronor, skola utbrytas ur anslaget, får
Statsutskottets utlåtande nr 4. 7
utskottet under erinran, att motsvarande anslag för innevarande budgetår är
uppfört med 450 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 440 000
kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning.
5:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 6, s. 17—19) att
dels medgiva, att å personalförteckningen för försvarets sjukvårdsförvaltning
uppföres ytterligare en befattning för kontorsbiträde i lönegrad A 4,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48,
dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 408 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 285 000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes med 6 000 kronor samt att avlöningskostnaderna
för den extra läkare, som enligt medgivande av Kungl.
Maj:t för innevarande budgetår finnes anställd med lön från anslaget till
extra utgifter, från och med nästa budgetår överföras till avlöningsanslaget.
I anslutning till vad av chefen för finansdepartementet anförts vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har för sjuksköterskeinspektrisen
vid sjukvårdsförvaltningen räknats med placering i Eo 18.
Anslagshöjningen i övrigt beror på den reglerade befordringsgången och
på löneregleringen.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
får hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att å personalförteckningen för försvarets sjukvårdsförvaltning
uppföres ytterligare en befattning för kontorsbiträde
i lönegrad A 4,
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 158 800
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis...................... 1 47 800
Ut akottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 4.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........ kronor 33 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 175 400
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_23 000
Summa kronor 438 000
Särskilda upphör dsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 30 000
Nettoutgift kronor 408 000;
c) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar förbudgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 408 000 kronor.
6:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 20), vilket innebär en anslagsminskning med
20 000 kronor, beroende på ändrade statuppställningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
7:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 20—25) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt framlagt förslag av innehåll, att redovisningen
av omsättningen vid försvarets förråd skall ske över särskilda förrådstitlar,
i vad avser försvarets sjukvårdsförvaltnings läkemedels- och sjukvårdsmaterielförråd,
byggnads- och reparationsberedskapens förråd, försvarsgrenarnas
centrala drivmedelsförråd, marinens allmänna materialförråd samt flygvapnets
centrala materielförråd i Arboga, och vid de övriga förråd, där sådan
redovisning finnes lämpligen böra anordnas. En specialredovisning av förrådstitlarnas
kontanta behållningar föreslås skola varje år intagas i budgetredovisningen.
Åt statens sakrevision har ansetts böra uppdragas att utöva kontroll
över handhavandet av förrådstitlarna.
Ett genomförande av denna omläggning av redovisningssystemet förutsätter
bland annat, att i utlämningspriserna icke beräknas täckning för löner
eller andra förrådsomkostnader. För bestridande av dessa kostnader böra
därför, framhåller departementschefen, anvisas särskilda medel antingen
under anslag, som för ändamålet uppföras i riksstaten, eller under vederbörliga
förbrukningsanslag. Dessa förrådsanslag avses icke skola redovisa samtliga
kostnader för förrådsvården. Vissa lönekostnader komma fortfarande att
bestridas av vederbörliga avlöningsanslag, liksom kostnaderna för förrådslokaler
alltjämt komma att redovisas över försvarets fastighetsfond. Några
olägenheter ur redovisningssynpunkt anses icke uppkomma härigenom.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
9
Vad beträffar sjukvårdsmaterielförråden och läkemedelscentralerna har
departementschefen föreslagit, att ett särskilt anslag anvisas under sjukvårdsförvaltningen,
benämnt Förrådsorganisationen. Från detta anslag skulle bestridas
löneutgifter och omkostnader vid de centrala sjukvårdsmaterielförråden
och lönekostnader vid läkemedelscentralerna. Lönekostnader för ordinarie
personal och för underofficerare i arvodesbefattningar ha dock ansetts
icke böra upptagas här. Redovisningen av dylika kostnader bör enligt departementschefen
ske över ett anslag, som regleras av personalförteckning och avlöningsstat.
I avvaktan på resultatet av 1944 års militära sjukvårdskommittés
arbete och i samband därmed bedrivna organisationsundersökningar borde
lämpligen kostnaderna för den extra ordinarie förrådspersonal vid sjukvårdsmaterielförråden
och läkemedelscentralerna, som nu avlönas från arméns och
marinens avlöningsanslag, tills vidare bibehållas under dessa anslag. Däremot
borde de lönekostnader, som hittills utgått av sjukvårdsmaterielanslagen,
överföras till det nya anslaget.
Det förutsättes, att fördelade poster under anslaget ej må överskridas utan
Kungl. Maj:ts medgivande.
Kungl. Maj:ts förslag till omläggning av bokföringen vid försvarets centrala
förråd av förrådsomsättningen och av de egentliga förrådsomkostnaderna
förefaller ägnat att ur redovisningssynpunkt åvägabringa önskvärd enhetlighet,
varför utskottet tillstyrker förslaget i fråga. I fråga om sättet för bestridande
av löner och omkostnader vid sjukvårdsmaterielförråden och läkemedelscentralerna
synes i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag ett
särskilt anslag böra uppföras härför. Utskottet tillstyrker, att detsamma bestämmes
till 120 000 kronor, vilket belopp helt motsvaras av begränsningar
av andra anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 120 000 kronor.
Krigsmaterielverket.
8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 9, s. 26—29) att
dels medgiva, att å personalförteckningen för krigsmaterielverket uppföras
8 befattningar för kontorsbiträde i lönegrad A 4 samt ytterligare 2 befattningar
för byråingenjör, den ena i lönegrad Eo 26 och den andra i lönegrad Eo 24,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 2 050 000 kronor.
UttkotM.
10
Statsutskottets utlåtande nr d.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1355 000
kronor.
Departementschefen har ansett sig kunna trots pågående utredningar i viss
utsträckning tillmötesgå förslag om utökning av antalet med pensionsrätt förenade
befattningar vid försvarets centrala förvaltningsmyndigheter. Förutom
verkens intresse av att kunna i tjänst behålla lämpliga befattningshavare har
departementschefen även framhållit personalens berättigade anspråk på
fastare anställningsförhållanden än som hittills kunnat i många fall erbjudas.
En särskild omständighet att även beakta för krigsmaterielverkets del vore
att praktiskt taget hela verkets personal hade icke-ordinarie anställning.
Från dessa utgångspunkter har departementschefen ansett sig icke
längre vilja motsätta sig att vid tekniska byråns utredningssektion inom
verket inrättades en byråingenjörsbefattning i lönegraden Eo 26, avsedd för
en specialist på verktygs- och specialmaskiner samt bearbetningsmetoder,
samt jämväl förordat, att en där tjänstgörande befattningshavare med uppgift
att följa utvecklingen på material- och råvaruområdena samt framlägga
förslag till standard inom dessa områden finge fastare anställning som byråingenjör
i lönegraden Eo 24. Departementschefen har vidare tillstyrkt, att
under icke-ordinarieposten beräknades 70 000 kronor för anställande av lägre
icke-ordinarie personal. Härutöver har departementschefen beräknat under
icke-ordinarieposten 15 000 kronor för avlönande av en ingenjör för standardiseringsverksamhet,
vilken hittills avlönats av anslag till industriell
krigsberedskap. Bifall till nu framlagda förslag innebure, framhåller departementschefen,
i stort sett icke en utökning av personalorganisationen men
väl en reglering av anställningsförhållandena för en del av den personal, som
hittills varit anställd mot arvode från sakanslag eller på annat motsvarande
sätt. Överföringen av avlöningskostnaderna skulle medföra en minskning
av belastningen å sakanslag.
Ett genomförande av förslaget om reglerad befordringsgång för biträdespersonalen
skulle medföra för krigsmaterielverket, att 8 ordinarie befattningar
för kontorsbiträde skulle inrättas vid verket från och med den 1 juli 1947.
Av dessa avsåges 5 för personal som innehade icke-ordinarie befattning i högre
lönegrad än 4. Det förutsättes, att vikariatsförordnande på dessa 5 tjänster
icke skulle förekomma.
I likhet med vad hittills varit fallet syntes departementschefen Kungl.
Maj:t jämväl för nästa budgetår böra äga att för tillgodoseende av krigsmaterielverkets
behov av extra arbetskraft för tillfälliga arbetsuppgifter
överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Krigsmaterielverket hade beräknat 60 000 kronor för sådana kostnader av denna
art, vilka skulle komma att slutligt stanna å avlöningsanslaget, nämligen
kostnader för avlönande av den ytterligare personal, som erfordrades för
genomförande av materielanskaffning enligt 1942 års försvarsbeslut. Det kar
synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta liksom
i övriga fall närmare pröva medelsbehovet, innan medgivande till anslagsöverskridande
lämnades.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
11
Genom beslut den 15 november 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att till
en sekreterare åt försvarets standardiseringsdelegation finge under budgetåret
1946/47 utgå arvode med 1 000 kronor för år räknat. Arvodet har föreslagits
skola från och med nästa’ budgetår upptagas under krigsmaterielverkets avlöningsanslag.
Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, skulle enligt för anslaget fastställda bestämmelser vidare
utgå ersättningar enligt kommittékungörelsen till ledamöter av krigsmaterielverkets
råd och av försvarets standardiseringsdelegation samt till ledamöter
av de särskilda tekniska delegationer, som kunde komma att tillfälligt
inrättas i anslutning till verket, ävensom, med tillhopa högst 15 000
kronor, arvoden enligt verkets bestämmande åt experter m. fl., vilka av
verket anlitades för tillfälliga sakkunniguppdrag, samt ett arvode å 582 kronor
till vaktaren vid kruthuset på Ridön. Krigsmateriel verket hade anfört, att
sistnämnda arvode kunde indragas, enär verket hade för avsikt att på annat
sätt reglera bevakningsförhållandena på platsen. För förutnämnda ersättningar
enligt kommittékungörelsen hade medel hittills icke särskilt beräknats
under anslaget. Departementschefen har uppskattat dessa ersättningar till
omkring 1000 kronor. Den nya posten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, har således beräknats till 17 000 kronor.
Av anslagsökningen, 695 000 kronor, belöpa 9 000 kronor på den reglerade
befordringsgången och 611000 kronor på löneregleringen.
Med hänsyn till att frågan om krigsmaterielverkets organisation för närvarande
är föremål för utredning anser utskottet icke lämpligt att organisationen
nu ökas med ytterligare extra ordinarie personal i högre löneställning. Utskottet
kan därför icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av 2
befattningar för byråingenjör, den ena i lönegrad Eo 26 och den andra i lönegrad
Eo 24. Till följd härav bör anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal minskas med 26 000 kronor och anslagsposten till Rörligt
tillägg med 1000 kronor. Anslagets slutsumma skulle alltså minskas till
2 023 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t jämväl för nästa
budgetår bemyndigas att för tillgodoseende av krigsmaterielverkets behov av
extra arbetskraft för tillfälliga arbetsuppgifter överskrida anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt tillstyrkas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
a) medgiva, att å personalförteckningen för krigsmaterielverket
uppföras 8 befattningar för kontorsbiträde i lönegrad
A 4;
b) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Utskoétet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................................... kronor 102 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ........................ » 92 600
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... » 17 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................................ » 1 754 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 116 900
Summa kronor 2 082 500
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 59 500
Nettoutgift kronor 2023000
c) till Krigsniaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 2 023 000 kronor.
9:o) Krigsniaterielverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 30), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsniaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
10:o) Krigsmateriel verket: Förrådsorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 11, s. 31), vilket innebär en anslagsminskning med
120 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsniaterielverket: Förrådsorganisationen
in. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.
ll:o) Krigsmateriel verket: Årskostnader för industriell krigsberedskap. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 31 och 32), vilket innebär en anslagsminskning
med 100 000 kronor, avseende i huvudsak kostnaderna för skuggfabriker
m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsniaterielverket: Årskostnader för
industriell krigsberedskap för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.
12:o) Krigsniaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap. I
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 13, s. 33), som innebär att anslaget
för nästa budgetår med hänsyn till förefintliga reservationer upptagits med
allenast ett formellt belopp, får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
13
att riksdagen må, till Kriysmaterielverlcet: Engångskostnader
för industriell krigsberedskap för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.
Arméns fortifikationsförvaltning.
13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 34 och
35), vilket innebär att anslaget med hänsyn till behållningar från tidigare års
anslag även för nästa budgetår upptages allenast med ett formellt belopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads-
och reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Arméförvaltningen.
14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 16, s. 35—41) att
dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i arméförvaltningens
personalförteckning för budgetåret 1947/48,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 1 620 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 060 000
kronor.
Det har synts departementschefen böra få ankomma på Kungl. Maj:t att
i enlighet med hittills tillämpad praxis närmare reglera anställningsform och
löneställning för personal, avlönad av sakanslag, intill dess efter avslutandet
av pågående utredningar rörande försvars- och förvaltningsorganisationen
samt av likaledes pågående organisations- och rationaliseringsutredningar inom
försvaret dessa personalfrågor bättre kunna överblickas. I anslutning härtill
har departementschefen framhållit, att överförande av lönekostnader från
sakanslag till avlöningsanslag — såsom hittills i begränsad omfattning skett
— icke heller nu bör företagas i större utsträckning. Departementschefen har
dock ansett sig böra under avlöningsanslaget beräkna medel för avlönande av
12 skrivbiträden, 3 kontorsbiträden, 2 kanslibiträden, 6 telefonister och 3
amanuenser. Några särskilda befattningar hava ansetts icke behöva inrättas
för denna personal. Personalens löneställning torde, framhåller departementschefen,
få bestämmas genom tillämpning av reglerna om reglerad befordringsgång.
På samma sätt har löneställningen för chefen för civilbyråns kameraldetalj,
vilken nu åtnjuter arvode av 890 kronor för månad, synts få bestämmas.
14
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Departementschefen, som ansett sig trots pågående utredningar kunna i
viss utsträckning tillmötesgå förslag om utökning av antalet med pensionsrätt
förenade befattningar vid förvaltningarna, har tillstyrkt, att vid arméförvaltningen
inrättas en ny befattning för förste byråsekreterare i Eo 24, avsedd
i första hand för ämbetsverkets civilbyrå.
Yidare har departementschefen föreslagit, att arvodet till ordföranden i
remonteringsnämnden höjes från Oa 10 till Oa 11.
Till följd av den reglerade befordringsgången för viss personal borde 14 befattningar
tillkomma för ordinarie kontorsbiträden.
Till grund för Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag
om inrättande av vissa nya befattningar kunna åberopas samma skäl, som föranlett
utskottet tillstyrka motsvarande åtgärd vid krigsmaterielverket. Utskottet
vill därför icke framställa någon erinran mot förslagen i fråga. Ej
heller har utskottet något att invända mot den föreslagna höjningen av arvodet
till ordföranden i remonteringsnämnden. Då anslagsberäkningen även i
övrigt torde böra godtagas, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva uppförande på arméförvaltningens personalförteckning
för budgetåret 1947/48 av ytterligare 14 befattningar
för kontorsbiträde i lönegrad A 4 och en befattning för förste
byråsekreterare i lönegrad Eo 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 240000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ...................... » 375000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 18 720
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 120 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_102 280
Summa kronor 1 856 000
Särskilda upphör dsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 236 000
Nettoutgift kronor 1620 000
c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 kronor.
15:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, s. 41—43), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en minskning med 125 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande wr 4.
15
att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Försvarskrafterna.
Försvarsstaben.
16:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen
(punkt 19, s. 45—50) att
dels godkänna av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för försvarsstaben,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,
med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 5 185 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 210 000
kronor.
Den av 1946 års riksdag medgivna provisoriska omorganisationen av försvarsstaben
har, framhåller departementschefen, icke kunnat helt genomföras
förrän den 1 oktober samma år och har alltså tillämpats allenast ett kvartal.
Då det med hänsyn härtill vore omöjligt att på grundval av hittills vunna
erfarenheter draga några slutsatser rörande försöksorganisationens lämplighet,
har departementschefen räknat med att densamma skulle äga tillämpning
även under nästa budgetår.
Departementschefen har föreslagit, att ingenjörbefattningen i MEo 21 vid
fotoanstalten uppflyttades till MEo 24 samt att den på övergångsstat uppförda
befatningen i A 30 som föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet,
vars innehavare den 1 september 1946 avgått med pension, utginge ur personalförteckningen.
Den sedan några år pågående omorganisationen av försvarsstabens expeditionst
jänst, syftande till utnyttjande i ökad omfattning av civil personal,
har, framhåller departementschefen, medfört icke oväsentliga besparingar.
En förutsättning för att organisationen skall fungera tillfredsställande vore
emellertid, att icke alltför täta personalbyten ägde rum. Departementschefen
har med hänsyn härtill föreslagit, att ett antal extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar
ändrades till ordinarie. Antalet nya ordinarie befattningar borde
dock kunna begränsas till tre. Departementschefen har även förordat, att ett
extra kanslibiträde vid kassaförvaltningen erhölle extra ordinarie anställning.
Enligt 1946 års riksdags beslut har Kungl. Maj:t beretts möjlighet att
medgiva överskridande av anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal för det fall att innehavare av befattning i A 4 förordnas att uppehålla
extra ordinarie befattning i högre lönegrad och diirför frånträder utövandet
av den ordinarie befattningen, lliksdagens beslut innebär att, därest
16
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
åtgärder icke vidtagas för den ordinarie befattningens uppehållande med
vikarie, anslagsposten må överskridas med belopp motsvarande avlöningen
till samma antal, högst 4, befattningshavare i lönegraderna MEo 4 och
MEo 2. En anordning av enahanda innebörd har synts departementschefen
böra gälla jämväl under nästa budgetår.
Enligt 1946 års riksdags beslut har försvarsstabschefen bemyndigats att
under innevarande budgetår anställa en tidigare med avvecklingsmedel anställd
stabsredaktör mot ett arvode av i ett för allt 10 5ol kronor, i vilket
belopp inräknats avlöningstillägg, motsvarande provisoriskt lönetillägg, med
50 kronor per månad. Då riksdagen förutsatt, att ifrågavarande befattning
skulle bibehållas intill dess slutlig ställning kan tagas till organisationen
av den för närvarande endast försöksvis anordnade upplysningsavdelningen
inom försvarsstaben, har departementschefen icke velat motsätta sig att arvode
till nämnde befattningshavare finge utgå även för nästa budgetår. Arvodet
borde därvid med hänsyn till löneregleringen bestämmas till, i ett för
allt, 11100 kronor per år.
Å försvarsstabens personalförteckning borde i anledning av den reglerade
befordringsgången uppföras ytterligare 4 befattningar för kontorsbiträde i
A 4. Av dessa kunde emellertid 3 beräknas under nästa budgetår innehava
förordnanden å extra ordinarie befattningar i högre lönegrad.
Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt ha för innevarande
budgetår, inberäknat medel för viss ytterligare verksamhet, beräknats till
2 625 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade kostnader.
Departementschefen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande ändamål för
nästa budgetår till 3 210 000 kronor, varav 820 000 kronor motsvara merkostnader
på grund av den allmänna löneregleringen.
Utskottet finner sig böra tillstyrka de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
för försvarsstaben. Det av föregående års riksdag lämnade bemyndigandet
för Kungl. Maj :t att i visst fall medgiva överskridande av anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde, då de förutsättningar,
som föranledde riksdagens ifrågavarande beslut, komma att föreligga
jämväl under nästa budgetår, böra utsträckas att gälla ännu ett år.
Då utskottet lämnat Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt utan erinran, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att en å personalförteckningen för försvarsstaben
å övergångsstat uppförd befattning för föreståndare för
fotografiska centrallaboratoriet i lönegiad A 30 avföres ur förteckningen
ävensom att å samma förteckning uppföras ytterligare
tre befattningar för kanslibiträde i lönegrad A 7 och
fyra befattningar för kontorsbiträde i lönegrad A 4 samt —
med uteslutande av en befattning för ingenjör vid fotoanstalten
i lönegrad MEo 21 — en motsvarande ingenjörbefattning i
lönegrad MEo 24;
Statsutskottets utlåtande nr 4.
17
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Utgifter:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... kronor
Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis .................. »
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis — »
Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer:
a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 290 000
b) Barntillägg, förslagsvis.. » 33 000
c) Utomeuropeiskt tillägg,
förslagsvis ............ » 25 000
d) Bidrag till automobil
resor,
förslagsvis...... » 17 000
e) Förfly ttningsbidrag, för
slagsvis
................ » 30 000
f) Prisutjämningstillägg .. » 19 000 ''* »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................................. »
Börligt tillägg, förslagsvis .................. »
960 000
375 000
27 000
414 000
332 000
102 000
Summa kronor 2 210 000
Särskilda upphör dsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 235 000
Nettoutgift kronor 1975 000
c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 5185 000 kronor.
17:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 20, s. 50 och 51) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 970 000 kronor.
»
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1250 000
kronor.
Den ändrade anslagsuppställningen innebär, att vissa kostnader, som för
närvarande utgå från detta anslag, i stället skola bestridas från de nya anslagen
Övningar samt Anskaffning och underhåll av materiel, medan däremot
från förevarande anslag skola bestridas vissa kostnader, som nu beräknats
under anslaget Vissa arbeten å mobiliseringsverket.
Bihang till riksdagens protokoll 19476 samt. Nr 4.
695 47 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Den verkställda anslagsberäkningen, som medför en minskning i förhållande
till innevarande budgetår med 280 000 kronor, väsentligen sammanhängande
med den ändrade anslagsuppställningen, har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 970 000 kronor.
18:o) Försvarsstaben: Övningar. Under detta nya anslag hava medel beräknats
för dels de fältövningar, för vilka för innevarande budgetår anvisats ett
särskilt reservationsanslag, dels ock vissa med försvarsväsendets radioanstalts
verksamhet sammanhängande övningar, för vilka kostnaderna nu gäldas från
försvarsstabens omkostnadsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 21, s. 51 och 52) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
19:o) Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 52), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade
anslaget å tilläggsstat I innebär en höjning med 35 000 kronor, vilken
höjning ansetts vara erforderlig för tryggande av försvarets behov av kartor
under krig, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
20:o) Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel. Under detta nya
anslag hava medel beräknats för anskaffning och underhåll av materiel, främst
av teknisk natur, för försvarsstaben och försvarsväsendets radioanstalt. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 52 och 53) och under erinran,
att motsvarande kostnader för innevarande budgetår bestridas från försvarsstabens
omkostnadsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll
av materiel för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 470 000 kronor.
Armén.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
21:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 25, s. 54) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 19
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 180 000
kronor.
Anslaget, som grundats på nu gällande bestämmelser, har för nästa budgetår
beräknats till 160 000 kronor. Den allmänna löneregleringen ävensom förhöjningen
av tjänstgöringstraktamentena medför emellertid en ökning av
medelsbehovet med 3 000 respektive 1 000 kronor. Enär departementschefen
icke räknat med anvisande av särskilda anslag till dyrtidstillägg och kristilllägg
för nästa budgetår, hava kostnaderna härför, uppskattade till 27 000 kronor,
ansetts böra beräknas under förevarande anslag.
Den verkställda anslagsberäkningen har av utskottet lämnats utan erinran,
varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
190 000 kronor.
22:o) Armén: Avlöningar till personal å reservstat. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 26, s. 55 och 56) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1400 000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av reservstaten med 6 vakanta
majorsbeställningar. Med hänsyn härtill och med beaktande av de ytterligare
vakanser, som kunna beräknas föreligga inom reservstaten, har medelsbehovet
beräknats till i runt tal 1 300 000 kronor. Inom detta belopp hava inrymts
kostnaderna för å reservstatslönerna utgående kristillägg ävensom de merkostnader,
som uppkomma till följd av höjda tjänstgöringstraktamenten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å reservstat
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000
kronor.
23:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 56), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 900 000 kronor, i sin
helhet beroende på den allmänna löneregleringen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns
reserver för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 000 kronor.
24:o) Armén: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 28, s. 56 och 57) och under erinran, att motsvarande anslag för innevarande
budgetår är uppfört med 240 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Rekryteringskostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
Vt skott et.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Avlöningar m. m. till värnpliktiga.
25:o) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 31, s. 58 och 59) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Norling och Öhman (I: 47) och den andra inom andra kammaren av
herr Dahlgren m. fl. (II: 93), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta provisoriskt
höja dagavlöningen för värnpliktig med 1 krona per tjänstgöringsdag,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bror Nilsson och Karl Persson (1:177) och den andra inom andra
kammaren av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 273), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i avvaktan på förslag i ärendet av 1945 års försvarskommitté besluta om
en provisorisk höjning av de värnpliktigas, såväl meniga som befäl, penningbidrag
med ett belopp av 1 krona per dag,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman och fru Alm (1:178) och den andra inom andra kammaren av herr
Allard m. fl. (II: 289), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville anmoda 1945 års försvarskommitté
att skyndsamt framlägga förslag rörande ej mindre en sådan
justering av de värnpliktigas penningbidrag, som möjliggör för de värnpliktiga
att under sin fritid upprätthålla samma levnadsstandard, varmed de
genomsnittligt kunna räkna i det civila livet, än även beredande åt värnpliktiga
efter genomgången militärtjänstgöring av kompensation i form av ett engångsbelopp
för säkerställande av vissa omedelbara utgifter efter militärtjänsten,
dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl. väckt motion (II: 129),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till de värnpliktiga, som inkallats
till undergående av officers- eller underofficersutbildning utan att
komma i åtnjutande av vid 1946 års riksdag beslutade förmåner, måtte utbetalas
en tilläggspremie av respektive 1 000 kronor och 500 kronor eller det belopp,
som vid prövning av frågan kan finnas möjligt och skäligt, samt att riksdagen
måtte bevilja det anslagsbelopp, som för detta ändamål befinnes
erforderligt.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 178, II: 93, II: 129 och II: 273.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 17 400 000
kronor.
Antalet tjänstgöringsdagar hava för nästa budgetår uppskattats till sam
manlagt
13 140 870, varav 11 492 700 för meniga, som icke fullgjort tjänstgö
ring
under sammanlagt 390 dagar, 1040 610 för vicekorpraler samt för
meniga, som fullgjort tjänstgöring under minst 390 dagar, 212 580 för korpra
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
21
ler, 248 940 för furirer, 125 820 för sergeanter samt 20 220 för fänrikar.
Med utgångspunkt härifrån hava kostnaderna för penningbidrag beräknats
till (11 492 700 X l,oo + 1 040 610 X 1,60 + 212 580 X 2,oo + 248 940 X 2,bo +
125 820 X 3,oo + 20 220 X 4,o o =) 14 559 465 kronor eller i runt tal 14 500 000
kronor.
Försvarets civilförvaltning har beräknat premier under nästa budgetår
komma att utgå till 1181 värnpliktiga underofficerare med 500 kronor till
envar eller sammanlagt med 590 500 kronor samt till 1115 värnpliktiga
officersaspiranter med 1 500 kronor till envar eller sammanlagt med 1 672 500
kronor. Tillhopa skulle sålunda erfordras för premier (590 500 + 1 672 500 =)
2 263 000 kronor.
Departementschefen har erinrat, att enligt beslut vid 1946 års riksdags
höstsession (proposition nr 346; riksdagens skrivelse nr 526) flertalet premier
till värnpliktiga fördubblats. Yad anginge armén innebar beslutet sålunda,
att premierna till underofficersutbildade värnpliktiga, tidigare 500
kronor, höjdes till 1000 kronor och att premierna till officersutbildade
höjdes från 1 500 kronor till 3 000 kronor. Till vissa officersutbildade utginge
dock premie övergångsvis med 2 500 kronor.
Med beaktande av den beslutade premiehöjningen har departementschefen
uppskattat medelsbehovet för premier till i runt tal 4 250 000 kronor. Av
detta belopp hänförde sig 1 985 000 kronor till höjningen av premiebeloppen.
För inkvarteringsersättning m. m. till värnpliktiga har räknats med ett
belopp av 20 000 kronor.
Medelsbehovet under anslaget skulle alltså utgöra (14 500 000 + 4 250 000
+ 20 000=) 18 770 000 kronor eller i avrundat tal 18 700 000 kronor.
Vidkommande de värnpliktigas penningbidrag vill utskottet erinra, att utskottet
i anledning av vid föregående års riksdag motionsvis väckta förslag
om höjning av dessa bidrag förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle bereda 1945
års försvarskommitté tillfälle att närmare granska denna fråga. I avvaktan
på kommitténs förslag, som i en nära framtid torde komma att föreläggas
riksdagen, synes det utskottet icke lämpligt att riksdagen vidtager någon ändring
beträffande de värnpliktigas avlöningsförhållanden. Utskottet avstyrker
därför de i motionerna I: 47 och II: 93 samt I: 177 och II: 273 gjorda yrkandena.
Vad gäller det i motionerna 1:178 och II: 289 väckta förslaget om sådan höjning
av penningbidraget, att de värnpliktiga därigenom beredas möjlighet att
under fritid upprätthålla samma levnadsstandard, varmed de genomsnittligt
kunna räkna i det civila livet, får utskottet framhålla, att detta är en fråga av
synnerligen stor räckvidd, då den berör hela det system på vilket den allmänna
värnplikten är grundad. Utskottet är därför icke berett taga ställning till
förslaget, helst som på sätt i det föregående nämnts frågan om de värnpliktigas
penningbidrag är föremål för prövning inom 1945 års försvarskommitté.
Motionerna i denna del torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens
Utskottet■
22
Statsutskottets utlåtande nr 4.
åtgärd. Enahanda gäller samma motioner, i vad de avse beredande åt värnpliktiga
av kompensation för inkomstbortfall i form av ett engångsbelopp
att utgå efter militärtjänstgöringens upphörande. Härutinnan överensstämma
motionerna i huvudsak med ett vid föregående års riksdag motionsvis gjort
yrkande om införande av en s. k. utryckningspremie, vilket förslag då förutsattes
komma att behandlas av 1945 års försvarskommitté och förty avslogs
av riksdagen.
Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts efter oförändrade
grunder verkställda beräkning av de värnpliktigas penningbidrag.
Enligt beslut vid 1946 års riksdags höstsession har flertalet premier till
värnpliktiga fördubblats. Därvid bestämdes, att de högre premierna skulle
utgå för premieberättigande utbildning eller tjänstgöring, som påbörjats
efter den 1 januari 1947, dock med vissa övergångsanordningar. Riksdagen
hade i dåvarande sammanhang att taga ställning till ett motionsvis gjort
yrkande av innehåll, att höjningen av premierna måtte tillerkännas jämväl till
befälsutbildning uttagna värnpliktiga, tillhörande vissa äldre årsklasser.
Nämnda yrkande avslogs av riksdagen med motiveringen att retroaktiv tilllämpning
av de nya bestämmelserna icke borde i princip ifrågakomma. Med
hänsyn härtill och då frågan om tidpunkten för övergången till de högre
premiema nyligen prövats av riksdagen, avstyrker utskottet det i den nu föreliggande
motionen II: 129 väckta förslaget om ändring av bestämmelserna i
angivna hänseende.
Den av departementschefen verkställda beräkningen av kostnaderna för
premier tillstyrkes av utskottet, som ej heller i övrigt haft något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag under nu förevarande punkt.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 47 och II: 93 samt 1:177 och II: 273
ävensom II: 129, till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 000
kronor;
b) att motionerna 1:178 och II: 289 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
26:o) Armén: Familjebidrag. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
32, s. 59—61) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 4 950 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 950 000
kronor.
Gällande bestämmelser rörande familjebidrag åt värnpliktiga finnas innefattade
i den av 1946 års riksdag (proposition nr 73; riksdagens skrivelse
nr 104) beslutade familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 jämte därtill
anslutande författningar (SFS 1946:99—101). Med hänsyn till svårigheterna
för de kommunala familjebidragsnämnderna — vilka enligt den nya förord
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
23
ningen skola utbetala familjebidragen till de värnpliktigas familjer — att
redovisa utgivna familjebidrag på sådant sätt, att av redovisningen framgår,
vilken försvarsgrens anslag utgående familjebidrag böra belasta, har efter
förslag i propositionen 1946:120 för innevarande budgetår vidtagits den
anordningen, att samtliga familj ebidragskostnader i första hand belasta
arméns anslag. En avräkning avses sedermera skola äga rum i syfte att
åvägabringa en fördelning av kostnaderna mellan de olika försvarsgrenarna.
Ehuru riksräkenskapsverket anfört erinringar mot anordningens bibehållande,
har departementschefen ansett sig, med hänsyn till önskvärdheten att respektive
försvarsgrenars kostnader i görligaste mån redovisas för sig, böra förorda,
att familj ebidragskostnaderna även i fortsättningen redovisas på angivet
sätt.
Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen
funnit sig i avvaktan på närmare erfarenheter rörande den faktiska anslagsbelastningen
böra räkna med oförändrat anslag.
Under försvarsdepartementet, § 10, hava riksdagens år 1946 församlade
revisorer i sin berättelse redogjort för sina iakttagelser rörande redovisningen
av familjebidrag (Del I, s. 51—59).
Revisorerna hava sammanfattat sina iakttagelser på följande sätt:
Enligt länsstyrelsernas räkenskaper uppgå de per den 30 juni 1946 hos
olika familj ebidragsnämnder utestående förskotten till ett belopp av närmare
11 miljoner kronor. Med hänsyn till att beredskapen och därmed de mera
omfattande värnpliktsinkallelserna i princip upphört redan den 1 juli 1945,
synes beloppet anmärkningsvärt högt. Förhållandet i fråga torde emellertid i
icke ringa mån bero på att en betydande eftersläpning föreligger beträffande
redovisningen av beviljade familjebidrag. Av de i ämnet utfärdade författningsbestämmelserna
framgår, att dylik redovisning i allmänhet skall ske
inom en månad efter det ansökningarna om statsbidrag inkommit från respektive
familj ebidragsnämnder. Det oaktat balansera vissa länsstyrelser alltjämt
bidrag, vilka förskjutits vid en tidpunkt som i många fall ligger flera år
tillbaka.
I förenämnda belopp ingå även i viss omfattning s. k. stående förskott.
Enligt förberörda bestämmelser skola emellertid vid budgetårsskifte kvarvarande
behållningar å dylika förskott inlevereras till vederbörande länsstyrelser.
Gällande föreskrifter hava sålunda icke heller på denna punkt blivit
iakttagna, vilket speciellt torde vara fallet inom Blekinge län. Revisorerna
hava vidare uppmärksammat, att de till kommunerna utlämnade förskotten
ofta i hög grad överstigit det belopp, motsvarande två månaders behov, som
författningsenligt bort utgå.
Revisorerna äro väl medvetna om att beredskapstiden inneburit en utökad
arbetsbelastning även för länsstyrelsernas vidkommande, icke minst beroende
på bestyret med familjebidragen. En viss eftersläpning i redovisningen
har måhända därför varit oundviklig. Sedan emellertid mera normala förhållanden
inträtt, torde en dylik eftersläpning icke längre behöva förekomma.
