Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av medicinalstyrelsen jämte i ämnet väckta motioner.

1947-04-25 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:87, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av medicinalstyrelsen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

1

Nr 87.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av medicinalstyrelsen jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

109—111, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag under rubriken Medicinalstyrelsen

beräkna till Avlöningar 1 300 000 kronor, till Omkostnader 170 000 kronor

och till Beredskapsorganisation 80 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 67, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 februari

1947, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av

föredragande statsrådet Mossberg förordade ändringar i medicinalstyrelsens

personalförteckning, dels godkänna av statsrådet förordad avlöningsstat för

medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock under huvudtiteln för inrikesdepartementet för nämnda budgetår såsom

förslagsanslag anvisa dels till Medicinalstyrelsen: Avlöningar 1350 000

kronor, dels till Medicinalstyrelsen: Omkostnader 170 000 kronor samt till

Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation 80 000 kronor.

Grenom beslut den 30 januari 1942 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

socialdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för att inom nämnda

departement biträda med utredning rörande organisationen av den centrala

förvaltningen för det civila medicinal- och veterinärväsendet.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen medicinalstyrelseutredningen, ha

med skrivelse den 5 februari 1946 överlämnat betänkande i ämnet (SOU

1946:20), vilket därefter varit föremål för x-emissbehandling.

Utskottet lämnar i det följande en redogörelse för propositionen.

Översikt av medicinalstyrelseutredningens förslag.

Utredningens förslag till omorganisation av medicinalstyrelsen, vilket framlagts

i två alternativ allteftersom veterinärväsendets ledning avsetts kvarbliva

inom medicinalstyrelsen (alternativ I) eller tillkomma ett särskilt ämbetsverk,

har jämlikt direktiven i första hand tagit sikte på en kvalitativ förstärkning

av medicinalstyrelsens organisation men innebär samtidigt en icke obetydlig

utökning av det fasta personalbeståndet inom styrelsen. Vid remissbehandlingen

har enighet rått om att medicinalstyrelsen kräver en avsevärd utbygg
Bihanij

till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 87. »»5 47 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 87.

nåd för att kunna väl fylla sina viktiga uppgifter. Frånsett frågan om veterinärväsendets

centrala administration, i vilken principiella meningsmotsättningar

framträtt såväl inom utredningen som i de avgivna yttrandena, ha remissinstanserna

ock i stort sett givit sin anslutning till de förslag rörande

medicinalstyrelsens organisation, som utredningen framlagt.

Föredragande statsrådet har bland annat anfört följande.

För egen del har jag genom den i ärendet förebragta utredningen och av mig

i övrigt kända förhållanden blivit övertygad om att medicinalstyrelsen är i

behov av en snar omorganisation. Jag avser därför att i det följande till behandling

upptaga föreliggande organisationsförslag i den mån de påkalla

riksdagens medverkan, varvid jag med hänsyn till den väsentliga betydelse,

som frågan om veterinärväsendets centrala ledning har för utformandet av

medicinalstyrelsens organisation, börjar med prövning av detta spörsmål. Jag

vill tillika anmäla, att av utredningen framlagda förslag till decentralisering

av vissa ärenden till lokala organ icke synas vara av den omfattning eller

natur, att de nämnvärt påverka organisationsfrågan. Detsamma gäller vissa

av utredningen framförda förslag om överflyttning av beslutanderätten i ärenden

angående tjänstårsberäkning för läkare och apotekare m. fl. från Kungl.

Maj: t till medicinalstyrelsen. Med dessa förslags behandling torde därför utan

olägenhet kunna anstå till en senare tidpunkt.

Övriga frågor rörande medicinalstyrelsens verksamhet, vilka upptagits till

allsidig granskning av utredningen, såsom inspektionsverksamheten och medicinalstatistiken,

komma att i detta sammanhang beröras endast i den mån de

direkt öva inflytande på organisationens utformning. Utredningens förslag

rörande laboratorierna och statens institut för folkhälsan torde lämpligen

böra anmälas i samband med anslagsäskandena för dessa institutioners verksamhet

under nästa budgetår.

Veterinär väsendets centrala ledning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för veterinärväsendets centrala ledning

inrättas ett eget ämbetsverk i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom

alternativ II betecknade förslaget. Frågan om ämbetsverkets närmare organisation

har på jordbruksdepartementets föredragning upptagits i propositionen

nr 68 med förslag till förordning om ändring i vissa författningar berörande

veterinärväsendet samt angående inrättande av en veterinärstyrelse.

Medicinalstyrelsens ledning och byråindelning.

Utredningen har föreslagit inrättande av en administrativ ö ver dir ektö

rsbe fattning, varigenom utredningen i första hand velat tillgodose det

alltmera stegrade behovet av kvalificerad administrativ rådgivning och samordning

inom styrelsen. Jämsides härmed har utredningen funnit lämpligt,

att den administrative överdirektören i normala fall fungerar som generaldirektörens

ställföreträdare, varigenom vidgade möjligheter till avlastning av

generaldirektörens arbetsbörda skulle vinnas utan att enhetligheten vid ärendenas

handläggning äventyras eller byråarbetet eftersättes.

Behovet av en juridiskt utbildad befattningshavare med allmän administrativ

erfarenhet, som kan ägna huvudparten av sin tid åt rådgivning och sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

3

ordning, har vitsordats av såväl medicinalstyrelsen som flertalet övriga remissinstanser.

Stor samstämmighet synes ock råda om angelägenheten av att

generaldirektören beredes lättnad i sin arbetsbörda genom en effektivare ställföreträdaranordning

än den nuvarande. Meningarna gå emellertid isär beträffande

lämpligheten av att tillgodose nu berörda ändamål genom en och samma

befattningshavare på sätt medicinalstyrelseutredningen tänkt sig. Sålunda

har från flera håll förordats att medicinalstyrelsen för detta ändamål skulle

tillföras en särskild befattningshavare med läkarutbildning, av medicinalstyrelsen

betecknad såsom en medicinsk överdirektör. Samtidigt har yrkande

framförts om återinförande av kravet på läkarlegitimation för innehav av

generaldirektörsposten.

Statsrådet har beträffande frågan om behovet av kvalificerad administrativ

rådgivning och samordning inom styrelsen anfört.

För egen del vill jag kraftigt understryka vikten av att behovet av kvalificerad

administrativ rådgivning och samordning beträffande de olika sidorna

av medicinalstyrelsens verksamhet tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Detta kan enligt min mening icke ske med mindre än att en särskild befattningshavare

tillsättes för ändamålet, lämpligen i överdirektörs ställning. Redan

föreliggande erfarenhet visar, att hithörande uppgifter taga huvudparten av

en befattningshavares, nämligen kameralbyråchefens, tid i anspråk. Visserligen

komma vid bifall till förslaget om inrättande av eu särskild veterinärstyrelse

de veterinära ärendena att bortfalla från medicinalstyrelsen, men å

andra sidan bör en väsentlig del av byråärendena — vilka nu icke äro underkastade

någon enhetlig granskning — bliva föremål för en sådan. Därtill

kommer, att utvecklingen på medicinalväsendets område kan förväntas tillföra

medicinalstyrelsen en snabbt växande arbetsmängd; till belysning härav

må nämnas, att antalet inkommande ärenden, tillhörande medicinalväsendet,

under det senaste decenniet ökat från i runt tal 24 000 till 40 000, frånsett räkningar,

rapporter och andra anmälningar. Om, såsom i vissa remissyttranden

ifrågasatts, nu berörda konsultations- och samordningsuppgifter förenades

med chefskapet för den i betänkandet föreslagna lag- och utredningsbyrån

eller för en administrativ byrå med än vidare arbetsuppgifter, komme därför

syftet med utredningens förslag i förevarande hänseende att i väsentlig mån

förfelas. De uppgifter som skola åvila den nye befattningshavaren synas mig

dessutom vara av den karaktär, att de motivera en högre tjänsteställning än

den, som tillkommer byråchef i allmänhet; närmast torde de kunna jämställas

med dem, som tillkomma expeditionschef i statsdepartement.

Beträffande förslag som framställts från olika håll dels därom, att medicinalstyrelsen

skulle tillföras en särskild befattningshavare med läkarutbildning

för att tjänstgöra såsom generaldirektörens ställföreträdare och dels

därom, att kravet på läkarlegitimation för innehav av generaldirektörsposten

skulle återinföras, har statsrådet framhållit följande.

Båda dessa förslag bottna ytterst i den uppfattningen, att styrelsens

verksamhet är exklusivt medicinskt inriktad och att därför en läkare bör

ha väsentligt större förutsättningar att utöva ledningen av styrelsen än en

icke medicinskt skolad chef. I anledning härav må erinras om att, då denna

fråga år 1928 var föremål för statsmakternas prövning (propositionen nr 122,

riksdagens skrivelse nr 241), från såväl föredragande departementschefens

som riksdagens sida betonades, att tyngdpunkten av styrelsens verksamhet,

frånsett ärenden av rent löpande beskaffenhet, alltmera kommit att innefatta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 87.

administrativa spörsmål, för vilkas bedömande icke ovillkorligen krävdes

medicinsk utbildning. Med beaktande härav och då kvalificerad medicinsk

sakkunskap i viss utsträckning ändock förutsattes vara tillgänglig inom medicinalstyrelsen

och dess vetenskapliga råd, ansågs Kungl. Maj:t böra äga

möjlighet att till innehavare av generaldirektörsposten utse den lämpligaste

av de personer, som vid ett givet tillfälle stode till förfogande, vare sig han

innehade läkarlegitimation eller icke. Samma synpunkter anlades på frågan

om kompetensen för generaldirektörens ställföreträdare.

Under den tid, som därefter förflutit, har förskjutningen av tyngdpunkten

i styrelsens verksamhet över på det administrativa planet blivit alltmera framträdande.

Detta har också delvis vunnit beaktande genom det av mig biträdda

förslaget om inrättande av en administrativ överdirektörsbefattning. Ett

genomförande av detta förslag kan dock enligt min uppfattning icke, på sätt

medicinalstyrelsen synes förmena, tagas till intäkt för att beskära Kungl.

Maj :ts fria prövningsrätt i fråga om utseende av verkets chef, på vilken fortfarande

i princip skulle ankomma att fatta beslut i alla viktigare administrativa

frågor. Ur de synpunkter medicinalstyrelsen hävdat torde något praktiskt

behov icke heller föreligga att få till stånd en ändring härutinnan. Hittills

har nämligen generaldirektörsbefattningen uteslutande besatts med läkare,

oaktat sådant kompetensvillkor icke gällt under snart två decennier. Jag

anser mig under sådana förhållanden sakna anledning att förorda en återgång

till tidigare gällande kompetensföreskrifter i ämnet.

Med denna ståndpunkt finner jag icke skäl föreligga att nu till diskussion

upptaga frågan om inrättande av en särskild överdirektörsbefattning med

medicinskt utbildad innehavare för fullgörande av funktionen som generaldirektörens

ställföreträdare. I likhet med utredningen och åtskilliga remissinstanser

anser jag det naturligt, att man för denna uppgift i första hand

söker utnyttja den administrative överdirektören, vilken i alla- fall avses ägna

en avsevärd del av sin tid åt ärenden, som skola underställas generaldirektörens

prövning. Tvekan synes emellertid kunna råda, i vad mån överdirektörens

avsedda arbetsbörda i övrigt medgiver, att han anlitas som generaldirektörens

ställföreträdare, icke minst då det gäller att bereda generaldirektören

den avlastning i det dagliga arbetet, som påkallas av dennes deltagande

i kommittéutredningar, kongresser och andra sammanträden utom medicinalstyrelsen.

