Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/ 48 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1947-03-11 · 120 sidor, varav 115 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 115 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/ 48 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1947/ 48 under åttonde huvudtiteln,

avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1947), vilket innebär en anslagshöjning med 178 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 19-1 <'', 48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ » 323 400

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... » 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 224 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 33 000

Summa kronor 609 000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 609 000 kronor.

1 — Iiihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000

kronor, hemställer utskottet,

att. riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

68 200 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, s. 4—11), vilket innebär en anslagshöjning med 135 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 248 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 190 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 26 200

Summa kronor 465 000;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 12—15), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 80 500 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 15), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arki

och tryckta arbeten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, s. 16), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia,

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, s. 16—24), vilket innebär en anslagshöjning med 167 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 186 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 173 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 21 600

Summa kronor 381 400;

b) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 381 400 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 24 och 25), vilket innebär en anslagshöjning med 1 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 61 300

kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arheten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 25), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inlcöp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 3 800 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Rokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 25 och 26), vilket

innebär eu anslagsminskning med 27 700 kronor, hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Landsarkiven to. to.: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 10 200 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 26—33), vilket innebär en anslagshöjning med 143 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, i personalförteckningen

för kungl. biblioteket vidtaga de ändringar, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 231 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 218 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 27 000

Summa kronor 477 700;

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 477 700 kronor.

12:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 34), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 78 300

kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. biblioteket:

Anskaffande av viss utländsk litteratur. Kungl. Maj:t har (punkt

13, s. 34—36) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 anvisa dels till

Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag av

110 000 kronor, dels ock till Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk

litteratur ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén (I: 134) och

den andra inom andra kammaren av herr Håstad (II: 209), i vilka hemställts,

att under anslaget till bokinköp och bokbindning måtte anvisas 130 000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning under anslaget

till bokinköp och bokbindning samt uppförande av ett engångsanslag till

anskaffande av viss utländsk litteratur.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att riksbibliotekarien för sin del hemställt,

att det förstnämnda anslaget med hänsyn till prisstegringen sedan budgetåret

1939/40, då anslaget varit uppfört med samma belopp som för innevarande

budgetår, måtte höjas med 20 000 kronor till 130 000 kronor, men

att departementschefen — under erinran att anslaget från och med innevarande

budgetår återförts till förkrigsnivån — icke ansett sig kunna tillstyrka

någon ytterligare höjning av anslaget för nästa budgetår.

I motionerna 1:134 och 11:209 har erinrats, att departementschefen med

hänsyn till den under de senare åren inträffade stegringen av såväl bokpriser

som bindningspriser förordat höjning av anslagen till bokinköp och bokbindning

vid universitetsbiblioteken med 11 500 kronor för Uppsala och

13 000 kronor för Lund. Enligt motionärernas mening syntes samma skäl

föreligga att för kungl. biblioteket godtaga den av riksbibliotekarien begärda

höjningen av anslaget till bokinköp och bokbindning.

Med anledning av det i motionerna I: 134 och II: 209 framställda yrkandet

vill utskottet framhålla, att det synes önskvärt, att kungl. biblioteket i likhet

med universitetsbiblioteken erhåller en ökning av sina medel till bokinköp

och bokbindning. Att departementschefen nu förordat en ökning av

universitetsbibliotekens ifrågavarande anslagsmedel torde emellertid — förutom

av de skäl departementschefen anfört — vara föranlett av den upprustning

av universitetsorganisationen, som påbörjades genom beslut vid

1946 års riksdag och varom ytterligare förslag torde vara att förvänta till

innevarande års riksdag, vilken upprustning medför, att ökade krav komma

att ställas på universitetsbiblioteken. Utskottet är för närvarande icke berett

att tillstyrka en höjning av kungl. bibliotekets anslag till bokinköp och bokbindning.

Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag om ifrågavarande

anslags uppförande med ett belopp av 110 000 kronor och avstyrker bifall

till det motionsvis framställda yrkandet.

Till anskaffande av viss utländsk litteratur vid kungl. biblioteket torde i

enlighet med vad departementschefen förordat böra anvisas ett särskilt anslag

av 20 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 134 och II: 209, för budgetåret

1947/48 anvisa

a) till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett

reservationsanslag av 110 000 kronor;

b) till Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk

litteratur ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 36), vilket innebär en anslagshöjning med 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

2 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 36 och 37), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt

17, s. 37—40) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 29 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Elmgren m. fl.

(1:135) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. (II: 208),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 34 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 24 700 kronor,

grundar sig i huvudsak på dels en av skolöverstyrelsen gjord framställning

om anvisande av 2 000 kronor till bokinköp, främst litteratur av förskolepsykologisk

och förskolepedagogisk art, dels ock en inom 19.f6 års skolkommissions

kursplanedelegation upprättad promemoria, vari föreslagits, att pedagogiska

biblioteket skulle för budgetåret 1947/48 tilldelas ett statsbidrag av

58 000 kronor, varav 43 000 kronor i form av ett engångsbidrag för inköp och

bindning av företrädesvis utländsk pedagogisk litteratur. I övrigt sammanhänger

den föreslagna ökningen av statsbidraget i huvudsak med en

höjning av bibliotekariens arvode till 8 000 kronor och anställande av ett

biblioteksbiträde med ett arvode av 3 300 kronor. Bibliotekariens tjänstgöring

har därvid föreslagits utökad till 36 veckotimmar. Detta samt anställande

av ett biblioteksbiträde ha motiverats dels med det planerade

litteraturinköpet och dels med ifrågasatt utsträckning av bibliotekets

öppethållande från för närvarande tre dagar i veckan mellan klockan 11—15

till varje vardag under samma tid och därtill två dagar under kvällstid.

Vidare ha beräknats ökade kostnader för vaktmästare, städning m. m.

Departementschefen har för egen del beträffande dessa förslag anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. ''

Jag förordar, att biblioteket beredes möjlighet till ett ökat öppethållande.

Till därav föranledda ytterligare kostnader för vaktmästare,

städning, lyse och trycksaker m. in. torde böra beräknas 1 000 kronor

Vidare böra särskilda medel anvisas för inköp och bindning av

pedagogisk litteratur. Kompletteringen av biblioteket synes emellertid bora

ske successivt. Av begärda 2 000 kronor till förskolepsykologisk och forskolepedagogisk

litteratur och 43 000 kronor till annan pedagogisk litteratur,

främst utländsk dylik, är jag sålunda endast beredd att för nästa

budgetår tillstyrka anvisande av 1 000 kronor respektive 20 000 kronor.

Då den vidgade verksamheten föranleder ökat arbete för bibliotekarien,

beräknar jag en höjning av det till denne utgående arvodet från nu 3 333

kronor till 6 000 kronor per år. Med anställande av ett biblioteksbiträde torde

tills vidare kunna anstå. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande

anslag höjas med (1 000 + 1 000 20 000 + 2 667 =) 24 667 kronor

eller i runt tal 24 700 kronor till (4 700 + 24 700 =) 29 400 kronor.

I motionerna I:135 och II: 208 anföres bland amiat följande.

De arbetsuppgifter, som till följd av det ökade inköpsanslaget komma att

åvila bibliotekarien, innebära i och för sig en arbetsbörda, vilken torde överstiga

en enda persons arbetsförmåga, och härtill kommer dessutom den planerade

utökningen av tiden för bibliotekets öppethållande.

Därest Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende vinner riksdagens

bifall, kommer detta att innebära en avsevärd försämring av anställningsförhållandena

för bibliotekarien vid pedagogiska biblioteket i jämförelse^med de

villkor, som gällde då den nuvarande tjänstinnehavaren för nära 22 år sedan

anställdes därstädes. Utöver sin långa tjänstetid vid pedagogiska biblioteket

har denna bibliotekarie, som avlagt filosofisk ämbetsexamen, även sex tjänsteår

med full tjänstgöring vid kungl. biblioteket, där hon, enligt vad som_framhåll

es i det för henne utfärdade tjänstgöringsbetyget, skulle, »därest ej vissa

föreskrivna kompetensvillkor (filosofie licentiatexamen) lagt hmder i vägen,

hava erhållit anställning såsom amanuens vid biblioteket med utsikt att därstädes

vinna befordran till mera ansvarsfulla poster».

Enligt vårt förmenande bör bibliotekarien vid pedagogiska biblioteket i

stället för i propositionen avsedda 6 000 kronor tillerkännas ett mot de ökade

arbetsuppgifterna bättre svarande arvode, förslagsvis 8 000 kronor, varjämte

det växande arbetet med katalogisering och expedition nödvändiggör anställande

av ett biblioteksbiträde, vars arvode i anslutning till skolkommissionens

förslag bör beräknas till 3 300 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hade skolkommissionens kursplanedelegation

vid framställandet av sitt förslag om höjning av bibliotekariens

arvode till 8 000 kronor och anvisande av medel för anställande av ett

biblioteksbiträde utgått ifran att biblioteket skulle erhalla ett anslag av

43 000 kronor för inköp och bindning av pedagogisk litteratur. Departementschefen

har däremot för sistnämnda ändamål tillstyrkt anvisande av

20 000 kronor samt för inköp av förskolepsykologisk och förskolepedagogisk

litteratur 1 000 kronor mot av skolöverstyrelsen begärda 2 000 kronor. Med

hänsyn härtill har utskottet funnit det av departementschefen för bibliotekarien

föreslagna arvodet för närvarande väl avvägt.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr S.

I anledning av vad i motionerna I: 135 och II: 208 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla, att utskottet för sin del blivit övertygat om att

behov av ett bitriide åt bibliotekarien kommer att föreligga med hänsyn till

utvidgningen av verksamheten vid biblioteket. Arvodet åt ett sådant biblioteksbiträde

synes i enlighet med skolkominissionens och motionärernas

förslag böra bestämmas till 3 300 kronor. Utskottet förordar därför, att ifrågavarande

anslag höjes med nämnda belopp och alltså uppföres med (29 400 +

+ 3 300 =) 32 700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 135 och II: 208, såsom Bidrag till ''pedagogiska

biblioteket för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 32 700 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s.

40—51) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48, dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 438 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 141 000 kronor, i

huvudsak föranledd — förutom av den allmänna löneregleringen — av följande

av departementschefen tillstyrkta personalförändringar:

1) uppflyttning av överintendentsbefattningen från lönegraden B 1 till

lönegraden B 2;

2) inrättande av två nya amanuensbefattningar i lönegraden Ex 17;

3) inrättande av en befattning som fotograf i lönegraden Eo 17;

4) inrättande av två nya vaktmästartjänster, varav en i lönegraden A 5

och en i lönegraden Ex 5; samt

5) inrättande av en ny kontorsbiträdestjänst i lönegraden Eo 4.

Bland de framställningar från museichefen, som departementschefen icke

ansett sig kunna förorda, märkes förslag om höjning av det särskilda

arvodet åt värmele dningsskötaren, tillika

reparatör, av 1 : a klass från 570 kronor till 720 kronor.

Museichefen har anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 maj 1943 skall ur arvodesposten

utgå gottgörelse åt innehavaren av befattningen såsom värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av l:a klass, för honom utöver den vanliga tjänstgöringen

åliggande göromål med belopp, motsvarande vad av honom erlägges

till kronan för bostad, värme och lyse, dock högst 570 kronor för år.

Denna gottgörelse fastställdes av 1939 års riksdag efter förslag av Kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

Maj:t, sedan ersättningen för den av ifrågavarande befattningshavare nyttjade

bostaden jämte värme och lyse år 1938 av byggnadsstyrelsen fastställts

till 570 kronor.

De extra göromål, vartill ifrågavarande gottgörelse hänför sig, sammanhänga

med att innehavaren av befattningen som värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av l:a klass även fullgör sysslan som vicevärd för nationalmuseibyggnaden.

De arbetsuppgifter, som härigenom åligga honom,

motsvara dem, som i allmänhet åvila en vice värd.

Den 1 september sker ombyte av befattningshavare på ifrågavarande

tjänst. I samband därmed har byggnadsstyrelsen, i anledning av under

sommaren vidtagna reparationer i bostaden, beslutat höja ersättningen

för densamma med 150 kronor.

Det säger sig självt, att funktionen som vice värd sedan 1939 i och med

den väsentligt ökade verksamheten (nya tjänstemän, nya lokaler m. m.)

vid museet måste ha blivit mer krävande. En ersättning härför med 720

kronor synes mig sålunda fullt skälig. Därtill kommer, att det måste framstå

såsom mindre tilltalande, att den nye innehavaren av tjänsten skall

erhålla sämre villkor än den förutvarande. Då han sökte och erhöll tjänsten

hade han ingen anledning räkna därmed. Det bör framhållas, att vidtagna

reparationer i bostaden, ehuru de varit förhållandevis betydande, knappast

kunna betecknas såsom annat än normalt underhåll. Bostaden torde sålunda

för den nye innehavaren näppeligen kunna anses representera någon

större förmån än för den förre innehavaren.

Statskontoret har funnit den nuvarande ersättningen lämpligt avvägd.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Enligt beslut den 20 september 1946 har Kungl. Maj:t, efter framställning

av museichefen, tillerkänt den nye innehavaren av befattningen som

värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass, gottgörelse för honom

utöver den ordinarie tjänstgöringen anförtrodda göromål med belopp, motsvarande

vad av honom erlägges till kronan för bostad, värme och lyse,

dock högst 570 kronor. Då den omständigheten, att ersättningen för bostaden

numera höjts, icke i och för sig synes påkalla höjning även av

maximibeloppet för ifrågavarande gottgörelse och då jag i likhet med statskontoret

finner den nuvarande ersättningen lämpligt avvägd i förhållande

till arbetsuppgifterna, kan jag icke biträda förslaget om höjning av ersättningsbeloppet.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att innehavaren av befattningen

som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a kkiss intill den 1 september

1946 erlagt ersättning till kronan för bostad, värme och lyse med 570 kronor

samt att byggnadsstyrelsen med anledning av under sommaren 1946 vidtagna

reparationer i bostaden i samband med ombyte av befattningshavare

på ifrågavarande tjänst från och med nämnda dag höjt ersättningen för bostaden

med 150 kronor. Den tidigare innehavaren av tjänsten åtnjöt gottgörelse

för honom utöver den ordinarie tjänsten anförtrodda göromål med 570 kronor

eller samma belopp, som av honom erlades såsom ersättning för bostaden

in. in. För den nye innehavaren har denna gottgörelse jämlikt Kungl. Maj:ts

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr S.

beslut den 20 september 1946 fastställts till likaledes 570 kronor, medan han

i bostadsersättning har att erlägga 150 kronor mera än företrädaren. Med

hänsyn till att den nuvarande tjänstinnehavaren, då han sökte befattningen,

icke hade anledning räkna med att han skulle erhålla sämre anställningsvillkor

än företrädaren, har utskottet funnit billighetsskäl tala för att ifrågavarande

gottgörelse från och med nästa budgetår höjes med 150 kronor till

720 kronor, motsvarande den nuvarande ersättningen för bostaden jämte

värme och lyse.

I övrigt har vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit icke givit

utskottet anledning till erinran.

Vad utskottet här ovan förordat föranleder en höjning av anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, från 6 330

kronor med 150 kronor till 6 480 kronor och en höjning för avjämnande av

anslagets slutsumma av anslagsposten till rörligt tillägg från 24 070 kronor

med 50 kronor till 24 120 kronor. Avlöningsanslaget till nationalmuseum bör

alltså för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 438 600 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .........................kronor 206 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 6 480

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 202 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 24 120

Summa kronor 438 600;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 438 600 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 19, s. 51—53), vilket innebär en anslagshöjning med 27 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 90 600

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.

Maj:t har (punkt 20, s. 53—57) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet:

Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 90 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt motion (II: 277), vari hemställts,

att nationalmuseums anslag för inlösen av svenska konstnärers arbeten

höjes till 60 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en sammanlagd anslagshöjning med 12 100

kronor, varav 5 000 kronor belöpa på posten till inlösen av svenska konstnärers

arbeten. Denna post, som för innevarande budgetår är uppförd med

30 000 kronor, har av museichefen — under hänvisning till det nuvarande

prisläget på konstmarknaden — föreslagits höjd till 40 000 kronor. Departementschefen

har tillstyrkt en höjning till 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket bland annat innebär en höjning av posten

till inlösen av svenska konstnärers arbeten med 5 000 kronor till 35 000

kronor, har icke givit utskottet anledning till erinran. Att i enlighet med vad

i motionen II: 277 påyrkats därutöver öka posten med 25 000 kronor har

utskottet icke ansett sig böra förorda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 277, till Nationalmuseet:

Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1947/48

anvisa av reservationsanslag av 90 600 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagsminskning

med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 58—62) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst för

deposition för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 62—64), vilket innebär en anslagshöjning med 32 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .........................kronor 58 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 47 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 6 400

Summa kronor 111 600;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 111 600 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 14100

kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25, s. 65—78), vilket innebär en anslagshöjning med

174 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vi dtaga de ändringar

i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 357 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 15 524

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 244 476

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 36 000

Summa kronor 653 000;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 653 000 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, s. 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

85 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. Naturhistoriska

riksmuseet: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 27, s. 78—83) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 152 500 kronor;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Inredning och utrustning

ett reservationsanslag av 95 700 kronor.

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen av viss samling. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 83), vilket innebär anvisande av

medel för inlösen av en zoologisk samling, som tillhört framlidne avdelningsföreståndaren

vid riksmuseet, professorn Sixten Bock, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen

av viss samling för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

9 500 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 83—86), vilket innebär en anslagshöjning med

26 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 42 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 4 400

Summa kronor 85 000;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 85 000

kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 86), vilket innebär en anslagshöjning

med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 29 200 kronor.

30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 86 och

87), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32, s. 87 och 88), vilket innebär en anslagshöjning med 57 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 33, s. 88—91), vilket innebär en anslagshöjning med

15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

42 000 kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 34, s. 91), vilket innebär en anslagshöjning med 2 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 19 300 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 91 och 92), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 23 000 kronor.

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 36, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 13 500

kronor.

36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 8 800

kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, s. 93—95) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

38:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39, s. 95 och 96) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

Kyrkliga ändamål.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämndema: Iordningställande av vissa

lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, s. 97 och 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Iordningställande

av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. för bud
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

getåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kronor;

b) medgiva att ur kyrkofonden må till samma ändamål

utgå ett belopp av 30 000 kronor.

40:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42,

s. 98 och 99), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

41 :o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, s. 99), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

42:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 99 och 100), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

43:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

44 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 48, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

17

Akademier m. m.

45:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 101), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

46:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s.

101) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 262 200 kronor.

47:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i

övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 101—106) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig

verksamhet i övrigt för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 22 000 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 52, s. 106—116) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m., vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska''museum m. in., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1947/48; dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. in.: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 753 700 kronor.

1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Sefve m. fl. väckt motion (11:30), vari hemställts, att

riksdagen måtte för sin del besluta vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

i överensstämmelse med dess begäran upprätta en amanuensbefattning

i Eo 18 med uppgift att bearbeta museets osteologiska samlingar.

2 — Dihang till riksdagens ''protokoll 19^7. G samt. Nr S.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj ds förslag innebär en anslagshöjning med 265 700 kronor, i

huvudsak föranledd — förutom av den allmänna löneregleringen — av följande

av departementschefen tillstyrkta personalförändringar:

1) uppflyttning av riksantikvariebefattningen från lönegraden B 1 till lönegraden

B 2;

2) ombildning av en ritbiträdesbefattning i lönegraden Eo 8 till en befattning

som uppmätningstekniker och fotograf i lönegraden Eo 17;

3) inrättande av en befattning som museilektor i lönegraden Eo 23;

4) inrättande av en personlig tjänst som textilkonservator i lönegraden

Eo 21 för filosofie doktorn Agnes Geijer;

5) inrättande av fyra fältarkeologbefattningar i lönegraden Eo 18; samt

6) inrättande av en biträdesbefattning i lönegraden Ex 2.

Bland de framställningar från akademien, som departementschefen icke för

närvarande förordat, märkes förslag om inrättande av en amanuensbefattning

för bearbetning av statens historiska

museums osteologiska samlingar. Beträffande

detta förslag inhämtas av statsrådsprotokollet följande.

Akademien har framhållit, att akademien tidigare, ehuru utan resultat,

hemställt om anvisande av medel till vetenskaplig bearbetning av statens

historiska museums omfattande osteologiska material. Ehuru en grovgallring

av detta benmaterial kunnat ske tack vare anslag från humanistiska fonden,

vore det dock uppenbart, att en verklig bearbetning måste komma till stånd,

om materialet skulle bli till nytta för vetenskapen. Akademien ville därför

föreslå, att medel anvisades för anställande av en amanuens i Eo 18 med uppgift

att bearbeta museets osteologiska samlingar.

Statskontoret har ställt sig avvisande till förslaget.

I motionen II: SO anföres bland annat följande.

I sina riksdagspetita för budgetåret 1947/48 har kungl. historie- och antikvitetsakademien

hemställt, att en amanuens i Eo 18 matte tillsättas i akademiens

stat för bearbetning av akademiens benmaterial, men ecklesiastikministern

har ej ansett sig kunna biträda detta förslag.

Denna bearbetning har stått på akademiens önskelista ända sedan år 1935,

då en framställning gjordes till Konungen av vetenskapsakademien, vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien, vetenskapssocieteten i Uppsala,

karolinska institutets lärarkollegium, tandläkarinstitutets lärarråd, vetennärhögskolans

lärarkollegium, Svenska sällskapet för antropologi och geografi

samt ett flertal representanter för universitet och högskolor. I denna framhålles,

att årligen till statens historiska museum inströmmar ett värdefullt

osteologiskt material av ett vetenskapligt värde, som svårligen kan överskattas.

