Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande av rådhusrätterna i samma städer komma att indragas m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1947-04-22 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande av rådhusrätterna i samma städer komma att indragas m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

1

Nr 78.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser

beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande

av rådhusrätterna i samma städer komma att

indragas m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 165 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 7 mars

1947, framlagt förslag rörande statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser

beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande av

rådhusrätterna i samma städer komma att indragas m. m.

Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt

avseende äger Kungl. Maj:t med stadsfullmäktiges samtycke förordna,

att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende förenas

med domsaga. Beträffande stad, där domstols- och magistratsgöromålen ej

bereda sysselsättning åt, förutom borgmästaren, minst två lagfarna ledamöter

i rådhusrätten, må Konungen, jämlikt 2 § nämnda lag, även utan stadsfullmäktiges

samtycke meddela förordnande som nyss nämnts. Har sådant

förordnande meddelats, skall staden åliggande skyldighet beträffande avlöning

till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande indrages,

och pension till honom och hans familj övertagas av statsverket.

Uppstår för staden utgift genom förpliktelse att bidraga till hållande av tingshus

eller genom inrättande av nya tjänster eller eljest för stadens förvaltning,

eller nödgas staden avstå från inkomst eller rättighet, skall, såvitt ej

utgiften eller förlusten motsvaras av besparing eller annan ekonomisk förmån

som beredes staden genom rådhusrättens upphörande, sådan utgift och

förlust ersättas av statsverket.

Åmål hade den 1 januari 1946 ett invånarantal av 7 309 personer. Staden

är centralort för Tössbo tingslag av Tössbo och Vedbo domsaga, som dessutom

består av Vedbo tingslag. Domsagan hade vid nyssnämnda tidpunkt

26 674 invånare, varav 6 001 inom förstnämnda och 20 673 inom sistnämnda

tingslag. Tössbo tingslag har tingsställe i eget i Åmål beläget tingshus, vari

jämväl domsagans kansli är inrymt. Vedbo tingslag har tingsställe i eget

tingshus i Bengtsfors. I vartdera tingslaget hållas årligen tio allmänna tingssammanträden.

Rådhusrätten och magistraten i Åmål består av, förutom borgmästaren, två

icke lagfarna rådmän. Borgmästare i staden är för närvarande Ragnar Patrik

S:t Cyr, som är född år 1868 och erhållit fullmakt å tjänsten år 1908. RådBihang

till riksdagens protokoll 1947. G samt. Nr 78.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 78.

mansbefattningarna innehavas av Gustaf Edvin Lindqvist, född år 1869, och

Emanuel Witalis Mogren, född år 1874, vilka erhållit sina fullmakter år 1928

respektive år 1930. Någon utfästelse från stadens sida om pensionering föreligger

icke beträffande någon av nämnda befattningshavare och skyldighet

att avgå från tjänsten vid viss ålder har icke i något fall stadgats.

Borgmästarens årslön uppgår till 5 700 kronor, medan envar av rådmännen

åtnjuter en årlig lön av 800 kronor. A nämnda belopp utgår rörligt tillägg

enligt det s. k. ramavtalet, för åren 1945 och 1946 utgörande 20,7 %. Borgmästaren

har dessutom tillerkänts ett tillfälligt lönetillägg å 100 kronor årligen.

Slutligen åtnjuter borgmästaren även sportler, vilka — efter avdrag

av vissa kostnader i och för tjänsten -— åren 1941—1945 i medeltal uppgått

till 6 063 kronor.

Borgmästarens samtliga löneförmåner kunna enligt angivna beräkningsgrunder

för närvarande uppskattas till 13 042 kronor 80 öre årligen. Emellertid

har borgmästaren förklarat sig, i händelse av rådhusrättens upphörande,

åtnöjas med en årlig ersättning av 10 000 kronor. Med det rörliga tillägget

uppgå löneförmånerna för envar av rådmännen till (800 + 165,60 =) 965

kronor 60 öre.

På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 har genom länsstyrelsens

i Älvsborgs län försorg utredning ägt rum rörande Åmåls förenande i

judiciellt avseende med förenämnda domsaga. Utredningen har verkställts av

e. o. länsnotarien Åke Paulsson.

I utlåtande den 29 januari 1946 har utredningsmannen förordat, att staden

förlägges under landsrätt. Enligt en tablå över de ekonomiska verkningarna

skulle staden härigenom förorsakas en årlig merutgift av 2 806 kronor.

Stadsfullmäktige hava vid sammanträde den 29 mars 1946 tagit ställning

till utredningen. Därvid hava fullmäktige tillstyrkt att — därest staden skulle

i judiciellt avseende förenas med domsagan — detta måtte ske enligt de

grunder som av utredningsmannen föreslagits.

Statskontoret har den 29 november 1946 avgivit infordrat utlåtande i ärendet.

I utlåtandet har statskontoret uttalat, att under angivna förutsättning

skyldighet torde föreligga för statsverket att övertaga stadens förpliktelser

gentemot rådhusrättens ledamöter. I fråga om borgmästaren S:t Cyr tillstyrker

ämbetsverket — i enlighet med dennes förutnämnda förklaring — ett

årligt ersättningsbelopp av 10 000 kronor. För envar av rådmännen Lindqvist

och Mogren syntes ersättningen, med hänsyn till att de redan uppnått

framskriden ålder, lämpligen böra fastställas till belopp, motsvarande nu

utgående förmåner eller 965 kronor 60 öre för år. Samtliga ersättningsbelopp

borde anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten. — Då någon sådan

merutgift, varom förmäles i 2 § sista stycket i 1932 års lag, icke syntes uppkomma

för staden, kunde enligt statskontoret någon ytterligare ersättning av

statsmedel icke komma i fråga.

Departementschefen har anfört följande.

Utredningen i ärendet giver otvetydigt vid handen, att domstols- och magistratsgöromålen

i Åmål icke bereda sysselsättning åt en rådhusrätt med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7S.

3

minst tre lagfarna ledamöter. Med hänsyn till den organisation av rådhusrätterna,

som förutsättes i nya rättegångsbalken, bör därför stadens egen

jurisdiktion upphöra. Det är också min avsikt föreslå Kungl. Maj:t att, med

stöd av 2 § förenämnda lag den 17 juni 1932, utfärda förordnande om rådhusrättens

upphörande och stadens förenande i judicielll avseende med Tössbo

och Vedbo domsaga. Föreningen synes böra komma till stånd samtidigt

med rättegångsreformens ikraftträdande den 1 januari 1948. I följd härav

bör — i enlighet med det förslag till tingslagsindelning i rikets domsagor som

upprättats inom justitiedepartementet i anledning av samma reform och som

i fråga om förevarande domsaga lämnats utan erinran av remissmyndigheterna

—• gällande tingslagsindelning i domsagan upphävas och domsagan

förklaras skola utgöra ett tingslag. Domsagans nuvarande båda tingsställen

böra dock bibehållas. Innan beslut om stadens förläggande under landsrätt

kan meddelas, måste emellertid, på grund av 2 § andra stycket i 1932 års lag,

riksdagens samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens avlöningsförpliktelser

beträffande borgmästaren S:t Cyr samt rådmännen Lindqvist

och Mogren, vilkas tjänster vid rådhusrättens upphörande komma att indragas.

Mot vad statskontoret härutinnan föreslagit har jag intet att erinra.

Beträffande frågan huruvida för staden genom dess förläggande under

landsrätt uppkommer merutgift av beskaffenhet att böra jämlikt 2 § sista

stycket förenämnda lag ersättas av statsmedel, har statskontoret funnit sådan

ersättningsskyldighet icke komma att uppstå. Ehuru den föreliggande utredningen

icke giver full klarhet på denna punkt, synes sannolikt att statskontorets

uppfattning härutinnan kommer att visa sig riktig. Av de i utredningsmannens

ekonomiska tablå upptagna nytillkommande årliga utgifterna för

staden skall nämligen posten å 3 394 kronor, avseende ersättning till stadsfiskalen,

utgå, enär tjänstens senaste innehavare numera avlidit. Bland övriga

nytillkommande årliga utgifter bör ej heller medräknas annuiteten å

1 769 kronor å stadens utlägg för inlösen i Tössbo tingslags egendom. Gällande

lagstiftning medgiver icke ersättning av statsmedel för dylik utgift.

