Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar.
1947-04-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 71.
1
Nr 71.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar.
(4:e avd.)
l:o) Halmstad—Bolmens järnväg. I propositionen nr 178 har Kungl. Maj:t
(s. 2—10 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 7 mars 1947) föreslagit riksdagen dels besluta, att Halmstad—
Bolmens järnväg må på i statsrådsprotokollet närmare angivna villkor förvärvas
av staten och införlivas med statens järnvägar, dels ock till Förvärv
av Halmstad—Bolmens järnväg under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har underställt Kungl. Maj:ts prövning ett under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande med Halmstad—Bolmens jämvägsaktiebolag
ingånget avtal angående förvärv av bolagets järnväg m. m. Avtalet
har såsom bilaga fogats vid propositionen.
Halmstad—Bolmens järnväg bildar en utlöpare västerut av det med speciell
spårvidd, 1,067 m, utrustade s. k. blekingenätet, vars linjer i övrigt, uppdelade
på 5 förvaltningsenheter, under åren 1941—43 successivt övergått i statens
ägo.
Ifrågavarande järnvägs rullande materiel bestod vid 1945 års slut av
ånglok ....................................................... 4 st.
lokomotor .................................................... 1 *
rälsbussar .................................................... 3 »
personvagnar, 2-axliga ......................................... 6 »
» ,4 » ......................................... 3 »
resgodsvagnar ................................................. 3 »
godsvagnar, slutna.............................. 19 x
» , öppna ............................................83 »
Järnvägsbolaget bedriver i anslutning till jämvägsrörelsen inom järnvägens
trafikområde en förhållandevis omfattande i överlåtelsen ingående billinjetrafik
för person- och godsbefordran samt jämväl viss beställningstrafik.
Enligt föreliggande uppgifter utgör den koncessionerade linjelängden 1G0
km, varav 133 km för närvarande trafikeras. Vagnparken utgöres av 5 (person-)
bussar, 1 kombinerad buss med lastflak, 3 lastbilar och 4 släpvagnar,
med ett av bolaget beräknat sammanlagt bruksvärde av 207 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels besluta, att Halmstad—Bolmens järnväg må på avtalade villkor förvärvas
av staten och införlivas med statens järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1947,
dels till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret 1947/48 under
rubrik Förvärv av Halmstad—Bolmens järnväg anvisa ett investeringsanslag
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 0 samt. Nr 71—73.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 71.
Utskottet.
av 325 000 kronor. Styrelsen har därvid bl. a. anfört, att styrelsen efter ett
noggrant övervägande av bl. a. sådana omständigheter som det skick, vari
anläggningarna hållits, utrustningen med rullande materiel, förekomsten av
bilrörelse samt frånvaron av låneskulder, kommit till den uppfattningen, att
köpeskillingen vore skälig och de avtalade ekonomiska villkoren från statlig
synpunkt väl försvarliga. Mot avtalsbestämmelserna i övrigt hade styrelsen
heller icke funnit anledning till erinran.
Departementschefen har i huvudsak anfört följande.
Enligt det föreliggande, med Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag träffade
avtalet överlåter bolaget för en köpeskilling av 325 000 kronor sin järnväg
till staten med tillträde den 1 juli 1947. överlåtelsen omfattar jämväl den
av bolaget bedrivna biltrafikrörelsen samt bolagets övriga fastigheter och anläggningar
— i den mån desamma icke i avtalet särskilt undantagits — ävensom
till den överlåtna egendomen hörande inventarier och rättigheter.
Av den av järnvägsstyrelsen lämnade ekonomiska redogörelsen framgår att
trafikföretaget — frånsett en tillfällig, av krisförhållandena betingad förbättring
under de senaste åren — icke är ekonomiskt bärigt såsom självständigt
företag och att det under normala tider måste anses sakna egentligt affärsvärde.
Ett införlivande av järnvägen med statsbanenätet torde medföra vissa
möjligheter att genom rationaliseringsvinster av olika slag förbättra järnvägens
ekonomiska resultat. Då företaget icke belastas av någon låneskuld och
de i överlåtelsen ingående tillgångarna torde äga ett icke obetydligt egenvärde,
har jag i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de avtalade villkoren för staten
godtagbara. Jag tillstyrker alltså, att järnvägen införlivas med statsbanenätet.