Revisorerna finna det också angeläget, att de alltjämt utestående förskotten,
i den mån de äro äldre än gällande bestämmelser medgiva, snarast regleras.
Det torde böra ankomma på vederbörande övervakande myndigheter att tillse
icke endast att så sker utan även att utfärdade föreskrifter i fortsättningen
iakttagas jämväl i vad avser de stående förskottens riktiga avvägning och
Utskottet.
24 Statsutskottets utlåtande nr 4.
kommunernas skyldighet att vid budgetårsskifte inleverera kvarvarande behållningar.
Yad frågan om familjebidragskostnadernas redovisning gentemot budgeten
beträffar, skola, såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå, nya principer
för redovisningen börja tillämpas under innevarande budgetår. Någon
erfarenhet rörande de praktiska verkningarna av ifrågavarande omläggning
föreligger sålunda ännu icke. Då emellertid det förfaringssätt, som avses
skola komma till användning, förefaller något invecklat, utan att fördenskull
kostnaderna kunna anses bliva riktigt fördelade på respektive försvarsgrenar,
bör enligt revisorernas mening frågans utveckling följas med uppmärksamhet,
så att i framtiden alla möjligheter till förenkling av redovisningssystemet
kunna tillvaratagas.
Genom skrivelse den 13 juni 1944 har riksdagen, såsom tidigare framhållits,
godkänt vissa av Kungl. Maj:t föreslagna grunder för beredande av
ersättning åt vederbörande kommuner för oriktigt utgivna familjebidrag.
Några dylika utbetalningar hava dock, såvitt revisorerna kunnat finna, icke
blivit verkställda. Då olika intressen måste anses bliva lidande på att ersättningsfrågan
skjutes ytterligare på framtiden, synes det revisorerna angeläget
att nämnda fråga snarast regleras.
Yttranden hava avgivits av försvarets socialbyrå och riksräkenskapsverket
(Del II, s. 74—77).
Yad beträffar storleken av hos familjebidragsnämnderna utestående förskottsbelopp
för bestridande av på statsverket fallande kostnader för familjebidrag
har riksräkenskapsverket anfört, att ämbetsverket i cirkulärskrivelse
till samtliga länsstyrelser uppmanat dessa att skyndsamt vidtaga åtgärder i
syfte att slutligt reglera de oredovisade förskotten. I denna cirkulärskrivelse
har riksräkenskapsverket även erinrat om att de s. k. stående förskotten vid
budgetårsskifte skola inlevereras till länsstyrelserna.
I fråga om familjebidragskostnadernas redovisning gentemot budgeten kar
försvarets socialbyrå uttalat, att enligt byråns uppfattning borde under fjärde
huvudtiteln uppföras ett för försvarsgrenarna gemensamt anslag till familjebidrag.
Vidkommande handläggningen av ärenden rörande oriktigt utgivna bidrag
har försvarets socialbyrå framhållit, att det beklagligtvis förhåller sig så, att
denna handläggning blivit fördröjd. Brist på lokaler och lämplig personal har
emellertid omöjliggjort för tillsynsmyndigheten att för det dåvarande i erforderlig
omfattning öka sin organisation. Emellertid är behandlingen av dylika
ärenden numera i full gång. Socialbyrån har hos Kungl. Maj:t hemställt om
bland annat en viss utvidgning av de i Kungl. Maj:ts brev den 22 juni 1944
meddelade bestämmelserna rörande statsbidrag för oriktigt utgivna bidrag,
vad angår under åren 1943—1940 felaktigt utgivna bidrag.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Beträffande de av statsrevisorerna gjorda iakttagelserna rörande redovisningen
av familjebidragen kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till vad
revisorerna i anknytning därtill anfört. Utskottet finner sålunda anmärkningsvärt,
att förskott till angivna högst avsevärda belopp kvarstå oredovisade
Statsutskottets utlåtande nr 4.
25
hos familj ebidragsnämnderna. Vad angår handläggningen av ärenden rörande
beredande av ersättning åt kommuner för oriktigt utgivna familjebidrag hade
det givetvis varit önskvärt, därest prövningen av dessa ärenden kunnat ske
snabbare än som skett.
Av myndigheternas i ärendet avgivna yttranden framgår emellertid, att åtgärder
för närvarande vidtagas för att påtalade förhållanden skola bliva tillrättalagda.
Vad beträffar frågan om sättet för anvisande av anslag till familjebidrag
under riksstatens fjärde huvudtitel torde vad revisorerna härvid anfört icke nu
böra påkalla någon riksdagens åtgärd. Det torde nämligen vara att förvänta,
att i samband med den nya försvarsorganisationen frågan om anslagens storlek
och redovisningen av desamma kommer att bliva föremål för förnyade överväganden.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Familjebidrag för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 950 000 kronor.
Sjukvård.
27:o) Armén: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33,
s. 62—64) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 785 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 930 000
kronor.
Anslaget har för nästa budgetår beräknats efter i huvudsak oförändrade
grunder. Kostnaderna för i den löpande sjukvården förbrukad förbandsmateriel,
vilka för närvarande belasta sjukvårdsanslagen, hava dock ansetts böra
bestridas från anslagen till sjukvårdsmateriel. Departementschefen förutsätter,
att kostnaderna för remisstandvården liksom hittills göras till föremål
för särskild redovisning.
Under anslagen till militärapoteket har departementschefen föreslagit en
anordning för redovisning av läkemedelskostnader, som medför, att de omkostnadspålägg
som för närvarande uttagas å läkemedelspriserna icke längre
skola.utgå. Förevarande anslag har därför ansetts böra minskas med belopp,
motsvarande dessa omkostnadspålägg. Detta belopp har uppskattats för armén
till 45 000 kronor.
Kostnaderna för läkarundersökning av personer, som söka anställning
såsom krigsfrivilliga vid krigsmakten, ha under beredskapstiden bestritts
från vederbörliga förskottsanslag men skola enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser numera avföras från vederbörlig försvarsgrens anslag
till sjukvård. Någon uppräkning av sjukvårdsanslagen av denna anledning
har emellertid icke synts erforderlig.
Utskottet, som under militärapotekets omkostnadsanslag tillstyrker den av
departementschefen föreslagna anordningen för redovisning av läkemedcls
-
Vhskotlct.
26
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
kostnader, liar icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av nu förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.
28:o) Armén: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
34, s. 64 och 65) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 495 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 510 000
kronor.
Enligt den nya anslagsuppställningen skola kostnaderna för i den löpande
sjukvården förbrukad förbandsmateriel, vilka för närvarande belasta sjukvårdsanslagen,
i stället bestridas från anslagen till sjukvårdsmateriel. Vidare
skola från förevarande anslag till anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning:
Förrådsorganisationen överföras dels lönekostnader för personal, som hittills
avlönats från förevarande anslag, dels driftkostnader vid sjukvårdsförvaltningens
centralförråd, dels ock lönekostnader för sjukvårdsförvaltningens
förrådskontroll.
Under erinran att anslagsminskningen i sin helhet sammanhänger med
kostnadsöverflyttningar, får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
hemställa,
att riksdagen må till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 495 000 kronor.
29:o) Armén: Anskaffning av inventarier för vissa sjukhus. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 65), som avser inventarieutrustning för
sjukhusen vid Livregementets grenadjärer, Hallands regemente, Smålands
artilleriregemente och Göta trängkår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av inventarier för
vissa sjukhus för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 88 000 kronor.
Reseersättningar m. m.
30:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 36, s. 66 och 67) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 100 000
kronor.
Försvarets civilförvaltning har beräknat anslagsposterna resekostnads
och
traktamentsersättningar till 600 000 kronor (nu 500 000), tjänstgörings
-
27
Statsutskottets utlåtande nr 4.
traktamenten till 1 700 000 kronor (nu 1 600 000), flyttningsersättningar till
oförändrat belopp, 400 000 kronor, samt de värnpliktigas färdkostnader till
1 700 000 kronor (nu 1 600 000) eller till sammanlagt 4 400 000 kronor.
Departementschefen liar med hänsyn till höjningen av rese- och tjänstgöringstraktamentena
föreslagit en ytterligare uppräkning av anslaget med
300 000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t äskade medelsanvisningen tillstyrkes av utskottet,
Utskottet vill erinra, att i de vid årets riksdag väckta likalydande motionerna
I: 34 och II: 61 hemställts om särskilt anslag för att bereda meniga
volontärer under de första 18 månaderna av sin tjänstgöring rätt till tre fria
hemresor jämte traktamentsersättning. Förslagen i fråga äro anslagsmässigt
av natur att böra behandlas under vapengrenarnas anslag till reseersättningar
m. m. Försvarsväsendets lönenämnd, som i ärendet avgivit yttrande, har emellertid
framhållit, att frågan om fria resor till nämnda volontärer behandlats av
1946 års manskapslöneutredning i betänkande med förslag angående lönereglering
för fast anställt manskap vid försvaret in. m. samt att 1947 års riksdag
torde få tillfälle att pröva löneutredningens förslag vid behandlingen av det
förslag till militärt avlöningsreglemente, som vore avsett att framläggas av
1945 års lönekommitté. Jämväl det i motionerna berörda spörsmålet rörande
traktamentsersättning under nämnda resor syntes lönenämnden böra behandlas
i enahanda sammanhang. Utskottet, som delar lönenämndens sålunda
uttalade uppfattning, ingår följaktligen icke under nu förevarande punkt på
ett bedömande av de i motionerna väckta förslagen. Framhållas må, att ett
eventuellt bifall till motionerna i fråga icke kommer att påkalla någon uppräkning
av förenämnda anslag till reseersättningar m. m.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor.
Expenser m. m.
31:o) Armén: Bränsle m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
37, 67—69) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 8 700 000 kronor.
Förevarande anslag, benämnt Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt, är för innevarande budgetår uppfört med 9 880 000 kronor.
Enligt den ändrade anslagsuppställningen skulle kostnaderna för tvätt utbrytas
ur anslaget, vilket skulle avses för bestridande av kostnaderna för
bränsle, lyse och vatten samt inre och yttre renhållning. Kostnaderna för
yttre renhållning bestridas för närvarande från vederbörlig post i staten för
försvarsväsendets fastighetsfond. Det har förutsatts, att underhållet och
skötseln av gator, parker och likartade anläggningar fortfarande skola bekostas
av medel under fastighetsfonden.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Departementschefen har framhållit, att i anslagsberäkningarna för nästa
budgetår hänsyn tagits till de besparingar å bränsleanslagen, som beräknas
uppkomma genom införandet av oljeeldning i värmeanläggningar som lämpa
sig härför. Dessa besparingar motsvaras emellertid av en avsevärd ökning av
kostnaderna för renhållning och städning, väsentligen beroende på att militär
handräckningspersonal icke kunnat ställas till förfogande i tillräcklig omfattning.
Under erinran att den uppkomna anslagsminskningen i huvudsak sammanhänger
med den ändrade uppställningen av fjärde huvudtiteln, får utskottet
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Armén: Bränsle m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 8 700 000 kronor.
32:o) Armén: Telefon m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
38, s. 69) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 460 000 kronor.
Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola kostnaderna för telefon,
telegram och fjärrskriftsförbindelser bestridas från ett särskilt anslag. Dessa
kostnader belasta för närvarande anslagen Övriga expenser m. in. och Fasta
drivmedelsanläggningar. Kostnaderna hava beräknats till 460 000 kronor. Anslaget
har ansetts böra erhålla förslagsanslags natur, varvid departementschefen
förutsatt, att anslaget icke får överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Telejon m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kronor.
33:o) Armén: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 39, s. 69 och 70) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 490 000 kronor.
Eörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 120 000
kronor.
Omläggningen av anslagsuppställningen innebär, att kostnaderna för telefon,
telegram och fjärrskriftsförbindelser samt för blankettryck utbrytas till
nya anslag, Telefon m. m. respektive Publikations- och blankettryck. Vidare
skola kostnaderna för kontorsmaskiner bestridas från anslaget Inventarier
m. m. (tidigare Kasern- och förplägnadsutredning m. m.). Å andra sidan skola
till förevarande anslag överföras kostnader av expensmedels natur från undervisnings-
och övningsanslag samt från anslagen Remontering och Fasta
drivmedelsanläggningar.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
29
Under förevarande anslag föreslås vidare skola beräknas ett belopp av
15 000 kronor, avseende vissa å armén belöpande kostnader för mobiliseringsverket,
vilka för närvarande bestridas från försvarsstabens anslag till
vissa arbeten å mobiliseringsverket.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 490 000 kronor.
Mathållning m. m.
34:o) Armén: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40,
s. 70—72) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 23 500 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 24 650 000
kronor.
Till grund för medelsanvisningen för innevarande budgetår har legat en
beräknad portionskostnad av 1 krona 55 öre för man och tjänstgöringsdag.
Motsvarande kostnad för nästa budgetår har uppskattats till 1 krona 60 öre.
Med utgångspunkt från 14 800 000 tjänstgöringsdagar har medelsbehovet för
nästa budgetår beräknats till 23 680 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att han vid behandlingen av de till
anslagsgruppen Bidrag och understöd hörande anslagen kommer att föreslå,
att kostnaderna för de naturaförmåner, som staten vederlagsfritt tillhandahåller
medlemmar av organisationer för frivilligt försvarsarbete, från och
med nästa budgetår skola inräknas i vederbörande organisationers bidragsanslag.
Förslagets genomförande kommer att föranleda minskad belastning
å ett flertal anslag, bland annat nu ifrågavarande anslag. Kostnadsminskningen
kan här uppskattas till i runt tal 110 000 kronor. Departementschefen
har vidare framhållit, att han vid anslagsberäkningarna i det följande
kommer — i vissa fall genom avrundningar nedåt av anslagsbeloppen
— att taga hänsyn till de kostnadsminskningar å övriga anslag, som föranledas
av överflyttningen av ifrågavarande kostnader till bidragsanslagen.
Med beaktande av vad som anförts har medelsbehovet under förevarande
anslag beräknats till (23 680 000 — 110 000 =) 23 570 000 kronor, vilket belopp
avrundats nedåt till 23 500 000 kronor.
Den verkställda beräkningen av arméns mathållningsanslag har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 23 500 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
35:o) Armén: Furagering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,
s. 72 och 73), enligt vilket anslaget beräknats efter i huvudsak oförändrade
grunder, får utskottet med erinran, att anslaget för innevarande budgetår är
uppfört med 4 600 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Armén: Furagering för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor.
Intendenturmateriel m. m.
36:o) Armén: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
42, s. 74 och 75) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
Anslaget till munderingsutrustning in. in. är för innevarande budgtår uppfört
med 13 500 000 kronor. För vinnande av enhetlighet med övriga försvarsgrenar
har anslaget ansetts böra erhålla benämningen Beklädnad m. in.
Från anslaget föreslås skola bestridas samma kostnader, för vilka anslaget
till munderingsutrustning m. m. nu avses.
Anslagsminskningen beror på minskat antal tjänstgöringsdagar samt begränsning
av anskaffningen av skodon.
Med förmälan att anslaget beräknats efter i huvudsak oförändrade grunder
får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag hemställa,
att riksdagen må till Armén: Beklädnad, m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
37:o) Armén: Inventarier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
43, s. 76 och 77) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
Anslaget till Kasern- och förplägnadsutredning in. m. är för innevarande
budgetår uppfört med 2 250 000 kronor.
Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola av det nya anslaget bestridas
— förutom de utgifter, för vilka anslaget Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för närvarande avses — dels kostnader för inventarier och
förplägnadsmateriel vid utbildningsanstalter, remontdepåer och drivmedelsanläggningar,
dels ock kostnader för kontorsmaskiner. Sistnämnda kostnader
bestridas för närvarande i huvudsak från anslaget Övriga expenser m. m.,
medan de kostnader för inventarier och förplägnadsmateriel, som beröras
av överföringen, utgå av anslagen Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter,
särskilda utbildningskurser m. m., Remontering och Fasta drivmedelsanläggningar.
Den äskade medelsanvisningen, som beräknats efter oförändrade grunder,
tillstyrkes, varför utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
31
att riksdagen må till Armén: Inventarier m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
38:o) Armén: Tvätt. Under erinran att kostnaderna för tvätt för innevarande
budgetår bestridas från arméns bränsleanslag, får utskottet i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 77) hemställa,
att riksdagen må till Armén: Tvätt för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.
Övningar m. m.
39:o) Armén: Övningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
45, s. 79—84) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
Den ändrade anslagsuppställningen innebär, att under detta anslag sammanföres
större delen av de kostnader, som för innevarande budgetår bestridas
från nedanstående anslag:
Undervisningsmateriel m. m................................... kronor 385 000
Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda
utbildningskurser m. m..................................... » 1 150 000
Truppförbandens övningar .................................... » 8 900 000
Fält- och fälttjänstövningar.................................... » 2150 000
Vissa under dessa anslag beräknade kostnader komma genom omläggningen
att överföras till andra anslag. Sålunda böra — med vissa närmare
angivna undantag — kostnader av expensnatur bestridas från expensanslag,
inventariekostnader från inventarieanslag, kostnader för anskaffning och underhåll
av teknisk materiel från tygmaterielanslag samt kostnader för distributionsanläggningar
m. m. från anslag till drivmedelsförråd.
Departementschefen har framhållit, att han i avvaktan på resultatet av
verkställd utredning rörande viss begränsning av antalet motorfordon ansett
sig böra vid anslagsberäkningarna preliminärt utgå från nu fastställt antal
motorfordon. Departementschefen har därvid förutsatt, att Kungl. Maj:t, i
den mån minskning av antalet fordon bofinnes möjlig, vidtager åtgärder för
begränsning av medelstilldelningen såväl under förevarande anslag som anslaget
Underhåll av tygmateriel m. m.
Vad beträffar drivmedelsåtgången, vilken fråga varit föremål för särskild
uppmärksamhet i samband med de två senaste årens budgetarbete, har arméförvaltningen
nu anmält, att för vissa fordon — person- och lastbilar för
flytande bränsle — en ytterligare ökning av drivmedelstilldelningen visat sig
erforderlig. Medan förbrukningen per mil tidigare beräknats till 2 liter för
personbil och 4 liter för lastbil, anses nu 2,5 respektive 5 liter erforderliga.
Departementschefen, som funnit den av arméförvaltningen beräknade åtgången
hög, har emellertid med beaktande av att motorfordonen till väsentlig del
utnyttjas för övningskörningar, ofta under svåra förhållanden, ansett sig för
32
Statsutskottets utlåtande nr 4.
närvarande böra godtaga arméförvaltningens beräkningar. Arméförvaltningen
bör emellertid, framhåller departementschefen, även i fortsättningen ägna
särskild uppmärksamhet åt denna fråga i syfte att nedbringa drivmedelsförbrukningen.
Departementschefen har i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknat
drivmedelskostnaderna till 4 780 000 kronor men därvid utgått från att
anslaget ställes till arméförvaltningens förfogande endast i den omfattning,
som erfordras med hänsyn till de under nästa budgetår aktuella drivmedelspriserna.
Eu sänkning av drivmedelspriserna under den nivå, som vid anslagsberäkningen
förutsatts, eller en ökad användning av billigare bränslekvaliteter
bör således enligt departementschefen föranleda en omprövning
av medelsanvisningen genom Kungl. Maj:ts försorg. Departementschefen
har erinrat om att eu motsvarande anordning tillämpas under innevarande
budgetår.
Beträffande de övriga kostnader, som hittills bestritts från anslaget Truppförbandens
övningar och fortsättningsvis böra utgå från förevarande anslag,
nämligen befälsövningar, truppförbandens vanliga övningar samt målflygning
och målbogsering hava desamma av departementschefen beräknats till
sammanlagt 3 888 000 kronor.
För de ändamål, som nu tillgodoses genom anslagen Undervisningsmateriel
m. m. samt Yissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser
m. m., har departementschefen i enlighet med arméförvaltningens
förslag, efter avdrag för kostnader som böra bestridas av expens-,
inventarie- och tygmaterielanslag, beräknat ett belopp av (280 000 + 964 000=)
1 244 000 kronor.
Med fält- och fälttjänstövningar sammanhängande expenskostnader och
kostnader av teknisk natur hava ansetts böra bestridas av förevarande anslag.
Departementschefen har beräknat medelsbehovet för dylika övningar
till oförändrat belopp, 2 150 000 kronor. Å det för budgetåret 1945/46 anvisade
anslaget Fält- och fälttjänstövningar har uppkommit en förhållandevis
stor reservation. Detta sammanhänger med det förhållandet, att större
fälttjänstövningar icke anordnas varje år. Enligt inom arméinspektionen
verkställda beräkningar har den av departementschefen för fält- och fälttjänstövningar
tillstyrkta medelsanvisningen ansetts medgiva anordnande av
dylika större övningar vart tredje år.
Under förevarande anslag hava slutligen beräknats medel för belöningar
för skicklighet i skjutning och signalering. Dessa kostnader, vilka för närvarande
utgå av tygmaterielanslag, hava uppskattats till 100 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle enligt det anförda uppgå till
(4 780 000 + 3 888 000 + 1 244 000 + 2 150 000 + 100 000 =) 12 162 000 kronor,
vilket belopp avrundats nedåt till 12 000 000 kronor. Det bör enligt departementschefen
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser
rörande anslagets disposition.
Genom anordnande av övningssamhällen för strid i ort, för vilket ändamål
fortifikationsförvaltningen äskat medel, skulle utan tvivel, framhåller departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
33
mentschefen, en effektivisering av utbildningen på detta område kunna vinnas.
Emellertid är departementschefen icke beredd att i nuvarande läge tillstyrka
särskilt anslag för detta ändamål. Hinder synes departementschefen
däremot icke böra möta för Kungl. Maj:t att, i den mån eventuell reservation ä
förevarande anslag därtill lämnar tillgång, bemyndiga fortifikationsförvalt.
ningen att anordna övningssamhällen vid infanteriskjutskolan och möjligen
även vid vissa truppförband. Härvid förutsattes emellertid, att medel för
angivna ändamål tagas i anspråk allenast i den mån reservationen överstiger
vad som erfordras för bestridande av kostnaderna för den inom försvaret an
ordnade frivilliga korrespondensundervisningen. I likhet med föregående år
anser departementschefen sig nämligen i avvaktan på resultatet av 1945 års
försvarskommittés utredningsarbete icke kunna tillstyrka, att särskilt anslag
anvisas för korrespondensundervisningen.
Vid sin granskning av beräkningarna under förevarande anslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran. För de under de olika posterna
angivna ändamålen böra medel alltså anvisas i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag. Yad särskilt beträffar drivmedelskostnaderna vill utskottet
understryka departementschefens uttalande, att särskild uppmärksamhet bör
ägnas denna fråga i syfte att nedbringa drivmedelsförbrukningen, givetvis
utan att utbildningen därigenom äventyras. Med hänsyn till eventuella fluktuationer
i drivmedelsprisema torde såsom förutsatts anslaget, i vad detsamma
avser nu ifrågavarande kostnader, böra ställas till arméförvaltningens
förfogande endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till de under
nästa budgetår aktuella drivmedelsprisema. Utskottet har vidare icke någon
erinran att framställa mot att Kungl. Maj:t under av departementschefen angiven
förutsättning beredes möjlighet att, i den mån eventuell reservation å
förevarande anslag därtill lämnar tillgång, bemyndiga arméns fortifikationsförvaltning
att anordna s. k. övningssamhällen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Övningar m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
40:o) Armén: Drivmedelsförråtl m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 46, s. 84—88) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.
Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola kostnaderna för drivmedelsförråd,
vilka för närvarande för arméns del bestridas från ett särskilt
anslag, Fasta drivmedelsanläggningar — för innevarande budgetår uppfört
med 550 000 kronor — men inom övriga försvarsgrenar utgå från samma
anslag som kostnaderna för drivmedlen, för varje försvarsgren upptagas under
ett särskilt reservationsanslag, benämnt Drivmedelsförråd m. m. Detta anslag
avses även för underhåll av distributionsanläggningar m. m.
Utskottet.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får med förmälan, att utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 4 . 695 47 3
34
Statsutskottets utlåtande nr 4.
anslagshöjningen huvudsakligen sammanhänger med kostnadsöverflyttningar,
hemställa,
att riksdagen må till Armén: Drivmedels förr åd m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.
Anskaffning och vård av hästar m. m.
41:o) Armén: Remontering. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
47, s. 88—96) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 2 850 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 325 000
kronor.
Departementschefen har föreslagit, att den årliga kassationen av arméns
stamhästar för ridbruk höjes från 10 till 11 % av hästantalet, Remonteringen
för nästa budgetår har alltså beräknats efter sistnämnda procenttal. På grund
av den pågående motoriseringen av vissa delar av artilleriet har antalet
stamhästar för ridbruk vid detta truppslag beräknats kunna minskas med
255. Det antal remonter, som bör inköpas, är därför oaktat remonteringens
procentuella ökning oförändrat, 509. Stamhästar för dragbruk hava ansetts
böra för nästa budgetår anskaffas till samma antal som för löpande budgetår
eller 35. Medelpriserna vid försvarets hästinköp hava för nästa budgetår
beräknats till 1 800 kronor för remonter och 1500 kronor för stamhästar
för dragbruk, vilka priser överensstämma med de vid beräkningen av innevarande
budgetårs riksstatsanslag tillämpade. Departementschefen har
framhållit, att chefen för jordbruksdepartementet torde komma att föreslå,
att därutöver utbetalas premier å 200 kronor för varje inköpt remont,
att bestridas av totalisatormedel. Kostnaderna för anskaffning av 509 remonter
hava alltså beräknats till 916 200 kronor samt för anskaffning av 35
stamhästar för dragbruk till 52 500 kronor. Kostnaderna i anledning av resor
för besiktning av tillfälligt utackorderade stamhästar samt av reservstamhästar
föreslås skola gäldas av arméns anslag till reseersättningar m. m. För
bestridande av utgifterna i samband med anskaffning av stamhästar har
upptagits ett belopp av 72 990 kronor. Inkomsterna vid försäljning av utrangerade
stamhästar hava med utgångspunkt i ett medelpris av högst 400
kronor uppskattats till 160 000 kronor.
1945 års utredning rörande åtgärder för ridhästavelns befrämjande har
föreslagit ökad användning av varmblodiga ackordhästar, främst i syfte att
få till stånd en krigsreserv av ridhästar. Ökningen skulle genomföras på
det sätt, att varje år omkring 25 stamhästar överfördes till ackordhästbeståndet,
varjämte 75 hästar nyanskaffades. Inköpspriset för sistnämnda
hästar har ansetts böra beräknas till samma belopp som för remonter, alltså
300 kronor högre än för kallblodiga hästar. Enär det ansetts troligt, att de
Statsutskottets utlåtande nr d. 35
varmblodiga hästarna komme att visa sig mindre begärliga för utackordering,
har utredningen räknat med en förhållandevis hög ersättning till fodervärdarna,
75 öre för dag eller 250 kronor för år och häst. Då man beträffande
dessa hästar icke skulle kunna räkna med några ackordavgifter, skulle den
årliga kostnadsökningen bliva 260 kronor per häst. Departementschefen har
i avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés utredningsarbete intet
haft att erinra mot att anordningen försöksvis tillämpas under nästa budgetår.
Yad härefter beträffar behovet av ackordhästar har anskaffningen härav, som
i försvarsbeslutet uppskattades till 10 % av ackordhästbeståndet, ansetts böra
bestämmas till 15 % eller till 1 650 hästar. Priset för anskaffningen av i det
föregående omnämnda 75 varmblodiga ackordhästar har beräknats med 300
kronor överstiga priset å kallblodiga hästar, vilket pris uppskattats till 1 500
kronor. Antalet utrangerade hästar, för vilka ersättning kan beräknas inflyta,
har uppskattats till 1 100 och medelpriset vid försäljning till 400 kronor
per häst.
Departementschefen har framhållit, att den omständigheten, att förenämnda
inköpspriser vid anslagsberäkningen godtagas, icke innebär ställningstagande
till frågan vilka priser som vid inköp böra slutligt erläggas. Sistnämnda
fråga bör bedömas med ledning av det utredningsmaterial, som föreligger
vid den tidpunkt — våren 1948 -— då inköpen skola ske. Om inköpspriserna
vid berörda tidpunkt äro lägre än här beräknats, bör, fortsätter departementschefen,
motsvarande minskning vidtagas med avseende å det anslagsbelopp,
som ställes till den inköpande myndighetens förfogande.
De av departementschefen förordade grunderna för beräkningen av arméns
remonteringsanslag finner utskottet sig böra tillstyrka. Yad särskilt beträffar
anskaffningen av ackordhästar anser utskottet skäl tala för att nyanskaffningen
gives något större omfattning än vad i försvarsbeslutet förutsatts och har icke
något att erinra mot att densamma bestämmes till 15 % av ackordhästbeståndet.
Till vad departementschefen anfört i fråga om ökad användning
av varmblodiga ackordhästar i huvudsakligt syfte att åstadkomma en krigsreserv
av ridhästar vill utskottet giva sin anslutning. Utskottet delar alltså
departementschefens uppfattning, att den i sådant avseende föreslagna anordningen
får försöksvis tillämpas under nästa budgetår.
Med förmälan att anslagshöjningen i förhållande till motsvarande anslag
för innevarande budgetår är i sin helhet beroende på ökad anskaffning av
ackordhästar, får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,
att riksdagen må till Armén: Remontering för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 850 000 kronor.
42:o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 97 och 98) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
36 Statsutskottets utlåtande nr 4.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 120 000
kronor.
Departementschefen har förordat, att uttagningsperiodernas längd minskas
från 4 till 3 år. I övrigt hava tillämpats oförändrade beräkningsgrunder.
Då den föreslagna omläggningen av organisationen av uttagningsförfarandet
synes vara av förhållandena påkallad, tillstyrker utskottet förslaget i fråga.
Beräkningen av anslaget har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Vttagning av hästar och hästfordon
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
125 000 kronor.
43:o) Armén: Veterinärvård. Armén: Hundväsendet. Armén: Brevduveväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 49—51, s. 99 och 100), vilka
i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära oförändrade
medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Armén: Veterinärvård ett reservationsanslag av 190 000
kronor;
b) till Armén: Hundväsendet ett reservationsanslag av 62 000
kronor;
c) till Armén: Brevduveväsendet ett reservationsanslag av
5 000 kronor.
Tygmateriel m. m.
44:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 52, s. 100—108) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kronor.
Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola under förevarande anslag
medel anvisas för anskaffning av all slags materiel av teknisk natur, således
även ammunition, samt för försök med tygmateriel. Medel för dylika ändamål
ha för innevarande budgetår anvisats under i huvudsak följande anslag, näm
-
ligen:
Vapen och ammunition m. m................................. kronor 24 000 000
Engångsanskaffning av ammunition ........................ » 12 200 000
Försök med viss tygmateriel ................................ » 440 000
Anskaffning av tygmateriel .................................. » 73 000 000
Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel................ » 590 000
Det förstnämnda anslaget avses även för underhåll av vapen och ammuni
tion
m. m.
Vad angår gränsdragningen mellan förevarande anslag och anslaget Under
håll
av tygmateriel m. m. förutsättes, att kostnader för ersättningsanskaff
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
37
ning såvitt möjligt skola bestridas från anskaffningsanslaget. Från underhållsanslaget
skulle i enlighet härmed icke bestridas andra anskaffningskostnader
än sådana som sammanhänga med materielens underhåll, såsom kostnader
för reservdelar, verktyg och vissa maskiner. Den ersättningsanskaffning,
som erfordras för täckande av brister i materielutrustningen på grund
av kassation, förluster vid övningar och dylikt, förutsättes däremot skola
bekostas från förevarande anslag.
Det har synts departementschefen angeläget, att förefintliga brister -—
främst avseende materiel av modern konstruktion, som först under den allra
senaste tiden blivit tillgänglig för anskaffning — snarast täckas i den mån
så kan ske utan föregripande av pågående omprövning av försvarsorganisationen.
Departementschefen har därför tillstyrkt, att medel nu ställas till
förfogande för de mest angelägna ändamålen. I första hand har härvid luftförsvarsorganisationen
ansetts böra förstärkas och moderniseras. Arméförvaltningen
har i detta hänseende äskat 13 000000 kronor för anskaffning
av modern ekoradiomateriel för luftvärnet, 2 500 000 kronor för motorfordon
till dessa, 1 000 000 kronor för modernisering av vissa äldre ekoradioapparater
samt 1 250 000 kronor för tryckluftbromsar för vissa luftvärnspjäser.
I skrivelse den 23 september 1946 har överbefälhavaren hemställt om anvisande
av medel för omorganisation av luftbevakningen och därvid bland
annat anfört följande.
Erfarenheter från överflygningar och under de sista åren anordnade övningar
hade givit vid handen, att de alltmer ökade flyghastigheterna i förening med
massinsatsen av flygplan medförde en sådan påfrestning på det nuvarande
systemet för luftbevakning, att det vid moderna flyganfall icke kunde motsvara
kraven på en effektiv luftbevakning. För att undanröja systemets
brister erfordrades genomgripande förändringar i enlighet med ett inom en
del av landet provisoriskt utbyggt system. Detta hade vid anordnade försök
och övningar visat sig lämpligt och väl fylla uppställda krav. Kostnaderna
för organisationens genomförande inom hela landet, utom i vad avsåge anskaffning
av ekoradiomateriel, hade i samråd med arméns fortifikationsförvaltning
och telegrafstyrelsen beräknats till omkring 32 500 000 kronor, varav
i runt tal 8 300 000 kronor i byggnadskostnader. Kostnaderna syntes dock
kunna nedbringas genom utnyttjande av vissa för civilt bruk anordnade
telefonförbindelser.
Överbefälhavaren har hemställt, att för en första etapp av omorganisationen
måtte anvisas ett belopp av 3 000 000 kronor, varav omkring 2 250 000
kronor till signalmateriel och trådförbindelser samt i runt tal 750 000 kronor
till byggnadsarbeten.
Härutöver har överbefälhavaren hemställt om 5125 000 kronor för anskaffning
av ekoradiomateriel för luftbevakningen.
En inom arméledningen verkställd undersökning har visat, att det antal
ekoradiostationer för luftvärnet, som arméförvaltningen nu begärt medel till,
motsvarar det behov för arméns del, som i första hand bör,täckas. Med återstående
anskaffning anser arméledningen böra av ekonomiska skäl tills vidare
anstå. Med hänsyn till materielens betydelse och dess långa leveranstid har
departementschefen ansett sig böra förorda, att beslut nu fattas om beställning
av materielen.