(Jfr prop. nr 41/1945 s. 17.) Enligt min mening föreligga för övrigt bärande

skäl för att staden vid uppgåendet i domsagan hade bort befrias från dylik

inlösningsskyldighet. Därest erbjudande från stadens sida i detta hänseende

icke förelegat, skulle jag också ha föreslagit Kungl. Maj:t meddela bestämmelse

om att dylik ersättning icke skolat utgå. Vid angivna förhållanden och

då staden icke framställt något yrkande i förevarande avseende, synes anledning

icke föreligga att för närvarande vidare ingå på denna fråga.

Karlshamn hade den 1 januari 1946 ett invånarantal av 10 315 personer.

Staden är centralort för Bräkne tingslag av Bräkne och Listers domsaga.

Denna består dessutom av Listers tingslag, som omger staden Sölvesborg

vars invånarantal den 1 januari 1946 uppgick till 4 356 personer. Invånarantalet

i domsagan uppgick vid nyssnämnda lidpunkt till 43 629 personer,

varav 18 296 inom Bräkne tingslag och 25 333 inom Listers tingslag. Bräkne

tingslag har tingsställe i eget i Bräkne-IIoby beläget tingshus. Listers tingslag

har tingsställe i eget tingshus i Sölvesborg, däri jämväl domsagans kansli är

inrymt. I vartdera tingslaget hållas årligen tio allmänna tingssammanträden.

Domsagopersonalen beslår av, förutom häradshövdingen, en tingssekreterare,

fyra tingsnolarier samt fyra icke rättsbildade biträden, därav ett i Eo 9, två

i Eo 4 och ett i Ex 2.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 78

Enligt gällande arbetsordning skall rådhusrätten och magistraten i Karlshamn

bestå av, förutom borgmästaren, en lagfaren rådman, en andre rådman

och en extra rådman. Sistnämnda två rådmän behöva icke vara lagfarna.

Borgmästartjänsten i staden är vakant sedan den 30 mars 1944. Tjänsten såsom

lagfaren rådman innehaves av Per Erik Adolf Landén, vilken är född år

1898 och erhållit fullmakt å tjänsten år 1929. Befattningarna såsom andre rådman

och extra rådman innehavas av Johan Johansson, född år 1870, respektive

Nils Kroon, född år 1871, vilka båda erhållit sina fullmakter år 1932.

Rådmannen Landén är skyldig avgå med pension vid 67 års ålder. Länsstyrelsen

äger emellertid efter stadsfullmäktiges i staden hörande medgiva

honom att efter uppnådd pensionsålder kvarstå i tjänsten för ett år i sänder,

dock sammanlagt högst tre år. Däremot är rådmannen Landén ej skyldig att

övergå till annan tjänst hos staden. Framhållas bör dock, att Landén, som

avlagt juris kandidatexamen, innehar föreskriven kompetens för att kunna

utses till kommunalborgmästare. För de övriga rådmännen föreligger icke

avgångsskyldighet vid viss ålder.

Tjänsten såsom lagfaren rådman är förenad med en årlig grundlön av 6 000

kronor jämte två ålderstillägg å vartdera 600 kronor. Å grundlönen och ålderstilläggen

utgår dyrtidstillägg — numera förstärkt med kristillägg — efter

samma grunder som angivas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, vilket

tillämpas så att för närvarande utgå dyrtidstillägg med 26 % och kristillägg

med 17,6% å lönebelopp intill 700 kronor i månaden ävensom barntillägg

med 9 kronor i månaden för varje barn under 16 år. Barntillägg utgår även

för barn, som fötts efter det att statsverket beslutat att dylikt tillägg till statens

befattningshavare icke vidare skall utgå. — Landéns nämnda tillägg uppgå

för närvarande till sammanlagt 3 355 kronor 20 öre för år.

Slutligen är lagfarne rådmannen även tillförsäkrad sportler och är av

staden pensionsförsäkrad i Sveriges kommunalanställdas pensionskassa. Stadens

årliga andel i pensionsavgiften utgör 1 141 kronor 57 öre och Landéns

andel 450 kronor.

Rådmannen Johansson uppbär, jämlikt gällande iönestat en årlig grundlön

av 720 kronor och har dessutom tillerkänts ett personligt lönetillägg å 372

kronor för år. Rådmannen Kroon åtnjuter en årlig grundlön av 300 kronor.

Å Johanssons och Kroons grundlöner utgå enligt grunder som nyss sagts

dyrtids- och kristillägg, för närvarande uppgående till 306 kronor 60 öre

resp. 123 kronor 60 öre.

Genom beslut den 28 april 1944 har Kungl. Maj:t anbefallt länsstyrelsen i

Blekinge län att föranstalta om utredning dels i de hänseenden, varom i 3 §

förenämnda lag den 17 juni 1932 förmäles, huruvida staden Karlshamn borde

i judiciellt avseende förenas med domsaga, dels ock, i samråd med hovrätten

över Skåne och Blekinge, huruvida i samband med stadens eventuella landsrättsförläggning

ändring i gällande domsagoindelning inom länet borde komma

till stånd. Utredningen, som i förstnämnda hänseende verkställts enligt

3 § sagda lag och särskilt behandlat de därstädes angivna frågor, har jämlikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

o

länsstyrelsens uppdrag utförts av numera assessorn i nämnda hovrätt Otto

Petrén.

I detta sammanhang må nämnas, att utredning för närvarande pågår om

inkorporering av Asarums socken eller del därav med Karlshamns stad. Nämnda

socken hade den 1 januari 1946 7 216 invånare.

Den 1 november 1944 har utredningsmannen avgivit utlåtande i ärendet

och därvid anfört, bland annat, alt om landsrättsförläggning komme till stånd,

statsverket hade att övertaga stadens förpliktelser gentemot rådmännen, vilkas

tjänster under angivna förutsättning komme att indragas.

Rörande omfattningen av denna skyldighet i fråga om rådmannen Landén

har utredningsmannen anfört bland annat följande.

Staden vore otvivelaktigt ansvarig för den Landén tillförsäkrade grundlönen

jämte ålders-, dyrtids-, kris- och barntillägg ävensom stadens andel i

pensionsavgifterna för Landén. Likaså vore staden skyldig gottgöra Landén

för mistade sportelinkomster. Dock vore Landéns befattning med den årliga

taxeringen icke att anse såsom ett tjänsteåliggande och den därmed förbundna

ersättningen följaktligen icke en inkomst i tjänsten. Såsom framginge av

propositionen nr 101 till 1936 års riksdag saknade Landén vidare rättsligen

grundade anspråk på ersättning för mistad debiterings- och uppbördsprovision

å landstingsmedel, vilken provision under femårsperioden 1939—1943 i

medeltal uppgått till 3 891 kronor årligen. Fördelades Landéns utgifter för

tjänsten å de olika sportelinkomsterna i förhållande till de influtna beloppen,

uppginge utgifterna för debitering och uppbörd av landstingsmedel under

nämnda femårsperiod till i genomsnitt 2 107 kronor. Den behållna medelinkomsten

av ifrågavarande provision hade sålunda sagda år uppgått till 1 784

kronor. Då Landéns behållna sportelinkomster — efter frånräknande av dels

utgifter för tjänsten dels ock ersättningen för bestyret med den årliga taxeringen

— under femårsperioden uppgått till i medeltal 6 218 kronor, utgjorde

alltså det sportelbelopp, vilket staden måste anses förpliktad ersätta Landén,

4 434 kronor.

Vad anginge statsverkets skyldighet att övertaga stadens ansvarighet för löner

till befattningshavare, vilkas tjänster genom omregleringen indragas, omfattade

densamma icke ersättning till kronouppbördskassör, vars tjänst indroges.

I det föreliggande fallet vore emellertid skyldigheten att ombesörja de

en kronouppbördskassör vanligen åliggande göromålen enligt arbetsordningen

ålagd lagfarne rådmannen. För dessa göromål vore sålunda icke någon

särskild tjänst inrättad. På grund därav hade statsverket att övertaga stadens

ersättningsskyldighet mot Landén i dess helhet.

Statsverkets kostnad för rådmannen Landén skulle enligt utredningsmannen

sålunda uppgå till (6 000 + 1 200 + 3 355: 20 + 4 434 + 1 141: 57) 16 130

kronor 77 öre. Ersättningen till rådmännen Johansson och Kroon skulle utgå

med respektive 1 092 kronor och 300 kronor jämte dyrtids- och kristillägg

enligt vad för närvarande gällde. Ersättningsskyldigheten kvarstode beträffande

Landén till dess han uppnådde pensionsåldern samt i fråga om Johansson

och Kroon under deras återstående livstid.

