Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 194-7 JAS under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1947-03-14 · 38 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 34 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 194-7 JAS under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 7.
1
Nr 7.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 194-7 JAS under sjunde huvudtiteln,
avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Finansdepartementet.
l:o) Finansdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkt 1. s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 3 januari 1947) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade
ändringar beträffande den för finansdepartementet gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för departementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48, dels ock till Finansdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget till 522 000
kronor.
I överensstämmelse med riksdagens i annat sammanhang fattade beslut har
anslagsposten till avlöning till departementschefen för nästa budgetår föreslagits
höjd med 3 600 kronor.
Kostnaderna för avlöningar och expenser för skatteberedningen, som inom
departementet handlägger vissa skattefrågor, ha hittills bestritts från sjunde
huvudtitelns kommittéanslag. Från och med nästa budgetår föreslås dessa
kostnader överflyttade till departementets stat. I samband därmed skulle
skatteberedningens chef, som för närvarande åtnjuter ersättning för mistade
avlöningsförmåner i lönegrad A 30 jämte dagarvode enligt kommittékungörelsen,
såsom byråchef i lönegrad C 6 uppföras på departementets personalförteckning.
Nu nämnda överförande ävensom den föreslagna regleringen av
befordringsgången för biträdespersonal, varigenom 8 ytterligare befattningar
i lönegraden A 4 tillkomma, föranleder ökning av anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän med 36 300 kronor. Med hänsyn jämväl
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. Nr 7.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet.
till den allmänna löneregleringen föreslås anslagsposten höjd med 166 000
kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har uppräknats
med dels avlöningen till en befattningshavare i lönegraden Eo 18, vilken
för närvarande tjänstgör i skatteberedningen, dels 13 700 kronor för ytterligare
en extra föredragande i regeringsrätten jämte viss amanuens- och biträdespersonal
till följd av regeringsrättens utvidgning, dels ock ett belopp
av 15 000 kronor för anställande av ytterligare amanuens- och biträdespersonal.
I anledning härav och på grund av regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonal samt den allmänna löneregleringen föreslås
för nästa budgetår en höjning av anslagsposten med 119 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har nedräknats med 10 600 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majd att i den för finansdepartementet
gällande personalförteckningen upptaga en ytterligare
befattning som byråchef i lönegrad C 6 samt åtta ytterligare
befattningar som kontorsbiträde i lönegrad A 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
........................... » 426 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 300 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 46 400
Summa kronor 800 000;
c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 800000 kronor.
2:o) Finansdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 4 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 62 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
3
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
3:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—8) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kammarkollegiet införa ändrad lönegradsplacering för generaldirektören,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 637 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår upptaget till 392 000
kronor.
I överensstämmelse med riksdagens i annat sammanhang fattade beslut
skall generaldirektörs tjänsten vid kammarkollegiet från och med nästa budgetår
med bibehållen egenskap av fullmaktstjänst placeras i lönegrad med
samma årslön som tillkommer förordnandetjänsteman i nuvarande lönegraden
C 12. Med hänsyn härtill och till den allmänna löneregleringen har anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppräknats med sammanlagt
113 000 kronor.
Genomförandet av kommunindelningsreformen beräknas medföra behov
av ytterligare personal. Enligt Kungl. Maj:ts förslag ha arvoden beräknats åt
två lekmannarepresentanter och en länsrepresentant samt åt två föredragande,
två amanuenser och ett kontorsbiträde. Under en ny anslagspost på avlöningsstaten
benämnd arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl.
Maj:l ha upptagits arvoden till de särskilda ledamöterna med förslagsvis 15 000
kronor. Medel för grundavlöningar åt den för dessa ärenden erforderliga övriga
personalen har beräknats under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. I övrigt har nämnda anslagspost ansetts böra uppräknas
för bestridande av arvoden till en telefonist och en extra expeditionsvakt
samt för vikariatsersättningar. Med hänsyn jämväl till regleringen av
befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonalen och den allmänna
löneregleringen föreslås anslagsposten höjd med 133 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har upptagits till ett med 16 000 kronor
minskat belopp.
Kungl. Maj ds förslag har icke föranlett erinran från utskottets sida. Utskottet
får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj d att i personalförteckningen för
kammarkollegiet införa i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 3 januari 1947 angiven ändrad lönegradsplacering
för generaldirektören;
b) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande iv 7.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 364 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 15 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
.............................. » 224 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 34 000
Summa kronor 637 000;
c) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 637 000 kronor.
4:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 8 och 9), vilket innebär uppräkning av anslaget med 6 100 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 43 600 kronor.
5:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 9—15) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av departementschefen
angivna ändringar i den för statskontoret gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels
ock till Statskontoret: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 908 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 625 000 kronor.
I överensstämmelse med riksdagens i annat sammanhang fattade beslut
skall generaldirektörsbefattningen i statskontoret från och med nästa budgetår
med bibehållen egenskap av fullmaktstjänst enligt Kungl. Maj:ts förslag
placeras i lönegrad med samma årslön som tillkommer förordnandetjänsteman
i nuvarande lönegraden C 12.
Den inträdda ökningen av statsverksamhetens omfattning har medfört, att
statskontorets arbetsbörda för varje år blivit allt mera tyngande. Då denna
ökning för statskontorets del beräknas bliva bestående, har föreslagits, att en
extra ordinarie förste revisorstjänst i lönegrad Eo 24 på pensionsbyrån uppföres
på ordinarie stat och att en tjänst som revisor på övergångsstat i lönegrad
A 21 åter uppföres på ordinarie stat. Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag
att förste revisorstjänsten å kassabyrån i lönegrad A 24 med hänsyn till
arbetsuppgifternas art utbytes mot en förste byråsekreterartjänst i lönegrad
A 26 samt att två extra ordinarie kanslibiträdestjänster överföras till ordinarie
stat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 7.
o
Med hänsyn till omfattningen av arbetet på ämbetsverkets tryckeriexpedition
har föreslagits, att tryckerikonsulenten i lönegrad A 24 uppflyttas i lönegrad
A 26 med tjänstebenämningen tryckeriintendent och att tryckeriassistenttjänsten
i lönegrad Eo 18 uppföres såsom förste tryckeriassistent i lönegrad
A 20.
Med utgångspunkt från nuvarande lönebestämmelser skulle nämnda förslag
föranleda en uppräkning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän med 29 300 kronor. Regleringen av befordringsgången för biträdes-
och amanuenspersonalen — varigenom fem ordinarie kontorsbiträdestjänster
i lönegrad A 4 skulle tillkomma och en ordinarie skrivbiträdestjänst
i lönegrad A 2 utgå — och den allmänna löneregleringen ha emellertid föranlett
att anslagsposten föreslås höjd med inalles 194 000 kronor.
Under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal har ett belopp
av 19 000 kronor beräknats för avlönande av en förste amanuens med
halvtidstjänstgöring i lönegraden Eo 18. samt dels anställande av en tryckeriassistent
i lönegrad Eo 18 och tre skrivbiträden i lönegrad Ex 2 dels ock vissa
lönegradsuppflyttningar för biträdespersonalen. Ä andra sidan har ordinariesättningen
av extra ordinarie personal beräknats medföra en minskning av
belastningen på anslagsposten med 34 000 kronor. Regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonalen har jämte den allmänna löneregleringen
emellertid föranlett förslag om höjning av anslagsposten med
118 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har nedräknats med 29 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj.t alt vidtaga följande ändringar
i den för statskontoret gällande personalförteckningen, nämligen
dels införa i statsrådsprotokollet över finansärenden för
3 januari 1947 angiven ändrad lönegradsplacering för generaldirektören,
dels utbyta en befattning såsom förste revisor
i lönegrad A 24 mot en befattning såsom förste byråsekreterare
i lönegrad A 26, dels utbyta en befattning såsom tryckerikonsulent
i lönegrad A 24 mot en befattning såsom tryckeriintendent
i lönegrad A 26, dels utbyta en befattning såsom
förste revisor i lönegrad Eo 24 mot en befattning såsom förste
revisor i lönegrad A 24, dels från övergångsstat till ordinarie
stat överföra en befattning såsom revisor i lönegrad A 21,
dels upptaga en befattning såsom förste tryckeriassistent i
lönegrad A 20, två ytterligare befattningar såsom kanslibiträde
i lönegrad A 7 samt fem ytterligare befattningar såsom
kontorsbiträde i lönegrad A 4, dels ur personalförteckningen
avföra en befattning såsom skrivbiträde i lönegrad A 2;
b) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
XJtikotteti
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Avlön ingss tat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 514 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 344 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 50 000
Summa kronor 908 000;
c) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 908 000 kronor.