Materialet är nämligen av grundläggande betydelse för kännedom om

värt folks fysiska antropologi under de många årtusenden, som förflutit mellan

den första invandringen till vårt land och den nyare tidens början. Det

är även av mycket stort värde för anatomien och patologien. Redan vid den

tid, då framställningen gjordes, förelågo på grundval av sådant material

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

gjorda, synnerligen märkliga rön rörande våra sjukdomars historia. Till framställningen

äro även fogade intyg om materialets betydelse från Sveriges geologiska

undersökning för de geologiska och geografiska vetenskaperna, från

tandläkarinstitutet för en mängd spörsmål, som beröra tandläkarkonsten (bettets

utveckling, tandställningsanomalier, karies, paradentit m. m.) och från

veterinärhögskolans anatomiska institution för vår kunskap om nu levande

organismer.

Under de sedan dess gångna åren har en viss ofullständig bearbetning kunnat

komma till stånd genom att en yngre svensk forskare, Nils-Gustaf Gejvall,

genom tillfälliga anslag ur olika fonder beretts möjlighet härtill. Orsaken

till att denne trots de knappa anslagen allt fortfarande står till förfogande

för detta arbete har varit, att han på grund av uppgifter, som lämnats

honom, levat i den tron, att en amanuensbefattning för detta ändamål snarast

skulle upprättas. Han har till och med för att kunna fullfölja sitt arbete

lämnat en befattning såsom byråassistent i Eo 22 i försvaret, som han enligt

intyg skött på ett synnerligen skickligt och föredömligt sätt. Han hade nämligen

anledning tro, att den nu ifrågavarande amanuensbefattningen skulle

inrättas från och med den 1 juli 1947. Kommer emellertid en sådan ej till

stånd, anser han sig ej längre kunna stå till förfogande, utan kommer enligt

uppgift att lämna vårt land och mottaga ett erbjudande från universitetet i

Cincinnati, U. S. A.

Det synes under sådana förhållanden angeläget, att åtgärder vidtagas, så

att denne enligt samstämmiga uttalanden från såväl svenska som utländska

vetenskapsmän synnerligen förtjänte forskare stannar i vårt land och får tillfälle

att här fullfölja sina betydelsefulla undersökningar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av det i motionen II: 30 framställda yrkandet vill utskottet

framhålla, att utskottet finner det önskvärt, att en verklig vetenskaplig

bearbetning av statens historiska museums osteologiska material kommer till

stånd. Utskottet är emellertid icke berett att nu föreslå inrättandet av en amanuensbefattning

för ändamålet. Det torde böra. ankomma på Kungl. Maj:t

att till förnyat övervägande upptaga frågan huru nämnda bearbetning lämpligen

bör anordnas. Utskottet förutsätter emellertid, att under nästa budgetår

sådana åtgärder kunna vidtagas, som säkerställa fortgången av det vid samlingarna

hittills bedrivna, av fondmedel bekostade arbetet. Med vad sålunda

anförts torde motionen II: 30 få anses besvarad.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., vilka föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksan
-

Vtskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 380 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 480

3. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal

............................. Ä 329 820

4. llörligt tillägg, förslagsvis ........... » 42 600

Summa kronor 753 700;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m.m.:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 753 700 kronor;

II. att motionen II: 30 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 116—119), vilket innebär en anslagshöjning

med 16 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. in.: Omkostnader för budgetaret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 160 600 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 119 och 120), vilket

innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 121—123), vilket innebär en anslagshöjning

med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. mUnderhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 124 och 125),

vilket innebär en anslagshöjning med 32 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 58, s. 126—128), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

140 000 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Förvärv av klosterlängan vid S:t Karins ruin i Visby. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 129 och 130) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Förvärv av klosterlängan

vid S:t Karins ruin i Visby för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 21 500 kronor.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

östasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 130—133), vilket

beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 5 600

kronor och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ostasiatiska samlingarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman

å indragningsstat:

a. Lön ............... kronor 12 000

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Summa kronor 13 000

Avgår: tjänste- och

familjepensionsavdrag »_906 kronor 12 094

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 15 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 1 006

Summa kronor 28 800;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 28 800 kronor;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologislca samlingarna: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 900 kronor.

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan; Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 133 och 134),

vilket innebär en anslagshöjning med 48 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 160 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 45 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............ » 19 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 10 200

Summa kronor 236 200;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 236 200 kronor.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 134 och 135),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 50 600 kronor.

58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63,

s. 135), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 28 200 kronor.

59:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 136), vilket

innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag

till vissa reparationsarbeten m, m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 65, s. 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m.

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

24 500 kronor.

61 ro) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 138—140), vilket innebär en

anslagshöjning med 108 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 211 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... » 180 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 22 000

Summa kronor 417 400;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

417 400 kronor.

62:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 141—143), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 31 900 kronor.

63:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp av instrument

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 143—148), vilket

beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 5 000

kronor och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av 46 000

kronor, därav 10 000 kronor till inköp och bindning av böcker, musikalier

och tidskrifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och

vård av instrument ett reservationsanslag av 11 100 kronor;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp av instrument m. m. ett reservationsanslag av 46 000

kronor.

64:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 148 och 149), vilket innebär

en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 20 000 kronor.

65:o) Statens konstråd. I en inom andra kammaren av herrar Håstad

och Larsson i Stockholm väckt motion (II: 207) har hemställts, att riksdagen

måtte under åttonde huvudtiteln till Statens konstråd: Omkostnader, i överensstämmelse

med statens konstråds framställning den 4 juni 1946, bevilja

ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

Till stöd härför har anförts huvudsakligen följande.

I proposition den 19 februari 1937, nr 157, föreslogs inrättandet av ett

statligt organ, statens konstråd. Framställningen bifölls av riksdagen, som

i skrivelse den 27 maj 1937, nr 312, anmälde, att riksdagen till konstrådet för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 25

budgetåret 1937/38 under åttonde huvudtiteln hade anvisat ett anslag av

9 000 kronor.

För ett vart av påföljande tvenne budgetår beviljade riksdagen å åttonde

huvudtiteln för täckande av kostnaderna för konstrådets verksamhet 11 000

kronor och för budgetåret 1940/41 7 500 kronor.

För därpå följande budgetår har emellertid Kungl. Maj:t icke gjort framställning

om anslag under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna för konstrådets

verksamhet hava täckts därigenom att Kungl. Maj:t av för kommittéändamål

till förfogande stående medel anvisat erforderligt belopp.

I sin petitaframställning den 4 juni 1946 hemställde konstrådet dels att

Kungl. Maj:t måtte hos 1947 års riksdag utverka anslag i principiell likhet

med vad som skett till och med budgetåret 1940/41 och dels att anslag

måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden annorlunda

grunder än som gällde för nu löpande budgetår och som angåvos i Kungl.

Maj:ts nådiga brev den 28 juni 1946.

Som motivering för sin hemställan i förstnämnda avseende underströk statens

konstråd, att konstrådet vore en av riksdagen beslutad fast statlig institution

och att dess verksamhet principiellt hade annan karaktär än det arbete,

som utfördes av en utav Kungl. Maj:t tillsatt kommitté.

Statsverkspropositionen innehåller emellertid icke någon sådan framställning,

som av konstrådet åsyftas.

Det torde böra understrykas, att frågan icke har någon egentlig ekonomisk

räckvidd. Det belopp, som statens konstråd behöver, torde under alla förhållanden

komma att erhållas antingen genom att anslag upptages å åttonde

huvudtiteln eller också genom anlitande av vederbörligt kommittéanslag. Ur

riksdagens synpunkt torde det emellertid icke kunna anses likgiltigt vilket

alternativ, som väljes. Det måste nämligen vara riktigare, att riksdagen direkt

förbehåller sig rätten pröva vederbörande anslag, vilket kan ske genom att

medel beviljas å åttonde huvudtiteln. Principiellt kan det ej heller anses vara

tillfredsställande att den provisoriska anordning, som rått de senaste åren, får

fortbestå.

Såsom i förevarande motion erinrats täckas för närvarande kostnaderna

för konstrådets verksamhet, vilka tidigare bestredos av ett anslag på riksstaten,

med medel, som ställas till rådets förfogande från åttonde huvudtitelns

anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Enligt utskottets

mening synes det principiellt riktigare att anslag för ändamålet uppföres på

riksstaten. Utskottet anser sig likväl icke utan förslag i ämnet från Kungl.

Maj:ts sida böra föreslå, att — såsom i motionen II: 207 påyrkats — redan

för nästa budgetår för konstrådet skulle uppföras ett anslag under åttonde

huvudtiteln. Utskottet utgår emellertid ifrån att Kungl. Maj:t till förnyat

övervägande upptager frågan om en återgång till den tidigare tillämpade

anordningen beträffande finansieringen av konstrådets verksamhet. Utskottet

får hemställa,

att riksdagen må i anledning av motionen 11:207 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet här ovan

anfört.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

66:o) Universitetskansler sämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 70, s. 150 och 151), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern .......kronor 18 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.......................... » 30 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 17 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis » 2 800

Summa kronor 68 700;

b) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 68 700 kronor.

67:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 151), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 3 600 kronor.

68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk vetenskaplig

litteratur. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s.

152—155), vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning

med 11 500 kronor och beträffande det sistnämnda anslaget anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 160 000

kronor;

b) till Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk

vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

69:o) Uppsala universitet: Utrustning för vissa seminarier inom humanistiska

sektionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s.

155—157) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

vissa seminarier inom humanistisJca sektionen för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 73 700 kronor.

70:o) Uppsala universitet: Utrustning för meteorologiska m. fl. institutioner.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 157—159)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

meteorologiska m. fl. institutioner för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 88 500 kronor.

71 :o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk vetenskaplig

litteratur. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 159—161),

vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med

13 000 kronor och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 150 000

kronor;

b) till Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk

vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

72:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av vissa institutioner.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 161—165) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och utrustning

av vissa institutioner för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 1 665 000 kronor.

73:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80,

s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande ur 8.

74:o) Universitetssjukhus: Bidrag’ till akademiska sjukhuset i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 168—170), vilket

innebär en anslagshöjning med 260 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 1 040 000 kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 171),

vilket innebär en anslagshöjning med 39 000 kronor, huvudsakligen betingad

av den av 1943 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 419 800 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för

barnsjukhuset vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 171 och 172) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande

av nybyggnad för barnsjukhuset vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 565 000 kronor.

77:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 172), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 344 700 kronor.

78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik

vid Sabbatsbergs sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

89, s. 172 och 173), vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande

av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

79:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna

vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 8.

förslag (punkt 91, s. 173 och 174), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i

vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

80:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s.

174), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

81 :o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 174 och 175), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi in. to. för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

S2:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95,

s. 175—177), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 6 009 kronor.

83:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 96,

s. 177 och 178) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom in. fl.

(I: 83) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl in. fl. (II: 132),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta ett reservationsanslag till naturastipendier

för budgetåret 1947/48 med 620 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ifragavarande anslag tillkom genom beslut av 1939 års lagtima riksdag

och disponerades till en början för utdelning av statsstipendier vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. 1944

års riksdag beslöt att utsträcka möjligheterna att erhålla stipendier av detta

slag till studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg.

I samband härmed höjdes anslaget, som för budgetåren 1941/44 utgick med

184 700 kronor, till 240 000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget

med hänsyn till de stegrade levnadskostnaderna höjts med 70 000 kronor till

310 000 kronor.

Departementschefen har pa framställning av universitetskanslern förordat

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

I motionerna 1:83 och II: 132 anföres bland annat följande.

Den av Kungl. Maj:t tillsatta studentsociala utredningen har fått i uppdrag

att framlägga »förslag till åtgärder för att undanröja ännu kvarstående

hinder av ekonomisk natur för studielämplig ungdom att genomgå utbildning

vid våra universitet och högskolor». Beträffande motiveringen för sådana

åtgärder kunna vi hänvisa till vad departementschefen anförde vid utredningens

tillsättande. Det nu utgående anslaget till naturastipendier räcker endast

till 200 stipendiater, och det finns för närvarande omkring 10 000 studerande

vid dessa läroanstalter. I avvaktan på denna utrednings resultat synes därför

en tillfällig förbättring av stipendiemöjligheterna synnerligen berättigad.

Härvidlag bör man kunna tänka sig minst en fördubbling av anslaget i fråga.

En sådan åtgärd föregriper på intet sätt den studentsociala utredningen; det

står ju självfallet utredningen fritt att framlägga sina principiella synpunkter

utan att ta hänsyn till denna tillfälliga ökning av anslaget.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och anser sig icke

böra tillstyrka bifall till motionerna I: 83 och II: 132. Den i motionerna

berörda frågan är — sasom även i motionerna påpekats—för närvarande föremål

för bedömande inom 1946 års utredning om den högre utbildningens

demokratisering (studentsociala utredningen), varför utskottet funnit övervägande

skäl tala för att det resultat, vartill utredningen må komma, avvaktas

innan ytterligare anslagsmedel beviljas för ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag samt

med avslag å motionerna I: 83 och II: 132, till Gemensamma

universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande vid universiteten

och vissa högskolor för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 310 000 kronor.

84:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

98, s. 178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

S5:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av

medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 179), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

86:o) Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s.

180—182), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen för budgetaret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

87:o) Stockholms högskola: Bidrag till personlig professur i meteorologi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 183—185)

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att professorn C. G. Rossby såsom innehavare

av en från och med den 1 juli 1947 för honom inrättad personlig

professur i meteorologi skall vara i avlönings- och pensionshänseende

likställd med ordinarie universitetsprofessor;

b) till Stockholms högskola: Bidrag till personlig professur

i meteorologi m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av 21 100 kronor.

8S:o) Stockholms högskola: Bidrag till psykotekniska institutet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 185 och 186), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till psykotekniska

institutet för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 20 000 kronor.

89:o) Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 186), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Stockholms högskola: Bidrag till

ryska institutet för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

11 600 kronor.

90:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader. Statens

medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 186—190), vilket innebär

en anslagshöjning beträffande det förstnämnda anslaget med 10 000 kronor

och beträffande det sistnämnda anslaget med 500 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

b) till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av

medicinsk forskning ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

91 :o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,

s. 190 och 191), vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning

med 13 000 kronor och beträffande det sistnämnda anslaget

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 40 000 kronor;

b) till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande

av naturvetenskaplig forskning ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor.

92:o) Flygmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 109, s. 191—193), vilket innebär en anslagsminskning med 208 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygmedicinsk forskning för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 181 600 kronor.

93:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 111, s. 193 och 194), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings
penningar

.......... kronor 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra

8 000 kronor lön och 4 000 kronor

tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg ....... » 1000

Anm.: Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring. _

Summa kronor 13 000

Avgår: pensionsavdrag,

förslagsvis ........ » 800 kronor 12 200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t, förslagsvis......... » 11 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 36 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2 200

Summa kronor 63 000;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 63 000 kronor.

94:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 112, s. 194), vilket innebär en anslagshöjning med

1 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 11 200

kronor.

95:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl

Maj:ts förslag (punkt 113, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 34 300 kronor.

96:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

114, s. 196—198) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för farmaceutiska institutet, att tillämpas till vidare

från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Farmaceutiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kronor.

3 —- Bihnng till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 8.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petersson m. fl.

(I: 58) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson m. fl.

(II: 110), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning rörande statens övertagande av de kostnader för högskolemässig

undervisning som nu ersättas med av de enskilda studerandena

erlagda terminsavgifter.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 43 300 kronor, i huvudsak

föranledd av den allmänna löneregleringen och den i anslutning därtill

förordade arvodesregleringen samt därutöver av departementschefens förslag

om höjning av arvodet till kamreraren med 700 kronor och om anvisande av

3 600 kronor till arvode åt ett biträde åt bibliotekarien.

I motionerna 1:58 och II: 110 anföres i huvudsak följande.

Det uppdrag, som den av Kungl. Maj:t tillsatta studentsociala utredningen

erhållit, synes kunna giva vid handen, att en ganska omfattande undersökning

avses med åtföljande vittgående förslag till förbättring av de ekonomiska

möjligheterna för mindre bemedlade att bedriva högre studier. Detta

initiativ hälsas givetvis med tillfredsställelse. Man har anledning giva uttryck

åt den förhoppningen, att det skall bliva möjligt för kommittén att snart

redovisa resultatet av sitt arbete. I avvaktan på detta synes det vara lämpligt

att söka stödja de studerande på sätt som inte föregriper utredningens

avväganden.

Härvid synes det, som man borde överväga möjligheterna att avskaffa

de vid åtskilliga högskolor förekommande terminsavgifterna. Vi anföra här

några exempel på storleksordningen på sådana avgifter.

Stockholms högskola:

naturvetenskapliga fakulteten 125 kronor per termin,

humanistiska fakulteten 100 kronor per termin,

juridiska fakulteten 130 kronor per termin.

T andläkarinstitutet:

första året 150 kronor per termin och därefter 200 kronor per termin.

Farmaceutiska institutet:

för kandidatkursen 75 kronor per termin,

för apotekarkursen 110 kronor per termin.

Handelshögskolan i Stockholm:

50 kronor i inskrivningsavgift. 175 kronor per termin och 3 terminer

per läsår.

Tekniska högskolan i Stockholm:

200 kronor per termin.

De båda universiteten och vissa högskolor ha redan nu avgiftsfri undervisning.

Sålunda utgå inga kursavgifter vid veterinärhögskolan, och vid

skogshögskolan äro endast de s. k. sommarövningarna avgiftsbelagda.

För mindre bemedlade studerande äro de ovan anförda terminsavgifterna

betungande, medan man nog kan anse, att om statsmakterna övertoge dessa

kostnader för undervisningen, skulle sammanlagda beloppen ur statsfinansiell

synpunkt te sig relativt obetydliga. Det torde därför vara anledning att

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

undersöka vilka möjligheter som finnas för statsmakternas övertagande av

dessa kostnader. Den student-sociala utredningen har enligt direktiven inte

fått i uppdrag att utreda denna fråga, och den bör därför bli föremål för särskild

utredning. Det torde nämligen få anses som ganska självfallet att om

statsmakterna skola öka de mindre bemedlades möjligheter att deltaga i den

högre undervisningen genom stipendier, studielån eller på annat sätt, är

det naturligt att utan dröjsmål de nu utgående terminsavgifterna slopas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag till avlöningsstat

för farmaceutiska institutet för nästa budgetår och att avlöningsanslaget

för institutet i enlighet härmed uppföres med ett belopp av 155 000

kronor.

Beträffande det i motionerna 1:58 och 11:110 framställda yrkandet vill

utskottet framhålla, att enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer

den i motionerna berörda frågan att bliva föremål för prövning inom den

studentsociala utredningen. Med hänsyn härtill saknas anledning för riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om särskild utredning i ämnet.

Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 51 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 26 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 70 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 7 200

Summa kronor 155 000;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 155 000 kronor;

II. att motionerna I: 58 och II: Ilo icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

97:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s.

198 och 199), vilket beträffande båda anslagen innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

VUkottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 19 700 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

98:o) Farmaceutiska institutet: Utökning av antalet elever i lärokurs

för apotekarexamen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,

s. 199—202) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Utökning

av antalet elever i lärokurs för apotekarexamen för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 32 600 kronor.

99:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 117, s. 202—206), vilket innebär en anslagshöjning

med 41 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för ortnamnskommissionen, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............kronor 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 73 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4 100

Summa kronor 81 000;

c) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 81 000 kronor.

100:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 118, s. 206 och 207), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

12 600 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

101 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119,

s. 207—209), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor,

102:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 209), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 6 000 kronor.

103:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 121, s. 209—214), vilket innebär en anslagshöjning med 85 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för landsmålsarkiven, som

föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 8 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 188 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 11 300

Summa kronor 208 600;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1947/

48 anvisa ett förslagsanslag av 208 600 kronor.

104:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 122, s. 214 och 215), vilket innebär en anslagshöjning med

1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 13 800

kronor.

105:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 215—

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 8.

217); vilket innebär en anslagsminskning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1947/

48 anvisa ett reservationsanslag av 59 300 kronor.

106:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 124, s. 217), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 6 700

kronor.

107:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 218), vilket

innebär en anslagsökning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 13 700 kronor.

108:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 218), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m . m. för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.

109:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128,

s. 219), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

110:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 219), vilket innebär en anslagsminskning

med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

lll:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 219 och 220), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti

för vissa studielån för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

112:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av

ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 220 och 221) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer

för redigering av ett register över vissa licentiat- och

doktorsavhandlingar för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 2 000 kronor.

Tekniska högskolor.

113:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 222 och 223) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, å personalförteckningen

för överstyrelsen för de tekniska högskolorna uppföra

en befattning som ordinarie byråchef;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................... ■ • • kronor 16 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ;............. » 12 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................... » 14 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 1 800

Summa kronor 45 300;

c) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

45 300 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

114:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 223 och 224) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

115:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 224) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Utrustning för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

116:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, s. 224—251) — vilket bland annat innebär

inrättandet av fyra nya professurer, nämligen i pappersteknik, i fotografi,

i kemisk apparatteknik och i metallhyttkonst ävensom en anslagshöjning med

768 000 kronor — hemställer utskottet

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 1215 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare

och biträdande

lärare,

förslagsvis ......kronor 272 600

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

...... » 73 700 » 346 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal......................... » 1202 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 119 700

Summa kronor 2 883 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......... kronor 350 000

Nettoutgift kronor 2 533 000;

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 533 000

kronor.

11? :o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 251—255), vilket innebär en anslagshöjning

med 47 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 575 300 kronor.

118:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 255—258), vilket innebär en anslagshöjning

med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 1 400 000 kronor.

119:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138,

s. 258 och 259), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 55 000

kronor.

120:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teknislca högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 22 000

kronor.

121 :o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 259—262)

hemställer utskottet,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 7 000 kronor.

122:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 142, s. 262—277) — vilket bland annat innebär inrättandet

av tre nya professurer, nämligen i mekanisk teknologi, i husbyggnadslära

och i geologi med undervisningsskyldighet jämväl i mineralogi ävensom

en anslagshöjning med 530 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

söm föranledas av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 563 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare

och biträdande

lärare,

förslagsvis ......kronor 210 600

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

...... » 38 900 » 249 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ » 662 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_63 000

Summa kronor 1 538 000

Särskilda uypbördsmedel:

Avgifter från de studerande....... kronor 210 000

Nettoutgift kronor 1 328 000;

c) till Chalmers tekniska högslcola: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 328 000

kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

123:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 277—279), vilket innebär en anslagshöjning

med 61 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

259 600 kronor.

124:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 279—282), vilket innebär en anslagshöjning

med 275 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

125:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145,

s. 282), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

126:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 146, s. 282 och 283), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 11 000

kronor.

127:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 148, s. 283 och 284), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

128:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 149, s. 284 och 285), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 kronor.

129:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 150, s. 285 och 286), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår samt viss ändring av bestämmelserna

rörande anslagets disposition, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

16 000 kronor.

130:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s.

286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

131:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

154, s. 289—291) föreslagit riksdagen att dels besluta, att de terminsavgifter,

vilka lärjungarna vid de allmänna läroverken jämlikt gällande bestämmelser

ha att erlägga till statsverket, med utgången av budgetåret 1946/47

skola upphöra att utgå; dels ock till Allmänna läroverken: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 202 500 kronor.

Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag innebär en anslagshöjning med 15 000

kronor, avseende anslagsposten till sjukvård m. m.

Departementschefen har i förevarande sammanhang anmält uppkommen

fråga om utbetalande från förevarande anslag i vissa fall av bidrag till nyupprättade

läroverks förseende med för undervisningen erforderligt bibliotek och

viss undervisningsmateriel. Härom samt beträffande förslaget om slopande

av vissa terminsavgifter har departementschefen anfört följande.

I detta sammanhang erinrar jag, att rektor vid samrealskolan i Enskede,

vilket läroverk nyupprättades successivt från och med höstterminen 1943, i

mars 1946 gjorde framställning om anvisande av ett engångsanslag av 16 000

kronor för läroverkets förseende med för undervisningen erforderligt bibliotek

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

och viss undervisningsmateriel. Stockholms stad har för sin del anslagit 10 000

kronor för ändamålet, varjämte biblioteks- och materielkassans inkomster av

terminsavgifter anlitats för nyförvärv i den mån dess inkomster lämnat

tillgång därtill. Trots detta hade en brist uppstått, som rektorn föresloge

skola ersättas av statsmedel. Skolöverstyrelsen tillstyrkte för sin del ett

statsbidrag av 10 000 kronor. Genom beslut den 25 oktober 1946 medgav

Kungl. Maj:t, att från före varande omkostnadsanslag finge utbetalas ett

belopp av 10 000 kronor till nämnda ändamål. Då under detta anslag icke

beräknats särskilda medel för ändamålet, har jag ansett lämpligt, att Kungl.

Maj:ts beslut i detta sammanhang bringas till riksdagens kännedom. Därest

riksdagen icke framför erinran däremot, torde ifrågavarande anslag även

framdeles få genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t anlitas för dylika engångsbidrag

till nyinrättade läroverk. Jag förutsätter dock, att anslagsbehovet

åtminstone som regel skall vara känt i så god tid att frågan om medelsanvisning

för ändamålet skall hinna i förväg underställas riksdagens prövning.

Biblioteks- och materielkassorna äro liksom övriga kassor vid de allmänna

läroverken i huvudsak beroende av lärjungeavgifter för fullgörande av sina

uppgifter. Dessa avgifter till läroverkskassor uppgingo för budgetåret

1944/45 till icke obetydligt över 5 000 000 kronor. Dessutom erlägga lärjungarna

vissa terminsavgifter direkt till statskassan; dessa avgifter redovisas

å riksstatens inkomstsida såsom uppbörd i statens verksamhet. Inkomsterna

av lärjungeavgifter vid de allmänna läroverken uppgingo för budgetåret

1945/46 till i runt tal 1 800 000 kronor. Frågan om avskaffande av

lärjungeavgifterna vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter

har länge varit aktuell och torde böra lösas så snart lämpligen kan

ske. Enligt vad jag har mig bekant har 1940 års skolutredning utrett detta

spörsmål och kommer att avlämna förslag till avgifternas upphörande och

därmed sammanhängande anslagsfrågor. Med hänsyn till anslagsfrågornas

ur teknisk synpunkt komplicerade beskaffenhet är det likväl icke möjligt

att underställa innevarande års riksdag förslag om samtliga avgifters avskaffande.

Däremot möter icke hinder av teknisk natur för omedelbart avskaffande

av lärjungarnas terminsavgifter till statsverket. Då jag hyser den

principiella uppfattningen, att de allmänna läroverkens lärjungar icke böra

belastas med avgifter av ifrågavarande slag, anser jag mig böra förorda, att

avgifterna till statsverket från lärjungar vid de allmänna läroverken må

upphöra att utgå med utgången av innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ris förslag att de terminsavgifter,

vilka lärjungarna vid de allmänna läroverken nu hava att erlägga till statsverket,

skola upphöra att utgå med utgången av budgetåret 1946/47. Vidare har

utskottet i enlighet med vad Kungl. Majri föreslagit funnit ifrågavarande

anslag böra för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 202 500 kronor.

Departementschefen har i förevarande sammanhang erinrat, att Kungl.

Majri genom beslut den 25 oktober 1946 medgivit, att från nämnda anslag

—- under vilket några särskilda medel för ändamålet icke beräknats — finge

utbetalas ett engångsbidrag av 10 000 kronor för den nyupprättade samrealskolans

i Enskede förseende med för undervisningen erforderligt bibliotek och

viss undervisningsmateriel. Departementschefen har tillika framhållit, att

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

därest riksdagen icke framförde erinran däremot ifrågavarande anslag syntes

även framdeles få genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t anlitas för dylika

engångsbidrag till nyinrättade läroverk. Utskottet, som icke velat motsätta

sig detta anslags ianspråktagande för angivna ändamål, förutsätter emellertid,

att frågan upptages till förnyat bedömande i samband med de anslagstekniska

förändringar, som torde bliva en följd av ett avskaffande av samtliga

lärjungeavgifter vid de allmänna läroverken.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att de terminsavgifter, vilka lärjungarna vid

de allmänna läroverken jämlikt gällande bestämmelser ha

att erlägga till statsverket, med utgången av budgetåret

1946/47 skola upphöra att utgå;

b) till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 202 500 kronor.

132:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 291), vilket innebär en anslagsminskning

med 17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för

skolhälsovård för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 kronor.

133:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 291 och 292), vilket innebär en

anslagshöjning med 40 000 kronor, därav 15 000 kronor såsom ett engångsanslag

för provårsläroverken, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 140 000 kronor.

134:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 292 och 293), vilket innebär

en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoch

vedkassorna för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 800 000 kronor.

135:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 293), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av 8 500 kronor.

136:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 293), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt lärarkandidater under

provårstjänstgöring för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 320 000 kronor.

137:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 293—295), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 7 700 kronor.

138:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 296—300), vilket innebär

en anslagshöjning med 630 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

kommunala flickskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

139:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellan skolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, s. 300 och 301), vilket innebär

en anslagsminskning med 600 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

kommunala mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 2 770 000 kronor.

140:o) Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 301 och 302), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

praktiska mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 2 777 000 kronor.

141 :o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre

kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s.

302), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

142:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 302—305), vilket innebär

en anslagshöjning med 35 000 kronor och enligt vilket icke ifrågasattes någon

ändring av grunderna för det nu utgående tilläggsunderstödet på grund av

stegrade bränslekostnader, vilket för nästa budgetår bör avse kompensation

för kostnadsstegringen intill den 1 juli 1946, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

må under budgetåret 1947/48 utgå tilläggsunderstöd

i enlighet med vad departementschefen förordat;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

776 700 kronor.

143:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 305 och 306), vilket innebär en anslagsminskning

med 167 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

280 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av

terminsavgifter under läsåret 1947/48 vid vissa högre flickskolor

i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för

samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i

propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under

punkten 167 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1947 års statsverksproposition.

144:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 168, s. 307) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:

Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 62 400 kronor, vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. fl.

(I: 39) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson m. fl.

(11:55), i vilka hemställts, att riksdagen måtte med ändring av gällande

bestämmelser rörande statsunderstöden till enskilda mellanskolor besluta,

att understöden skola utgå med fixerat belopp för varje behörigen med
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

49

given klassavdelning samt att detta belopp för enskilda under skolöverstyrelsen

stående mellanskolor fixeras till 2 400 kronor per år och klassavdelning.

Gällande bestämmelser rörande statsunderstöd till enskilda mellanskolor

återfinnas i kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av

lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående

statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. med däri sedermera gjorda ändringar.

I bestämmelserna stadgas bland annat, att statsunderstödet till

enskild mellanskola må kunna utgå med högst 4 800 kronor.

I motionerna 1:39 och II: 55 anföres bland annat följande.

Nu gällande snart 40-åriga principer för statsanslag åt nämnda under skolöverstyrelsen

stående enskilda läroverk kunna svårligen anses rättvisa och

tillfredsställande under de ändrade förhållanden, som nu råda.

Sålunda synes det först och främst oriktigt, att statsanslaget till exempelvis

en enskild mellanskola icke på något sätt rättar sig efter storleken och

behovet av den skola det gäller. Antagligen ha bestämmelserna tillkommit

under den antagna förutsättningen, att en dylik skola ägde fyra klassavdelningar

och att anslaget till varje avdelning borde utgöra 1 200 kronor. I

kompletterande bestämmelser enligt kungl. kungörelsen nr 416 år 1928 stadgas,

att skolan skall omfatta minst fyra årsklasser över den egentliga folkskolan

samt att sammanlagda elevantalet skall vara minst 40.

Likaså stadgas enligt kungl. kungörelsen nr 85 år 1910, att till enskild

mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller annan statsunderstödd mellanskola

finns, statsunderstöd må utgå endast om lärjungeantalet i motsvarande

klasser av det allmänna läroverket, respektive i redan befintlig statsunderstödd

mellanskola, under de senaste tre åren uppgått till i medeltal 100.

Genom dessa bestämmelser ha de beslutande myndigheterna fullt riktigt

velat skapa garantier för dels att en alltför fåtaligt besökt enskild skola av

detta slag icke skulle kunna, drivas med hjälp av statsmedel, dels för att den

icke skulle kunna utgöra en obehövlig konkurrent till förutvarande statliga

eller statsunderstödda skolor av samma slag på samma ort.

Däremot torde det knappast ha varit de beslutande myndigheternas mening

att för all framtid begränsa möjligheten för en bevisligen behövlig enskild

skolas normala utveckling.

Genom bestämmelsen, att statsanslaget för den enskilda mellanskolan kan

bli högst 4 800 kronor, hur stor skolan än är, har emellertid ett sådant förhållande

länge varit för handen. Det kan väl svårligen anses riktigt, att en

eventuellt existerande skola med fyra över folkskolans 6:e klass arbetande

klassavdelningar och med ett i närheten av minimigränsen liggande lärjungeantal

samt en annan skola av samma slag men med ett 260-tal lärjungar, fördelade

på 8 klassavdelningar, få samma statsanslag. Det synes rättvisare, att

anslagets storlek rättar sig efter antalet tillåtna parallellavdelningar.

Då rätten att uppdela en klass i två eller flera avdelningar icke give.s —

annat än i vissa av Kungl. Maj:t särskilt prövade fall — utan att antalet

lärjungar uppgår till minst 36 samt vidare även i normala fall antalet klassavdelningar

årligen bestämmes av kungl. skolöverstyrelsen, synas garantier

vara för handen mot att antalet klassavdelningar skulle öka på ett obehörigt

sätt. Men det synes då också skäligt, att det av högsta skolmyndigheten konstaterade

behovet av parallellavdelningar medför ett efter detta erkända be
4

— Bihang till riksdagens protokoll 10^7. 6 samt. Nr 8.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

50 Statsutskottets utlåtande nr 8.

hov avpassat statsanslagsbelopp. Så är ju förhållandet i fråga om de kommunala

mellanskolorna.

Vid bestämmande av anslagets storlek per klassavdelning bör hänsyn även

tagas dels till penningvärdets förändring sedan 1909, dels till att ifrågavarande

skolor numera stå i betydligt intimare kontakt med kontrollerande

skolmyndighet än vid ifrågavarande tidpunkt.

Likaså synes det rättvist, att respektive skolors uppgift inom skolorganisationen

beaktas. Vad landets två enskilda mellanskolor — Osby samskola och

Gävle borgarskola — beträffar, kan det exempelvis påpekas, att den förstnämnda

ända sedan 1906 fyllt en för orten eljest nödvändig kommunal

mellanskolas eller statlig realskolas uppgift utan att tillnärmelsevis ha ägt

dessas ekonomiska förmåner. Liknande fakta torde kunna andragas i fråga

om även den sistnämnda skolan.

Med anledning av vad i motionerna I: 39 och II: 55 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla, att det synes utskottet motiverat, att en närmare

undersökning verkställes rörande frågan huruvida gällande bestämmelser

angående statsunderstöd till enskilda mellanskolor kunna numera anses lämpligt

avvägda. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål

till övervägande. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner

få anses besvarade.

På grund av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av bifall till vad

Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 62 400 kronor;

b) att motionerna I: 39 och II: 55 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

145:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 307), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 40 000 kronor.

146:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

170, s. 307 och 308), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 kronor.

147:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

171, s. 308), vilket innebär en anslagsminskning med 9 400 kronor, beroende

på flera ersättningsberättigade lärarinnors inträde i pensionsåldern, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 000

kronor.

148:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 309 och 310), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 22 900 kronor.

149:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 310), vilket innebär en

anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Stipendier för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 3 000 kronor.

150:o) Provisorisk utbildning av barnavårdslärarinnor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 311—315) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisorisk utbildning av barnavårdslärarinnor

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 34 000 kronor.

151 :o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 315—

317), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 26 800 kronor.

152:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 317 och 318), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 122 800 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

153:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i liushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 318), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 17 200 kronor.

154:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 318—

322) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva att särskilt lönetillägg må under budgetåret

1947/48 utgå till lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

b) till Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 408 000 kronor.

155:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt

180, s. 322), vilket innebär en anslagshöjning med 2 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 11 400 kronor.

156:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 181, s. 322 och 323) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

Anslaget har uppförts med oförändrat belopp men i enlighet med förslag

av skolöverstyrelsen givits förslagsanslags karaktär i stället för att tidigare

ha varit obetecknat. Departementschefen har framhållit, att anslaget dock

icke finge överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

förutsätter emellertid, att förändringen i anslagets natur icke kommer att

medföra större anslagsöverslcridanden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

157:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 323—325),

vilket innebär en anslagsminskning med 9 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skollälcare och skolslcöterskor för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 34 500 kronor.

158:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 325), vilket innebär

en anslagshöjning med 6 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

159:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 326—328), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

160:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 185, s. 329 och 330) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Sefve väckt motion (II: 31), vari hemställts, att riksdagen

måtte till resestipendier åt ämneslärare, särskilt vid de läroverk, där

provårskurs är anordnad, för budgetåret 1947/48 bevilja ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 19 000 kronor,

avser reseunderstöd åt lärare i främmande levande språk.

Skolöverstyrelsen har hemställt om anvisande av dels ett reservationsanslag

av 50 000 kronor till resestipendier åt ämneslärare vid de allmänna läroverken,

att disponeras med 40 000 kronor till stipendier åt lärare i främmande

levande språk och med 10 000 kronor åt lärare, särskilt vid de läroverk, där

provårskurs är anordnad, dels ett reservationsanslag av 3 000 kronor till resestipendier

och studieunderstöd åt övningslärare vid de allmänna läroverken,

dels ett reservationsanslag av 15 000 kronor till resestipendier åt lärare i

främmande levande språk vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor

och praktiska mellanskolor, att disponeras med 8 000 kronor till stipendier

åt lärare vid kommunala flickskolor, med 3 000 kronor till stipendier

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

åt lärare vid kommunala mellanskolor och med 4 000 kronor till stipendier

åt lärare vid praktiska mellanskolor, dels ock ett reservationsanslag av 4 500

kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu förorda, att reseunderstöd

lämnas jämväl till andra lärare vid ifrågavarande läroanstalter än

lärare i främmande levande språk, men har tillstyrkt ett från 31 000 kronor

till 50 000 kronor förhöjt anslag till resestipendier åt språklärare.

I motionen II: 31 anföres följande.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår bland annat

hemställt om anvisande av ett reservationsanslag av 10 000 kronor åt iimneslärare,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad. Departementschefen

har dock ej ansett sig kunna förorda detta anslag.

Ett motsvarande anslag till resestipendier fanns före sista världskriget på

läroverkens stat och var då av mycket stor betydelse. De studier, som lärarna

tack vare dessa stipendier kunde bedriva av skolväsendet i andra länder, gå vo

uppslag till en stor del av de undervisningsförsök, som vid denna tid pågingo

i svenska skolor. Eftersom stipendierna tilldelades framför allt lärare

vid provårsläroverk, kommo dessas under resorna gjorda erfarenheter och rön

även de lärarkandidater till godo, som fingo sin utbildning vid provårsanstalterna.

Det är självfallet i och för sig önskvärt, att den isolering, som de svenska

lärarna under kriget lidit av, snarast blir upphävd och att de åter få tillfälle

taga kännedom om undervisningen i andra länder. Den omständigheten, att

vårt svenska skolväsen står inför en genomgripande omgestaltning, gör det

emellertid särskilt angeläget, att lärarna nu beredas tillfälle att studera andra

länders undervisningsmetoder. Det har visat sig, att sådana studier i särskilt

hög grad förmått öka lärarnas intresse av nya insatser i fråga om ungdomens

undervisning och fostran.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och anser sig icke

böra biträda det i motionen II: 31 framställda yrkandet. Utskottet vill dock

i detta sammanhang framhålla betydelsen av att även andra lärare än dylika

i främmande levande språk, och därvid särskilt lärare vid provårsläroverken,

bliva satta i tillfälle att med hjälp av statliga stipendier företaga studieresor

utomlands. Medel för ändamålet hava — såsom i motionen framhållits

— tidigare varit uppförda på riksstaten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 31, till Resestipendier åt lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

161 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet. Kungl. Maj:t har (punkt

186, s. 330 och 331) föreslagit riksdagen att till Psykologisk-pedagogiska in
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 55

stitutet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 kronor,

innebärande anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår.

Institutets styrelse har hemställt, att anslaget måtte höjas med 50 000

kronor för påbörjande av fyra 3-åriga kurser för utbildning av skolpsykologer.

Skolöverstyrelsen anser, att en utredning först bör komma till stånd för

att klargöra, i vilken utsträckning utbildningen av skolpsykologer kan kombineras

med den praktisk-psykologiska utbildningen för vissa andra verksamhetsområden

.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag är ense med styrelsen för psykologisk-pedagogiska institutet och skolöverstyrelsen

om önskvärdheten av att få till stånd en utbildning i lämpliga

former av skolpsykologer. Uppfattningarna om hur en sådan utbildning bör

anordnas gå emellertid starkt isär. Därtill kommer, att, såsom i ärendet

framhållits, behov av praktiska psykologer torde föreligga även på andra

områden än skolans. Frågan om utbildning av skolpsykologer bör därlör

icke betraktas isolerat. Med hänsyn till vad salunda anförts synes det

nödvändigt att, innan en utbildning av ifragasatt slag kan igångsättas, en

utredning kommer till stånd för klarläggande av arbetsuppgifterna för olika

slag av psykologer samt för uppgörande av lämpliga kursplaner m. m.

Ifrågavarande utredning torde böra verkställas inom 1946 års skolkommission.

I avvaktan på resultatet av kommissionens arbete, är jag icke. beredd

att förorda någon särskild medelsanvisning till psykologisk-pedagogiska institutet

för den föreslagna kursverksamheten. Anslaget torde därför böra

uppföras med oförändrat belopp, 85 500 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I likhet med departementschefen

anser utskottet nödvändigt, att frågan om utbildning av

skolpsykologer blir föremål för utredning pa sätt departementschefen förordat,

innan ett positivt beslut kan fattas angående denna utbildnings anordnande.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat är ifrågavarande utredning

redan igångsatt inom 1946 års skolkommission.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

85 500 kronor.

162:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. Kungl. Maj:t

har (punkt 187, s. 332—334) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för

student- och realexamina för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 377 000 kronor.

TJUkotUt.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Nilson i Spånstad väckt motion (II: 292), vari hem
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ställts, att riksdagen måtte besluta att alla extra avgifter för privatisternas

prövning i real- och studentexamen avskaffas och att de utgifter som i förekommande

fall bestridas med dessa medel direkt ersättas av statsverket.

Förevarande kostnader bestredos tidigare medelst inflytande examensavgifter,

vilka icke redovisades över riksstaten. Redovisningen av inkomster

och utgifter i fråga om såväl studentexamens- som realexamensmedlen sker

från och med budgetåret 1942/43 över riksstaten. Utgiftsanslaget är för innevarande

budgetår uppfört med 335 500 kronor, vilket innebär en höjning i

jämförelse med föregående budgetår med 78 500 kronor. Denna höjning

har sin grund dels i att anordningen med gransknings- och examensnämnder

generellt införts vid realexamen för privatister, dels i att grunderna för erläggande

av avgifter i samband med student- och realexamen ändrats (se prop.