Sedan stadsfullmäktige vid sammanträde den 23 maj 1945 tillstyrkt landsrättsförläggningen,

ha fullmäktige i en den 24 november 1945 dagtecknad

skrift, med frångående av det tidigare beslutet, uttalat sin önskan att ol>eroende

av förutnämnda inkorporeringsfråga få bibehålla rådhusrätten och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 78.

magistraten samt anhålla, att med avgörandet av frågan om stadens landsrättsförläggning

i varje fall måtte få anstå intill dess definitivt beslut fattats

i inkorporeringsärendet.

Statskontoret har den 10 december 1946 avgivit infordrat utlåtande i ärendet.

Vad angår storleken av ersättningsbeloppen till rådmännen har statskontoret

intet haft att erinra mot vad utredningsmannen föreslagit. Vid bestämmandet

av statsverkets ersättningsskyldighet gentemot rådmannen Landén

för mistade sportler borde sålunda hänsyn icke tagas till andra sportler

än dem, som utgått å rådmansbefattningen. I fråga om statsverkets övertagande

av stadens förpliktelser med avseende å Landéns pensionering har

statskontoret anfört följande.

Vid en landsrättsförläggning av staden lärer statsverket vara skyldigt att

övertaga stadens förpliktelser jämväl med avseende å Landéns pensionering.

Statskontoret anser sig därvid böra utgå ifrån att Landén icke medgives rätt

att uppbära de förenämnda löneinkomsterna längre än till 67 års ålder, från

vilken tidpunkt pensionen således skulle komma att utgå. Beträffande frågan

huru denna förpliktelse lämpligen bör fullföljas, vill statskontoret — i

likhet med vad som skett i tidigare fall — föreslå en sådan anordning, att

Landén bibehålies vid sin delaktighet i de kommunalanställdas pensionskassa

mot att statsverket årligen inbetalar den fastställda pensionsavgiften.

Den Landén åvilande andelen härav skulle givetvis i så fall avdragas från

det utgående ersättningsbeloppet.

Statsverkets årliga kostnader för rådmannen Landén skulle sålunda komma

att utgöra (6 000 + 1 200 + 4 434 + 1 591,57 — 450 =) 12 775 kronor

57 öre jämte dyrtids- och kristillägg enligt förut angivna grunder, att utgå

intill den tidpunkt, då Landén uppnår 67 års ålder. Såsom villkor för den

föreslagna ersättningen syntes dock böra gälla, alt Landén icke överginge

till ordinarie befattning i statens tjänst eller utsåges till kommunalborgmäslare

i Karlshamn eller i annan stad eller till ledamot av annan rådhusrätt

och magistrat. Till rådmännen Johansson och Kroon skulle under deras återstående

livstid av statsmedel utgå årlig ersättning, till Johansson med (720 +

372) 1 092 kronor jämte dyrtids- och kristillägg å 720 kronor enligt de beträffande

rådmannen Landén angivna grunder samt till Kroon med 300 kronor

jämte dyrtids- och kristillägg därå efter samma grunder.

Departementschefen har anfört följande.

Av utredningen framgår, att domstols- och magistratsgöromålen i Karlshamn

för närvarande icke bereda sysselsättning åt en rådhusrätt med minst

tre lagfarna ledamöter. Från stadens och länsstyrelsens sida har gjorts gällande,

att Asarums sockens inkorporering med staden skulle giva denna

sådan storlek att ett bibehållande av den egna jurisdiktionen vore motiverat.

I likhet med hovrätten anser jag emellertid inkorporeringsfrågan sakna

avgörande betydelse för bedömandet av jurisdiktionsspörsmålet. Även om staden

utökas med hela Asarums socken, varigenom stadens invånarantal skulle

öka från omkring 10 300 till omkring 17 500 personer, kunna enligt min mening

domstols- och magistratsgöromålen icke förväntas nå en sådan omfattning

att sysselsättning kan beredas tre lagfarna ledamöter i rådhusrätten. Stadens

egen jurisdiktion bör därför upphöra. Det är också min avsikt att föreslå

Kungl. Maj:t att, med stöd av 2 § förenämnda lag den 17 juni 1932, utfärda

förordnande om rådhusrättens upphörande och stadens förenande i judi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

7

ciellt avseende med domsaga. Innan föreskrifter härom kunna meddelas,

måste emellertid, på grund av andra stycket i samma paragraf, riksdagens

samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande

rådmännen Landén, Johansson och Kroon, vilkas tjänster vid rådhusrättens

upphörande komma att indragas. Mot vad statskontoret i detta hänseende

föreslagit har jag intet annat att erinra än att ersättningen till rådmannen

Landén för mistade sportler skäligen bör beräknas efter medeltalet

av dessa inkomster under femårsperioden 1941—1945. Nämnda ersättning

skulle då, enligt av statskontoret förordade grunder, utgå med 3 759 kronor.

—- Ersättningsskyldighet för statsverket på grund av 2 § sista stycket i 1932

års lag kan, såsom utredningen visar, icke komma i fråga.

Med utgångspunkt från att jämväl Sölvesborgs stad kommer att förläggas

under landsrätt har utredningsmannen framlagt två alternativa förslag i

fråga om den domsagobildning, som lämpligen bör genomföras i samband

med rådhusrätternas upphörande. Enligt det med alternativ I betecknade förslaget

skulle båda städerna ingå i den nuvarande Bräkne och Listers domsaga.

Det andra alternativet avser, att domsagan skulle uppdelas i två domsagor,

bestående den ena av Bräkne härad och Karlshamns stad samt den

andra av Listers härad och Sölvesborgs stad. Utredningsmannen har också

såsom en ytterligare utväg berört frågan om en allmän domsagoreglering i

länet, varigenom länets andra domsaga, Östra och Medelsta domsaga, skulle

undergå någon minskning.

Hovrätten har förklarat, att enligt dess erfarenhet Bräkne och Listers domsaga

med sin nuvarande organisation och omfattning är i hög grad arbetstyngd

och svårskött, varför en minskning av densamma framstått såsom

önskvärd. Då jag, såsom jag närmare kommer att utveckla under nästa

punkt, anser att också Sölvesborg bör förläggas under landsrätt, finner jag

under sådana förhållanden icke försvarligt att ytterligare tynga domsagans

arbetsbörda genom att med domsagan införliva både Karlshamn och Sölvesborg,

varigenom invånarantalet i domsagan skulle stiga till över 58 000 personer.

En ändring i den nu gällande domsagoindelningen genom länets uppdelning

i minst tre domsagor framstår därför såsom en nödvändig konsekvens

av Karlshamns och Sölvesborgs läggande under landsrätt. I sammanhanget

må erinras, att Bräkne och Listers domsaga bildats den 1 januari 1934

genom sammanslagning av dåvarande Bräkne härads och Listers härads domsagor

(II ht 1933 s. 61). På motsvarande sätt förenades förutvarande östra

domsaga från och med den 1 januari 1937 med förutvarande Medelsta domsaga

till Östra och Medelsta domsaga (II ht 1936 s. 56). I ärendet angående

Ronneby stads förenande i judiciellt avseende med sistnämnda domsaga (se

prop. nr 159/1943) föreslog länsstyrelsen utredning om länets indelning i tre

domsagor under framhållande att domsagan redan med dess dåvarande omfattning

vore synnerligen arbetstyngd. På anmodan av hovrätten över Skåne

och Blekinge avgav länsstyrelsen även ett förslag till länets indelning i tre

domsagor. Hovrätten avstyrkte emellertid att frågan om ändrad domsagoindelning

för det dåvarande gjordes till föremål för vidare utredning. Utan

att taga närmare ställning till den väckta frågan om domsagoreglering framhöll

departementschefen — med vitsordande av att östra och Medelsta

domsaga vore en av de större och mera arbetstyngda — att med frågans

prövning i varje fall borde anstå till dess vakans uppstått å något av häradshövdingämbetena

i de nuvarande två Blekingedomsagorna.

Östra och Medelsta domsaga hade den 1 januari 1946 57 154 invånare.