Yäsentligt ökade förutsättningar härvidlag torde emellertid kunna

ernås, därest överdirektören erhåller erforderligt biträde beträffande den rådgivning

och granskning, som berör de s. k. byråärendena. Detta torde förslagsvis

kunna ske genom anställande direkt under överdirektören av en e. o.

befattningshavare i byrådirektörs tjänsteställning, vilken då i första hand

skulle taga befattning med ärenden från de fackbyråer, som icke själva förfoga

över en administrativt utbildad tjänsteman i motsvarande ställning. Nu

avsedde byrådirektör torde lämpligen kunna anlitas även för beredning och

föredragning av ärenden rörande styrelsens personal och organisation. Genom

denna anordning skulle, förutom ökade möjligheter att utnyttja den av mig

förordade överdirektören såsom ställföreträdare för generaldirektören, även

andra fördelar vinnas. Dels skulle överdirektören kunna i huvudsak koncentrera

sin uppmärksamhet på ärenden av svårare eller principiell beskaffenhet,

och dels skulle kameralbyråchefen få mera tid att ägna sig åt de rent kamerala

uppgifterna, ett önskemål som framförts i ett flertal remissyttranden. I varje

fall synes det mig lämpligt att anordningen prövas i praktiken, innan frågan

om inrättande av ytterligare en överdirektörsbefattning upptages till slutlig

prövning. Anordningen i fråga är enligt min uppfattning jämväl att föredraga

framför det av statens organisationsnämnd skisserade förslaget om sammanförande

av sinnessjukvårdsärendena till en avdelning, vars chef tillika skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

O

fungera som generaldirektörens ställföreträdare. Ett genomförande av detta

förslag skulle icke innebära någon mera betydande avlastning för generaldirektören,

emedan det stora flertalet hithörande ärenden redan nu handlägges

som nämnd- eller byråärenden.

•Jag förordar alltså — med nyssnämnda komplettering — utredningens förslag

om inrättande av en administrativ överdirektörsbefattning, vars innehavare

skall tjänstgöra dels som konsult och expeditionschef, dels ock i normala

fall som generaldirektörens ställföreträdare. I likhet med utredningen

förutsätter jag, att då längre tids tjänstledighet för generaldirektören erfordras

eller eljest särskilda skäl föreligga, frågan om generaldirektörsbefattningens

uppehållande underställes Kungl. Maj:t, som därvid bör äga möjlighet förordna

annan än överdirektören att bestrida befattningen. I första hand torde

därvid i allmänhet befattningshavare inom medicinalstyrelsen med medicinsk

utbildning ifrågakomma. Motsvarande befogenhet bör tillkomma medicinalstyrelsen

vid semester eller annan ledighet av kortvarigare beskaffenhet för

överdirektören.

I fråga om byråindelningen innebär utredningens förslag att medicinalärendenas

handläggning skulle komma att fördelas på nio byråer, därav sju

fackbyråer — medicinalbyrån, hälsovårdsbyrån, sjukhusbyrån (nuvarande lasarettsbyrån),

sinnessjukvårdsbyrån, rättspsykiatriska byrån (nuvarande rättspsykiatriska

avdelningen inom sinnessjukvårdsbyrån), tandvårdsbyrån (nuvarande

tandvårdsavdelningen inom lasarettsbyrån) och apoteksbyrån — ävensom

en lag- och utredningsbyrå samt eu kameralbyrå. Utredningen har för

sin del utgått från att till chefer för fackbyråerna skola liksom hittills utses

personer med speciell utbildning och erfarenhet på respektive byråers verksamhetsområde.

Ledningen av lag- och utredningsbyrån skulle anförtros åt en

jurist med domarkompetens, medan chefen för kameralbyrån ansetts böra äga

såväl kameral som administrativ utbildning och erfarenhet.

Statsrådet, som redogjort för remissutlåtandena i ämnet, har i förevarande

sammanhang anfört följande.

I fråga om byråindelningen tillstyrker jag utredningens förslag om

inrättande av en lag- och utredningsbyrå. De skäl, som i vissa yttranden framförts

till förmån för en utbyggnad av denna byrå till en administrativ byrå,

omfattande jämväl personalärenden, torde i huvudsak bortfalla vid bifall till

mitt förslag om centralisering av ärenden rörande styrelsens personal och organisation

till den administrative överdirektören. Inrättande av eu självständig

veterinärstyrelse kommer endast att i mindre mån påverka lag- och utredningsbyråns

avsedda arbetsbörda, då jag i likhet med utredningen utgår från att

veterinärstyrelsen skall äga att i viss omfattning, särskilt vad angår det gemensamma

arbetsfältet för läkare och veterinärer, anlita den juridiska sakkunskap,

som finnes tillgänglig å byrån. Jag vill tillägga, att redan nu föreligga åtskilliga

frågor angående revision av sjukhuslagen, epidemilagen, hälsovårdsstadgan

och ordningen för tandläkarkonstens utövande m. m., som komma att taga

byråns arbetskrafter i anspråk för lång tid framåt.

Jag tillstyrker vidare utredningens förslag om utbyggande av de nuvarande

avdelningarna för tandvårdsärenden och för rättspsykiatriska ärenden till självständiga

byråer. Den senare byrån torde i överensstämmelse med medicinalstyrelsens

förslag böra officiellt benämnas byrån för social- och rättspsykiatri.

Det av medicinalstyrelsen och vissa andra remissinstanser framförda kravet

på uppdelning av den nuvarande medicinalbyrån i en allmänmedicinsk och en

socialhygienisk byrå torde icke sakna fog, om hänsyn endast tages till arbets
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 87.

bördans omfattning. På sätt av utredningen framgår, föreligger emellertid ett

mycket nära samband mellan de båda ifrågasatta byråernas verksamhetsområde,

vilket också medfört vissa svårigheter att åvägabringa en naturlig uppdelning

av ärendena byråerna emellan, särskilt när det gäller styrelsens befattning

med tjänsteläkarna i deras olika funktioner. Med hänsyn härtill finner

jag i likhet med utredningen bäst att tills vidare undvika en uppdelning av

medicinalbj^rån och i stället tillse, att byråchefens arbetsbörda lättas i erforderlig

omfattning. Detta synes lämpligen kunna ske genom att dels bereda

honom ökad kvalificerad hjälp inom byrån och dels befria honom från uppdraget

som ordförande i rättspsykiatriska nämnden, vilket icke har något direkt

samband med byråns verksamhet. Härtill återkommer jag i det följande.

Statens sjukhuspersonals förbund har hemställt om utredning rörande inrättande

av en särskild personalbyrå inom medicinalstyrelsen. Denna framställning,

som främst tager sikte på den vid statens sinnessjukhus och anstalt

för fallandesjuka anställda personalen, lärer huvudsakligen grunda sig på det

förhållandet, att arbetskrafterna inom styrelsen tidigare varit otillräckliga för

att bereda och tillrättalägga vissa frågor rörande denna personals anställningsoch

tjänstgöringsförhållanden m. m. I den mån så fortfarande är fallet, torde

detta till väsentlig del kunna avhjälpas genom en utökning av befattningshavarna

på sinnessjukvårdsbyrån och kameralbyråns avdelning för sinnessjukhusens

ekonomiska förvaltning. Denna fråga behandlar jag i det följande.

I framställningen uttalas även önskemål om anknytande till personalbyrån av

en fullmäktig att stå till förfogade för samråd i ärenden, som angå ifrågavarande

personal. Ehuru personalförbundet genom begagnande av sin förhandlingsrätt

kan påverka avgörandet i mera allmänna anställnings-, arbets- och

avlöningsfrågor, är jag icke främmande för tanken att genom kompletterande

anordningar tillgodose rimliga krav på vidgat medinflytande från personalens

sida i ärenden av särskilt intresse för densamma. Delvis torde detta kunna ske

genom att låta en representant för personalen ingå såsom ledamot i vederbörande

sjukhusdirektioner, en anordning som från och med innevarande

kalenderår försöksvis vidtagits vid vissa sinnessjukhus. I övrigt synes hithörande

spörsmål lämpligen böra beredas genom förhandlingar mellan medicinalstyrelsen

och personalförbundet under beaktande av motsvarande förhållanden

inom andra statliga förvaltningsområden.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle medicinalstyrelsen komma att

bestå av, förutom en generaldirektör och en överdirektör, nio byråer, nämligen

medicinalbyrån, hälsovårdsbyrån, (kropps-) sjukhusbyrån, sinnessjukvårdsbyrån,

byrån för social- och rättspsykiatri, tandvårdsbyrån, apoteksbyrån,

lag- och utredningsbyrån samt kameralbyrån. I fråga om ärendenas fördelning

mellan dessa byråer och kompetenskraven för byråchefstjänsterna ansluter jag

mig i princip till utredningens förslag. Detta innebär bland annat, att jag i

likhet med riksräkenskapsverket finner mest ändamålsenligt, att medicinalstyrelsen

åvilande kontroll och rådgivning beträffande sjukhusens ekonomiska

förvaltning ävensom vissa ärenden rörande apotekens ekonomiska förhållanden

centraliseras till kameralbyrån. Detsamma gäller tillsynen och rådgivningen

rörande laboratoriernas ekonomiska förvaltning. Till motiven härför återkommer

jag i annat sammanhang. Den närmare fördelningen av ärendena torde

böra ske i samband med fastställande av ny instruktion för medicinalstyrelsen.

Chefspersonalens anställnings- och löneförhållanden.

Utredningens förslag rörande anställnings- och löneförhållandena för chefspersonalen

innebär i stort sett följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

7

Generaldirektören uppflyttas från lönegrad C 12 till lönegrad C 14. Överdirektören

inplaceras i lönegrad C 8. Medicinalråden liksom övriga fackbyråchefer

överföras från löneplan A till löneplan C i civila avlöningsreglementet

med inplacering, de förra i 7 lönegraden och de senare i 6 lönegraden. Kameralbyråchefen

bibehålies vid nuvarande löneställning, lönegrad A 30, till

vilken lönegrad jämväl lagbyråchefen föreslås hänförd. Överinspektören för

sinnessjukvården uppflyttas från lönegrad C 6 till lönegrad C 7. Inspektören

för sinnesslövården samt den psykiska bama- och ungdomsvården, vilken för

närvarande åtnjuter ett årligt arvode, motsvarande bruttolön för år enligt 29

löneklassen i löneplan A, föreslås inplacerad i lönegrad C 6. Sistnämnda befattning

föreslås i samband härmed ändrad till »inspektör för psykisk barnavård

m. in.».

Överdirektören, vilken ansetts böra förordnas för en tid av sex år i sänder,

föreslås, därest han förordnas till generaldirektörens ställföreträdare, utöver

lön komma i åtnjutande av ett ställföreträdararvode av 2 000 kronor för år.

I likhet med överdirektörsbefattningen föreslås övriga till inplacering å

löneplan C förordade befattningar skola tillsättas på viss tid. I fråga om befattningen

som inspektör för sinnesslövården samt den psykiska barna- och

ungdomsvården ha dock vissa skäl ansetts tala för att närmare erfarenhet

rörande de med densamma förenade arbetsuppgifterna avvaktas, innan befattningen

förenas med pensionsrätt. Första förordnandet & denna befattning

har därför ansetts böra allenast gälla tills vidare.

Statsrådet har för sin del anfört följande.

Erfarenheten har till fullo bestyrkt, att betydande svårigheter mött vid

rekryteringen av de medicinska byråchefstjänsterna, Det torde ock

få anses klarlagt, att dessa svårigheter till huvudsaklig del bottna i det förhållandet,

att de inkomster, som äro förenade med ifrågavarande byråchefstjänster,

i regel avsevärt understiga dem, som medfölja läkarverksamhet i

statlig eller kommunal tjänst. För att förvärva kvalificerad innehavare av

dessa tjänster ha ej sällan bisysslor måst tolereras i en omfattning, som icke

varit önskvärd. Med den allt snabbare utveckling, som kännetecknar medicinalväsendet

under senare tid, har samtidigt behov uppkommit av en anställningsform,

som möjliggör en mera smidigt avpassad avgång ur tjänsten med

oavkortad pension än gällande ordning för tjänster å A-plan medgiver.

I likhet med utredningen, medicinalstyrelsen och lönenämnden anser jag,

att en överflyttning av de medicinska byråchefstjänsterna på civila avlöningsreglementets

C-plan ur nu anförda synpunkter skulle medföra betydande

fördelar. Det är visserligen sant, att den säkrare ställning, som

en fullmakt innebär, har sitt särskilda värde ur rekryteringssynpunkt.