38
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Även den av överbefälhavaren föreslagna omorganisationen av luftbevakningen
har synts departementschefen vara av den natur, att en första etapp
av densamma snarast möjligt bör komma till utförande. Departementschefen
har framhållit, att han dock icke härmed tagit ställning till frågan, i vad
mån omorganisationen bör helt genomföras. Denna fråga bör nämligen
komma under bedömande inom 1945 .års försvarskommitté. Den nu föreslagna
etappen i omorganisationen, vilken avser vissa ur luftbevakningssynpunkt
betydelsefulla områden, har ansetts kunna genomföras oberoende av
programmet i övrigt.
Departementschefen har meddelat, att av de överskotts- och rabattmedel
från krigsindustrien, som tillförts arméförvaltningens tvgavdelning, finnas till
tygavdelningens verksamhetsområde hänförliga medel av detta slag till ett belopp
av omkring 22 000 000 kronor disponibla. Dessa medel hava synts departementschefen
böra anlitas för anskaffning av ekoradiomateriel för luftvärnet med
tillhörande utrustning ävensom för anordnande av signalförbindelser m.m. för
den av departementschefen tillstyrkta omorganisationen av luftbevakningen.
De sammanlagda kostnaderna härför uppgå, såsom av det föregående framgår,
till (13 000 000 + 2 500 000 + 3 000 000 — 750 000 =) 17 750 000 kronor.
Återstående överskotts- och rabattmedel, omkring 4 250 000 kronor, ävensom
de ytterligare medel av samma slag, som kunna komma att tillföras anslaget,
bär synts departementschefen få disponeras enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
för med anslaget avsedda ändamål. Härvid kan, framhåller departementschefen,
exempelvis den av överbefälhavaren föreslagna ekoradiomaterielen
för luftbevakningen komma i fråga för anskaffning. Då luftbevakningen
betjänar försvaret i dess helhet, liksom även civilförsvaret, har den omständigheten,
att materielen avses skola handhavas av flygvapnet, ansetts
icke böra utesluta, att kostnaderna för materielens anskaffning åtminstone
delvis utgå av anslagsmedel, som avsetts för armén. Departementschefen
har förutsatt, att kostnaderna för materielens vård och underhåll skola bestridas
av flygvapnets anslag.
Frågan om anvisande av medel för bestridande av kostnaderna för de
med luftbevakningens omorganisation sammanhängande byggnadsarbetena,
750 000 kronor, har upptagits till behandling i samband med behandlingen
av anslagsfrågor under kapitalbudgeten.
Av arméförvaltningen föreslagna åtgärder för modernisering av äldre ekoradiomateriel
och förbättring av bromssystemet på vissa luftvärnspjäser
hava synts få genomföras med anlitande av underhållsmedel, i den mån
dylika stå till förfogande.
Enligt arméförvaltningens framställningar föreligger behov av betydande
materielanskaffningar utöver den anskaffning till förstärkning av luftförsvarsorganisationen,
som departementschefen i det föregående tillstyrkt. Sålunda
har arméförvaltningen hemställt om 19 000 000 kronor till anskaffning
av viss tygmateriel, främst radio-, bro- och pansarvärnsmateriel samt ammunition,
och omkring 4 000 000 kronor för anskaffning av stridsvagnsradiostationer,
pulkor, cykeldäck m. m. För viss ersättningsanskaffning, för vilken
Statsutskottets utlåtande nr 4.
39
arméförvaltningen beräknat medel under underliållsanslag, föreligger ett ytterligare
medelsbehov, som kan uppskattas till 700 000 kronor. Slutligen hava
under förevarande anslag medel ansetts böra beräknas för anskaffning av
ammunition såsom ersättning för den ammunition, som förbrukas vid övningar.
Medelsbehovet för detta ändamål har av arméförvaltningen beräknats
till 18 000 000 kronor. Härutöver skulle tillkomma kostnaderna för
forskning och försök, för vilket ändamål arméförvaltningen hemställt om
5 000 000 kronor. Härtill komma de å förevarande anslag belöpande merkostnaderna
i anledning av den allmänna löneregleringen för statstjänstemän,
300 000 kronor. Däremot har på grund av vissa kostnadsöverflvttningar anslaget
ansetts kunna minskas med 300 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet
för här avsedda ändamål skulle alltså utgöra (19 000 000 +
4 000 000 + 700 000 -f 18 000 000 + 5 000 000 + 300 000 — 300 000 =) 46 700 000
kronor.
För egen del har departementschefen funnit de av arméförvaltningen anmälda
medelsbehoven i stort sett väl motiverade. Yad särskilt beträffar
forsknings- och försöksverksamheten har departementschefen understrukit
betydelsen av att tillräckliga anslagsmedel stå till förfogande för denna verksamhet.
Då departementschefen emellertid icke i nuvarande läge ansett sig
kunna tillstyrka en så avsevärd medelsanvisning, som bifall till föreliggande
förslag skulle innebära, har han föreslagit att för anskaffning av tygmateriel
m. m. anvisas ett reservationsanslag av 40 000 000 kronor. Det har synts
departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av arméförvaltningen
besluta rörande anslagets disposition, varvid borde beaktas
vikten av att för forskning och försök reserveras tillräckliga medel.
Såsom departementschefen framhållit är utvecklingen på den tekniska krigsmaterielens
område mycket snabb, vilket medfört behov av ytterligare komplettering
av materielen. Utskottet är därför ense med departementschefen
om att föreliggande brister på detta område snarast böra täckas i den mån
så kan ske utan föregripande av pågående omprövning av försvarsorganisationen.
Av arméförvaltningen framställda förslag rörande förstärkning och
modernisering av luftförsvarsorganisationen synas därvid vara av natur att böra
i första hand tillgodoses. Medel synas jämväl böra ställas till förfogande för
genomförande av en första etapp av den av överbefälhavaren föreslagna omorganisationen
av luftbevakningen. Utskottet vill emellertid understryka, att
utskottet därmed icke tagit ställning till frågan, i vad mån omorganisationen
bör helt genomföras. Såsom departementschefen nämligen framhållit torde
detta spörsmål komma under bedömande inom 1945 års försvarskommitté.
Departementschefen har beräknat de sammanlagda kostnaderna för anskaffning
av ekoradiomateriel för luftvärnet med tillhörande utrustning ävensom
för anordnande av signalförbindelser m. m. för ifrågavarande omorganisation
av luftbevakningen till 17 750 000 kronor. Utskottet har icke något att erinra
mot att dessa kostnader bestridas av de överskotts- och rabattmedel från
Utskottet.
40
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
krigsindustrien, som tillförts arméförvaltningens tygavdelning. Återstående
dylika medel torde få disponeras på sätt departementschefen föreslagit.
Utskottet tillstyrker, att medelsanvisningen för tillgodoseende av behov av
materielanskaffningar utöver förenämnda anskaffning till förstärkning av luftförsvarsorganisationen
begränsas till 40 000 000 kronor, med vilket belopp
förevarande anslag alltså bör uppföras. Utskottet ansluter sig till departementschefens
uttalande att vid anslagets disposition bör beaktas vikten av att
för forskning och försök reserveras tillräckliga medel. Yad beträffar kostnaderna
för de med omorganisationen av luftbevakningen sammanhängande
byggnadsarbetena tillstyrker utskottet i särskilt utlåtande denna dag, att
under försvarets fastighetsfond för ändamålet anvisas ett särskilt investeringsanslag
av 750 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000
kronor.
45:o) Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 53, s. 108—111) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 000 kronor.
Från detta anslag förutsättas skola bestridas kostnader för underhåll av all
arméns tygmateriel och annan materiel av teknisk natur. Förutom för de utgifter
av underhållsnatur, som för närvarande bestridas från anslaget Vapen och
ammunition m. m., bör anslaget således avses för bestridande av de kostnader,
som nu belasta anslagen Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m., Motoroch
anspannsfordon m. m. samt Underhåll av signalförbindelser. Även de
kostnader för materiel av teknisk natur, som nu belasta anslagen Undervisningsmateriel
m. m., Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda
utbildningskurser m. m. samt Truppförbandens övningar, böra belasta
förevarande anslag. Till anslaget böra vidare från anslaget Eemontering
överflyttas kostnaderna för underhåll av hästutredningspersedlar. Belöningar
för skicklighet i skjutning, vilka för närvarande utgå från anslaget Vapen
och ammunition m. m., hava däremot ansetts böra överföras till anslaget
Övningar m. m. Beträffande förevarande anslags avgränsning i förhållande
till anslaget Anskaffning av tygmateriel m. m. hänvisas till vad härom anförts
under sistnämnda anslag.
Med hänsyn till arbetet med beredskapens avveckling saknas alltjämt erfarenheter
rörande de verkliga underhållskostnaderna under normala fredsförhållanden,
varför en viss osäkerhet vidlåder anslagsberäkningen. Utskottet
har emellertid ansett sig böra tillstyrka föreliggande förslag.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 4. 41
att riksdagen må till Armén: Underhåll av tygmateriel m. ni.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 000
kronor.
46:o) Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap. Armén: Premier för
innehav av vissa automobiler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
54 och 55, s. 111 och 112), vilka innebära oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Armén: Uttagning av motorfordon och motorredslcap
ett förslagsanslag av 15 000 kronor;
b) till Armén: Premier för innehav av vissa automobiler ett
reservationsanslag av 100 kronor.
Fastigheter m. m.
47:o) Armén: Befästningars underhåll m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 57, s. 113—116), vilket innebär en anslagsminskning av 100 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Befästningars underhåll m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000
kronor.
Hemvärnet.
48:o) Armén: Hemvärnets avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 58, s. 116—134) att
dels medgiva, att till personalförteckning för hemvärnet må överflyttas eu
beställning för hemvärnschef i lönegrad Öb 2, en beställning för överstelöjtnant
eller major i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 och en beställning för kapten eller
löjtnant med arvode enligt lönegrad Oa 3 eller Oa 2,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hemvärnet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 343 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 130 (punkt 7 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari 1947)
föreslagit riksdagen bland annat medgiva, att till personalförteckning för hemvärnet
må överflyttas, förutom i det föregående angivna beställningar, en
befattning för kontorsbiträde i lönegrad A 4.
Förevarande anslag är''för innevarande budgetår uppfört med 215 000
kronor.
42
Statsutskottets utlåtande nr 4.
1945 års hemvärnskommitté avgav den 3 september 1945 vissa förslag beträffande
hemvärnets rekrytering samt hemvärnsmännens utrustning och ekonomiska
villkor. På kommitténs förslag grundad framställning godtogs av
1945 års riksdag. Hemvämskommittén har den 3 september 1946 avgivit slutligt
betänkande med förslag angående hemvärnet. Redogörelse för kommitténs
ifrågavarande förslag återfinnes under nu förevarande punkt.
Departementschefen har framhållit, att han i likhet med 1945 års försvarskommitte
ansett väsentliga delar av kommitténs förslag böra komma under
omprövning i samband med frågan om försvarets framtida organisation.
Emellertid har departementschefen funnit vissa frågor vara av den omedelbara
betydelse för hemvärnets fortsatta bestånd och utveckling, att ställning
därtill, åtminstone provisoriskt, redan nu bör tagas. Härvid märkes i första
hand frågan om hemvärnets fredsorganisation. Hemvärnskommitténs förslag
i denna del innebär bland annat att de nuvarande reservhemvärnsmännen
ersättas av hemvärnsrekryter och att en ny personalkategori, hemvärnspojkar,
skulle införas. De extra hemvärnsmännen — denna kategori infördes genom
1945 års riksdagsbeslut — skulle motsvara högst en fjärdedel av den totala hemvärnsstyrkan.
Förslaget innebär, att vid god rekrytering totalantalet hemvärns''
män skulle kunna överstiga det nuvarande maximiantalet med omkring en fjärdedel.
Enär vapenutrustning icke anskaffats för reservhemvärnsmännen men
hemvämsrekryterna förutsatts skola kunna utrustas med vapen, skulle förslagets
genomförande kräva en avsevärd nyanskaffning av vapen — kostnaderna
härför, inklusive kostnaderna för viss ombeväpning av hemvärnet, ha
beräknats till inemot 5 miljoner kronor — samt en förhöjning av hemvärnets
övnings- och ammunitionsanslag.
Med särskild hänsyn till de avsevärda engångskostnaderna har departementschefen
ansett sig icke nu kunna tillstyrka hemvärnskommitténs ifrågavarande
förslag i hela dess vidd. Endast i den mån vapen och ammunition
in. m. kunna ställas till hemvärnets förfogande utan anslagshöjning syntes
enligt departementschefen en utökning av organisationen för närvarande böra
komma i fråga. Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare
utredning fatta beslut i denna fråga. Även om fredsorganisationen av kostnadsskäl
icke skulle kunna utökas, har departementschefen funnit hinder icke böra
möta att, på sätt hemvämskommittén föreslagit, ersätta reservhemvärnsmännen
med hemvärnsrekryter. Såsom av det följande framgår har departementschefen
icke heller haft något att erinra mot att hemvärnspojkar ingå i organisationen.
I fråga om samordning av den frivilliga ungdomsutbildningen
innebär hemvärnskommitténs förslag att den lantmilitära ungdomsutbildningen
koncentreras till hemvärnet på så sätt, att den av
centralförbundet bedrivna utbildningen upphör beträffande landstormspojkarna,
dock med undantag för de s. k. luftvärnspojkama, vilka intaga en speciell
ställning, bland annat såsom utgörande övningstrupp för de av förbundet
anordnade kurserna för utbildning av värnpliktigt befäl. Departementschefen
har tillstyrkt förslaget i fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
43
Enligt kommitténs förslag skulle ynglingar under det år de fylla 15 år kunna
antagas såsom hemvärnspojkar för utbildning av ungefär samma art som inom
scoutrörelsen. Yapenutbildning skulle icke förekomma. Antagning till hemvärnsrekryt,
motsvarande nuvarande reservkemvärnsman, skulle kunna äga rum det
år vederbörande fyller 16 år. Slutligen skulle antagning till hemvärnsman äga
rum tidigast det år vederbörande fyller 17 år. Det förutsättes, att ynglingar
med fallenhet för fortsatt utbildning skulle kunna erhålla särskild befälsutbildning
i centralförbundets för befälsutbildning regi.
De bestämmelser rörande antagningsåldrar, som sålunda föreslagits, hava
synts departementschefen väl avvägda. I förhållande till vad som nu gäller
innebära de en höjning av minimiåldern med ett år eller, såvitt avser utbildning
med vapen, två år. Det torde, framhåller departementschefen, icke behöva
möta betänkligheter att låta ynglingar i angivna åldersklasser komma i åtnjutande
av en lämpligt utformad fredsutbildning inom hemvärnet. I den mån
så är möjligt har den yngre hemvämspersonalen synts böra sammanhållas inom
särskilda ungdomsavdelningar. Dessa böra emellertid samövas med de äldre
hemvärsmännen.
Den omständigheten, att ynglingar i 17-årsåldern sålunda skulle kunna antagas
till hemvärnsmän, syntes emellertid enligt departementschefen icke i
och för sig böra föranleda, att de i händelse av krig skola ingå i stridande förband.
Under hänvisning till att vissa erinringar däremot framförts främst från
militärt håll har departementschefen förutsatt, att denna fråga närmare överväges,
innan bestämmelser i ämnet meddelas.
Hemvärnskommittén har föreslagit inrättande av ett flertal nya befattningar
såväl för hemvärnets ledning och stridsskola som för den lokala organisationen.
Försvarskommittén har framhållit, att återhållsamhet bör iakttagas i
fråga om utökning av personaluppsättningen. Departementschefen har med
hänsyn härtill ansett sig beträffande hem värnsstabens organisation
icke kunna tillstyrka hemvärnskommitténs förslag annat än såvitt avser anvisande
av medel för arvode till en stabsredaktör. Erfarenheterna torde ha givit
vid handen, framhåller departementschefen, att hemvärnsstaben under fredsförhållanden
har behov av en särskild befattningshavare för press- och propagandatjänst
in. m. Det av kommittén för denne beräknade arvodet, högst 1 300
kronor per år, har tillstyrkts av departementschefen.
Hemvärnets stridsskola har synts departementschefen vara av väsentlig
betydelse för hemvärnet, främst såsom utbildningsanstalt för hemvärnsbefäl
men även såsom en central samlingspunkt för hemvämspersonalen
i övrigt. Hemvärnskommittén har framhållit, att hemvärnsfonden icke längre
torde kunna svara för skolans vård och underhåll m. m. Departementschefen
har därför föreslagit, att statsmedel anvisas i erforderlig utsträckning för
säkerställande av skolans fortbestånd. Departementschefen har i anslutning
härtill tillstyrkt, att hemvärnsfonden, mot vars bibehållande intet synts vara
att erinra ur allmän synpunkt, erhåller bidrag av statsmedel för vård och
underhåll av skoletablissementet. Yidare har skolans förvaltningspersonal -—
44
Statsutskottets utlåtande nr 4.
en förvaltare, en husmoder och en vaktmästare, tillika bilförare — ansetts
böra beredas statlig anställning med placering, förvaltaren i löneklass U07,
husmodern i lönegrad MEo 8 och vaktmästaren i lönegrad MEo 5. För drift
och underhåll av den vid skolan befintliga lastbilen hava medel föreslagits
skola anvisas under anslagen Hemvärnets övningar respektive Hemvärnets
tygmateriel m. m.
Den för skolans verksamhet i övrigt erforderliga militära personalen har
synts departementschefen liksom hittills kunna ställas till hemvärnets förfogande
genom kommendering av lämplig personal. Departementschefen har
därför ansett sig icke nu kunna tillstyrka kommitténs förslag om inrättande
av beställningar vid skolan för chef och vapenhantverkare.
Departementschefen har förutsatt att erforderligt avtal med hemvärnsfonden
rörande de med stridsskolan sammanhängande frågorna underställes
Kungl. Maj:t för godkännande.
Beträffande hemvärnspersonalens medansvar i hemvärnsarbetet
bär hemvärnskommittén föreslagit, att detta medansvar skall få utövas genom
i särskild ordning utsedda representationsorgan, vilkas uppgifter och befogenheter
fastställas genom i kommandoväg utfärdade instruktioner.
Följande representationsorgan ha föreslagits.
Instanser
Representationsorgan
Verkställande organ
Hemvärnsområde ......
Hemvärnskrets ........
Samtliga hemvärnsmän
Hemvärn sområdets förtroendenämnd
Kretsnämnden
Försvarsområdets förtroendenämnd
Centrala förtroendenämnden
Försvarsområde ........
Hela riket..............
Hemvärnstinget
Rikshemvärnstinget
Beträffande representationsorganens sammansättning m. in. har kommittén
anfört.
Såsom självskrivna ordförande vid organens förhandlingar borde hemvärnsområdesbefälhavare,
hemvärnskretsbefälhavare, försvarsområdesbefälhavare
samt hemvärnschefen fungera i respektive instanser. Sammanträden borde äga
rum minst en gång årligen inom hemvärnsområde, vid behov inom hemvärnskrets
samt minst en gång vartannat år för hemvärns- och rikshemvärnsting.
\id myndighet och företag, som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att organisera
driftvärn, borde driftvärnsmännens medansvar utövas under liknande
former och med rätt till lämplig representation i rikshemvärnstinget.
Departementschefen har ansett ifrågavarande förslag kunna läggas till
grund för bestämmelser i ämnet.
Medelsbehovet för budgetåret 1947/48 under hemvärnets avlöningsanslag
har av försvarets civilförvaltning beräknats till oförändrat belopp,
215 000 kronor. Till detta belopp har departementschefen lagt kostnaderna
för avlöningar till dels den nu å arméns personalförteckningar uppförda personalen
vid hemvämsstaben och hemvärnets stridsskola, en hemvärnschef i
Öb 2, 1 överstelöjtnant eller major i Oa 5 eller Oa 4, en kapten eller löjtnant
med arvode i Oa 3 eller Oa 2 och ett kontorsbiträde i A 4 ävensom förenämnda
arvodes- och icke-ordinarie-personal, dels ock den ytterligare personal
Statsutskottets utlåtande nr 4.
45
vid hemvämsstaben och stridsskolan, som departementschefen i det föregående
föreslagit. Dessa kostnader hava enligt nuvarande löneläge beräknats till
sammanlagt 67 300 kronor, varav 9 100 kronor belöpa på nytillkomna befattningar.
I enlighet med förslag i propositionen 1946: 120 (s. 158 ff.) har för innevarande
budgetår å arméns förteckning å vissa andra arvoden och särskilda
ersättningar under rubriken Hemvärnet upptagits ett belopp av 12 700 kronor
för avlönande av erforderligt antal biträden i kök och servering vid hemvärnets
stridsskola. Beloppet, som motsvarar lön jämte rörliga tilläggsförmåner under
åtta månader för nio biträden i lönegrad MVd, löneklass e och ortsgrupp C,
har närmast avsetts för beredande av arvoden åt lottor, som utnyttjas för
angivna arbetsuppgifter. I enlighet med förslag av hemvärnskommittén har
departementschefen förutsatt att, därest tillräckligt antal lottor icke skulle
kunna erhållas, även annan lämplig personal skall kunna anställas på motsvarande
villkor. Med hänsyn till löneregleringen har arvodesbeloppet uppräknats
till i runt tal 20 500 kronor.
Såsom departementschefen framhållit, böra några för framtiden bindande
dispositioner med avseende å hemvärnets organisation i nuvarande läge så
vitt möjligt undvikas, då väsentliga delar av kemvärnskommitténs förslag böra
komma under omprövning i samband med frågan om försvarets framtida organisation.
De på kommitténs förslag grundade framställningar, vilka nu förelagts
riksdagen, synas utskottet i stort sett vara av natur att kunna avgöras
oberoende av frågan om hemvärnsorganisationens framtida utformning.
Yad beträffar frågan om hemvärnets fredsorganisation ansluter utskottet
sig till departementschefens uppfattning, att endast i den mån vapen och
ammunition m. m. kunna ställas till hemvärnets förfogande utan anslagshöjning
en utökning av organisationen för närvarande bör komma i fråga. Utskottet
har däremot icke något att erinra mot att reservhemvärnsmännen
utbytas mot hemvärnsrekryter liksom ej heller mot att hemvämspojkar ingå
i organisationen.
Beträffande den föreslagna samordningen av den frivilliga lantmilitära ungdomsutbildningen
må erinras om att denna utbildning för närvarande bedrives,
förutom inom hemvärnet, främst genom centralförbundet för befälsutbildning
ävensom genom frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren.
Det föreliggande förslaget innebär ett sammanförande av i huvudsak
all dylik utbildning till hemvärnet. Då en samordning av ifrågavarande
verksamhet skulle medföra bestämda fördelar och hemvärnet därvid torde vara
den organisation, som är mest lämpad att leda den samordnade utbildningen,
vill utskottet i princip tillstyrka förslaget. Då emellertid enligt detsamma
utbildningen av de s. k. luftvärnspojkarna alltjämt skola bedrivas av centralförbundet
för befälsutbildning, synes utskottet möjligen kunna övervägas,
om icke utbildning av ynglingar i exempelvis luftbevakning och signaltjänst
lämpligen bör handhavas jämväl av nämnda förbund.
Utskottet.
46
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Mot den föreslagna revideringen av åldersbestämmelserna för antagning i
hemvärnet har utskottet för sin del icke något att erinra. Framhållas må att
vid ett genomförande av förslaget antagningsåldrarna, jämfört med nu rådande
former för ungdomsutbildning, höjas med ett år av den undre gränsen för
inträde i en militär organisation och med två år såvitt avser den ålder, då
vapenutbildning nu får börja. Utskottet delar emellertid departementschefens
uppfattning, att den yngre hemvärnspersonalen bör i den mån så är möjligt
sammanhållas inom särskilda ungdomsavdelningar.
Utskottet finner förslaget om liemvärnspersonalens medansvar i hemvärnets
verksamhet välbetänkt, då intresset och arbetslusten härigenom torde komma
att stimuleras. Mot de föreslagna formerna för utövande av detta medansvar
har utskottet icke någon erinran att framställa.
Då, såsom i ärendet upplysts, hemvärnsfonden icke längre torde kunna
svara för vård och underhåll av hemvärnets stridsskola, synes nödvändigt att
statsmedel anvisas i erforderlig utsträckning för säkerställande av skolans
fortbestånd. Medelsanvisning härför har beräknats under nästföljande anslagspunkt.
Yad slutligen beträffar hemvärnets personalorganisation har utskottet icke
uågot att erinra mot departementschefens härutinnan framställda förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att till personalförteckning för hemvärnet må
överflyttas en beställning för hemvärnschef i lönegrad Öb 2, en
beställning för överstelöjtnant eller major i lönegrad Oa 5 eller
Oa 4, en beställning för kapten eller löjtnant med arvode enligt
lönegrad Oa 3 eller Oa 2 och en befattning för kontorsbiträde i
lönegrad A 4;
b) fastställa följande avlöningsstat för hemvärnet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 56 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ........................... » 63 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 237 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 16 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 8 000
Summa kronor 380 000
Statsutskottets utlåtande nr 4. 47
Särskilda uppbördsnicäel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 37 000
Nettoutgift kronor 343 000
c) till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 343 000 kronor.
49:o) Armén: Hemvärnets omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 59, s. 135—137) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 650 000
kronor.
Anslagsposten till expenser har föreslagits höjd med 14 000 kronor för
telefonkostnader. Till avgifter för interurbansamtal, som hemvärnskrets- och
hemvärnsområdesbefälhavare nödgas utgiva i och för tjänsten, har beräknats
böra tillkomma ett belopp av 15 000 kronor. För expeditionstelefon vid hemvärnets
stridsskola ha vidare beräknats 600 kronor.
Hemvärnskommittén har föreslagit, att förrådsman skulle anställas vid hemvärnsområde
eller att gemensamma förråd anordnades för flera områden
under förvaltare med uppbördsmannaarvode. Kommittén har räknat med årsarvoden
till förrådspersonalen, varierande mellan 50 och 250 kronor, samt uppskattat
de sammanlagda kostnaderna härför till i runt tal 120 000 kronor.
Departementschefen har ansett sig icke för närvarande kunna tillstyrka förslaget
i hela dess vidd men förordat, att dylika tillsynsmän i begränsad omfattning
försöksvis anställdes enligt de av kommittén föreslagna grunderna.
Till bidrag till hemvärnsfonden för underhåll av hemvärnets stridsskola
ha beräknats 8 500 kronor samt till bestridande av expenskostnader vid
stridsskolan 12 000 kronor. På grund av höjningen av vissa traktamenten
har beräknats uppkomma en merkostnad av 12 000 kronor.
Då liemvärnskommitténs förslag om anställande av tillsynsmän för vissa
hemvärnsförråd är ägnat att åstadkomma ett mera ändamålsenligt ordnande än
vad nu är fallet av förrådstjänsten inom hemvärnet, har utskottet icke något
i princip att erinra mot detsamma men anser i likhet med departementschefen
att den föreslagna organisationen bör genomföras försöksvis och i begränsad
omfattning.
Den verkställda beräkningen av anslaget har icke givit utskottet anledningtill
särskilt uttalande, varför utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Hemvärnets omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.
\
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 4.
50:o) Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m. Armén: Hemvärnets övningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 60 och 61, s. 137 och 138),
vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, far utskottet med förmälan, att
förstnämnda anslag för innevarande budgetår benämnes Hemvärnets munderingsutrustning
m. m., hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m. ett
reservationsanslag av 400 000 kronor;
b) till Armén: Hemvärnets övningar ett reservationsanslag av
975 000 kronor.
öko) Armén: Hemvärnets tygmaterie! m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 62, s. 139) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kronor.
Yidare har uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (1:123) och den andra inom andra kammaren av hen
Holmström (II: 203) hemställts, att riksdagen utöver i statsverkspropositionen
till tygmateriel för hemvärnet upptaget belopp, 1 600 000 kronor, måtte anvisa
ytterligare 700 000 kronor samt att riksdagen i samband därmed ville
uttala, att av sistnämnda belopp 325 000 kronor måtte få användas för anskaffande
av spetsammunition inom hemvärnet.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen 1:123.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår med benämningen Armén:
Hemvärnets vapen och ammunition m. m. uppfört med 1 000 000 kronor, varav
400 000 kronor avses för ammunition till övningar.
Arméförvaltningen har anfört, att kostnaderna för hemvärnets övningsammunition
enligt uppgjorda planer beräknats till 1000 000 kronor per år.
Under femårsperioden 1942/47 hade emellertid årligen ammunition till ett
värde av 600 000 kronor kunnat tagas i anspråk ur befintliga förråd. Då
denna möjlighet icke längre stode till buds, beräknade ämbetsverket för
nästa budgetår för övningsammunition planenligt 1 000 000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget bleve med hänsyn därtill 1 600 000
kronor.
Hemvärnskommittén har räknat med att arméns ammunitionslager under
flera år framåt skulle medgiva extraordinär ammunitionstilldelning till hemvärnet.
För anskaffning av övningsammunition till pansarskott, spetsammunition,
sprängmedel, handgranater m. m. borde anslaget höjas med 625 000
kronor.
Chefen för armén har förklarat sig icke för närvarande kunna taga ställ
ning
till kommitténs förslag om anslagshöjning.
Arméförvaltningen har anfört, att intet överskott för närvarande kunde be
räknas
föreligga i ammunitionslagren.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
49
Departementschefen har ansett sig icke nu böra tillstyrka, att anslaget uppfördes
med högre belopp än som av arméförvaltningen föreslagits eller
1 600 000 kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t under förevarande
punkt äskade medelsanvisningen och får följaktligen avstyrka det motionsvis
gjorda yrkandet om beviljande av högre anslag. Däremot har utskottet icke
något att erinra mot att, om så ur övnings- och utbildningssynpunkt skulle
befinnas ändamålsenligt, de till ammunition avsedda medlen få användas till
inköp av erforderlig mängd spetsammunition.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 123 och II: 203, till Armén: Hemvärnets
tygmateriel m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 1 600 000 kronor.
Bidrag och understöd.
52:o) Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 63, s. 140—144) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret. 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 010 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 450 000
kronor.
Enligt den föreslagna omläggningen av anslagsuppställningen under fjärde
huvudtiteln skola statsbidragen till frivilliga automobilkåren och frivilliga
motorcykelkåren icke längre anvisas såsom särskilda anslag utan i stället
beräknas under anslaget Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Under sistnämnda
anslag äro för närvarande upptagna statsbidragen till såväl centralförbundet
för befälsutbildning som riksförbundet Sveriges lottakårer. Statsbidraget
till lottaorganisationen har i samband med berörda omläggning
ansetts böra utbrytas och anvisas såsom särskilt anslag inom avdelning D.
Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
I sitt tidigare berörda utlåtande den 8 mars 1946 angående uppställningen
av fjärde huvudtiteln har försvarets civilförvaltning föreslagit, att samtliga
av staten bestridda kostnader för icke statliga organisationers verksamhet i
princip skulle redovisas under de för bidrag till samma organisationer anvisade
anslagen. Detta förslag har departementschefen ansett sig böra biträda.
Vid beräkningen i det följande av medelsbehovet under de olika
anslagen har departementschefen i enlighet härmed i anslagsbeloppen inräknat
de uppskattade kostnaderna för de naturaförmåner, som staten tillhandahåller
de olika organisationerna. Samtliga berörda anslag hava härvid
synts böra erhålla karaktären av reservationsanslag.
Departementschefen har framhållit, att han vid behandlingen i det föregående
av hemvärnets avlöningsanslag anslutit sig till ett av 1945 års hem
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 4. 695 47 4
Utskottet■
50
Statsutskottets utlåtande nr 4.
värnskommitté framlagt förslag om samordning inom hemvärnet av den frivilliga
lantmilitära ungdomsutbildningen. I samband därmed bär den av
centralförbundet för befälsutbildning anordnade utbildningen av landstormspojkarna
avsetts skola upphöra. Det har emellertid förutsatts, att även i
fortsättningen viss ungdomsutbildning skall äga rum i centralförbundets
regi. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande verksamhetens omfattning
har departementschefen förordat, att förbundet för detta ändamål erhåller
bidrag till ungdomsutbildningen med oförändrat belopp, 25 000 kronor. Det
har synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband
med fastställande av stat för anslaget meddela erforderliga bestämmelser
rörande beloppets disposition.
Yad därefter angår bidraget till centralförbundets verksamhet i övrigt,
för innevarande budgetår 350 000 kronor, har departementschefen ansett detsamma
böra höjas till 425 000 kronor, vilket belopp motsvarar vad som i
1942 års försvarsbeslut förutsatts för genomförd organisation med tillägg för
25 000 kronor, avseende bidrag till kostnaderna för den av 1946 års riksdag
beslutade daglönen.
Statsbidragen till frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren,
såvitt avser de ändamål som för närvarande tillgodoses genom de särskilda
bidragsanslagen, hava föreslagits skola utgå med oförändrade belopp, 22 000
respektive 18 000 kronor.
I enlighet med vad i det föregående anförts skulle från och med nästa
budgetår under detta anslag beräknas jämväl kostnaderna för de särskilda
naturaförmåner, som för närvarande vederlagsfritt tillhandahållas centralförbundet
respektive frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren.
Givet är, framhåller departementschefen, att beräkningen av dessa kostnader
för nästa budgetår måste bli i hög grad approximativ. På grundval av
uppgifter, inhämtade från vederbörande organisationer ävensom arméförvaltningen,
har departementschefen uppskattat ifrågavarande kostnader för centralförbundet
till 426 000 kronor, därav 10 000 kronor för lokaler och inkvartering,
30000 kronor för förplägnad, 300 000 kronor för ammunition, 50000
kronor för utrustning inklusive beklädnad, 30 000 kronor för lån av motorfordon
och 6 000 kronor för järnvägstransporter, för frivilliga automobilkåren
till 26 000 kronor, därav 700 kronor för lokaler och inkvartering, 4 800 kronor
för förplägnad, 2 500 kronor för utrustning inklusive beklädnad, 17 500 kronor
för lån av motorfordon och 500 kronor för järnvägstransporter samt för frivilliga
motorcykelkåren till 67 000 kronor, därav 1 500 kronor för lokaler och
inkvartering, 10 000 kronor för förplägnad, 1 500 kronor för utrustning inklusive
beklädnad och 54 000 kronor för lån av motorfordon.
Statsbidragen till de tre organisationerna skulle således för nästa budgetår
uppgå för centralförbundet till i runt tgl 875 000 kronor, för frivilliga automobilkåren
till i runt tal 50 000 kronor och för frivilliga motorcykelkåren
till 85 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle
alltså uppgå till 1 010 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
51
Enligt av utskottet under punkten 1 tillstyrkt förslag skulle under nu
förevarande anslag beräknas jämväl kostnaderna för de särskilda naturaförmåner,
som för närvarande vederlagsfritt tillhandahållas centralförbundet för
befälsutbildning respektive frivilliga automobilkåren och frivilliga motorcykelkåren.