Då vakans å häradshövdingämbetet i domsagan genom nuvarande häradshövdingens

avgång kommer att uppstå den 1 april 1947, har jag med hänsyn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 78.

till vad nyss anförts i första hand övervägt möjligheterna att genomföra en

ändrad domsagoindelning genom att bland annat överföra en del av Medelsta

härad till den mellersta av länets blivande tre domsagor. Jag har emellertid

kommit till den slutsatsen att en sådan lösning icke är lämplig. På grund

av sitt västliga läge skulle nämligen staden Ronneby härigenom komma att

tillhöra länets mellersta domsaga. Om denna även skulle omfatta staden

Karlshamn, dit domsagokansliet för sådan händelse torde höra förläggas,

skulle det i Ronneby befintliga, tämligen nybyggda tingshuset jämte kanslilokaler

åtminstone icke få full användning. Därest å andra sidan Karlshamn

skulle förenas med länets västra domsaga (Listers härad och Sölvesborg),

skulle visserligen tingshuset i Ronneby bliva fullt utnyttjat, enär sistnämnda

stad då bleve den lämpligaste kansliorten i den mellersta domsagan. Vid

besök å ort och ställe har jag emellertid från tingslagsborna i Bräkne härad

erfarit en synnerligen stark opposition mot att tyngdpunkten i den domsaga,

vari häradet skulle ingå, på detta sätt komme att förskjutas från Karlshamn

till Ronneby. På motsvarande sätt hava invändningar rests från Listerborna

mot alt Karlshamn skulle bliva den västra domsagans kansliort.

Berättigade ortsintressen skulle sålunda komma att trädas för nära hur domsagogränserna

än dragas, vartill kommer en i och för sig icke önskvärd

rubbning av nuvarande häradsgränser och sannolikt även ändring i bestående

indelning i landsfiskalsdistrikt.

Återstår sålunda endast utredningsmannens med alternativ II betecknade

förslag, vilket förordats av såväl utredningsmannen själv som, bland annat,

hovrätten. Detta förslags genomförande har också tillstyrkts av 1943 års

domsagoutredning i dess nyligen avgivna betänkande. Även jag har funnit

mig böra biträda förslaget, vilket enligt min mening innefattar den i förevarande

jäge bästa lösningen av spörsmålet. En nackdel synes visserligen

vara att östra och Medelsta domsaga härigenom fastlåses vid sin nuvarande

omfattning. Emellertid bör anmärkas, att utredning för närvarande pågår

om inkorporering av Augerums och Lösens socknar eller delar därav med

Karlskrona stad. Genomföres inkorporeringen, kommer Östra och Medelsta

domsaga att underkastas åtminstone någon minskning. För övrigt torde för

bemästrande av domsagans arbetsbörda utökning av domsagopersonalen få

ske i den mån så erfordras.

De nybildade domsagorna böra benämnas resp. Bräkne och Karlshamns

domsaga samt Listers och Sölvesborgs domsaga. Till Karlshamn bör förläggas

såväl tingsställe som kansli för förstnämnda domsaga. Det nuvarande

tingsstället i Bräkne-Hoby torde med hänsyn till dess närbelägenhet

till Karlshamn böra indragas. Tingshuset i Bräkne-Hoby lärer enligt vad jag

erfarit kunna säljas eller nyttjas för annat ändamål. Vid sammanträffande

i Karlshamn med stadens representanter har jag övertygats om att ändamålsenliga

kansli- och tingslokaler för domsagan kunna efter vissa omändringsarbeten

beredas i rådhuset därstädes. Någon nybyggnad synes sålunda

icke bliva erforderlig. — I den andra domsagan är Sölvesborg den naturliga

orten för såväl tingsställe som domsagokansli.

Beslut rörande Karlshamns och Sölvesborgs förläggande under landsrätt

samt om den därav föranledda ändringen i domsagoindelningen böra lämpligen

träda i kraft samtidigt. Ikraftträdandet bör dock ej "ske innan den

nuvarande häradshövdingen i Bräkne och Listers domsaga avgått, vilket inträffar

senast i oktober 1949. De erforderliga ombyggnadsarbetena i Karlshamns

rådhus utgöra också hinder för denna stads landsrättsförläggning

redan från och med den 1 januari 1948. Därtill kommer att Karlshamns och

Sölvesborgs förenande med domsaga medför så betydande kostnader för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

9

statsverket att ett uppskov med indelningsändringarnas genomförande av

statslinansiella skäl framstår såsom önskvärt. Denna synpunkt har också

beträffande Sölvesborg framhållits av statskontoret (se s. 24). Av hänsyn

till den organisation av rådhusrätterna som förutsättes i nya rättegångsbalken,

vilken kommer att träda i kraft vid nästa årsskifte, är det å andra

sidan angeläget att städer av Sölvesborgs storlek snarast förenas med domsaga.

På grund av vad nu anförts anser jag att med ikraftträdandet icke

bör anstå längre än till den 1 januari 1950.

Emellertid bör redan nu principbeslut fattas om upphörande av rådhusrätterna

i Karlshamn och Sölvesborg. Då tidpunkten för indelningsändringarnas

genomförande blir aktuell, torde jag få återkomma med en närmare

beräkning av de kostnader, som åsamkas statsverket med anledning av den

föreslagna ändringen i domsagoindelningen, ävensom med hemställan i sådant

avseende.

Sölvesborg hade den 1 januari 1946 4 356 invånare. Enligt gällande arbetsordning

skall rådhusrätten och magistraten i Sölvesborg bestå av, förutom

borgmästaren, två rådmän, vilka icke behöva vara lagfarna. Borgmästartjänsten

i staden innehaves för närvarande av Olof Edvard Törnwall, som

är född år 1893 och erhållit fullmakt å tjänsten år 1926. Rådmansbefattningarna

äro tillsatta allenast på förordnande. Borgmästaren är skyldig avgå

med pension vid 67 års ålder. Skyldighet för honom att övergå till annan

tjänst hos staden föreligger däremot icke. Framhållas må emellertid, att

borgmästaren Törnwall, som avlagt juris kandidatexamen, innehar föreskriven

kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare.

Törnwall åtnjuter enligt fastställd lönestat en årlig lön av 5 760 kronor

jämte tre ålderstillägg å vartdera 420 kronor eller sålunda tillhopa 7 020 kronor.

A nämnda belopp utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt samma grunder

som gälla för statens tjänstemän, dock med den inskränkningen att den

sålunda uträknade procentsatsen skall minskas med 2. Vidare är borgmästartjänsten

förenad med sportelinkomster, som under åren 1942—1946 i medeltal

uppgått till 8 368 kronor årligen. Slutligen uppbär Törnwall en årlig

ersättning av 275 kronor, utgörande gottgörelse i anledning av inteckningsförnyelsernas

avskaffande. -— Törnwall är av staden pensionsförsäkrad i

Sveriges kommunalanställdas pensionskassa. Stadens årliga andel i pensionsavgiften

uppgår till 943 kronor 58 öre och Törnwalls andel till 471 kronor

72 öre. Törnwall är jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 27 augusti 1942 berättigad

att å pensionen åtnjuta »samma rörliga dyrtids- och krislillägg som

stadens ordinarie befattningshavare».

I detta sammanhang må nämnas, att stadsfiskalen i staden Karl Birger

Bengtsson, som är född år 1899, tillika innehar befattningen såsom stadsfogde.

Före uppbördsförfarandets omläggning var Bengtsson jämväl kronouppbördskassör.

På grund av Kungl. Maj ds beslut den 29 juni 1945 har genom länsstyrelsens

i Blekinge län försorg utredning ägt rum rörande Sölvesborgs förenande

i judiciellt avseende med domsaga. Utredningen bär enligt länsstyrelsens

uppdrag utförts av juris kandidaten G. Sällström.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 78.

I sitt den 25 februari 1946 dagtecknade utlåtande i ärendet har utredningsmannen

anfört, att förutsättningar att inom överskådlig tid organisera rådhusrätten

med tre lagfarna ledamöter icke förelåge. Staden borde därför förläggas

under landsrätt.

Stadsfullmäktige hava vid sammanträde den 24 oktober 1946 tagit ställning

till utredningen. Därvid hava fullmäktige bestämt motsatt sig att staden

förlägges under landsrätt.

Hovrätten har i en till sitt utlåtande fogad promemoria även behandlat

spörsmålet om de ekonomiska verkningarna för staden av dess förenande

med domsaga. Hovrätten har härvid uttalat, att frågorna om bibehållandet

av stadsfogde- och stadsfiskalsbefattningama samt, i all synnerhet, omorganisationen

av stadens polisväsende samt den av uppbördsreformen föranledda

indragningen av kronouppbördsverket icke hade det samband med förevarande

ärende att de borde inverka på bedömandet av detta spörsmål. Med

dessa utgångspunkter bär hovrätten beräknat att stadens förening med domsaga

måste för staden vara — åtminstone på längre sikt — ekonomiskt fördelaktig.