6:o) Statskontoret: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 15 och 16)
föreslagit riksdagen att till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av 273 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med 120 000 kronor.
Enligt den nya folkbokföringsförordningen skola blanketter till mantalsuppgifter
i den ordning Konungen föreskriver på statsverkets bekostnad tillhandahållas
de uppgiftsskyldiga. Tryckningen av dessa blanketter ombesörjes
av statskontoret, och kostnaderna härför, som för innevarande budgetår
beräknats till 130 000 kronor, bestridas tills vidare från anslag till statistiska
centralbyråns förfogande. Då dessa tryckningskostnader i fortsättningen
skola bestridas av anslag å statskontorets stat har omkostnadsanslaget av
denna anledning uppräknats med 130 000 kronor.
Av anslagshöjningen i övrigt hänför sig 21 000 kronor till kostnader för
förhyrning av hålkortsanläggning m. m., avsedd för pensionsutbetalning och
redovisning av skatteavdrag i samband med källskattereformen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 273 000 kronor.
7:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 16—21) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i den för kammarrätten
fastställda personalförteckningen vidtaga vissa av departementschefen angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48. dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 1 397 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.
I överensstämmelse med riksdagens beslut skall presidentämbetet i kammarrätten
från och med nästa budgetår med bibehållen egenskap av fullmaktstjänst
placeras i lönegrad med samma årslön som tillkommer förordnandetjänsteman
i nuvarande lönegraden C 12.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
7
Beträffande personalförteckningen i övrigt innehåller Kungl. Maj ds förslag
att fyra kammarrättsråd överföras till ordinarie stat samt att en aktuarietjänst
och en byråsekreterartjänst på fastighetstaxeringsdivisionen utbytas
mot två befattningar såsom förste byråsekreterare i lönegrad A 24.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har med hänsyn
härtill och till belastningen samt till löneklassuppflyttningar uppräknats med
74 000 kronor. Regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonalen
— varigenom två nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad
A 4 skulle tillkomma — medför jämte den allmänna löneregleringen ytterligare
uppräkningar, varför anslagsposten föreslås höjd med 275 000
kronor.
I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
förordas att en extra föredragande i lönegrad Eo 21 uppflyttas till lönegrad
Eo 24 samt att medel beräknas för en ny extra ordinarie kanslibiträdesbefattning
i lönegrad Eo 7 och en expeditionsvakt i lönegrad Eo 5. För beredande
av större frihet för kammarrätten vid rekrytering av föredragandeaspiranter
och för anställning av annan tillfällig personal beräknas 15 000
kronor. Överflyttningen till ordinarie stat av fyra extra ordinarie kammarrättsrådst
jänster beräknas minska belastningen på anslagsposten med 44 300
kronor. Med hänsyn till regleringen av befordringsgången för biträdes- och
amanuenspersonalen och den allmänna löneregleringen föreslås densamma
dock höjd med 254 000 kronor.
Anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl.
Maj:t samt till rörligt tillägg ha nedräknats med 200, respektive 31 800 kronor.
Kungl. Maj ds förslag föranleder icke erinran från utskottets sida. Utskottet
får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den för kammarrätten
fastställda personalförteckningen vidtaga följande ändringar,
nämligen dels införa i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 3 januari 1047 angiven ändrad lönegradsplacering
för presidenten, dels utbyta fyra befattningar såsom kammarrättsråd
i lönegrad Eo 30 mot fyra befattningar såsom
kammarrättsråd i lönegrad A 30, dels uppföra två befattningar
som förste byråsekreterare i lönegrad A 24 dels ur personalförteckningen
avföra befattningen som aktuarie i lönegrad
A 21 samt en befattning som byråsekreterare i lönegrad
A 21 å ordinarie stat, dels utbyta en befattning såsom extra
föredragande i lönegrad Eo 21 mot en befattning såsom
extra föredragande i lönegrad Eo 24, dels upptaga två ytterligare
befattningar såsom kontorsbiträde i lönegrad A 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Utflcottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ■ ■.................... kronor 642 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 26 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.......................... » 654 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 75 000
Summa kronor 1 397 000;
c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 1 397 000 kronor.
8:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 21—23), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 20 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kronor.
9:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 23) och under erinran, att anslaget för innevarande budgetår
är upptaget med samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 6 000
kronor.
10:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 23—26) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statistiska centralbyrån
vidtaga av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statistiska
centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 920 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptaget till
598 000 kronor.
I överensstämmelse med vad riksdagen i annat sammanhang beslutat har
i Kungl. Maj:ts förslag överdirekförstjänsten vid statistiska centralbyrån från
och med nästa budgetår uppflyttats till lönegraden B 3. Med hänsyn jäm
-
Statsutskottets utlåtande nr 7.
9
val till regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal
— varigenom 31 kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad A 4 skulle tillkomma
och 6 skrivbiträdesbefattningar i lönegrad A 2 utgå — och den allmänna
löneregleringen har anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
uppräknats med 236 000 kronor.
Beträffande anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal föreslås
förstärkning å byrån för folkbokföringen med 1 kansliskrivare i Eo 11,
2 kontorister i Eo 9 och 16 biträden i högst 4 lönegraden varjämte beräknas
ett belopp av 6 000 kronor för avlöning till en förste amanuens å arkivet och
biblioteket. Å andra sidan minskas medelsbehovet under anslagsposten med
dels 9 600 kronor motsvarande arvode till en expert och vissa ersättningar
till häradsskrivarna och dels 41 700 kronor i anledning av regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonalen. Från dessa utgångspunkter
och med hänsyn till den allmänna löneregleringen har anslagsposten
höjts med 111 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har sänkts med 25 000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej föranlett erinran från utskottets sida, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statistiska centralbyrån vidtaga följande ändringar, nämligen
dels uppflytta befattningen såsom överdirektör från lönegrad
B 2 till lönegrad B 3, dels upptaga 31 ytterligare befattningar
såsom kontorsbiträde i lönegrad A 4, dels ock avföra
6 befattningar såsom skrivbiträde i lönegrad A 2;
b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .......................... kronor 575 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 295 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 50 000
Summa kronor 920 000;
c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 920 000 kronor.
11 :o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning.
Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att
till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning
för budgetåret 1947/48 anvisa elt reservationsanslag av 765 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
10 Statsutskottets utlåtande nr 7.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 675 000
kronor.
Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats med utgångspunkt från
det för innevarande budgetår anvisade beloppet, varav 200 000 kronor beräknas
stå till förfogande såsom reservation. Då den allmänna löneregleringen
medför en ökning av medelsbehovet under anslaget med omkring 290 000
kronor, har ökningen beräknats till 90 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1945 års folkräkning för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 765 000 kronor.
12:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 27—29), vilket innebär en sänkning av anslaget med
64 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 353 000
kronor.
13:o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med
Kungl. Majds förslag (punkt 13, s. 29) och under erinran, att anslaget i gällande
riksstat är upptaget med samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets
underhåll för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 kronor.
14 :o) Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkofookföringsinspektörer. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 14, s. 29 och 30), vilket innebär en
sänkning av anslaget med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättningar till
kyrkobokföringsinspektörer för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 75 000 kronor.
15 :o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. Kungl. Majd har (punkt 15, s. 30) föreslagit riksdagen
att till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader för
folkbokföringen för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 7.
II
1946 års riksdag har under höstsessionen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
bemyndigat Kungl. Maj:t att med Göteborgs stad träffa avtal angående
villkoren för det s. k. tryckande registrets överförande till staden. Enligt det
framlagda avtalsförslaget — vilket godkänts av staden — skola kostnaderna
på visst närmare angivet sätt delas mellan statsverket och Göteborgs stad.
Ersättningsbelopp, som enligt denna överenskommelse tillkommer staden,
utbetalas årligen efter den 30 juni för det nästföregående kalenderåret.
Staden tillkommande ersättning för de årliga driftskostnaderna har beräknats
till i runt tal 21 000 kronor. För den del av år 1946, varom nu är
fråga, bar ersättningen beräknats till 5 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs
stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
16:o) Statens lönenämnder: Avlöningar, Kungl. Maj:t har (punkt 19, s.