Mot de för ifrågavarande ändamål uppskattade kostnaderna
har utskottet icke något att erinra. Då anslagsberäkningen jämväl i övrigt
tillstyrkes, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
1 010 000 kronor.
53:o) Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64, s. 144), vilket innebär en anslagsökning med 28 000
kronor, motsvarande till anslaget överflyttade kostnader för de naturaförmåner,
som staten för närvarande vederlagsfritt tillhandahåller rödakorsorganisationen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i
krig för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
48 000 kronor.
54:o) Armén: Frivilliga djursjukvården i krig. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 65, s. 145), vilket innebär en anslagsökning med 3 000 kronor,
motsvarande till anslaget överflyttade kostnader för de naturaförmåner, som
staten för närvarande vederlagsfritt tillhandahåller föreningen svenska blå
stjärnan, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 11 000
kronor.
55:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 66, s. 145—148) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 440 000 kronor.
Yidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av friherre Beck-Friis m. fl. (I: 179) och den andra inom andra kammaren
av herr Persson i Norrby m. fl. (II: 201) hemställts, att riksdagen
måtte till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 680 000 kronor.
Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.
I bilaga 6 till 1947 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, föreslås,
att till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande måtte av riksdagen
för budgetåret 1947/48 anvisas ett reservationsanslag av 1 440 000 kronor.
Det synes oss emellertid, att starka skäl finnas för en höjning av ifrågavarande
anslag, varom de olika skytteorganisationerna hemställt i sina äskanden.
Med anledning därav få vi anföra följande.
Utskottet.
52
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Försvarets civilförvaltning har i huvudsak tillstyrkt de höjningar av
vissa anslagsposter, som föreslagits av Skytteförbundens överstyrelse, och
beräknat medelsbehovet för den av överstyrelsen ledda verksamheten till
1 644 000 kronor. Inberäknat de bidrag, som civilförvaltningen ansett böra
utgå till pistol- och sportskytteförbunden, har den beräknat medelsbehovet
för hela anslaget till 1 680 000 kronor.
Under en följd av år har en stegring av det allmänna prisläget ägt rum.
För skytterörelsens vidkommande hänför den sig till vapen, ammunition,
materiel, arvoden till markörer och andra funktionärer m. m. Skytteföreningarna
hava härigenom fått allt större svårigheter att balansera sin budget,
och de enskilda skyttarna belastas med över hövan stora kostnader för bedrivande
av sin fosterländska gärning. I överensstämmelse med civilförvaltningens
förslag synes tillbörlig hänsyn böra tagas till dessa omständigheter
vid beräkningen av anslaget till det frivilliga skytteväsendet.
Därjämte må framhållas, att, då anslagen till det reguljära försvaret
minskas, det är av stor vikt, att de frivilliga försvarsorganisationerna lämnas
största möjliga understöd, detta icke minst i syfte att framkalla och vidmakthålla
ett livaktigt frivilligt försvarsarbete inom landet.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1440 000
kronor.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår har försvarets civilförvaltning
anmält, att skytteförbundens överstyrelse beräknat medelsbehovet, i vad
avsåge den av överstyrelsen ledda verksamheten, till 1 700 000 kronor (nu
1 405 000 kronor) samt att svenska pistolskytteförbundet och svenska sport - skytteförbundet äskat bidrag med 40 000 kronor (nu 25 000 kronor) respektive
60 000 kronor (nu 10 000 kronor). Av nämnda belopp av 60 000 kronor
hade 20 000 kronor beräknats för täckande av utgifter för verksamhetens bedrivande
och 40 000 kronor såsom bidrag till skjutbanors ordnande. Den för
pistolskytteförbundet begärda anslagshöjningen hänförde sig till ammunitionskostnader.
Sammanlagda anmälda medelsbehovet utgör alltså 1 800 000 kronor, innebärande
en kostnadsökning i förhållande till innevarande budgetår med
360 000 kronor.
Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för den av överstyrelsen
ledda verksamheten till 1 644 000 kronor. Med hänsyn till de avsevärda höjningar
av statsbidraget till det allmänna gevärsskyttet, som civilförvaltningen
sålunda tillstyrkt, har ämbetsverket ansett sig icke böra föreslå någon höjning
av bidragen till pistol- och sportskytteförbunden. Det sammanlagda
medelsbehovet har sålunda av ämbetsverket beräknats till i runt tal 1 680 000
kronor.
Departementschefen har ansett sig i avvaktan på resultatet av 1945 års
försvarskommittés utredningsarbete icke kunna tillstyrka någon anslagshöjning.
Det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat och närmare
bestämmelser i övrigt för anslagets utgående, därvid det enligt departementschefens
mening borde övervägas, huruvida icke inom anslagets ram statsbidraget
till pistolskytteförbundet borde något höjas.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 53
I likhet med departementschefen anser utskottet sig i avvaktan på resultatet
av 1945 års försvarskommittés utredningsarbete icke böra förorda någon
förhöjning av förevarande anslag för nästa budgetår. De i ämnet väckta
motionerna torde därför icke böra av riksdagen bifallas.
De skäl däremot, som i nämnda motioner anförts rörande medelstilldelningen
till det frivilliga skjtteväsendets befrämjande, anser utskottet vara
värda beaktande, varför utskottet vill föreslå, att åt försvarskommittén bereaes
tillfälle att vid fullgörande av sitt utredningsarbete taga del av de i
motionerna uttalade synpunkterna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 179 och II: 201 till Armén: Frivilliga skytteväsendets
befrämjande för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 1 440 000 kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
ville bringa innehållet i nämnda motioner till 1945 års försvarskommittés
kännedom.
56:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. Armén: Bidrag till frivilliga
tjänstehundväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 67 och
68, s. 149 och 150), vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. ett anslag
av 22 000 kronor;
b) till Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet ett
anslag av 3 000 kronor.
Marinen.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
57:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 70, s. 151—153) att dels medgiva, att två i statsrådsprotokollet
angivna ämneslärare på övergångsstat vid förutvarande skeppsgosseskolorna
må från och med den 1 juli 1947 överföras till allmänna indragningsstaten
med rätt till åtnjutande av avlöning, som av Kungl. Maj:t bestämmes
i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna av statskontoret förordade
grunder, dels ock till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 440 000 kronor.
Utskottet
54
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Försvarets civilförvaltning har beräknat kostnaderna för avlöning åt per
sonal, som överförts till övergångsstat med tillämpning av kungörelsen
1925: 429 samt en marinläkare av 1. graden, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 29 juni 1945 överförts till övergångsstat, till omkring 257 000 kronor.
För avlöning till tre å övergångsstat kvarstående ämneslärare vid
förutvarande skeppsgosseskolorna har civilförvaltningen räknat med ett
belopp av 16 600 kronor. Kostnaderna för avlöningar till personal å övergångsstat
—- utom tjänstgöringstraktamenten och rörligt tillägg -— ha således
av civilförvaltningen beräknats till (257 000 -f 16 600 =) 273 600 kronor (nu
415 500 kronor). Kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten ha beräknats
till omkring 9 000 kronor (nu 22 000 kronor) och för rörligt tillägg till i runt
tal 2 000 kronor (nu 2 500 kronor).
Civilförvaltningen har således beräknat det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget till i runt tal 285 000 kronor.
Sedan fråga blivit väckt om överförande till allmänna indragningsstaten
av förenämnda tre ämneslärare, har enligt Kungl. Maj:ts uppdrag statskontoret
i skrivelse den 25 oktober 1946 inkommit med förslag rörande avlöning
till dem för det fall sådant överförande skulle komma till stånd.
Statskontoret har därvid anfört bland annat följande.
Enligt vad statskontoret inhämtat åtnjuter envar av lärarna i egenskap
av ordinarie ämneslärare en årlig avlöning av 3 600 kronor, vartill komma
ålderstillägg med 1 200 kronor och tillfällig löneförbättring med 600 kronor,
allt för år räknat. A sammanlagda beloppet, 5 400 kronor, utgår dyrtidstillägg
såsom å oreglerad tjänst (för närvarande 2 376 kronor för år).
Därest ifrågavarande ämneslärare komma att överföras å allmänna indragningsstaten,
torde de utan vidare vara berättigade att intill den tidpunkt,
då de uppnå den för dem gällande pensionsåldern, 65 år, till fullo uppbära
de fasta löneförmånerna å tillhopa (3 600 + 1 200 =) 4 800 kronor. Vad beträffar
den tillfälliga löneförbättringen vill statskontoret erinra, att såsom
framgår av den till 1937 års riksdag avlåtna propositionen nr 192, s. 8 och
10, Kungl. Maj:t vid överförande till indragningsstat av en förste lärare vid
skeppsgosseskolan i Marstrand, vilken i likhet med nu ifrågavarande befattningshavare
åtnjutit en tillfällig löneförbättring av 600 kronor, i enlighet
med statskontorets förslag nedsatt sagda förmån till 500 kronor. I anslutning
härtill får statskontoret förorda, att den tillfälliga löneförbättringen
fastställes till nämnda belopp jämväl i nu förevarande fall. I likhet med
vad som skett beträffande sistnämnda lärare synes å de sammanlagda löneförmånerna,
5 300 kronor, böra utgå pensionsförhöjning med 768 kronor
enligt § 7 kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280). Vidare torde å löneförmånerna,
(5 300 + 768=) 6 068 kronor, böra utgå dyrtidstillägg jämlikt
kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 384) jämförd med § 4 kungörelsen den
15 juni 1923 (nr 265).
I samband med fastställandet av löneförmånerna å indragningsstaten
torde böra föreskrivas att, för den händelse vederbörande efter överflyttningen
till indragningsstat erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, han skall vara skyldig i allo frånträda avlöningsförmånerna
å indragningsstaten, såvida cle understiga eller äro lika med de
nya avlöningsförmånerna sanit, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten
överstiga berörda nya förmåner, vidkännas mot de senare svarande
avdrag.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
55
Departementschefen liar för egen del anfört följande.
Vad först beträffar de tre till övergångsstat överförda ämneslärarna synas
de två äldsta — födda år 1883 respektive 1887 — med hänsyn till ålder
och minskad tjänstbarhet icke vidare kunna utnyttjas för läraruppgifter
inom försvaret. Jag anser det därför riktigast, att de från och med nästa
budgetår överföras till allmänna indragningsstaten. Riksdagens medgivande
härtill torde böra utverkas. Det bör härvid få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa de avlöningsförmåner, som skola tillkomma dem under den tid
de äro uppförda å indragningsstaten. Vad statskontoret härutinnan föreslagit
synes böra vinna beaktande.
Då det ansetts möjligt att i viss utsträckning utnyttja den tredje läraren
— född år 1893 — för läraruppgifter vid marinens manskapsskolor i _Göteborg,
torde han tills vidare böra kvarstå å övergångsstat. För avlöning åt
honom under nästa budgetår beräknar jag under förevarande anslag ett
belopp av 5 400 kronor, eller 11200 kronor mindre än civilförvaltningen
räknat med för samtliga lärare.
I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens
anslagsberäkning, vilken grundats på nu gällande bestämmelser. Emellertid
medför den allmänna löneregleringen ävensom höjningen av tjänstgöringstraktamenten,
att viss uppräkning av anslaget blir erforderlig. Till följd av
löneregleringen torde medelsbehovet komma att ökas med 3 000 kronor.
Höjningen av tjänstgöringstraktamentena beräknar jag medföra en ökning
av medelsbehovet med ytterligare 1 800 kronor. Under anslaget böra slutligen
beräknas medel för dyrtidstillägg och lönetillägg. Dessa kostnader
kunna enligt från civilförvaltningen inhämtade uppgifter uppskattas till 45 000
kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således
till (285 000 — 11 200 + 3 000 + 1 800 + 45 000 =) 323 600 kronor eller
i avrundat tal 320 000 kronor, motsvarande en anslagsminskning med 120 000
kronor.
Utskottet finner sig böra tillstyrka, att de av departementschefen angivna
två ämneslärarna från och med den 1 juli 1947 må överföras till allmänna indragningsstaten.
I enlighet med departementschefens förslag bör det därvid
få ankomma på Kungl. Maj:t att med beaktande av vad statskontoret föreslagit
fastställa de avlöningsförmåner, som skola tillkomma dem under den
tid de äro uppförda å indragningsstaten. Utskottet, som icke haft något att
erinra mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen, får
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 januari 1947 omförmälda två ämneslärare på övergångsstat
vid förutvarande skeppsgosseskolorna må från och med den
1 juli 1947 överföras till allmänna indragningsstaten med rätt
till åtnjutande av avlöning, som av Kungl. Maj:t bestämmes i
enlighet med i nämnda statsrådsprotokoll angivna av statskontoret
förordade grunder;
b) till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av'' 320 000 kronor.
Utskottet.
56
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet
-
58:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 71, s. 153), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Mannen: Avlöningar till personal å reservstat
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 60 000
kronor.
59:o) Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver. Kungl. Maj:t kar
föreslagit riksdagen (punkt 72, s. 153 och 154) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 950 000
kronor.
Med utgångspunkt i nu gällande avlöningsbestämmelser har departementschefen
räknat med att utgifterna under anslaget skulle kunna tillgodoses inom
ramen för ett belopp av 800 000 kronor under nästa budgetår. Den allmänna
löneregleringen medförde emellertid en ökning av medelsbehovet, vilken departementschefen
uppskattade till omkring 380 000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget skulle alltså utgöra (800 000 + 380 000 =)
1 180 000 kronor. Anslagshöjningen, 230 000 kronor, berodde i sin helhet på
löneregleringen.
Då den verkställda beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal i marinens
reserver för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
1 180 000 kronor.
60:o) Marinen: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 73, s. 154), vilket innebär en anslagsminskning med 115 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Bekryteringslcostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
» Avlöningar m. m. till värnpliktiga.
61:o) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 76, s. 155 och 156) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kronor.
Under anslaget, som för närvarande är uppfört med ett belopp av 3 640 000
kronor, har försvarets civilförvaltning för nästa budgetår beräknat till pen
ningbidrag
2 863 426 kronor, till premier 133 500 kronor och för vissa inkvar
teringskostnader
för värnpliktiga 10 000 kronor, tillhopa i runt tal 3 000 000
Statsutskottets utlåtande nr 4.
57
kronor. Departementschefen har icke haft annat att erinra mot denna beräkning
än att medelsbehovet, med hänsyn till beslutad höjning av premierna till
vissa värnpliktiga, syntes böra uppskattas till i runt tal 3 100 000 kronor. Av
detta belopp motsvarade omkring 130 000 kronor kostnaden för höjningen
av premiebeloppen.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig
i anledning av väckta motioner rörande de värnpliktigas avlöningar m. m., har
intet att erinra mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag. Utskottet
får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000
kronor.
62:o) Marinen: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
77, s. 156), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, får utskottet — under
hänvisning till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag —
hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Sjukvård.
63:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78,
s. 156 och 157) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 235 000 kronor.
För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med ett belopp av
320 000 kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet
under anslaget till 273 000 kronor, därav för sjukvård och begravningshjälp
åt värnpliktiga 83 000 kronor, för sjukvård och begravningshjälp enligt
manskapsavlöningsreglementet 95 000 kronor, enligt militära avlöningsreglementet
75 000 kronor samt enligt militära icke-ordinariereglementet 20 000 kronor.
Departementschefen har icke funnit anledning till annan erinran mot sjukvårdsförvaltningens
anslagsberäkning än att kostnaderna för sjukvård och
begravningshjälp enligt manskapsavlöningsreglementet med hänsyn till beräknade
vakanser icke syntes behöva upptagas till högre belopp än 75 000 kronor,
eller 20 000 kronor mindre än enligt ämbetsverkets beräkning. Civilförvaltningen
hade angivit det belopp, motsvarande omkostnadspålägg, varmed förevarande
anslag i enlighet med vad departementschefen anfört vid behandlingen
av motsvarande anslagsfråga för armén borde minskas, till 15 000 kronor,
vilket syntes departementschefen kunna godtagas. Medelsbehovet under
anslaget skulle alltså uppgå till (273 000 — 20 000— 15 000=) i runt tal
235 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med 85 000 kronor.
Utskottet.
58
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
TJtskotlet.
Utskottet, som ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
anslagsberäknngen, får, under hänvisning till vad utskottet anfört
under arméns motsvarande anslag, hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 235 000 kronor.
64:o) Marinen: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 79, s. 157 och 158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 85 000
kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har för nästa budgetår för fredssjukvårdsmateriel
— med hänsyn till att hit skola överföras kostnader för
förbandsmateriel — efter 1,5 öre för man och manskapstjänstgöringsdag
och ett antal tjänstgöringsdagar av omkring 4 280 000 beräknat i runt tal
64)000 kronor. För krigssjukvårdsmateriel beräknar förvaltningen oförändrad
medelstilldelning, 35 000 kronor. Anslaget har i enlighet härmed
av ämbetsverket upptagits till 99 000 kronor.
Departementschefen har, då det antal tjänstgöringsdagar, som här borde
tagas i beräkning, kunde minskas till 3 535 000, med utgångspunkt i oförändrade
beräkningsgrunder i övrigt beräknat posten till fredssjukvårdsmateriel
till (3 535 000 X 0,o 15 =) i runt tal 53 000 kronor och hela anslaget till (53 000 +
35 000 =) 88 000 kronor. Anslaget borde emellertid enligt departementschefen
minskas med de belopp, som han enligt vad av det föregående framgår föreslagit
skola från marinens sjukvårdsmaterielanslag överföras till anslaget Försvarets
sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen. Dessa belopp hänförde
sig till driftkostnader vid sjukvårdsförvaltningens centralförråd, vilka kunde beräknas
till 5 000 kronor, och lönekostnader för sjukvårdsförvaltningens förrådskontroll,
6 000 kronor, samt uppginge således till sammanlagt 11 000 kronor.
Departementschefen beräknade alltså anslaget för nästa budgetår till (88 000 —
11 000 =) i nedåt avrundat tal 75 000 kronor.
Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen
av anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen,
har icke haft något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
Reseersättningar m. m.
65:o) Marinen: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 80, s. 158 och 159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
59
Anslaget har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 650 000 kronor, därav 185 000 kronor avsetts till resekostnads- och traktamentsersättningar,
50 000 kronor till tjänstgöringstraktamenten, 70 000 kronor
till flyttningsersättningar samt 345 000 kronor till de värnpliktigas färdkostnader.
Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår beräknat till resekostnads-
och traktamentsersättningar 210 000 kronor. Höjningen föranleddes av
de förmåner i form av fria resor, som Kungl. Maj:t den 10 maj 1946 medgivit
personal vid marinens skolor å Berga. Kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten
har civilförvaltningen med hänsyn bland annat till vidtagen höjning
av kommenderingstilläggen beräknat till 150 000 kronor. Till flyttningsersättningar
har civilförvaltningen med hänsyn till belastningen under budgetåret
1945/46 beräknat 100 000 kronor. De värnpliktigas färdkostnader slutligen
har ämbetsverket med hänsyn till belastningen under nämnda budgetår samt
de genom kungörelsen 1945: 881 meddelade ändrade bestämmelserna angående
ersättning åt värnpliktiga för resekostnader beräknat skola uppgå till 400 000
kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra 860 000 kronor.
Departementschefen har icke haft annat att erinra mot civilförvaltningens
anslagsberäkning än att han ansett verkställd höjning av rese- och tjänstgöringstraktamenten
böra föranleda en ytterligare uppräkning av anslaget
med 40 000 kronor till 900 000 kronor.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig
i anledning av motionerna I: 34 och II: 61 om anslag till fria resor för meniga
volontärer vid krigsmakten, har icke funnit anledning till erinran mot den av
departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande
anslag. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar ra. ra. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
Expenser m. m.
66:o) Marinen: Bränsle m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
81, s. 159—161) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor.
Anslaget — för innevarande budgetår benämnt Marinen: Bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt — är för samma budgetår uppfört med ett belopp
av 3 000 000 kronor. Beträffande de förändringar med avseende å anslaget,
som böra genomföras från och med nästa budgetår, får utskottet hänvisa till
vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande anslag.
Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 2 689 000 kronor, därav för bränsle 1 102 500 kronor, för lyse m. m.
400 000 kronor, för vatten 160 000 kronor, för renhållning och städning 941 500
kronor — därav för yttre renhållning 241 500 kronor — för drift av badinrätt
-
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
ningar 10 000 kronor samt för arbetslöner berörande utgiftsändamålen lyse
och vatten 75 000 kronor. Departementschefen har icke haft annat att erinra
än att kostnaderna för yttre renhållning vid jämförelse med motsvarande
kostnader för armén s}’ntes höga. Då departementschefen förutsatte, att vissa
av marinförvaltningen omnämnda åtgärder i besparingssyfte skulle föranleda
att dessa kostnader nedbringades, beräknade han medelsbehovet under anslaget
till 2 650 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
kostnadsberäkning, får under erinran att anslagsminskningen utgör 350 000
kronor, i sin helhet föranledd av ändrad anslagsuppställning, hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Bränsle m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor.
67:o) Marinen: Telefon m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
82, s. 161 och 162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 410 000 kronor.
Departementschefen har anfört, att vid omläggningen av anslagsuppställningen
kostnaderna för telefon, telegram och fjärrskriftsförbindelser vid marinen
— med undantag av marinstaben och övriga i marinledningens ämbetsbyggnad
i Stockholm inrymda mjmdigheter — borde sammanföras under ett
anslag, benämnt Telefon m. m. Kostnaderna, som för närvarande bestridas
från anslaget övriga expenser m. m., har departementschefen beräknat till
410 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Telefon m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kronor.
68:o) Marinen: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 83, s. 162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor. Beträffande
innebörden av anslagsuppställningens omläggning torde få hänvisas till
vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande anslag. För marinens
del tillkommer, att från flottans och kustartilleriets övningsanslag ansetts
böra överföras medel för anskaffning av marin- och flygkalendrar.
Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet under förevarande anslag
till 180 750 kronor, därav till expeditionsmateriel 88 000 kronor, till annonsering,
bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m. 22 000 kronor —
vartill emellertid övergångsvis skulle tillkomma 5 000 kronor för vissa med
avvecklingsarbetet sammanhängande kostnader — till marin- och flygkalendrar
5 750 kronor, till expenser, som för närvarande bestridas från under
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
61
visnings- och övningsanslag, 49 000 kronor samt till marinförvaltningens
disposition 11 000 kronor. Departementschefen, som enligt vad av det föregående
framgår, räknat med att särskilt avvecklingsanslag skall stå till förfogande
även under nästa budgetår, har anfört, att det av marinförvaltningen
beräknade beloppet borde minskas med 5 000 kronor. Då ämbetsverkets beräkningar
i övrigt icke givit departementschefen anledning till erinran, har han
föreslagit, att anslaget bestämmes till i avrundat tal 175 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
kostnadsberäkning och får därför, under erinran att anslagsminskningen utgör
425 000 kronor, i sin helhet föranledd av fjärde huvudtitelns ändrade uppställning,
hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
Mathållning.
69:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
84, s. 163—165) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 7 700 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 10 600 000
kronor.
Till grund för medelsanvisningen för innevarande budgetår har legat en
beräknad portionskostnad av 1 krona 55 öre för man och dag vid tjänstgöring
i land och 2 kronor 20 öre för man och dag vid tjänstgöring ombord,
varvid i fråga om landportionskostnaden 1 krona 40 öre beräknats
motsvara kostnaden för normalportionen samt återstoden, 15 öre, övriga
mathållningskostnader. Härutöver ha i anslagsbeloppet inräknats kostnaderna
för avlöning m. m. till viss civil personal vid matinrättningarna, 45 000
kronor, ävensom för mässpenningar, 2 180 000 kronor.
Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1945/46 har å marinens mathållningsanslag
uppkommit en besparing av i runt tal 3 050 000 kronor.
Av infordrade uppgifter om anledningen härtill framgår, att kostnaden för
skeppsportion på grund av under budgetåret rådande livsmedelsransonering
kommit att understiga den beräknade kostnaden samt att besparingen
i övrigt huvudsakligen föranletts av vakanser i manskapsgraderna och av att
den normala fredsverksamheten måst begränsas med hänsyn till avvecklingsarbetet,
för vilket kostnaderna bestritts av andra medel.
Beträffande av marinförvaltningen i an slagsäskandena för nästa budgetår
tillämpad grund för beräkning av portionskostnaden vid tjänstgöring i land,
1 krona 60 öre, har departementschefen i tillämpliga delar hänvisat till vad
han anfört rörande motsvarande spörsmål för armén. Departementschefen
kunde således för närvarande godtaga marinförvaltningens förslag liärut
-
TJtskottet.
62
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
innan. Beträffande skeppsportionspriset, av marinförvaltningen beräknat
till 2 kronor 20 öre, bar departementschefen ansett sig, utan att taga
definitiv ställning till ett av marinförvaltningen framlagt förslag att i samband
med den lönereglering, som förutsattes skola äga rum den 1 juli
1947, borttaga rätten till ölportion, böra preliminärt räkna med att förslaget
genomfördes. Detta skulle innebära en kostnadsminskning med 16 öre per
dag. Med beaktande även av förutnämnda minskade kostnad för skeppsportionen
under budgetåret 1945/46 har departementschefen beräknat skeppsportionspriset
till 2 kronor för dag.
Marinförvaltningen har i samband med avgivandet av anslagsäskandena
för budgetåret 1947/48 uppskattat antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt
manskap och värnpliktiga till 4 093 000, varav 2 382 000 i land och 1711 000
ombord. Med hänsyn till, bland annat, föreliggande vakanser inom manskapsgraderna
har från marinstaben infordrats förnyad uppgift å det beräknade
antalet tjänstgöringsdagar. Härvid har antalet tjänstgöringsdagar ansetts
böra uppskattas till 3 745 000, varav 2 075 000 i land och 1670 000 ombord.
Bifall till det vid behandlingen av arméns anslag Avlöningar till aktiv
personal m. fl. omnämnda förslaget om ändrad anställnings- och avlöningsform
för vissa furirer har vidare beräknats medföra eu ytterligare minskning
av antalet tjänstgöringsdagar för personal med rätt till fri förplägnad
med åtminstone 210 000. Departementschefen har ansett sig böra räkna med
denna minskning vid uppskattning av antalet tjänstgöringsdagar i land,
vilket antal således skulle bliva 1 865 000. Det totala antalet tjänstgöringsdagar
skulle således utgöra 3 535 000. Medelsbehovet skulle alltså komma
att utgöra (1 865 000 X 1,60 + 1 670 000 X 2,oo =) 6 324 000 kronor.
Kostnaderna för mässpenningar har departementschefen under hänsynstagande
till förutnämnda minskade antal tjänstgöringsdagar i likhet med
marinförvaltningen beräknat till 1 461 300 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle således utgöra (6 324 000 +
1 461 300 =) 7 785 300 kronor, vilket belopp synts departementschefen kunna
avrundas nedåt till 7 700 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med
2 900 000 kronor.
Såsom av det följande framgår har Kungl. Maj:t föreslagit anvisande av
medel för anordnande av bevakning med hundar inom marinen. Departementschefen
har uttalat, att, i likhet med vad som gäller för motsvarande organisation
inom flygvapnet, rationskostnaderna syntes böra bestridas från mathållningsanslaget.
Någon uppräkning av anslaget av denna anledning har departementschefen
ej ansett erforderlig.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och har intet haft att erinra
mot vad departementschefen i samband därmed anfört. Utskottet får alltså
hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 700 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
63
Intendenturmateriel m. m.
70:o) Marinen: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 85, s. 165—167) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 2 325 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 4 000 000 kronor, av vilket belopp 200 000 kronor med hänsyn till minskat
antal tjänstgöringsdagar överförts till budgetutjämningsfonden.
Departementschefen har anfört, att, ehuru den pågående centraliseringen
av underhållstjänsten beträffande intendenturmateriel syntes komma att medföra
vissa utgiftsminskningar även under detta anslag, det med hänsyn till
kostnaderna för viss förrådspersonal icke vore möjligt att för närvarande
räkna med någon reduktion av det till grund för anslagsberäkningen hittills
tillämpade öretalet, 85 öre för man och tjänstgöringsdag. Det syntes departementschefen
dock böra övervägas, huruvida icke berörda avlöningskostnader
borde bestridas från avlöningsanslag. Antalet tjänstgöringsdagar
beräknade departementschefen, av skäl som i det föregående anförts, till
3 535 000, varför medelsbehovet skulle utgöra (3 535 000 X 0,8 5 =) 3 004 750
kronor. Emellertid syntes medelsbehovet kunna begränsas genom utnyttjande
av vissa överskottslager. Med beaktande härav uppskattade departementschefen
medelsbehovet till 2 325 000 kronor. Departementschefen förutsatte,
att av marinförvaltningen för innevarande och nästa budgetår beräknade
merkostnader i anledning av nytt kollektivavtal, 24 000 respektive 17 000
kronor, skulle kunna bestridas inom ramen för detta belopp.
Vid behandlingen i 1944 års statsverksproposition av anslaget Marinen:
Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för budgetåret
1944/45 anmälde föredragande departementschefen ett av marinförvaltningen
framlagt förslag om tillhandahållande av nattdräkter till ombord å flottans
fartyg tjänstgörande manskap. Departementschefen anförde därvid, bland
annat, att han med hänsyn till de hygieniska olägenheter, som vållades av
dåvarande förhållanden i hithörande avseende, funne sig böra förorda, att
medel för ändamålet beräknades under ifrågavarande anslag.
I skrivelse den 20 mars 1946 gjorde marinförvaltningen framställning om
tillhandahållande av nattdräkter till flottans stammanskap och värnpliktiga
jämväl under tjänstgöring i land. Till stöd för framställningen åberopades,
förutom hygieniska skäl, de svårigheter med avseende å utlämning, återlämning
och redovisning av nattdräkterna, som visat sig upjokomma, därest
dessa icke finge behållas av personalen under hela tjänstgöringstiden. Eftersom
anskaffning av nattdräkter skett till en myckenhet, som motsvarade
manskapsnumerären vid mobilisering ombord å flottans fartyg, och försvarsberedskapen
numera upphört, beräknades förrådstillgången medgiva, att nattdräkter
utlämnades till bruk åt allt fredstjänstgörande manskap vid flottan.
En sådan åtgärd beräknades ej medföra någon avsevärd merbelastning å
de anslag, varifrån kostnaderna för underhåll och tvätt av nattdräkterna
bestredes.
64
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Genom beslut clen 5 april 1946 biföll Kungl. Maj:t marinförvaltningens
framställning under förutsättning att därav föranledda kostnader kunde tillgodoses
inom ramen av vederbörliga till ämbetsverkets förfogande anvisade
underhållsmedel.
Vad sålunda förekommit bär departementschefen ansett böra bringas till
riksdagens kännedom.
Då den gjorda beräkningen av medelsbehovet och vad departementschefen
i samband därmed anfört icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 325 000 kronor.
71:o) Marinen: Inventarier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 86, s. 167 och 168) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 545 000 kronor.
Anslaget, för innevarande budgetår benämnt Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m., har för nämnda budgetåret uppförts med ett belopp
av 575 000 kronor, av vilket belopp 21 000 kronor med hänsyn till minskat
antal tjänstgöringsdagar överförts till budgetutjämningsfonden. Beträffande
de ändamål, som avses skola tillgodoses med förevarande anslag, gäller i tilllämpliga
delar vad som anförts vid behandlingen av motsvarande anslag för
armén.
Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 550 000 kronor, därvid ämbetsverket, med tillämpande i övrigt av
samma beräkningsgrunder som beträffande anslaget tillämpats för innevarande
budgetår, beräknat ett belopp av 80 000 kronor till avlöning av viss förrådspersonal.
Departementschefen har anfört, att de av marinförvaltningen tillämpade
grunderna för anslagets beräkning icke i och för sig föranledde erinran från
hans sida. Det syntes dock böra övervägas, huruvida icke, på sätt anförts i
en motsvarande fråga under föregående punkt, de av marinförvaltningen berörda
avlöningskostnaderna borde bestridas från avlöningsanslag. Enär antalet
tjänstgöringsdagar kunde beräknas bliva lägre än det marinförvaltningen
räknat med, skulle medelsbehovet kunna nedräknas med 65 000 kronor. Å
andra sidan borde under anslaget beräknas ett belopp av 45 000 kronor för
underhåll av kontorsmaskiner, varjämte merkostnaderna intill den 1 juli 1948
på grund av ett våren 1946 träffat kollektivavtal syntes kunna uppskattas till
15 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således
utgöra (550 000 — 65 000 + 45 000 + 15 000 —) 545 000 kronor. Anslagsminskningen,
30 000 kronor, vore i sin helhet föranledd av minskat antal tjänstgöringsdagar.
Utskottet.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 4. 65
att riksdagen må till Marinen: Inventarier m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 545 000 kronor.
72:o) Marinen: Tvätt. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87,
s. 169) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 550 000 kronor.
Kostnaderna för tvätt bestridas för närvarande från marinens bränsleanslag.
Marinförvaltningen bär ansett sig icke kunna lägga antalet tjänstgöringsdagar
för till fri tvätt berättigad personal till grund för beräkning av kostnaderna
för tvätt av kronobeklädnadspersedlar, utan i stället sökt uppskatta
medelsbehovet med ledning av tvättkostnaderna under budgetåret 1945/46.
Dessa kostnader hade beräknats uppgå till 600 000 kronor, vartill komme
kostnader för tvätt för expeditioner, kaserner m. m. med cirka 65 000 kronor.
Under nämnda budgetår hade i viss utsträckning enskilda tvättinrättningar
måst anlitas, men under budgetåret 1947/48 beräknades tvätt för
marinen till övervägande del kunna utföras vid statliga inrättningar, tillhörande
försvarets fabriksverk. Då tvättpriserna förväntades bliva lägre vid
statliga än vid enskilda tvättinrättningar, borde kostnadsminskning kunna
påräknas. Marinförvaltningen beräknade utgifterna för ändamålet i fråga
under budgetåret 1947/48 till 575 000 kronor, varav cirka 55 000 kronor avsåges
för bestridande av kostnaderna för tvätt för expeditioner, kaserner
m. m. Därtill skulle komma vissa kostnader, som för närvarande bestredes
från anslagen Flottans övningar och Underhåll av flottans fartyg m. m. och
som uppskattades till 20 000 respektive 25 000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra (575 000 + 20 000 +
25 000 =) 620 000 kronor. Det finge dock framhållas, att beloppen på grund
av otillräcklig statistik måst i stor utsträckning uppskattningsvis beräknas.