Statskontoret har den 10 januari 1947 avgivit infordrat utlåtande i ärendet,

såvitt angår förpliktelser som må uppkomma för statsverket i händelse

stadens egen jurisdiktion förklaras skola upphöra. I utlåtandet har statskontoret

uttalat, att under angivna förutsättning statsverket hade att övertaga

stadens förpliktelser allenast gentemot borgmästaren Törnwall. Enär vid bestämmandet

av statens framtida ersättningsskyldighet en tillämpning av de av

staden beslutade beräkningsgrunderna för borgmästarens rörliga tilläggsförmåner

torde komma att stöta på vissa praktiska svårigheter, föresloge statskontoret,

att ersättningen för nämnda tilläggsförmåner anpassades enligt grunderna

för statliga tilläggsförmåner. Detta skulle innebära en höjning av sagda

ersättning från 29 procent till 31 procent. I anslutning härtill borde borgmästarens

fasta löneförmåner i motsvarande mån nedräknas till 6 912 kronor

för år.

Vid övertagandet av kostnaderna för Törnwalls pensionering torde — i likhet

med vad som skett i tidigare fall — Törnwall bibehållas vid sin delaktighet

i de kommunalanställdas pensionskassa, varvid statsverket hade att inbetala

den fastställda pensionsavgiften 1 415 kronor 30 öre. Det till Törnwall

utgående ersättningsbeloppet borde i så fall minskas med belopp som

motsvarade på honom belöpande del av pensionsavgiften. — Statsverket torde

vidare ha att svara för de av staden utfästa tilläggsförmånerna till Törnwalls

pension. Storleken av dessa förmåner kunde självfallet icke nu bestämmas,

varför medgivande torde böra inhämtas av riksdagen att till Törnwall

finge vid inträffat pensionsfall utgivas tilläggsförmåner å pensionen i enlighet

med den av staden givna utfästelsen.

Statsverkets årliga kostnader för borgmästaren Törnwall skulle enligt statskontoret

sålunda utgöra (6 912 + 8 368 + 275 + 1 415,30 — 471,72=) 16 498

kronor 58 öre jämte rörligt tillägg och kristillägg å 6 912 kronor enligt för

statens befattningshavare gällande grunder, att utgå intill den tidpunkt, då

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

11

han uppnådde 67 års ålder. Såsom villkor för den föreslagna ersättningen

syntes dock böra gälla, att Törnwall icke överginge till ordinarie befattning i

statens tjänst eller utsåges till kommunalborgmästare i Sölvesborg eller i annan

stad eller till ledamot av annan rådhusrätt och magistrat.

Departementschefen har anfört följande.

Ej heller i staden Sölvesborg kunna domstols- och magistratsgöromålen

bereda sysselsättning åt en rådhusrätt med tre lagfarna ledamöter. Stadens

egen jurisdiktion bör därför upphöra. Det är också min avsikt att föreslå

Kungl. Maj :t att, med stöd av 2 § i 1932 års lag, utfärda föi-ordnande om

rådhusrättens upphörande och stadens förenande i judiciellt avseende med

domsaga. Innan så sker, måste emellertid, på grund av 2 § andra stycket

samma lag, riksdagens samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens

förpliktelser beträffande borgmästaren Törnwall. vars tjänst vid rådhusrättens

upphörande kommer att indragas. Mot vad statskontoret i detta

hänseende föreslagit har jag intet att erinra.

Beträffande landsrättsförläggningens verkningar för staden i ekonomiskt

avseende råda olika meningar. Jag är av samma uppfattning som hovrätten

1 fråga om beräkningarna härutinnan. En eventuell utökning av stadens polispersonal

ävensom den redan skedda indragningen av kronouppbördsverket

beror nämligen icke av den judiciella indelningsändringen. Då jag vidare

ämnar föreslå Kungl. Maj:t att i samband med beslutet om landsrättsförläggningen

meddela föreskrifter om bibehållande tills vidare av stadsfogde- och

stadsfiskalsbefattningarna i staden, kunna genom indelningsändringen merkostnader

för staden icke heller uppkomma på grund av dessa tjänster. Med

anledning av det nu sagda torde ersättningsskyldighet för statsverket jämlikt

2 § sista stycket i 1932 års lag icke komma i fråga. I likhet med hovrätten

anser jag ej heller rimligt att ålägga staden skyldighet utgiva lösen för vinnande

av delaktighet i tingslagets tillgångar.

Beträffande övriga hithörande spörsmål får jag hänvisa till vad jag anfört

beträffande Karlshamn.

Laholm hade den 1 januari 1946 2 732 invånare. Staden omgives av Höks

tingslag av Hallands södra domsaga, som dessutom består av Halmstads och

Tönnersjö tingslag. Invånarantalet i domsagan utgjorde vid nyssnämnda tidpunkt

42 484 personer, därav 18 215 inom förstnämnda och 24 269 inom sistnämnda

tingslag. Höks tingslag har tingsställe i eget tingshus i Laholm.

Halmstads och Tönnersjö tingslag har tingsställe i eget i Halmstad beläget

tingshus, vari jämväl domsagans kansli är inrymt. I vartdera tingslaget hållas

årligen tio allmänna tingssammanträden.

Rådhusrätten och magistraten i Laholm består av, förutom borgmästaren,

två rådmän och en extra rådman. Borgmästaren är ensam lagfaren ledamot.

Borgmästare i staden är för närvarande Axel Herman Malmquist, som är

född år 1895 och erhållit fullmakt å befattningen år 1926. Den ena rådmanstjänsten

inneliaves av Alfred Teodor Lindström, som är född år 1866 och erhållit

fullmakt å tjänsten år 1913. Den andra rådmansbefattningen och tjänsten

såsom extra rådman äro tillsatta allenast på förordnande. Borgmästaren

är skyldig avgå med pension vid 70 års ålder. Skyldighet för honom att övergå

till annan tjänst hos staden föreligger däremot icke. Framhållas må em el
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 78.

lertid, att Malmquist, som avlagt juris kandidatexamen, innehar föreskriven

kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare. För rådmannen

Lindström har icke stadgats skyldighet att avgå vid viss ålder.

Malmquist åtnjuter en årslön av 7 000 kronor jämte två ålderstillägg å

vartdera 500 kronor eller sålunda tillhopa 8 000 kronor. Å lönen, dock högst

å 6 000 kronor, utgår, jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 19 december 1940,

rörligt tillägg med för närvarande 1 500 kronor. Genom beslut den 3 oktober

1946 hava stadsfullmäktige tillerkänt stadens samtliga genom kollektivavtal

icke anställda befattningshavare, vilka för närvarande uppbära rörliga tillägg

enligt de av stadsfullmäktige fastställda grunder, provisoriskt dyrtidstillägg

med 6 procent för tiden den 1 januari 1946—den 31 december 1947. Borgmästaren

uppbär även sportler, som under åren 1941—1945 i medeltal uppgått

till 4 367 kronor årligen. Hans kostnader för skrivhjälp uppgingo under

ett vart av åren 1941—1944 till 900 kronor och under år 1945 till 1 200 kronor.

Borgmästaren är tillförsäkrad pension från stadens pensionskassa med

5 000 kronor om året vid uppnådd ålder av 70 år. Stadens årliga andel i pensionsavgiften

uppgår till 754 kronor 32 öre och borgmästarens andel till 377

kronor. Stadens pensionstagare åtnjuta enligt nyssnämnda stadsfullmäktigebeslut

den 19 december 1940 rörligt tillägg efter samma grunder som stadens

befattningshavare. Rådmannen Lindström uppbär ett årligt arvode å 600

kronor utan tilläggsförmåner.

Pa grund av Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 har genom länsstyrelsens

i Hallands län försorg utredning ägt rum rörande Laholms förenande i

judiciellt avseende med Hallands södra domsaga. Utredningen har enligt

länsstyrelsens uppdrag utförts av borgmästaren i Varberg Axel Lindskog.

I sitt den 19 juli 1946 dagtecknade utlåtande i ärendet har utredningsmannen

uttalat, att förutsättningar saknades att inom en överskådlig framtid organisera

rådhusrätten med tre lagfarna ledamöter.

Stadsfullmäktige hava vid sammanträde den 12 december 1946 tagit ställning

till frågan. Därvid hava fullmäktige samtyckt till föreningen under

förutsättning dels att statsverket övertoge stadens skyldigheter i avseende å

lön och pension åt borgmästaren Malmquist samt arvode åt rådmannen

Lindström, dels ock att staden befriades från skyldighet att utgiva lösen till

Höks tingslag för andel i detsammas tillgångar.