1946:142, s. 65 ff.).

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en anslagshöjning med

41 500 kronor, varav 3 000 kronor hänföra sig till posten till arvoden för

granskning av examensarbeten i realexamen och praktisk realexamen, vilka

arvoden därigenom kunna utgå med enahanda belopp, som beräknats för

budgetåret 1938/39. Återstoden av höjningen, som avser posten till övriga

utgifter, är av automatisk natur.

I motionen II: 292 anföres följande.

Enligt läroverksstadgans föreskrifter skall elev som önskar erlägga realexamen

som privatist utöver den anmälningsavgift, som stadgas för elever i

de allmänna skolorna, erlägga i tvenne olika avgifter 30 kronor för att bli prövad

i examen. Privatist som önskar erlägga studentexamen skall i avgifter

erlägga 90 kronor mera än elev som förberedes till examen vid de statliga

läroverken.

Jag finner det ur alla synpunkter fullständigt felaktigt att privatisterna,

som på egen hand skaffa sig de kunskaper som behövas för erläggande av examen,

på detta sätt skola erlägga extra avgifter. Dels innebär avgiften ofta

en kännbar belastning på en redan förut till det yttersta ansträngd ekonomi,

dels borde det vara en rättvisesak att de elever, som utan någon kostnad

för det allmänna skaffa sig detta kunskapsmått, hellre än att straffas med

extra avgifter åtminstone borde beredas samma möjligheter i ekonomiskt avseende

att avlägga examen som skolans egna elever ha. Samhället borde

snarare understödja dem som genom egna studier nå fram till examen än så

som nu sker fördyra avläggandet av examen som privatist.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av motionen II: 292 får utskottet erinra därom, att genom

beslut av 1946 års riksdag ändrade grunder fastställts beträffande privatistemas

examensavgifter. Sålunda utgå för den skriftliga prövningen för studentexamen

numera 38 kronor och för realexamen 25 kronor. Dessa avgifter

deponeras hos rektorerna vid de läroverk, där anmälan till examen sker, varefter

rektorerna hava att, när resultatet av den skriftliga prövningen förelig
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

ger, till de examinander, som blivit godkända i minst två av de skriftliga

proven, återbetala ifrågavarande avgifter. Anordningen med bibehållandet av

en mindre avgift befanns motiverad för att minska tillströmningen av mindre

väl förberedda examinander.

Någon anledning att nu vidtaga ändringar av den så sent som i fjol beslutade

anordningen med avseende å privatisternas examensavgifter anser utskottet

icke föreligga, varför utskottet avstyrker bifall till ifrågavarande motion.

Av den till stöd för motionärens yrkande förebragta motiveringen synes

även framgå, att motionären utgått från att tidigare i ämnet gällande bestämmelser

fortfarande vore i kraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 292, till Vissa kostnader för student-

och realexamina för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 377 000 kronor.

163:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 189, s. 335—337) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hage m. fl. (I: 188) och den andra inom andra kammaren av fru Ericsson

i Luleå m. fl. (11:211), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande anslag måtte med hänsyn till Norrbottens läns landstings

höga uttaxering och andra anförda omständigheter uttala sig för att

ett anslagsgivande från anslaget till skolhemmet i Luleå icke måtte förbindas

med det föreslagna villkoret, att Norrbottens läns landsting även skall giva

anslag för nämnda ändamål, ävensom att riksdagen måtte medgiva, att

statsbidraget får utgå med 75 procent av stadens kostnader för uppförandet

[353 800 — 50 000 (LKAB:s anpart) = 303 800] eller 227 850 kronor;

dels ock en inom första kammaren av herrar Söderkvist och Sjödahl väckt

motion (1:139), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att folk- och

småskoleseminarierna likställas i fråga om rätten för landsting, annan kommun,

stiftelse eller enskild sammanslutning att erhålla statsbidrag till uppförande

och inredning av skolhemsbyggnader.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna I: 188 och 1:139.

Bestämmelser angående statsbidrag till inrättande av skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter och till avlönande av föreståndare vid dylikt skolhem

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

äro meddelade i kungörelsen 1945: 594. Jämlikt denna kungörelse må statsbidrag

till uppförande och inredning av skolhemsbyggnader för lärjungar vid

allmänt läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal mellanskola, kommunal

flickskola, högre folkskola, tekniskt läroverk, statsunderstött handelsgymnasium

eller enskild läroanstalt under inseende av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen

för yrkesutbildning samt till anskaffande av erforderliga inventarier

för skolhem utgå till landsting, annan kommun, stiftelse eller enskild

sammanslutning. Statsbidrag må jämväl utgå till inköp och ändring av befintlig

byggnad, som finnes lämplig för skolhem. Om statsbidrag till skolhem

vid internatskolor beslutar Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Statsbidrag

utgår med 75 procent av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhemsbyggnader

och inredning därav jämte inventarier. Där särskilda skäl föreligga, må

statsbidrag beviljas med belopp intill 90 procent av de styrkta verkliga kostnaderna.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget från 500 000 kronor

till 750 000 kronor för iordningställande av ytterligare 1 ä 2 skolhem.

I detta sammanhang har behandlats uppkommen fråga om statsbidrag till

uppförande av ett elevhem vid högre tekniska

läroverket i Luleå.

Genom beslut den 4 juni 1943 föreskrev Kungl. Maj:t såsom villkor för

upprättandet av ett tekniskt gymnasium i Luleå, bland annat, att Luleå

stad åtoge sig att inrätta ett elevhem med plats för minst 40 elever vid gymnasiet.

Detta villkor har Luleå stad genom beslut av stadsfullmäktige den

9 juli 1943 åtagit sig och sedermera även fullgjort. I ansökan den 18 augusti

1945 — vid vilken tidpunkt elevhemmet redan var i det närmaste färdigt

— ha stadsfullmäktige anhållit om statsbidrag till elevhemmet med minst

75 procent av de till 353 800 kronor beräknade kostnaderna för själva byggnaden

och dess inredning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller i utlåtande den 31 augusti

1945, att, då elevhemmet praktiskt taget redan kommit till stånd och detta

som en följd av ett åtagande från stadens sida för gymnasiets förläggande

till Luleå, gällande bestämmelser angående statsbidrag knappast gåve stöd

åt den av staden gjorda framställningen. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna

i ärendet och då Kungl. Maj:t, därest statsbidrag beviljades,

kunde meddela särskilda föreskrifter rörande elevhemmets drift och förvaltning

och därigenom förhindra, att hyrorna för eleverna sattes högre än vid

andra liknande elevhem, hade överstyrelsen emellertid funnit sig böra tillstyrka

beviljandet av lämpligt statsbidrag.

Länsstyrelsen i Luleå har anslutit sig till överstyrelsens uppfattning.

Statskontoret framhåller, att retroaktiv tillämpning av kungörelsen om

statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor uppenbarligen icke

avsetts. De i ärendet åberopade omständigheterna syntes dock ha medfört

ett för staden så ogynnsamt läge, att statsbidrag i viss utsträckning skulle

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

kunna vara motiverat. Statskontoret kunde icke undgå att finna landstingets

inställning till den föreliggande frågan anmärkningsvärd. Det måste otvivelaktigt

— såsom från stadens sida framhållits — vara ett betydande intresse

för landstinget, att ungdom från länets landsbygd bereddes goda och billiga

inackorderingsmöjligheter för studier vid tekniska gymnasiet i Luleå, och

det hade på den grund bort kunna förväntas, att landstinget erbjudit sig att

i viss utsträckning ekonomiskt stödja byggnadsföretaget. Med hänsyn härtill

ville statskontoret föreslå, att Kungl. Maj:t — under förutsättning att

landstinget beviljade staden ett bidrag å 50 000 kronor till elevhemsbyggnaden

— utverkade riksdagens bemyndigande att från reservationsanslaget

till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter taga i anspråk

förslagsvis högst 125 000 kronor såsom statsbidrag för ändamålet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vidkommande frågan om statsbidrag till elevhemmet vid högre tekniska

läroverket i Luleå finner jag i likhet med de hörda myndigheterna skäl tala

för att, ehuru förutsättningar för bidrag till elevhemmets inrättande icke

föreligga enligt kungörelsen 1945: 594 angående statsbidrag till skolhem för

lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt hem,

staden dock erhåller visst statsbidrag för ändamålet. Ett annat ståndpunktstagande

måste för staden med hänsyn till de föreliggande omständigheterna

te sig obilligt. Som av den lämnade redogörelsen framgår, ha kostnaderna

för elevhemmets uppförande och inredning uppgått till i runt tal 350 000

kronor, varav 50 000 kronor tillskjutits av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

Under hänvisning till vad statskontoret anfört finner jag det icke

omotiverat, att jämväl landstinget lämnar bidrag till ifrågavarande kostnader.

Därest så kommer att ske, vilket jag räknar med, synes statsbidraget

lämpligen kunna bestämmas till högst 125 000 kronor, att utgå från förevarande

anslag. Därest riksdagen icke framställer någon erinran mot vad

jag sålunda anfört, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut

i förevarande ärende och därvid meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.

Med beaktande av vad sålunda av mig förordats torde förevarande anslag

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag för nästa budgetår böra höjas med

250 000 kronor till 750 000 kronor.

I motionerna 1:188 och 11:211 anföres bland annat följande.

Undertecknade motionärer ha i och för sig intet att i princip anmärka mot

Kungl. Maj:ts villkor rörande visst bidrag från landstinget. Men vi finna

det å andra sidan synnerligen beklagligt, om fastställandet av ett sådant villkor

som detta skulle kunna leda till att Luleå stad alltjämt finge ensam taga

på sig hela kostnaden — vilket icke är alldeles otänkbart. Härmed mena

motionärerna icke alls, att de anse, att det vore riktigt, om landstinget i eu

sådan situation som denna återigen avsloge en framställning om anslag för

här nämnda ändamål. Men å andra sidan vilja motionärerna framhålla, att

det icke är otänkbart, att det inom landstinget alltjämt kan finnas en majoritet,

vilken kan komma att gå på avslag på här nämnda framställning och

motivera detta med de särskilda omständigheter, vilka utan tvivel kunna

åberopas, då det gäller att överföra på landstinget anslag, vilka kanske kunna

räknas till de mera perifera bland de anslag, varmed landstingen i allmänhet

syssla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Här kan också åberopas det förhållandet, att Norrbottens läns landsting

är det hårdast skattetyngda av landets samtliga landsting och att landstinget

sedan långa tider tillbaka haft den ställningen. Landstingsskatten har under

ett flertal år varit 4 kronor 30 öre per skattekrona men har nu gått ned till

4 kronor 5 öre, vilket dock alltjämt innebär, att uttaxeringen — som här

förut anmärkts — är den högsta i landet. Jämför härmed landstingsuttaxeringen

i mellersta och södra Sverige, vilken håller sig omkring 2 kronor 40 öre

ä 3 kronor.

Men härtill kommer, att det kan befaras, att ett fullföljande av principen

— att bidrag från landstinget alltid skall givas för blivande och planerade

skolhem — kan komma att nödvändiggöra en återhållsamhet från landstingets

sida, då det gäller exempelvis anslagsgivande för ändamål, som måste

anses i ännu högre grad ligga närmare landstingens lämpliga anslagsgivanden,

främst då sjukvården.

Här bör också i detta sammanhang kunna framhållas, att landstingsskatteunderlaget

i länet — som till stor utsträckning vilar på tvenne synnerligen

konjunkturbetonade exportindustrier — är synnerligen labilt och osäkert,

vilket framgår vid en jämförelse med andra landstingsområden i landet. Det

oaktat har Norrbottens landsting vågat sig på att taga på sig en hel del bördor

av olika slag, vilka icke förekomma i en del andra landsting, exempelvis

en del mycket höga jordbruksanslag, som i andra län — där ett mera stabilt

jordbruk existerar — bäres av hushållningssällskapen. Så har landstinget i

Norrbotten exempelvis för budgetåret 1947/48 beslutat giva ett samlat anslag

av tillsammans 200 460 kronor för »jordbruk och binäringar». Överhuvud

framgår av befintlig statistik, att landstingen i Norrland bland annat

av skäl, som här antytts, utökat sitt anslagsgivande för här nämnda ändamål

under en tioårsperiod med 98,8 procent, under det att övriga landsting kunnat

högst väsentligt minska sitt anslagsgivande för detta ändamål under

nämnda period.

Till stöd för det i vioticmen 1:139 gjorda yrkandet anföres följande.

Det är ett känt förhållande att efterfrågan på lämpliga inackorderingshesm

i en skolstad är mycket större än tillgången, en omständighet som ytterligare

markerats av den år från år stegrade inflyttningen till städerna och den alltjämt

rådande bristen på byggnadsmateriel. Ju mera differentierat skolväsendet

i en stad är, desto större bliva också elevernas och målsmännens bekymmer

för bostadsfrågans ordnande. Det är lätt att förstå hur förhållandena på

detta område skola te sig i en mindre stad med en navigationsskola, ett seminarium,

ett högre allmänt läroverk, ett tekniskt gymnasium, en kommunal

flickskola, en skogsskola och en folkhögskola, där den övervägande delen av

eleverna måste söka sig inackorderingshem i staden. I den här åsyftade staden

ha några intresserade personer bildat en stiftelse med angivet syftemål att,

sedan tillräckligt kapital anskaffats, på lämplig tomt uppföra en byggnad, avsedd

att användas till bostäder för de kvinnliga seminarieeleverna. Att med

frivilliga gåvor och insamlingar realisera en sådan uppgift torde dock kunna

betecknas som hopplöst, och med nuvarande bestämmelser kan, som förut

nämnts, statsbidrag för ändamålet ej erhållas. Det har antytts, att ett av

skälen till att seminarierna ej upptagits i den ovan nämnda kungl. kungörelsen

skulle vara, att vid dessa skolor utbildas eleverna för ett visst yrke.

Men detta är ju också förhållandet med handelsgymnasierna och de tekniska

läroverken och i ännu högre grad med de läroanstalter, som sortera under

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 8.

överstyrelsen för yrkesutbildning, vilka samtliga äro upptagna i kungörelsen.

Lindrande av den för närvarande mycket kännbara bristen på lärare, vilken

föranlett inrättande av åtskilliga helt nya seminarier och parallella''vdelningar

vid ett flertal av de förutvarande, borde i någon man kunna åstadkommas,

om seminariernas elever hade möjlighet att komma i åtnjutande av den förmån,

som i här berörda avseende beretts elever vid flertalet andra högre

skolor.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 750 000 kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit skäligt, att statsbidrag

med högst 125 000 kronor må ur anslaget utgå till elevhemmet vid

högre tekniska läroverket i Luleå. Utskottet är även ense med departementschefen

därom, att det icke kan anses omotiverat, att Norrbottens läns

landsting lämnar bidrag till kostnaderna för elevhemmets uppförande. Departementschefen

har också framhållit, att han räknade härmed. Vad i motionerna

1:188 och 11:211 anförts och hemställts har icke kunnat föranleda

utskottet att frångå den ståndpunkt i förevarande ärende, som av departementschefen

sålunda intagits och av utskottet här ovan biträtts. Utskottet

avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Beträffande det i motionen I: 139 framställda yrkandet är utskottet icke

berett att tillstyrka bifall till detsamma med hänsyn bland annat till att

frågan om lärarutbildningen för närvarande är föremål för utredning, vilket

kan komma att även påverka seminarieorganisationen. Motionen torde alltså

icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:188 och II: 211, till Bidrag

till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

750 000 kronor;

II. att motionen 1:139 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

104:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 190, s. 337—342), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

165:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 192, s. 343—354), vilket innebär en anslagshöjning med

760 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för småskoleseminarierna, som föranledas

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 1 352 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina
rieläkare

m. m. förslagsvis

..........kronor 21 800

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier

... » 11400

c. Arvoden åt biträden

på rektorsexpe
ditionerna.

....... » 6 700

d. Tilläggsarvoden åt

lärare i trädgårdsskötsel

.......... » 1400

e. Arvode åt ett biträde

för matlagningen

vid seminariet i

Lycksele ....... » 1 800 kronor 43100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... kronor 672 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 155 000

Summa kronor 2 223 000;

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 223 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets utlåtande nr 8.

166:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 193, s. 354—356), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 208 000

kronor.

167:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 356 och 357), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kronor.

168:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 195, s. 357—361), vilket innebär en anslagshöjning

med 126 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

399 000 kronor.

169:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 361 och 362),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 10 700 kronor.

170:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 362 och

363), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

171 :o) Fortbildningskurs för lärare vid nomadskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 363 och 364) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för lärare vid

nomadskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 9 400 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

64 Statsutskottets utlåtande nr 8.

172:o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 199, s. 364 och 365) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

173:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande

läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 200, s. 366) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

avser stipendier åt lärare i främmande levande språk vid folk- och småskoleseminarier,

vid folk- och fortsättningsskolväsendet samt vid högre folkskolor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget skulle uppföras med 30 000

kronor och avses för stipendier även åt andra lärare än sådana i främmande

levande språk samt åt lärare vid småskolor, mindre folkskolor och rikets

abnormskolor ävensom åt statens folkskolinspektörer.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att nu förorda, att reseunderstöd

lämnas jämväl till andra än lärare i främmande levande språk vid

folk- och småskoleseminarier, vid folk- och fortsättningsskolväsendet samt

vid högre folkskolor.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 160

anfört får utskottet med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts här ifrågavarande

förslag hemställa,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa till

folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

174:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 201, s. 366—371), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

175:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 202, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning med

277 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

a) fastställa följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 800 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 138 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 50 900

Summa kronor 989 500;

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslaganslag av 989 500 kronor.

176 ro) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 203, s. 372), vilket innebär en anslagsminskning med

20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 297 000

kronor.

Skolmåltider.

177:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 204, s. 372 och 373), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 000 kronor.

178:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 373 och 374), vilket innebär

en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

179:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 374 och 375), vilket innebär en

anslagshöjning med 34 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal för

skolmåltider för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kronor.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1!H7. 6 samt. Nr 8.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkskoleväsendet.

180:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 376 och 377)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1947/48 an-,

visa ett förslagsanslag av 720 000 kronor.

181:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s.

377), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

182:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Maj:t

har (punkt 210, s. 377—380) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 025 000 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen vidare berört uppkommen

fråga om undervisningen i slöjd och hushållsgöromål

för lärjungar i hjälpklass.

Centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening har anhållit,

att vid undervisning i hushållsgöromål av psykiskt efterblivna barn särskild

undervisningsavdelning måtte få inrättas, om vid skola eller skolenhet

ifrågavarande barns antal vid läsårets början uppgår till minst 5

och att, då antalet sådana barn uppgår till minst 10, två undervisningsavdelningar

måtte få inrättas. Centralstyrelsen framhåller, att för närvarande

inga speciella bestämmelser funnes beträffande antalet hjälpklassbam

i en avdelning vid undervisning i hushållsgöromål. Bestämmelser borde

därför utfärdas beträffande antalet psykiskt efterblivna elever vid undervisning

i hushållsgöromål i syfte att bättre avpassa avdelningarnas storlek efter

barnens behov av individuell undervisning och att bereda möjligheter för ett

större antal sådana barn att bli undervisade i särskilda avdelningar.

Skolöverstyrelsen, som ansett att även slöjdundervisningen borde beaktas

i detta sammanhang, har beträffande undervisningen i hushållsgöromål

och slöjd föreslagit bestämmelser i huvudsak överensstämmande med

de av centralstyrelsen förordade, dock med den ändringen, att uppdelning

av särskild avdelning skulle få ske, då antalet lärjungar överstege 10.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag delar den i ärendet framförda uppfattningen, att möjlighet bör öppnas

att med statsbidrag anordna särskilda undervisningsavdelningar i slöjd

och hushållsgöromål för lärjungar i hjälpklass. Undervisningen i dessa

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

ämnen torde ställa samma krav på individuell hjälp åt och tillsyn över de

mindre begåvade barnen som undervisningen i läsämnen. Jag är emellertid

icke för närvarande beredd att sträcka mig så långt som skolöverstyrelsen

föreslagit, utan förordar, att särskild undervisningsavdelning i slöjd

och hushållsgöromål för lärjungar i hjälpklass må inrättas, om vid skola

eller skolenhet antalet i denna undervisning deltagande sådana lärjungar

vid läsårets början uppgår till minst 6, samt att uppdelning av dylik avdelning

må ske, då antalet lärjungar överstiger, i hushållsgöromål 12 och

i slöjd 15. Vid bifall härtill kan kostnadsökningen beräknas till i runt tal

6 500 kronor för undervisningen i hushållsgöromål och 50 000 kronor för

slöjdundervisningen. Med hänsyn till gällande utbetalningsföreskrifter beträffande

ifrågavarande statsbidrag kommer ett genomförande av förslaget

icke att påverka anslagsbehovet för budgetåret 1947/48.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen föreslagit,

att särskilda undervisningsavdelningar i slöjd- och hushållsgöromål för

lärjungar i hjälpklass skulle enligt av departementschefen angivna grunder

anordnas med statsbidrag. Kostnaderna härför hava beräknats till i runt tal

6 500 kronor för undervisning i hushållsgöromål och 50 000 kronor för slöjdundervisning.

Med hänsyn emellertid till gällande utbetalningsföreskrifter

beträffande ifrågavarande statsbidrag skulle ett genomförande av förslaget

icke komma att påverka anslagsbehovet för nästa budgetår.