Marinförvaltningens beräkning av medelsbehovet har icke givit departementschefen
anledning till annan erinran än att beloppet med hänsyn till
beräknad minskning av antalet tjänstgöringsdagar syntes kunna nedräknas
med 70 000 kronor till 550 000 kronor. Departementschefen ville tillägga,
att det icke vore helt säkert, att driften vid de centrala tvättanstalterna
kunde komma i gång under nästa budgetår i den utsträckning, som förutsatts
vid marinförvaltningens anslagsberäkningar.
Utskottet har intet att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Tvätt för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll l''J47. 6'' samt. Nr 4.
«»5 47
Utskottet.
66
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Övningar m. m.
73:o) Marinen: Övningar m. m. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt
88, s. 170—174) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 12 900 000 kronor.
Under detta anslag böra enligt departementschefen beräknas medel för
dels de kostnader, som för närvarande bestridas från anslagen Undervisningsmateriel
m. m. samt Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda
utbildningskurser m. m., i den mån dessa kostnader icke enligt förut
angivna grunder skola bestridas från expens- eller materielanslag, dels de
kostnader, som nu bestridas från anslagen Flottans övningar och Kustartilleriets
övningar, med undantag för vissa kostnader av expensnatur (överföras
till anslagen Övriga expenser m. m. och Tvätt), kostnader för underhåll av
ammunition m. m. (överföras till anslaget Underhåll av fartyg m. m.) samt
kostnader för drivmedelsförråd (upptagas under det nya anslaget Drivmedelsförråd
m. m.), dels ock de kostnader för drivmedel, som nu redovisas
under anslaget Anskaffning och underhåll av motorfordon.
Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet för de utgiftsändamål,
som för närvarande tillgodoses med anslaget Undervisningsmateriel m. m.,
till 185 000 kronor, av vilket belopp 36 000 kronor borde anvisas under
anslaget Övriga expenser och 45 000 kronor under anslaget Anskaffning av
artillerimateriel m. m. Denna beräkning har icke givit departementschefen
anledning till erinran.
Till bestridande av kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda
utbildningskurser m. m. har marinförvaltningen äskat ett belopp av 576 000
kronor, av vilket belopp 18 000 kronor borde anvisas under anslaget Anskaffning
av artillerimateriel m. m. Av det för innevarande budgetår anvisade
beloppet, 500000 kronor, ha 250 000 kronor anvisats å tilläggsstat.
Såsom närmare framgår av propositionen 1946:311 motiverades anslagsförstärkningen
i första hand med den effektivisering av utbildningen, som
föranletts av ett genomförande av förslag framlagda av sjöförsvarets utbildningskommission,
men även med att ny materiel, ekoradiomateriel, tillkommit
i större omfattning och krävt speciell utbildning av personalen.
En annan anledning till de beräknade merutgifterna under anslaget framhölls
även, nämligen den förskjutning i utgifter från övnings- till undervisningsanslag,
som uppkommit därigenom, att utbildning till följd av begränsningar
i fartygsrustningarna måste äga rum i land i stället för i form av
övningar till sjöss.
Departementschefen har framhållit, att genom den föreslagna sammanslagningen
av undervisnings- och övningsanslagen sistnämnda förhållande
komme att få minskad betydelse såvitt avsåge anslagsberäkningarna för
nästa budgetår. En av minskade rustningar föranledd intensifiering av utbildningen
i land borde nämligen kunna genomföras genom jämkningar inom
ramen för det sammanlagda anslaget. De övriga kostnadsökande faktorer,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
67
som föranlett anslagshöjningen för innevarande budgetår, gjorde sig däremot
med ökad styrka gällande under nästa budgetår. Efter granskning
av de uppgifter, som lagts till grund för marinförvaltningens beräkningar,
hade departementschefen funnit sig kunna tillstyrka den föreslagna ökningen
av medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål.
Marinförvaltningen har beräknat de kostnader, som för närvarande bestridas
av flottans övningsanslag, till 13 665 000 kronor (nu 14 000 000 kronor).
Beräkningen har grundats på den förutsättningen, att vakanserna
inom flottans personalkadrer skulle vara fyllda samt att de nya kryssarna
och två större jagarna under större delen av budgetåret skulle kunna deltaga
i flottans övningar. Emellertid beräknas, framhåller departementschefen,
personalvakanserna bliva betydande. Då därtill komme, att kryssarna och
de nya jagarna under delar av budgetåret syntes komma att befinna sig på
provturer, varvid expeditionskostnaderna bestredes från fartygsbyggnadsanslag,
kunde medelsförbrukningen till flottans övningar, enligt vad som under
hand upplysts från marinledningen, beräknas komma att med åtminstone
2 000 000 kronor understiga det av marinförvaltningen äskade beloppet. I
likhet med vad som gällde för innevarande budgetår syntes departementschefen
Kungl. Maj:t böra meddela bestämmelser om ytterligare begränsning
av anslagsdispositionen, därest drivmedelspriserna understege vad som
vid anslagsberäkningen förutsatts. Detsamma borde gälla, därest en av marinförvaltningen
gjord framställning om skattefrihet för bensin, som användes
för drift av motortorpedbåtar, vunne statsmakternas bifall.
Sedan närmare erfarenheter vunnits rörande kostnaderna för fredsmässiga
övningar med kustartilleriets nuvarande organisation, befanns det å riksstaten
för innevarande budgetår anvisade anslaget till kustartilleriets övningar,
2 150 000 kronor, vilket måst beräknas utan kostnadsstatistiskt underlag,
alltför lågt. Med hänsyn till angelägenheten av en effektiv utbildning
inom kustartilleriet anvisades därför å tilläggsstat för innevarande budgetår
ett förstärkningsanslag av 400 000 kronor. Marinförvaltningens äskande för
nästa budgetår åsyftar en ytterligare höjning av anslaget med 144 000 kronor
till 2 694 000 kronor.
För egen del hade departementschefen kommit till den uppfattningen,
att en viss höjning av medelsanvisningen vore motiverad. Emellertid syntes
den ytterligare höjningen kunna begränsas till 100 000 kronor, varför medelsbehovet
för kustartilleriets övningar, vid oförändrad anslagsuppställning,
skulle uppgå till 2 650 000 kronor.
Marinförvaltningen har föreslagit, att av de äskade anslagen till flottans
och kustartilleriets övningar anvisas under anslaget Övriga expenser m. m.
18 750 kronor, under anslaget Tvätt 20 000 kronor, under anslaget Drivmedelsförråd
m. in. 1 136 000 kronor, under anslaget Underhåll av fartyg m. m.
969 500 kronor och under anslaget Publikations- och blankettryck 750 kronor,
tillhopa 2145 000 kronor.
Aven för marinens del har, framhåller departementschefen, verkställts
utredning i syfte att nedbringa antalet för ekonomitransporter in. m. av
-
68
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
sedda motorfordon. I avvaktan på att ställning kunde tagas till den verkställda
utredningen räknade departementschefen liksom för armén med det
för närvarande gällande antalet. Med beaktande av att priserna å drivmedel
syntes böra beräknas efter samma grunder som vid armén uppskattade departementschefen
medelsbehovet för drivmedel till här avsedda fordon på
grundval av marinförvaltningens kalkjder till 105 000 kronor. Departementschefen
förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t, i den mån begränsning avantalet
fordon befunnes möjlig, vidtoge åtgärder för begränsning av medelstilldelningen
under såväl förevarande anslag som anslaget Underhåll avfartyg
m. in.
Från flottans övningsanslag bestridas för närvarande kostnaderna för uttagning
av fartyg. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande dessa kostnader
i fredstid har departementschefen ansett sig böra räkna med att kostnaderna
även nästa budgetår skola bestridas från övningsanslag.
Mot marinförvaltningens beräkningar rörande de belopp, som vid genomförande
av den ändrade anslagsuppställningen böra beräknas under de olika
anslagen, syntes intet vara att erinra.
Departementschefen har således på grundval av marinförvaltningens kalkyler
beräknat medelsbehovet under anslaget till (185 000 — 36 000 — 45 000 +
576 000 — 18 000 + 13 665 000 — 2 000 000 + 2 650 000 — 2 145 000 + 105 000 =)
12 937 000 kronor, eller i avrundat tal 12 900 000 kronor.
Departementschefen har anfört, att eu förskjutning i flottans övningsprogram
måst ske på det sätt, att till följd av begränsningar i fartygsrustningarna
utbildningen i större utsträckning än tidigare avsetts måst äga
rum i land. Det hade härvid befunnits erforderligt att i ökad omfattning anskaffa
undervisningsmateriel för utbildningsanstalterna i land. Med hänsyn
härtill hade Kungl. Maj:t bemyndigat marinförvaltningen att av tillgänglig
reservation å flottans övningsanslag — vilken delvis föranletts av de minskade
rustningarna — anskaffa undervisningsmateriel inom ramen för ett belopp
av 200 000 kronor. I anledning av eu framställning från chefen för marinen
hade departementschefen för avsikt att, därest riksdagen icke hade något att
erinra mot ytterligare medelsanvisning för dylikt ändamål, föreslå Kungl.
Maj:t att medgiva anskaffning av i övrigt erforderlig undervisningsmateriel
inom ramen för ett belopp av 550 000 kronor, att bestridas av reservation å
nyssberörda anslag. Departementschefen förutsatte, att anskaffningen skulle
avse materiel för såväl flottan som kustartilleriet. Genom den sålunda planerade
anskaffningen av undervisningsmateriel syntes de mest framträdande
bristerna å detta område — vilka särskilt påvisats av sjöförsvarets utbildningskommission
— kunna täckas.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och har icke funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen i samband därmed anfört. Utskottet
får därför hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Övningar m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 12 900 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
69
74:o) Marinen: Drivmedeisförråd m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 89, s. 175) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 1 130 000 kronor.
Kostnaderna för marinens drivmedeisförråd bestridas för innevarande
budgetår från särskilda anslagsposter under flottans och kustartilleriets
övningsanslag. Departementschefen har föreslagit, att dessa kostnader från
och med nästa budgetår sammanföras under ett gemensamt anslag. Det nya
anslaget borde enligt departementschefen avses för omkostnader vid förråden,
transport- och distributionskostnader m. m.
Marinförvaltningen har beräknat medelsbehovet under detta anslag till
1136 000 kronor, varav 990 000 kronor skulle överföras från flottans och
146 000 kronor från kustartilleriets övningsanslag.
Departementschefen, som intet haft att erinra mot marinförvaltningens
anslagsberäkning, har föreslagit att för ifrågavarande ändamål anvisas ett
anslag av i runt tal 1 130 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Drivmedeisförråd m. m. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 130 000
kronor.
75:o) Marinen: Hundbevakningstjänsten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 90, s. 175 och 176) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
Med hänsyn till de goda erfarenheter man vid övriga försvarsgrenar haft
av hundbevakningstjänsten har departementschefen förordat, att även för
marinens del hundar utnyttjas för bevakning av förråd och anstalter. Departementschefen
har därför föreslagit att såsom reservationsanslag under benämningen
Marinen: Hkindbevakningstjänsten för nästa budgetår anvisas ett
belopp av i runt tal 20 000 kronor, av vilket belopp 16 300 kronor motsvarade
kostnaderna för anskaffning av hundar och hundkojor samt återstoden motsvarade
årskostnad för hundbevakningstjänsten. Härvid ha emellertid icke
medräknats rationskostnaderna, omkring 7 000 kronor för år, vilka i likhet
med vad som gäller för flygvapnets motsvarande organisation synts departementschefen
böra bestridas från mathållningsanslag.
Utskottet, som intet har att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen,
får hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Hundbevakningstjänsten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
Utskottet
Utskottet
70
Statsutskottets utlåtande nr l.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.
76:o) Marinen: Fartygsbyggnader. Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen
(punkt 91, s. 177—182) att dels besluta, att nybyggnad av fartyg för marinen
skall äga rum enligt de riktlinjer, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1947 angivits, dels ock
till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 20) och den andra inom andra kammaren
av herr Åkerström m. fl. (II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
dels avslå vad Kungl. Maj:t föreslagit angående nybyggnad av två jagare
men i övrigt godkänna riktlinjerna för nybyggnad av fartyg för marinen,
dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 20 000 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Slakt väckt motion (11:87),
vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte
besluta bevilja det anslag å 1 000 000 kronor som begäres till konstruktionsarbetet,
dock med uttryckligt framhållande därav, att riksdagen genom detta
beslut icke tar ställning till frågan, huruvida de båda föreslagna jagarna
skola komma till utförande.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 20 och II: 87.
För innevarande budgetår är för fartygsbyggnader anvisat ett belopp av
66 070 000 kronor, därav 33 000 000 kronor under anslaget Marinen: Fartygsbyggnader
för flottan, 33 900 000 kronor under anslaget Marinen: Prisstegringar
å fartygsbyggnader för flottan samt 70 000 kronor under anslaget
Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet. Den av departementschefen
förordade anslagsuppställningen innebär, att för fartygsbyggnader anvisas
ett för flottan och kustartilleriet gemensamt anslag, benämnt Marinen: Fartygsbyggnader.
Det fartygsbyggnadsprogram för flottan, som innefattas i 1942 års försvarsbeslut,
är numera i stort sett genomfört. Med undantag av de i programmet
ingående kryssarna och större jagarna, vilka i huvudsak beräknas
bliva färdigställda innevarande år, ha alla större fartyg levererats. Även de
flesta mindre fartygen ha färdigställts. Beträffande i programmet upptagna
torpedbåtar av större typ har dock färdigställandet blivit uppskjutet på den
grund att konstruktionsarbetet blivit försenat. Med hänsyn härtill har 1946
års riksdag (proposition nr 318; riksdagens skrivelse nr 510) medgivit, att av
de medel, som avsetts för nybyggnad av dylika båtar, ett belopp av 4 000 000
kronor må användas för nybyggnad av fyra mindre torpedbåtar. Beloppet
har beräknats på grundval av prisläget den 1 juli 1941. Det bär förutsatts,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
71
att merkostnader på grund av prisstegring efter nämnda tidpunkt, av marinförvaltningen
beräknade till 600 000 kronor, skola bestridas från de anslagtill
fartygsbyggnader, som anvisas för tid efter utgången av innevarande
budgetår.
Marinförvaltningen har i sina medelsäskanden för nästa budgetår hemställt,
att till fartygsbyggnader för flottan måtte anvisas ett belopp av
32 300 000 kronor, varav 16 300 000 kronor till nybyggnader, 12 100 000 kronor
till ombyggnads- och moderniseringsarbeten samt 3 900 000 kronor till försök
m. m.
Marinförvaltningens nybyggnadsprogram omfattar påbörjande av två jagare
av i huvudsak den typ, som nu är under byggnad, (»landskapsjagare») och
två mindre torpedbåtar. Ombyggnads- och moderniseringsprogrammet avser
ett antal jagare, minsvepare och ubåtar.
För byggande av de två nya jagarna har marinförvaltningen beräknat ett
belopp av 14 000 000 kronor för budgetåret 1947/48 och ett årligt medelsbehov
av i runt tal 13 500 000 kronor under ytterligare tre budgetår.
1945 års försvarskommitté har i utlåtande över vissa medelsäskanden för
nästa budgetår särskilt uppmärksammat förslaget om nybyggnad av två
jagare och därvid anfört i huvudsak följande.
Från vissa håll inom kommittén hade hävdats, att med ifrågavarande fartygsbygge
borde anstå i avvaktan på ställningstagandet i organisationsfrågan,
då befintligt antal flottenheter syntes komma att försvåra någon väsentlig
nedskärning av flottans nuvarande kostnadsram under ett större antal övergångsår.
Från andra håll hade gjorts gällande, att byggandet av nämnda
jagare, som vore ett led i det kontinuerligt pågående arbetet på förnyelse
och modernisering av försvarets materiella resurser, syntes kunna inpassas
även i ett väsentligt beskuret framtida flottprogram, att det möjliggjorde ett
sammanhållande av den nu till förfogande stående konstruktörspersonalen
samt att det skulle lända försvaret till men att uppskjuta vidtagandet av
tidskrävande föranstaltningar, som måhända under utredningsarbetets fortsatta
gång funnes erforderliga. Slutligen hade även den tanken framförts
att för närvarande begränsa nybyggnaden till en jagare, varigenom såväl
flottans behov av förnyelse som önskemålet om ett sammanhållande av den
konstruktiva sakkunskapen på förevarande område i viss utsträckning skulle
tillgodoses.
Vid anskaffningen av fartyg för kustartilleriet ha under de senaste åren
följts två anskaffningsprogram, 1939 års och 1942 års, vilka till tiden delvis
sammanfallit. Programmen äro nu i stort sett fullbordade. På grund av
inträffade kostnadsstegringar ha dock vissa begränsningar av programmen
måst vidtagas.
Med erinran härom har mar in förvaltning en i sina medelsäskanden för nästa
budgetår hemställt om medel för påbörjande av eu vedettbåt, som upptagits
i 1939 års program men av nyss angivet skäl icke kommit till utförande.
Ämbetsverket har vidare föreslagit påbörjande av ytterligare en vedettbåt
och av två minutläggare. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande
72
Statsutskottets utlåtande nr 4.
fartygsbyggnader bär beräknats till 2 840 000 kronor. Kostnaderna för envar
av vedettbåtarna ha härvid uppskattats till 695 000 kronor, medan minuteggarna
beräknats draga en kostnad av 670 000 kronor per båt, varjämte
för oförutsedda utgifter beräknats ett belopp av 110 000 kronor. Enär medelsbehovet
ansetts kunna fördelas på tre budgetår, ha för nästa budgetår
äskats 945 000 kronor.
Såsom närmare framgår av 1945 års statsverksproposition har under anslaget
Fartygsbyggnader för flottan upplagts ett särskilt konto, benämnt Besparingar
å äldre anvisningar, till vilket successivt överföras disponibla besparingar å
anvisningar under detta eller andra till fartygsbyggnader för flottan avsedda
anslag, dock icke anslag å förskottsstat eller anslag till täckande av anvisning
å förskottsstat. Enligt 1945 års riksdags beslut skola å kontot disponibla
medel — i den mån de icke efter Kungl. Maj:ts beprövande befinnas böra
utnyttjas för eventuellt uppkommande oförutsedda kostnadsökningar å andra
fartygsbyggnader — enligt riksdagens beprövande utnyttjas för nedbringande
av behovet av fortsatta anslag till fartygsbyggnader för flottan eller för med
dessa anslag eljest avsedda ändamål.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen (se 1946 års statsverksproposition
och propositionen 1946: 318) har marinförvaltningen bemyndigats utnyttja
vissa å kontot tillgängliga medel för särskilda materielanskaffningar
in. m. Behållningen å kontot beräknas med beaktande härav vid utgången
av innevarande budgetår komma att uppgå till omkring 5 500 000 kronor.
I skrivelse den 25 juni 1946 har marinförvaltningen hemställt om bemyndigande
att med anlitande av medel å berörda konto anskaffa fyra hjälpminsvepare
av fiskebåtstyp för en sammanlagd kostnad av högst 600 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Innan försvarsorganisationen på grundval av 1945 års försvarskommittés
utredning slutgiltigt bestämts bör återhållsamhet iakttagas även såvitt
avser nybyggnad av örlogsfartyg. Jag anser det därför välbetänkt att, såsom
marinförvaltningen förutsatt, icke för närvarande igångsätta nybyggnad
av större fartygsenheter. Oberoende av hur den framtida försvarsorganisationen
avpassas till sin storlek och närmare utformas torde även i fortsättningen
lättare torpedbärande fartyg komma att bliva erforderliga i det svenska
försvaret. De senaste krigserfarenheterna bestyrka också behovet av en fortsatt
modernisering av vår flotta såvitt avser dylika fartyg. Det program, som
marinförvaltningen framlagt beträffande nybyggnad av jagare och torpedbåtar
— två jagare och två torpedbåtar — synes mig ur dessa synpunkter väl avvägt.
Då det därjämte är av den begränsade innebörd, att det icke kan
beräknas föregripa beslutet om försvarets framtida utformning, förordar
jag nybyggnad av två jagare i landskapsklassen och två mindre torpedbåtar.
På grund av bristen på arbetskraft och material kan det icke för närvarande
med säkerhet bedömas, huruvida jagarbyggena kunna påbörjas redan
under nästa budgetår. Med hänsyn härtill torde medel icke nu böi''a beräknas
för dessa fartygs byggande. Däremot bör konstruktionsarbetet och vissa andra
undersökningar beträffande de nya jagarna utan uppskov igångsättas. Kostnaderna
härför under nästa budgetår kunna, enligt vad jag under hand erfarit
från marinförvaltningen, uppskattas till högst 1000 000 kronor, vilket
Statsutskottets utlåtande nr 4.
73
belopp således bör stå till förfogande under nämnda budgetår. Jag förutsätter,
att vid konstruktionsarbetet de senaste krigserfarenheterna i görligaste
mån tillvaratagas.
Kostnaderna för torpedbåtarna ha beräknats till sammanlagt 2 300 000
kronor, vilket belopp bör anvisas i sin helhet för nästa budgetår. För
täckande av prisstegringskostnader å de fyra torpedbåtar, som enligt medgivande
av 1946 års riksdag må byggas med anlitande av medel inom femårsplanens
kostnadsram, erfordras vidare, såsom av det föregående framgår,
600 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nybyggnad av fartyg för flottan skulle
således utgöra (1 000 000 + 2 300 000 + 600 000 =) 3 900 000 kronor.
Det av marinförvaltningen framlagda programmet för ombyggnad av äldre
fartyg avser för nästa budgetår modernisering av uteslutande lättare fartyg
och kan av mig tillstyrkas. För ändamålet torde i enlighet med marinförvaltningens
förslag böra beräknas 12 100 000 kronor.
Kustartilleriets fartygsbestånd är i vissa avseenden föråldrat och i otillfredsställande
skick. Den av marinförvaltningen föreslagna ersättningsbyggnaden
av kustartillerifartyg synes därför väl motiverad såväl ur effektivitetssynpunkt
som med hänsyn till de dryga underhållskostnaderna. Jag tillstyrker
alltså, att marinförvaltningen bemyndigas igångsätta nybyggnad av
två minutläggare och två vedettbåtar. Mot ämbetsverkets kostnadsberäkningar
har jag intet att erinra. I enlighet med dessa beräkningar torde för
nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 945 000 kronor.
För försök avseende fartygsmateriel torde böra beräknas ett belopp av
3 000 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle alltså utgöra
(3 900 000 + 12 100 000 + 945 000 + 3 000 000 =) 19 945 000 kronor, eller i avrundat
tal 20 000 000 kronor. Minskningen i förhållande till de för innevarande
budgetår anvisade anslagen utgör 46 070 000 kronor. Det torde böra
ankomma på Kungl. Mäj:t att fastställa stat för anslaget.
Av marinförvaltningens redogörelse framgår, att den odisponerade behållningen
å kontot Besparingar å äldre anvisningar vid utgången av innevarande
budgetår beräknas uppgå till omkring 5 500 000 kronor. Behållningen å kontot
är i första hand avsedd för bestridande av oförutsedda merkostnader vid
fartygsbyggnader. Då emellertid behållningen överstiger vad som kan beräknas
bliva erforderligt för angivna ändamål, förordar jag, att av densamma
i enlighet med marinförvaltningens förslag ett belopp av 600 000 kronor må
användas för nybyggnad av fyra lijälpminsvepare.
Vid försäljning av utrangerad fartygsmateriel inflytande belopp redovisas
för närvarande å särskilt konto under anslaget. Jag förordar, att dylika inkomster
från och med nästa budgetår tillföras kontot Besparingar å äldre
anvisningar, varigenom eu viss förenkling i marinförvaltningens bokföring
kan vinnas.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen förordat
vissa riktlinjer för nybyggnad av fartyg för marinen. Såvitt avser
flottan har departementschefen uttalat, att nybyggnad av större fartygsenheter
icke för närvarande bör igångsättas, men uttalat sig för nybyggnad
i begränsad omfattning av vissa lättare torpedbärande fartyg, vilka fartygstyper
synts departementschefen komma att bliva erforderliga, oberoende av
hur den framtida försvarsorganisationen utformas. Från dessa utgångspunkter
och med beaktande jämväl av behovet av en fortgående modernise
-
Utskottet.
74
Statsutskottets utlåtande nr 4.
ring av vår flottas bestånd av dylika fartyg har departementschefen förordat
nybyggnad av två jagare i landskapsklassen och två mindre torpedbåtar. Yad
jagarna beträffar har emellertid departementschefen med hänsyn till bristen
på arbetskraft och material icke för nästa budgetår beräknat några medel för
byggandet av dessa fartyg utan allenast ett belopp av 1 000 000 kronor för
konstruktionsarbete och vissa andra undersökningar. Utskottet delar den av
departementschefen uttalade uppfattningen, att nybyggnad av större fartygsenheter
icke bör igångsättas i nuvarande läge. Även utskottet finner det
emellertid berättigat, att viss nybyggnad sker av lättare fartyg, och anser
sig kunna godtaga vad departementschefen härutinnan föreslagit. Härav
följer, att utskottet avstyrker bifall till de i motionerna I: 20 och II: 33
samt II: 87 framställda yrkandena, i vad de avvika från Kungl. Maj:ts förslag.
Jämväl den av departementschefen förordade nybyggnaden av fartyg för
kustartilleriet — två minutläggare och två vedettbåtar — finner utskottet
böra komma till stånd.
Utskottet har intet att erinra mot att av behållningen å kontot Besparingar
å äldre anvisningar ett belopp av 600 000 kronor användes för nybyggnad
av fyra hjälpminsvepare. Ej heller har utskottet funnit anledning
motsätta sig att vid försäljning av utrangerad fartygsmateriel inflytande belopp
från och med nästa budgetår tillföres berörda konto.
Åberopande det anförda får utskottet, som ansett sig kunna godtaga den
verkställda anslagsberäkningen, hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag å
motionerna I: 20 och II: 33 ävensom II: 87, i vad de avvika från
Kungl. Maj ds förslag, besluta, att nybyggnad av fartyg för
marinen skall äga rum enligt de riktlinjer, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3
januari 1947 angivits;
b) till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.
77:o) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. Kungl. Majd har föreslagit
riksdagen (punkt 92, s. 182—188) att dels till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 16 700 000 kronor,
dels ock bemyndiga Kungl. Majd att medgiva utläggande av beställningar
å materiel i den omfattning, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 januari 1947 anförts.
Departementschefen har föreslagit, att under detta anslag sammanföras
samtliga kostnader för anskaffning av teknisk materiel, med undantag av
fartyg, ävensom för försök med dylik materiel. För innevarande budgetår
ha för motsvarande ändamål anvisats tillhopa 12 635 000 kronor, därav
12 000 000 kronor under anslaget Marinen: Anskaffning av artilleri- och
annan teknisk materiel, 600 000 kronor under anslaget Marinen: Yissa materielförsök
samt återstoden, 35 000 kronor, under anslaget Marinen: Anskaffning
och underhåll av motorfordon.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
75
Marinförvaltningen har för dessa ändamål för nästa budgetår äskat dels
9 500 000 kronor under anslaget Anskaffning av artilleri- och annan teknisk
materiel, därvid för 12 om förrådsammunition för de föreslagna nya jagarna
beräknats 550 000 kronor, dels 6 600 000 kronor till engångsanskaffning av
teleteknisk materiel, dels 430 000 kronor under anslaget Vissa materielförsök,
dels ock 40 000 kronor under anslaget Anskaffning och underhåll av motorfordon.
Av marinförvaltningens medelsäskanden framgår vidare, att under
anslag för undervisningsändamål äskats sammanlagt 63 000 kronor för anskaffning
av undervisningsmateriel av teknisk natur.
I skrivelse den 1 oktober 1946 har marinförvaltningen meddelat, att merkostnaderna
på grund av det våren 1946 träffade kollektivavtalet för försvarets
arbetare intill utgången av nästa budgetår beräknats till 66 000 kronor
såvitt avser anslaget Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.
I skrivelse den 21 maj 1946 har marinförvaltningen hemställt, att för anskaffning
av eu stereomatanläggning för kustartilleriet för en beräknad kostnad
av 400 000 kronor få disponera vissa från krigsindustrien influtna rabattmedel.
Stereomatanläggningen avses för kontroll av luftvärnsutbildningen
och möjliggör bestämmande och registrering av målets läge och krevadavvikningarna
vid skjutning. Marinförvaltningen har upplyst, att till anslagen
Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel samt Förstärkning av
kustartilleriförsvaret influtit 170 441 kronor 84 öre respektive 352 497 kronor
86 öre i rabattmedel. Till ifrågavarande materielanskaffning skulle enligt
marinförvaltningens förslag användas sistnämnda belopp i dess helhet och
47 502 kronor 14 öre av det förstnämnda beloppet.
I skrivelse den 3 juli 1945 har marinförvaltningen vidare hemställt om
anvisande av i runt tal 12 000 kronor för anskaffning av viss kandvapenmateriel
såsom ersättning för materiel, som förlorats i samband med ångfartyget
Hansas förlisning.
departementschefen har framhållit, att den anskaffning av artillerimateriel
m. m., som marinförvaltningen föreslagit för nästa budgetår, syntes vara av
väsentlig betydelse för stärkande av marinens effektivitet, och därför tillstyrkt,
att densamma i huvudsak komme till stånd.
Med hänsyn till den ståndpunkt, som departementschefen tagit till marinförvaltningens
förslag om nybyggnad av jagare, bliva emellertid, framhåller
departementschefen, vissa avvikelser från marinförvaltningens förslag
erforderliga. Sålunda borde i avvaktan på beslut rörande jagarbyggenas
igångsättande inga medel anvisas för anskaffning av förrådsammunition för
jagarna. Meclelsbeliovet för nästa budgetår minskades därför med 550 000
kronor.
Under de senaste åren har eu successiv minskning av torpedtillverkningen
inom landet ägt rum. En begränsad tillverkning av torpeder — av vilka ett
stort behov fortfarande föreligger — har synts departementschefen även i
fortsättningen vara nödvändig, om erforderlig beredskap på detta område
skulle kunna upprätthållas. Departementschefen räknade därför med att under
nästa budgetår en torpedbeställning för eu kostnad av 3 000 000 kronor
skulle kunna bliva erforderlig.
76
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Marinförvaltningen liar beräknat kostnaderna för nästa budgetår för anskaffning
av torpeder — slutlikvid för enligt riksdagens bemyndigande redan
utlagda beställningar samt dellikvid å den nya beställningen — till sammanlagt
2 840 000 kronor, varav 500 000 kronor föreslagits skola bestridas av
innevarande års anslag och 720 000 kronor av medel, som marinförvaltningen
äskat för nybyggnad av jagare. Enär departementschefen icke för närvarande
räknade med någon medelsanvisning för sistnämnda ändamål, borde
enligt departementschefen motsvarande belopp beräknas under nästa års
anslag för anskaffning av artillerimateriel in. in. Medelsbehovet under detta
anslag skulle således utgöra (2 840 000 — 500 000 —) 2 340 000 kronor. För
slutlikvid å den nya torpedbeställningen skulle därefter återstå 2 250 000
kronor, att anvisas för tid efter utgången av nästa budgetår.
På sätt tidigare gällt i fråga om anskaffning av artillerimateriel m. in. för
marinen har marinförvaltningen förutsatt, att även i övrigt vissa medel för
slutförande av föreslagen materielanskaffning skulle anvisas först under
senare budgetår, varvid marinförvaltningen skulle bemyndigas utlägga beställningar
inom ramen för vissa belopp utöver det för nästa budgetår äskade
anslaget. Mot den sålunda föreslagna anordningens tillämpning å förevarande
anslag har departementschefen intet haft att erinra. De bemyndiganden,
som i enlighet härmed bliva erforderliga, avse artillerimateriel och
motorfordon inom ramen för 2 235 000 respektive 1 234 000 kronor.
Med angivna utgångspunkter har departementschefen beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår för ändamål, som hittills tillgodosetts med anslaget
Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, till (9 500 000 +
6 600 000 — 550 000 + 720 000 =) 16 270 000 kronor.
Av det för vissa materielförsök äskade beloppet, 430 000 kronor, bör, framhåller
departementschefen, ett belopp av 95 000 kronor, avseende vissa årsprov
med ammunition, bestridas från anslaget Underhåll av fartyg m. in. De
för försök med vissa stabiliseringsanordningar för fartyg samt med ubåtsmateriel
beräknade kostnaderna, tillhopa 60 000 kronor, syntes departementschefen
böra bestridas inom ramen för det i det föregående föreslagna anslaget
Fartygsbyggnader. Återstoden, (430 000 — 95 000 — 60 000=) 275 000 kronor,
borde beräknas under förevarande anslag.
Under detta anslag har departementschefen beräknat även det av marinförvaltningen
för förnyelse av motorfordon äskade beloppet 40 000 kronor.
Vidare har departementschefen under anslaget upptagit 63 000 kronor,
motsvarande beräknade kostnader för anskaffning av undervisningsmateriel
av teknisk natur.
Då den vid Hansakatastrofen förlorade handvapenmaterielen syntes departementschefen
böra ersättas, har han under förevarande anslag för detta
ändamål beräknat ett belopp av 12 000 kronor.
Slutligen syntes departementschefen under anslaget böra anvisas medel,
66 000 kronor, för bestridande av merkostnader på grund av det våren 1946
träffade kollektivavtalet.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle enligt departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 4. 77
mentschefens beräkningar utgöra (16 270 000 + 275 000 + 40 000 + 63 000 +
12 000 + 66 000=) 16 726 000 kronor, vilket belopp emellertid ansetts böra
avjämnas nedåt till 16 700 000 kronor.
För eflektivisering av luftvärnsutbildningen vid kustartilleriet syntes departementschefen
den till anskaffning föreslagna stereomatanläggningen kunna
bliva av stor betydelse. Departementschefen förordade därför, att anskaffningen
komme till stånd med anlitande av de av marinförvaltningen
angivna rabattmedlen.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att de av departementschefen
angivna ändamålen tillgodoses på sätt föreslagits och tillstyrker
alltså, att under förevarande anslag anvisas ett belopp av 16 700 000 kronor.
Yidare anser utskottet sig böra tillstyrka, att Kungl. Maj:t av riksdagen
bemyndigas medgiva utläggande av beställningar å materiel i den av departementschefen
angivna omfattningen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel in. in. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 16 700 000
kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar
å materiel i den omfattning, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3
januari 1947 anförts.
78:o) Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 93, sid. 188—191) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 112, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari
1947, föreslagit riksdagen, bland annat, att -— med ändring av förenämnda
förslag — för nu angivna ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 25 700 000 kronor.