Men å andra sidan har erfarenheten tydligt visat, att den nuvarande löneställningen

i och för sig icke är tillräckligt lockande för de läkarkategorier,

varom här närmast är fråga, varför en höjning av medicinalrådens löner i allt

fall måste vidtagas, om rekryteringsmöjligheterna skola kunna förbättras. Jag

anser det då vara en beaktansvärd vinst, om man samtidigt kan möjliggöra

en större rörlighet i fråga om befattningarnas återbesättande än vad nu är

fallet. Härvid vill jag, i anledning av vad statskontoret anfört, fästa uppmärksamheten

vid att ett utbyte av medicinskt skolade byråchefer mot juridisktadministrativt

utbildade åtminstone tills vidare icke synes erbjuda en framkomlig

väg ur rekryteringssvårigheterna. Jag förordar därför, att ifrågava
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 87.

rande befattningar överföras till C-plan. Då enahanda synpunkter i större

eller mindre utsträckning kunna anläggas även beträffande chefstjänsterna

för tandvårds- och apoteksbyråerna, torde dessa tjänster likaledes böra uppföras

å C-plan.

I fråga om lönegradsplaceringen innebär utredningens förslag, att läkarbyråcheferna

skola placeras i lönegrad C 7 och övriga fackbyråchefer i C 6.

Avgörande betydelse har därvid tillmätts inkomstläget för rekryteringsgruppema.

Häremot ha medicinalstyrelsen och lönenämnden m. fl. remissinstanser

hävdat, att en enhetlig lönegradsplacering av samtliga fackbyråchefer

inom medicinalstyrelsen vore mera rättvis med hänsyn till arten och omfattningen

av fackbyråchefernas arbetsbörda och ansvar. Medicinalstyrelsen härför

sin del förordat lönegrad C 8, medan lönenämnden stannat vid att tillstyrka

lönegrad C 7, även om enligt lönenämndens uppfattning vägande skäl

kunna anföras för en högre placering. Själv ansluter jag mig till lönenämndens

ståndpunkt och förordar alltså lönegrad C 7 för samtliga fackbyråchefer.

Till detta mitt ställningstagande har i sin mån medverkat, att medelinkomsten

för centralpoliklinikföreståndarna inom folktandvården samt för apoteksinnehavarna

under år 1945 enligt lämnade uppgifter stigit till omkring 20 000

kronor, vilket efter den allmänna lönerevisionen ungefär motsvarar inkomsten

i lönegrad C 7. Samtliga fackbyråchefer torde böra benämnas medicinalråd

och förordnas för en tid av sex år i sänder.

Om den av mig förordade lönegradsplaceringen godtages, förutsätter jag

i likhet med utredningen, att en restriktivare prövning av frågor om tillstånd

för fackbyråcheferna att innehava bisysslor kommer att framdeles tillämpas.

Att helt förbjuda innehav av dylika sysslor lärer lika litet som i andra fall

vara möjligt eller nr allmän synpunkt önskvärt.

Beträffande de administrativa byråcheferna är jag icke beredd att förorda

annan placering än 30 lönegraden. Chefen för lag- och utredningsbyrån torde

tills vidare böra anställas å extra ordinarie stat.

Av vad jag i det föregående förordat anser jag böra följa, att överinspektören

för sinnessjuk vår den i riket uppflyttas från lönegrad C 6 till

C 7 samt att han liksom medicinalråden förordnas för en tid av sex år i

sänder. I likhet med utredningen utgår jag härvid från att han, i mån av

tid, skall ägna ökad uppmärksamhet åt den aktiva terapien inom sinnessjukvården

samt att han skall vara föredragande inom styrelsen i ärenden, som

direkt sammanhänga med hans verksamhet. För att lätta hans nuvarande

arbetsbörda bör han befrias från honom nu författningsenligt åliggande skyldighet

att såsom ledamot deltaga i rättspsykiatriska nämndens sammanträden.

Till frågan om hans ersättare i nämnden återkommer jag i ett följande avsnitt.

Körande inspektören för sinn esslöv år den samt den psykiska

barna- och ungdomsvården ansluter jag mig till utredningens förslag,

att befattningen uppföres å C-planen med placering i lönegrad C 6 samt att

innehavaren, i avbidan på närmare erfarenhet rörande lämpligheten att förena

nu berörda arbetsuppgifter, förordnas tills vidare. Av enahanda skäl torde

någon förändring av befattningens benämning icke böra nu vidtagas.

Fullgoda motiv synas mig vidare ha förebragts för att bereda generaldirektören

en förbättrad löneställning. Jag anser mig dock icke kunna gå

utöver utredningens, av lönenämnden biträdda förslag att placera verkschefen

i lönegrad C 14, medförande en löneökning av i runt tal 4 000 kronor.

k ad slutligen angår överdirektören kunna skäl anföras såväl för utredningens

förslag om placering i lönegrad C 8 jämte särskilt arvode såsom

ersättning för ställföreträdarskapet som för medicinalstyrelsens förslag att

placera honom i lönegrad C 10. Med hänsyn till önskvärdheten av att åt

Kungl. Maj:t inrymmes frihet i fråga om förordnande av ställföreträdare för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

9

generaldirektören, vill jag för min del förorda, att överdirektörsbefattningen

placeras i lönegrad C 8 och att för ställföreträdarskapet utgår ett särskilt

arvode av 2 000 kronor för år, motsvarande skillnaden mellan lönegraderna

C 8 och C 10. Tilläggas må, att ett arvode av samma storlek för närvarande

utgår till verkschefernas ställföreträdare i telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen.

Behovet av underordnad personal och dennas löneställning.

Läkar byråerna. Medicinalstyrelseutredningens förslag innebär i fråga om

läkarbyråerna allenast smärre jämkningar i den nuvarande organisationen,

såvitt angår den medicinskt utbildade personalen av biträdande

karaktär. Anledningen härtill är, att den medicinska sakkunskapen under det

senaste decenniet tillgodosetts relativt väl genom anställande mot arvode av

s. k. specialföredragande, efter hand som utvecklingen så påkallat. Utredningen

utgår från att 71 en na form av förstärkning skall så långt sig göra låter

anlitas även framdeles, i den mån behov uppkommer av ytterligare medicinskt

utbildad personal.

Statsrådet har förklarat sig i princip dela denna utredningens uppfattning

men samtidigt velat framhålla att redan nu föreliggande förhållanden synas

kräva en komplettering av utredningens förslag på några punkter.

Av utredningen framlagt förslag att förändra en tjänst som medicinalrådsassistent

till en befattning som specialföredragande i rättsmedicinska och

därmed närbesläktade ärenden har statsrådet funnit ändamålsenligt med hänsyn

till den avlastning av medicinalbyråchefens arbetsbörda, som därigenom

möjliggöres. I likhet med utredningen utgår statsrådet också från att för

handläggning av rnödra- och barnavårdsärenden krävas två specialföredragande,

en för vardera gruppen, med minst 5 timmars tjänstgöring jämte en

heltidsanställd barnmorska.»

Härefter anför statsrådet följande.

Emellertid vill jag i detta sammanhang anmäla, att medicinalstyrelsen i

sina anslagsäskanden för nästa budgetår återkommit till frågan om anställande

av en överinspektör för förlossningsvården i enlighet med befolkningsutredningens

förslag. Styrelsen har därvid under hänvisning till svårigheterna

att förvärva en för ändamålet lämplig kraft hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte utverka riksdagens bemyndigande att, därest omständigheterna

så skulle påkalla, medgiva överskridande av styrelsens icke-ordinarie post

med erforderligt belopp. Otvivelaktigt är, såsom befolkningsutredningen

framhållit, förlossningsvården i behov av en genomgående översyn. Allmänt

har sålunda vitsordats, att inom såväl den öppna som den slutna

förlossningsvården föreligga brister, som snarast måste avhjälpas. Då

den föreslagna överinspektören skulle biträda huvudmännen med råd

och anvisningar vid planläggnings- och organisationsarbetet härutinnan

finner jag det vara angeläget att medel åtminstone i viss omfattning beräknas

för detta ändamål. Jag förordar, att ett belopp av högst 16 000 kronor, i runt

tal motsvarande beräknad totallön efter den 1 juli 1947 till tjänsteman i nuvarande

29 löneklassen, ställes till Kungl. Maj:ts förfogande för tillgodoseende

på lämpligaste sätt av nu berörda behov jämte tillsynen och ledningen

av den förebyggande mödravården.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 87.

Vidare torde jag få anmäla, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 6 september

1946 påkallat medel för anställande mot arvode av en pediatriskt skolad

läkare, som i första hand skulle biträda med verkställande av inspektioner

i förebyggande barnavård och i samband därmed lämna personliga råd och

anvisningar till vederbörande funktionärer m. fl. Erfarenheten hade enligt

medicinalstyrelsen visat, att en intensifiering av upplysningsverksamheten i

detta hänseende erfordrades och att den nuvarande barnavårdsföredragandens

arbetstid icke räckte till för detta ändamål. I mån av tid skulle den nye befattningshavaren

även stå till förfogande för rådgivning beträffande vården

av nyfödda barn å smärre förlossningsanstalter, där tillgång till specialist

på orten icke funnes — ett område, som krävde ökad uppmärksamhet från

det allmännas sida. Båda dessa ändamål äro för visso beaktansvärda. Tillräckligt

underlag för ett bedömande av de därmed förenade organisatoriska

konsekvenserna föreligger emellertid icke för närvarande Jag anser mig

därför böra stanna vid att förorda, att ett belopp av högst 16 000 kronor, beräknat

på nyss angivet sätt, ställes till Kungl. Maj:ts förfogande för att efter

närmare beprövande användas för tillgodoseende av samtliga de behov,

som i nuvarande läge föreligga beträffande den förebyggande barnavårdens

centrala ledning och tillsyn.

Under hänvisning till ökningen av de rätts- och socialpsykiatriska ärendena

har utredningen, utöver medicinalrådet, räknat med två arvodesanställda

föredragande, varav eu med 5 timmars tjänstgöring och en med 2V2 timmars

tjänstgöring.

Under erinran att Kungl. Maj:t i anledning av särskild framställning från

medicinalstyrelsen sett sig nödsakad medgiva, att under tiden 1 januari—SO

juni innevarande år må vara anställd ytterligare eu föredragande i rättspsykiatri

med minst 2 timmars arbetstid har statsrådet i förevarande ämne

anfört följande.

Man torde få räkna med att denna förstärkning blir erforderlig även

under nästa budgetår. Beaktas må nämligen, att antalet inkommande ärenden

av ifrågavarande slag under åren 1941—1945 successivt ökat från cirka 3 200

till 6 400 eller med i runt tal 6Ö0 om året. Sannolikt kommer stegringen,

s?m f01''tsatt även under år 1946 samt främst hänför sig till abort- och steriliseringsärendena,

att pågå ännu någon tid. Med hänsyn härtill anser jag mig

icke kunna underlåta att i anslutning till medicinalstyrelsens förslag påkalla

medel för anställande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av en arbetskraft, som

jämte medicinalrådet helt kan ägna sin tid åt handläggningen av hithörande

ärenden. För ändamålet torde, i avbidan på ytterligare erfarenhet, böra avses

ett belopp av 16 000 kronor. Vid bifall härtill torde det vara till fyllest

att härutöver räkna med allenast en deltidsanställd föredragande, vars arbetstid

tills vidare torde böra begränsas till 2Vä timmar dagligen.

Med erinran att Kungl. Maj:t under innevarande budgetår med hänsyn

till den ökade arbetsbalansen å sinnessjukvårdsbyrån medgivit tillfälligt anställande

av en medicinalrådsassistent å nämnda byrå har medicinalstyrelsen

i sitt över utredningens betänkande aylåtna remissyttrande framlagt förslag

om definitivt anställande av en dylik befattningshavare. Hans dagliga arbetstid

syntes till en början kunna bestämmas till 31/» timmar, varvid ersättningen

i enlighet med utredningens principförslag borde bestämmas till ett arvode av

6 000 kronor för år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

11

Statsrådet har i ämnet framhållit, att det vore uppenbart att ett fortsatt

utbyggande av sinnessjukvården komme att medföra en ökad belastning av

byrån. Å andra sidan torde en decentralisering av vissa sinnessjukvårdsärenden

från medicinalstyrelsen till de lokala sinnessjukhusdirektionerna

kunna ske i huvudsaklig anslutning till de förslag, som framlagts av medicinalstyrelseutredningen.

Möjligt vore även, att en ytterligare avlastning av

byråns chef kunde ske genom anlitande av den å byrån tjänstgörande byggnadsinspektören.