Statskontoret har den 28 februari 1947 avgivit infordrat utlåtande i ärendet.

Beträffande ersättningen till borgmästaren Malmquist har statskontoret

funnit gottgörelse av statsmedel icke böra medgivas för det provisoriska dyrtidstillägg,

vilket beslutats så sent som den 3 oktober 1946. I likhet med vad

ämbetsverket förordat beträffande ersättningen till borgmästaren Tömwall i

Sölvesborg borde av praktiska skäl ersättningen för de rörliga tilläggsförmånema

å lönen anpassas enligt grunderna för statliga tilläggsförmåner på så

sätt att Malmquists lön omräknades till lön, varå utginge 31 procent å högst

6 000 kronor för år. Grundlönen skulle i enlighet därmed bliva 6 640 kronor.

Den borgmästaren åvilande kostnaden för skrivhjälp borde uppskattas

till 1 000 kronor för år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

13

Vid övertagandet av kostnaderna för Malmquists pensionering borde — i

likhet med vad som skett i tidigare fall — Malmquist bibehållas vid sin kommunala

pensionsrätt genom fortsatt delaktighet i stadens pensionskassa mot

att statsverket till staden årligen inbetalade den fastställda pensionsavgiften.

Det till Malmquist utgående ersättningsbeloppet borde därvid minskas med

belopp som motsvarade på honom belöpande del av pensionsavgiften. —

Statsverket hade vidare att svara för av staden utfästa tilläggsförmåner till

Malmquists pension. Medgivande borde inhämtas av riksdagen att kronan

finge bereda staden ersättning för vad denna i enlighet med för stadens pensionärer

generellt gällande grunder komme att tillerkänna Malmquist i tillläggsförmåner

å pensionen.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle statsverkets årliga kostnader för

Malmquist intill den tidpunkt då han uppnår 70 års ålder komma att utgöra

11761 kronor 32 öre jämte rörligt tillägg och krigstillägg å 6 000 kronor

enligt för statens befattningshavare gällande grunder. Såsom villkor för åtnjutande

av den föreslagna ersättningen syntes dock böra gälla, att Malmquist

icke överginge till ordinarie befattning i statens tjänst eller utsåges till

kommunalborgmästare i Laholm eller i annan stad eller till ledamot av annan

rådhusrätt och magistrat.

Beträffande rådmannen Lindström, vilken uppnått en ålder av 80 år och

för vilken någon avgångsskyldighet icke blivit föreskriven, borde ersättningen

bestämmas till samma belopp som det till honom utgående arvodet eller

600 kronor för år, varå ej skulle utgå rörliga tilläggsförmåner.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom framgår av utredningen och de däröver avgivna yttrandena saknas

förutsättningar att inom överskådlig tid organisera rådhusrätten och magistraten

i Laholm med tre lagfarna ledamöter. Stadens egen jurisdiktion bör

således upphöra. Det är också min avsikt föreslå Kungl. Maj:t att, med stöd

av 2 § förenämnda lag den 17 juni 1932, utfärda förordnande om rådhusrättens

upphörande och stadens förenande i judiciellt avseende med Hallands

södra domsaga. Att i samband härmed företaga en omreglering av domsagorna

i länet finner jag åtminstone icke för närvarande motiverat. Föreningen

synes böra komma till stånd samtidigt med rättegångsreformens

ikraftträdande den 1 januari 1948. I följd härav bör — i enlighet med det

förslag till tingslagsindelning i rikets domsagor som upprättats inom justitiedepartementet

i anledning av samma reform och som i fråga om förevarande

domsaga tillstyrkts av Göta hovrätt — gällande tingslagsindelning i domsagan

upphävas och domsagan förklaras skola utgöra ett tingslag. Det må i

sammanhanget påpekas, att enligt ett innevarande års riksdag förelagt förslag

till lag om tingshusbyggnadsskyldigheten i vissa fall (prop. nr 49) möjlighet

skulle öppnas att i ekonomiskt avseende bibehålla den nuvarande tingslagsindelningen.

Därest nämnda lagförslag antages, synes, då domsagans

tingsställen i Halmstad och Laholm böra bestå även i fortsättningen, någon

olägenhet av tingslagssammanslagningen icke vara att befara. På de av utredningsmannen,

länsstyrelsen och hovrätten anförda skälen finner jag en

förflyttning av domsagans kansli från Halmstad till Laholm icke böra äga

rum. Ej heller förefaller det skäligt ålägga staden lösensskyldighet för vinnande

av delägarskap i tingshuset.

Innan beslut om stadens förenande i judiciellt avseende med domsagan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 78.

kan meddelas, måste, på grund av 2 § andra stycket 1932 års lag, riksdagens

samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens förpliktelser gentemot

borgmästaren Malmquist och rådmannnen Lindström. Mot vad statskontoret

härutinnan anfört har jag intet att erinra.

Ängelholm hade den 1 januari 1946 ett invånarantal av 6 922 personer.

Staden omgives av Södra Åsbo och Bjäre domsaga, som vid samma tidpunkt

hade 30 018 invånare. Domsagan består av ett tingslag och har tingsställe i

eget i Ängelholm beläget tingshus, vari jämväl domsagans kansli är inrymt.

I domsagan hållas årligen tjugo allmänna tingssammanträden.

Enligt en av Kungl. Maj:t den 15 november 1918 fastställd stadga består

rådhusrätten och magistraten i Ängelholm av, förutom borgmästaren, två

rådmän och en extra rådman, vilka icke behöva vara lagfarna. Borgmästare

i staden är för närvarande Gustaf Viktor Berg von Linde, som är född den

20 februari 1884 och erhållit fullmakt å tjänsten år 1919. Rådmännen och

extra rådmannen väljas enligt stadgan av stadsfullmäktige för en tid av tre

kalenderår. Enligt stadgan är borgmästaren skyldig avgå från tjänsten vid

67 års ålder, därest en årlig pension av 4 500 kronor bestämmes åt honom.

Beslut om dylik pension har icke fattats. Skyldighet att övergå till annan

tjänst hos staden föreligger däremot icke för Berg von Linde. Med hänsyn

till hans ålder synes sådan övergång för övrigt icke kunna komma i fråga,

ehuru han innehar föreskriven kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare.

Enligt stadgan är borgmästaren tillförsäkrad en årslön av 2 500 kronor.

Genom olika beslut av stadsfullmäktige, därå Kungl. Maj ds fastställelse icke

sökts, hava borgmästarens löneförmåner sedermera höjts väsentligt. Sålunda

hava stadsfullmäktige den 18 januari 1939, i samband med lönereglering

för stadens samtliga befattningshavare, beviljat en grundlön för borgmästaren

av 6 893 kronor jämte tre ålderstillägg å vartdera 545 kronor, eller sammanlagt

8 528 kronor, med rörligt tillägg å nämnda förmåner efter de för

statliga befattningshavare gällande grunder. Nämnda tillägg ävensom sedermera

tillkommet kristillägg uppgå för närvarande till 2 643 kronor. Genom

beslut den 19 juni 1946 hava stadsfullmäktige vidare tillförsäkrat borgmästaren

jämte stadens övriga ordinarie befattningshavare förhöjning av ett

från och med den 1 juli 1945 utgående provisoriskt lönetillägg med 420 kronor

till 720 kronor om året, att gälla från och med den 1 juli 1946. Slutligen

hava fullmäktige den 23 oktober 1946, enär Ängelholms stad från och med

den 1 juli samma år uppflyttats från dyrortsgrupp C till dyrortsgrupp D,

beviljat stadens ordinarie befattningshavare provisoriskt ortstillägg med 4 %

å utgående grundlön och ålderstillägg från och med sistnämnda datum. Senast

avsedda tillägg uppgår för borgmästarens del till 341 kronor årligen.

Dyrtidstillägg utgår varken å det provisoriska lönetillägget eller å det provisoriska

ortstillägget. — Borgmästaren åtnjuter även sportler. Hans behållna

sportelinkomster uppgingo under åren 1941—1945 till i medeltal 6 434

kronor för år. Borgmästaren Berg von Lindes sammanlagda löneförmåner

kunna sålunda för närvarande beräknas till (6 893 + 1 635 + 720 + 341 +

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 78.

6 434=) 16 023 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg med 31 % av

8 528 kronor.