För genomförande av förvärvet erfordras i första hand anvisande av ett
investeringsanslag av 325 000 kronor, motsvarande köpeskillingen för förvärvet.
Avtalets bestämmelser rörande övertagande av personal och pensionsförpliktelser
äro utformade i enlighet med i tidigare liknande fall tillämpad
praxis. Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande
av avtalet. Härom erfordras alltså icke något särskilt beslut av riksdagen.
Då bland den personal som skall övertagas icke finnes någon, som är
avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, tarvas ej heller beslut av riksdagen
om antalet befattningar.
I förevarande proposition har Kungl. Maj:t framlagt förslag om förvärv av
följande i enskild ägo varande järnvägar, nämligen Halmstad—Bolmen, Böda
—Ottenby, Visby—Burgsvik och Visby—Lärbro, Slite—Roma och Hablingbo
-—Klintehamn—Roma. Samtliga förvärv ingå såsom ett led i det av statsmakterna
år 1939 beslutade allmänna järnvägsförstatligandet. Utskottet tillstyrker
att förvärven genomföras och har icke funnit något vara att erinra mot de
för förvärven avtalade villkoren.
I fråga om järnvägen Visby—Burgsvik och Visby—Lärbro har ett direkt
köp av järnvägsegendomen icke varit möjligt att genomföra, utan har avtalats
om förvärv av aktiemajoriteten i det aktiebolag — Gotlands järnvägsaktiebolag
— som äger och driver järnvägen. Avsikten är, att järnvägen tills
vidare skall drivas i bolagsform och att med beslut om järnvägens införlivande
med statens järnvägar skall anstå i avvaktan på slutförande av pågående
utredning beträffande sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och fastlandet.
Utskottet har intet att erinra häremot och får jämväl tillstyrka, att Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 71.
3
Maj:t bemyndigas bestämma om tidpunkten för anslutningen och om bolagets
eventuella likvidation. Icke heller har utskottet något att erinra mot
att järnvägarna Slite—Roma och Hablingbo—Klintehamn—Roma i avbidan
på beslut om införlivande av järnvägen Visby—Burgsvik och Visby—Lärbro
i drift- och förvaltningshänseende samordnas med sistnämnda järnväg. I
detta sammanhang vill emellertid utskottet giva uttryck åt sin uppfattning
att med en likvidation av Gotlands jämvägsaktiebolag och ett införlivande
av ifrågavarande järnvägar på Gotland med statens järnvägar icke bör anstå
längre än som kan anses oundgängligen erforderligt.
Förvärven av Böda—Ottenby samt Slite—Roma och Hablingbo—Klintehamn—Roma
järnvägar erfordra —- då vederlag avses skola utgå i form av
befrielse från återstoden av järnvägarna åvilande låneskuld till staten —
icke någon medelsanvisning å kapitalbudgeten. För genomförande av förvärvet
av Halmstad—Bolmens järnväg och aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag
åter erfordras anvisande av 325 000 respektive 981 500 kronor. Utskottet
tillstyrker anvisande av dessa medel. Likaså tillstyrker utskottet anvisande
av 900 000 kronor för inlösande av Gotlands järnvägsaktiebolag åvilande reversskuld
samt för fortsatta investeringar i samband med motorisering av
driften av den av bolaget drivna järnvägen.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat i fråga om här avsedda
förvärv eller om förvärv av vissa aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Under förevarande punkt får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att Halmstad—Bolmens järnväg må på avtalade
villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar,
b) till Förvärv av Halmstad—Bolmens järnväg för budgetåret
1947/48 under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor.
2:o) Ölands järnväg. Kungl. Maj:t har (s. 10—17) föreslagit riksdagen besluta,
att Ölands järnväg må på i statsrådsprotokollet närmare angivna villkor
förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar.
Nu ifrågavarande järnvägssystem har tillkommit genom sammanslagning av
två mindre järnvägar, båda med en spårvidd av 0,S91 meter. Den rullande
materielen utgjordes vid 1946 års slut av
ånglok ...................................................... 9 st
lokomotorer
................................................. 3 »
motorvagn, 2-axlig............................................ 1 »
rälsbussar, 4-axliga............................................ 5 »
personvagnar, 2-axliga
» , 4-axliga
post- och resgodsvagnar
godsvagnar, slutna .............................................29 »
» , öppna .......................................... 249 »
4
Statsutskottets utlåtande nr 71.