32—34) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens lönenämnder, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens lönenämnder: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 107 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 73 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär att anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal uppräknas med 16 200 kronor, motsvarande kostnaderna
för anställande av en extra föredragande, uppflyttning av kontorsbiträdestjänsten
till kanslibiträdestjänst samt för extra skrivhjälp m. m. Den allmänna
löneregleringen har medfört en ytterligare ökning av anslagsposten
med 19 800 kronor.
Till rörligt tillägg har beräknats ett med 2 000 kronor minskat belopp.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens lönenämnder,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t .............. kronor 37 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 67 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 3 000
Summa kronor 107 000;
b) till Statens lönenämnder: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 107 000 kronor.
UtskotM.
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet.
17 :o) Statens lönenämnder: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, s. 34), vilket innebär att anslaget anvisas med oförändrat
belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens lönenämnder: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.
18:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s.
34—36) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för konjunkturinstitutet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1947/48, dels ock till Konjunkturinstitutet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 138 000 kronor.
Månadsarvodena för assistenter och amanuenser vid konjunkturinstitutet,
för närvarande maximerade till 900 kronor och 500 kronor, ha för nästa
budgetår ansetts böra — parallellt med den föreslagna löneregleringen för
statstjänstemännen — uppräknas till högst 1 000 kronor och 575 kronor. Anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, har med anledning härav i Kungl. Maj:ts förslag höjts med 2 000
kronor.
Med hänsyn till den allmänna löneregleringen har anslagsposten till ordinarie
tjänstemän uppräknats med 23 600 kronor och anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal med 13 000 kronor. För rörligt tilllägg
har beräknats ett med 1 600 kronor minskat belopp.
Kungl. Maj:ts förslag har icke föranlett erinran från utskottets sida. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................... kronor 77 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 55 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................. » 37 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 000
Summa kronor 175 000;
b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
13
19:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 36 och 37), vilket innebär en höjning av anslaget med
1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 28 000
kronor.
20:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23. s. 37), vilket innebär att anslaget med hänsyn
till förefintlig reservation uppföres med allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
21 :o) Statens sakrevision: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 37—
39) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens sakrevision, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48, dels ock till Statens sakrevision: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 292 000 kronor.
För nästa budgetår ha de till sakrevisionens ordförande samt byråchefen
hos revisionen utgående arvodena, på vilka rörligt tillägg, kristillägg och
provisoriskt lönetillägg beräknas, ansetts böra i samband med den allmänna
löneregleringen för statstjänstemän omräknas till den nya grundlönenivån
och samtidigt uppräknas med 2 400 respektive 1 000 kronor för år. motsvarande
den förhöjning av utgående arvoden, som vidtages parallellt med
löneregleringen.
Den allmänna löneregleringen medför en ökning av anslagsposten avlöning
till ordinarie tjänsteman med i runt tal 4 900 kronor, och anslagsposten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har med
anledning av omräkningen av arvodet till sakrevisionens ordförande höjts
med 5 000 kronor.
Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har i anledning
av löneregleringen samt den ovanberörda arvodesregleringen i Kungl. Maj:ts
förslag höjts med sammanlagt 83 000 kronor.
För rörligt tillägg har upptagits ett med 9 900 kronor sänkt belopp.
Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevision,
att tillämpas från och med budgetåret 1947/48:
U tskottet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för
-
slagsvis .......................... kronor 20 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. > 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 300 000
4. Rörligt tiilägg, förslagsvis ............ » 16 000
Summa kronor 375 000;
b) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.
22 :o) Statens sakrevision: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 25, s. 39), vilket innebär, att anslaget upptages till samma belopp
som för innevarande budgetål'', hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
23:o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
26, s. 39—43) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att uppföra
av departementschefen förordade nya extra ordinarie befattningar å den
för statens organisationsnämnd gällande personalförteckningen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för nämnden, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Statens organisationsnämnd:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande''budgetår uppfört med
485 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås att hos nämnden arvodesanställd personal i
viss utsträckning beredes fastare anställning med rätt till pension genom inrättande
av tolv extra ordinarie befattningar hos nämnden, fördelade med
2 i lönegrad Eo 26, 6 i Eo 24 och 4 i Eo 20. Vidare föreslås personalökning
med ett kontorsbiträde och en kontorsvakt.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har med hänsyn till
den allmänna löneregleringen ökats med i runt tal 17 000 kronor och anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t uppräknats
med 500 kronor, motsvarande provisoriskt lönetillägg för nämndens
militäre ledamot. Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal medför den allmänna löneregleringen en ökning med 95 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har minskats med 2 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
15
Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. \laj:t att uppföra följande nya befattningar
å den för statens organisationsnämnd gällande personalförteckningen,
nämligen 2 extra ordinarie förste byråsekreterare
(förste byråingenjörer) i lönegrad Eo 26 samt 6
extra ordinarie förste byråsekreterare (förste byråingenjörer)
i lönegrad Eo 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ........................... kronor 57 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 35 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.........■.................... » 500 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 8 000
Summa kronor 600 000;
c) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett föx-slagsanslag av 600 000 kronor.
24:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27, s. 43 och 44), vilket innebär en ökning av anslaget
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
220 000 kronor.
25:o) Valutakontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s. 44 och
45) föreslagit riksdagen att till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget till 375 000 kronor.
Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats med ledning av belastningen
under budgetåret 1945/46 och med hänsyn till utgiftsökning i anledning
av den allmänna löneregleringen. Det förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela beslut om de arvodesjusteringar, som må befinnas påkallade.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet.
Utskoitet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
26:o) Valutakontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, s. 45), vilket innebär en höjning av anslaget med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
, att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för bud
getåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Skatte- och kontrollväsen.
27:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.
Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 46—52) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar
i den för generaltullstyrelsen gällande personalförteckningen, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat lör generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock
till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 340 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 930 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås vissa förändringar i personalorganisationen.
En kammarskrivartjänst i lönegrad A 16 på personalbyrån skulle enligt förslaget
utbytas mot en tullkontrollörstjänst i lönegrad A 21. Vidare skulle en
kanslibiträdestjänst i lönegrad A 7 vid tullverkets centralförråd medgivas
högre lönegradsplacering genom att tjänsten uppflyttas i lönegrad Eo 9, varvid
förutsättes att den ordinarie tjänsten icke uppehälles. På samma sätt
skulle två kontorsbiträdestjänster i lönegrad A 4 på kameralbyrån uppflyttas
till kanslibiträdestjänster i lönegrad Eo 7. Befattningen som registrator å
övergångsstat i lönegrad A 14 föreslås avförd ur personalförteckningen.
Regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal —
varigenom 22 kontorsbiträdestjänster i lönegrad A 4 skulle tillkomma och
17 skrivbiträdestjänster i lönegrad A 2 utgå — medför icke någon väsentlig
ändring av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Däremot
föranleder den allmänna löneregleringen en ökning av anslagsposten med i
runt tal 311 000 kronor.
I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har ökning beräknats för anställande av viss ytterligare biträdespersonal
samt för vikariats- och övertidsersättning. Den allmänna löneregleringen har
Statsutskottets utlåtande nr 7.
17
beräknats öka medelsbehovet under anslagsposten med 88 000 kronor. Inalles
har posten uppräknats med 143 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har nedräknats med 50 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Majd att vidtaga följande ändringar
i den för generaltullstyrelsen gällande personalförteckningen,
nämligen dels utbyta en befattning som kammarskrivare i
lönegrad A 16 mot en befattning som tullkontrollör i lönegrad
A 21, dels ur personalförteckningen avföra en befattning
som registrator å övergångsstat i lönegrad A 14, dels å personalförteckningen
uppföra 22 ytterligare befattningar som
kontorsbiträde i lönegrad A 4, dels ur personalförteckningen
avföra 17 befattningar som skrivbiträde i lönegrad A 2,
b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 000 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majd .... » 1200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ........................ » 268 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 70 800
Summa kronor 1 340 000;
c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 1 340 000 kronor.
28:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.
Majd har (punkt 32, s. 52—65) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Majd a)t företaga av departementschefen förordade ändringar i den
för tullstaten gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare
a tullstaten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 28 570 000 kronor.
Ifragavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
17 488 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. fi samt. Nr 7. o
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Tjänsterna såsom tullförvaltare av klass 3 föreslås uppdelade på lönegraderna
A 22 och A 20. Detta medför att 14 tullförvaltartjänster av klass 3
(A 21) uppflyttas till klass 2 (A 22) samt att 5 tullförvaltartjänster nedflyttas
från lönegrad A 21 till A 20 och att den nuvarande klass 4 benämnes klass 3.