Under detta anslag har departementschefen föreslagit skola anvisas medel
för underhåll av samtlig för marinen avsedd materiel av teknisk natur. Detta
innebär, att under anslaget beräknas medel — förutom för i huvudsak de
ändamål, för vilka de nuvarande anslagen Underhåll av flottans fartyg m. m.
och Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. avses — jämväl för underhåll
av ammunition m. m. (överföras från anslagen Flottans övningar och
Kustartilleriets övningar ävensom Vissa materielförsök) samt för underhåll
av motorfordon (överföras från anslaget Anskaffning och underhåll av motorfordon).
Å andra sidan böra, framhåller departementschefen, vissa under
flottans och kustartilleriets underhållsanslag beräknade medel för tvätt och
yttre renhållning bestridas från anslagen Tvätt respektive Bränsle m. m.
Utskottet.
78
Statsutskottets utlåtande nr 4.
På grundval av vissa preliminära beräkningar rörande kostnaderna för
det fredsmässiga underhållet av flottans fartyg har marinförvaltningen i sina
anslagsäskanden de senaste åren hemställt om avsevärda höjningar av förevarande
anslag. För innevarande budgetår föreslogs sålunda en anslagshöjning
med icke mindre än 3 900 000 kronor. Vid anmälan av denna fråga
i 1946 års statsverksproposition framhöll departementschefen att en viss
återhållsamhet borde iakttagas vid beräkningen av anslaget, enär anslagsberäkningarna
fortfarande vore i viss män osäkra. Den av marinförvaltningen
1 dess anslagsäskanden för nästa budgetår framlagda beräkningen, enligt
vilken — oavsett ändrad anslagsuppställning — skulle krävas en anslagshöjning
med 1 700 000 kronor, slutar på ett belopp av 19 700 000 kronor, eller
ungefär samma belopp som föregående år. Därutöver skulle emellertid tillkomma
980 000 kronor, motsvarande beräknade merkostnader på grund av
det våren 1946 träffade nya kollektivavtalet, varför det sammanlagda medelsbehovet
med 2 680 000 kronor skulle överstiga årets anslag. En ökad belastning
å anslaget kan även, framhåller departementschefen, beräknas uppkomma
på grund av lönereglering för viss tjänstemannapersonal. Kostnaderna
för avlöningar till den vid örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona anställda
civila tjänstemanna- och arbetsledarpersonalen uppgingo vid början av innevarande
budgetår till, för helt år räknat, omkring 4 500 000 kronor. Genom
beslut den 30 december 1946 har Kungl. Maj:t genomfört en reglering av
denna personals anställningsvillkor, innebärande att personalen i avsevärd
utsträckning erhåller extra ordinarie anställning. Med hänsyn till den förestående
prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas förslag är
Kungl. Maj:ts beslut av provisorisk innebörd. De årliga merkostnaderna i
anledning av beslutet hava uppskattats till i runt tal 370 000 kronor. På
grund av den allmänna löneregleringen hava ifrågavarande lönekostnader beräknats
komma att stiga med ytterligare omkring 1 000 000 kronor. En väsentlig
del av dessa lönekostnader belastar marinens underhållsanslag. Ehuru
den vid behandlingen av marinens övningsanslag berörda minskningen av
fartygsrustningarna syntes departementschefen medföra någon minskning av
kostnaderna för fartygens underhåll, ansåge han sig, med beaktande av angivna
merkostnader för tjänstemannalöner, böra till underhåll av flottans
fartyg m. m. — oavsett omföringar på grund av den ändrade anslagsuppställningen
•— beräkna ett belopp av 20 700 000 kronor, innebärande en höjning
i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår med
2 700 000 kronor.
Beträffande kostnaderna för underhåll av kustartilleriets materiel anförde
departementschefen vid anmälan av 1946 års statsverksproposition, att en
fullt tillförlitlig beräkning av anslaget icke syntes kunna verkställas, förrän
erfarenhet under fredstid vunnits rörande medelsbehovet. De av marinförvaltningen
tillämpade grunderna för anslagets beräkning syntes departementschefen
emellertid kunna godtagas. Ehuru marinförvaltningen funnit det sålunda
för innevarande budgetår beräknade anslaget, 2 865 000 kronor, alltför
lågt, har ämbetsverket med hänsyn till angelägenheten att begränsa
Statsutskottets utlåtande nr 4.
79
marinens kostnader inom den för försvarsgrenen bestämda kostnadsramen
ansett sig kunna utgå från detsamma vid anslagsberäkningarna för nästa
budgetår. Utöver anslagsbeloppet för innevarande budgetår har marinförvaltningen
därför äskat medel endast för bestridande av kostnadsökningar
på grund av nya kollektivavtal m. in., tillhopa 340 000 kronor. Mot marinförvaltningens
i enlighet med dessa grunder verkställda beräkningar syntes
departementschefen intet vara att erinra, och han uppskattade alltså medelsbehovet
— oavsett omföringar i anledning av den ändrade anslagsuppställningen
— till (2 865 000 + 340 000 =) 3 205 000 kronor.
Enligt av marinförvaltningen lämnade uppgifter böra, framhåller departementschefen,
med hänsyn till att under anslaget föreslagits skola beräknas
medel för underhåll av all marinens ammunition, från övningsanslag överföras
i runt tal 855 000 kronor. Aven vissa andra underhållskostnader, vilka för
närvarande bestredes från flottans övningsanslag och av marinförvaltningen
beräknats till i runt tal 115 000 kronor, syntes böra beräknas under förevarande
anslag. Under anslaget borde vidare upptagas ett belopp av 95 000
kronor, avseende vissa årsprov med ammunition, vilka för närvarande bekostades
från anslaget Vissa materielförsök. Slutligen har departementschefen,
under erinran om vad han anfört under marinens övningsanslag rörande
eventuell begränsning av medelstilldelningen, under förevarande anslag
upptagit ett belopp av 105 000 kronor, motsvarande under anslaget Anskaffning
och underhåll av motorfordon beräknade underhållskostnader för
motorfordon.
Å andra sidan har departementschefen föreslagit, att till det nya tvättanslaget
överföras 25 000 kronor och till bränsleanslaget i runt tal 90 000
kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra
(20 700 000 + 3 205 000 + 855 000 + 115 000 -f- 95 000+ 105 000 — 25 000 —
90 000 =) 24 960 000 kronor, eller i avrundat tal 25 000 000 kronor.
I sitt denna dag avgivna utlåtande över propositionen nr 112 tillstyrker
utskottet, att under förevarande anslag anvisas ett ytterligare belopp av
700 000 kronor för mötande av viss med omläggning av självkostnadsberäkningarna
vid marinverkstäderna sammanhängande merbelastning å anslaget.
Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Underhåll av fartyg m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 700 000
kronor.
Fastigheter m. m.
79:o) Marinen: Befästningars underhåll m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 95, s. 191 och 192), vilket innebär en anslagshöjning med
Utskottet.
80
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
100 000 kronor med hänsyn till, bland annat, att under nästa budgetår kostnaderna
för underhåll av baracker ansetts icke böra, såsom under innevarande
budgetår, till någon del bestridas med anlitande av avvecklingsmedel,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen-. Befästningars underhåll m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000
kronor.
Bidrag och understöd.
80:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 96, s. 192 och 193) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 155 000 kronor.
Anslaget är för närvarande upptaget med ett belopp av 64 000 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att under förevarande anslag skola
redovisas — förutom de kostnader som hittills bestritts från anslaget — dels
det särskilda bidrag till aspirantverksamheten inom sjövärnskåren, nu 59 000
kronor, vilket för närvarande finnes upptaget under anslaget Marinen: Bidrag
till maritim ungdomsverksamhet, dels ock värdet av de naturaförmåner, som
staten vederlagsfritt tillhandahåller kåren.
Vad först angår de hittills från förevarande anslag bestridda kostnaderna
samt bidraget till aspirantverksamheten har departementschefen ansett sig
icke kunna förorda annan ändring av medelsanvisningen än att bidraget till
förstnämnda kostnader synts böra höjas med 1 000 kronor. Departementschefen
har alltså för dessa ändamål beräknat tillhopa (64 000 + 1 000 +
59 000=) 124 000 kronor.
Värdet av förenämnda naturaförmåner har departementschefen uppskattat
till 30 000 kronor, därav för lokaler och inkvartering 3 600 kronor, för förplägnad
1 000 kronor, för utrustning inklusive beklädnad 20 400 kronor samt
för lån av motorbåtar 5 000 kronor. Vid beräkningen av värdet å naturaförmånerna
har hänsyn icke tagits till kostnaderna för den personal, som enligt
bestämmelserna i värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring med placeringvid
sjövärnskåren.
Sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag skulle alltså utgöra
(124 000 + 30 000=) i avrundat tal 155 000 kronor.
Utskottet, som ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får — under erinran att anslagshöjningen utgör 91 000 kronor, väsentligen
föranledd av överföring av vissa kostnader från andra anslag — hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 155 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
81
81:o) Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 97, s. 193 och 194), vilket innebär en anslagsminskning
med 59 000 kronor, föranledd av överförande till närmast föregående anslag av
bidraget till aspirantverksamheten inom sjövärnskåren, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 19000 kronor.
82:o) Marinen: Understöd åt föreningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 98, s. 194), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Understöd åt föreningar m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 23000 kronor.
Flygvapnet.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
83:0) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 100, s. 195), vilket innebär en anslagshöjning med 500
kronor, avseende kostnader för kristillägg, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avli^ingar till personal å
reservstat för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.
84:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 195), vilket innebär en anslagsminskning
med 185 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal i
flygvapnets reserv för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.
85:o) Flygvapnet: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 102, s. 196), vilket innebär eu anslagsminskning med 55 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Rekryteringskostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Avlöningar m. m. till värnpliktiga.
86:o) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 105, s. 197) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 saml. Nr 4.
696 47 6
82
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Under anslaget, som för närvarande är uppfört med ett belopp av
3 300 000 kronor, har försvarets civilförvaltning för nästa budgetår beräknat
till penningbidrag 2 520 000 kronor, till premier 125 000 kronor och till flygtillägg
m. m. 285 000 kronor, tillhopa 2 930 000 kronor. Departementschefen
har icke haft annat att erinra mot denna beräkning än att medelsbehovet,
med hänsyn till beslutad höjning av premierna till vissa värnpliktiga, syntes
böra uppskattas till i runt tal 3 000 000 kronor. Av detta belopp motsvarade
87 500 kronor de ökade premiekostnaderna.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat
sig i anledning av väckta motioner rörande de värnpliktigas avlöningar
m. m., har intet att. erinra mot den verkställda beräkningen av förevarande
anslag. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar rn. m. till värnpliktiga
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 000 kronor.
87:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt
106, s. 198), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, får utskottet —
under hänvisning till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag
— hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
Sjukvård.
88:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
107, s. 198 och 199) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 255 000 kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande
anslag till 226 000 kronor. Mot denna beräkning har departementschefen
intet haft att erinra. Departementschefen har emellertid av skäl
som anförts under arméns sjukvårdsanslag föreslagit, att anslaget i anledning
av bortfallande omkostnadspålägg nedräknas med 10 000 kronor till
i runt tal 215 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får — under hänvisning
till vad utskottet anfört under arméns motsvarande anslag — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
83
89:o) Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 108, s. 199) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 45 000
kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning har för nästa budgetår för fredssjukvårdsmateriel
— med hänsyn till att hit skola överföras kostnader för förbandsmateriel
— efter 1,5 öre för man och manskapstjänstgöringsdag och ett antal
tjänstgöringsdagar av omkring 3 500 000 beräknat i runt tal 52 000 kronor.
För krigssjukvårdsmateriel har förvaltningen beräknat oförändrad medelstilldelning,
7 000 kronor. Anslaget har i enlighet härmed upptagits till 59 000
kronor.
Departementschefen har, då antalet tjänstgöringsdagar, som här borde
tagas i beräkning, kunde minskas till 3 295 000, med utgångspunkt i oförändrade
beräkningsgrunder i övrigt beräknat posten till fredssjukvårdsmateriel
till (3 295 000 X 0,oi5 =) i runt tal 50 000 kronor och hela anslaget
till (50 000 + 7 000 =) 57 000 kronor. * Anslaget borde emellertid enligt departementschefen
minskas med de belopp, som han enligt vad av det föregående
framgår föreslagit skola från flygvapnets sjukvårdsmaterielanslag
överföras till anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen.
Dessa belopp hänförde sig till driftkostnader vid sjukvårdsförvaltningens
centralförråd, vilka kunde beräknas till 3 000 kronor, samt lönekostnader för
sjukvårdsförvaltningens förrådskontroll, 1 500 kronor, och uppginge således
till sammanlagt 4 500 kronor. Departementschefen beräknade alltså anslaget
för nästa budgetår till (57 000—4 500 =) i runt tal 55 000 kronor.
Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört vid
behandlingen av anslaget Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen,
har icke haft något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 55000 kronor.
Reseersättningar m. m.
90:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 109, s. 200 och 201) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
Anslaget för innevarande budgetår, 570 000 kronor, disponeras enligt en
i statsliggaren intagen stat med 65 000 kronor till resekostnads- och traktamentsersättningar,
40 000 kronor till tjänstgöringstraktamenten, 80 000 kronor
till flyttningsersättningar och 385 000 kronor till de värnpliktigas färdkostnader.
Utskottet.
84
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår beräknat till resekostnads-
och traktamentsersättningar 275 000 kronor. Höjningen föranleddes
huvudsakligen därav att under posten, i motsats till tidigare, beräknats
kostnaderna för de förmåner av fria resor mellan bostads- och förläggningsort,
som genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut medgivits viss personal
vid flygvapnet. Till tjänstgöringstraktamenten har civilförvaltningen — med
hänsyn bland annat till den höjning av sådana tillägg, som vidtagits från
och med den 1 januari 1946 — beräknat ett belopp av 100 000 kronor.
Anslagsposten till flyttningsersättningar har civilförvaltningen med beaktande
av belastningen under budgetåret 1945/46 — i runt tal 165 000 kronor
— beräknat till 160 000 kronor. De värnpliktigas färdkostnader slutligen
har ämbetsverket beräknat till oförändrat belopp. Det sammanlagda medelsbeliovet
skulle alltså utgöra 920 000 kronor.
Departementschefen har icke haft annat att erinra mot civilförvaltningens
anslagsberäkning än att han ansett verkställd höjning av rese- och tjänstgöringstraktamenten
böra föranleda en ytterligare uppräkning av anslaget
med 30 000 kronor till 950 000 kronor.
Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat
sig i anledning av motionerna I: 34 och II: 61 om anslag till fria resor för
meniga volontärer vid krigsmakten, har icke funnit anledning till erinran
mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
Expenser m. m.
91:o) Flygvapnet: Bränsle m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
110, s. 201 och 202) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kronor.
Anslaget — för innevarande budgetår benämnt Flygvapnet: Bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt — är för samma budgetår uppfört med ett
belopp av 4 500 000 kronor. Beträffande de förändringar med avseende å
anslaget, som böra genomföras från och med nästa budgetår, får utskottet
hänvisa till vad som anförts vid behandlingen av motsvarande anslag för
armén.
Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 3325 000 kronor. Departementschefen, som i och för sig intet
haft att erinra mot denna beräkning, har emellertid, för vinnande av likformighet
med de övriga försvarsgrenarna, föreslagit, att under förevarande
anslag beräknas medel jämväl för avlöning av civil städningspersonal, beräknade
till 275 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget
Statsutskottets utlåtande nr 4. 85
skulle alltså utgöra 3 600 000 kronor. Anslagsminskningen, 900 000 kronor,
föranleddes väsentligen av minskade bränslekostnader.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 600000 kronor.
92:o) Flygvapnet: Telefon m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
111, s. 202) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 890 000 kronor.
Departementschefen har anfört, att vid omläggningen av anslagsuppställningen
kostnaderna för telefon, telegram och fjärrskriftsförbindelser vid flygvapnet
— med undantag av flygstaben och övriga till flygledningens ämbetsbyggnad
förlagda myndigheter — borde sammanföras under ett anslag, benämnt
Telefon m. m. Dessa kostnader, som för närvarande bestridas från
anslagen Övriga expenser m. m. och Övningar, har departementschefen beräknat
till 890 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Telefon m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.
93:o) Flygvapnet: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 112, s. 203) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 170 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 1 000 000
kronor.
Beträffande innebörden av anslagsuppställningens omläggning torde få
hänvisas till vad som anförts vid behandlingen av arméns motsvarande anslag.
Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet — bortsett från ifrågasatta
omföringar — till 1 013 000 kronor.
Med hänsyn till den ändrade anslagsuppställningen bör detta belopp enligt
flygförvaltningens beräkningar minskas med 792 000 kronor för telefon
m. m., 56 000 kronor för blankettryck och 46 000 kronor för kontorsmaskiner
samt ökas med 50 000 kronor för undervisningsmateriel m. m. av expensnatur.
Medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra (1013 000—792 000 —
56 000 — 46 000 + 50 000 =) 169 000 kronor.
Departementschefen har godtagit flygförvaltningens beräkning, dock att
anslagsbeloppet av departementschefen föreslagits skola avrundas till 170 000
kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
kostnadsberäkning och får därför, under erinran att anslagsminskningen
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
86 Statsutskottets utlåtande nr 4.
utgör 830 000 kronor, i sin helhet föranledd av fjärde huvudtitelns ändrade
uppställning, hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Övriga expenser m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 170 000
kronor.
Mathållning.
94:o) Flygvapnet: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
113, s. 203—205) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 5000 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att även å flygvapnets mathållningsanslag
för budgetåret 1945/46 uppkommit eu betydande besparing, i
runt tal 1210 000 kronor. Besparingen hade varit beroende på dels att
det verkliga antalet tjänstgöringsdagar understigit det beräknade med cirka
500 000, dels att övriga mathållningskostnader sjunkit till 15 öre för man och
dag, medan de i anslagsberäkningarna för ifrågavarande budgetår upptagits
till 20 öre, samt dels att vid försäljning av portioner till enskilda influtna
medel av praktiska skäl helt tillgodoförts anslaget, medan vissa mindre
delar av dessa medel rätteligen skulle ha tillgodoförts vissa avlönings- och
underhållsanslag. De sålunda vunna erfarenheterna rörande den verkliga
anslagsbelastningen syntes departementschefen böra beaktas vid anslagsberäkningen
för nästa budgetår.
Flygförvaltningen har för nästkommande budgetår beräknat normalportionspriset
till 1 krona 40 öre och övriga mathållningskostnader till 20 öre. Dessa
beräkningar har departementschefen ansett sig kunna för närvarande godtaga.
Aven vid flygvapnet föreligga, framhåller departementschefen, vissa svårigheter
att få samtliga manskapsbeställningar besatta. Med beaktande härav
syntes antalet tjänstgöringsdagar vid flygvapnet under nästa budgetår kunna
uppskattas till 3 460 000, eller 40 000 mindre än vad flygförvaltningen räknat
med. Bifall till det vid behandlingen av arméns anslag Avlöningar till
aktiv personal m. fl. omnämnda förslaget om ändrad anställnings- och avlöningsform
för vissa furirer skulle vidare medföra en ytterligare minskning
av antalet tjänstgöringsdagar för personal med rätt till fri förplägnad med
omkring 165 000. Med dessa utgångspunkter uppskattade departementschefen
antalet tjänstgöringsdagar för dylik personal till 3 295 000.
Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för utfodring av flygvapnets
bevakningshundar till 9 369 kronor. Mot denna beräkning har departementschefen
intet haft att erinra.
Med angivna utgångspunkter har departementschefen uppskattat medelsbehovet
till (3 295 000 X 1,6 0 + 9 369=) 5 281369, vilket belopp med hänsyn
till erfarenheterna rörande den verkliga anslagsbelastningen under budgetåret
1945/46 synts kunna avrundas nedåt till 5 000 000 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 1 100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
87
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.
Intendenturmateriel m. m.
95:o) Flygvapnet: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 114, s. 205 och 206) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 980 000 kronor.
Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp
av 3 365 000 kronor.
Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 3143 420 kronor, därav till munderingsutrustning 2 933 420
kronor och till speciell flygarbeklädnad 210000 kronor. Flygförvaltningen
har anmält, att prov i mindre omfattning igångsatts för att undersöka lämpligheten
av att införa nattdräkter vid flygvapnet. Kostnaderna därför gäldades
av förevarande anslag. Så snart proven avslutats, avsåge flygförvaltningen
att inkomma med framställning i ärendet.
Departementschefen har icke haft annat att erinra mot flygförvaltningens
beräkningar än att medelsbehovet med hänsyn till beräknad ytterligare minskning
av antalet tjänstgöringsdagar syntes kunna nedräknas med omkring
160 000 kronor till i avrundat tal 2 980 000 kronor. Departementschefen förutsatte,
att å anslaget belöpande merkostnader på grund av den allmänna
löneregleringen för statstjänstemän, preliminärt uppskattade till 25000 kronor,
skulle kunna inrymmas i anslagsbeloppet.
Det syntes departementschefen böra ankomma på Kungl. Maj:t att fatta
beslut i den av flygförvaltningen berörda frågan om nattdräkter åt personal
vid flygvapnet, därest kostnaderna för dylik beklädnad kunde bestridas inom
ramen för tillgängliga anslag.
Utskottet, som intet haft att erinra vare sig mot den verkställda anslagsberäkningen
eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört,
får hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad m. in. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 980 000 kronor.
96:o) Flygvapnet: Inventarier m. m. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen
(punkt 115, s. 206 och 207) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.
Anslaget, för innevarande budgetår benämnt Flygvapnet: Kasern- och
förplägnadsutredning m. m., har för nämnda budgetår uppförts med ett belopp
av 675 000 kronor. Beträffande de medelsbehov, som avses skola till
-
XJtskottet.
Utskottet.
88
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
godoses med detta anslag, gäller i tillämpliga delar vad som anförts vid
behandlingen av arméns motsvarande anslag.
Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa
budgetår till 712 000 kronor, därav för kasern- och förplägnadsutredning —
efter 13 öre för tjänstgöringsdag — till (3 500 000 X 0,13=) 455 000 kronor,
för anskaffning och underhåll av möbler m. m. i expeditions- m. fl. lokaler
ett fast belopp av 185 000 kronor, eller 25 000 kronor mer än enligt anslagsberäkningen
i 1946 års statsverksproposition, för underhåll av musikmateriel
16 000 kronor, för inventarier vid undervisningsanstalter 10 000 kronor samt
för kontorsmaskiner 46 000 kronor.
Departementschefen har med hänsyn till att han räknade med lägre antal
tjänstgöringsdagar ansett det på grundval av detta antal uträknade beloppet
kunna minskas med omkring 25 000 kronor.
Då departementschefen vidare icke kunnat tillstyrka större höjning av det
fasta beloppet än med 25 000 kronor — inklusive kostnaderna för inventarier
vid undervisningsanstalter — har han, med godtagande av flygförvaltningens
beräkningar i övrigt, beräknat medelsbehovet till i avrundat tal 675 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Inventarier m. in. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.
97:o) Flygvapnet: Tvätt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,
s. 207) och under erinran, att kostnaderna för tvätt för innevarande budgetår
bestridas från bränsleanslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Övningar m. m.
98:o) Flygvapnet: Övningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 117, s. 208—210) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 2 880 000 kronor.
Under detta anslag böra enligt departementschefen beräknas medel för
dels de kostnader, som för närvarande bestridas från anslaget Undervisningsmateriel
m. m., i den mån dessa kostnader icke enligt det föregående skola
bestridas från expens- eller materielanslag in. m., dels och de kostnader, som
för närvarande bestridas från anslaget Övningar, med undantag dock för
kostnader av expensnatur (överföras till anslagen Telefon m. in. och Övriga
expenser m. in.).
Ulygför val t n i n g eu har beräknat medelsbehovet under anslaget Undervisningsmateriel
m. m. till 230 000 kronor. Av detta belopp borde vid den
ändrade anslagsuppställningen 50 000 kronor anvisas under förevarande anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
89
Medelsbehovet, vid oförändrad anslagsuppställning, under anslaget Övningar
har av flygförvaltningen beräknats till 2 925 000 kronor. Ämbetsverket har
därvid räknat med en flygtid av 150430 timmar, varav för ordinarie utbildning
148 930 timmar och för frivillig tjänstgöring av reservpersonal och
värnpliktiga flygförare 1 500 timmar.
Departementschefen har förklarat sig intet ha att erinra mot att frivillig
tjänstgöring försöksvis anordnas i ungefär den omfattning som föreslagits
men förutsatt, att endast sådan personal toges i anspråk, som avsåges skola
vara krigsplacerad såsom flygförare eller stridsledare.
Då departementschefen icke heller i övrigt funnit anledning till erinran
mot flygförvaltningens anslagsberäkning, har han uppskattat medelsbehovet,
vid oförändrad anslagsuppställning, till 2 925 000 kronor. Enligt de grunder,
som i det föregående angivits, borde emellertid, framhåller departementschefen,
samtliga kostnader av expensnatur bestridas från expensanslag. I enlighet
härmed hade departementschefen i det föregående för utgifter, som
flygförvaltningen förutsatt skola bestridas från förevarande anslag, beräknat
under anslaget Telefon in. m. 100 000 kronor och under anslaget Övriga
expenser m. m. 10 000 kronor. Å andra sidan borde under förevarande
anslag upptagas dels det belopp av 50 000 kronor, som enligt flygförvaltningens
beräkningar borde överföras från anslaget Undervisningsmateriel
m. in., dels ock ett belopp av 21 000 kronor, motsvarande beräknade kostnader
för belöningar för skjutskicklighet. Dessa kostnader bestredes för
närvarande från anslaget Vapen och ammunition m. m.
Medelsbehovet under anslaget skulle alltså med angivna utgångspunkter
utgöra (2 925 000 — 100 000 — 10 000 + 50 000 + 21 000 =) i avrundat tal
2 880 000 kronor. Anslagsminskningen, 20 000 kronor, vore helt beroende
av den ändrade anslagsuppställningen.
Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen och har icke funnit anledning till erinran mot
vad departementschefen i samband därmed anfört. Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Övningar m. rn. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 880 000 kronor.
99:o) Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 118, s. 210), innebärande en minskning av medelsanvisningen
med 2000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Hundbevalcning stjänst en
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 18 000
kronor.
Flygmateriel m. m.
100:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 119, s. 211—217) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 128 000 000 kronor.
Utskottet.
90
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Detta anslag borde enligt departementschefen avses för anskaffning för
flygvapnet av all slags materiel av teknisk natur. Under detsamma borde
beräknas medel för sådan materielanskaffning, för vilken kostnaderna enligt
nu gällande anslagsprinciper bestredes från följande, delvis även för andra
ändamål avsedda anslag:
Anskaffning av flygmateriel (statsliggaren s. 157) ........ kronor 111500 000
Vapen och ammunition m. in. (statsliggaren s. 158)...... » 10 000 000
Motorfordon och motorbåtar (statsliggaren s. 159) ...... >• 2 280 000
Engångsanskaffning av motorfordon och motorbåtar (statsliggaren
s. 160)............................................ » 235 000
Motorvältar för flygfälten m. m. (statsliggaren s. 160) .. » 105 000
Eldsläckningsmateriel (statsliggaren s. 161) .............. » 140 000
Snöröjningsmateriel (statsliggaren s. 161).................. » 775 000
Flygförvaltningen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet, vid ändrad
anslagsuppställning, under förevarande anslag till 138 360 000 kronor, därav
130 795 000 kronor för ändamål, som enligt nu gällande anslagsuppställning
tillgodoses med anslaget till anskaffning av flygmateriel, 300 000 kronor till
ersättningsanskaffning av motorfordon och motorbåtar, 99 000 kronor för
engångsanskaffning av viss för flygfältsunderhållet erforderlig materiel, 490 000
kronor för anskaffning av snöröjningsmateriel samt 6 676 000 kronor för anskaffning
av övningsammunition.
Till bestridande av merkostnader på grund av prisstegring efter den
1 juli 1941 för den flygmaterielanskaffning, som ligger inom ramen för 1942
års försvarsbeslut, ha för budgetåren 1945/46 och 1946/47 anvisats tillhopa
50000 000 kronor.
Flygförvaltningen har nu anfört, att slutliga beräkningar rörande de totala
merkostnaderna på grund av prisstegring icke kunde föreligga förrän
efter utgången av innevarande budgetår. Beräkningarna vore slutförda såvitt
avsåge budgetåren 1942/45 och slutade på ett belopp av i runt tal
46 585 000 kronor. Det vore sannolikt, att av flygförvaltningen för hela femårsperioden
1942/47 tidigare beräknat belopp, 60 000 000 kronor, komme att
överskridas. För budgetåret 1947/48 äskade flygförvaltningen 10 000 000
kronor. Därvid förutsattes att ämbetsverket bemyndigades använda till
anslaget influtna rabattmedel, 452 577 kronor, för reglering av prisstegringskostnader.
Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen har föreslagit omorganisation
av vissa flygflottiljer, innebärande att antalet jaktflottiljer skulle ökas från
sju till tio, medan bombflottiljernas antal skulle nedgå från sex till fyra
och antalet spaningsflottiljer minskas från tre till två. Då det med hänsyn
till krigserfarenheterna syntes angeläget, att det svenska jaktförsvaret förstärktes,
har departementschefen tillstyrkt förslaget, vilket lämnats utan
erinran av såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté. Omorganisationen
syntes böra genomföras i den takt som bestämdes av medelsanvisningen
och materielleveranserna. Med hänsyn bland annat till vissa
Statsutskottets utlåtande nr 4.
91
leveranser från utlandet beräknades bombflottiljerna kunna redan under den
närmaste tiden omorganiseras, medan däremot spaningsflottiljens omorgani
sation syntes komma att ske något senare. Cliefen för flygvapnet liade bemyndigats
att redan under innevarande budgetår vidtaga vissa åtgärder för
omskolning av personalen vid bombflottiljerna.
Enligt 1942 års försvarsbeslut skall en av flygflottiljerna, Blekinge flygflottilj
(F 17), vara organiserad såsom torpedflottilj. Flottiljen avses skola
inom de närmaste åren tillföras ny flygmateriel. Då vissa konstruktionsoch
tillverkningssvårigketer uppstått med avseende å torpedframställningen,
förutsatte departementschefen, att ifrågavarande flottilj i den mån så befunnes
lämpligt finge organiseras såsom bombflottilj.
Anskaffningen av flygmateriel har under femårsperioden 1942/47 ägt rum
i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda planer, som uppgjorts med särskilt
beaktande av behovet av eu snabb utökning och modernisering av
materielen. Sedan flygvapnets för nämnda period beslutade utbyggnad nu i
huvudsak fullbordats, komme, framhåller departementschefen, materielanskaffningen
att i stort sett vara beroende av den takt, i vilken förnyelse av
materielen prövas erforderlig. I den plan för anskaffning av flygmateriel,
som låg till grund för kostnadsberäkningarna i 1942 års försvarsbeslut,
räknade man, med beaktande av kravet på modernisering av materielen
samt av dennas beräknade förslitning, med en omsättning av flygplanen i
första linjen på sju år. Den snabba tekniska utvecklingen och vunna erfarenheter
rörande förslitningen å vissa flygplantyper hade föranlett, att förnyelsen
av materielen i vissa avseenden måst ske i snabbare takt än som sålunda
förutsatts. Bedan i försvarsbeslutet räknade man för övrigt med en snabbare
omsättning av vissa flygplantyper. I avvaktan på resultatet av 1945 års
försvarskommittés utredningsarbete syntes departementschefen de i försvarsbeslutet
uppgjorda beräkningsgrunderna böra givas fortsatt tillämpning. Detta
borde dock icke utesluta, att av flygsäkerhets- eller effektivitetsskäl en kortare
omsättningstid tillämpades för en del materielslag.
Flygmaterielanskaffningen måste, framhåller departementschefen vidare,
med hänsyn till den långa genomloppstiden vid tillverkning av dylik
materiel ävensom till lämpligheten av en någorlunda jämn sysselsättninginom
den inhemska flygindustrien planeras på tämligen lång sikt. Beställningar
å flygmateriel måste av samma skäl utläggas avsevärd tid före
leveranserna. För möjliggörande härav ha 1945 och 1946 års riksdagar
bemyndigat Kungl. Maj:t att inom ramen för sammanlagt 76 500 000 kronor
medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel, avseende tiden efter
utgången av innevarande budgetår. De beställningar, som utlagts med stöd
av dessa bemyndiganden, skola delvis likvideras under nästa budgetår, och
det av flygförvaltningen för nämnda budgetår anmälda medelsbehovet, tillhopa
(130 795 000 + 10 000 000=) 140 795 000 kronor, kommer alltså att till
en del utnyttjas för bestridande av dessa kostnader.
Till grund för planläggningen av materielanskaffniugen för de närmaste
åren ligga dels en av Kungl. Maj:t den 1 juni 1945 fastställd plan för an
-
92
Statsutskottets utlåtande nr 4.
skaffning av flygmateriel under femårsperioden 1942/47 (materielanskaffningsplan)
— innebärande vissa jämkningar i förhållande till motsvarande år
1942 fastställda plan — dels ock en av Kungl. Maj:t den 31 december 1945
fastställd plan för den fortsatta konstruktionsverksamheten beträffande flygmateriel
(utvecklingsprogram för flygmaterielanskaffningen). Båda planerna
ha efter fastställandet undergått vissa jämkningar i syfte att låta flygvapnet
så tidigt som möjligt bli utrustat med materiel av modernaste konstruktion.
Flygförvaltningens nu föreliggande förslag beträffande flygmaterielanskaffningen
innebär i huvudsak ett fullföljande av ifrågavarande två planer.
Bland annat på grund av vissa leveransförskjutningar är materielanskaffningsplanen
ännu icke till alla delar genomförd. Såsom framgår av 1946 års statsverksproposition
har emellertid med hänsyn till inträffade leveransförseningar
en snabbare anskaffning av reaktionsflygplan befunnits möjlig, och flygvapnet
bär härigenom under den senaste tiden tillförts ett flertal moderna jaktflygplan
med reaktionsaggregat. Flygförvaltningen har nu förutsatt, att anskaffnings-
och konstruktionsverksamheten även i fortsättningen i huvudsak
skulle avse reaktionsdrivna plan. Häremot har departementschefen intet
haft att erinra.
Av det av flygförvaltningen för flygmaterielanskaffning äskade beloppet
hänföra sig 5 000 000 kronor till anskaffning av räddningsflygplan jämte utrustning.
Departementschefen förutsatte, att medelsbehovet för detta ändamål
för nästa budgetår skulle kunna nedbringas med omkring 3 500 000
kronor med hänsyn till den av Kungl. Maj:t i propositionen nr 2, punkt 3,
föreslagna anskaffningen av ett antal räddningsplan (jfr riksdagens skrivelse
nr 20).