Tillkomsten av förevarande järnvägar har möjliggjorts genom insats av
relativt stora belopp statsmedel i form av statslån. Som den skuldbörda
järnvägsbolagen sålunda ådragit sig kommit att vida överstiga deras ekonomiska
bärkraft, har en sanering av bolagens ekonomi blivit nödvändig och
genomförts vid 1927 års riksdag, i det att en bolagens skuld för lån ur järnvägslånefonden,
vilken skuld stigit till nära 3 000 000 kronor, nedskrivits till
800 000 kronor. Av skulden kvarstod vid utgången av år 1946 ca 733 700
kronor.
Även Ölands järnvägsaktiebolag bedriver en förhållandevis stor biltrafikrörelse,
omfattande såväl person- och godsbefordran som beställningstrafik.
Bilrörelsen ingår enligt avtalet i överlåtelsen. Enligt föreliggande uppgifter
utgör den koncessionerade linjelängden 272 km, varav 259 km för närvarande
trafikeras. Vagnparken omfattar 9 omnibusar, 7 lastbilar och 2 godssläpvagnar
med en sammanlagd anskaffningskostnad av 308 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
besluta, att Ölands järnväg må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas
med statens järnvägar. Styrelsen har funnit de avtalade ekonomiska
villkoren —- vilka i stort sett innebure, att staten erhölle järnvägen och bilrörelsen
i kvittning mot statslånet samt ett bidrag på 50 000 kronor till ett
under uppförande varande motorvagnstall i Borgholm — vara från statens
synpunkt väl försvarliga. Beträffande anslagsbehovet för statsförvärvets genomförande
har styrelsen till en början uttalat, att den bolaget påvilande låneskulden
till staten i samband med överlåtelsen av järnvägen borde överföras
från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond, medan intill överlåtelsedagen
upplupen ränta torde få av järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret.
Styrelsen förutsatte, att — i likhet med vad tidigare varit fallet
vid förvärv av enskilda järnvägar —- överförandet icke skulie beröra riksstaten
samt att räntelikviden skulle föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt
»Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda
järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning av
statsmakternas beslut vid 1940 års lagtima riksdag. Om, såsom styrelsen ville
föreslå, jämväl förenämnda bidrag till viss byggnad finge påföras sagda inköpskonto,
krävdes för här förevarande järnvägsförvärv icke någon anvisning
av investeringsanslag.
I och med förvärvet av de enskilda järnvägar, som hade Kalmar till sin
huvudstation, har staten blivit ägare av aktiemajoriteten i Kalmar verkstadsaktiebolag.
Den detta bolag tillhöriga järnvägsverkstaden är enligt gällande
bolagsordning avsedd »för sådan tillverkning, som för järnvägars drift, underhåll
och komplettering erfordras jämte annan därmed jämförlig rörelse».
Det har vid det tidigare aktieförvärvet förutsatts, att staten framdeles skulle
ytterligare öka sitt aktieinnehav i nämnda bolag. Med statsförvärvet av
Ölands järnväg skulle även följa äganderätten till 40 aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag.
Järnvägsstyrelsen har hemställt om bemyndigande att förvärva
ytterligare ett antal aktier i bolaget samt att för affärstransaktionens
genomförande taga i anspråk erforderligt belopp av statens järnvägars dis
-
Statsutskottets utlåtande nr 71.
5
positionsanslag. Kostnaderna för ifrågavarande förvärv beräknas till lägst
17 250 kronor och högst 54 750 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Enligt det föreliggande med Ölands järnvägsaktiebolag träffade avtalet
överlåter bolaget sin järnväg till staten med tillträde den 1 juli 1947, mot
det att bolaget befrias från betalningsskyldigheten för återstoden av sin låneskuld
till staten, för närvarande uppgående till ca 733 700 kronor, jämte å
tillträdesdagen upplupen ränta. Överlåtelsen omfattar jämväl den av bolaget
bedrivna biltrafikrörelsen samt — med vissa undantag — bolagets övriga
fastigheter och anläggningar, ävensom till den överlåtna egendomen hörande
inventarier och rättigheter samt slutligen 40 aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag
och 47 andelar i Ölands motortrafikförening u. p. a.^
Av den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen framgår, att järnvägen
är tämligen trafiksvag men att den ändock tillsammans med biltrafikrörelsen
under senare år lämnat sådant resultat, att bolaget kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet
gentemot riksgäldskontoret, samtidigt som betydande belopp
investerats i ny rullande materiel och anläggningar för bilrörelsen. Vid
övervägande av dessa omständigheter har jag i likhet med järnvägsstyrelsen
funnit de avtalade villkoren för staten godtagbara. Jag tillstyrker alltså, att
järnvägen införlivas med statsbanenätet.