Tullförvaltama i Nyköping och Strömstad ha ansetts böra uppflyttas från
lönegrad A 22 till A 24. I samband därmed uppflyttas tullkamrarna i de
nämnda orterna från klass 2 till klass 1 B.
Förslaget innebär vidare inrättande av dels en ny befattning som tullöverkontrollör
i lönegrad A 24 i Hälsingborg, dels tre nya befattningar som förste
tullkontrollör i lönegrad A 22 i Göteborg, Malmö och Borås, dels ock två nya
befattningar som tullkontrollör i lönegrad A 21 i Stockholm, varjämte 5 kammarskrivartjänster
i lönegrad A 16 föreslås uppflyttade till tullkontrollörstjänster
i lönegrad A 21. Det förutsättes få ankomma på generaltullstyrelsen
att fördela dessa på de lokala myndigheterna.
Enligt förslaget skall vidare en ny befattning som kammarskrivare i lönegrad
A 16 inrättas i Motala och en ny tjänst som tullmästare i lönegrad A 15
i Stockholm samt en tullöveruppsyningsmanstjänst i lönegrad A 12 i Nynäshamn
uppflyttas till tullmästartjänst i lönegrad A 15. I Karlstad och
Västerås inrättas två befattningar såsom tulluppbördsman i lönegrad A 15,
varvid två extra ordinarie tullkontoristbefattningar anses böra indragas. Härjämte
föreslås 25 extra ordinarie tullkontorister i lönegrad Eo 12 överförda
till ordinarie stat.
Departementschefen har i princip tillstyrkt inrättande av befattningar i
lönegrad Eo 15 för mera kvalificerade tullkontoristgöromål. Det närmare bestämmandet
av antalet dylika befattningar anses böra bli beroende på ytterligare
överväganden och i fortsättningen även anpassas efter arbetsförhållandenas
utveckling.
Ytterligare skola enligt förslaget 7 nya befattningar som tullöveruppsyningsman
inrättas i lönegrad A 12. Det förutsättes få ankomma på generaltullstyrelsen
att fördela dessa nya befattningar på de lokala myndigheterna. I
Stockholm skola två kanslibiträdestjänster i lönegrad A 7 inrättas och motsvarande
minskning av antalet skrivbiträden genomföras. Vidare skall en
befattning som kanslibiträde i lönegrad A 7 inrättas i Hälsingborg.
Då väntetiden för befordran från tullvaktsgraden ansetts påfallande lång
samt åtskilliga äldre tullvakter utföra göromål som egentligen borde tillkomma
tulluppsyningsmän, har föreslagits uppflyttning av 50 tullvaktstjänster
i lönegrad A 5 till tulluppsyningsmän i A 8.
12 icke-ordinarie skrivbiträdestjänster föreslås utbytta mot kanslibiträdestjänster
å extra ordinarie stat.
I fråga om kustbevakningen innehåller Kungl. Maj:ts förslag att 4 befattningar
som kustöveruppsyningsman i lönegrad A 12 uppflyttas till lönegrad
A 15 samt att 15 förste kustvakttjänster i lönegrad A 7 uppflyttas till kustuppsyningsmän
i A 8.
De för kustdistriktschefema gällande arvodena, vilka utgå med belopp
motsvarande lön enligt 25 löneklassen i den i avlöningsreglementet den 22
Statsutskottets utlåtande nr 7.
19
juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen intagna löneplanen jämte
tillägg därå, ha nu ansetts böra anknytas till de från och med nästa budgetår
gällande avlöningsbestämmelserna, varvid dessa arvoden föreslås utgå med
belopp motsvarande lön jämte rörligt tillägg i den löneklass, som bereder
kustdistriktscheferna en i förhållande till övriga befattningar vid tullstaten
i huvudsak oförändrad löneställning. Det förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela beslut i frågan.
Då lönegrad Eo 19 icke har någon motsvarighet i det blivande nya avlöningssystemet,
erfordras beslut huruvida de förste kammarskrivare i Eo 19
som tillsatts vid tullstaten skola i det nya systemet placeras i lönegrad motsvarande
nuvarande Eo 20 eller Eo 18. Med hänsyn till de förhållanden som
föranlett inrättandet av ifrågavarande tjänster har det ansetts skäligt att
de placeras i lönegrad motsvarande nuvarande Eo 20.
De nu föreslagna ändringarna medföra att å den för tullstaten gällande
personalförteckningen dels uppföras ytterligare 2 tullförvaltare
av klass 1 B (A 24), 1 tullöverkontrollör (A 24), 3 förste tullkontrollörer (A
22), 12 tullförvaltare av klass 2 (A 22), 7 tullkontrollörer (A 21), 11 tullförvaltare
av klass 3 (A 20), 2 tullmästare (A 15), 2 tulluppbördsmän (A 15),
25 tullkontorister (A 12), 6 tullöveruppsyningsmän (A 12), 50 tulluppsyningsmän
(A 8), 3 kanslibiträden (A 7), 72 kontorsbiträden (A 4), 4 kustöveruppsyningsmän
(A 15), 15 kustuppsyningsmän (A 8), dels avföras 19
tullförvaltare av klass 3 (A 21), 6 tullförvaltare av klass 4 (A 20), 4 kammarskrivare
(A 16), 50 tullvakter (A 5), 50 skrivbiträden (A 2), 4 kustöveruppsyningsmän
(A 12), 15 förste kustvakter (A 7) samt 9 tillsyningsmän
(A 6), dels ock å övergångsstat uppföras 5 tullförvaltare av klass 3 (A 21).
Medelsbehovet å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
frånsett de föreslagna personalförändringarna beräknas till 13 240 000 kronor.
Nyssnämnda personalförändringar föranleda en ökning av anslagspostens
belopp till i runt tal 13 500 000 kronor. Regleringen av befordringsgången
tör biträdespersonalen, varigenom 72 nya kontorsbiträdesbefattningar skulle
tillkomma och samtliga skrivbiträdesbefattningar utgå, medför en ökning av
posten med 48 000 kronor och den allmänna löneregleringen en ökning med
i runt tal 7 200 000 kronor. Anslagsposten har uppräknats med 7 822 000
kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl
Maj:t har ökats med 500 kronor till 2 000 kronor för att laboratorieföreståndaren
i Malmö skall få åtnjuta samma arvode som motsvarande tjänsteman
i Göteborg.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal medför
regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal
eu minskning med 31 000 kronor och den allmänna löneregleringen en ökning
med i runt tal 2 450 000 kronor. Anslagsposten har uppräknats med tillhopa
4 000 000 kronor.
För rörligt tillägg har räknats med en minskning å 740 500 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utslcottet.
Av anslagshöjningen på 11 miljoner kronor beror omkring 9 miljoner kronor
på den allmänna löneregleringen. I övrigt är den till övervägande del en
följd av personalökning och vissa lönegradsuppflyttningar.
Utskottet finner det naturligt, att tullstatens personal förstärkes för att
möta den ansvällning av trafiken, som följer med återgången till fredliga förhållanden.
Kungl. Maj :ts förslag bör bedömas mot bakgrunden av den restriktiva
personalpolitik, som under de gångna krigsåren förts i fråga om tullverket
och vilken medfört en minskning av grundavlöningarna till tullstaten
med 1 750 000 kronor sedan budgetåret 1939/40. De föreslagna förstärkningarna
äro emellertid betydande, och utskottet förutsätter, att generaltullstyrelsen
skall framdeles omsorgsfullt pröva frågan om desamma icke kunna
förslå även för en viss ytterligare ökning av trafiken.
Under framhållande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj ds
förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att företaga de ändringar i den
för tullstaten gällande personalförteckningen som angivits i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1947;
b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ..................... kronor 20 750 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t........ » 2 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ............. » 6 200 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 1 618 000
kronor 28 570 000;
c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare d tullstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
28 570 000 kronor.