Utskottet håller för sin del före, att i varje fall hjälpklasselever, som visa

praktisk begåvning och fallenhet, icke lämpligen böra hänföras till särskilda

undervisningsavdelningar i slöjd och hushållsgöromål. Enligt utskottets mening

synes en mera ingående och fullständig utredning rörande en sådan utvidgning

av statsbidragsgrunderna till hjälpklassanordningar, som av departementschefen

förordats, böra föreligga än den nu förebragta, innan ståndpunkt

kan tagas till denna ur pedagogiska och sociala synpunkter ömtåliga

fråga.

Vidkommande förevarande anslags storlek för nästa budgetår har utskottet

icke något att erinra mot att det uppföres med av Kungl. Maj:t föreslaget

belopp eller 4 025 000 kronor.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 4 025 000 kronor.

183ro) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 211, s. 380), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor

w. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

400 000 kronor.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

184:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 380 och

381), vilket innebär en huvudsakligen av anslagsbelastningen betingad höjning

av anslaget med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och

vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kronor.

185:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

213, s. 381 och 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.; Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

186:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 214, s. 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens

barn för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

33 000 kronor.

187:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 382 och 383), vilket innebär en

anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.; Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid

skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 425 000 kronor.

188:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 383), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 9 700 kronor.

189:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 217, s.

383 och 384) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kronor, innebärande anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen har föreslagit sådan ändring av gällande bestämmelser

rörande statsbidrag till inackordering, att vid inackordering av lärjungar tillhörande

sjunde och högre folkskoleklass med det i 1 § 2 och 3 mom. kungörelsen

1943: 538 förekommande uttrycket »närmaste skola» må avses närmaste

skola av A- eller B 1-form. Skolöverstyrelsen anför, att från trakter,

där inackordering av folkskolebarn förekommer, framförts önskemål om att

statsbidrag kunde få utgå t. ex. när en målsman till en lärjunge tillhörande

klass sju vid B3- eller Dl-skola under sista läsåret önskade undervisning för

lärjungen vid skola av A-form. Den nuvarande bestämmelsen om »närmaste

skola» möjliggjorde icke detta.

Departementschefen har härom anfört följande.

Det synes angeläget att underlätta för det stora antal landsbygdsskoldistrikt

— omkring 1 300 — som ännu icke genomfört folkskolekursens

förlängning med det sjunde skolåret, att planlägga och ordna denna organisationsändring

på ett rationellt sätt. Det av skolöverstyrelsen framlagda

förslaget om uppmjukning av gällande bestämmelser rörande inackordering

av skolbarn synes ägnat att i viss mån underlätta en centralisering av

undervisningen i sjunde klassen till skolor av A- eller B 1-form och därmed

även ett bättre utnyttjande av den med ett sjunde år förlängda skoltiden.

Jag är därför beredd att för egen del förorda bifall till överstyrelsens ifrågavarande

förslag. Med hänsyn till gällande rekvisitionsbestämmelser torde

en dylik ändring av statsbidragsbestämmelsema icke nämnvärt påverka

anslagsbehovet för nästa budgetår.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen under

denna punkt anfört och föreslagit. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

torde förevarande anslag för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av

2 050 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000

kronor.

V Ukottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet
-

190:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 385), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

191 :o) Folkskolor m m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. Kungl. Maj:t har (punkt 219, s. 385—388) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 4 800 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

700 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har förordat sådan ändring av gällande bestämmelser om

statsbidrag till skolskjutsar, att ökade möjligheter erhållas för anordnande

av lämpliga skolskjutsar särskilt på folkskolans högsta stadium, samt att

statsbidrag till s. k. självskjutsar må kunna utgå för lärjungar i sjunde och

högre folkskoleklass. Förslaget syftar i likhet med det under punkten 190:o)

berörda förslaget till att främja ett rationellt utnyttjande av det sjunde skolåret

i svagare skolformer genom att underlätta centralisering till högre skolformer

av undervisningen på folkskolans högsta stadium.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt de ifrågasatta ändringarna,

vilka med hänsyn till gällande rekvisitionsbestämmelser icke torde märkbart

påverka anslagsbehovet för nästa budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under denna punkt anfört och föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.

192:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

220, s. 388 och 389), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.: Bidrag till kostnaderna

för tillhandahållande av fria läroböcker m. ra. för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000

kronor.

193:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor

m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 389 och 390), vilket beträffande

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kronor

och beträffande det sistnämnda anslaget avser oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Folkskolor m.m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten

ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade

byggnadsarbeten ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

194:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 391), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

195:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 391—394), vilket innebär

en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

196:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. Folkskolor m. m.:

Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 225, s. 394 och 395) — innebärande att från förstnämnda anslag

avföras utgifter för bidrag, beviljade enligt nu gällande bestämmelser, och

från sistnämnda anslag utgifter för statsbidrag, beviljade med tillämpning av

det nya statsbidragssystem beträffande tjänstebostäder för folkskolans lärare,

som är avsett att träda i kraft den 1 juli 1947 — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000

kronor;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1947/48 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans

lärare med tillhopa 4 000 000 kronor;

c) till Folkskolor rrv. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

197:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 395 och 396), vilket inne
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande nr 8.

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 21 900 kronor.

198:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch

radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 227, s. 396—398), vilket beträffande det förstnämnda anslaget

innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor och beträffande det sistnämnda

anslaget innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag

av 77 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av

40 000 kronor.

199:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 228, s. 399), vilket innebär en anslagshöjning med 91 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

jörslagsvis.........................kronor 226 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, jörslagsvis .. » 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

jörslagsvis ................... » 58 000

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis............ » 16 000

Summa kronor 324 000;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kronor.

200:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 229, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning med 34 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 234 200 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

201 :o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 400), vilket innebär en

anslagshöjning med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbam för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 20 900 kronor.

202:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 401 och 402), vilket innebär en

anslagsminskning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 3 500 000 kronor.

203:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s.

402—404), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kronor.

204:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Majts förslag (punkt 233, s. 404 och 405), vilket innebär en

anslagshöjning med 4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser

för lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 15 700 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

205:o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 234, s. 405 och 406), vilket innebär en anslagshöjning med

280 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd till högre folkskolor för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 485 000

kronor.

206 :o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 407 och 408), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till avlönande av skolsköterskor

vid högre folkskolor må utgå i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat;

b) till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

207:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 236, s. 408

—410) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att statsbidrag i den ordning

Kungl. Maj:t bestämmer må utgå till bestridande av kostnaderna för utbetalande

av provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen förordat; dels ock till Folkhögskolor:

Understöd för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

3 065 000 kronor, vilket sistnämnda förslag innebär en anslagshöjning med

435 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. väckt motion (II: 134), vari

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära skyndsam

utredning av frågan om beviljande av statsbidrag till byggnadsarbeten

vid folkhögskolorna samt förslag i ämnet till 1948 års riksdag.

Skolöverstyrelsen har med utgångspunkt från de för budgetåret 1945/46

gällande bidragsgrunderna hemställt om en anslagshöjning med 35 000 kronor

till 2 665 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Jag erinrar, att 1946 års riksdag under höstsessionen med bifall till

Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning (propositionen nr 311 s.

80 ff.) medgivit, att statsbidrag i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer

må utgå till bestridande av kostnaderna för utbetalande av tillfälligt lönetillägg

och provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor i huvudsaklig

överensstämmelse med vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

förordat. Kostnaderna för det provisoriska lönetillägget beräknades till i

runt tal 245 000 kronor.

Folkhögskolans lärarförening har gjort framställning om åtgärder i syfte

att en lönereglering för lärarna vid de statsunderstödda folkhögskolorna

måtte komma till stånd vid samma tidpunkt som löneregleringen för statstjänstemännen.

Av praktiska skäl lärer detta vara omöjligt. Jag är emellertid

beredd att föranstalta om en utredning i syfte att en dylik lönereglering

må kunna äga rum så snart som möjligt. I avbidan på resultatet

av denna utredning finner jag skäligt, att folkhögskolans lärare för nästa

budgetår tillerkännas provisoriskt lönetillägg med högre belopp än som

utgår för innevarande budgetår. Vid övervägande av lönetilläggets storlek

har jag ansett mig böra förorda, att det bestämmes i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som framgår av följande sammanställning:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

rektor

a) kurstid 34 veckor .............kronor 1 260

b) » 24 eller 21 veckor...... » 840

ämneslärare med jast anställning

a) kurstid 34 veckor ............. » 1 080

b) » 24 » ............. » 720

c) » 21 » ............. » 600

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

a) kurstid 24 veckor............. » 600

b) ■» 21 » ............. » 540

timlärare i läsämne ............kronor l:30/tim.

övningslärare

a) slöjd ..................... » 1:10/tim.

b) hushållsgöromål............ » 4:50/dag

c) gymnastik och sång........ » l:30/tim.

Beträffande tilläggsbeloppen för timlärare i läsämne och för övningslärare

torde dock Kungl. Maj:t böra äga vidtaga de jämkningar, som må befinnas

påkallade av hänsyn till den av chefen för finansdepartementet under för

flera huvudtitlar gemensamma frågor berörda allmänna regleringen av timlärararvodena

och övningslärares löner. I övrigt torde böra g:älla i huvudsak

samma villkor och bestämmelser med avseende å lönetillägget som för

innevarande budgetår. Kostnaderna torde kunna beräknas till i runt tal

400 000 kronor.

I motionen 11:1SJ+ anföres bland annat följande.

Frågan om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolorna underställdes

förra året riksdagens prövning genom motionerna I: 208 och II: 326.

Dessa motioner ledde emellertid icke till någon riksdagens åtgärd, emedan

statsutskottet i sitt utlåtande förutsatte, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet

riktad på den i desamma berörda frågan i samband med de

pågående utredningarna rörande undervisningsväsendets ordnande för framtiden.

Utskottet ansåg, att resultaten av dessa utredningar i den mån de berörde

folkskolans ställning i skolorganisationen först borde avvaktas, innan

problemen angående folkhögskolan upptoges till övervägande.

Enligt vad vi ha erfarit har skolkommissionen beslutat uppdraga åt en

delegation inom kommissionen att utreda frågan om folkhögskolans, ställning

och uppgifter inom skolväsendet, varvid även frågan om statsbidrag till

byggnader för folkhögskolan borde upptagas till undersökning. Direktiven

för denna utredning torde emellertid vara föga preciserade. Vidare får man

också förutsätta, att den avsedda reformen av vårt undervisningsväsende

kommer att dröja ännu åtskillig tid. Vi anse därför att frågan om statsbidrag

till byggnadsarbeten vid folkhögskolorna borde kunna lösas oberoende av

den planerade reformen av hela skolväsendet. Utredning av frågan bör fördenskull

ske snarast möjligt efter direkt beslut av Kungl. Maj:t och förslag

föreläggas helst nästa års riksdag. Om så anses lämpligt bör ju denna utredning

kunna verkställas av skolkommissionen, då den har sin uppmärksamhet

riktad på saken.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

UUlcottet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Beträffande det i motionen II: 134 framställda yrkandet vill utskottet framhålla,

att frågan om beviljande av statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolorna

— såsom även i motionen påpekats — för närvarande är föremål

för utredning inom 1946 års skolkommission. Vid sådant förhållande anser

utskottet anledning saknas att i skrivelse till Kungl. Maj:t i enlighet med det

i motionen framställda yrkandet anhålla om utredning av ifrågavarande spörsmål.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen II: 134, men vill i detta

sammanhang uttala förhoppningen om att utredningen bedrives så, att resultatet

av densamma snart kan föreligga.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag i den ordning Kungl. Maj:t

bestämmer må utgå till bestridande av kostnaderna för utbetalande

av provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 3 065 000 kronor;

II. att motionen II: 134 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

208:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 410 och 411), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

209:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt

239, s. 411—416) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier åt

elever för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wahlund (1:162)

och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Luttra m. fl. (II: 320),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att högsta stipendiebeloppet

till elever vid folkhögskolor och verkstadsskolor måtte, då särskilda skäl

därtill föranleda, kunna utgå med 115 kronor per månad och dels att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte lämna studielånenämnden

i uppdrag att utreda huruvida icke deltagandet i undervisningen

vid nämnda skolor bör göras helt utgiftsfritt för eleverna genom att staten

övertager inackorderingskostnadema.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

Beträffande motiveringen för ifrågavarande motioner hänvisas till motionen

I: 161.

Kungl. Maj:ts förslag, som förutsätter i huvudsak oförändrade grunder

för nu ifrågavarande stipendier, innebär en anslagshöjning med 200 000

kronor.

Bestämmelser angående stipendier åt elever vid folkhögskolor äro meddelade

i kungörelsen 1934:399 (ändrad genom kungörelserna 1945: 569 och

1946:372). Enligt dessa bestämmelser må stipendium tilldelas endast obemedlad

och mindre bemedlad elev. Elev hänföres till tre behovsgrader, varvid

till högsta behovsgraden endast bör räknas elev, som i synnerlig grad är

i behov av stipendium. För elev av tredje (högsta) behovsgraden må beräknas

högst 90 kronor, för elev av andra behovsgraden högst 60 kronor och för

elev av första behovsgraden högst 30 kronor för varje läsmånad. Dessa belopp

ha fastställts av 1946 års riksdag.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget med 800 000 kronor.

överstyrelsen har därvid — i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning

och lantbruksstyrelsen — förordat nya grunder för utdelande av ifrågavarande

stipendier, i huvudsak innebärande införande av samma system

med grundstipendier och behovsstipendier, som från och med innevarande

budgetår tillämpas i fråga om stipendier vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. Överstyrelsen föreslår, att grundstipendiet för inackorderad

elev sättes till 45 kronor per läsmånad, dock att för elev vid folkhögskola

i stad grundstipendiet borde bestämmas till 55 kronor. För dagligen resande

elev föreslås ett grundstipendium, motsvarande dels resekostnaden i den mån

densamma överstiger 5 kronor per månad, dels ock hälften av kostnaden för

en måltid om dagen. För närvarande gäller beträffande sistnämnda kategori

elever, att de erhålla ersättning för resekostnad överstigande 15 kronor per

månad.

Behovsstipendiet föreslås av överstyrelsen utgå med högst 45 kronor per

månad, dock att där elev är hänvisad till enskild inackordering beloppet

borde kunna utgå med högst 60 kronor i månaden.

Överstyrelsen har beräknat kostnaden för ett genomförande av förslaget

under nästa budgetår till 2 100 000 kronor eller 800 000 kronor mer än för

innevarande budgetår.

Statskontoret har avstyrkt förslaget om införande av nya stipendiegrunder

för folkhögskolornas del.

Icke heller studielånenämnden har ansett sig kunna för närvarande tillstyrka

skolöverstyrelsens förslag. Nämnden har anfört följande.

Studielånenämnden finner visserligen, att skäl tala för att införa ett med

»läroverkssystemet» likartat stipendiesystem även vid folkhögskolorna. Det bör

emellertid enligt nämndens mening då anpassas efter de särskilda förhållandena

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid dessa undervisningsanstalter. Sålunda synas grundstipendierna, särskilt

för alla å landsbygden belägna folkhögskolor, böra avvägas efter andra grunder

än de för läroverken gällande och nu av skolöverstyrelsen föreslagna.

Kurserna vid folkhögskolorna äro avsevärt kortare än vid läroverken och

inackorderingen i internat är i regel betydligt billigare än den för läroverksungdomen

vanliga inackorderingen i enskilda hem. Genomgången av en

kurs blir därför lättare att finansiera än vid läroverken. De utan behovsprövning

utgående grundstipendierna synas därför icke behöva tilltagas så

högt som skolöverstyrelsen föreslagit. Beloppet synes vidare böra sättas i

relation till de varierande inackorderingskostnaderna vid de olika folkhögskolorna.

Vidare måste folkhögskolorna, så vitt nämnden har sig bekant,

redan nu avvisa ett mycket stort antal sökande på grund av platsbrist, och

ökning av folkhögskolornas kapacitet lärer knappast kunna ske med hänsyn

till att detta kräver omfattande och för närvarande icke möjliga nybyggnader.

Då grundstipendierna synas verka därhän, att tillströmningen till skolorna

i hög grad stimuleras, synes även av nu anförda omständighet grundstipendiernas

storlek böra begränsas.

Med hänsyn till anförda synpunkter ställer sig nämnden tveksam till skolöverstyrelsens

nu framlagda förslag och anser, att det bör underkastas

ytterligare prövning. Denna synes nämnden lämpligen böra ske i samband

med den allmänna översyn av statens studieunderstödjande verksamhet, som

nämnden föreslagit i utlåtande angående stipendier åt elever vid folk- och

småskoleseminarier. Nämnden är sålunda icke beredd att nu tillstyrka överstyrelsens

förslag i ämnet.

För att emellertid bereda de elever vid folkhögskolorna i städer, som icke

ha förmånen av inackordering i internat vid skolan, bättre stipendievillkor

än nu, synes högstbeloppet av stipendium böra höjas så, att det motsvarar

högstbeloppet för i enskilt hem inackorderad läroverkslärjunge. Nämnden

föreslår därför, att stipendium till folkhögskolelev i avvaktan på närmare

utredning om stipendiernas slutliga disposition, måtte kunna utgå med högst

115 kronor per studiemånad. Vid utmätandet av stipendier böra också välvilliga

grunder i fråga om sökandens ekonomiska förhållanden tillämpas.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Uppdelningen av stipendierna vid de allmänna läroverken i grundstipendier

och behovsstipendier har främst motiverats av den beträffande dessa

skolor framträdande motsättningen mellan begreppen skolort och icke-skolort.

Detta förhållande gör sig icke med samma styrka gällande vid folkhögskolorna.

Skall ett liknande system införas jämväl i fråga om dessa, synes

därför icke lämpligt eller möjligt att utan vidare kopiera läroverkens stipendiesystem.

Folkhögskolornas elevstipendier böra i stället, såsom studielånenämnden

framhåller, anpassas efter de särskilda förhållandena vid dessa undervisningsanstalter,

varvid särskilt bör beaktas de avsevärt kortare kurserna

och den i regel icke oväsentligt billigare inackorderingen vid folkhögskolorna.

Dessa frågor tarva emellertid ytterligare överväganden.

Studielånenämnden har i annat sammanhang uttalat, att den med hänsyn

till den snabba utvecklingen av statens studiehjälp åt den studerande ungdomen

och de förslag om ändrade grunder för eller utvidgning av densamma,

som redan framställts eller kunde väntas komma att framställas, funne en

allmän och grundlig översyn av denna studiehjälpverksamhet ofrånkomlig,

innan nya steg toges. Jag har för egen del kommit till samma uppfattning.

Det synes därvid särskilt angeläget att såvitt möjligt klara gränser uppdra
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

gas mellan olika former av studiehjälp samt att enkla och enhetliga principer

införas för tilldelningen av studiehjälpsunderstöd av olika slag. Det

administrativa förfarandet med avseende på studiehjälpen har även synts

böra underkastas omprövning.

Den 29 november 1946 har jag efter vederbörligt bemyndigande tillkallat

sakkunniga för utredning angående universitets- och högskolestudenternas

ekonomiska och sociala förhållanden. De sakkunniga ha till främsta uppgift

att utreda studiehjälpsfrågan för de studerande vid universiteten och med

dem jämförliga högskolor. Sedermera har Kungl. Maj:t på min föredragning

uppdragit åt studielånenämnden att utreda motsvarande spörsmål beträffande

de stora huvudgrupperna av övriga statliga eller statsunderstödda undervisningsanstalter.

Jag förutsätter, att nämnden skall kunna bedriva

utredningen med sådan skyndsamhet, att resultatet därav kan delgivas nästa

års riksdag. I avvaktan härpå är jag icke beredd att förorda någon principiell

ändring av grunderna för nu ifrågavarande stipendier.

Däremot vill jag icke motsätta mig en provisorisk höjning av maximibeloppet

för folkhögskolestipendierna för att bereda de elever vid folkhögskola

i stad, vilka icke ha fördelen av inackordering i internat vid skolan, samma

stipendieförmåner som i samma situation varande läroverkselever m. fl. Jag

tillstyrker därför studielånenämndens förslag, att stipendium i angivet fall

må kunna utgå med högst 115 kronor för läsmånad. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser i detta hänseende.

Därest riksdagen icke framställer erinran mot vad jag sålunda anfört,

torde förevarande anslag för nästa budgetår böra höjas med 200 000 kronor

till 1 500 000 kronor, vilken höjning i huvudsak sammanhänger med beräknad

ökning av elevantalet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen efter

vederbörligt bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning angående universitets-

och högskolestudenternas ekonomiska och sociala förhållanden.

Vidare har Kungl. Maj:t uppdragit åt studielånenämnden att utreda motsvarande

spörsmål beträffande de stora huvudgrupperna av övriga statliga

eller statsunderstödda undervisningsanstalter. I avvaktan på att resultatet

av nämndens utredning föreligger har departementschefen icke funnit sig

beredd att förorda någon principiell ändring av grunderna för folkhögskolestipendiema.

Däremot har departementschefen icke velat motsätta sig en

provisorisk höjning av maximibeloppet för ifrågavarande stipendier för att

bereda de elever vid folkhögskola i stad, vilka icke hade fördelen av inackordering

i internat vid skolan, samma stipendieförmåner som i motsvarande

situation varande läroverkselever m. fl. och i sådant avseende förordat, att

stipendium finge utgå med högst 115 kronor. Utskottet biträder vad departementschefen

i sistnämnda avseende föreslagit och anser sig icke — med hänsyn

till att förevarande stipendiefrågor för närvarande äro föremål för utredning

— böra tillstyrka de i motionerna I: 162 och 11:320 framställda förslagen.

Ifrågavarande anslag torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra för

nästa budgetår uppföras med ett belopp av 1 500 000 kronor.