Då någon kontant köpeskilling icke skall utgå, erfordras icke någon kapitalanvisning
för förvärvets genomförande. Mot de av järnvägsstyrelsen föreslagna
bokföringsåtgärderna har jag icke funnit något att invända.
Ej heller de övriga avtalsbestämmelserna ha givit mig anledning till erinran.
Då bland den personal som skall övertagas icke finnes någon, som
är avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, erfordras icke något beslut
av riksdagen om antalet befattningar.
Jag förordar slutligen att, under förutsättning att riksdagen icke framställer
erinran däremot, bemyndigande lämnas järnvägsstyrelsen att med anlitande
av statens järnvägars dispositionsanslag förvärva vissa ytterligare aktieposter
i Kalmar verkstadsaktiebolag i enlighet med styrelsens därom i skrivelse den
10 februari 1947 gjorda hemställan.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt l:o) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må besluta, att Ölands järnväg må på avtalade
villkor förvärvas av staten och införlivas med statens
järnvägar.
3:o) Gotlands järnväg. Kungl. Maj:t har (s. 17—29) föreslagit riksdagen
dels besluta att aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag må på överenskomna,
i statsrådsprotokollet närmare berörda villkor förvärvas av staten, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, efter det sagda aktieförvärv ägt rum, bestämma om
tidpunkten för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande anslutningen
till statens järnvägar av bolagets järnväg samt bolagets eventuella likvidation
ävensom att i enlighet med vad departementschefen förordat under den
tid, bolaget kan komma att bestå, bereda detsamma de lån, som kunna befinnas
erforderliga för inlösen av en bolaget åvilande reversskuld å 500 000
kronor samt för fortsatta investeringar i samband med driftens motorise
-
UtskotUl.
6
Statsutskottets utlåtande nr 71.
ring in. m., dels ock å riksstaten för budgetåret 1947/48 å kapitalbudgeten
under rubrik statens affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa följande
två investeringsanslag, nämligen till Förvärv av aktier i Gotlands järnvägsaktiebolag
981 500 kronor och till Lån till Gotlands järnvägsaktiebolag
900 000 kronor.
Gotlands järnvägsaktiebolags järnväg har en banlängd av 116,5 km och är
geografiskt uppdelad på en linje från Visby söderut till Burgsvik, om 79 km,
en norrut till Lärbro, om 35,5 km, samt ett förbindelsespår mellan huvudstationen
och hamnen i Visby, om 2 km. Till den sålunda bildade, i stort sett
nordsydliga längdbanan ansluta de båda övriga järnvägsförvaltningarnas linjer,
Hablingbo—Klintehamn—Roma och Slite—Roma, med det ungefär mitt
på ön belägna Roma såsom gemensam föreningsstation.
Spårvidden är — liksom för övriga gotländska järnvägar — 0,891 m. Järnvägens
rullande materiel utgjordes vid utgången av år 1946 av
ånglok ...................................................... 11 st.
rälsbussar, 4-axliga ........................................... 4 »
släpvagnar till d:o ............................................ 4 »
person- och postvagnar, 2-axliga .............................. 7 »
» » » , 4-axliga .............................. 11 »
resgodsvagnar ................................................ 6 »
godsvagnar, slutna .......................................... 41 >
» , öppna .......................................... 228 »
Dessutom disponerar bolaget över 16 sockerfabriken i Roma tillhöriga cisternvagnar
för transport av socker och spannmål.
Järnvägsstyrelsen har framhållit, att styrelsen närmast varit inställd på ett
statsförvärv i vanlig ordning av den bolaget tillhöriga järnvägen samt bolagets
övriga egendom. Vid upptagandet av de egentliga affärsförhandlingarna
hade emellertid representanter för aktieägarna förklarat, att man från säljaresidan
önskade metoden med aktieförvärv, varmed bl. a. skulle vinnas att för
säljarens del hela transaktionen vore avslutad i och med aktiernas överlåtelse.