29 :o) Tullverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 65—68)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat
för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48, dels ock till Tullverket: Omkostnader för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 3 470 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarade budgetår uppfört med
2 700 000 kronor. De faktiska utgifterna under budgetåret 1945/46 uppgingo
till 2 957 164 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
21
Med hänsyn till den inträdda starka ökningen av trafiken har en väsentlig
höjning av anslaget ansetts ofrånkomlig, ökad medelsanvisning har ansetts
påkallad beträffande samtliga poster i omkostnadsstaten med undantag för
posten till hemliga utgifter.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... kronor 170 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ......... » 750 000
3. Expenser, förslagsvis ............... 8 1 130 000
4. Publikationstryck, förslagsvis ........ » 60 000
5. Hemliga utgifter . .................... » 2 000
6. Övriga utgifter, förslagsvis .......... 8 1 358 000
Summa kronor 3 470 000;
b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 3 470 000 kronor.
30 :o) Tullverket: Utrustning av tullkryssare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, s. 68 och 69), vilket avser radioutrustning åt fyra tullkrvssare,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tullverket: Utrustning av tullkrgssare
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 24 000
kronor.
31 :o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s. 69—
75) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
förordade ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande personalförteckningen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kontrollstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 676 000 kronor.
1 gällande riksstat är kontrollstyrelsens avlöningsanslag uppfört med ett belopp
av 450 000 kronor.
1 överensstämmelse med riksdagens i annat sammanhang meddelade beslut
har överdirektörsbefattningen vid kontrollstyrelsen i Kungl. Maj:ts för
-
ty tslcotttt.
22
Statsutskottets utlåtande nr 7.
slag från och med nästa budgetår uppflyttats till lönegrad B 3. Vidare har beträffande
ordinarieposten föreslagits uppflyttning av en kanslibiträdestjänst i
lönegrad A 7 till kontoristtjänst i lönegrad Eo 9 ävensom uppförande på ordinarie
stat av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning på andra byrån. Anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän har med hänsyn härtill enligt
nuvarande avlöningsbestämmelser beräknats till 155 000 kronor. Regleringen
av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonalen — varigenom
ytterligare 7 kontorsbiträdestjänster i lönegrad A 4 skulle tillkomma
•— medför en ökning av anslagsposten med 15 000 kronor och den allmänna
löneregleringen en ökning med 75 000 kronor.
De under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t uppförda arvodena, som utgå med sammanlagt 6 000 kronor, ha i
fortsättningen ansetts böra beräknas under icke-ordinarieposten.
Vad i övrigt angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
innebär förslaget att en extra ordinarie förste byråinspektör å styrelsens
tredje byrå uppflyttas från 24 till 26 lönegraden samt att anslagsposten uppräknas
med ett belopp, som vid nu gällande avlöningsbestämmelser beräknas
till 38 400 kronor. I denna summa inbegripes medelsbehovet för nyssnämnda
uppflyttning i lönegrad, för inrättande av en befattning som extra ordinarie
kontorist i lönegrad Eo 9 för viss kontrollverksamhet och för anställande även
icke-ordinarie expeditionsvakt. Vidare beräknas beloppet förslå till förstärkning
av arbetskrafterna å straffregisteravdelningen, för bestridande avökade
kostnader å kamrerarkontoret i anledning av källskattens tillkomst samt
för löneklassuppflyttningar. Regleringen av befordringsgången för biträdesoch
amanuenspersonalen medför en minskad belastning av ifrågavarande anslagspost
med 14 000 kronor, och den allmänna löneregleringen en ökning med
i runt tal 134 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har minskats med 15 100 kronor.
Utskottet. Då Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga följande ändringar
i den för kontrollstyrelsen gällande personalförteckningen,
nämligen dels uppflytta befattningen som överdirektör från
lönegrad B 2 till lönegrad B 3, dels uppflytta en förste
byråinspektör i lönegrad Eo 24 till Eo 26, dels ur personalförteckningen
avföra den å övergångsstat uppförda befattningen
som laborator i lönegrad A 24, dels upptaga en ytterligare
befattning som kanslibiträde i lönegrad A 7 samt sju ytterligare
befattningar som kontorsbiträde i lönegrad A 4;
b) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen att
tillämpas tills vidare frän och med budgetåret 1947/48;
Statsutskottets utlåtande nr 7.
23
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ........................... kronor 245 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 394 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 37 000
Summa kronor 676 000;
c) till Kontrollstijrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 676 000 kronor.
32 :o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 36, s. 75), vilket innebär en höjning av anslaget med 2 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 71 000 kronor.
33 :o) Kontrollstyrelsen: Kontroll å tillverkningsavgifter. Kungl. Maj:t har
(punkt 37, s. 75—81) föreslagit riksdagen att till Kontrollstyrelsen; Kontroll
å tillverkningsavgifter för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
410 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat upptaget med 325 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås, att såsom en provisorisk åtgärd i avvaktan på
närmare utredning en arvodesreglering genomföres för brännerikontrollörer
m. fl. tjänstemän vid kontrollen över tillverkningen och beskattningen av
brännvin och maltdrycker. Regleringen innebär en höjning av dagarvodena
för kontrollör med tjänstgöring vid ett bränneri från 15 kronor 50 öre till
16 kronor 50 öre, för kontrollör med tjänstgöring vid flera brännerier från
21 kronor till 22 kronor 25 öre, för tillsyningsman vid brännerimagasin från
16 kronor till 17 kronor samt för kontrollombud vid skattepliktigt bryggeri
och tillsyningsman vid skattefritt bryggeri från 1 krona 35 öre till 1 krona
45 öre. Det för tillsyningsman vid brännerimagasin fastställda minimiarvodet
för månad har ansetts böra höjas från 44 kronor till 47 kronor.
I avbidan på 1945 års lönekommittés förslag om riktlinjer för överförande
till extra ordinarie stat av arvodespersonal ha de biträdande överkontrollörerna
vid läskedrycksbeskattningen tills vidare ansetts böra bibehållas vid
sin arvodesanställning. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att då
detta förslag framlagts fatta beslut i frågan. Om dessa befattningshavare befinnas
böra bibehållas vid sin nuvarande arvodesavlöning jämväl under nästa
budgetår avses dock i samband med den allmänna löneregleringen en uppräk
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 7.
utskotta.
ning ske av arvodena till 9 100 kronor för år. Samma arvodesförhöjning anses
böra tillkomma även de båda biträdande överkontrollörerna för den lokala
kontrollen över varubeskattningen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att expensersättningen till överkontrollör
och biträdande överkontrollör vid kontrollstyrelsens lokala skattekontroll
höjes från 500 kronor till 700 kronor för år och befattningshavare. Det
förutsättes därjämte stå Kungl. Maj:t fritt att ställa till förfogande kontorsmaskiner
av mera kostnadskrävande beskaffenhet, varav oundgängligt behov
visas föreligga.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, har uppräknats med 43 000 kronor, varav 20 000 kronor hänföra sig
till beräknad merkostnad föranledd av ökningen av brännerikampanjens
längd och 23 000 kronor hänföra sig till arvodesregleringen för brännerikontrollörer
m. fl. samt för biträdande överkontrollörer. Den föreslagna höjningen
av expensersättningarna till biträdande överkontrollörer beräknas draga en
merkostnad av 1 600 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås uppräknad
med 1 600 kronor motsvarande höjningen av expensersättningen till
de extra ordinarie överkontrollörerna. Den allmänna löneregleringen medför
en ökning av anslagsposten med 44 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har nedräknats med 2 300 kronor och beträffande
omkostnaderna har räknats med höjning av 300 kronor av anslagsposten
till sjukvård in. in.
Uppbördsposten kontrollkostnadsbidrag m. m. har beräknats till ett med
3 000 kronor förhöjt belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Kontroll å tillverkningsavgifter
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 410 000 kronor.
34 :o) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.
Majds förslag (punkt 38, s. 81 och 82), vilket innebär att anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal i anledning av den allmänna löneregleringen
ökas med 29 000 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg
minskas med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för anslaget för systembolagsrevisionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Statsutskottets utlåtande nr 7.
25
Stat.
Avlöningar.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis ............................ kronor 73 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 4 000
kronor 77 000
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............ kronor 300
2. Reseersättningar, förslagsvis ........... » 22 700
kronor 23 000
Summa kronor 100 000;
b) till Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
35 :o) Mynt- och justerings verket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
39, s. 82—95) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
av departementschefen förordade ändringar i den för mynt- och justeringsverket
gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Mynt- och justeringsverket:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
715 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
507 000 kronor.
Vid beredningen av Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag har resultatet av
en av statens organisationsnämnd verkställd undersökning rörande mynt- och
justeringsverkets organisation i vissa delar beaktats.