Under sådana förhållanden vore statsrådet icke berett att

nu taga ställning till medicinalstyrelsens yrkande om definitivt anställande

av en medicinalrådsassistent å byrån. Statsrådet begränsade sig till att förorda,

att erforderligt belopp ställes till Kungl. Maj:ts förfogande för att, i

den mån behov visar sig föreligga, disponeras för ifrågavarande ändamål

under nästa budgetår.

I fråga om specialföredragandenas tjänstgörings- och avlöningsförhållanden

har medicinalstyrelseutredningen framhållit följande.

De nuvarande arvodena till specialföredragandena utgå i ett fall med 16 500

kronor, avseende heltidstjänstgöring, i tre fall med 7 200 kronor, avseende

en tjänstgöring om öVa timmar, varav 3V2 timmar å tjänsterummet, i ett fall

med 5 300 kronor för 4 timmars tjänstgöring, varav 2 timmar å tjänsterummet,

samt i återstående fall med 3 600 kronor, avseende en tjänstgöring av minst

2 timmar enligt medicinalstyrelsens närmare bestämmande. Det högsta arvodet,

som uppbäres av föredraganden för ärenden rörande könssjukvården och

nära överensstämmer med medicinalråds slutlön, inklusive rörligt tillägg och

kristillägg, torde ha utmätts med tanke på de speciella krav, som förelågo vid

befattningens inrättande (år 1944). De övriga arvodena ha ursprungligen stått

i visst förhållande till medicinalrådens begynnelselöner. Under krisåren ha

de emellertid — såsom utgörande ersättning för bisysslor — icke undergått

förhöjning i samma män som sistnämnda löner, inberäknat rörligt tillägg och

kristillägg, varför proportionen mellan arvodesbeloppen och lönerna förskjutits

till arvodestagarnas nackdel. Bifalles medicinalstyrelseutredningens förslag

om överflyttning av medicinalråden å civila avlöningsreglementets löneplau

C, lönegrad 7, blir skillnaden ännu större. En reglering uppåt av arvodesbeloppen

synes därför skälig. I samband därmed torde en mindre jämkning

av den för de deltidsanställda arvodestagarna gällande arbetstiden böra vidtagas.

Utredningen föreslår för sin del, att deltidsarvodena fixeras till 8 400,

6 000 och 4 200 kronor, varvid utredningen räknat med en arbetstid av omkring

5, 3 Va och 21/2 timmar dagligen.

Statsrådet har för sin del icke haft något att erinra mot vad utredningen

sålunda anfört. För medicinalrådsassistent har statsrådet ansett arvodet böra

bestämmas till 6 000 kronor för år, därvid emellertid förutsatts att föredragningsskyldighet

i viss omfattning åläggos nämnde befattningshavare.

För byråinspektören och biträdande byråinspektören för

sjuksköterskeväsendet, vilka nu åtnjuta avlöning eidigt lönegrad A 22 respektive

Eo IT, har utredningen föreslagit uppflyttning till lönegrad A 24 respektive

Eo 20. Medicinalstyrelsen och svensk sjuksköterskeförening ha påyrkat

en höjning av dessa tjänster till lönegrad A 26 respektive Eo 22. Statskontoret

och lönenämnden ha förordat lönegrad A 24 för byråinspektören men

beträffande den biträdande byråinspektören icke velat medgiva högre placering

än 17 respektive 18 lönegraden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 87.

För sin del har statsrådet — under erinran om den uppflyttning av statsanställd

personal med sjuksköterskeutbildning, som förordats av chefen för

finansdepartementet i årets statsverksproposition under rubriken för flera

huvudtitlar gemensamma frågor -— förklarat sig biträda utredningens förslag

såsom till synes rimligt avvägt.

''Vid remissbehandlingen har medicinalstyrelsen jämväl framställt krav på

utökning av den fasta personalen å byråinspektörens avdelning med eu sjuksköterskeutbildad

befattningshavare, närmast avsedd såsom biträde vid handav

ärenden i samband med förandet av det s. k. sjuksköterskeregistret,

vilket under krigsåren upplades för beredskapsändamål. Behovet

av denna arbetskraft sammanhänger i huvudsak med frågan, huruvida de

s. k. krigsplaceringarna av sjuksköterskor skola fortsättas.

Med hänsyn till att sistnämnda spörsmål vore beroende på Kungl. Maj:ts

prövning och även ur principiell synpunkt har statsrådet ansett det lämpligast,

att medel för avlöning till denna arbetskraft, liksom för annan av sjukvårdsberedskapen

särskilt påkallad personalförstärkning, i mån av behov bestrides

från ett speciellt anslag på sätt hittills skett. Däremot har det synts

statsrådet som om skäl talade för att på sätt styrelsen föreslagit den arvodesanställde

sjukgymnasten överflyttades från beredskapsstat till styrelsens stat.

Statsrådet har därför tillstyrkt sistnämnda förslag.

Svensk sjuksköterskeförening har föreslagit anställande av ytterligare en

biträdande byråinspektör, som i första hand skulle ägna uppmärksamhet åt

arbetsförhållandena för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen. Förslaget

har icke föranlett annat uttalande från statsrådets sida än att, i den mån behov

av särskild tillsyn och rådgivning på detta område föreligger vid sidan

av de initiativ, som tagas av personalorganisationerna själva, denna torde tills

vidare få utövas av någon av de nuvarande byråinspektörerna, av vilka den

ena trätt i funktion så sent som år 1945. I

I fråga om den juridiskt-administrativa personalen innebär utredningens

förslag i huvudsak, att två förste byråsekreterartjänster (A 24) utbytas mot

två byrådirektörstjänster (A 28), att en arvodesbefattning som förste byråsekreterare

uppföres på ordinarie stat (i lönegrad A 24) samt att antalet ordinarie

byråsekreterarbefattningar (A 21) ökas från två till tre.

Utredningens motivering för inrättande av de två byrådirektörstjänstema

i lönegrad A 28, vilka skulle vara placerade, en å medicinal- och en å sjukhusbyrån,

har statsrådet funnit fullt bärande. Statsrådet har vidare — under

hänvisning till sitt tidigare uttalande om angelägenheten av att lätta arbetsbördan

för medicinalbyråchefen — förordat av medicinalstyrelsen framlagt

förslag, att nuvarande förste byråsekreterartjänsten i lönegrad A 24 å medicinalbyiån

bibehalles. Statsrådet tillstyrker likaledes, att den nuvarande arvodesavlönade

förste byråsekreterarbefattningen å hälsovårdsbyrån överföres

till ordinarie stat i samma lönegrad samt att en ny byråsekreterartjänst

inrättas. I enlighet härmed skulle till de fem läkarbyråernas förfogande stå

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

13

2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 24) samt 3 byråsekreterare

(A 21), vilket innebär en ökning i förhållande till nuvarande organisationen

med tre ordinarie tjänstemän. Härutöver har statsrådet tills vidare räknat

med ett behov av 7 juridiskt utbildade amanuenser eller samma antal som

för närvarande.

Jämlikt medgivande av Kungl. Maj:t den 17 mars 1944 må hos medicinalstyrelsen

(sinnessjukvårdsbyrån) tills vidare vara anställd en byggnadsinspektör

mot ett arvode av 11200 kronor för år. Denne inspektör skall

enligt en av Kungl. Maj:t samma dag fastställd instruktion biträda medicinalstyrelsen

och vederbörande sjukhusdirektioner vid vården av de fastigheter,

som stå under medicinalstyrelsens förvaltning. Han skall därvid hava närmaste

överinseendet och tillsynen över dessa fastigheter samt förbereda frågor,

som gälla byggnadernas underhåll. Byggnadsinspektören åligger bland

annat att biträda vederbörande sjukhusdirektioner vid sådan årlig syn, som

avses i 21 § sinnessjukvårdsstadgan, och upprätta instrument över besiktningen,

samt att, när så erfordras, verkställa av- och tillträdessyner å tjänstebostäder

och tillse, att enhetliga regler till dessas underhåll följas. Innehavare

av ifrågavarande befattning förordnas av Kungl. Maj:t. Arvodet till

densamma bestrides för närvarande från medicinalstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetsfond.

Medicinalstyrelseutredningen har ansett närmare erfarenheter rörande

ifrågavarande befattningshavares arbetsbörda böra avvaktas, innan frågan om

utvidgning av byggnadsinspektörens befogenheter upptoges till omprövning

och under sådana förhållanden icke heller ansett sig böra ifrågasätta någon

ändring av befattningshavarens anställnings- eller löneförhållanden.

Statsrådet har, med erinran att Kungl. Maj:t numera på finansdepartementets

föredragning medgivit anställande av en biträdande byggnadsinspektör

inom styrelsen med avlöning från statens allmänna fastighetsfond,

ansett erfarenheten ha givit vid handen, att i vart fall en av ifrågavarande befattningshavare

icke kan undvaras, och för sin del förordat av medicinalstyrelsen

framlagt förslag, att byggnadsinspektören överföres till medicinalstyrelsens

stat såsom e. o. tjänsteman. Hans avlöning har därvid i anslutning till nuvarande

arvode ansetts böra utgå enligt 24 lönegraden i gällande löneplan Ko.

I en den 16 november 1946 dagtecknad promemoria har medicinalstyrelsen

gjort framställning om anvisande av medel till en konsulent in. m. för

bekämpande av råttor.

Statsrådet har i ämnet anfört följande.

Yad slutligen beträffar medicinalstyrelsens framställning om medel till

en konsulent m. m. för bekämpande av råttor har jag av vad i

ärendet anförts blivit övertygad om att mera energiska åtgärder äro erforderliga

för bekämpande av råttor och möss. Härför tala såväl angelägenheten

av att, särskilt under nu rådande förhållanden, livsmedelslager och andra

förnödenheter i möjligaste mån skyddas mot skadegörelse som de sanitära

vådor, vilka följa med förekomsten av råttor. Den nu avslutade försöksverksamheten

inom Värmlands län synes också ha lämnat så värdefulla resultat,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 87.

att anledning föreligger att fortsätta på den inslagna vägen. För åstadkommande

av effektiva åtgärder torde emellertid, åtminstone tills vidare, krävas

fortsatt medverkan från statens sida. Jag förordar därför styrelsens förslag

om anställande av en särskild konsulent för ändamålet, vilken i så fall bör

anknytas till bälsovårdsbyrån. På denne befattningshavare bör ankomma att

stimulera vederbörande kommunala myndigheter till vidtagande av effektiva

råttutrotningsåtgärder samt att meddela upplysning om lämpliga metoder härför.

En viktig uppgift för konsulenten bör vidare vara att verka för samordning

av råttbekämpandet inom större sammanhängande eller angränsande områden.

Yad beträffar ersättningen till konsulenten synes denna böra utgå i form av

arvode, vilket lämpligen torde kunna bestämmas till 10 000 kronor. Kostnaderna

för konsulentens resor och erforderliga expenser för verksamheten torde

böra. utgå från vederbörande anslagsposter i styrelsens omkostnadsstat.

Däremot är jag icke beredd att på grundval av föreliggande utredning

tillstyrka styrelsens förslag om statsbidrag till kommunerna för råttutrotningsåtgärder.

Det av styrelsen äskade beloppet för upplysningsverksamhet

har i huvudsak avsetts för en annonskampanj i råttutrotningsfrågan. Med

anledning härav vill jag erinra om att av ett å tilläggsstat I till riksstaten

för löpande budgetår anvisat anslag av 16 000 kronor till utrotning av råttor

(prop. nr 311/1946, bil. 4, punkt 7; riksd. skr. nr 500/1946) ett belopp av 6 500

kronor avsetts för en sådan kampanj. Med beaktande härav och då styrelsens

upplysningsverksamhet framför allt torde böra taga sikte på de kommunala myndigheterna,

synes anledning icke föreligga att nu böra beräkna särskilda medel

för detta ändamål. Uppkommande kostnader för tryckning av erforderliga

broschyrer och.dylikt torde böra bestridas från den i styrelsens omkostnadsstat

uppförda anslagsposten till publikationstryck. Skulle sedermera behov

yppas av sådan upplysningsverksamhet, att kostnaderna därför icke böra belasta

nyssnämnda anslagspost, torde Kungl. Maj:t vara oförhindrad att ställa

erforderliga medel till förfogande från förslagsanslaget till vissa kostnader

för allmän hälso- och sjukvård.