UUkotUt.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

1 500 000 kronor;

b) att motionerna 1:162 och II: 320 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

210:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 416 och 417), vilket innebär en

anslagsminskning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

9 800 kronor.

Abnormundervisningen.

211:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 242, s. 418 och 419), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

201 200 kronor.

212:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 419 och

420), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 118 000 kronor.

213:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 420 och 421), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 10 900 kronor.

214:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 421), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

215:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 247, s. 421), vilket innebär en anslagsminskning med 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 1 800 kronor.

216:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 248, s. 422), vilket innebär en tillfällig anslagshöjning med 6 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 15 300

kronor.

217:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 250, s. 422—424), vilket innebär en anslagshöjning med 90 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 772 000

kronor.

218:o) Dövstumskolorna: Utrustning av dövstumskolan i Härnösand.

Kungl. Maj:t har (punkt 251, s. 424—426) föreslagit riksdagen att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 185 000 kronor.

Av det begärda anslaget avses ett belopp av 3 000 kronor skola ställas till

dövstumskolstyrelsens förfogande för anlitande av en möbelarkitekt.

Härom inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.

Dövstumskolstyrelsen har anfört följande.

För att få fram trevliga och ändamålsenliga möbler och textilier särskilt

till elevrummen, kindergartensalen, matsalarna och dagrummen,

rektorsexpeditionen, som tillika är styrelserum, lärarrummet och bostadsrummen

för personalen och för att från olika firmor kunna infordra offerter

på dessa inventarier är det önskvärt, att styrelsen erhåller möjlighet

att anlita en möbelarkitekt för uppgörande av förslag till rummens möblering

jämte ritningar och arbetsbeskrivningar på de erforderliga möblerna.

Dövstumskolstyrelsen anhåller därför att för ändamålet ett anslag på 3 000

kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.

6 —■ Bihang till riksdagens protokoll 19^7. G samt. Nr X.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

UUkottet.

Skolöverstyrelsen, som funnit det synnerligen viktigt, att sakkunnig

hjälp anlitades vid utarbetandet av förslag till nyanskaffningen, har tillstyrkt,

att 3 OOO kronor anvisas till anlitande av en möbelarkitekt.

Byggnadsstyrelsen, som funnit det angeläget att en möblering av här

ifrågavarande omfattning med delvis speciell karaktär från början planerades

med största omsorg, har tillstyrkt den av dövstumskolans styrelse

gjorda framställningen och har icke haft något att erinra mot det föreslagna

beloppet 3 000 kronor. Med hänsyn till att ritningar till de nya

byggnaderna utfördes av arkitekten W. Gahn, har byggnadsstyrelsen ansett

lämpligt, att uppdraget beträffande möbleringen jämväl lämnades till

denne.

Statskontoret har ansett, att en utredning av förevarande art icke borde

begränsas till inventarieanskaffning allenast för en viss läroanstalt utan

avse utarbetande av förslag till standardutrustning för samtliga dövstumskolor,

vilket förslag sedermera skulle kunna läggas till grund för beräkningen

av ifrågakommande medelsanvisningar för utrustningsändamål.

1945 års dövstumutredning har anfört följande.

Då det är av vikt att erhålla en på samma gång hållbar, ändamålsenlig och

trivsam inredning av skolan, synes det nödvändigt att anlita sakkunnig hjälp

vid utformningen av förslaget till utrustning för skolan. Detta synes lämpligen

kunna ske på sätt styrelsen för dövstumskolan föreslagit. Utredningen

får därför tillstyrka, att det begärda beloppet å 3 000 kronor för anlitande

av möbelarkitekt ställes till dövstumskolans förfogande. Förslaget till utrustning

för skolan, vilket utredningen torde böra beredas tillfälle att granska,

bör sedermera kunna utnyttjas även för övriga dövstumskolor och läggas

till grund för beräkningar av medelsanvisningar för utrustningsändamål för

dessa.

Departementschefen har anslutit sig till dövstu mskolstyrelsens förslag.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 185 000 kronor.

Utskottet vill emellertid med anledning av det av dövstumskolstyrelsen i

Härnösand framförda och av departementschefen förordade förslaget om att

av anslaget 3 000 kronor skulle disponeras av styrelsen för anlitande av en

möbelarkitekt framhålla, att utskottet finner den särskilda sakkunskap, som

på detta område kan behöva anlitas, i främsta rummet erforderlig för att

ernå en sådan utrustning, som tillgodoser såväl praktiska som ekonomiska

krav. Uppläggandet av helt nya, specialritade och specialkonstruerade serier

synes utskottet endast i undantagsfall — där så visar sig oundgängligen nödvändigt

— böra äga rum.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Utrustning av

dövstumskolan i Härnösand för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 185 000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

219:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 426),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

220:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 426), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 5 000 kronor.

221 :o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 426), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 9 600 kronor.

222 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 427), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 46 000 kronor.

223:o) Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 427 och 428) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kursverksamhet m. m.

för dövstumma för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

12 000 kronor.

224:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. T enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 429), vilket innebär en anslagshöjning

med 19 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1947/48:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr S.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 122 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_7 200

Summa kronor 130 200.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . .............kronor 67 900

Nettoutgift kronor 62 300;

b) till Dövstumpräster och dövstumkonsvlenter: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

62 300 kronor.

225 :o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 429 och 430), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 21 300 kronor.

226:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 259, s. 430), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.

227 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 430 och 431), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

228:o) Anordnande av en kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 431 och 432)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av en kurs för utbildning

av lärare för hörselsvaga för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av 4 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

Y rkesundervisningen.

229:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

263, s. 433—446) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

som föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Högre

tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 3 380 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 425 000 kronor.

Kungl. Maj:t har bland annat föreslagit, att vid högre tekniska läroverket

i Stockholm skulle med hänsyn till den ökade arbetsbörda för rektor, som

föranledes av att undervisningen vid läroverket även omfattar aftonundervisning,

utgå ett belopp av 1 500 kronor till en biträdande rektor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och har med hänsyn

till de särskilda förhållanden, som föreligga vid högre tekniska läroverket

i Stockholm, icke funnit anledning till erinran mot att ett belopp av 1 500

kronor anvisas till en biträdande rektor vid nämnda läroverk.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, som

föranledas av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................... kronor 1 720 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skollä
kare

m. in., förslagsvis

......... kronor 20 260

b. Arvoden åt bibliotekarier

......... » 7 645

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer » 19 100

VUkottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

d. Arvode åt biträdande

rektor . .. . kronor 1 500 kronor 48 505

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. » 1 525 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_142 500

Summa kronor 3 436 005

Särskilda upphör dsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. .. kronor 56 005

Nettoutgift kronor 3 380 000;

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 380 000 kronor.

230:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 264, s. 446—448), vilket innebär en anslagshöjning

med 46 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av

316 000 kronor.

231 :o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 448—450), vilket innebär en anslagshöjning

med 209 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 342 600 kronor.

232:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för

högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 266, s. 450—453) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning

rrv. m. för högre tekniska läroverket i Stockholm

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

233:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 267, s. 454), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

234:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 454), vilket inne
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 87

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 18 400 kronor.

235 :o) Understöd åt liandelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 270, s. 454—461), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 505 000 kronor.

236:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t

har (punkt 271, s. 461 och 462) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman och fru Alm (I: 8) och den andra inom andra kammaren av herrar

Persson i Vinberg och Sundström i Skövde (II: 12), i vilka hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, om en översyn av

de nuvarande statsbidragen till yrkesundervisningen i syfte att höja statsbidragets

andel i utgifterna för kommunala och enskilda yrkesundervisningsanstalter;
dels

ock en inom andra kammaren av herr Allard m. fl. väckt motion

(II: 291), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid centrala verkstadsskolor,

flygmekanikerskolan i Mölndal, skolor för viss arbetslös ungdom

samt kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning

i kurser av minst fem månaders längd efter skolledningens bedömande

lämpligt antal friluftsdagar må kunna anordnas utan att därigenom

minskning sker i skolan eljest tilldelat statsbidrag, samt att särskilda medel

ställas till dessa skolors förfogande för gäldande av med organiserandet och

bedrivandet av friluftsverksamheten förenade kostnader.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna I: 8 och II: 291.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt ett av överstyrelsen för yrkesutbildning

framlagt förslag om uppmjukning av nuvarande praxis i fråga om beviljande

av statsbidrag för undervisning i levande främmande

språk i andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning

meddelas. Härom har överstyrelsen anfört följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 hemställde överstyrelsen,

att det i nådiga brevet den 30 juni 1943 intagna villkoret, att statsunder
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

stöd icke finge utgå till undervisning i främmande språk i lärlingsskolor,

lärlingskurser och kurser för äldre, från och med budgetåret 1045/46 icke

längre måtte föreskrivas. Med hänsyn till föredragande departementschefens,

sedermera av 1945 års riksdag godkända, till proposition nr 260 gjorda

uttalande, att denna föreskrift icke skulle äga fortsatt giltighet, men att

understöd till undervisning i främmande språk dock endast i undantagsfall

borde beviljas för andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning

meddelades, har överstyrelsen ansett sig förhindrad att annat än i

undantagsfall bevilja framställningar om statsunderstöd för språkundervisning

vid annan utbildning än merkantil sådan. Intresset av språkundervisning

i samband med yrkesutbildning synes emellertid vara stort. Ansökningar

om statsbidrag för undervisning i främmande språk förekomma ofta

från olika yrkesundervisningsanstalter, därvid språkundervisning föreslås

antingen i form av fristående kurser eller i samband med utbildning inom

hantverk och industri. Överstyrelsen får därför hemställa om generellt bemyndigande

att medgiva statsbidrag för undervisning i levande främmande

språk även i andra yrkesavdelningar än sådana, i vilka handelsundervisning

meddelas. Givetvis avser överstyrelsen att taga skälig hänsyn till den betydelse,

undervisningen i främmande språk kan ha i varje särskilt fall.

I motionerna 1:8 och II: 12 anföres bland annat följande.

I den livliga diskussion av skolfrågorna, som pågått de sista åren i anslutning

till de stora skolutredningarna, har man allt oftare hört det kravet

framställas, att de praktiska studielinjerna och yrkesundervisningen måste

göras »socialt likvärdiga» med de högre teoretiska skolorna. För att detta

skall kunna ske erfordras emellertid, att yrkesskolornas allmänna standard

höjes och att såväl yrkesskolfolket som allmänheten-målsmännen får det intrycket,

att yrkesskolväsendet är föremål för statsmakternas omvårdnad och

intresse i lika hög grad som de som »finare» betraktade lärdomsskolorna.

Tyvärr är det inte möjligt att få det intrycket nu. Tvärtom har man nog

en känsla av att yrkesskolorna äro något styvmoderligt behandlade. — 1940

års skolutredning sköt hela yrkesutbildningsfrågan ifrån sig, och 1946 års

skolkommission har ännu inte påbörjat den utredning om yrkesutbildningens

aktuella problem och dess inlemmande i det allmänna skolsystemet, som

borde vara klar något så när samtidigt som man är färdig med planeringen

av den allmänna bottenskolans och dess teoretiska överbyggnaders framtida

utseende. Härtill kommer, att yrkesundervisningen rent ekonomiskt får

mycket mindre stöd av statsmakterna än samtliga andra skoltyper och i hög

grad är beroende av kommunalt och enskilt initiativ och dito offervilja för

att kunna existera. En större insats från statens sida vore här utan tvivel väl

motiverad.

Ur kommunal synpunkt kan bland annat anmärkas, att de nuvarande låga

statsbidragen inte utjämna den orättvisa, som ligger i att vissa kommuner

få bestrida stora kostnader för yrkesutbildningen, medan andra helt slippa

sådana kostnader. Många mindre kommuner och främst landsbygdskommuner

ha inte anledning eller möjlighet att ordna egna yrkesskolor. Länens centrala

verkstadsskolor — statens hittills största, mest helgjutna insats för

yrkesundervisningen och värd ett erkännande — äro inte ägnade och ha inte

kapacitet för att betjäna hela landsbygdsungdomen. En mängd sådan ungdom

suges in till kommunala yrkesskolor i närbelägna städer, som i mån av

utrymme taga in även elever från främmande kommuner. Att detta betyder

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

en merkostnad för invånarna i kommuner med egna yrkesskolor, är uppenbart.

Härvidlag skulle en annan relation mellan statens andel och kommunernas

andel i kostnaderna för den kommunala yrkesundervisningen kunna

verka utjämnande.

Till stöd för de i motionen 11: 291 gjorda yrkandena anföres bland annat

följande.

Enligt reglementen för centrala verkstadsskolor, kommunala verkstadsskolor

och vissa andra yrkesundervisningsanstalter med heldagsundervisning och

en kurstid av minst fem månader äger skolledningen medgiva fyra (i vissa

fall sex) hela dagars allmän ledighet.

Ehuru avsikten knappast varit att så skulle ske, ha dessa dagar på vissa

håll delvis använts till s. k. friluftsdagar av samma typ som i de högre läroanstalterna,

alltså rationellt organiserade övningar under lärares ledning i

bland annat idrott av olika slag, särskilt orientering.

Sagda ledighetsdagar äro emellertid närmast avsedda för andra ändamål,

och den till buds stående tiden för ordnad friluftsverksamhet blir därför givetvis

alltför knapp för att ett verkligt resultat skall kunna nås med den härunder

bedrivna undervisningen.

Vid de yrkesundervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utgår med visst

belopp per undervisningstimme, torde dessutom skolan ej kunna påräkna

sådant bidrag till friluftsdagar. Synnerligen önskvärt vore att ett lämpligt

antal dagar kunde få disponeras för friluftsverksamhet även vid yrkesundervisningsanstalterna.

Organiserandet av en sådan friluftsverksamhet kommer givetvis att betyda

ett väsentligt ökat arbete för gymnastikläraren och även för vissa andra

lärare. I likhet med vad som är fallet vid de högre läroanstalterna bör därför

särskild ersättning till dessa lärare utgå. Dessutom krävas anslag till materiel

för friluftsverksamhet (idrottsredskap, kompasser, kartor m. m.).

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I detta

sammanhang vill utskottet erinra, att överstyrelsen för yrkesutbildning framhållit,

att överstyrelsen avsåge att vid medgivandet av statsbidrag för undervisning

i levande främmande språk även i andra yrkesavdelningar än sådana,

i vilka handelsundervisning meddelades, taga skälig hänsyn till den betydelse

denna undervisning kunde hava i varje särskilt fall. Enligt vad utskottet

under hand inhämtat innebär detta uttalande från överstyrelsens sida, att

dylikt medgivande skulle givas i begränsad omfattning och avse sådana fall,

då språkkunskaper kunna vara av särskild betydelse för vederbörande i hans

yrkesutövning. Utskottet ansluter sig för sin del till denna uppfattning.

Med anledning av motionerna I: 8 och II: 12 får utskottet framhålla, att

en översyn förefaller utskottet påkallad beträffande de nuvarande grunderna

för statsbidrags utgående till skilda slag av yrkesundervisningsanstalter, i syfte

bland annat att i lämplig omfattning utjämna förefintliga olikheter i bidragssystemet.

Utskottet anser emellertid, att dessa frågor icke böra — såsom i

ovannämnda motioner påyrkats — enbart för sig upptagas till omprövning

utan behandlas i ett vidare sammanhang. Utskottet förutsätter, att ovan
-

Utskoitet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nämnda spörsmål uppmärksammas i samband med pågående utredningar på

skolväsendets olika områden. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 8

och II: 12 få anses besvarade.

Vad slutligen angår motionen II: 291 är utskottet icke berett att utan förslag

i ämnet från Kungl. Maj:ts sida tillstyrka bifall till vad i motionen påyrkats.

Befinnas åtgärder i motionens syfte böra vidtagas torde frågan i första

hand böra prövas av överstyrelsen för yrkesutbildning och efter framställning

av ämbetsverket av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 291, till Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor;

b) att motionerna I: 8 och II: 12 må anses besvarade med

vad utskottet ovan anfört.

237:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 462—464), vilket innebär en anslagshöjning

med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

238:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 464—466), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

239:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 466 och 467), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

240:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 467 och 468), vilket beträffande

båda anslagen innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

241 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 468 och 469),

vilket innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för

utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 39 600 kronor.

242:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt 279, s. 469—473) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor,

förutsätter i huvudsak oförändrade grunder beträffande ifrågavarande stipendier.

Dessa grunder överensstämma med de för elevstipendierna vid folkhögskolorna

gällande grunder, för vilka en redogörelse lämnats under punkten

209 i det föregående.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som funne önskvärt att få till stånd lika

gynnsamma stipendiemöjligheter vid yrkesskolor som vid läroverk och liknande

skolor, har framlagt förslag rörande ändrade grunder för förstnämnda

stipendier, innebärande införande av ett system med grundstipendier och behovsstipendier.

De förra skulle för inackorderad elev utgå med 55 kronor per

kursmånad (oberoende av inackorderingsformen) och för dagligen resande

elev med ett belopp motsvarande dels resekostnaden, i den mån densamma

överstege 5 kronor per kursmånad, dels ock hälften av kostnaden för frukostmål

under huvudrasten. Behovsstipendierna föreslås utgå med högst 60 kronor

för kursmånad.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Överstyrelsen har i runda tal beräknat kostnaderna för stipendier under

nästa budgetår vid ett genomförande av förslaget sålunda (inom parentes

angives ökning respektive minskning i förhållande till nuvarande anslag):

Kommunala och enskilda anstalter för

vrkesundervisning .........

....... kronor

3 229

000

(+1

429

000)

Centrala verkstadsskolor ......

....... »

1 848

000

(+

198

000)

Verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom »

97

000

(-

3

000)

Flygmekanikerskolan i Mölndal

....... »

170

000

(+

20

000)

Sjömansskolor ...............

50

000

Summa kronor 5 394 000 (+ 1 644 000).

Vid oförändrade stipendiegrunder har överstyrelsen beräknat ett anslagsbehov

av i runt tal 4 102 000 kronor eller 352 000 kronor mer än för innevarande

budgetår.

Statskontoret har på närmare anförda skäl förklarat sig icke helt övertygat

om att fullgoda skäl förelåge att för yrkesskolornas del övergå till det nya

stipendiesystemet.

Studielånenämnden har ansett sig icke kunna tillstyrka, att stipendiegrunderna

för läroverksungdomen utan vidare tillämpades för eleverna i yrkesskolorna.

Nämnden har bland annat anfört följande.

Studielånenämnden anser sig icke kunna tillstyrka, att de av riksdagen

1946 beslutade grunderna för stipendier åt läroverksungdomen utan vidare

tillämpas för eleverna i yrkesskolorna. Därmed har nämnden icke velat avvisa

tanken på att ett system med grundstipendier och behovsstipendier

kan vara möjligt även för yrkesskoleleverna, men detaljerna i detta system

böra ytterligare övervägas och anpassas efter de särskilda förhållandena

inom yrkesskolväsendet. Den likställdhet i fråga om ekonomisk studiehjälp

mellan olika slag av utbildning, som överstyrelsen åsyftat med sitt förslag

och som nämnden är angelägen betona att nämnden också önskar åvägabringa,

synes böra vinnas genom en allmän översyn av statens stipendieverksamhet.

För att emellertid bereda de ekonomiskt svagast ställda yrkesskoleleverna

samma maximala stipendieunderstöd, som kan ges åt läroverksungdom,

föreslår nämnden, att stipendierna till yrkesskolelever, i avvaktan

på slutlig anordning av stipendierna, budgetåret 1947/48 höjas till

maximalt 115 kronor per månad. Nämnden vill också betona, att stipendierna

måtte utgå efter generösa grunder och att särskilt hänsyn tages

till merkostnad för inackordering utom hemmet.

Departementschefen har efter att ha erinrat om att skolöverstyrelsen föreslagit

införande av samma princip med grundstipendier och behovsstipendier

vid folkhögskolorna för egen del anfört följande.

Den av överstyrelsen framlagda utredningen synes otvivelaktigt giva

vid handen, att beträffande yrkesskolorna större fog finnes för införandet

av ett system med grundstipendier och behovsstipendier än vid folkhögskolorna.

Det synes emellertid önskvärt, att systemet anpassas efter de

speciella förhållandena vid förevarande skolor. De ytterligare överväganden,

som det framlagda förslaget kräver, torde böra komma till stånd vid

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Statsutskottets utlåtande nr 8.

den allmänna översyn av statens studiehjälp verksamhet, som, enligt vad

jag i det föregående erinrat, uppdragits åt studielånenämnden. Jag kan

därför icke för närvarande förorda några nya grunder beträffande hithörande

stipendier.

Däremot synes i likhet med vad jag tillstyrkt beträffande folkhögskolorna

maximibeloppet för stipendium böra provisoriskt höjas från nuvarande 90

kronor till 115 kronor. Jag förutsätter därvid, att denna förmån skall utgå

endast till elever från andra orter än skolorten, vilka icke äro inackorderade

i elevhem och vilkas kostnader för inackordering mer väsentligt överstiga

kostnaderna för inackordering i elevhem. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela närmare bestämmelser härom.

Det synes lämpligt, att medlen till elevstipendier vid de olika yrkesundervisningsanstalterna

i fortsättningen anvisas under ett gemensamt förslagsanslag,

förslagsvis benämnt Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever. Detta anslag synes för nästa budgetår

böra uppföras med 4 100 000 kronor, innebärande en ökad medelsanvisning

i förhållande till innevarande budgetår med 350 000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående vid behandlingen av

anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolorna (punkt 209) anfört får

utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under här förevarande punkt yttrat och föreslagit, hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

jör yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

243:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 473

och 474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

244:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281,

s. 474), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad in. m. för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 39 000 kronor.

245:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s.