I överensstämmelse med riksdagens i annat sammanhang fattade beslut
föreslås, att myntdirektörstjänsten från och med nästa budgetår uppflyttas
till lönegrad B 2.
Vad angår personalen på precisionsjusteringsavdelningen föreslås uppflyttning
av dels förste ingenjören från lönegrad A 26 till A 27, dels en ingenjörsbefattning
från lönegrad A 21 till A 22. dels ock två ingenjörsbefatiningar
från lönegrad Eo 20 till A 21 respektive Eo 21. Ett kontorsbiträde i lönegrad
Eo 4 anses böra uppflyttas till kanslibi träde i Eo 7.
I fråga om personalen på kontrollavdelningen innebär Kungl. Maj:ts förslag
att förste ingenjören uppflyttas från lönegrad A 24 till A 26 och att en
ingenjörstjänst i lönegrad A 21 föres å övergångsstat. Beträffande proberarna
uppflyttas en från lönegrad A 18 till förste proberare i lönegrad A 20, två
uppflyttas från lönegrad Eo 16 till A 18 varjämte tre proberare, som för när
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 7.
varande äro anställda mot arvode, placeras i 16 lönegraden, två som extra
ordinarie och en såsom extra befattningshavare. Två arvodesavlönade ombud
för upp- och inpackning av kontrollgods ha ansetts böra upptagas som
kontorister i lönegraden Eo 9 och därvid placeras i slutlön eklassen. Vaktmästaren
å avdelningen, som för närvarande åtnjuter lön enligt avtal, har
föreslagits inplacerad i lönegrad Eo 7 med beteckningen laboratorievaktmästare.
Enligt förslag av organisationsnämnden ha mynt- och medalj tillverkningen
samt gravöravdelningen och verkstaden ansetts böra sammanföras till en
särskild lillverkningsavdelning. Ledningen för avdelningen skulle handhavas
av en förste ingenjör i lönegrad A 24. I samband härmed föreslås att en ingenjörstjänst
i lönegrad A 18 uppflyttas till A 20 och att en befattning som verkmästare
indrages. De två gravörema, vilka åtnjuta avlöning enligt avtal, ha
ansetts böra uppföras å ordinarie stat i 15 lönegraden.
För att tillgodose myntdirektörens behov av administrativt biträde föreslås
att en befattning som byråsekreterare inrättas i lönegrad A 24. Amanuenstjänsten
å kamrerarkontoret är icke avsedd att bibehållas.
I detta sammanhang har anmälts ett förslag till viss reglering av justerarnas
inkomster. Dessa befattningshavare, vilka förordnas av mynt- och justeringsverket,
uppbära avgifter enligt den s. k. justerartaxan för verkställda
förrättningar. Av inflytande avgifter äga justerarna såsom ersättning för sitt
arbete m. m. behålla dels 15 procent av uppburna belopp såsom täckning
för omkostnader i tjänsten, dels täckning för utbetalt arvode till biträdande
eller vikarierande justerare, dels ock av återstoden hela den del, som icke
överstiger 8 000 kronor för år, hälften av den del, som överstiger 8 000 men
icke 10 000 kronor för år, samt en fjärdedel av den del, som överstiger 10 000
kronor för år. Övriga influtna avgiftsmedel skola inlevereras till mynt- och
justerings verk et.
Efter anmälan i 1944 års statsverksproposition genomfördes en provisorisk
förbättring av justerarnas ersättning av innebörd att de till verket inlevererade
medlen restitueras till justerarna i proportion till deras behållna nettoinkomst.
Sådan restitution tillgodonjutes med 15 procent av nettoinkomsten
i vad densamma uppgår till högst 5 000 kronor samt med 10 procent på återstoden.
Dock får den behållna nettoinkomsten icke härigenom överstiga 10 000
kronor.
Med hänsyn till den allmänna löneregleringen och den i samband därmed
föreslagna uppräkningen av vissa arvoden har det nu ansetts skäligt att förbättra
även ersättningen till justerarna. I avbidan på resultatet av en kommande
utredning rörande dessa befattningshavares avlöningsförhållanden
in. m., har detta ansetts böra ske på det sätt att den tillfälliga restitutionen
av de till verket inlevererade medlen får tillgodonjutas med 25 procent av
nettoinkomsten i vad densamma uppgår till högst 6 000 kronor per år samt
med 15 procent av återstoden, dock så att den behållna nettoinkomsten icke
härigenom bringas att stiga över 12 000 kronor för år. Då de belopp som inlevererats
av justerarna icke torde förslå till denna ökade restitution, förut
-
Statsutskottets utlåtande nr 7.
27
sättas även de justeringsinkomster som uppbäras inom mynt- och justeringsverket
få användas för arvodesförbättringen.
Vad angår medelsanvisningen ha de nu berörda personalförändringarna
vid mynt- och justeringsverket föranlett att anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän i Kungl. Maj:ts förslag ökats med ett nettobelopp av
46 400 kronor. Vidare medföra regleringen av befordringsgången för biträdes-
och amanuenspersonalen — varigenom en ny befattning såsom kontorsbiträde
i lönegrad A 4 skulle tillkomma — och den allmänna löneregleringen
uppräkning med 3 100 kronor respektive 66 500 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, har med hänsyn till belastningen ansetts böra höjas med 4 400 kronor.
Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
erfordras vid bifall till förenämnda förslag till lönegradsplaceringar en
höjning med ett nettobelopp av 36 600 kronor. Regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonalen medför emellertid en minskning
med 3 000 kronor och den allmänna löneregleringen en ökning med
41 700 kronor.
För rörligt tillägg har räknats med en minskning av 6 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare har
ansetts böra uppräknas med 30 000 kronor, och uppbördsposten ombudsarvoden
har upptagits med avrundat 12 000 kronor mot 300 kronor under innevarande
budgetår.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag och
hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj d att vidtaga i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 3 januari 1947 angivna ändringar
i den för mynt- och justeringsverket gällande personalförteckningen;
b)
godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 218 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar be
stämda
av Kungl. Majd, förslagsvis.. » 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal,
förslagsvis .................... » 155 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 20 000
5. Avlöningar till verkmästare, förmän och
arbetare, förslagsvis .............. » 295 000
Summa kronor 727 000
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Särskilda uppbörd smedel.
Ombudsarvoden ........................ kronor 12 000
Nettoutgift kronor 715 000;
c) till Mynt- och justeringsverket.- Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 715 000 kronor.
36 :o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 40, s. 95 och 96), vilket innebär en sänkning av anslaget
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
83 000 kronor.
37 :o) Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner.
Kungl. Maj:t har (punkt 41, s. 96—98) föreslagit riksdagen att till Mynt- och
justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 108 000 kronor.
År 1946 var myntningen 6,3 gånger så stor beträffande värde och 2,8 gånger
så stor beträffande antal som under 10-årsperioden 1928—1937. Den stora
ökningen av myntproduktionen har kunnat åstadkommas förutom genom rationalisering
av myntningsoperationerna bland annat genom övei''tidsarbete
och skiftarbete.
Kungl. Maj ds förslag innebär anvisande av medel för anskaffande av dels
en ny högfreltvensugn för en kostnad av 58 000 kronor, dels ock en myntpress
för omkring 50 000 kronor. Tillgång till en ny ugn beräknas medföra
att skiftarbete och övertidsarbete skulle kunna undvikas. Myntpressen är
avsedd att ersätta en äldre, i det närmaste försliten press.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,
att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning
av vissa maskiner för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av 108 000 kronor.
38 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens
fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkterna 42—44, s. 98 och 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag
av 85 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 7.
29
b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag
av 15 000 kronor;
c) till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond ett anslag
av 60 000 kronor.
39 :o) Stämpelomkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
47, s. 100), vilket innebär en höjning av anslaget med 55 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kronor.
40:o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Maj:t har (punkt 48, s. 100—
102) föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 6 700 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 5,8 miljoner
kronor. Vid anvisande av nämnda anslag förutsatte fjolårets riksdag, att frågan
om ersättningar till taxeringsnämndsordförande, kronoombud och taxeringskonsulenter
bleve föremål för Kungl. Maj ds övervägande. Vid bestämmande
av utbetalningen av berörda ersättningar vid 1946 års taxering har
Kungl. Majd utgått från i viss mån ändrade grunder för beräknandet av ersättningarna
i länen. I jämförelse med de belopp, som för ändamålet ställdes
till förfogande vid 1945 års taxering, föreligger en höjning för år 1946 med i
runt tal 560 000 kronor, däri inbegripet viss ökning av ersättningarna till
följd av taxeringsmaterialets tillväxt. Anslaget för innevarande budgetår, som
beräknats med ledning av de vid 1945 års taxering tillämpade grunderna för
ersättningarna, beräknas därför komma att överskridas.