Tandvårdsbyrån. Utredningens förslag till personalorganisation för den

nya tandvårdsbyrån innebär allenast, att personalen å den nuvarande tandvårdsavdelningen

beredes något förbättrade anställnings- och lönevillkor. Yad

vid remissbehandlingen anförts har icke givit statsrådet tillräcklig anledning

att frångå utredningens förslag härutinnan. Statsrådet tillstyrker alltså, att

till tandvårdsbyrån knytas en byråtandläkare i lönegrad Eo 26 samt en byråsekreterare

i lönegrad Ä 21.

Härjämte har statsrådet framhållit, att med hänsyn till det labila läget å

folktandvårdens område ytterligare någon tids erfarenhet borde avvaktas,

innan den juridiska personalen å byrån utökades enligt av medicinalstyrelsen

framfört önskemål.

Apoteksbyrån. \ ad beträffar apoteksbyrån har frågan om specialitetskontrollens

organisation varit föremål för särskild undersökning av medicinalstyrelseutredningen,

som därvid kommit till det resultatet, att en förenkling

och rationalisering av densamma skulle kunna åvägabringas, om föredragningen

och i viss mån även beslutanderätt^ i hithörande ärenden anförtroddes

åt statens farmacevtiska laboratorium. Medicinalstyrelsen har bestämt

motsatt sig en sådan åtgärd, främst av följande skäl. Dels finge det

anses principiellt betänkligt att belasta en praktisk-vetenskaplig institution

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

15

med administrativa uppgifter, som komme att taga eu väsentlig del av föreståndarens

tid i anspråk, dels skulle de farmacevtiska specialiteterna, som

allenast utgjorde en särskild grupp av läkemedel, i handläggningsavseende utbrytas

ur sitt naturliga samband med övriga läkemedel och dels påkallade utvecklingen

inom toxikologiens, farmakoterapiens, läkemedelstillverkningens

och läkemedelshandelns områden ökade insatser från den centrala myndighetens

sida, vilket under alla förhållanden nödvändiggjorde en utbyggnad av

medicinalstyrelsens apoteksbyrå. Härtill komme, att utredningens förslag,

som förutsatte ett långt gående samråd med apoteksbyråchefen, i förhållande

till nuvarande praxis snarare medförde en ökning än en avlastning av apoteksbyråchefens

redan förut tyngande arbetsbörda. Medicinska fakulteten i Lund

har i huvudsak hävdat enahanda synpunkter, medan vissa andra remissinstanser

i princip anslutit sig till utredningens förslag.

Statsrådet har i förevarande avseende anfört följande.

För egen del har jag funnit de av medicinalstyrelsen anförda synpunkterna

så vägande, att jag ställer mig betänksam mot ett genomförande av utredningens

förslag i nu berörda del, oaktat vissa praktiska fördelar därav kunna

påräknas. Vid prövning av denna organisationsfråga torde ävenledes böra beaktas,

att en väsentlig minskning av det med specialitetskontrollen förenade

arbetet torde stå att vinna genom en översyn av specialitetskungörelsen i syfte

att begränsa det nu onödigt stora antalet specialiteter. Detta spörsmål lärer

få anses ingå i det problemkomplex, som den av mig år 1946 tillkallade läkemedelsutredningen

har att överväga. Under sådana förhållanden anser jag

mig icke böra förorda ett genomförande av utredningens förslag till specialitetskontrollens

ordnande utan räknar med att hithörande ärenden i princip

tills vidare, liksom övriga läkemedelsärenden, handläggas å apoteksbyrån.

Å andra sidan synes mig försiktigheten bjuda, att resultatet av läkemedelsutredningens

arbete avvaktas, innan definitiv ställning tages till frågan om

apoteksbyråns organisation. Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu tillstyrka

medicinalstyrelsens förslag om inrättande av en byrådirektörsbefattning

i lönegrad Eo 28 för handläggning av läkemedelsärendena inom styrelsen.

För att emellertid bereda medicinalstyrelsen möjlighet att interimistiskt tillgodose

de ökade krav, som utvecklingen på läkemedelsområdet ställer på den

centrala ledningen, vill jag förorda, att medel ställes till disposition för anställande

mot arvode av en specialföredragande i läkemedelsärenden. I betraktande

av de speciella kvalifikationer, som erfordras av denne föredragande,

därest avsedd effekt skall ernås, bör arvodet icke sättas lägre än till 15 000

kronor för år vid heltidstjänstgöring. Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t

att närmare bestämma villkoren för beloppets disposition.

Vad angår apoteksbyrån i övrigt har utredningen förordat, att en befattning

som apotekarassistent å beredskapsstat förändras till en ordinarie befattning

som byråapotekare i lönegrad A 26. Vidare har föreslagits, att den

nu befintliga befattningen som byråassistent i lönegrad Eo 24, som för närvarande

vore vakant. indrages.

Beträffande den juridiskt-administrativa personalen å apoteksbyrån har

utredningen funnit arbetsbördans storlek motivera, att nuvarande befattning

som ordinarie byråsekreterare (A 21) förändras till en befattning som förste

byråsekreterare i lönegrad A 24. Till byråns förfogande borde därjämte stå

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 87.

minst en amanuens. Huruvida ytterligare amanuenshjälp, i likhet med vad

för närvarande vore fallet, framdeles komme att erfordras å byrån, bleve bland

annat beroende av den avlastning, som överflyttningen av vissa juridiska och

ekonomiska ärenden till andra byråer kunde innebära.

Statsrådet har ansett fullgoda skäl tala för utredningens förslag om inrättande

av en byråapotekarbefattning i lönegrad A 26. Vanskligare vore att

bedöma, huruvida därutöver ett stadigvarande behov av en apoteksutbildad

byråassistent komme att förefinnas. Vissa skäl talade emellertid för att så

kunde bli fallet. I avbidan på ytterligare erfarenhet ville statsrådet därför förorda,

att den nu vakanta befattningen som byråassistent i lönegrad Eo 24 tills

vidare uppehölles medelst vikarie.

Beträffande den juridiskt-administrativa personalen har statsrådet i likhet

med lönenämnden ansett tillräckliga skäl knappast föreligga att placera

förste byråsekreteraren å byrån i högre lönegrad än 24, helst som enligt statsrådets

uppfattning ärenden angående pensioner och understöd åt apoteksanställda

borde överflyttas till kameralbyrån. De övx-iga ärenden, som enligt

medicinalstyrelsens förslag skulle föredragas av ifrågavarande befattningshavare,

syntes icke vara av den svårighetsgrad, att de motiverade en uppflyttning

till lönegrad A 26. I anledning av ett av styrelsen framlagt förslag om

inrättande av en byråsekreterarbefattning i lönegraden Eo 21 har statsrådet

— under hänvisning till de allmänna grunder för befordran av amanuenspersonal,

som chefen för finansdepartementet i annat sammanhang föreslagit —

velat framhålla, att det med hänsyn till byråns arbetsbörda förefaller rimligt

att där placeras en relativt kvalificerad befattningshavare bland den extra ordinarie

juristpersonalen.

Föreliggande förslag i övrigt har icke föranlett någon erinran från statsrådets

sida. I enlighet härmed har, liksom för närvarande, räknats med 3

amanuenser å denna byrå.

Lag- ock utredningsbyråii. I fråga om denna byrå har utredningen föreslagit,

att chefen för byrån för biträde med vissa utredningar, granskningen

av mindre krävande författningsärenden samt löpande tillsyn över medicinalstyrelsens

författningssamling tilldelas en förste byråsekreterare i lönegrad

Eo 26.

I övrigt innebär utredningens förslag att till ifrågavarande byrå förlägges

en särskild avdelning, avsedd för medicinal- och veterinärstatistikens handhavande

och bearbetning, samt att till nämnda avdelning knytes en förste

aktuarie i lönegrad A 26, en aktuarie i lönegrad A 21 samt ett kanslibiträde

och ett kontorsbiträde å extra ordinarie stat.

Statsrådet har beträffande berörda förslag anfört följande.

Jag har redan i det föregående givit min anslutning till utredningens förslag

att sammanföra handläggningen av viktigare författningsärenden och

större organisatoriska utredningar till en särskild byrå, vilken jämväl skulle

fungera såsom redaktion för medicinalstyrelsens författningssamling. Någon

meningsskiljaktighet synes icke föreligga om att byråchefen för biträde med

dessa uppgifter behöver en relativt kvalificerad kraft, lämpligen placerad som

förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26. Jag förordar detta förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

17

Full enighet råder ock om utredningens förslag att för medicinal- och

veterinärstatistikens handhavande och bearbetning inrätta en särskild avdelning

inom styrelsen. Av vad utredningen och remissinstanserna anfört i denna

dei står det klart även för mig, att en sådan avdelning snarast bör komma till

stånd. Då jag tillstyrker ifrågavarande förslag, vill jag särskilt understryka

angelägenheten av att förekommande sammanställningar genom erforderliga

kommentarer och analyser samt genom snabb publicering göras lätt tillgängliga

för praktiska syften. På dessa punkter synas bristerna i den nuvarande

statistiken ha varit mest framträdande. Jag utgår vidare från att frågor om utvidgning

av den löpande statistiken göras till föremål för noggrann prövning

med hänsyn till ändamål och omfattning. Detsamma gäller självfallet behovet

av större statistiska specialutredningar.

Från dessa utgångspunkter har jag icke funnit anledning till erinran mot

den personalorganisation, som föreslagits för avdelningen. Jag tillstyrker alltså,

att för avdelningens ledning inrättas en förste aktuariebefattning i lönegrad

A 26, att för biträde med arbetet å avdelningen avses en aktuarie i lönegrad

A 21 samt ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde å extra ordinarie stat.

Jag förordar även medicinalstyrelsens förslag, att den å hälsovårdsbyrån nu

tjänstgörande medicinalrådsassistenten tills vidare överföres till denna avdelning.

En omprövning av denna anordning bör emellertid verkställas, sedan

någon tids erfarenhet vunnits om arbetsbördan å avdelningen. I övrigt bör, i

mån av behov, anställas extra eller tillfälliga befattningshavare. Härtill återkommer

jag i ett senare avsnitt.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör indragning ske av såväl den

vakanta befattningen som förste aktuarie vid statens institut för folkhälsan

som det nuvarande fasta arvodet för statistiskt biträde åt medicinalstyrelsen

å 3 000 kronor.

Kameralbyrån. Vad angår kameralbyrån innebär utredningens förslag till

personalorganisation i huvudsak följande.

Den ordinarie kamrerarbefattningen uppflyttas från lönegrad A 24 till lönegrad

A 26, varjämte den biträdande kamreraren beredes fastare anställning

genom överflyttning till ordinarie stat med placering i lönegrad A 24. Två av

de för granskningsarbetet avsedda amanuenserna överföras till ordinarie stat

med placering såsom revisorer i lönegrad A 21. Vidare ha skäl ansetts föreligga

för en uppflyttning av biträdande kassören och kassören från lönegrad

Eo 7 till lönegrad A 9 respektive från lönegrad All till lönegrad A 14. Den

ökade kontrollen beträffande vanföreanstalternas och kustsanatoriernas eko:

nomiska förvaltning har utredningen ansett motivera, att den nuvarande befattningen

för byråsekreterare i lönegrad A 21 förändras till en förste byråsekreterartjänst

i lönegrad A 24. Den nuvarande, medelst arvode motsvarande

lön för förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26 avlönade extra föredraganden

har ansetts kunna undvaras. Utredningen har vidare ansett, att, därest

veterinärväsendets ledning frigöres från medicinalstyrelsen, en minskning av

personalen med en revisor borde vara möjlig samt att med förberörda uppflyttning

av kassören och dennes närmaste biträde borde kunna anstå.

Efter redogörelse för de i ämnet avgivna remissyttrandena har statsrådet

för sin del anfört följande.

Till frågan om arbetsuppgifterna för kameralbyrån har jag i det föregående

tagit principiell ställning, därvid jag i allt väsentligt anslutit mig till

Bihang Ull riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 87. 925 47 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 87.

utredningens förslag. Jag utgår alltså från att på denna byrå skall, efter

samråd med vederbörande fackbyrå, ankomma handläggningen av ärenden,

som avse styrelsen åliggande ekonomisk förvaltning eller kontroll av sinnessjukvårdsanstalter,

vanf öreanstalter, kustsanatorier, centrala radiumanstalter

och laboratorier, vissa ärenden rörande apotekens ekonomiska förhållanden,

anmärknings- och revisionsmål samt frågor av löne- och pensionsteknisk natur.