För ombyggnad och modernisering av vissa äldre flygplan har flygförvaltningen
beräknat sammanlagt omkring 6 200 000 kronor. Genom ett med
anlitande av innevarande års anslag verkställt inköp av skolflygplan från
utlandet syntes departementschefen ifrågavarande kostnader kunna nedbringas
med i runt tal 4 500 000 kronor.
Till forskning och försök har av flygförvaltningen beräknats ett belopp
av 9 000 000 kronor. Då det syntes tveksamt, huruvida personal- och materieltillgången
komme att medgiva forsknings- och försöksverksamhet i den av
flygförvaltningen förutsatta omfattningen, har departementschefen räknat med
att medelsförbrukningen kommer att med åtminstone 2 000 000 kronor understiga
det av flygförvaltningen beräknade beloppet.
För anskaffning av snöröjningsmateriel har flygförvaltningen äskat sammanlagt
i runt tal 1 300 000 kronor. Fn viss effektivisering av flygvapnets
snöröjningstjänst syntes departementschefen erforderlig för att flygning vintertid
skulle kunna äga rum utan störningar på grund av snöhinder å flygfälten.
Departementschefen tillstyrkte därför, att medel för ifrågavarande
anskaffning ställdes till förfogande i föreslagen omfattning.
Då kostnaderna för lärlingsutbildning och omskolning av arbetare i huvudsak
sammanhängde med flygmaterielunderhållet, syntes departementschefen
medel för bestridande av de därmed förenade kostnaderna, av flygförvalt
-
Statsutskottets utlåtande nr 4.
93
ningen beräknade under förevarande anslag till sammanlagt 380 000 kronor,
böra anvisas under anslaget Drift och underhåll av flygmateriel m. in.
I övrigt har departementschefen icke funnit något att i huvudsak erinra
mot flygförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande
anslag. Med de av departementschefen angivna jämkningarna skulle medelsbehovet
utgöra (138 360 000—3 500 000—4 500 000—2 000 000—380 000 —)
127 980 000 kronor, eller i avrundat tal 128 000 000 kronor.
I anslagsbeloppet ha, såsom hittills skett, inräknats medel för avlöningar
till ett stort antal tjänstemän vid flygförvaltningen och vissa andra organ
inom flygvapnet. Departementschefen förutsatte, att inom ramen för anslagsbeloppet
skulle kunna bestridas de merkostnader, som föranleddes av den
allmänna löneregleringen för statstjänstemän. Dessa merkostnader hade
överslagsvis uppskattats till omkring 500 000 kronor.
I förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget Anskaffning
av flygmateriel innebär förslaget en anslagshöjning med 16 500000
kronor. Därav belöpa drygt 7 000 000 kronor på den ändrade anslagsuppställningen.
Återstoden av höjningen sammanhänger, framhåller departementschefen,
i huvudsak med att det nya anslaget beräknats på grundval
av nu gällande prisläge, medan innevarande års anslag beräknats på grundval
av prisläget den 1 juli 1941.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot det av flygförvaltningen
för nästa budgetår äskade anslaget å 10 000 000 kronor till täckande
av prisstegringar efter den 1 juli 1941 för den flygmaterielanskaffning, som
ligger inom ramen för 1942 års försvarsbeslut. Departementschefen förutsatte
emellertid härvid, att eventuella ytterligare kostnader av denna art
skulle, i den mån å flygmaterielanslaget inflytande rabattmedel visade sig
otillräckliga, bestridas från ordinarie anslag till anskaffning av flygmateriel.
Utskottet, som i likhet med departementschefen finner det angeläget att
jaktförsvaret förstärkes, har intet att erinra mot den i sådant syfte föreslagna
omorganisationen av vissa flygflottiljer, varigenom — i . den takt som
bestämmes av medelsanvisning och materielleveranser — antalet jaktflottiljer
skulle ökas från sju till tio, medan bombflottiljernas antal skulle nedgå från
sex till fyra och antalet spaningsflottiljer minskas från tre till två.
Då vissa konstruktions- och tillverkningssvårigheter uppstått med avseende
å torpedframställningen, har departementschefen förutsatt, att Blekinge
flygflottilj, som enligt 1942 års försvarsbeslut skall vara organiserad såsom
torpedflottilj, må organiseras såsom bombflottilj i den mån så befinnes
lämpligt. Häremot har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda
beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, 128 000 000
kronor, och har intet att erinra mot vad departementschefen i samband
därmed anfört.
Jämväl den äskade medelsanvisningen å 10 000 000 kronor till mötande
av prisstegringar efter den 1 juli 1941 för den flygmaterielanskaffning, som
Utskott^.
94
Statsutskottets utlåtande nr 4.
ligger inom ramen för 1942 års försvarsbeslut, har utskottet ansett sig böra
tillstyrka. Utskottet, som under nästa punkt återkommer till denna anslagsfråga,
förutsätter i likhet med departementschefen, att eventuella ytterligare
dylika kostnader skola, i den mån å flygmaterielanslaget inflytande
rabattmedel visa sig otillräckliga, bestridas från ordinarie anslag till anskaffning
av flygmateriel.
Åberopande det anförda får utskottet med avseende å nu förevarande
punkt hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel
m. fn. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
128 000 000 kronor.
101:o) Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning ay flygmateriel. Under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört får utskottet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 217) hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Frisstegringar å anskaffning
av flygmateriel för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor.
102:o) Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 217—222) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 33 800 000 kronor.
Motsvarande anslag för innevarande budgetår, benämnt Flygvapnet: Drift
och underhåll av flygmateriel, är uppfört med ett belopp av 30 000 000
kronor.
Under detta anslag böra, framhåller departementschefen, anvisas medel
för drift och underhåll av all slags teknisk materiel. De anslag, som enligt
nu gällande grunder avses för dessa kostnader, äro — förutom anslaget
Drift och underhåll av flygmateriel — anslagen Vapen och ammunition
m. m., Motorfordon och motorbåtar, Motorvältar för flygfälten m. m. samt
Snöröjningsmateriel ävensom anslaget Undervisningsmateriel m. m. Vissa
av dessa anslag avses även för andra ändamål. I likhet med vad som gäller
för innevarande budgetår syntes departementschefen driftkostnaderna och
underhållskostnaderna böra upptagas under särskilda poster, varvid förutsattes,
att överföring av medel mellan dessa poster skulle få ske endast efter
Kungl. Maj ds medgivande.
Kostnaderna för drivmedel har departementschefen i enlighet med förslag
av flygförvaltningen och statens sakrevision beräknat till i runt tal 8 500 000
kronor. Därvid ha beräknats för drivmedel till flygplan 7 350 000 kronor,
för drivmedel till motorfordon och motorbåtar 1074 000 kronor, för drivmedel
till motorvältar, traktorer m. m. 30 000 kronor samt för drivmedel till
snöröjningsmateriel 195 000 kronor.
Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för underhåll av flygmateriel
Statsutskottets utlåtande nr 4.
95
till 23 784 000 kronor (nu 19 500 000 kronor). I förhållande till medelsanvisningen
för detta budgetår har flygförvaltningén alltså, föreslagit en anslagshöjning
med drygt 4 000 000 kronor. Anledningen härtill är, enligt vad flygförvaltningen
anfört, att vid tiden för försvarsbeslutet tillräcklig erfarenhet
saknades rörande de verkliga kostnaderna för underhåll av den nya flygmateriel,
som enligt försvarsbeslutet skulle tillföras flygvapnet. Den utredning,
som flygförvaltningen numera verkställt på grundval av kostnadsstatistik
från vissa flygflottiljer, syntes departementschefen visa, att en avsevärd
förstärkning av underhållsposten vore erforderlig, och ådagalade även
vikten av att möjligheten att nedbringa dessa växande kostnader oavlåtligt
uppmärksammades. Anslagshöjningen syntes, såvitt avsåge nu ifrågavarande
kostnader, kunna begränsas till 3 000 000 kronor, och departementschefen
beräknade alltså medelsbehovet för underhåll av flygmateriel till 22 500 000
kronor. Vid anslagsberäkningen hade departementschefen beaktat, att underhållskostnaderna
syntes kunna minskas avsevärt med avseende å äldre flygmateriel
genom det vid behandlingen av anslaget Anskaffning av flygmateriel
m. m. omnämnda inköpet av skolflygplan. I det sist angivna beloppet hade
kostnaderna för avlöningar till civil mekanikerpersonal inräknats med i runt
tal 1400 000 kronor. Försvarets civilförvaltning hade i sina beräkningar
rörande medelsbehovet under flygvapnets avlöningsanslag förutsatt, att denna
personal skulle ersättas av civilmilitära tekniker med avlöning från berörda
anslag. Till denna fråga kunde departementschefen icke taga slutlig ställning
förrän i samband med behandlingen av flygvapnets personalstater i
övrigt. Emellertid hade han ansett sig böra preliminärt räkna med att
kostnaderna för avlöningar till ifrågavarande personal komme att bestridas
från avlöningsanslag. Härigenom kunde belastningen å förevarande anslag
beräknas nedgå med nyss angivna belopp, 1400 000 kronor. Såsom vid
behandlingen av anslaget Anskaffning av flygmateriel m. in. anförts syntes
departementschefen under nu ifrågavarande anslag böra beräknas medel för
lärlings- och yrkesutbildning. Mot de av flygförvaltningen härför beräknade
beloppen, tillhopa 380 000 kronor, hade departementschefen icke funnit anledning
till erinran. De av den allmänna löneregleringen för statstjänstemän
föranledda merkostnaderna har departementschefen, såvitt avser förevarande
anslag, preliminärt uppskattat till 400 000 kronor. Till underhåll av flygmateriel
har departementschefen alltså beräknat (22 500 000—1 400 000 +
380 000 + 400 000 =) 21 880 000 kronor.
För underhåll av den tekniska materielen i övrigt har departementschefen
beräknat 3 471000 kronor, därav för underhåll av vapen och ammunition
m. m. 2 329 000 kronor, för underhåll av motorfordon och motorbåtar 687 000
kronor, för underhåll av motorvältar m. m. för flygfälten 75 000 kronor, för
underhåll av snöröjningsmateriel 265 000 kronor samt för underhåll av undervisningsmateriel
av teknisk natur 115 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för underhåll skulle således enligt
departementschefen utgöra (21 880 000 + 3 471000=) i runt tal 25300000
kronor.
96
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
Utskottet.
Medelsbehovet under anslaget i dess helhet utgör alltså enligt angivna
beräkningar (8 500 000 + 25 300 000 =) 33 800 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen,
får —- under erinran att anslagshöjningen utgör 3 800 000
kronor, varav omkring 1850 000 kronor belöpa på överföring från andra
anslag — hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 33 800 000 kronor.
103:o) Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 122, s. 222) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 500000 kronor.
Kostnaderna för flygvapnets drivmedelsförråd m. m. upptagas för innevarande
budgetår med 2 740 000 kronor under anslaget Drift och underhåll
av flygmateriel.
Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för förrådshållning av drivmedel,
såsom frakter, hyror, kvalitetsundersökningar, svinn m. m., till 2 460 000
kronor samt kostnaderna för anskaffning och underhåll av drivmedelsutredning
till 272 000 kronor. Medelsbehovet under anslaget skulle således uppgå
till 2 732 000 kronor.
Departementschefen har, då kostnaderna för vissa utgiftsändamål — särskilt
för svinnförluster — av flygförvaltningen syntes ha beräknats väl högt,
ansett sig kunna föreslå, att anslaget begränsades till 2 500 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor.
Fastigheter m. m.
104:o) Flygvapnet: Befästningars underhåll m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 124, s. 223), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Befästningars underhåll
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
97
Bidrag och understöd.
105:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 125, s. 223 och 224), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 390 000
kronor.
Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
Sjökarteverket.
106:o). Sjökarteverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 126, s. 225—230) att
dels medgiva uppförande på personalförteckningen för sjökarteverket av
en ny befattning för kontorsbiträde i lönegrad A 4,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 740 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 536 000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att frågan om organisationen av den
statliga isbrytarverksamheten för närvarande vore föremål för beredning inom
handelsdepartementet. Huruvida vissa med denna verksamhet sammanhängande
uppgifter borde överflyttas till sjökarteverket kunde alltså icke för
närvarande med säkerhet bedömas. Emellertid ansåge sig departementschefen
tills vidare böra räkna med att ett blivande beslut rörande isbrytarverksamheten
icke komme att påverka sjökarteverkets medelsbehov för nästa
budgetår. De av 1946 års riksdag begärda utredningarna rörande sjökarteverkets
arbetsuppgifter i övrigt vore, framhåller departementschefen, av den
omfattningen, att de icke kunde förväntas vara slutförda i så god tid, att
därå grundade förslag kunde föreläggas 1947 års riksdag. Det har synts
departementschefen icke heller vara möjligt att, innan ställning tagits till
övriga här avsedda organisationsfrågor, fatta separat beslut rörande anställnings-
och avlöningsförhållandena för kontrollstation sföreståndarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö.
I anledning av den reglererade befordringsgången har å personalförteckningen
föreslagits skola uppföras ytterligare en kontorsbiträdesbefattning i
lönegrad A 4.
Vid sjökarteverket tjänstgöra under mätningssäsongen, 5 ä 6 månader
per år, civila mätningsförrättare och åtnjuta härvid enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser månadsarvoden, varierande mellan omkring 250
kronor under det första anställningsåret samt 630 kronor från och med det
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 4. 695 47 7
98
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
fjärde året. Utöver arvodena utgå under sjömätningsexpeditioner s. k. sjömätartillägg
och mässpenningar. För anställning såsom civil mätningsförrättare
kräves avlagd sjökaptensexamen. Departementschefen har funnit en
förhöjning av dessa arvoden befogad och i sådant hänseende förordat, att
arvodet för mätningsförrättare under första mätningsåret fastställdes till
375 kronor för månad, att arvodet för vart och ett av de följande tre mätningsåren
höjdes med 100 kronor för månad samt att arvodet därefter utginge
med oförändrat belopp, 675 kronor. Därvid förutsattes, att dyrtidstillägg icke
komme att utgå å arvodena.
Anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har föreslagits
höjd med 10 000 kronor, varav 2 560 kronor belöpte på avlöning till ett
kontorsbiträde i Ex 4, avsett för redaktionen för tidskriften Underrättelser
för sjöfarande, 600 kronor på ökad ersättning, enligt av Kungl. Maj:t den 16
augusti 1946 meddelat beslut, åt vikarier för kontrollstationsföreståndare,
3190 kronor på övertidsersättningar och avlöning till tillfällig arbetskraft
samt återstoden på vissa automatiska kostnadsökningar. Med hänsyn till att
anslagsposten Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
numera avsåges för bestridande av dylika förmåner även till värnpliktiga
har densamma ansetts böra givas benämningen Särskilda löneförmåner,
och samtidigt uppräknas med 7 200 kronor.
Av den sammanlagda anslagshöjningen, 204 000 kronor, belöpa i runt tal
180 000 kronor på den allmänna löneregleringen.
Utskottet finner skäligt, att arvodena till civila mätningsförrättare undergå
någon förhöjning, och ansluter sig till vad departementschefen härutinnan
föreslagit.
Den av departementschefen verkställda beräkningen av anslaget och
i samband därmed framställda förslag i övrigt hava icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva uppförande på personalförteckningen för sjökarteverket
av en ny befattning för kontorsbiträde i lönegrad
A 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
...................................... kronor 392 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kirngl. Maj:t.................... » 23140
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 242 000
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .......... » 45 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_37 860
Summa kronor 740000;
Statsutskottets utlåtande nr 4. 99
c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 740 000 kronor.
107:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 127, s. 230—232), vilket innebär en anslagshöjning med 21 000 kronor,
avseende anslagsposterna till expenser m. m. och publikationstryck, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 260 000 kronor.
108:o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 128, s. 232 och 233) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 540000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 430 000 kronor.
Anslagsökningen belöper till övervägande del å vissa utgifter av engångsnatur.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 540 000 kronor.
109:o) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 233 och 234), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Bidrag till internationella
hydrografiska byrån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
110:o) Sjökarteverket: Engångsanskaffning av vissa radionavigatoriska hjälpmedel.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 130, s. 234—236) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.
Förslaget innebär inköp av en s. k. Decca-anläggning jämte en ekoradioanläggning
(radaranläggning), varigenom möjlighet skulle erhållas att dels utöva
erforderlig precisionskontroll av redan verkställda mätningar, dels utföra
nymätningar med sådan exakthet som den moderna tekniken möjliggjorde
och som med hänsyn till sjöfartssäkerheten vore påkallad.
Då ifrågavarande anläggningar synas behövliga för sjömätningsarbetet
vill utskottet tillstyrka, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisas
för anskaffning av desamma. Uppkomna besparingar å för budgetåren
1944/46 anvisade medel för anskaffning av viss utrustning för radiopejling
Utskottet.
Utskottet.
100
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
torde såsom förutsatts få utnyttjas för bestridande under nästa budgetår av
uppkommande kostnader för underhåll av de nya anläggningarna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Engångsanskaffning av
vissa radionavigatoriska hjälpmedel för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Krigsarkivet.
111 :o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
131, s. 237—239) att
dels medgiva uppförande å personalförteckningen för krigsarkivet av 1
krigsarkivarie i lön egrad A 30 i stället för 1 krigsarkivarie i lönegrad A 29,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsarkivet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 132 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 000
kronor.
Departementschefen har föreslagit, att krigsarkivarien uppflyttades från
lönegrad A 29 till lönegrad A 30 samt att den i personalförteckningen uppförda
expeditionsvaktsbefattningen i lönegrad A 6 tillsattes från och med
nästa budgetår mot att expeditionsvaktsbefattningen i A 5 hölles vakant.
I övrigt innebär förslaget icke några andra ändringar än den uppräkning
av anslaget, som betingas av regleringen av befordringsgången och den allmänna
löneregleringen.
I likhet med departementschefen och samtliga i ämnet hörda myndigheter
finner utskottet sig böra tillstyrka, att krigsarkivariebefattningen uppflyttas
från lönegraden A 29 till A 30. Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i
övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva uppförande å personalförteckningen för krigsarkivet
av 1 krigsarkivarie i lönegrad A 30 i stället för 1 krigsarkivarie
i lönegrad A 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
...................................... kronor 41 700
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis .................... » 47 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 64 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_9 000
Summa kronor 162 500
Statsutskottets utlåtande nr i. 101
Särskilda uppbär dsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 30 500
Nettoutgift kronor 132 000
c) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 132 000 kronor.
112:o) Krigsarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 132, s. 239 och 240), vilket innebär en anslagsökning med 8 000
kronor, väsentligen beroende på tillkomsten av krigsarkivets nya ämbetsbyggnad,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Krigsarkivet: Omkostnaden'' för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.
113:o) Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. Krigsarkivet: Inredning m. m.
i krigsarkivets nybyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
133 och 134, s. 240 och 241), som beträffande förstnämnda anslag innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag
av 1 900 kronor;
b) till Krigsarkivet: Inredning m. m. i krigsarkivets nybyggnad
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Armémuseum.
114:o) Armémuseum: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
135, s. 241—243), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en höjning med 29 200 kronor, varav 3 000 kronor belöpa
på arvodesförbättring åt en extra assistent och återstoden på den allmänna
löneregleringen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................................... kronor 61 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 26 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... >_5 200
Summa kronor 93 000
b) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 93 000 kronor.
102
Statsutskottets utlåtande nr 4.
115:o) Armémuseum: Omkostnader. Armémuseum: Samlingars konservering m. m.
Armémuseum: Engångsanskaffning av skyddsmontrar m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 136—138, s. 244 och 245), som beträffande förstnämnda
båda anslag innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Armémuseum: Omkostnader ett förslagsanslag av 8 000
kronor;
b) till Armémuseum: Samlingars konservering in. in. ett reservationsanslag
av 11100 kronor;
c) till Armémuseum: Engångsanskaffning av skyddsmontrar
m. in. ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt.
116:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 139, s. 245—249) att
dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för försvarets forskningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 564 000
kronor.
Med hänsyn till forskningsanstaltens snabba utveckling, vilket nödvändiggjort
arvodesanställning av ett relativt stort antal befattningshavare med
samma arbetsuppgifter som ankomma på forskningsassistenter, har departementschefen
ansett sig böra föreslå, att från och med nästa budgetår inrättas
8 nya befattningar för forskningsassistenter, därav 4 i Eo 26 och 4
i Eo 24.
Ä personalförteckningen för forskningsanstalten har i anledning av den
reglerade befordringsgången föreslagits skola uppföras 3 kontorsbiträden i A 4.
För närvarande äro under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, beräknade bland annat kostnaderna för
arvoden, motsvarande högst nettoavlöning i C 5, till fyra forskare samt ett
arvode å 7 584 kronor till en bataljonsläkare vid fältläkarkåren, tjänstgörande
såsom assistent vid forskningsanstalten. A sistnämnda arvode utgår fyllnad
med belopp motsvarande bataljonsläkare på aktiv stat i lägsta löneklassen
å ortsgrupp I tillkommande rörligt tillägg och kristillägg, vilken fyllnad bestrides
av vederbörliga till sådana tillägg anvisade medel, d. v. s. i vad
densamma motsvarar rörligt tillägg av den å forskningsanstaltens avlöningsstat
uppförda anslagsposten till dylikt tillägg. Nämnda arvoden hava synts
departementschefen från och med nästa budgetår i stället böra i sin hel
-
Statsutskottets utlåtande nr d.
103
het beräknas under anslagsposten till avlöningar till övrig ieke-ordinarie
personal, varvid arvodet till den ifrågavarande läkaren föreslagits skola
bestämmas att motsvara nettoavlöningen enligt högsta ortsgrupp i 22 löneklassen,
lönegraden Ca 22.
Med hänsyn till forskningsanstaltens utveckling och angelägenheten av
att öka möjligheterna att på ledande befattningar behålla mera kvalificerade
forskare är utskottet berett tillstyrka, att antalet extra ordinarie befattningar
för forskningsassistenter utökas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Da förslagen
beträffande personalorganisationen i övrigt samt anslagsberäkningarna icke
givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva uppförande å personalförteckningen för försvarets
forskningsanstalt av 3 kontorsbiträden i lönegrad A 4, ytterligare
4 forskningsassistenter i lönegrad Eo 26 och 4 forskningsassistenter
i lönegrad Eo 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
................................... kronor 192 000
2. Arvode till pensionerad personal i arvodes
befattning,
förslagsvis .......................... » 9190
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ................................ » 1900
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 625 000
5. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 44 900
Summa kronor 878 000
Särskilda uppbördsmedel :
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 5 000
Nettoutgift kronor 873 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kronor.
ll7:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majds förslag (punkt 140, s. 249 och 250), vilket innebär en anslagsminskning
med 274 000 kronor, beroende på att enligt den ändrade anslagsuppställningen
kostnaderna för anskaffning och underhåll av apparatur, maskiner,
Utikottct.
104
Statsutskottets utlåtande nr d.
Utskottet.
verktyg och inventarier samt materialier m. m. skola överföras till anslaget
Yiss forskningsverksamhet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 126 000
kronor.
118:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 141, s. 250—252), vilket innebär en anslagshöjning
med 350 000 kronor, beroende i huvudsak på överföring av vissa
kostnader från forskningsanstaltens omkostnadsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 3 850 000 kronor.
Försvarets socialbyrå.
H9:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 142, s. 252—256) att
dels medgiva uppförande å personalförteckningen för försvarets socialbyrå
av eu förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 182 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 104 000
kronor.
Med erinran om att Kungl. Maj:t den 1 november 1946 medgivit, att vid
byrån finge tills vidare intill utgången av juni 1947 finnas anställd en befattningshavare
för handläggning av ärenden å värnpliktshjälpssektionen, mot
åtnjutande härvid av arvode av, i ett för allt, 1 090 kronor för månad samt
vissa förmåner i likhet med befattningshavare i 25 löneklassen, lönegrad
Eo 26, har departementschefen, då behovet av befattningen syntes vara
stadigvarande, föreslagit inrättande av en befattning för förste byråsekreterare
i lönegrad Eo 26.
Förslaget i övrigt innebär utbyte av eu amanuens i Eo 15 mot en assistent
i samma lönegrad samt inrättande av ytterligare befattningar för en assistent
i Eo 15 och ett skrivbiträde i Eo 2.
Då behov synes föreligga av den föreslagna befattningen såsom förste
byråsekreterare i lönegrad Eo 26 vill utskottet tillstyrka, att befattningen
i fråga inrättas. Beträffande socialbyråns personalbehov i övrigt synes detsamma
böra tillgodoses på sätt departementschefen föreslagit.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
105
att riksdagen må
a) medgiva uppförande å personalförteckningen för försvarets
socialbyrå av en förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets socialbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslags
-
vis .............................................. kronor 20 900
2. Arvode till pensionerad personal i arvodes
befattning,
förslagsvis ........................ » 9100
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 7 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 139 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 10 800
Summa kronor 187 000
Särskilda upp bördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 5 000
Nettoutgift kronor 182 000
c) till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 182 000 kronor.
120:o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 143, s. 256 och 257), vilket innebär eu anslagshöjning med
10 000 kronor, beroende i huvudsak på ökade utgifter för rekryteringsverksamheten,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kronor.
121:o) Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställningsåtgärder. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 144, s. 258 och 259) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 725 000
kronor.
Styrelsen för försvarets socialbyrå har för nästa budgetår beräknat anslaget
till 800 000 kronor, därav 250 000 kronor (nu 200 000 kronor) till avskedspremier,
400 000 kronor (nu 390 000 kronor) till övergångsersättningar
samt övergångsvis utgående avlöningar till manskap, som innehar anställning
å civilanställningsstat, 60 000 kronor (oförändrat belopp) till viss utbildning
i civilanställningssyfte för på aktiv stat kvarstående månskap samt 90 000
kronor (nu 75 000 kronor) till stipendier till visst avgånget manskap vid
yrkesutbildning.
Beträffande anslagsposten till stipendier har styrelsen uttalat, att styrelsen
förutsatte, att stipendiernas maximibelopp komrne att höjas från nuva
-
106
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
rande 75 kronor per månad till 90 kronor per månad, enär dylik höjning redan
vidtagits för elever i de överstyrelsen för yrkesutbildning underställda undervisningsanstalterna
(SFS 1946:420).
Departementschefen har godtagit styrelsens anslagsberäkning med den
jämkningen, att anslagsposten till stipendier till visst avgånget manskap vid
yrkesutbildning beräknats till oförändrat belopp. Anslaget har alltså av
departementschefen beräknats till (800 000 —15 000=) 785 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen. Det torde böra få ankomma på Kungl.
Maj:t att inom ramen för det högsta stipendiebelopp, som må utbetalas till
elever i de överstyrelsen för yrkesutbildning underställda undervisningsanstalterna,
meddela beslut rörande maximibeloppet för här ifrågavarande
stipendier.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställninasåtqärder
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 785 000 kronor.
Försvarets läroverk.
122:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 145, s. 259—261) att
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 695 000 kronor.
Vidare har uti en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion
(I: 71) hemställts, att riksdagen ville höja årsarvodet för bibliotekarien vid
försvarets läroverk (och arméns underofficersskola) från nuvarande 1 000 till
2 000 kronor och vidtaga motsvarande uppräkning av totala anslagssumman
för avlöningar vid läroverket 1947/48, alltså från 695 000 till 696 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 478 000 kronor.
Då läroverkets rektor synts vara i stadigvarande behov av biträde för
fullgörande av sekreterargöromål har departementschefen härför räknat med
ett belopp av 2 000 kronor.
Vidare föreligger förslag om uppfivttning av en vaktmästarbefattning från
lönegrad Eo 6 till Eo 7. N
Departementschefen har med förmälan, att frågan om timlärararvodenas
anpassning till det nya löneläge, som för statstjänstemännen i övrigt uppnås
genom den av 1946 års riksdag beslutade allmänna löneregleringen, vore
föremål för utredning, föreslagit att det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t
att, sedan utredningen avslutats, besluta om timlärararvodenas storlek.
Statsutskottets utlåtande nr 4. 107
Av anslagshöjningen, 217 000 kronor, belöpa 215 000 kronor på den allmänna
löneregleringen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke
funnit anledning till erinran.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet om förhöjt årsarvode till
bibliotekarien vid försvarets läroverk synes detsamma vara av natur att böra
i första hand prövas av Kungl. Maj:t. Motionen torde därför icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd. Därest emellertid Kungl. Maj:t efter jämförelser
med övriga motsvarande arvoden eller eljest skulle finna en förhöjning
av förenämnda arvode befogad, torde Kungl. Maj:t böra äga att för
ändamålet överskrida den i läroverkets avlöningsstat uppförda anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen 1:71,
a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48;
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ........................................ kronor 408 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t...................... » 3 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ » 245 000
4. Körligt tillägg, förslagsvis.................... » 39 000
Summa kronor 695 000
b) till Försvarets läroverlc: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 695 000 kronor.
123:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 146, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning med
8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
Garnisonssjukhusen.
124:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 147, s. 262—272) att
dels medgiva uppförande å personalförteckningen för garnisonssjukhusen,
av ytterligare 3 regementsläkare i lönegrad Ca 26, 1 social kurator i löne
-
Utskottet
108
Statsutskottets utlåtande nr 4.
grad A 11 samt 30 översköterskor i lönegrad A 9 i stället för samma antal
sjuksköterskor i lönegrad A 7,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 2 680 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1430 000 kronor.
Med hänsyn till arbetsbelastning och tjänstgöringsförhållanden för läkarpersonalen
vid garnisonssjukhuset i Boden har departementschefen ansett,
att redan med sjukhusets nuvarande omfattning en förstärkning av denna
personal vore ofrånkomlig från och med nästa budgetår. Departementschefen
har därför biträtt framlagt förslag om inrättande av 2 regementsläkarbeställningar
(Ca 26), avsedda för överläkarna vid barn- och öronavdelningarna.
Vidare har departementschefen för nämnda sjukhus beräknat erforderliga
medel för avlöning av 2 förste underläkare i MEx 23 för kirurgiska
avdelningen och 1 underläkare i MEx 22 för röntgenavdelningen.
Då det kliniska laboratoriet vid garnisonssjukhuset i Boden torde kunna
färdigställas under nästa budgetår, tidigast den 1 september 1947, har departementschefen
förordat att för överläkare vid detta laboratorium inrättades
ytterligare 1 regementsläkarbeställning (Ca 26). Denna beställning komme
givetvis icke att tillsättas förrän vid den tidpunkt under budgetåret, då detta
enligt Ivungl. Maj:ts beprövande vore erforderligt.
Läkartjänsterna vid truppförbanden i Boden borde liksom hittills i princip
vara förenade med läkarbefattningar vid garnisonssjukhuset därstädes. Det
har synts departmentschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att taga under
omprövning vilka befattningar vid garnisonssjukhuset som sålunda borde
förenas med truppläkartjänst.
Ehuru det icke synts vara möjligt att redan nu med säkerhet bedöma,
huruvida den av Kungl. Maj:t intill utgången av innevarande budgetår medgivna
förstärkningen av läkarpersonalen vid garnisonssjukhuset i Linköping
med en arvodesanställd underläkare komme att bliva behövlig även under
nästa budgetår, har departementschefen dock ansett sig böra under anslaget
beräkna medel för ändamålet.
Av sjukvårdsförvaltningen framlagt förslag om inrättande vid garnisonssjukhuset
i Boden av en ordinarie befattning för social kurator i A 11 har
departementschefen funnit sig kunna biträda.
Departementschefen, som ansett det skäligt, att de deltidsanställda sjukgymnasterna
vid garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Eksjö och Sollefteå,
vilka för närvarande åtnjöte arvoden av 1 050 kronor för år, från och med
nästa budgetår erhölle förbättrade lönevillkor, har förordat att de inplacerades
såsom extra ordinarie tjänstemän med halvtidstjänstgöring i MEo 9, i vilken
lönegrad de heltidsanställda sjukgymnasterna vid garnisonssjukhuset i Boden
föreslagits skola placeras.
För att bereda patienter under sjukhusvistelsen alltefter sjukdomens art
avpassad sysselsättning har departementschefen, då detta borde ske under
Statsutskottets utlåtande nr 4.
109
ledning av härför särskilt utbildad personal, föreslagit anställande av sysselsättningsterapeuter,
en vid garnisonssjukhuset i Boden och en vid karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar. Departementchefen har räknat med
befattningarnas inplacering i 9 lönegraden och därvid framhållit att det i
detta sammanhang icke vore erforderligt att taga ställning till frågan, om
extra ordinarie anställning borde komma i fråga. Med förmälan, att sjukvårdsförvaltningen
framlagt vissa förslag om förstärkning av den extra ordinarie
personalen vid garnisonssjukhuset i Boden, vilken förstärkning betingades
av sjukhusets pågående utbyggnad, har departementschefen, som
funnit det vanskligt att redan nu bedöma i vad mån ifrågavarande personal
av denna anledning borde utökas redan under nästa budgetår, ansett sig
icke nu böra under anslaget beräkna medel för nyanställning vid sjukhuset
av annan extra ordinarie personal än sysselsättningsterapeuten. Skulle det
emellertid visa sig ofrånkomligt med ytterligare förstärkning av personalen
vid sjukhuset, förutsatte departementschefen, att det finge ankomma på
Kungl. Maj:t att för ändamålet medgiva härför erforderligt överskridande
av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Däremot
har departementschefen ansett sig böra beräkna medel för inrättande av
följande nya extra ordinarie befattningar, nämligen vid garnisonssjukhuset i
Linköping 1 skrivbiträde i MEo 2 och vid garnisonssjukhuset i Eksjö 1 baderska
i MYc samt 3 biträden i kök och 1 biträde i städning, samtliga i MYd.
För innevarande budgetår är under anslaget beräknat ett belopp av 25 000
kronor för anställande av tillfällig kontors- och biträdespersonal vid garnisonssjukhusen.
Sjukvårdsförvaltningen har framhållit, att ifrågavarande belopp
vore alltför lågt beräknat med hänsyn till att sjukvårdselever för närvarande
ej kunde anskaffas och att denna arbetskraft i viss utsträckning
måste ersättas med avlönad personal, sjukvårdsbiträden. Enligt sjukvårdsförvaltningen
borde extra sjukvårdsbiträden få anställas till ett antal motsvarande
hälften av antalet vakanta platser för sjukvårdselever. Med tilllämpning
av denna princip förelåge för närvarande behov av 25 extra sjukvårdsbiträden.