474—477), vilket innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor, hemställer

utskottet,

Vuhottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 59 000 kronor.

246:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 283, s. 477), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 33 000

kronor.

247:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 477—480), vilket innebär en anslagsminskning

med 625 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 1 175 000 kronor.

248 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 285, s. 481 och 482),

vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

249:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 482—484) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

250:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 287, s. 484 och 485), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

251 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 485—490), vilket innebär en anslagshöjning

med 57 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesunder
visningen

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsan
slag

av 110 000 kronor.

252:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 490), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

253 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 491—495) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cement- och

betongteknik för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

254:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 292, s. 496), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartygsbibliotek

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

10 000 kronor.

255:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 294, s. 497—499) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser i esperanto för

lärare för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

256:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 499 och 500), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musilcskolan i Arvika: Understöd

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

257:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 500) och under erinran om vad utskottet

under punkten 209) anfört hemställer utskottet,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Sti
pendier

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 3 600

kronor.

258:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298,

s. 501), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 8 600 kronor.

259:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 299, s. 501 och 502), vilket innebär en anslagshöjning med

16 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens biografbyrå, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................kronor 53 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............. » 24 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 3 200

Summa kronor 82 000;

c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 82 000 kronor.

260:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 300, s. 502), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 6 000

kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

261 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 503—508), vilket innebär en anslagshöjning

med 55 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet, som

föranledas av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.........................kronor 96 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 92 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 47 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 8 150

Summa kronor 245 000;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

262:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 508—510), vilket innebär en anslagshöjning

med 14 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 48 700 kronor.

263:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 510), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

264:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 510), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

7 — Bihang till riksdagens protokoll 19b7. 6 samt. Nr S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

08

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Sti
pendier

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

265:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott

och gymnastik in. m. Kungl. Maj:t har (punkt 305, s. 511 och 512) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa

ett anslag av 5 500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Åman och

Johannesson (I: 187) och den andra inom andra kammaren av herrar AUard

och Ekdahl (II: 290), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget

till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och

gymnastik m. m. skall för budgetåret 1947/48 höjas med 5 500 kronor till

11 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Av nämnda belopp användas för närvarande 2 600

kronor för simundervisning, 2 400 kronor för vinterutbildning (skidutbildning

i fjällterräng) och sommarövningar samt 500 kronor för annan specialundervisning.

Direktionen över institutet har hemställt om höjning av anslaget med

5 500 kronor till 11 000 kronor och till stöd härför anfört följande.

Den egentliga undervisningen i skidåkning vid institutet äger rum årligen

under 14 dagar i fjällterräng. Såsom instruktör medföljer en lärare för varje

kurs. Med hänsyn till det stora elevantalet (25—34 i varje kurs) anser

direktionen den undervisning som kommer eleverna till del icke vara tillfredsställande.

Direktionen har därför tidigare anhållit om medel för anställande

av biträdande instruktörer, men detta har avslagits. De särskilda

kostnader, som åsamkas eleverna för denna skidutbildning, äro avsevärda.

De överstiga 30 000 kronor. Eleverna synas därför berättigade att förvänta

att de skola komma i åtnjutande av en fullgod undervisning. Som jämförelse

kan nämnas att vid av skidfrämjandet anordnade kurser högsta

elevantalet per instruktör är 15. Då direktionen ej anser sig kunna stå till

svars för en fortsatt underhaltig skidutbildning tillåter sig direktionen att

ånyo anhålla om medel till ersättning åt fyra biträdande instruktörer vid

skidutbildningen i fjällterräng. Kostnaderna beräknar direktionen till sammanlagt

2 000 kronor.

Såsom ovan anförts står till direktionens förfogande för annan specialundervisning

endast 500 kronor. Såsom exempel på sådan undervisning kan

nämnas undervisning i hållningslära, rytmik, musikens användning i gymnastiken

m. m. Vidare synas eleverna genom föredrag böra få del av nya

riktningar inom gymnastiken. Undervisningen bör även berikas med visning

av lämplig instruktionsfilm. För att sålunda kunna ge eleverna en vidgad

undervisning i gymnastik och idrott får direktionen anhålla att nämnda

belopp, 500 kronor, höjes till 4 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 99

Vid bifall till vad direktionen sålunda äskat skulle förevarande anslag

höjas med (2 000 -j- 3 500 =) 5 500 kronor till 11 000 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret kan icke tillstyrka den begärda anvisningen av medel till

ersättning åt biträdande instruktörer vid skidutbildning i fjällterräng. Då

ämbetsverket vidare anser, att erforderliga insikter i hållningslära m. m.

måste förutsättas kunna bibringas eleverna av institutets egna lärare, bör

det belopp om 500 kronor, som står till institutets förfogande för annan

specialundervisning än skidutbildning och simundervisning, vara tillräckligt

för ändamålet. Av de anförda skälen synes sålunda anslaget till särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. böra upptagas med oförändrat

belopp.

Departementschefen har för egen del förklarat sig icke beredd att för närvarande

förorda en höjning av förevarande anslag.

I motionerna 1:187 och II: 290 anföres i huvudsak följande.

Av säkerhetsskäl måste det anses oförsvarligt att för långfärd i fjällen

endast beräkna en ledare per 25 respektive 34 deltagare. Även om gci-eleverna

äro vuxna människor, så ha många av dem så dålig skidutbildning tidigare

och så ringa fjällvana att risken för olycksfall är ganska stor om icke ett

tillräckligt antal erfarna ledare står till buds. Detta gäller icke minst under

långfärden, då t. ex. hastigt påkommande väderleksförändringar kunna framtvinga

ofrivillig övernattning ute i det fria.

Statskontoret synes vid ett tidigare tillfälle ha varit av den uppfattningen,

att gci-elevernas fjällfärd närmast kunde jämställas med skolungdomens fjällfärder

och i stort sett var att uppfatta som en rekreationsutflykt. Denna

uppfattning är felaktig. I den för institutet fastställda undervisningsplanen

ingår skidutbildningen som en obligatorisk del. Eleverna skola utbildas till

ansvariga ledare bland annat för just skolungdomens fjällfärder. Detta kan

icke ske på annat sätt än genom praktisk utbildning i fjällen vid olika terräng-

och väderleksförhållanden. Det måste synas egendomligt, att samtidigt

med att stora summor av statsmedel årligen anslås för utbildningskurser för

läroverkslärare, folkskollärare m. fl., så att dessa skola kunna biträda bland

annat vid skolungdomens fjällfärder och skolornas friluftsdagar, skola gcieleverna,

som i motsättning till ovannämnda kategori själva få bekosta såväl

resa som uppehälle, icke kunna åtnjuta förmånen av fullgod instruktion under

sin specialutbildning.

Vad som ovan anförts om skidutbildningen gäller till stor del även annan

specialutbildning vid institutet, för vilken hittills ett minimalt belopp av

500 kronor per är stått till direktionens förfogande. Statskontorets sakkunniga

i dessa frågor ha ansett att denna undervisning kan bibringas eleverna

av institutets egna lärare. Även här anse vi direktionens ståndpunkt väl motiverad.

Specialutbildning i hållningslära ingår som ett nödvändigt led i utbildningen

sedan denna ändrats till tvåårig och icke längre omfattar sjukgymnastiken.

Härför fordras en specialutbildad läkare och en sjukgymnast, vilka

självfallet måste avlönas.

Utbildning i musikteori och rytmik ingår numera överallt i utlandet som

en viktig del av gymnastiklärarutbildningen speciellt för de kvinnliga eleverna.

Denna utbildning har en helt annan innebörd än den traditionella svenska

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

gymnastiken. Ingen av institutets nuvarande lärare har själv genomgått sådan

utbildning, och det måste därför anses egendomligt att pålägga dem undervisningsplikt

i dessa ämnen. Speciellt inom kvinnogymnastiken spelar rytmiken

och musikbeledsagelse till gymnastiken en allt större roll.

Att instruktionsfilm utgör ett mycket värdefullt hjälpmedel i undervisningen

kan näppeligen betvivlas, men även härför saknas för närvarande anslagsmedel.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att direktionen över gymnastiska

centralinstitutet hemställt, att förevarande anslag skulle höjas med 5 500

kronor, därav 2 000 kronor till ersättning åt fyra biträdande instruktörer för

elevernas skidutbildning i fjällterräng och 3 500 kronor till viss specialundervisning,

exempelvis i hållningslära, rytmik och musikens användning

i gymnastiken m. m. Departementschefen har icke ansett sig böra förorda

detta förslag utan tillstyrkt, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

oförändrat belopp. I motionerna I: 187 och II: 290 har framställts ett

yrkande av samma innebörd som direktionens förslag.

Utskottet har vid sin prövning av ifrågavarande spörsmål funnit att starka

skäl blivit anförda för att medel ställas till förfogande för tillgodoseende av

behovet av instruktörer vid omförmälda skidutbildning. Anslaget torde därför

böra höjas med angivna belopp å 2 000 kronor. Ehuru ovannämnda specialundervisning

säkerligen kan vara av viss betydelse för elevernas utbildning,

är utskottet med hänsyn till att frågan rörande utbildningen av gymnastiklärare

och sjukgymnaster för närvarande är föremål för utredning av särskilt

tillkallade sakkunniga icke berett att tillstyrka, att det i motionerna

begärda beloppet anvisas för ändamålet.

Då utskottet i övrigt icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts under

denna punkt avhandlade förslag torde ifrågavarande anslag för nästa budgetår

böra uppföras med (5 500 + 2 000 =) 7 500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 187 och II: 290, till Gymnastiska centralinstitutet:

Särskild undervisning i idrott och gymnastik

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 7 500

kronor.

266 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 512), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

267:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och

Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 512—518)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

268:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 308, s. 518), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

269:o) Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 310, s. 519 och 520), vilket innebär

en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av Svenskt

biografiskt lexikon för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

270:o) Bidrag till utgivande av Svenskt diplomatarium.. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 520), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av Svenskt

diplomatarium för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

271 :o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 312, s. 521 och 522) föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av 75 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Linderot m. fl.

(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm

m. fl. (II: 278), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa om en utredning med uppgift att företa en allmän

översyn av stipendieväsendet, särskilt vid de konstnärliga utbildningsan
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

stalterna, och föreslå lämpliga åtgärder för dess utveckling, samt att undersöka

möjligheterna att komplettera de nuvarande understöden för inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst med anslag till andra

konstarter, eventuellt sammanförda till en central kulturfond under ecklesiastikdepartementet,

för att belöna förtjänta svenska konstnärer på olika

områden.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionen I: 137''.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, vilket

belopp avses disponerat till understöd åt äldre högt förtjänta skönlitterära

författare såsom ett slags »hederspensioner».

I motionerna 1:137 och 11:278 anföres bland annat följande.

Motionärerna vilja framhålla nödvändigheten av att trygga kulturarbetarnas

konstnärliga och vetenskapliga oberoende, förbättra deras utbildningsförhållanden,

säkra deras existens och arbetsmöjligheter, skapa goda

möjligheter till studieresor och rekreation och därutöver tillerkänna dem

stipendier såsom stimulans och bevis på samhällets uppskattning. Stipendier

till förtjänta konstnärer böra icke utdelas som nödvändiga understöd för

deras arbete och existens, utan att samhället har ansvar för att goda existens-

och arbetsmöjligheter som regel råda. Därutöver bör samhället emellertid

ge uttryck åt sin uppskattning av förtjänta konstnärers arbete. För

att denna grundsyn skall kunna förverkligas i praktiken krävas emellertid

bland annat en översyn och utveckling av stipendieväsendet.

Utvecklingen visar, att de privata företagarna och mecenaterna, som tidigare

i vårt lands historia gjort utomordentliga insatser och alltjämt taga

behjärtansvärda initiativ till konstens och vetenskapens fromma, förlora i

relativ betydelse samtidigt som nya och bredare folkskikt bli delaktiga i

kulturlivet och småningom också kulturbärande.

Det finns en rad privata stiftelser och nämnder, som utdela regelbundna

eller tillfälliga anslag till stipendier åt konstnärer på skilda fält. Ofta äro de

förbundna med vissa restriktioner av mer eller mindre tillfällig natur och

ge uttryck åt privata önskemål från donatorernas sida. Det är ett samhällsintresse,

att stipendiaterna stå så fria och obundna som möjligt gentemot

de nämnder, fonder eller andra institutioner, som utdela stipendier.

Det finns också statliga anslag, som disponeras av akademier, högskolor

eller direkt av ecklesiastikdepartementet (exempelvis för författarna). Endast

en obetydlig del av vårt lands kulturarbetare kommer emellertid i åtnjutande

av dessa stipendier och sällan i en utsträckning, som möjliggör

exempelvis en studieresa i utlandet. De statliga anslagens uppenbara otillräcklighet

belyses av följande översikt av statsliggarens uppgifter för bud
-

getåret 1946/47 under rubriken »Akademier m. in.» samt »Understöd åt

vetenskap, vitterhet och konst m. m.».

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan .... 8 500 kronor

Musikaliska akademien med musikhögskolan ........... 15 000 »

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst.......................................... 50 000 »

Anslaget till de aktiva författarna på 50 000 kronor förslår, som Sveriges

författarförening framhållit, endast till understöd åt ett tjugutal författare,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

och dessa erhålla 2 000—3 000 kronor vardera, en summa som med hänsyn

till nuvarande penningvärde måste anses vara mycket låg. De 25 000 kronor,

som ecklesiastikministern förordar till »hederspensioner» åt äldre, högt

förtjänta skönlitterära författare, borde rimligen utgå till varje högt förtjänt

skönlitterär författare, som kan komma i fråga för »hederspensioner» —

därest dessa skola göra skäl för namnet.

Det kan dock inte föreligga några principiella skäl, varför vissa konstarter

skulle vara undandragna stipendiemöjligheter eller få sitt behov av stipendier

väsentligt sämre tillgodosett i en utsträckning, som inte motsvarar

deras relativa betydelse. Det bör finnas tillgängliga stipendier för alla

slags konstnärer: författare, målare, musiker, skådespelare, tonsättare,

skulptörer, regissörer, danskonstnärer, dramatiker, arkitekter, radioartister,

sångare etc. Stipendier kunna åt denna betydelsefulla kategori av kulturarbetare

utgå på tre olika sätt:

1. Som ett led i utbildningen av och uppmuntran åt lovande ungdomar.

I utbildningen böra även inräknas studieresor.

2. Som uttryck för samhällets uppskattning av verksamma, förtjänta

konstnärers arbete,

3. Som hederspensioner åt äldre, förtjänta konstnärer.

De stipendieanslag, som äro avsedda att tillgodose behoven av utbildning,

böra i förekommande fall lämpligen disponeras av utbildningsanstalterna,

som nu vanligen sker.

Möjligen böra också de av riksdagen beviljade anslagsposterna, utom de

som utgå till utbildningsanstalterna, sammanföras till en enhetlig, central

stipendiefond eller kulturfond med möjligheter till större rörlighet och frihet

vid stipendiernas utdelning än ett antal separata, svårbestämbara och

strängt avgränsade anslag till varje konstart.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag höjes med 25 000 kronor, vilka medel torde böra disponeras för av

departementschefen angivet ändamål.

Beträffande motionerna I: 137 och II: 278 vill utskottet erinra därom,

att utredningar på andra stipendieväsendet berörande områden nyligen

igångsatts. Sålunda har dels chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt

vederbörligt bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda

universitets- och högskolestudenternas ekonomiska och sociala förhållanden

(studentsociala utredningen), dels ock Kungl. Maj:t uppdragit åt studielånenämnden

att utreda motsvarande spörsmål beträffande de stora huvudgrupperna

av övriga statliga eller statsunderstödda undervisningsanstalter.

Enligt utskottets mening torde jämväl stipendieväsendet vid de i ovannämnda

motioner antydda konstnärliga utbildningsanstalterna icke böra

förbises. Då utskottet emellertid utgår ifrån, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på denna fråga, finner utskottet det icke erforderligt

att riksdagen såsom i motionerna I: 137 och II: 278 påyrkats skulle i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av utredning i ämnet.

Utskottet anser sig alltså böra avstyrka bifall till ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer således,

Utskottet

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Uukaitet.

a) att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 75 000 kronor;

b) att motionerna I: 137 och II: 278 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

272:o) Resestipendier åt journalister. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Lindström (I: 23) och den

andra inom andra kammaren av herr Ward (II: 37) har hemställts, att

riksdagen måtte för budgetåret 1947/48 bevilja 8 000 kronor till resestipendier

åt journalister, företrädesvis åt medarbetare, som ha redaktionellt

arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till huvudsaklig sysselsättning,

samt anhålla att Kungl. Maj:t måtte utfärda de närmare bestämmelserna

rörande villkoren och sättet för stipendiernas utdelning.

Till stöd härför har anförts följande.

Vid 1911 års riksdag väcktes två likalydande motioner, i första kammaren

av Ludvig Danström, Mauritz Hellberg och C. G. Ekman och i andra

kammaren av Alfred Sterner och Jakob Byström, angående anslag på 6 000

kronor till resestipendier åt journalister. Motionerna biföllos såtillvida, att

anslagsbeloppet på statsutskottets förslag nedprutades till 4 000 kronor.

Inga debatter om ärendet förekommo i kamrarna. I statsverkspropositionen

1912 tog dåvarande ecklesiastikministern Fridtjuv Berg upp förslaget om

att 4 000 kronor skulle beviljas för resestipendier åt journalister. Detta belopp

bibehölls till 1920, då riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag höjde

beloppet till 8 000 kronor för 1921. Detta belopp utgick även 1922. Vid

sistnämnda års riksdag togos resestipendierna för journalister bort på framställning

avr Kungl. Maj:t. Det statsfinansiella läget ansågs motivera att

resestipendierna över lag drogos in. Sedan år 1923 ha icke resestipendier

åt journalister utgått.

Efter det senaste världskrigets slut ha förhållandena i världen grundligt

förändrats. Det är angeläget för människorna i varje särskilt land att få en

riktig föreställning om händelser och lägen. Pressen är den mest betydelsefulla

förmedlaren av sådana kunskaper och informationer. För pressmännen

är det mycket viktigt att genom studier på nära håll sätta sig in i den

nya situationen. .En journalist, som äger personlig kännedom om skeendet

ute i världen, blir den säkraste informatorn för människorna hemma.

Tyvärr finns det ganska ringa möjligheter för den enskilde journalisten

att på egen bekostnad företaga studieresor. Möjligheten att få stipendier ur

tillgängliga fonder är också begränsad. Resestipendier till ett mycket begränsat

antal utdelas bland annat av stiftelsen Lars Hiertas minne, G. H.

von Kocks fond (donerad av Kooperativa förbundet) och Åkerlunds fond för

tidskriftsjournalister. En utökning av möjligheten att erhålla stipendier är

mycket önskvärd. Här synes staten böra gripa in genom att återuppliva den

förnämliga traditionen från åren 1912—1922. Staten har eu direkt nytta

av att tidningarnas informationer äro byggda på journalister med god sakkunskap.

Utskottet anser sig icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 23

och II: 37 framställda yrkandet. Det synes nämligen utskottet i första

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

hand böra ankomma på vederbörande fackorganisationer och sammanslutningar

att vidtaga åtgärder för tillgodoseendet av det i motionerna angivna

syftet.

Utskottet hemställer förty,

att motionerna 1:23 och II: 37 icke må av riksdagen

bifallas.

273 :o) Understöd åt professorn K. O. östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313,

s. 522 och 523), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av 16 000 kronor.

274:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 523), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

3 000 kronor.

275:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 315, s. 523 och 524), vilket innebär en anslagshöjning med 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

276:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl. Maj:t

har (punkt 316, s. 524—528) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wagnsson m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kammaren av herr

Håstad m. fl. (II: 206), i vilka hemställts, dels att riksdagen vid behandlingen

av punkt 316 i åttonde huvudtiteln måtte göra ett uttalande, att 1937 års

riksdags principbeslut rörande konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader

framgent måtte bli normgivande och lända till efterrättelse, dels ock

att riksdagen till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ville anvisa

ett reservationsanslag å 365 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Mosesson väckt motion (II: 98),

vari hemställts, att riksdagen måtte till konstnärlig utsmyckning av statliga

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Statsutskottets utlåtande nr 8.

byggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Hagberg i Malmö väckt motion

(II: 111), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor;

dels och en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.

väckt motion (II: 280), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att

vidhålla den princip som framlagts i Kungl. Maj:ts proposition 1937:157

och som förutsätter att ett belopp, i allmänhet icke understigande en procent

av byggnadskostnaderna, beviljas till konstnärlig utsmyckning av statliga

nybyggnader och dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten

av att lämpliga åtgärder vidtagas för att trygga en konstnärlig

bedömning av sådana utsmyckningsuppgifter som för närvarande övervakas

av byggnadsstyrelsen.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna 1:136, II: 98,

II: 111 och 11:280.

Departementschefen har anfört följande.

År 1937 uppdrogos vissa riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av därtill

lämpade statliga byggnader. Meningen var, att i samband med byggnadernas

uppförande skulle anvisas särskilda medel för den konstnärliga utsmyckningen,

vilken skulle omhänderhavas av statens konstråd i samarbete med

den myndighet, som omhänderhade byggnadsföretaget. Så skedde även i

några fall, men det snart därefter inträffade krigsutbrottet medförde, att

de uppgjorda planerna icke kunde fullföljas. Först i fjol ansågs tiden inne

för ett återupptagande i viss omfattning av den år 1939 avbrutna medelsanvisningen

för ifrågavarande ändamål i och med att riksdagen på Kungl.

Maj:ts förslag anvisade 50 000 kronor till konstnärlig utsmyckning av

kanslihuset i Stockholm.