För borgmästaren Berg von Linde har staden träffat avtal med S. P. P. om

en familjepensionsförsäkring, avseende s. k. helkollektiv familjepension med

ett grundbelopp för enbart änka å 1 500 kronor. De årliga kostnaderna för

denna försäkring hava uppdelats så att borgmästaren betalar 471 kronor 12

öre och staden 165 kronor 60 öre. Familjepensionsavgiften till S. P. P. skall

enligt försäkringsavtalet fullgöras till och med februari 1951, såvida borgmästaren

ej dessförinnan avlider eller bliver till minst 50 % arbetsoförmögen

för längre tid än tre månader.

På grund av Kungl. Maj ds beslut den 29 juni 1945 har genom länsstyrelsens

i Kristianstads län försorg utredning ägt rum rörande Ängelholms förenande

i judiciellt avseende med Södra Åsbo och Bjäre domsaga. Utredningen,

som verkställts jämlikt 3 § förenämnda lag den 17 juni 1932 och särskilt

behandlat de i samma paragraf angivna frågor, har jämlikt länsstyrelsens

uppdrag utförts av häradshövdingen i Ingelstads och Järrestads domsaga

Sture Petersson.

I sitt den 4 juni 1946 dagtecknade utlåtande i ärendet har utredningsmannen

tillstyrkt att staden i judiciellt avseende förenas med domsaga.

Departementschefen har anfört följande.

Samma skäl som jag funnit motivera förut omnämnda städers förenande

i judiciellt avseende med domsaga föreligga, enligt vad utredningen i förevarande

ärende utvisar, beträffande staden Ängelholm. Jag ämnar alltså

föreslå Kungl. Maj:t att utfärda förordnande om rådhusrättens upphörande

och stadens förenande i judiciellt avseende med Södra Åsbo och Bjäre domsaga.

Indelningsändringen synes böra träda i kraft samtidigt med nya rättegångsbalken

den 1 januari 1948.

Förutsättning för meddelande av dylikt förordnande är, såsom jag vid

behandlingen av föregående punkter anfört, att statsverket övertager stadens

förpliktelser gentemot innehavare av befattning som vid rådhusrättens upphörande

kommer att indragas. I förevarande ärende uppstår sådan skyldighet

för statsverket allenast beträffande borgmästaren Berg von Linde. Beträffande

omfattningen av denna statsverkets ersättningsskyldighet hava utredningsmannen

och statskontoret haft olika meningar. Vissa skäl kunna

visserligen synas tala för statskontorets uppfattning att begränsa ersättningsskyldigheten

till sådana löneförmåner, som prövats och godkänts av

Kungl. Majd. Grundtanken i 1932 års lag är emellertid, att statsverket vid

en stads förläggande under landsrätt mot dess vilja har att övertaga de förpliktelser

som staden faktiskt iklätt sig gentemot befattningshavare, vilkas

tjänster vid rådhusrättens upphörande indragas. Den omständigheten att

Kungl. Maj ds fastställelse icke sökts å ett beslut om förbättrade löneförmåner

har sålunda i tidigare ärenden av förevarande slag icke ansetts böra

utesluta statsverkets ersättningsskyldighet, därest Kungl. Maj:ts godkännande

av beslutet efter underställning uppenbarligen skulle ha givits. Däremot

bör statens åtagande icke utsträckas till att jämväl omfatta sådana löneförmåner

eller lönetillägg, som tillerkänts befattningshavare varom här är fråga,

efter det utredning om landsrättsförläggning påbörjats och då det varit uppenbart

att rådhusrätten skulle indragas (jfr prop. nr 41/1945 s. 16). Kungl.

Maj ds av statskontoret åberopade beslut angående ändrad lönestat för rådhusrätten

i Nora står i full överensstämmelse med den uppfattning varåt jag

nu givit uttryck.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 78.

På de sålunda anförda skälen anser jag att statens ersättningsskyldighet

beträffande borgmästaren Berg von Linde bör omfatta — förutom hans mistade

sportelinkomster — de löneförmåner som tillerkänts honom genom

stadsfullmäktiges beslut den 18 januari 1939, helst som dessa blivit bestämda

i samband med en allmän lönereglering för stadens befattningshavare.

Däremot bör statsverket icke åläggas ersättningsskyldighet för nu utgående

provisoriskt lönetillägg och provisoriskt ortstillägg. Den sålunda bestämda

ersättningen bör emellertid utgå allenast intill dess borgmästaren uppnår 67

års ålder. I likhet med statskontoret anser jag nämligen den i stadgan för

rådhusrätten intagna bestämmelsen om skyldighet för borgmästaren att avgå

ur tjänsten vid 67 års ålder, därest en årlig pension av 4 500 kronor åt

honom bestämmes, kunna av kronan åberopas. För borgmästarens återstående

livstid efter fyllda 67 år synes ersättningen sålunda böra bestämmas

till 4 500 kronor årligen. Måhända kan en sålunda bestämd ersättning, som

har beräknats efter 1918 års penningvärde, förefalla låg i betraktande av att

den år 1939 genomförda höjningen av borgmästaren Berg von Lindes lön godtagits

såsom grund för bestämmandet av hans ersättning intill fyllda 67 år.

Därtill komma de höjningar av löne- och pensionsbelopp som i allmänhet

vidtagits efter år 1918. Emellertid torde frågan om en eventuell förhöjning

av nu ifrågavarande belopp lämpligen böra avgöras senare i samband med

att borgmästaren uppnår sagda ålder. Härmed vinnes ock att ersättningen

kan anpassas efter den då genomförda allmänna löne- och pensionsregleringen

för statens befattningshavare. -— Såsom statskontoret föreslagit har

statsverket också att övertaga stadens andel i Berg von Lindes familjepensionsförsäkring

med 165 kronor 60 öre.

Någon ersättningsskyldighet i övrigt för statsverket gentemot staden på

grund av landsrättsförläggningen kan enligt den i ärendet förebragta ekonomiska

utredningen icke uppstå.

Efter propositionens avlämnande har till statsutskottet överlämnats en den

31 mars 1947 dagtecknad, inom justitiedepartementet upprättad promemoria

av i huvudsak följande lydelse.

I propositionen nr 165 till innevarande års riksdag angående statsverkets

övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande innehavare av befattningar,

vilka vid upphörande av rådhusrätterna i samma städer komma att

indragas m. m., har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att från

allmänna indragningsstaten må under närmare angivna tider utgå vissa ersättningsbelopp

till bland andra borgmästaren i Sölvesborg Olof Edvard

Törnwall, borgmästaren i Laholm Axel Herman Malmquist och borgmästaren

i Ängelholm Gustaf Viktor Berg von Linde. Vidare skulle till dem i viss utsträckning

utgå dyrtids- och kristillägg enligt de för statliga befattningshavare

stadgade grunder.

Rätteligen borde ha föreslagits, att i stället för dyrtids- och kristillägg

skulle utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt de för statliga befattningshavare

nu gällande grunder. I anslutning till de ändringar beträffande dylika

tilläggsförmåner, som äro avsedda att i samband med den allmänna löneregleringen

genomföras från och med den 1 juli 1947, torde emellertid en

omräkning lämpligen böra ske, så att de fasta ersättningsbeloppen till ifrågavarande

befattningshavare höjas i motsvarande mån som tilläggen för statliga

befattningshavare genom de ändrade bestämmelserna komma att

minskas.

Med utgångspunkt från ett rörligt tillägg av 6 % och från kristilläggets

bortfallande skulle de fasta ersättningsbeloppen sålunda bestämmas till för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

17

borgmästaren Törnwall 16 716 kronor, för borgmästaren Malmquist 12 132

kronor samt för borgmästaren Berg von Linde 16 500 kronor. Rörligt tillägg

enligt de för statliga befattningshavare från och med den 1 juli 1947 gällande

grunder skulle beräknas för Törnwall å 8 544 kronor, för Malmquist å 6 000

kronor samt för Berg von Linde å 10 536 kronor.

I en vid promemorian fogad utredning ha de nya fasta beloppen uträknats

så, att desamma jämte 6 procent å samma belopp motsvarat summan

av de i propositionen föreslagna beloppen jämte 31 procent, varjämte ersättningsbeloppen

avrundats till närmaste med 12 delbara tal.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Robert Berg och Petersson (I: 241) och den andra inom andra

kammaren av herrar Skantze och Törnkvist (11:359), i vilka hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 165 måtte hos Kungl. Maj:t

hemställa om ny utredning rörande den juaiciella indelningen i Blekinge län

samt att vid sådan utredning de i motionerna anförda synpunkterna måtte

vinna beaktande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen II: 359.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag förutsätter, att i samband med landsrättsförläggning

av städerna Karlshamn och Sölvesborg en uppdelning äger rum

av Bräkne och Listers domsaga. Det i motionerna I: 241 och II: 359 framförda

yrkandet om förnyad utredning rörande den judicielia indelningen av

Blekinge län åsyftar, att i nu förevarande sammanhang åvägabringa en

minskning eller delning jämväl av östra och Medelsta domsaga.