Såvitt styrelsen kunnat finna, vore ej heller att mot denna fördel för
säljaren ställa några praktiska olägenheter för köparen eller i alla händelser
några sådana av nämnvärd betydelse.
I överlåtelsen ingår av bolaget i anslutning till järn vägsrör elsen bedriven,
tämligen omfattande biltrafikrörelse för person- och godsbefordran samt jämväl
beställningstrafik. Enligt föreliggande uppgifter uppgår den koncessionerade
linjelängden till 523 km, varav 358 km för närvarande trafikeras. Vagnparken
utgöres av 13 omnibusar, 13 lastbilar, 5 godssläpvagnar och 1 personbil.
Bolaget har 1946 upptagit ett såsom tillfälligt betraktat reverslån å 500 000
kronor för anskaffning av motormateriel, rälsbussar och motorlok samt för
uppförande av ett rälsbusstall.
Järnvägsstyrelsen har beträffande anslagsbehovet anfört, att för genomförande
av det avtalade aktieförvärvet erfordrades ett investeringsanslag motsvarande
köpeskillingen för hela aktiestocken, 981 500 kronor. Enär den
Statsutskottets utlåtande nr 71.
7
sedan länge planerade rationaliseringen av driften genom anskaffning av rälsbussar
m. in. nu vore i full gång, och då det vore önskvärt, att det blivande
statliga bolaget gjordes oberoende av enskild kredit för sagda ändamål, ville
styrelsen föreslå, att finansieringen av för rationaliseringen nödiga investeringar,
i den mån bolagets egna tillgångar ej försloge, ordnades genom lån
från statens järnvägar, samt att erforderliga medel för detta ändamål alltså
ställdes till järnvägsstyrelsens förfogande. Att verkställa någon säker beräkning
av detta bolags lånebehov vore svårt, då detsamma komme att påverkas
av bl. a. utvecklingen av bolagets driftinkomster och driftutgifter. En
föreliggande överslagskalkyl slutade på 750 000 kronor, varav 500 000 kronor
för inlösen av förenämnda tillfälliga reverslån och 250 000 kronor för
likvider av rälsbussar och motorlok, vilka vore beställda för leverans under
första halvåret 1948. Härtill borde emellertid läggas 150 000 kronor för oförutsedda
behov.
Departementschefen har anfört följande.
I anslutning till statsmakternas principbeslut år 1939 om enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet har järnvägsstyrelsen under förbehåll av Kungl.
Maj:ts godkännande före den 15 juni 1947 träffat avtal med representanter
för vissa aktieägare i Gotlands järnvägsaktiebolag om förvärv för statens
räkning av aktiemajorieten i bolaget. Detta bolag äger huvudjarnvagen pa
Gotland samt driver därjämte en jämförelsevis omfattande biltrafikrorelse.
Förutom denna järnväg finnes på Gotland ytterligare två mindre järnvägsföretag.
Till frågan om statsförvärv av dessa torde jag få återkomma i det
följande. , ..... „ .. .
Den avtalade formen för förvärv av Gotlands järnväg avser, sasom nämnts,
förvärv av aktiemajoriteten i bolaget. Ett direkt köp av järnvägsegendomen,
vilket eljest varit den vanliga förvärvsformen, har i detta fall icke kunnat
genomföras. I och för sig torde emellertid den valda överlåtelseformen icke
medföra några större olägenheter för kronan.
Bolagets aktiekapital utgör 1 509 900 kronor. Överenskommelsen avser förvärv
av aktier till ett nominellt belopp av 1 042 000 kronor. Priset for aktierna,
vilkas nominella värde är 100 kronor, har bestämts till 65 kronor per
aktie. Enligt överenskommelsen skulle staten vidare intill den 1 juli
förbinda sig att på anfordran jämväl inlösa övriga aktier i järnvägsbolaget
till enahanda pris. Den totala köpeskillingen för hela aktiestocken kommer
sålunda att uppgå till avrundat 981 500 kronor.
Vid beräkningen av järnvägens affärsvärde har järnvägsstyrelsen utgått
från förhållandena vid tiden för 1939 års principbeslut om allmant jarnvägsförstatligande.