Statens konstråd och byggnadsstyrelsen ha i nu gjorda framställningar

äskat sammanlagt 1 075 900 kronor för att möjliggöra konstnärlig utsmyckning

av åtskilliga statliga byggnader, av vilka flertalet tillkommit

eller tillbyggts under krigsåren; en del av byggnadsföretagen ha beslutats

men ännu ej igångsatts. I likhet med nämnda myndigheter har jag ansett

tiden nu vara inne att åter mera regelbundet anvisa medel för ifrågavarande

ändamål.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag emellertid

ansett mig böra förorda en annan form för medelsanvisningarna till konstnärlig

utsmyckning av statliga nybyggnader än den hittills tillämpade. Det

har nämligen synts mig mera rationellt att — oavsett byggnadsfrågornas

departementala fördelning — under åttonde huvudtiteln anvisas ett årligt

reservationsanslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader än

att såsom hittills varit brukligt å kapitalbudgeten skulle anvisas särskilda

anslag, ett för varje ifrågakommande byggnad. Det av mig förordade systemet

synes vara att föredraga ur budgetteknisk synpunkt samtidigt som

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

det torde underlätta ett enhetligt bedömande av gjorda framställningar

och en lämplig avvägning av medelsanvisningarnas storlek.

När det gäller storleken av de anslagsmedel, som torde böra anvisas

för nästa budgetår, synes böra beaktas, att den statliga byggnadsverksamheten

numera är av betydande omfattning samt att åtskilliga av de sedan

år 1939 uppförda eller utvidgade statliga byggnaderna sannolikt skulle ha

blivit föremål för konstnärlig utsmyckning, därest normala förhållanden

rått under tiden. Jag anser mig för egen del böra förorda, att för nästa budgetår

anvisas ett reservationsanslag av 100 000 kronor till ifrågavarande

ändamål.

Jag förutsätter, att de anslagsmedel, som anvisas under nu förevarande anslagsrubrik,

komma att disponeras endast för statliga byggnader, i främsta

rummet nya sådana, och till huvudsaklig del användas för s. k. monumentalkonst.

Detta torde dock icke böra utesluta att i viss utsträckning även

stafflikonst och dylikt anskaffas med anlitande av förevarande anslag.

Det torde böra ankomma på Ivungl. Maj:t att besluta om dispositionen

av anslaget.

I motionerna 1:136 och 11:206 anföres bland annat följande.

Vad först beträffar frågan om principen, att vid beviljandet av anslag till

statliga nybyggnadsföretag ett belopp skall anvisas för konstnärlig utsmyckning

i de fall, där byggnadens art och belägenhet lämpar sig härför,

så vilja vi kraftigt understryka, att det synes oss vara synnerligen betydelsefullt

att berörda princip icke åsidosättes. Konstens främjande måste

anses vara en samhällsuppgift av allra största vikt. Hos medborgaren i

gemen börjar alltmer den åsikten tränga sig fram, att en ofta besökt offentlig

byggnad bör hava någon form av konstnärlig utsmyckning. Den tid

torde icke vara alltför avlägsen, då skön konst hos det stora flertalet medborgare

övergått till att bliva ett självklart behov. Kulturens främsta företrädare

i vårt land måste målmedvetet medverka till att detta behov i görligaste

män tillgodoses genom en värdig och för vår tid representativ utsmyckning

av offentliga byggnader. Då dessa i stor utsträckning sakna

konst, måste arbetet med deras prydande läggas på lång sikt. Varje uppskov

förrycker uppenbarligen det planmässiga program, som måste utarbetas

och följas för här ifrågavarande uppgifters lösande.

1937 års principbeslut innebär jämväl, att redan på ett tidigt stadium

av byggnadens planering hänsyn kan tagas till den lämpligaste utformningen

av den konstnärliga utsmyckningen. Enligt vår mening är det därför

synnerligen betydelsefullt, att man håller fast vid det en gång fattade

principbeslutet, att visst belopp till konstnärlig utsmyckning regelmässigt

skall inbegripas vid beviljandet av anslag till statliga nybyggnadsföretag,

som i övrigt lämpa sig härför.

De framställningar om anvisande av tillhopa kronor 1 075 900, för vilka

redogöres i statsverkspropositionen, avse ett ackumulerat behov, vilket, som

ovan anförts, uppstått genom att under krigsåren den strängaste sparsamhet

måst iakttagas och det statsfinansiella läget nödvändiggjort ett tillfälligt

avbrott i den skapade kulturtraditionen. Om man delar uppfattningen,

att arbetet på konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader måste präglas

av planmässighet och kontinuitet, är detta ackumulerade behov att betrakta

såsom en eftersläpning, vilken snarast måste återhämtas. Skäl kunna

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

säkert anföras mot att hela kostnaden för det under sju år uppsamlade

behovet täckes genom anslag vid årets riksdag. Det synes oss emellertid

skäligt, att beloppet uppdelas på högst tre år och att sålunda av årets

riksdag anvisas en tredjedel av totalbeloppet.

I motionen 11:280 anföres bland annat följande.

Det gäller här att rädda en utomordentligt angelägen princip, nämligen

den att en del av kostnaderna för varje statlig nybyggnad regelmässigt bör

ägnas till dekorativ utsmyckning. Statsrådet Weijnes förklaring i Aftontidningen

den 14 januari att den Engbergska principen inte kunde garantera

detta under krigstidens extraordinära förhållanden kan inte tas till

intäkt för dess avveckling under normala konjunkturer. Skulle propositionen

gå igenom blir allmän osäkerhet regel. Konstnärerna skulle inte det ena

året veta huruvida de kunna fullfölja med nödvändighet långsiktiga arbeten

det nästa. Det föreslagna förfarandet lämnar också fritt spelrum för godtyckliga

indragningar eller maximeringar av det årliga anslaget. 100 000

kronor av begärda och tillstyrkta 1 075 900 är också en orimlig disproportionering

av anslaget och behovet, även om man tänker sig anslaget successivt

utökat de närmaste åren. Det kan endast räcka för ett synnerligen

begränsat fåtal arbeten, och nya svårigheter uppstå då det gäller att avgöra

vilka nybyggnader och vilka konstnärliga uppdrag som böra äga företräde.

Vi vilja i sammanhang med denna fråga också framhålla en anomali beträffande

den konstnärliga bedömningen av utsmyckningsuppgifter i statliga

byggnader.

Genom att användningen av de medel, som anslås för konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader, övervakas av statens konstråd, äger riksdagen

en garanti för att de konstverk, som på konstrådets initiativ tillföras

offentliga byggnader, motsvara rimliga krav på konstnärlig kvalitet.

Ett stort antal utsmyckningsuppgifter, däribland sådana som avse kyrkliga

byggnader, kommer emellertid aldrig under konstrådets behandling. I

dessa fall tillföras de statliga byggnaderna dekorativa alster under former,

som inte kunna anses i betryggande mån tillgodose kravet på konstnärlig

kvalitet. Kungl. byggnadsstyrelsens uppgift att övervaka de statliga byggnadernas

konstnärliga utsmyckning fullgöres nu utan tillgång till egentlig

konstnärlig sakkunskap. Verkningarna av detta förhållande ha vid flera

tillfällen blivit belysta av bland annat Konstnärernas riksorganisation.

Kravet på konstnärlig kvalitet och på konstnärligt kvalificerad bedömning

måste principiellt hävdas även då det gäller de utsmyckningsuppgifter

som för närvarande övervakas av kungl. byggnadsstyrelsen men alltför ofta

lämnas öppna för sådana konstalster vilka i bästa fall kunna betecknas som

stilhistoriskt godtagbara gottköpsdekorationer. Detta är så mycket mera

angeläget som de kvalificerade konstnärerna härigenom berövas arbetstil!

fällen av det slag, som det var avsett att skapa genom regeringspropositionen

av den 19 februari 1937.

Såsom alternativa möjligheter att lösa här föreliggande problem kan

tänkas:

1) att tillräcklig konstnärlig sakkunskap tillföres kungl. byggnadsstyrelsen,

lämpligen utsedd efter förslag av samma korporationer som ha åt!

föreslå ledamöter i statens konstråd;

2) att de uppgifter, som avse ett konstnärligt bedömande och som nu

avgöras av kungl. byggnadsstyrelsen, även underställas statens konstråd.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 109

Till stöd för yrkandet i motionen II: 111 anföres bland annat följande.

Departementschefens ståndpunktstagande i förevarande angelägenhet

har uppmärksammats i vida kretsar. Givetvis skänker man en tacksam

erkänsla åt statsrådets åsikt att tiden nu är inne att åter mera regelbundet

anvisa medel för ifrågavarande ändamål. Samtidigt kan man dock icke

dölja sin besvikelse över den starka nedprutningen av myndigheternas

äskanden. Man framhåller, att det är en betydelsefull utveckling, som härigenom

råkat i fara, samt erinrar om de många verkligt goda. namn, vårt

land uppvisar, när det gäller monumentalkonstens utövare. Vi äga en rad

skulptörer och målare, som brottats med monumentaluppgifter och löst

dem på ett sätt, som bådat gott för svensk konst. I ett uttalande från styrelsen

för konstnärernas riksförbund beklagas regeringens förslag. Man

understryker vikten av det givande samarbete, som före kriget ägt rum

mellan staten och konstnärerna. Detta samarbete hade man tänkt sig skulle

fortsätta nu under fredstiden. Samarbetet mellan stat och konstutövare

började löftesrikt och har särskilt stimulerat monumentalkonsten. Det är

naturligt, att konstnärerna hoppats på en fortsättning i överensstämmelse

med statsmakternas principbeslut.

Monumentalkonstens betydelse för ett kulturellt högt stående land som

Sverige får icke undervärderas. Att på lämpligt sätt smycka de offentliga

miljöerna är ju en tanke, som helt harmonierar med strävandena att popularisera

konsten och göra den till allas egendom. I vårt grannland Norge

synes man vara redo till avsevärda uppoffringar för att stimulera just

denna konstgren. Motivet härför torde bland annat vara medvetandet om

vilken roll monumentalkonsten spelar icke minst för ungdomens fostran

till konstnärligt medvetande.

Med åberopande av vad byggnadsstyrelsen och statens konstråd anfört i

sina äskanden på denna punkt samt av vad härovan framhållits synes

någon höjning av den av departementschefen föreslagna anslagssumman

kunna vara motiverad. En utökning av anslaget till 200 000 kronor torde

icke vara oförenlig med det statsfinansiella läget.

I huvudsak liknande synpunkter anföras i motionen II: 98.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

ansett sig böra förorda en annan form för medelsanvisningarna till konstnärlig

utsmyckning av statliga nybyggnader än den hittills tillämpade. Det

har nämligen synts departementschefen mera rationellt att — oavsett

byggnadsfrågornas departementala fördelning — under åttonde huvudtiteln

anvisas ett årligt reservationsanslag för ifrågavarande ändamål än att

såsom tidigare å kapitalbudgeten anvisa särskilda anslag, ett för varje

ifrågavarande byggnad. Det av departementschefen förordade systemet syntes

honom även vara att föredraga ur budgetteknisk synpunkt, samtidigt som

det torde underlätta ett enhetligt bedömande av gjorda framställningar och

en lämplig avvägning av medelsanvisningens storlek.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för nästa budgetår av 100 000

kronor för omförmälda ändamål.

Utikottet■

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna II: 98 och II: 111 hava invändningar icke rests mot det av

departementschefen föreslagna systemet för medelsanvisningen men däremot

påyrkats att anslaget skulle uppföras med ett belopp av 200 000

kronor.

I motionerna I: 136 och II: 206 hava motionärerna slagit vakt kring

den tidigare tillämpade formen för medelsanvisning till konstnärlig utsmyckning

av statliga nybyggnader och påyrkat ett uttalande från riksdagens

sida, att denna form framgent måtte bliva normgivande på detta

område samtidigt som motionärerna hemställt att för nästa budgetår

skulle beviljas ett anslag av 365 000 kronor.

I motionen II: 280 har slutligen yrkande framställts om att riksdagen

måtte dels besluta vidhålla den tidigare formen för medelsanvisning, dels

ock i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten av att åtgärder

vidtoges för att trygga en konstnärlig bedömning av sådana utsmyckningsuppgifter,

som för närvarande övervakades av byggnadsstyrelsen.

Utskottet får för sin del framhålla, att delade meningar givetvis kunna

råda beträffande ändamålsenligheten av den ena eller andra formen för

medelsanvisning på ifrågavarande område. Utskottet anser sig likväl — utan

att taga principiell ställning till berörda spörsmål — böra för sin del för

nästa budgetår godtaga det av departementschefen förordade systemet. Utskottet

förutsätter, att departementschefen vid sin anmälan av frågan om

anvisande av medel för ändamålet för budgetåret 1948/49 till förnyat övervägande

upptager spörsmålet om det system, som befinnes i fortsättningen

böra tillämpas. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 136 och II: 206

samt II: 280 — så vitt nu är i fråga — få anses besvarade.

Beträffande anslagets storlek för nästa budgetår har utskottet kommit

till den uppfattningen, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet

är alltför knappt utmätt. Utskottet förordar därför för sin del, att anslaget

höjes med 50 000 kronor till 150 000 kronor.

Med anledning av vad i motionen II: 280 därom anförts vill utskottet

framhålla, att utskottet förutsätter, att byggnadsstyrelsen i förekommande

fall samråder med konstrådet rörande sådana utsmyckningsuppgifter,

som falla under byggnadsstyrelsens direkta handläggning. Motionen II: 280

— så vitt nu är i fråga — torde med det sålunda anförda få anses besvarad.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna II: 98 och II: 111 ävensom I: 136 och

II: 206 — sistnämnda motioner så vitt de avse anslagets

storlek — till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor;

b) att motionerna II: 280 samt I: 136 och II: 206 — sist
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

111

nämnda motioner så vitt de avse formen för medelsanvisning

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader —

må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

Diverse.

277:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 317, s. 529), vilket beträffande ifrågavarande anslag

innebär en anslagshöjning med respektive 4 000 kronor, 134 000 kronor,

82 000 kronor, 68 000 kronor och 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 169 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 910 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 438 000

kronor; och

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 923 000

kronor.

278:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 529 och 530), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av 12 000 kronor.

279:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 319, s. 530) hemställer utskottet,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

280:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 530), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 2 100 kronor.

281 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s.

530 och 531), vilket innebär en anslagshöjning med 3 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.

282:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 322, s. 531—533), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 500 kronor, avseende stipendium åt en arkitekt, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

Rom m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av

48 800 kronor.

283 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 533), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord ind zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av 1 800 kronor.

284:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

324, s. 533), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 11 100 kronor.

285:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325, s. 534), vil
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

ket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlö?iing av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1947/48

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

286 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 534), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av intemationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

287:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t har

(punkt 327, s. 534—546) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 237 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Osvald m. fl.

(I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Swedberg m. fl.

(11:270), i vilka hemställts, att från ifrågavarande anslag må kunna utbetalas

bidrag jämväl för bevistande av kurs, som pågår minst 14 dagar, anordnad

av svensk folklig rikssammanslutning, som för sin bildnings verksamhet

åtnjuter statsunderstöd, samt att anslaget höjes med 5 000 kronor till 20 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 116 000 kronor. Av

det föreslagna anslagsbeloppet avses 15 000 kronor för bestridande

av särskilda kostnader för ungdom från annat

nordiskt land än Sverige under bevistande av

kurs vid svensk folkhögskola. Härom inhämtas av statsrådsprotokollet

följande.

Svenska föreningen Norden har beträffande ifrågavarande bidrag icke

ifrågasatt någon förändring för nästa budgetår. Föreningen har anfört bland

annat.

De stipendiemöjligheter, som beretts ungdom från grannländerna, ha

medfört, att sammanlagt hundra elever från Danmark, Finland, Norge

och Island komma att bevista svenska folkhögskolor under läsåret 1946—

1947. Intresset i grannländerna för dessa stipendier har varit mycket stort,

och sammanlagt hade fyrahundra ansökningar inkommit vid anmälningstidens

utgång.

Rådande valutaförhållanden ge vid handen, att det även i fortsättningen

är nödvändigt att elever från grannländerna erhålla bidrag till resekostnader

och till nödvändiga utgifter av mera personlig karaktär under sin

vistelse på svensk folkhögskola.

8 — Bihang till riksdagens protokoll 19b?. C samt Nr 8.

s. 114 Kontrollera mot PDF

Otakottet.

114 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Skolöverstyrelsen, som hört folkhögskolinspektören, har tillstyrkt framställningen.

Departementschefen har för egen del beräknat oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.

I motionerna 1:191 och 11:270 anföres i huvudsak följande.

Vi dela helt uppfattningen om önskvärdheten av fortsatt anslag för det

angivna ändamålet. Vi finna emellertid, att viss utvidgning av området

för ifrågavarande stöd bör ske. Flera av de svenska folkrörelser, vilkas verksamhet

ansetts förtjänt av statligt stöd, ha motsvarigheter i de andra nordiska

länderna, med vilka de upprätthålla varaktiga och intima förbindelser.

Åtminstone i några fall har man känt behov att som ett led i denna

förbindelse inrymma ett deltagande från de övriga nordiska länderna i utbildningskurser,

som anordnas i Sverige. Samma av valutabestämmelserna

skapade svårigheter, som föranlett ifrågavarande anslag, ha emellertid

yppat sig i detta fall. Det föreligger sålunda motsvarande skäl för statsmakterna

att underlätta denna form av kontakt. Enligt vår mening bör

därför rubriken för ifrågavarande anslag undergå sådan ändring, att det

blir möjligt för föreningen Norden att underlätta även denna form av

kontakt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionerna I: 191 och II: 270 gjorda yrkandet vill utskottet

framhålla, att det enligt utskottets mening torde böra ankomma

på den nordiska kulturkommissionen och föreningen Norden att taga den i

motionerna väckta frågan under närmare övervägande. Utskottet avstyrker

alltså bifall till det i ovannämnda motioner gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 191 och II: 270, till Främjande

av nordiskt-kulturellt samarbete för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 237 000 kronor.

288:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s.

546—552) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 110 000

kronor.

289:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 552), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

290:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330,

s. 552), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

291 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 552

och 553), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret

1947/48 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid

universiteten i Uppsala och Lund eller vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet, på vilken civila avlöningsreglementet

icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

292:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 553), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

293:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333,

s. 553), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

294:o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336,

s. 554) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

295:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 337, s. 554) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000 kronor.

296:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 338, s. 554 och 555) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Uppskjutna frågor.

297:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 11 mars 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Larsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Heiding, von Heland,

Johan Eric Ericson, Rosenberg, Ragnar Bergh och fröken Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö,

Mårtensson, Hoppe, Onsjö, Jansson i Kalix och Birke.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

Reservationer:

1) vid punkten 83:o) (Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universiteten och vissa högskolor) av herr Malmborg

i Skövde;

2) vid punkten 163:o) (Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter) av herr Ragnar Bergh;

3) vid punkten 182:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i

slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor) av herrar

Johan Bernhard Johansson, Andrén, Ragnar Bergh, fröken Osvald, herrar

Malmborg i Skövde, Hoppe och Jansson i Kalix, vilka ansett, att utskottets

yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom av---nästa budgetår.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till vad departementschefen

sålunda förordat.

Vidkommande förevarande--- 4 025 000 kronor»;

4) vid punkten 272:o) (Resestipendier åt journalister) av herr Törnkvist.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

14.

Stifta- och landsbiblioteken: Avlöningar.

40.

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Avlöningar.

Omkostnader.

44.

Kurser för utbildande av kyrkomusiker in. in.

47.

Ersättningar till kyrkor.

55.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning åt

landsantikvarier.

72.

Uppsala universitet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

76.

Lunds universitet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

79.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

81.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Inredning och utrustning av institutets nybyggnader.

Engångsanslag för vissa institutioner.

82.

Tandläkarinstituten:

Avlöningar.

Omkostnader.

Nyanskaffning och underhåll av utrustning vid tandläkarinstitutet i

Stockholm.

Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning.

Utrustning för tandläkarinstitutet i Malmö.

Anordnande av utbildning för tandtekniker.

83.

Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset:

Avlöningar.

Omkostnader.

Serafimerlasarettet:

Avlöningar.

Omkostnader.

85.

Universitetssjukhus: Bidrag till utrustning av öronkliniken vid akade- miska sjukhuset i Uppsala.

90.

Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stock- holm.

94.

Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av doktorsav- handlingar.

97.

Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande av högre

juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund.

99.

Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet.

101.

Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande av högre

medicinska studier vid universiteten in. fl. läroanstalter.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

104.

Stoekliolms högskola: Bidrag till undervisning i folkrätt.

no.

Atomenergiforskning.

127.

Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning och

forskning.

141.

Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya lokaler.

147.

Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler.

152.

Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

Omkostnader.

153.

Allmänna läroverken: Avlöningar.

161.

Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

172.

Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

188.

Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.

Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor |

med kombinerad undervisning.

191.

Folkskoleseminarierna:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel, böcker m. m.

Utrustning.

207.

Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

224.

Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag.

238.

Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig kurs.

241.

Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

243.

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

249.

Dövstumskolorna: Avlöningar.

262.

överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

Omkostnader.

2G9.

Konstfackskolan:

Avlöningar.

Omkostnader.

Undervisningsmateriel m. m.

274.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

276.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.

291.

Understöd åt folkbiblioteksväsendet.

293.

Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän.

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar.

Understöd åt studiecirkelverksamhet.

Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrations- kostnader.

Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.

Bidrag till verksamheten vid studiehem.

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. in. för nykter- hetens främjande.

297.

Statens studielån: Studielånenämnden.

309.

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

334.

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

335.

Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1947 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/48 und s. 1 i texten