För nästa budgetår har dessutom räknats med ökat medelsbehov, uppskattningsvis
200 000 kronor, på grund av viss ytterligare ökning av taxeringsmaterialet.
En stegring förväntas även beträffande övriga kostnader under
anslaget, däri inbegripet kostnader för blankettryck o. dyl. Ett belopp av
150 000 kronor har överslagsvis beräknats vara erforderligt härför.
Från anslaget förutsättes liksom för innevarande budgetår få bestridas
kostnader för utbildningskurser för taxeringstjänstemän.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för årlig taxering för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 6 700 000 kronor.
41 :o) Vissa kostnader för uppbördsväscndet. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 49, s. 102) och under erinran, att riksdagen å tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår anvisat samma belopp, hemställer utskottet,
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet.
att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsväsendet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
300 000 kronor.
42 :o) Ersättning till postverket in. fl. för bestyret med skatteuppbörden.
Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 102 och 103) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.
Motsvarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört under
sjätte huvudtiteln med 1 600 000 kronor. Med hänsyn till att kostnaderna
för uppbördsväsendet i övrigt huvudsakligen redovisas under sjunde huvudtiteln
har det ansetts lämpligt, att jämväl förevarande anslag i fortsättningen
redovisas under sistnämnda huvudtitel.
Den av riksdagen beslutade omläggningen av uppbördsförfarandet från
och med den 1 januari 1947 kommer, såsom förutsett, att ställa väsentligt
ökade krav å medelsbehovet under förevarande anslag. Kostnaderna för
nästa budgetår ha uppskattats till omkring 7 miljoner kronor enligt följande
uppställning.
Kronor
Distribution av 5300 000 st. debetsedlar å 4 öre................. 212 000
17 000 000 st. skatteinbetalningar » 29 5 » ................. 5 015 000
500 000 » » » 13-5 » ................. 67 500
7 500 000 » > »10 » 750 000
1000 000 » mellaninbetalningar »75 » 750 000
Ersättning för postverkets bestyr med uppgörande av restlängder.. 150 000
Summa kronor 6 994 500.
Den del av kostnaderna, som kommer att belöpa å magistratsstäderna,
uppskattas till omkring 2 miljoner kronor, och då ersättningen från städerna
bör tillgodoföras förevarande anslag, har nettoutgiften beräknats till i runt
tal 5 miljoner kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:.ts förslag, får hemställa,
att riksdagen må till Ersättning till postverket .m. fl. för
bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.
43:o) Särskild ersättning till indrivningsförrättare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 51, s. 104), vilket innebär en minskning av anslaget med
180 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskild ersättning till indrivningsförrättare
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
31
44 :o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning
i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 52 och 53, s. 104), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande stat
om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;
b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 12 000
kronor.
Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.
45 :o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj:t har (punkt
54, s. 105) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för mistad
lolag för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
5 000 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Tjällgrcn m. fl. (I: 183) och den andra inom andra kammaren
av herr Rubbestad m. fl. (II: 285), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av lämpligaste sättet för
att en snar avveckling må kunna ske av de till vissa städer utgående tolagsersättningama.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionsförslaget, får utskottet
hänvisa till motionen II: 285.
Tolagsersättningen står i visst förhållande till tullinkomsterna. Under budgetåren
närmast före kriget uppgick den årliga belastningen av förevarande
anslag till omkring 8 miljoner kronor. Under krigsåren nedgingo ersättningsbeloppen;
de utgjorde under budgetåren 1942/43—1945/46 i genomsnitt omkring
4,7 miljoner kronor. För nästa budgetår ha utgifterna i anslutning till
ökning av varuinförseln beräknats, stiga.
De förhållanden, vilka förelegat vid tolagens införande och därefter vid
deras utbytande mot tolagsersättning, ha numera väsentligen förändrats. Under
sådana omständigheter anser utskottet skäl tala för att en undersökning
verkställes i syfte att ådagalägga om och i vad mån ett bibehållande av tolagsersättningen
är motiverat. I anledning av motionerna I: 183 och 11:285
vill utskottet alltså tillstyrka, att framställning göres hos Kungl. Maj:t om
utredning i ämnet. Vid denna utredning bör frågan prövas i hela dess vidd
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande nr 7.
och utredningen bör alltså omfatta alla med tolagsersättningen sammanhängande
förhållanden.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet
icke givit anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Ersättning till
städerna för mistad tolag för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 000 kronor,
b) i anledning av motionerna I: 183 och II: 285 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta
om utredning av frågan, huruvida och i vad mån en avveckling
av tolagsersättningen må kunna äga rum, samt för riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.
46:o) Städers friheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s.
105), vilket innebär en sänkning av anslaget med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Städers friheter för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.
47 :o) Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting, för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag för nedlagda
utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 56—58, s. 105 och 106), vilka innebära
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
ett anslag av 3 100 000 kronor;
b) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett
förslagsanslag av 9 000 kronor;
c) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
48 :o) Bidrag till skattetyngda kommuner. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s.
106 och 107) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till skattetyngda kommuner
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att under nämnda budgetår av anslaget
använda ett belopp av högst 500 000 kronor för beredande av understöd åt
synnerligt skattetyngda kommuner med avvikelse från de i förordningen den
16 december 1927 (nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt understöd.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
33
För ifrågavarande ändamål anvisades för ettvart av budgetåren 1944/45,
1945/46 och 1946/47 16 miljoner kronor.
Såväl antalet understödda samhällen som bidragens sammanlagda belopp
ha under de senare åren successivt minskats, vilket förhållande framgår av
följande sammanställning för åren 1943—1946.
Antal Bidrag
samhällen kronor
1943 ........ 1 050 19 183 172
1944 ........ 788 15 517 489
1945 ........ 582 14 816 800
1946 ........ 419 13 875 298
Den starka nedgången av antalet kommuner, som söka skatteutjämningsbidrag,
torde främst sammanhänga med den stegring av skatteunderlaget,
vilken alltjämt beräknas fortgå. Att minskning av bidragsbeloppen icke inträffat
i motsvarande omfattning torde få tillskrivas det förhållandet, att behovet
av utjämningsbidrag inom norrlandslänen stegrats.
Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats med stöd av uppgifter,
som inkommit från flertalet av de kommuner, som erhållit bidrag år 1946.
Det förutsättes att liksom under innevarande budgetår Kungl. Maj:t må
besluta om bidrag av förevarande anslag till landskommunernas förbund för
visst biträde i samband med granskningen av ansökningar om skatteutjämningsbidrag.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren av
herr Hage m. fl. (I: 81) och den andra inom andra kammaren av herr
Gavclin m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, att riksdagen måtte -— utöver vad
som föreslagits i statsverkspropositionen — anslå ett reservationsanslag av
3 miljoner kronor eller det mindre belopp, som kan anses behövligt, för att
efter de riktlinjer, som i motionen antytts, eller på annat sätt åstadkomma en
provisorisk skatteutjämning i första hand till fördel för de hårdast skattetyngda
kommunerna i landet,
dels ock två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren
av herrar Velander och Ragnar Bergh (I: 184) och den andra inom andra
kammaren av herr Stattin m. fl. (11:272), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville till förnyad
utredning upptaga frågan om den allmänna utjämningen av det kommunala
skattetrycket, varvid de i motionen framförda synpunkterna borde beaktas,
samt förelägga 1948 års riksdag förslag i ämnet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 81 och I: 184.
Till en början må erinras om det välkända förhållandet, att bidrag av
statsmedel, som under bevarande av den kommunala självstyrelsen utges till
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 7. 3
\
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande nr 7.
skattetyngda kommuner, måste avpassas efter sådana grunder, att missbruk
av bidragsrätten såvitt möjligt undvikes. Av denna anledning kan, såsom
framhållits vid 1943, 1944 och 1946 års riksdagar i samband med behandlingen
av motioner om ökad skattelättnad för de hårdast skattetyngda kommunerna,
icke det verkliga skattetrycket i kommunerna läggas till grund för
fördelningen av skatteutjämningsmedlen. Det är i stället ett beräknat skattetryck,
som blir avgörande för fördelningen, och detta beräknade skattetryck
fastställes efter granskning av kommunernas inkomst- och utgiftsstater jämte
sammandrag av deras räkenskaper för det år understöden avse. Av motionerna
I: 81 och II: 145 framgår, att motionärerna icke avse att göra invändning
mot denna grundsats.