Vid denna tidpunkt hade bolaget icke någon låneskuld
och dess svävande skulder täcktes med marginal av förefintliga röiliga tillgångar.
På basis av genomsnittssiffror för åren 1931—38 har styrelsen beräknat
normalårsavkastningen av bolagets rörelse till ca 98 000 kronor Detta
belopp är tillräckligt för att täcka — förutom skatter beräknade enligt de
bestämmelser, som gällde år 1939 — kostnaderna lör förräntning efter
procent av dels hela köpeskillingen för bolagets aktier, dels ock ett kapitalbelopp
för nyinvesteringar av 1 225 000 kronor. Bolaget bär under hela den
tidsperiod omfattande åren 1931—45, för vilken redovisning lämnats i järnvägsstyrelsens
.skrivelse, givit utdelning å aktierna med 3 till 5 piocent av
nominella värdet. . . , .
Med hänsyn till nu anförda förhållanden har jag lunnit de avtalade ekonomiska
villkoren godtagbara. Då avtalsbestämmelserna i övrigt icke föran
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 71.
Utskottet.
leda erinran från min sida, tillstyrker jag, att förevarande preliminära överenskommelse
angående statsförvärv av aktiemajoriteten i Gotlands järnvägsaktiebolag
godkännes.
För aktieförvärvet samt för att möjliggöra inlösen av de aktier, som icke
genom avtalet överlåtits, torde för budgetåret 1947/48 böra anvisas ett investermgsanslag
av 981 500 kronor.
JngA nllstyrker jämväl järnvägsstyrelsens förslag att ett investeringsanslag
av 900 000 kronor anvisas för finansiering genom lån till det blivande statliga
bolaget av vissa investeringar, som erfordras för rationalisering främst
av driften bolagets järnväg. Av nämnda belopp skulle
500 000 kronor användas för inlösen av ett av bolaget för här ifrågavarande
ändamål upptaget reverslån.
I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag lämpligt att med bolagets likvidahon
och järnvägens införlivande med statens järnvägar får anstå i avvaktan
på slutförandet av pågående utredning rörande sjöfartsförbindelsema
mellan Gotland och det övriga Sverige. Det torde emellertid vara lämpligt, att
riksdagen beslut redan nu utverkas om bemyndigande för Kungl. Maj:t att
bestämma tidpunkten för samt att utfärda närmare föreskrifter beträffande
anslutningen till statens järnvägar av bolagets järnväg.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt l:o) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) besluta att aktierna i Gotlands jämvägsaktiebolag må
på överenskomna villkor förvärvas av staten,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter det sagda aktieförvärv
ägt rum, bestämma om tidpunkten för samt utfärda
närmare föreskrifter beträffande anslutningen till statens
järnvägar av bolagets järnväg samt bolagets eventuella likvidation
ävensom att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 7 mars 1947 förordats
under den tid, bolaget kan komma att bestå, bereda detsamma
de lan, som kunna befinnas erforderliga för inlösen av
en bolaget åvilande reversskuld å 500 000 kronor samt för
fortsatta investeringar i samband med driftens motorisering
m. m.,
c) för budgetåret 1947/48 under statens affärsverksfonder,
statens järnvägar, anvisa följande investeringsanslag, nämligen
till
Förvärv av aktier i Gotlands jämvägsaktiebolag 981 500
kronor;
till Lån till Gotlands jämvägsaktiebolag 900 000 kronor.
4:o) Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägar. Kungl. Maj:t har
(s. 29—40) föreslagit riksdagen dels besluta, att Slite—Roma och Klintehamn
Roma järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten, dels ock bemyndiga
Kungl. Maj :t att bestämma om tidpunkten för samt utfärda närma
-
Statsutskottets utlåtande nr 71. 9
re föreskrifter beträffande nämnda järnvägars anslutning till statens järnvägar.
Dessa järnvägars spårvidd är 0,891m. Den rullande materielen utgjordes vid
1946 års slut av
Slite—Roma
Klintehamn
—Roma
Ånglok................................ 3 st.