Utskottet vill erinra, att frågan om en allmän domsagoreglering i länet

varit föremål för prövning i samband med den utredning, som föregått Kungl.

Maj:ts förslag, och tagits under övervägande i samband med förslaget. Det

må jämväl framhållas, att eu uppdelning av Bräkne och Listers domsaga på

sätt i propositionen förutsatts icke utgör hinder för en framtida delning av

östra och Medelsta domsaga. Med hänsyn härtill och då frågan om domsagoindelningen

i landet kan förutsättas vara föremål för fortlöpande uppmärksamhet

från Kungl. Maj ds sida, anser utskottet att särskild framställning

till Kungl. Maj:t om utredning i ämnet icke kan anses påkallad.

I enlighet med innehållet i ovannämnda till utskottet överlämnade promemoria

synas de ersättningar, som från allmänna indragningsstaten skola utgå

till borgmästaren i Sölvesborg O. E. Törnwall, borgmästaren i Laholm A. II.

Malmquist och borgmästaren i Ängelholm G. V. Berg von Linde, böra på föreslaget

sätt omräknas med hänsyn till att rörligt tillägg till befattningshavare

i statens tjänst kommer att efter den 1 juli 1947 utgå efter ändrade grunder

och att kristillägg icke längre skall utgå.

Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande landsrättsförläggning

av städerna Åmål, Karlshamn, Sölvesborg, Laholm och Ängelholm och därmhnny

till riksdagens protokoll 19A7. 0 samt. Nr 78. i

U tskott,,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 78.

med sammanhängande ersättningsfrågor föranleder icke någon erinran från

utskottets sida.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa.

I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag

medgiva

a) att till borgmästaren i Åmål Ragnar Patrik S:t Cyr samt

rådmännen i samma stad Gustaf Edvin Lindqvist och Emanuel

Witalis Mogren må från och med den dag, då föreskrift

om stadens förenande i judiciellt avseende med Tössbo

och Vedbo domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under deras återstående livstid utbetalas årlig

gottgörelse, till S:t Cyr med 10 000 kronor samt till envar av

Lindqvist och Mogren med 965 kronor 60 öre, med iakttagande

av att å förmånerna dyrtids- eller annat tillägg icke

skall utgå;

b) att till rådmännen i Karlshamn Per Erik Adolf Landén,

Johan Johansson och Nils Kroon må från och med

den dag, då föreskrift om stadens förenande i judiciellt avseende

med domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

utbetalas årlig ersättning, till Landén — intill

den tidpunkt då han uppnår 67 års ålder — med 10 509

kronor jämte dyrtids- och kristillägg å ett belopp av 7 200

kronor enligt de för befattningshavare i statens tjänst stadgade

grunder, till Johansson med 1 092 kronor jämte dyrtids-

och kristillägg å ett belopp av 720 kronor samt till

Kroon med 300 kronor jämte dyrtids- och kristillägg därå,

dock med iakttagande att, därest Landén skulle övergå till

ordinarie befattning i statens tjänst eller utses till kommunalborgmästare

i Karlshamn eller i annan stad eller till ledamot

av annan radhusrätt och magistrat, han ej vidare

skall vara i åtnjutande av berörda gottgörelse,

samt att från och med dagen för landsrättsförläggningens

ikraftträdande må till Sveriges kommunalanställdas pensionskassa

från allmänna indragningsstalen för Landén årligen,

intill dess han uppnår 67 års ålder eller skyldighet

att erlägga pensionsavgift för honom eljest bortfaller, erlägges

dylik avgift med 1 591 kronor 57 öre;

c) att till borgmästaren i Sölvesborg Olof Edvard Törnwall

må från och med den dag, då föreskrift om stadens förenande

i judiciellt avseende med domsaga träder i kraft, intill

den tidpunkt då han uppnår 67 års ålder från allmänna

indragningsstaten utbetalas årlig ersättning med 16 716 kronor

jämte rörligt tillägg å ett belopp av 8 544 kronor enligt

de för befattningshavare i statens tjänst stadgade grunder,

dock att. därest Tömwall skulle övergå till ordinarie be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78.

19

fattning i statens tjänst eller utses till kommunalborgmästare

i Sölvesborg eller i annan stad eller till ledamot av annan

rådhusrätt och magistrat, han ej vidare skall vara i åtnjutande

av berörda gottgörelse,

att från och med dagen för landsrättsförläggningens ikraftträdande

må till Sveriges kommunalanställdas pensionskassa''

från allmänna indragningsstaten för Tömwall årligen, intill

dess han uppnår 07 års ålder eller skyldighet att erlägga

pensionsavgift för honom eljest bortfaller, erläggas dylik

avgift med 1 415 kronor 30 öre,

samt att till Törnwall må, efter inträffat pensionsfall, från

allmänna indragningsstaten årligen under hans därefter återstående

livstid utbetalas tilläggsförmåner å pensionen i enlighet

med en av Sölvesborgs stad genom beslut den 27 augusti

1942 given utfästelse;

d) att till borgmästaren i Laholm Axel Herman Malmquist

och rådmannen i samma stad Alfred Teodor Lindström

må från och med den dag, då föreskrift om stadens förenande

i judiciellt avseende med Hallands södra domsaga träder

i kraft, från allmänna indragningsstaten utbetalas årlig ersättning

till Malmquist — intill den tidpunkt då han uppnår

70 års ålder — med 12 132 kronor jämte rörligt tillägg

å ett belopp av 6 000 kronor enligt de för befattningshavare

i statens tjänst stadgade grunder samt till Lindström under

hans återstående livstid med 600 kronor utan dyrtids- eller

annat tillägg, med iakttagande av att, därest Malmquist

skulle övergå till ordinarie befattning i statens tjänst eller

utses till kommunalborgmästare i Laholm eller i annan stad

eller till ledamot av annan rådhusrätt och magistrat, han

ej vidare skall vara i åtjutande av berörda gottgörelse,

att från och med dagen för landsrättsförläggningens ikraftträdande

må till Laholms stads pensionskassa från allmänna

indragningsstaten för Malmquist årligen, intill dess han

uppnår 70 års ålder eller skyldighet att erlägga pensionsavgift

för honom eljest bortfaller, erläggas dylik avgift med

1 131 kronor 32 öre,

samt att till staden må från allmänna indragningsstaten

årligen under borgmästaren Malmquists efter inträffat pensionsfall

återstående livstid utbetalas ersättning med belopp

motsvarande vad staden i enlighet med de för dess pensionärer

generellt gällande grunder kan komma att tillerkänna

Malmquist i tilläggsförmåner å pensionen;

e) att till borgmästaren i Ängelholm Gustaf Viktor Berg

von Linde må från och med den dag, då föreskrift om stadens

förenande i judiciellt avseende med Södra Åsbo och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 78.

Bjäre domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

utbetalas årlig ersättning, intill den tidpunkt då han

uppnår 67 års ålder, med 16 500 kronor jämte rörligt tillägg

å ett belopp av 10 536 kronor enligt de för befattningshavare

i statens tjänst stadgade grunder och under hans därefter

återstående livstid med 4 500 kronor,

samt att från och med dagen för landsrättsförläggningens

ikraftträdande må till Sveriges privatanställdas pensionskassa

från allmänna indragningsstaten för Berg von Linde årligen,

intill dess han uppnår 67 års ålder eller skyldighet

att erlägga familjepensionsavgift för honom eljest bortfaller,

erläggas dylik avgift med 636 kronor 72 öre.

II. att motionerna I: 241 och II: 359 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar

Olsson, Pauli, Larsson, Karl Andersson, Bergvall, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,

Gillström, von Heland och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Tömkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Ward, Bergström, Falla, Rubbestad, Lindholm, Åkerström,

Iloppe, Sefve och Persson i Svensköp.

Reservation

av herr Törnkvist, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 241

och II: 359 och att i anledning därav

dels andra stycket i utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser, att frågan om en allmän domsagoreglering i länet bör

bli föremål för ny utredning på sätt i motionerna föreslagits»;

dels ock nedannämnda punkt i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:241 och 11:359 i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om ny utredning rörande den judiciella indelningen

i Blekinge län, vid vilken utredning de i motionerna anförda synpunkterna

böra vinna beaktande.»

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471570

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.