Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor om befrielse frän ei''sättningsshyldighet.

1947-04-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor om befrielse frän ei''sättningsshyldighet.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46.

3

Nr 46.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa frågor om befrielse frän ei''sättningsshyldighet.

(l:a avel.)

l:o) Avgörandet av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet. I propositionen

nr 56 har Kungl. Maj:t (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 7 februari 1947) föreslagit riksdagen

bemyndiga Kungl. Maj:t att fortfarande och tills vidare avgöra frågor om

avstående av fordringsrätt m. m. i den utsträckning, som av departementschefen

i nämnda statsrådsprotokoll angivits.

Vid anmälan av propositionen 1945:87 (punkt 1 av utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 februari 1945) framhöll

dåvarande departementschefen önskvärdheten att åstadkomma en förenklad

handläggning av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan och

förordade, att Kungl. Maj: t måtte utverka riksdagens bemyndigande att i viss

utsträckning avgöra dylika frågor. Enär frågan om Kungl. Maj:ts rätt att

avstå statsverkets fordringar mot enskilda samt formerna härför vore föremål

för övervägande, syntes emellertid vid bemyndigandets utformning viss försiktighet

böra iakttagas. Bemyndigandet borde sålunda utverkas endast för

tiden till utgången av budgetåret 1945/46 samt avse ersättningsanspråk där

fråga vore om kapitalbelopp — eventuella räntefordringar icke medräknade

— icke överstigande 10 000 kronor. Bemyndigandet syntes böra preciseras

att med denna begränsning avse dels frågor om befrielse från i judiciell ordning

ålagd ersättningsskyldighet till kronan på grund av förlust av eller skada

a egendom tillhörande krigsmakten, dels ock frågor om efterskänkande av

fordran som grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon,

luftfartyg etc. enligt de i ämnet gällande ansvarsreglerna. I propositionen

framlades förslag i överensstämmelse härmed.

Riksdagen uttalade i skrivelse 1945: 155 att, även om riksdagen ur principiell

synpunkt hyste betänkligheter mot ett bifall till Kungl. Maj ds förslag,

riksdagen å andra sidan ansåge, att under nuvarande förhållanden vissa liimpliglietsskäl

onekligen talade för tillmötesgående av detsamma i viss utsträckuing.

Riksdagen hade därför icke velat motsätta sig förslaget, särskilt som

bemyndigandet endast avsåge tiden intill den 1 juli 1946, men hade begränsat

det kapitalbelopp, intill vilket Kungl. Maj :t sålunda skulle äga att besluta

om avstående av kronans skadeståndsanspråk, till 5 000 kronor. Såsom förutsättning

för bemyndigandet skulle gälla, att i fråga om grunderna för prov
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Statsutskottets utlåtande nr 46.

ningen av hithörande ärenden av riksdagen hittills godkänd praxis i möjligaste

mån följdes. Vidare borde Kungl. Maj:t lämna 1946 års riksdag en redogörelse

över av Kungl. Maj:t meddelade beslut om befrielse från ersättningsskyldighet,

varom här vore fråga.

I propositionen 1946: 82 hemställde Kungl. Maj:t om enahanda bemyndigande

jämväl för budgetåret 1946/47, vilket av riksdagen bifölls (riksdagens

skrivelse 1946:310).

Med stöd av nämnda bemyndiganden har Kungl. Maj:t under tiden från

den 15 februari intill den 1 december 1946 medgivit befrielse från ersättningsskyldighet

i enlighet med vad som framgår av en redogörelse, vilken

såsom bilaga fogats vid statsrådsprotokollet. Vid dessa ärendens behandling

har beaktats vad riksdagen framhållit i förstnämnda skrivelse.

De erfarenheter, som härvid vunnits, syntes departementschefen utvisa,

att bemyndigandet varit ägnat att medföra fördelar. Sålunda förelåge möjligheter

att förenkla och påskynda handläggningen av ärendena till fördel för

de enskilda personer, som dessa ärenden avsåge. Med hänsyn härtill och då

jämväl i fortsättningen ett betydande antal ärenden av här avsedd art påkallade

beslut, syntes departementschefen enahanda bemyndigande böra utverkas

för tiden efter utgången av löpande budgetår. Enär frågan om omarbetning

av de allmänna bestämmelserna rörande avskrivning av statsverkets

fordringar och därmed sammanhängande spörsmål alltjämt vore under övervägande,

syntes bemyndigandet böra begränsas att gälla tills vidare. Departementschefen

förutsatte, att Kungl. Maj:ts med stöd av bemyndigandet fattade

beslut skulle successivt tillhandahållas riksdagens statsutskott.