Rälsbussar, 4-axliga .................... —
Släpvagnar ............................ —
Personvagnar..................... 3 »
Resgodsvagnar......................... 2 >
Godsvagnar, slutna..................... 10 »
» , öppna..................... 46 »
5 st
2 »
2 »
15 »
64 >
I de föreliggande avtalen ingå även järnvägsbolagens i förhållande till jämvägsrörelsen
mycket omfattande biltrafikrörelser för person- och godsbefordran
samt jämväl beställningstrafik. Linjelängd och teknisk utrustning framgå
av nedanstående uppgifter.
Slite—Roma
Klintehamn
—Roma
Koncessionerad linjelängd, km............. 168
Trafikerad » » ............. 182
Omnibussar, antal...................... • • 0
Lastbilar » ........................ 0
Släpvagnar » ........................ —
Anskaffningskostnad för rullande materiel, kr. 162 000
Garage, antal............................. 1
173
173
6
3
2
115 000
3
Enligt de föreliggande avtalen avses staten skola övertaga all bolagens fasta
och lösa egendom med vissa i avtalen angivna undantag mot det att staten
ikläder sig ansvaret för på egendomen och rörelsen vilande skulder. Någon
kontant köpeskilling avses icke skola utgå.
Departementschefen har anfört följande.
De föreliggande med Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag
träffade avtalen äro av liknande beskaffenhet som det tidigare behandlade
avtalet angående förvärv av Ölands järnväg. Bolagen överlåta sålunda
sina respektive järnvägar till staten med tillträde den 1 juli 1947 mot det att
bolagen befrias från betalningsskyldigheten för återstoden av sina låneskulder
till staten. Dessa skulder beräknas den 1 juli 1947 uppgå till för Slite
Roma jämvägsaktiebolag 50 000 kronor och för Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag
tillhopa ca 357 000 kronor. Staten skall därjämte övertaga betalningsansvaret
för till rörelserna hänförliga, å tillträdesdagen oguldna utgifter.
överlåtelsen omfattar jämväl de av bolagen bedrivna biltrafikrörelsema
samt — med vissa undantag — bolagens övriga fastigheter, värdehandlingar
och andra tillgångar samt rättigheter. Bolagen skola dock äga rätt att
av tillgängliga kontanta medel behålla eller på tillträdesdagen av järnvägsstyrelsen
kontant utbekomma 125 000 kronor respektive 85 000 kronor.
Enligt vad som framgår av den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen
tillhöra förevarande järnvägar i fråga om trafikintensitet de svagaste i landet
och sakna, trots förefintligheten av en i och för sig bärig biltrafikrörelse,
10
Statsutskottets utlåtande nr 71.
Utskottet.
affärsvärde. De i avtalen angivna ekonomiska villkoren torde emellertid
kunna betraktas som skäliga i förhållande till de ersättningar, som lämnats
vid tidigare förvärv av icke bäriga järnvägsföretag, och jag förordar, i likhet
med järnvägsstyrelsen, att de godtagas.
Då kontant köpeskilling ej skall utgå, erfordras icke någon kapitalanvisning
för förvärvens genomförande. Mot de av järnvägsstyrelsen föreslagna
bokföringsåtgärdema har jag icke funnit något att invända.
Det har i avtalen förutsatts, att tidpunkten för anslutningen av bolagens
järnvägar till statens järnvägar skulle bli beroende av vad i sådant hänseende
kunde komma att bestämmas i fråga om den Gotlands jämvägsaktiebolag
tillhöriga järnvägen. Järnvägsstyrelsen föreslår, att i avbidan på ett sådant
avgörande de tre järnvägarna samordnas i drift- och förvaltningshänseende.
Jag har ingenting att erinra häremot.
Ej heller de övriga avtalsbestämmelserna ha givit mig anledning till erinran.
Då bland den personal, som skall övertagas, icke finnes någon som är
avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, erfordras icke något beslut av
riksdagen om antalet befattningar.
Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt l:o) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägar
må på avtalade villkor förvärvas av staten.
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma om tidpunkten
för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande nämnda
järnvägars anslutning till statens järnvägar.
Stockholm den 18 april 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo,
Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, fröken
Andersson, herrar Berling, Albertsson, Hesselbom och Ivar Persson;- samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Malmborg i Skövde,
Bergström, Mårtensson, Wallentheim, Lindholm, Åkerström, Holmström,
Petterson i Degerfors, Persson i Vinberg, Johansson i Mysinge och Birke.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar. s. 6 i texten