Av samma anledning bestämmes understödet i allmänhet på sådant sätt,
att om kommunen beslutar en ökning av utgifterna, denna ökning icke helt
täckes med statsmedel utan endast till viss del, högst hälften. Utöver vad
som kan utgå efter denna allmänna regel kan dock ett extra bidrag ifrågakomma.
Sådana extra bidrag ha utnyttjats för att i vissa fall, då en tillämpning
av de allmänna grunderna för skatteutjämningen ej skulle förslå därtill,
bringa det beräknade skattetrycket under en viss högsta nivå. Denna
nivå har numera pressats ned till 15 kronor per skattekrona, som alltså är
det högsta beräknade skattetryck, som för närvarande förekommer.
I motionerna ha nämnts åtskilliga kommuner, i vilka det verkliga skattetrycket
är avsevärt högre. Utskottet har tagit närmare del av handlingarna
beträffande sju av dessa kommuner. Att utdebiteringen i dem varit högre än
det beräknade skattetrycket visar sig ha berott på sådana omständigheter
som att utgifter för byggnadsföretag i för hög utsträckning bestritts direkt
av skattemedel, att kommunen anvisat medel till en kassaförlagsfond, att
tingshuskostnader, vilka ej äro kommunalutskylder i egentlig mening och
därför ej omfattas av skatteutjämningen, medräknats i kommunens stat, att
inkomster beräknats till för låga belopp etc.
Det mycket höga skattetryck, som förekommer i åtskilliga kommuner, är
enligt utskottets mening en mycket allvarlig företeelse. Den utsträckning, i
vilken den extra skatteutjämningen för närvarande beviljas, har emellertid
till resultat, att merutgifter, som beslutas i vissa kommuner, komma att helt
bestridas av statsmedel, vilket icke utgör någon sporre för den kommunala
sparsamheten. En ytterligare utvidgning av ramen för de extra skatteutjämningsbidragen
genom deras utnyttjande för nedbringande av det beräknade
skattetrycket till 14 kronor kan beräknas under nästa år draga en merkostnad
av 1 850 000 kronor. Erfarenheterna från den tid, under vilken det beräknade
skattetrycket hållits vid högst 15 kronor, giva knappast vid handen
att de hårdast skattetyngda kommunerna söka anpassa skattetrycket efter
den lägsta nivå, som statsunderstödet möjliggör. Då en ytterligare ökning av
understödet är ägnad att ingiva betänkligheter med hänsyn till återverkningarna
på kommunernas finanspolitik har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka
det i ovannämnda motioner framlagda förslaget.
I motionerna I: 184 och IT: 272 har framhållits att med anledning av vissa
Statsutskottets utlåtande nr 7.
35
under senare år fattade beslut behov föreligger av en omprövning av kommunalskatteberedningens
förslag till ändrade grunder beträffande den kommunala
skatteutjämningen. Då detta behov torde tillgodoses genom Kungl.
Maj ds försorg utan framställning i ämnet från riksdagens sida, kan utskottet
icke tillstyrka den begäran om förnyad utredning, som föreslås i motionerna.
Då det vidare kan förutsättas, att beredningens förslag i ämnet skall
föreläggas riksdagen så snart dess omfattande natur — det har bl. a. sammanhang
med frågorna om socialvårdens ordnande och ändrad kommunindelning
— det medger, torde nämnda motioner ej heller i övrigt böra föranleda
åtgärd från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 81 och II: 145 till Bidrag till skattetgngda kommuner
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 000 kronor.
2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga Kungl.
Maj:t att under budgetåret 1947/48 av anslaget använda ett
belopp av högst 500 000 kronor för beredande av understöd
åt synnerligt skattetyngda kommuner med avvikelse från de
i förordningen den 16 december 1927 (nr 462) stadgade grunderna
beträffande dylikt understöd.
B. att motionerna I: 184 och II: 272 ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Diverse.
49: o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 60 och 61, s. 108)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 702 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens
delfond 114 000 kronor.
50:o) Statens intressekontor. Kungl. Maj:t har (punkt 62, s. 108 och 109)
föreslagit riksdagen att till Statens intressekontor för budgetåret 1947/48 anvisa
ett anslag av 773 000 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med 574 000
kronor.
Den av riksdagen beslutade uppbördsreformen medför att intressekontorets
hittills viktigaste uppgift, förmedlingen av skatteinbetalningar, kommer
att försvinna. Kungl. Maj :t har emellertid medgivit, att intressekontorets verksamhet
får bibehållas för förmedling av andra uppdrag än skatteinbetalning.
Därvid har förutsatts, att avgifterna för av kontoret ombesörjda uppdrag i
fortsättningen skulle så bestämmas, att statens självkostnader för verksamheten
— bortsett från kostnaderna för dittills gällande frankeringsfrihet för
försändelse till och från intressekontoret — bliva täckta. För nästa budgetår
erfordras emellertid anslag till täckande av kostnaderna för verksamheten
under år 1945, av generalpoststyrelsen beräknade till 773 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens intressekontor för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 773 000 kronor .
51 :o) Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 63, s. 110) och under erinran att anslaget för innevarande
budgetår är anvisat med 144 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kronor.
52: o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. Bidrag till vissa
internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 64
och 65, s. 110), som innebära oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 såsom förslagsananslag
anvisa
a) till Staten åliggande kommunala och andra utskylder
1 000 kronor;
b) till Bidrag till vissa internationella byråer 8 000 kronor.
53:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. 1944 års nykterhetskommitté.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 66 och 67,
s. 111) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 såsom reservationsanslag
anvisa
a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
500 000 kronor,
b) till 1944 års nykterhetskommitté 75 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
37
54:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 68, s. 111),
vilket innebär, att anslaget upptages med oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
55 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten
16: Riksräkenskapsverket: Avlöningar;
punkten 17: Riksräkenskapsverket: Omkostnader;
punkten 18: Riksräkenskapsverket: Förstärkning av riksräkenskapsverkets
administration m. m.;
punkten 30: Statens avtalsnämnder;
punkten 45: Avsättning till sparbanksinspektionens fond;
punkten 46: Tillsyn över sparbankernas förvaltning; samt
punkten 69: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 14 mars 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström,
Gränebo, Larsson, Andrén, Gustaf Karlsson, Berling, Carl Sundberg, Albertsson,
Näsström, Rosenberg och Gustav Emil Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson
i Grönvik, Ward, Malmborg i Skövde, Falla, Rubbestad, Wallentheim,
Staxäng, Åkerström, Petterson i Degerfors och Jansson i Kalix.
38
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Reservation
vid punkten 48:o) (Bidrag till skattetyngda kommuner) av herrar Näsström,
XVallentheim, Åkerström och Jansson i Kalix, vilka ansett,
dels att det stycke på s. 34 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Det mycket» och slutar med orden »framlagda förslaget» bort hava följande
lydelse:
»Det synnerligen höga skattetryck, som förekommer i åtskilliga kommuner,
är enligt utskottets mening en mycket allvarlig företeelse. Det är av denna
anledning angeläget, att förslag till ändrade grunder för den kommunala
skatteutjämningen utan onödigt uppskov förelägges riksdagen. I avbidan därpå
torde, såsom framhållits i förenämnda motioner, i nuvarande läge en provisorisk
åtgärd, som föranleder viss lättnad, böra övervägas. Motionärerna
synas ha anvisat en utväg, som väl låter sig inpassa i gällande grunder för
skatteutjämningen, då de föreslå, att skatteutjämningsbidrag skall lämnas i
sådan omfattning, att det högsta beräknade skattetrycket nedbringas från 15
till 14 kronor per skattekrona. Detta förslag kan med hänsyn till utgiftsändamålet
ej anses innebära någon mera väsentlig belastning för statsverket.
Det av Kungl. Maj :t äskade anslaget bör uppräknas med den beräknade kostnaden
för denna jämkning eller med 1 850 000 kronor till 11 850 000 kronor»;
dels ock att nedannämnda moment av utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»A. att riksdagen må
1) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
I: 81 och II: 145 till Bidrag till skattetyngda kommuner för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 11 850 000
kronor».
477462. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/48 und s. 1 i texten