Härtill kommer den stora gruppen ärenden rörande utanordningar, uppbörd

och redovisning.

I förhållande till nuvarande ordning innebär detta en icke obetydlig ökning

av kameralbyråns arbetsuppgifter och ansvar. Å andra sidan måste beaktas,

att den av mig förordade överdirektörstjänsten samt lag- och utredningsbyrån

kommer att medföra en avsevärd lättnad i framför allt kameralbyråchefens

arbetsbörda. Veterinärväsendets skiljande från medicinalstyrelsen kommer

också att påverka kameralbyråns arbetsbörda i minskande riktning, främst beträffande

utanordningsärendena. Nu berörda förhållanden bjuda givetvis, att

viss försiktighet iakttages vid bedömandet av byråns personalbehov. I väsentliga

delar låter sig emellertid arbetsbördan relativt väl överblicka för den närmaste

tiden.

Detta gäller i första hand styrelsens allmänna medelsförvaltning, vars art

och omfattning närmare belysts av såväl utredningen som medicinalstyrelsen.

Här må endast erinras om att utanordningsverksamheten, som med hänsyn till

den därmed förenade granskningen representerar den drygaste delen av medelsförvaltningen,

efter frånräknande av utgifterna för veterinärväsendet och beredskapsändamål

kan beräknas komma att överstiga 100 miljoner kronor för

år, fördelade på ett 100-tal anslag och 30 000 ä 35 000 utanordningar. Det är

visserligen icke osannolikt, att den pågående revisionen av statsbidrags väsendet

å hälso- och sjukvårdens område kommer att medföra en viss förenkling

av arbetet med dithörande utanordningar, men denna lättnad lärer mer än

väl komma att uppvägas av den ökning i utanordningsbördan, som kan förväntas

bli följden av ett genomförande på statens bekostnad av fri sjukhusvård

och delvis fria läkemedel i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande,

av statsmakterna i princip godkända förslag. Sannolikheten talar för

att man i fortsättningen snarare har att emotse en ökning än en minskning

av medicinalstyrelsens medelsförvaltning. Vid sådant förhållande anser jag

mig kunna utan tvekan förorda utredningens, av statskontoret och riksräkenskapsverket

biträdda förslag om uppflyttning av den nuvarande kamrerarbefättningen

från lönegrad A 24 till A 26 samt om överförande av den biträdande

kamrerarbefattningen från beredskapsstat till ordinarie stat med placering i

lönegrad A 24. Jag tillstyrker vidare, att för biträde med granskning av inkommande

räkningar m. m. tills vidare avses två revisorer, varav en i lönegrad

A 21 och en i lönegrad Eo 21, ävensom en amanuens. Jag har då räknat med

att kamreraren tillika skall fungera som kontorschef och närmaste förman för

expeditionsvaktspersonalen. Med hänsyn till kassa- och bokföringsgöromålens

stora omfattning synes det mig tillika rimligt att räkna med en kassör i lönegrad

A 14 och en kontorist i lönegrad Eo 9 för dessa arbetsuppgifter. Till

behovet av biträdespersonal för löneuträkningar och siffergranskning återkommer

jag i det följande.

Nu förordade organisation av vad som lämpligen kan kallas kamrerarkontoret-

utgår från att byråchefen utövar beslutanderätten i utanordningsärendena

på förslag av endera av kamrerarna. Möjlighet måste därför beredas honom att

i betydande omfattning företaga stickprovsgranskning av det underliggande

materialet; eljest kommer hans kontroll, liksom nu till största delen är fallet,

att bli mera skenbar än verklig. I likhet med utredningen finner jag ock angeläget,

att kameralbyråchefen ägnar laboratoriernas administration och ekono
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

19

miska förvaltning en fortlöpande uppmärksamhet och kontroll samt står till

laboratorieföreståndarnas förfogande för samråd i dithörande ärenden. Häi''- utöver torde tillsynen beträffande vanföreanstalternas och kustsanatoriernas

ekonomiska förvaltning, löne- och pensionsärenden samt remisser och ekonomiska

utredningar komma att kräva en avsevärd tid. Till byråns förfogande

bör därför stå underordnad personal, som kan biträda vid handläggningen av

nu berörda ärenden.

För detta ändamål har i Kungl. Maj ds förslag avsetts en förste revisor i

lönegrad A 24, vilken skulle ersätta den nuvarande byråsekreteraren, ävensom

en juridiskt utbildad amanuens. Den senare förutsättes jämväl få anlitas som

biträde åt överdirektören för uppsättning av expeditioner i personalärenden

m. m.

Yad slutligen angår avdelningen för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning

har statsrådet funnit den av medicinalstyrelsen föreslagna jämkningen

i utredningens förslag ändamålsenlig och alltså förordat, att avdelningens personal

kompletteras med en förste assistent i lönegrad Eo 20 i stället för en

amanuens. Denne förutsättes, i mån av behov, kunna anlitas för upphandling

även för laboratoriernas räkning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Norman m. fl.

(I:226) och den andra inom andra kammaren av herrar Ilåstad och BirJce

(II: 337), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av proposition

nr 67/1947 föreslå inrättandet å medicinalstyrelsen av en befattning i

lönegrad A 28 med benämning byrådirektör för kontroll av vanföreanstalternas

och kustsanatoriernas ekonomiska förvaltning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionsyrkandet, får utskottet

hänvisa till motionen I: 226.

Skriv- och expeditionsvaktspersonal in. in. Bland styrelsens registreringsoch

skrivpersonal ingå fyra kansliskrivare, varav en är ordinarie och tjänstgör

såsom registrator, medan de övriga, som äro extra ordinarie, anförtrotts

speciella uppgifter av förhållandevis kvalificerad natur. Härutinnan

har utredningen icke föreslagit annan ändring än att en av de extra ordinarie

kansliskrivarna skulle överföras till ordinarie stat. Medicinalstyrelsen åter

har ansett, att de tre extra ordinarie kansliskrivarnas uppgifter vore av så

kvalificerad art, att de motiverade inrättandet av tre amanuensbefattningar i

lönegrad Eo 14. Lönenämnden vill av principiella skäl icke tillstyrka inrättande

av amanuensbefattningar för ifrågavarande personal utan förordar i

stället, att tjänsterna förändras till kontorsskrivarbefattningar i lönegrad 15.

För egen del har statsrådet icke kunnat undgå att av medicinalstyrelsens

motivering få det intrycket, att alltför stort ansvar lagts på eller avsetts för

ifrågavarande befattningshavare. Detta har synts gälla, även om dessa uppflyttas

till amanuenser eller kontorsskrivare i högre lönegrad. Yikten av att det

faktiska underlaget för befordrings- och andra personalärenden är fullt kor

rekt talade enligt statsrådets mening bestämt för att ansvaret för detsamma bibe
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 87.

hålles hos vederbörande föredragande, särskilt som bedömningsfrågor i icke

ringa utsträckning synas vara förenade med hithörande primäruppgifters bearbetning

och sammanställning. I den mån tiden icke medgåve föredraganden att

kontrollera korrektheten av meritsammanställningar m. m., borde sådan kontroll

i mån av behov åläggas byråsekreterare eller annan tjänsteman i motsvarande

ställning. Till frågan i vad mån kansliskrivarnas arbete i övrigt vore

av den natur, att det motiverade eu högre löneställning än den nuvarande,

vore statsrådet icke berett att nu taga ståndpunkt utan borde därmed få anstå,

till dess resultatet förelåge av pågående utredning rörande den högre biträdespersonalens

löneförhållanden.

Yad nu sagts toge närmast sikte på de å medicinal- och kameralbyrån placerade

kansliskrivarna men gällde analogt även den vid sinnessjukvårdsbyrån

tjänstgörande befattningshavaren i samma löneställning.

Bärande skäl ha däremot ansetts föreligga till stöd för styrelsens förslag

om inrättande av två nya kansliskrivartjänster, varav den ena skulle

fylla motsvarande uppgifter å apoteksbyrån som nyssnämnda kansliskrivare

å medicinal- och kameralbyråerna, medan den andra skulle fungera som

generaldirektörens handsekreterare. Av samtliga sex kansliskrivare borde tills

vidare högst tre inneha ordinarie anställning.

För vissa uppgifter å avdelningen för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning

har medicinalstyrelsen föreslagit anställande av en kontorist i lönegrad

Eo 9. Statsrådet har ansett att, i avbidan på förenämnda utredning angående

den högre biträdespersonalens löneställning, för detta ändamål tills

vidare borde avses ett kanslibiträde i lönegrad Eo 7.

I övrigt har medicinalstyrelsen räknat med ett behov av 16 kanslibiträden

och 35 kontorsbiträden, medan utredningen, som dock betecknat sitt förslag

såsom en minimiberäkning, stannat vid 8 kanslibiträden, 18 kontorsbiträden

och 10 skrivbiträden. Därvid har hänsyn tagits bland annat till den nya

statistikavdelningen samt till kameralbyråns behov av biträdeshjälp för löneuträkningar

och sifferkontroll. Statsrådet har förklarat sig icke vara för närvarande

berett att i förevarande hänseende sträcka sig längre än att för mera

kvalificerat arbete förorda 11 kanslibiträden, därav 6 ordinarie, samt 32 befattningshavare

i högst 4 lönegraden. För de senare borde enligt den av chefen

för finansdepartementet förordade allmänna befordringsgången för biträdespersonalen

avses 15 ordinarie kontorsbiträdesbefattningar. Sammanlagda antalet

befattningshavare för skriv- och registreringsuppgifter skulle vid bifall

härtill uppgå till 50, varav 24 i ordinarie ställning. I betraktande av att för

närvarande vore anställda 44 biträden för nu föreliggande uppgifter av förevarande

slag och att styrelsens verksamhet på hälso- och sjukvårdens område

i vissa hänseenden avsåges bli utvidgad borde denna personaluppskattning

icke kunna anses vara för hög. Härutöver finge man givetvis räkna med att

behov av tillfälliga biträden och vikarier komme att uppstå.

Yad härefter angår expeditionsvakts- och telefonpersonalen har statsrådet

ansett vägande skäl tala för att närmaste tillsynen av medicinalstyrelsens stora

blankettförråd och vad därmed sammanhänger anförtros åt en särskild befatt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

21

ningshavare i högre löneställning än den, som tillkommer expeditionsvaktspersonal.

Statsrådet tillstyrker därför medicinalstyrelsens av lönenämnden

biträdda förslag att för ändamålet inrätta en befattning som materialförvaltare

i lönegrad A 10. Däremot bär statsrådet i likhet med lönenämnden ansett sig

icke berett att nu förorda inrättande av en särskild arkivbiträdesbefattning för

handhavande av styrelsens arkiv utan borde denna uppgift, i anslutning till

vad utredningen tänkt sig, böra tills vidare anförtros åt materialförvaltaren

med biträde av en expeditionsvakt i lönegrad A 5. I övrigt borde för de egentliga

expeditionsvaktsgöromålen avses en befattning i lönegrad A 7, två i lönegrad

A 5 samt tre i lönegrad Eo 5. För telefonpassningen borde beräknas en

befattning i lönegrad A 4 samt en extra ordinarie befattning.

Yad slutligen angår den hos styrelsen medelst arvode anställde pressombudsmannen

har ännu någon tids erfarenhet ansetts böra avvaktas innan ställning

tages till frågan om befattningens överförande till ordinarie stat.

Speciella anordningar för handläggning av vissa ärenden.

Rättspsykiatriska och rättsmedicinska ärenden. Utredningen har förordat,

att från rättspsykiatriska nämndens befattning avskiljes handläggningen av de

ärenden, vilka avse tillstånd till abort, sterilisering och kastrering, de s. k.

socialpsykiatriska ärendena. Utredningen har vidare ifrågasatt, om icke hit

borde hänföras ärenden angående tillstånd att ingå äktenskap, vari medicinalstyrelsen

har att avgiva utlåtande.

Yad sålunda föreslagits har vid remissbehandlingen genomgående tillstyrkts

eller lämnats utan erinran.