Civilförvaltningen har ansett sig böra tillstyrka, att extra
sjukvårdsbiträden finge anställas till föreslaget antal samt beräknat kostnaderna
härför till 50 000 kronor. Departementschefen har i enlighet härmed
för anställande av tillfällig kontors- och biträdespersonal under nästa budgetår
beräknat ett belopp av 75 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till civil liandräckningspersonal har för nästa
budgetår beräknats till 117 000 kronor samtidigt som posten i fråga föreslagits
skola benämnas Avlöningar till viss arbetarpersonal. Förslaget i fråga
innebär eu utökning av antalet handräckningsmän från 9 till 16, varjämte
under anslagsposten skulle beräknas medel för viss enligt kollektivavtal avlönad
eldarpersonal, som för närvarande avlönades från armens anslag till
avlöningar till civil liandräckningspersonal.
Medelsbehovet för arvoden och särskilda ersättningar jämlikt avtal med
landsting m. m. har med hänsyn till den föreslagna utökningen av antalet
läkartjänster beräknats till 130000 kronor (nu 106 800 kronor).
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet
-
I anslutning till vad chefen för finansdepartementet vid behandlingen av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört har nu föreslagits, att de å personalförteckningen
för garnisonssjukhusen uppförda 30 befattningarna för sjuksköterskor
i A 7 skulle utbytas mot samma antal befattningar för översköterskor
i A 9. Departementschefen har vidare räknat med ett flertal förändringar
beträffande löneställningen för den extra ordinarie personalen vid
garnisonssjukhusen — inberäknat personal som i det föregående föreslagits
skola tillkomma vid garnisonssjukhusen i Linköping och Eksjö — i anslutning
till det av chefen för finansdepartementet i nyssberörda sammanhang
anmälda kommittéförslaget rörande löneställningen för viss statsanställd
sjukvårds- och ekonomipersonal m. m.
Av anslagshöjningen, 1250 000 kronor, belöpa 871000 kronor å reglerad
befordringsgång och den allmänna löneregleringen.
Arbetsbelastningen och tjänstgöringsförhållandena för läkarpersonalen vid
garnisonssjukhuset i Boden synas utskottet motivera, att en förstärkning av
läkarkrafterna därstädes kommer till stånd. Departementschefens förslag
härutinnan anser utskottet sig kunna godtaga. Utskottet finner även fog
föreligga för att medel beräknas för anställande av föreslaget antal underläkare
vid garnisonssjukhusen i Boden och Linköping. Utskottet vill icke
framställa någon erinran mot inrättande av den föreslagna kuratorsbefattningen
liksom ej heller mot anställande av en sysselsättningsterapeut.
Därest den pågående utbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden skulle
giva vid handen, att en ytterligare förstärkning av den icke-ordinarie sjukhuspersonalen
därstädes skulle visa sig ofrånkomlig redan under nästa
budgetår, bör på sätt förutsatts möjlighet föreligga för Kungl. Maj:t att för
ändamålet medgiva härför erforderligt överskridande av anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande löneställningen för sjuksköterskor
vill utskottet erinra, att innevarande års riksdag beslutat, att översköterskor
skola placeras i 8 lönegraden. Utskottet vidtager i överensstämmelse
härmed ändring i personalförteckningen för garnisonssjukhusen. Yidare
hava i den föreslagna avlöningsstaten anslagsposterna till avlöningar till
ordinarie tjänstemän, till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och
till rörligt tillägg minskats med 7 000, 12 000 respektive 1000 kronor.
Anslagets slutsumma bör alltså uppföras med ett till 2 660 000 kronor
nedsatt belopp.
Verkställd granskning av övriga under förevarande punkt framställda förslag
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva uppförande å personalförteckningen för gamisonssjukhusen
av ytterligare 3 regementsläkare i lönegrad Ca
26, 1 social kurator i lönegrad A 11 samt 30 öv er skö ter skor i
lönegrad A 8 i stället för samma antal sjuksköterskor i lönegrad
A 7;
Statsutskottets utlåtande nr 4. 111
b) godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 363 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,
förslagsvis.................. » 85 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 145 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................................... » 1 853 000
5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis
........................................ » 117 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 140 000
Summa kronor 2 703 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ............. kronor 43 000
Nettoutgift kronor 2 660 000
c) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 2 660 000 kronor.
125:o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 148, s. 272 och 273), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 350 000 kronor.
126:o) Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 149, s. 273 och 274) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1947/48,
dels ock till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 159 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 113 000
kronor.
Departementschefen har föreslagit inrättande vid garnisonsavdelningarna
av en sysselsättningsterapeut i 9 lönegraden.
Med erinran att under innevarande budgetår finge anställas högst 5 extra
läkare i Mex 21 hav departementschefen framhållit, att det icke vore möjligt
112
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
att nu förutsäga, huruvida behov av denna läkarförstärkning komme att föreligga
även under nästa budgetår. Det har synts departementschefen få ankomma
på Kungl. Maj:t att framdeles närmare pröva denna fråga. Medel
har emellertid ansetts böra beräknas för anställande av dessa läkare under
budgetåret 1947/48.
Av anslagshöjningen, 46 000 kronor, belöpa 42 000 kronor på den allmänna
löneregleringen.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majds förslag, får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhusets
garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 32 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis........................ » 9 700
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t................................ » 17 100
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 97 000
5. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 8 200
Summa kronor 164 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 5 000
Nettoutgift kronor 159 000
b) till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
159 000 kronor.
127:o) Garnisonssjukhusen: Anskaffning av inventarier för garnisonssjukhuset i
Boden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 275 och 276),
vilket avser utrustning vid nämnda sjukhus för ett bostadshus för sjuksköterskor,
ett för assistentsköterskor och elever samt ett för biträden, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Anskaffning av
inventarier• för garnisonssjukhuset i Boden för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 109 000 kronor.
128:o) Garnisonssjukhusen: Röntgenutrustning m. m. för garnisonssjukhuset i
Skövde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 276 och 277)
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 4.
113
att riksdagen må till G arnisons sjukhus en: Röntgenutrustning
m. m. för garnisonssjukhuset i Skövde för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Militärapoteket.
129:o) Militärapoteket: Omkostnader. Kungl. Maj.t bär föreslagit riksdagen
(punkt 153, s. 278—283) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
Anslagen Militärapoteket: Ömkostnader och Militärapoteket: Anskaffning
av läkemedel m. m. äro för innevarande budgetår uppförda med 42 500
kronor respektive 650 000 kronor. Sistnämnda anslag är fördelat på två
poster, den ena å 610 000 kronor för inköp av läkemedel till försäljning
jämte emballage och distribution och den andra å 40 000 kronor för inköp
av läkemedel motsvarande kassationen.
Med anlitande av förenämnda anslag till anskaffning av läkemedel ombesörjer
militärapoteket inköp av läkemedel i första hand för försvarets behov.
Apoteket tillhandahåller mot ersättning läkemedel åt försvarets truppförband,
garnisonssjukhusen och karolinska sjukhuset samt — huvudsakligen
i omsättningssyfte — åt andra statliga myndigheter och åt enskilda. All utlämning,
således även till försvarets myndigheter, sker i form av försäljning.
De priser som därvid åsättas läkemedlen äro beräknade så att de skola täcka
icke endast anskaffningskostnaderna utan även inkludera ett omkostnadspålägg,
avsett att täcka löner och omkostnader vid militärapoteket. Inkomsterna
av läkemedelsförsäljningen redovisas oavkortade å riksstatens inkomsttitel
för militärapoteket. Dubbelbelastning av fjärde huvudtiteln uppkommer
således, när vederbörliga anslagsmedel — försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag
och under garnisonssjukhusens omkostnadsanslag upptagen post till läkemedel
-— belastas med dels utgifter för läkemedlens anskaffning, vilken tidigare
bekostats av militärapotekets anslag till anskaffning av läkemedel, dels
omkostnader för läkemedlens förvaring, bearbetning och distribution, vilka
kostnader jämväl täckas av militärapotekets avlönings- och omkostnadsanslag.
En fjärde huvudtiteln ovidkommande belastning av anslag, som disponeras
av militärapoteket, uppkommer också för läkemedel, som utlämnas till
karolinska sjukhuset.
Då det synts oegentligt, att en dylik dubbelbelastning skall behöva förekomma,
har departementschefen förordat inrättande av en förrådstitel för försvarets
läkemedelsförråd. Eu sådan förrådsredovisning kan, framhåller departementschefen,
sådana förhållandena nu äro, startas med fyllda förråd, antingen helt i
form av varor eller till en del i form av varor och återstoden såsom kontant behållning,
motsvarande återanskaffningsvärdet av förnödenheter, som utlämnats men
ännu icke återanskaffats. Omsättningen vid förrådet sker genom utlämning mot
för olika avnämare fastställda skilda försäljningspriser. Kontant influtna försäljningsmedel
och förrådstiteln gottskrivna anslagsmedel disponeras för åter
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 4.
695 47 8
114
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet
-
anskaffning av förrådsförnödenheter. Då således vid förrådstitelredovisning
vederbörliga för förbrukning av läkemedel avsedda anslagsmedel icke belastas
redan vid läkemedlens anskaffning utan först vid förbrukningen, tillgodoses
syftet med den hittillsvarande anordningen — att rättvisande fördela läkemedelskostnaderna
på olika anslagsmedel — helt av dylik redovisning. Något
behov av särskilda anslagsmedel för militärapotekets läkemedelsanskaffning
synes departementschefen därför icke längre föreligga. Då det icke heller
passar in i systemet för förrådstitelredovisningen att dylika medel anvisas,
har departementschefen ansett sig böra föreslå, att medel för anskatfning
av läkemedel för militärapoteket icke längre anvisas. Det bortfall av inkomster
på riksstatens inkomstsida som blir en följd av denna omläggning
motsvaras alltså helt av begränsning av utgifterna under fjärde huvudtiteln.
Enligt departementschefens mening böra de omkostnadspålägg, som fortfarande
skola uttagas på läkemedel som försäljas från militärapoteket, tillgodoföras
fjärde huvudtiteln och redovisas särskilt såsom uppbördsmedel
under militärapotekets omkostnadsanslag. Då någon beräkning av dessa
kostnader icke nu kan ske, har departementschefen tills vidare icke räknat
med anslagsbegränsning av denna anledning. För ersättningsanskaffning
av kasserade läkemedel har ansetts böra beräknas en särskild utgiftspost
under militärapotekets omkostnadsanslag. Dessa kostnader ha för budgetåret
1947/48 beräknats till 25 000 kronor.
En omläggning av förrådshållningen på antytt sätt förutsätter emellertid,
framhåller departementschefen, för att kravet på oförändrad beredskap skall
vara fyllt, bland annat, att militärapotekets tekniska utrustning förstärkes
och moderniseras. Kostnaderna härför under nästa budgetår hava beräknats
till 26 000 kronor. Då omkostnadsanslaget i övrigt uppskattats till
40 000 kronor, skulle den erforderliga medelsanvisningen uppgå till i runt
tal 90 000 kronor. I kostnadsberäkningarna ingår ett belopp av 10 700
kronor, utgörande avgifter till apotekarpensioneringsfonden för hos militärapoteket
anställda apotekare och farmacie kandidater.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna omläggningen
av bokföringen av läkemedelskostnaderna. Härav följer, att medel icke i
fortsättningen behöva anvisas för anskaffning av läkemedel för militärapoteket.
Utskottet delar departementschefens mening, att de omkostnadspålägg,
som fortfarande skola uttagas på läkemedel, som försäljas från militärapoteket,
böra tillgodoföras fjärde huvudtiteln och redovisas särskilt såsom uppbördsmedel
under militärapotekets omkostnadsanslag.
Då den verkställda beräkningen av nu förevarande anslag icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Militär apoteket: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
115
Försvarets tandvård.
130:o) Försvarets tandvård: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 154, s. 283—287) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
tandvård, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 900000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 610 000
kronor. Med erinran att frågan om reglering i samband med den allmänna
löneregleringen av vissa med dyrtidstillägg och kristillägg förenade arvoden
för närvarande är föremål för prövning har departementschefen framhållit,
att i samband härmed synas nu utgående arvoden till extra tandläkare böra
bli föremål för viss uppräkning, varvid även bör övervägas, om nu utgående
dagarvodesbelopp böra höjas. Departementschefen har förutsatt, att det får
ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom.
I anslutning till vad chefen för finansdepartementet anfört vid behandlingen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor hava för försvarets tandvård
nu upptagna 26 tandsköterskebefattningar i MEo 2 föreslagits uppflyttade
till MEo 4.
Av anslagshöjningen, 290 000 kronor, belöpa 280 000 kronor på den allmänna
löneregleringen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda
anslagsberäkningen liksom ej heller mot vad departementschefen i samband
därmed anfört, får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets tandvård,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis ................................................... kronor 850 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 50 000
Summa kronor 900 000
b) till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
131:o) Försvarets tandvård: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts för(punkt
155, s. 287),, vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Försvarets tandvård: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.
Utskottet.
116
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Centrala värnpliktsbyrån.
132:o) Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 157, s. 288—291) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
centrala värnpliktsbyrån,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för centrala
värnpliktsbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 427 000 kronor.
Kostnaderna för centrala värnpliktsbyråns verksamhet, för närvarande
redovisade under arméns anslag, föreslås skola från och med nästa budgetår
bestridas från särskilda för byrån avsedda anslag. För ändamålet hava nu
föreslagits två förslagsanslag, étt till avlöningar och ett till omkostnader.
Enligt för innevarande budgetår fastställda personalförteckningar för armén
avses för centrala värnpliktsbyrån följande personal:
Ordinarie tjänstemän: 1 chef i Oa 6 och 1 kapten med arvode i Oa 3.
Pensionerad personal i arvodesbefattning: 6 aktuarier och expeditions
officerare,
varav 2 i Oa 11 och 4 i Oa 10, samt 1 expeditionsunderofficer i
UO 7.
Extra ordinarie tjänstemän: 1 militärpsykolog i MEo 27, 1 aktuarie i MEo
22, 1 konsulent i MEo 22, 1 konsulent i MEo 20, 1 amanuens i MEo 16, 1
amanuens i MEo 15, 1 maskintekniker i MEo 15, 8 kontorsbiträden i MEo 4
och 15 skrivbiträden i MEo 2.
För värnpliktsbyrån äro vidare för innevarande budgetår upptagna dels
å arméns förteckning å arvoden utöver lön till militär och civilmilitär personal
ett arvode å 720 kronor till en detaljchef och dels å arméns förteckning å
vissa andra arvoden och särskilda ersättningar ett belopp av 16 800 kronor
till sakkunniga m. fl. vid personalprövningsdetaljen.
Förutom förenämnda personal må enligt av Kungl. Maj:t den 14 juni
1946 lämnat medgivande under innevarande budgetår vid värnpliktsbyrånfinnas
anställda en verkmästare mot en kontant lön av, i ett för allt, 6 000
kronor för år ävensom högst 33 extra biträden, därav högst 13 i MEx 4 och
övriga i MEx 2.
Departementschefen har ansett motiverat, att kontorspersonalen förstärkes
och har därför för nästa budgetår räknat med tillkomsten av 5 extra ordinarie
kanslibiträdesbefattningar och ökning av antalet extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningar
med 4. Den nuvarande amanuensbefattningen i MEo 15
har ansetts kunna utgå. För anställande av erforderligt antal extra kontorsoch
skrivbiträden har räknats med ett belopp av 45 000 kronor.
För arvoden åt sakkunniga vid värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj
har departementschefen beräknat ett belopp av 20 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
117
Kostnaderna för avlöningar till centrala värnpliktsbyråns personal bestridas
för närvarande från arméns avlöningsanslag. Enligt det av utskottet i det
föregående tillstyrkta förslaget till omläggning av fjärde huvudtiteln skola
dessa kostnader för nästa budgetår bestridas från särskilt för byrån avsett
anslag.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att personalorganisationen
vid värnpliktsbyrån är väl omfattande och i behov av översyn. Mot de
nu föreslagna jämkningarna i organisationen har utskottet dock icke något
att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckning för
centrala värnpliktsbyrån uppföra följande ordinarie tjänstemän,
nämligen 1 chef i lönegrad Oa 6 och en kapten med arvode
i lönegrad Oa 3, ävensom följande extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än 21, nämligen 1 militärpsykolog i lönegrad
MEo 27, 1 aktuarie i lönegrad MEo 22 och 1 konsulent likaledes
i lönegrad MEo 22;
b) godkänna följande avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 29 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,
förslagsvis.................. » 91000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.................... » 21200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 316 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 25 800
Summa kronor 483 000
SärsJcilda uppbördsmedél:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 56 000
Nettoutgift kronor 427 000
c) till Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 427 000 kronor.
133:o) Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 158, s. 291) och under erinran, att byråns omkostnader för
närvarande bestridas från arméns respektive anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnaden''
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
Utskottet.
118
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
134:o) Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner m. m. Under erinran,
att motsvarande anslag för innevarande budgetår är under benämningen
Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. uppfört med 95 000
kronor, får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s.
291 och 292) hemställa,
att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.
Inskrivningsväsendet.
135:o) Inskrivningskostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt
160, s. 292), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår
innebär en av belastningen föranledd höjning med 200 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Inskrivningskostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
136:o) Inskrivningsrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161,
s. 292), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inskrivningsrådet för budgetåret 1947/48
anvisa ett anslag av 6 000 kronor.
Vissa övriga gemensamma ändamål.
137:o) Vissa specialundersökningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 162, s. 293 och 294) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kronor.
Enligt den föreslagna omläggningen av fjärde huvudtiteln skola under
detta anslag redovisas de kostnader, som enligt gällande riksstat bestridas
från följande förslagsanslag, nämligen:
Medicinska specialundersökningar m. m....................... kronor 88 000
Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga m. m..... » 25 000
Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl............... » 180 000
Militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga .......... » 75 000
Det sammanlagda medelsbehovet under det nya anslaget har beräknats
till (79 000 + 7 000 + 180 000 + 50 000=) i avrundat tal 315 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Vissa specialundersökningar m. m. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 4.
119
138:o) Personalvårdsverksamhet. Försvarsupplysning. Fritidsundervisning. I en«
lighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 163—165, s. 294 ock 295), vilka
i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära beträffande
förstnämnda ock sistnämnda anslag oförändrad medelsanvisning samt
beträffande anslaget till Försvarsupplysning en höjning med 9 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Personalvårdsverksamhet ett reservationsanslag av 85 000
kronor;
b) till Försvarsupplysning ett reservationsanslag av 124000
kronor;
c) till Fritidsundervisning ett reservationsanslag av 185 000
kronor.
’ 139:o) Försvarsfilm. Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 166, s.
296 och 297) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 165 000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att sedan den föreliggande anslagsfrågan
senast behandlats, en mer ingående kännedom vunnits rörande de
erfarenheter av filmundervisning, som under det senaste världskriget gjorts
i de krigförande länderna, främst i Förenta staterna. Dessa erfarenheter
utvisade, att den militära utbildningen härigenom kunde högst avsevärt
effektiviseras och att metoden ledde till betydande tidsvinster. Starka skäl
talade därför för att detta undervisningsmedel borde komma till användning
i större omfattning och mera rationellt än hittills. Härvid syntes värdet
av ljudfilmsundervisning särskilt böra beaktas. Kostnaderna för framställning
av sådan film vore avsevärt högre än motsvarande kostnader för stumfilm.
Med hänsyn främst härtill och till den prisstegring, som ägt rum
sedan år 1944, då sakkunniga för utredning av filmverksamheten inom försvaret
framlade sitt förslag rörande denna verksamhet, innebärande att filmer
skulle inspelas till en årlig kostnad av 175 000 kronor, har departementschefen
ansett sig nu böra förorda en höjning av anslaget till 400 000 kronor.
Häri inginge ett belopp av 35 000 kronor, som avsetts för inköp av en
kamerautrustning för 16 mm ljudfilm (smalfilm), med vars hjälp avsevärda
kostnadsbesparingar beräknades kunna vinnas. Det syntes departementschefen
få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare övervägande besluta
rörande den föreslagna anskaffningen.
Med hänsyn till filmens alltmera växande betydelse såsom undervisningsmedel
vid den militära utbildningen torde det bliva nödvändigt att räkna
med avsevärt ökade kostnader härför. Utskottet vill därför icke framställa
Utskottet.
120
Statsutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet
-
någon erinran mot den nn föreslagna anslagshöjningen och tillstyrker att
medelsanvisningen för ändamålet bestämmes för nästa budgetår till 400 000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarsfilm för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
140:o) Publikations- och blankettryck. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 167, s. 297—299) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 1 025 000 kronor.
Enligt den föreslagna omläggningen av fjärde huvudtiteln skola för försvaret
gemensamma kostnader för publikations- och blankettryck ävensom
försvarsgrenarnas övriga kostnader för samma ändamål sammanföras till ett
gemensamt anslag. Kostnaderna för publikationstryck bestridas för närvarande
från försvarsgrenarnas anslag till publikationstryck, medan kost-''
naderna för blankettryck i huvudsak utgå dels från försvarsgrenarnas expensanslag
och dels från vissa under försvarets civilförvaltnings och försvarets
sjukvårdsförvaltnings omkostnadsanslag uppförda delposter.
Departementschefen har framhållit, att vinsten å kaserntryckeriets i Karlskrona
rörelse för budgetåret 1945/46 utgjorde omkring 37 000 kronor. Kungl.
Maj:t hade med beaktande härav och i avvaktan på beslut om den framtida
organisationen av statens reproduktionsanstalt genom beslut den 14 juni och
den 15 november 1946 medgivit, att tryckeriet finge fortsättningsvis drivas
intill utgången av budgetåret 1947/48, varvid tillika föreskrivits, att vinsten
å rörelsen finge helt tillgodoföras manskapskassan. Det har synts departementschefen
få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning i
ämnet fatta beslut rörande verksamheten vid tryckeriet efter utgången av
sistnämnda budgetår.
Det torde såsom förutsatts få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare
utredning i ämnet fatta beslut rörande verksamheten vid kaserntryckeriet
i Karlskrona efter utgången av budgetåret 1947/48.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda
beräkningen av förevarande anslag, utgår liksom departementschefen från
att det pågående rationaliserings- och organisationsarbetet inom försvaret
skall leda till en minskning av de avsevärda kostnader, som belöpa på försvarets
publikations- och blankettryck.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Publikations- och blankettryck för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 025 000 kronor.
14h:o) Lottaorganisationen. Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt
168, s. 299 och 300) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
I
Statsutskottets utlåtande nr 4.
121
Enligt den föreslagna omläggningen av fjärde huvudtiteln skall statsbidraget
till riksförbundet Sveriges lottakårer, vilket hittills beräknats under
anslaget Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete, utbrytas ur detta
anslag och i stället anvisas såsom särskilt anslag.
Departementschefen har för nästa budgetår räknat med oförändrat statsbidrag,
75 000 kronor.
Enligt den ändrade anslagsuppställningen skola emellertid under anslaget
till lottaorganisationen även beräknas kostnaderna för de naturaförmåner,
som för närvarande vederlagsfritt tillhandahållas organisationen. Dessa kostnader
hava uppskattas till 66 000 kronor, därav för lokaler och inkvartering
11000 kronor, för förplägnad 45 000 kronor och för järnvägstransporter
10000 kronor.
Det sammanlagda statsbidraget till lottaorganisationen skulle alltså för
nästa budgetår utgöra (75 000 + 66 000—) i runt tal 140 000 kronor.
Den verkställda beräkningen av anslaget har icke givit utskottet anledning
till erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Lottaorganisationen för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
$
Diverse.
142:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond.
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 170 och 171, s. 302) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 50 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 514 000 kronor.
143:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk. I enlighet
med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 172, s. 302 och 303), vilket i förhållande
till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en av belastningen
föranledd minskning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande av beredskapskostnader vid
försvarets fabriksverk för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.
144:o) Ersättning för automobilskatt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 173, s. 303), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
Utskottet.
122
Statsutskottets utlåtande nr 4.
att riksdagen må till Ersättning för automobilskatt för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1000 000 kronor.
145:o) Ersättning för rustning och rotering. I enligliet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 174, s. 303), vilket innebär en med 20 000 kronor minskad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för rustning och rotering
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 40 000
kronor.
146:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175,
s. 303 och 304), vilket innebär en höjning med 35 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
147:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 176, s. 304 och 305), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kronor.
148:o) Planering av allmänna arbeten. Under hänvisning till vad chefen för
finansdepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 305)
hemställa,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
149:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl. Haj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 178, s. 305—307) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
Under sjätte huvudtiteln finnes uppfört ett reservationsanslag till utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m.m. Anslaget står tillKungl.Maj:ts
disposition och är avsett för täckande av kostnader för sådana genom byggnadsstyrelsens
försorg verkställda utredningar eller andra förberedande åtgärder —
såsom upprättande av ritningsförslag och entreprenadhandlingar till byggnadsföretag
samt uppgörande av stadsplaneförslag — vilka icke skola bekostas av styrelsens
avlöningsanslag eller särskilt anvisade medel. Därest byggnadsanslag beviljas
till företag, för vilket förberedande åtgärder vidtagits med anlitande
av anslaget, skall till anslaget återföras vad som av detsamma utgivits för
Statsutskottets utlåtande nr 4.
123
ändamålet. Anslaget är således i princip avsett såsom ett förskottsanslag.
Det må dock ankomma på Kungl. Maj:t att besluta, huruvida från anslaget
bestridda kostnader för utredningar, som icke inom tio år resulterat i byggnadsarbeten,
skola slutligt stanna å anslaget.
Ett anslag av samma konstruktion har synts departementschefen böra
anvisas även för försvarets del. Beträffande anslagets användning hava ansetts
böra gälla i huvudsak samma grunder som i fråga om det under sjätte
huvudtiteln uppförda anslaget. Från det nya anslaget hava synts böra bestridas
även de kostnader, som för närvarande utgå av anslaget Utredningar
rörande markförvärv m. m.
För bestridande av kostnader för utredningar rörande sådana tillämnade
byggnadsföretag, som icke sedermera komma till utförande eller som givas
annan omfattning än ursprungligen avsetts, stå några särskilda medel icke
till förfogande under fjärde huvudtiteln. Kostnaderna härför hava, då respektive
avlöningsanslag icke ansetts böra lämna tillgång till täckning av
desamma, slagits ut på samtliga nybyggnadsanslag även till den del utredningen
icke resulterat i byggnadsföretag. Då såsom i ärendet uppgivits ett
dylikt förfaringssätt icke är riktigt, torde ett särskilt anslag böra anvisas
för bestridande av dylika kostnader. Utskottet har därför icke något att
erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.
I50:o) Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m. m.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 179, s. 307 och 308) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
325 000 kronor.
Förslaget innebär, att ett gemensamt anslag anvisas för bestridande av
såväl de kostnader, vilka för innevarande budgetår gäldas från det å tilläggsstat
anvisade anslaget till Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., som de kostnader, vilka för närvarande gäldas från
anslaget Reglering av skador i följd av trafik med försvarets motorfordon.
Det sammanlagda medelsbehovet har beräknats till (200 000 + 125 000=)
325000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot att för här ifrågavarande ändamål
anvisas ett gemensamt anslag av förslagsanslags natur liksom ej heller mot
beräkningen av det nya anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa ersättningar i anledning av skador
vid militär verksamhet m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 325 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
124
Statsutskottets utlåtande nr 4.
151:o) Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (pnnkt 180, s. 308), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar för inskränkning ar
i förfoganderätten till fast egendom för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
152:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena
under 1914—1919 års världskrig. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 181, s. 309), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för skada tillföljd av olycksfall,
som förorsakats av krig sförhållandena under 1914—1919 års
världskrig, för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
35 000 kronor.
153:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 309—311),
vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 10 500 000 kronor.
154:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184,
s. 311 och 312), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
155:o) Bidrag till anordnande av internationell rödakorskonferens. Kungl. Maj.t
har föreslagit riksdagen (punkt 185, s. 312 och 313) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.
Enligt internationella röda korsets stadgar skola i regel vart fjärde år
världskonferenser hållas för förhandlingar dels om ändringar i befintliga och
skapandet av nya mellanfolkliga konventioner för krigens humanisering,
dels om röda korsets arbete i övrigt under krig och fred. Vid den senaste
konferensen — i London 1938 — beslöts, att nästa världskonferens skulle
hållas i Stockholm 1942. På grund av kriget har emellertid denna konferens
måst uppskjutas. Vid en i juli och augusti 1946 avhållen förberedande
internationell rödakorskonferens i Geneve föreslogs, att den från 1942 uppskjutna
konferensen skulle äga rum i Stockholm i augusti 1948.
Då ändamålet med här avsedda rödakorskonferenser huvudsakligen är
att söka åstadkomma mellanfolkliga lagar och överenskommelser i alla
Statsutskottets utlåtande nr 4.
125
länders ocli i humanitetens intresse, hava respektive regeringar i de länder,
där konferenser tidigare avhållits, understött desamma genom ekonomiska
bidrag.
Överstyrelsen för Svenska röda korset har begärt ett belopp av 100 000
kronor för bestridande av utgifterna för anordnandet av konferensen —
såsom kostnader för sekretariaten, för trycksaker, för »reception» m. m.,
vilka kostnader överstyrelsen ansett sig icke kunna bestrida av egna medel.
Utskottet har icke något att erinra mot att staten i föreslagen omfattning
bidrager till bestridande av omkostnaderna för anordnande av den planerade
internationella rödakorskonferensen i Stockholm,
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av internationell
röd ako rslconferen s för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
156 :o) Utskottet, som denna dag avgiver särskilt utlåtande beträffande
punlden 56: Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond,
punkten 94: Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens delfond
och punlden 123: Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond, kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punlden
4: Försvarets civilförvaltning: Avlöningar,
punkten 14: Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. Arméns fortifikationsförvaltning:
Omkostnader,
punkten 18: Marinförvaltningen: Avlöningar. Marinförvaltningen: Omkostnader.
Flygförvaltningen: Avlöningar. Flygförvaltningen: Omkostnader,
punkten 24: Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.,
punkten 29: Armén: Ekiperingsersättningar,
punkten 30: Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal,
punkten 69: Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.,
punkten 74: Marinen: Ekiperingsersättningar,
punkten 75: Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal,
punkten 99: Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.,
punkten 103: Flygvapnet: Ekiperingsersättningar,
punkten 104: Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal,
punkten 152: Militärapoteket: Avlöningar,
punkten 156: Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar. Försvarets
bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader,
punlden 169: Avveckling av beredskapen m. in.,
Utskottet.
126
Statsutskottets utlåtande nr 4.
punkten 183: Omskolning av i militärtjänst skadade, och
punkten 186: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 22 april 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Bergvall, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,
Gillström, von Heland och Lundgren; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson
i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Bergström, Rubbestad, Hall, Lindholm,
Åkerström, Holmström och Persson i Svensköp,
dock att
vid behandlingen av punkterna 76—156 deltagit herr Thapper i stället för
herr Bergström.
Reservationer:
1) vid punkten 8 (Krigsmaterielverket: Avlöningar) av herrar Oscar Olsson,
Pauli, Gränebo, Larsson, Gillström, Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson
i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Bergström och Lindholm, vilka
ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»De av Kungl. Maj:t framlagda förslagen om nyinrättande av vissa befattningar
vid krigsmaterielverket innebära, såsom departementschefen framhållit,
i stort sett icke en utökning av personalorganisationen men väl en reglering
av anställningsförhållandena för en del av den personal, som hittills
varit anställd mot arvode från sakanslag eller på annat motsvarande sätt. Vid
angivna förhållande anser utskottet, att, i avbidan på den framtida omprövningen
av frågan om verkets uppgifter och organisation, förslagen i fråga böra
kunna godtagas. Även anslagsberäkningen tillstyrkes.
Utskottet bär icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t jämväl för nästa
budgetår bemyndigas att för tillgodoseende av krigsmaterielverkets behov av
extra arbetskraft för tillfälliga arbetsuppgifter överskrida anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att å personalförteckningen för krigsmaterielverket
uppföras 8 befattningar för kontorsbiträde i lönegrad A 4
Statsutskottets utlåtande nr 4.
127
samt ytterligare 2 befattningar för byråingenjör, den ena i lönegrad
Eo 26 och den andra i lönegrad Eo 24;
b) fastställa följande avlöningsstat för krigsmateri elverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 102 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ........................ » 92 600
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 17 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. » 1 780 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_117 900
Summa kronor 2 109 500
Särskilda -itp p b ö rdsm ed el:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 59 500
Nettoutgift kronor 2 050 000;
c) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kronor»;
2) vid punkten 36 (Armén: Beklädnad m. m.)
dels av herrar Bergvall, Hall, Åkerström och Persson i Svensköp, vilka ansett,
att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Med hänsyn till att såsom överbefälhavaren framhållit tillgången å beklädnad
vid armén är riklig och att behov av nyanskaffning av viktigare persedelslag
icke torde föreligga anser utskottet, att medel nu böra anvisas endast
i den utsträckning, som erfordras för persedlarnas vård och underhåll.
J enlighet härmed torde det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade
anslaget kunna reduceras till 4 000 000 kronor. Utskottet föreslår därför, att
ett anslag av sistnämnda storléksordning nu beviljas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor»;
dels ock av herrar Karl Andersson och Gustaf Karlsson;
3) vid punkten 76 (Marinen: Far tygsbyggnader)
dels av herrar Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsso?i, llall, Åkerström,
Thapper och Persson i Svensköp, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
128
Statsutskottets utlåtande nr 4.
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen förordat
nybyggnad av två jagare i landskapsklassen och två mindre torpedbåtar.
Emellertid har departementschefen med hänsyn till bristen på material och
arbetskraft icke för nästa budgetår beräknat några medel för nybyggnad av
dessa jagare men däremot 1 000 000 kronor för konstruktionsritningar och
vissa andra undersökningar.
Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattningen, att nybyggnad
av större fartygsenheter icke bör igångsättas i nuvarande läge. Två
mindre torpedbåtar böra dock kunna byggas under nästa budgetår. Nybyggnaden
av de två jagarna anser sig utskottet däremot icke böra tillstyrka, särskilt
med hänsyn till att riksdagen under år 1948 torde få taga ställning till
åtminstone huvudlinjerna för den försvarsorganisation, med vilken 1945 års
försvarskommitté för närvarande arbetar. Av den ståndpunkt utskottet sålunda
intagit följer, att konstruktionsarbetet och vissa andra undersökningar
beträffande jagarna icke böra igångsättas.
Mot det av Kungl. Maj:t till fartygsbyggnader äskade beloppet av 20 000 000
kronor har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 87
samt med bifall till motionerna I: 20 och II: 33 besluta, att nybyggnad
av fartyg för marinen skall äga rum enligt de riktlinjer,
som av utskottet ovan angivits;
b) till 31 armén --- 20 000 000 kronor»;
dels ock av herr von Heland.
Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:4 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947i48 und s. 1 i texten