Kungl. Maj ds förevarande förslag innebär, att ett av riksdagen för innevarande

budgetår lämnat bemyndigande för Kungl. Maj:t att i viss utsträckning

avgöra frågor om avstående av fordringsrätt m. m. skulle utsträckas

att gälla tills vidare. Utskottet finner skäl föreligga till förlängning av

ifrågavarande bemyndigande men förordar att detsamma till tiden begränsas

att gälla under budgetåret 1947/48. I likhet med vad som gällt för innevarande

budgetår bör Kungl. Maj:t även till 1948 års riksdag lämna en

redogörelse för av Kungl. Maj:t meddelade beslut om befrielse från ersättningsskyldighet,

varom här är fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga

Kungl. Maj:t att under budgetåret 1947/48 avgöra

frågor om avstående av fordringsrätt m. m. i den utsträckning

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 7 februari 1947 angivits.

2:o) Efterskänkande av fordran på ingenjören K. A. H. Wetterviks dödsbo. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 7 februari 1947 angiven fordran på ingenjören K. A. H.

Wetterviks dödsbo må efterskänkas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46. 5

Enligt kontrakt den 8 december 1919 med dåvarande arméförvaltningens

artilleridepartement förband sig Karlshamns mekaniska verkstadsaktiebolag

att leverera viss ammunition. I kontraktet föreskrevs, att bolaget skulle

till artilleridepartementet avlämna säkerhet för dels återgäldandet av erhållet

förskott å likviden för leveransen, 7 956 kronor, dels fullgörandet av övriga

bolaget åliggande förbindelser intill ett ersättningsbelopp av 4 800 kronor.

I anledning härav iklädde sig direktören M. M. Goldschmidt, ingenjören A. A.

Ahlström och ingenjören K. A. H. Wettervik borgen för såväl förskottet som

ersättningsbeloppet. Då bolaget icke inom föreskriven tid kunde fullgöra sitt

åtagande, träffade artilleridepartementet avtal med annan firma, varvid kostnaderna

med 16 541 kronor 65 öre överstego det med bolaget kontrakterade

beloppet. Bolaget återbetalade därefter till departementet förskottet jämte

ränta. Under första hälften av år 1921 måste bolaget gå i konkurs, varvid

artilleridepartementet bevakade kronans fordran. Sedan konkursen avslutats

utan att bevakningen lett till någon irtdelning, uppfordrade artilleridepartementet

Goldschmidt, Ahlström och Wettervik att inbetala beloppet å 4 800

kronor. Hos Kungl. Maj:t anhöllo den 6 april 1926 borgensmännen att, då

de saknade medel och ej hade möjlighet att uppdriva sådana, av nåd bli

befriade från erläggande av ifrågavarande belopp. Ansökningen föranledde

ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

Genom utslag den 2 april 1935 av Stockholms rådhusrätt, dit kronan genom

artilleridepartementet erhållit stämning å Goldschmidt, Ahlström och Wettervik,

förpliktades borgensmännen, vilken bäst gälda gitte, att utgiva nämnda

belopp jämte 5 % årlig ränta, till dess betalning skedde.

Hos Kungl. Maj:t har den 4 juli 1946 ingenjören H. Wetterviks dödsbo

anhållit att, då varken Goldschmidt, Ahlström eller Wettervik varit i stånd

att gälda sagda belopp, dödsboet av nåd måtte befrias från skyldigheten att

inbetala detsamma. Av skriften framgår att Wettervik avlidit den 18 juli 1945

och såsom enda sterbhusdelägare efterlämnat hustru (född år 1875) i små

omständigheter. Makarna hade sedan år 1921 varit boskilda. Av eu till

handlingarna fogad transumt av bouppteckningen framgår, att boet utvisat

eu brist av 1 198 kronor 26 öre.

Departementschefen har, efter hörande av försvarets civilförvaltning och

arméförvaltningens tygavdelning samt statskontoret, ansett sig böra tillstyrka,

att dödsboet befrias från ifrågavafande skuld.

Utskottet, som tillstyrker att ingenjören Wetterviks dödsbo befrias från utskottet.

berörda skuld till statsverket, får hemställa,

att riksdagen må medgiva, att kronans i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 7 februari 1947 angivna fordran

på ingenjören K. A. H. Wetterviks dödsbo må efterskänkas.

Stockholm den 11 april 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 46.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Gränebo, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz,

Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Gillström och Albertsson;

samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik'', Ward, Bergström, Falla, Bubbestad, Mårtensson, Lindholm, Boman

i Kieryd, Holmström och Thapper.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa haverikostnader. a1 i texten