Jämväl statsrådet har funnit utredningens förslag välbetänkt, då såväl

arten som omfattningen av samtliga av de av utredningen angivna ärendena

talade för att de anförtroddes åt en särskild nämnd, vilken lämpligen

syntes kunna benämnas socialpsykiatriska nämnden. Statsrådet har i detta

hänseende velat erinra om att medicinalstyrelsens befattning med abortärenden

väsentligt vidgats genom en år 1946 vidtagen ändring av abortlagen, innebärande

bland annat, att avbrytande av havandeskap på såväl humanitära som

socialmedicinska indikationer må ske även efter direkt prövning av medicinalstyrelsen.

Yid behandlingen av denna lagändring förutsattes också, att frågan

om en förstärkning av framför allt den sociala sakkunskapens inflytande på

abortärendenas avgörande skulle uppmärksammas i samband med medicinalstyrelsens

omorganisation.

Enligt medicinalstyrelseutredningens förslag skulle den socialpsykiatriska

nämnden bestå av tre ledamöter, varav en skulle vara läkare med omfattande

praktisk erfarenhet och i regel förutsättas fungera som ordförande, en psykiater

inom medicinalstyrelsens rättspsykiatriska byrå, tillika föredragande,

samt en kvinna med social erfarenhet. Därjämte skulle i vissa ärenden för

samråd tillkallas olika medlemmar av styrelsens vetenskapliga råd. Häremot

har vid remissbehandlingen framförts erinran bland annat i syfte att

obligatoriskt tillförsäkra nämnden obstetrisk sakkunskap; bakom detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 87.

krav ligger farhågan för att nämnden eljest skulle underskatta de menliga

verkningar i fysiskt och psykiskt avseende, som en abort kan föra med

sig. Vid remissbehandlingen har även framställts erinran mot utredningens

förslag, att en kvinna med social erfarenhet städse skall vara ledamot av

ifrågavarande nämnd.

Statsrådet har för sin del funnit lämpligast att överlåta åt Kungl. Maj :t att

vid utseende av ledamöter i nämnden i möjligaste mån beakta de synpunkter,

som sålunda och i övrigt framkommit beträffande nämndens sammansättning.

1 vart fall syntes det icke tillrådligt att i detta hänseende utfärda bindande

föreskrifter. Någon utökning av antalet ledamöter i nämnden borde åtminstone

tills vidare icke vidtagas utan borde i stället, då behov därav förelåge,

medlemmar av styrelsens vetenskapliga råd tillkallas.

Enligt utredningens förslag skulle den nya rättspsykiatriska nämnden

komma att bestå av en läkare med allmänmedicinsk erfarenhet (ordförande),

en rättspsykiater inom styrelsen (föredragande) samt en rättspsykiater i vetenskapliga

rådet.

I fråga om den rättsmedicinska nämnden innebär utredningens förslag i

huvudsak allenast den jämkningen att den läkarbyråchef, som förutom medicinalbyråchefen

för närvarande ingår i nämnden, ersättes med en rättsläkare

inom styrelsen (föredragande).

Statsrådet har ansett sig böra i princip godtaga den för ifrågavarande båda

nämnder föreslagna sammansättningen. Några bindande föreskrifter rörande

kvalifikationerna hos de ledamöter, som skulle utses av Kungl. Maj:t, borde

dock icke utfärdas utan borde Kungl. Maj:t, liksom beträffande socialpsykiatriska

nämnden, äga att med beaktande av nämndernas speciella arbetsuppgifter

och vad vid remissbehandlingen anförts utse de personer, som i ett

givet tillfälle stode till buds och bäst lämpade sig för ändamålet.

I fråga om ersättningen till nämndernas ledamöter har utredningen föreslagit

i huvudsak följande.

Ledamot, som icke är anställd som tjänsteman i medicinalstyrelsen, torde

för uppdragets fullgörande böra åtnjuta en ersättning, som i betraktande av

arbetsbördans omfattning icke får tilltagas för snäv. Enligt vad utredningen

inhämtat kan man utgå från att de rätts- och socialpsykiatriska nämnderna

måste sammanträda tre å fyra gånger per månad och att handlingarna i målen

måste liksom för närvarande cirkulera bland ledamöterna för genomläsning.

Med hänsyn härtill torde ersättning böra utgå med dels ett fast arvode för

år, dels ock visst belopp för varje sammanträde. Då man vidare torde böra

räkna med att suppleanterna mer eller mindre regelbundet komma att alternera

med de ledamöter, vilka icke fungera såsom ordförande, synes det utredningen

rimligt, att även dessa suppleanter tillerkännas ett fast arvode

jämte dagersättning. Från nu angivna utgångspunkter föreslår utredningen,

att det fasta arvodet fastställes till förslagsvis 3 000 kronor för ordföranden,

2 400 kronor för annan ledamot samt 1 800 kronor för suppleant i nu berörda

två nämnder. Dagersättningen torde för samtliga kunna fastställas till

20 kronor för sammanträde. Tilläggas må, att den psykiater i rättspsykiatriska

nämnden, vilken för närvarande fungerar som suppleant för överinspektören

för sinnessjukvården, åtnjuter — utöver dagersättning med 20 kronor —: ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

28

fast arvode av 1 200 kronor. Denne tjänstgör dock mera sällan än vad utredningen

räknat med som sannolikt för framtiden.

Till rättsläkaren inom vetenskapliga rådet och suppleanten för denne i

rättsmedicinska nämnden torde ersättning böra utgå enligt samma grunder

som för närvarande, d. v. s. med 1 800 kronor vardera för år samt med 20

kronor för varje sammanträde.

Mot utredningens förslag till ersättningsgrunder för de ledamöter av nämnderna,

som icke äro tjänstemän i medicinalstyrelsen, har statsrådet icke haft

något att erinra. Anledning syntes icke föreligga att, på sätt medicinalstyrelsen

ifrågasatt, tilldela vederbörande tjänstemän i styrelsen särskild ersättning

för det arbete, som de utförde för nämndens räkning, då nämnderna i

princip utgjorde integrerande delar av medicinalstyrelsen.

Disciplinärenden. Medicinalstyrelseutredningen har föreslagit inrättande

av en särskild nämnd för handläggning av ärenden rörande fel och försummelser

av medicinalstyrelsen underställda tjänstemän och yrkesutövare.

Yid övervägande av detta spörsmål har utredningen kommit till den uppfattningen,

att betryggande garantier för en objektiv prövning av hithörande

ärenden bäst kunna vinnas, därest handläggningen av desamma anförtros

åt en särskild nämnd (disciplinnämnd) med viss bestämd sammansättning.

En sådan nämnd torde lämpligen böra bestå av fem ledamöter, förslagsvis

1) generaldirektören, ordförande, 2) överdirektören, vice ordförande, 3) chefen

för den byrå eller byråavdelning, till vilken ärendet hör, föredragande, 4)

den medlem av vetenskapliga rådet, som företräder juridisk teori och praxis,

samt 5) en av Kungl. Maj:t utsedd, utom styrelsen stående person, vilken kan

anses mera direkt företräda allmänhetens synpunkter. Normalt skulle alltså

i nämnden ingå två fackmän med medicinsk eller farmacevtisk utbildning,

två jurister och en »lekman». Med beaktande härav torde vid förhinder för

generaldirektören böra såsom ledamot i nämnden inträda den äldste i tjänst

varande läkarbyråchefen och vid förhinder för överdirektören chefen för lagbyrån.

För lekmannaledamoten, som bör utses för en tid av minst fyra år åt

gången, bör finnas en suppleant.

Nämnden torde, då så erfordras för ärendets utredning, böra äga tillkalla

medlem i styrelsens vetenskapliga råd, representerande det verksamhetsområde,

som närmast är i fråga. Denne skulle liksom nu endast uttala sin på

vetenskapen stödda uppfattning i ärendet och icke deltaga i det slutliga avgörandet.

Yidare bör part beredas tillfälle att yttra sig över den sakkunniges

utlåtande, innan nämnden fattar sitt beslut. En dylik ordning, som i viss omfattning

tillämpas redan nu, bör framdeles bli obligatorisk.

Utredningen har vidare framhållit, att i de fall, då disciplinärende berörde

två eller flera byråer eller byråavdelningar, borde representanter för dessa

beredas tillfälle att deltaga i ärendets avgörande med rätt att anteckna skiljaktig

mening till protokollet.

För att handläggningen av disciplinärendena icke skall bli mera omständlig

lin nödvändigt har utredningen förordat, att för beslutmässighet inom nämnden

skall vara till fyllest, att fyra ledamöter äro närvarande, därest alla fyra

äro om beslutet ense. I övriga fall skulle den meningen gälla, varom flertalet

förenat sig, och, vid lika röstetal för olika meningar, den mening, som innebure

frikännande eller eljest vore lindrigast.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 87.

Till den av Kungl. Maj:t utsedde ledamoten har föreslagits utgå ersättning

med ett fast arvode av 600 kronor för år jämte ett belopp av 20 kronor för

sammanträdesdag. För suppleanten har ersättning ansetts kunna utgå med

40 kronor per sammanträdesdag.

Statsrådet har i anledning av vad utredningen sålunda anfört uttalat.

Utredningens förslag om inrättande av en särskild nämnd för handläggning

av ärenden rörande fel och försummelser av medicinalstyrelsen underställda

tjänstemän och yrkesutövare synes mig välgrundat i betraktande av

den betydelse besluten i dessa ärenden ha för såväl allmänheten som vederbörande

yrkesutövare. Förslaget har vid remissbehandlingen ej heller i princip

mött gensaga från något håll, utan har detsamma allmänt ansetts ägnat

att stärka förtroendet till styrelsens avgörande i hithörande frågor.

I ett yttrande har ifrågasatts att från nämndens befattning undantaga

disciplinärenden av viss art eller rörande vissa tjänstemän. Med hänsyn till

angelägenheten av enhetlig praxis och de underlydandes likställdhet framstår

detta emellertid såsom mindre ändamålsenligt. Jag tillstyrker därför

utredningens förslag, att samtliga disciplinfrågor böra handläggas av nu berörda

nämnd. Någon saklig anledning att ändra den av utredningen föreslagna

benämningen å ifrågavarande organ finner jag vidare icke föreligga; beteckningen

disciplinnämnd förefaller mig i varje fall bättre täcka nämndens arbetsuppgift

än de från läkarhåll föreslagna benämningarna ansvarighetsnämnd

respektive förtroendenämnd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare

reglera nämndens befogenheter.

Beträffande nämndens sammansättning har, såsom närmare framgår av

redogörelsen för remissyttrandena, framkommit önskemål om smärre jämkningar

i syfte att dels förbehålla Kungl. Maj:t frihet beträffande ordförandepostens

besättande och dels tillförsäkra vederbörande personalorganisationer

direkt medinflytande på nämndens beslut. Såvitt jag kan finna, innebär utredningens

förslag rörande nämndens sammansättning samt disciplinärendenas

beredning och avgörande tillräcklig borgen för att samtliga berörda intressen

skola bliva beaktade. Avsikten med förslaget — att i möjligaste mån

trygga objektivitet och kontinuitet vid disciplinärendenas avgörande — torde

i vart fall knappast befrämjas genom att låta särskilda kårrepresentanter

ingå som ledamöter i nämnden. Jag är därför icke beredd att nu förorda

ändring av utredningens förslag i förevarande hänseende. Normalt skulle

alltså nämnden komma att bestå av två fackmän med medicinsk eller därmed

jämförlig utbildning, två jurister och en »lekman», med generaldirektören

såsom ordförande. Erfarenheten torde få avgöra, i vad mån jämkningar i

nämndens sammansättning sedermera böra vidtagas. Den föreslagna bestämmelsen

för avgörande i ärende, där lika röstetal förekommer för olika meningar,

bör i anslutning till justitiekanslersämbetets yttrande göras till föremål

för överarbetning.

Den föreslagna ersättningen till »lekmannaledamoten» föranleder ingen

erinran från min sida

Ärenden rörande landstingens och icke-landstingsstädernas

verksamhet.

Utredningen har föreslagit tillsättande av ett huvudmannaråd vid medicinalstyrelsens

sida, bestående av fem av Kungl. Maj:t på förslag av huvudmännens

organisationer utsedda ledamöter. Organet är avsett att stå till sty
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87. 25

relsens förfogande för samråd i ärenden, som beröra de lokala huvudmännen

på hälso- och sjukvårdens område.

Statsrådet har för sin del uttalat, att det uppenbarligen vore en angelägenhet

av vikt att redan på ett förberedande stadium av ett principiellt eller

mera omfattande ärende få till stånd ett samråd mellan medicinalstyrelsen

och representanter för de lokala huvudmännen på hälso- och sjukvårdens område.

Ur saklig synpunkt syntes det också vara en fördel, om detta samråd

skedde under så enkla förhållanden som möjligt. Utredningens förslag om

tillsättande av ett huvudmannaråd vid medicinalstyrelsens sida, sammansatt i

enlighet med av utredningen förordade grunder, förefölle att fylla rimliga anspråk

i detta hänseende. Någon större meningsskiljaktighet rörande rådets

sammansättning hade ej heller kommit till uttryck vid remissbehandlingen.

Endast från ett håll hade ifrågasatts en jämkning i syfte att tillgodose mera

lokalt betonade intressen. Detta borde emellertid lämpligen ske genom anlitande

av experter på sätt utredningen förordat. Man syntes också vara

ense om att det nya organets befogenhet allenast skulle vara av rådgivande

karaktär och att något tvång icke skulle föreligga för medicinalstyrelsen att

höra rådet. Å andra sidan förutsattes envar ledamot av rådet själv äga att

taga initiativ till överläggningar i frågor av mera allmän eller principiell betydelse.

Ledamot av rådet borde vidare äga rätt, men ej skyldighet, att anteckna

skiljaktig mening till protokollet i ärende, i vars handläggning han

deltagit.

I likhet med utredningen och remissinstanserna har statsrådet till sist förordat,

att ledamot av rådet skall äga åtnjuta ersättning av statsmedel för sitt

uppdrag. Ersättningen har synts statsrådet lämpligen kunna bestämmas att

utgå enligt grunderna i gällande kommittékungörelse.

Beredskapsärenden.

I skrivelse den 9 oktober 1945 har medicinalstyrelsens materielnämnd framlagt

förslag till civil beredskapsorganisation på sjukvårdens område underfredstid.

Vidare har nämnden i skrivelse den 20 januari 1947 hemställt om

tillstånd att få disponera vissa baracker för förvaring av beredskapsmateriel.

Efter redogörelse för innehållet i nämnda skrivelser jämte frågans behandling

av medicinalstyrelsen, remissmyndigheterna samt —- i propositionen nr

185/1946 — av chefen för socialdepartementet har statsrådet anfört följande.

Frågan om beredskapens omfattning på den civila sjukvårdens område

kan, såsom ock i flera remissyttranden framhållits, icke avgöras isolerad utan

bör ses mot bakgrunden av det utrikespolitiska läget samt den militära och

civila försvarsberedskapens omfattning. Härjämte måste uppenbarligen hänsyn

tagas till försörjningsmöjligheterna inom och utom landet. Dessa omständigheter

ha ännu icke vunnit sådan stabilitet, att de kunna med önskvärd

klarhet överblickas. Försiktigheten synes mig därför bjuda, att ställningstagandet

till materielnämndens förslag uppskjutes ytterligare något år. I den

mån svårigheter möta att fortsättningsvis förvara beredskapsmaterielen i nu

disponerade lokaler, torde enligt vad materielnämndens senaste framställning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 87.

giver vid lianden möjligheter föreligga att åtminstone provisoriskt finna en

godtagbar lösning av lokalfrågan. Vid sådant förhållande torde med prövning

av materielnämndens förslag rörande den centrala organisationen för

lokal- och materielberedskapens handhavande ävenledes böra anstå.

Beträffande den personella sjukvårdens omfattning och centrala organisation

kan jag i allt väsentligt ansluta mig till de av medicinalstyrelseutredningen

uppdragna riktlinjerna, vilka synas mig innebära en rimlig avvägning

mellan behovet av, å ena sidan, en fast grund för beredskapens upprätthållande

och, å andra sidan, en smidig anpassning till situationens krav. Till

personalbehovet för erforderlig registerföring bär hänsyn tagits i samband

med behandlingen av frågan om medicinalstyrelsens personalorganisation för

skriv- och expeditionsgöromål. Frågan om medelsbehovet för den personal,

som enbart erfordras för beredskapsändamål, upptager jag till prövning i det

följande.

Anslagsberäkningar m. m.

Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är å riksstaten för

innevarande budgetår upptaget med 875 000 kronor. Av beloppet belöpa omkring

200 000 kronor på veterinärväsendets ledning.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet under anslaget till 1 350 000

kronor. Av anslagsökningen beror 315 000 kronor på den allmänna löneregleringen.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle å medicinalstyrelsens personalförteckning

enligt nu gällande grunder komma att upptagas de befattningar,

som framgå av följande sammanställning, varvid inom parentes angives om

befattningen är ny såsom ordinarie eller extra ordinarie.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör ..................................................................... C 14

1 överdirektör (+ 1) ............................................................... C 8

7 medicinalråd (4-2) ............................................................... C 7

1 överinspektör för sinnessjukvården ....................................... C 7

1 inspektör för sinnesslövården m. m. (-fl) .............................. C 6

1 byråchef ........................................................................... A 30

3 byrådirektörer (-f 1) ............................................................ A 28

1 byråapotekare (4- 1) ............................................................ A 26

1 förste aktuarie (4- 1) ............................................................ A 26

1 kamrerare ........................................................................... A 26

4 förste byråsekreterare (4-1) ................................................ A 24

1 förste revisor (4-1) ............................................................ A 24

1 biträdande kamrerare (-f 1) ................................................ A 24

1 byråinspektör ..................................................................... A 24

4 byråsekreterare .................................................................. A 21

2 revisorer (4-1)..................................................................... A 21

1 aktuarie (4-1)..................................................................... A 21

1 kassör .............................................................................. A14

3 kansliskrivare (4-2) ............................................................ All

1 materialförvaltare (4- 1) ...................................................... A10

1 förste expeditionsvakt ......................................................... A 7

6 kanslibiträden (4-3) ............................................................ A 7

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

27

Befattning

3 expeditionsvakter (+ 1)

15 kontorsbiträden I 11X f

1 telefonist /(+n) |

Lönegrad

A 5

A 4

A 4

Extra ordinarie tjänstemän i liögre lönegrad än 20:

1 byråchef .....................................................................

1 byrådirektör (+ 1) ......................................................

1 byråtandläkare (+ 1) ...................................................

1 förste byråsekreterare (+1) .......................................

1 byråassistent ............................................................

1 byggnadsinspektör (+1) .............................................

1 revisor (+1) ............................................................

Eo 30

Eo 28

Eo 26

Eo 26

Eo 24

Eo 24

Eo 21

Härtill skulle komma 1 biträdande byråinspektör (Eo20), 1 barnmorska

(Ex 20), 1 förste assistent (Eo 20), 1 revisionsassistent (Eo 18), 12 amanuenser,

3 e. o. kansliskrivare, 1 e. o. kontorist, 6 e. o. kanslibiträden, 3 e. o. expeditionsvakter

och 18 kvinnliga biträden i högst 4 lönegraden ävensom ett antal arvodesavlönade

specialföredragande och assistenter m. fl. Sammanlagda antalet sålunda

mera fast anställda befattningshavare skulle komma att uppgå till omkring

130. I förhållande till motsvarande personalbestånd under nu löpande

budgetår innebär detta en ökning med ett 30-tal befattningshavare, varav

dock över hälften redan äro anställda såsom tillfälliga befattningshavare, i

flertalet fall med avlöning från andra anslag än styrelsens avlöningsanslag.

I den mån befattningshavare med fullmakt icke önskar övergå till ordinarie

tjänst på C-plan, föreslås, att Kungl. Maj:t erhåller befogenhet att överföra befattningshavaren

i fråga på övergångsstat.

Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning

av anslaget med 10 000 kronor.

Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation. Ifrågavarande anslag är för

innevarande budgetår upptaget till 110 000 kronor.

Genom överföring av personal från beredskapsstat till medicinalstyrelsens

stat har möjliggjorts en nedräkning av anslaget med 30 000 kronor.

Då de på förevarande anslag belöpande utgifterna för administrationen av

flyktingvården och den internationella hjälpverksamheten svårligen låta sig

på förhand uppskatta samt medelsbehovet även för övriga ändamål är i viss

mån osäkert, har det förutsatts, att ett överskridande av anslaget må efter

prövning av Kungl. Maj:t kunna ske, i den man förhållandena så påkalla.

Det har ansetts böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser rörande anslagets användning, som kunna erfordras.

Utskottet.

Den allmänna utvecklingen inom medicinalstyrelsens verksamhetsområde

har medfört en avsevärd stegring av styrelsens arbetsbörda. En ompjövning

av dess organisation har därför blivit erforderlig.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 87.

I det nu framlagda förslaget förutsattes, att för veterinärväsendets centrala

ledning skall tillskapas en särskild veterinärstyrelse. I denna fråga får

utskottet hänvisa till att jordbruksutskottet vid behandlingen av propositionen

nr 68 med förslag till förordning om ändring i vissa författningar berörande

veterinärväsendet samt angående inrättande av en veterinärstyrelse

tillstyrkt inrättandet av ett dylikt ämbetsverk.

Yad angår föreliggande proposition i övrigt har statsutskottet vid genomgång

av de olika spörsmålen funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Endast i ett par hänseenden föranleder förslaget vissa allmänna uttalanden

från utskottets sida.

Såsom föredragande statsrådet framhållit, har en förskjutning av tyngdpunkten

i styrelsens verksamhet över på det administrativa planet blivit alltmer

framträdande. Förstärkning av styrelsens administrativt skolade personal

är enligt utskottets mening väl motiverad. Med hänsyn bland annat

härtill föranleder förslaget i vad avser en administrativ överdirektörsbefattning

i styrelsens ledning icke erinran från utskottets sida. Utskottet ansluter

sig jämväl till de synpunkter som statsrådet uttalat i frågan om kompetensvillkoren

för generaldirektörspostens innehavare och dennes ställföreträdare.

I fråga om byråindelningen har utskottet uppmärksammat att antalet byrågr

enligt förslaget stigit från nuvarande 7 till 9, ehuru veterinärärendena samtidigt

föreslås avskilda från styrelsens verksamhetsområde, ökningen har

emellertid sin grund däri, att den nuvarande rättspsykiatriska avdelningen

under sinnessjukvårdsbyrån samt tandvårdsavdelningen under lasarettsbyrån

utbyggts till självständiga byråer varjämte en ny administrativ byrå, lag- och

utredningsbyrån tillkommit. Denna förstärkning av organisationen har utskottet

ej velat motsätta sig. Vidkommande sistnämnda, byrå har föredragande

statsrådet utgått från att den nya veterinärstyrelsen skall äga att i viss

omfattning anlita den juridiska sakkunskap, som finnes tillgänglig på byrån.

Utskottet vill understryka att behov av nära samarbete emellan medicinalstyrelsen

och veterinärstyrelsen kommer att föreligga särskilt inom denna byrås

verksamhetsområde.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att fackbyråcheferna skola hänföras till

löneplan C. Utskottet är av den meningen, att nämnda löneplan och dess

blivande motsvarighet i det nya avlöningsreglementet bör komma till användning

endast i särskilda undantagsfall. Den rådande tendensen att hänföra

allt flera befattningar till denna löneplan är därför ägnad att ingiva betänkligheter.

Från denna allmänna utgångspunkt har inom utskottet ifrågasatts,

huruvida icke det högre löneläge, som är avsett att beredas fackbyråchefema

i jämförelse med de administrativa byråcheferna hellre borde åstadkommas

inom ramen av löneplan A. Utskottet har emellertid vid övervägande av denna

fråga funnit, att sådana särskilda skäl, som påkalla anlitande av löneplan C

och beredande av sådana villkor för erhållande av pension, som äro förbundna

med nämnda löneplan, föreligga beträffande fackbyråcheferna inom medicinalstyrelsen.

Utskottet har därför funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i detta hänseende.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87.

29

Slutligen vill utskottet särskilt beröra den fråga, som behandlas i motionerna.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall för tillsynen av vanföreanstalternas

och kustsanatoriernas ekonomiska förvaltning m. m. en tjänst såsom byråsekreterare

i lönegrad A 21 omändras till befattning såsom förste revisor i lönegrad

A 24. Motionärerna ha erinrat att för sinnessjukhusens del finnes för

den ekonomiska förvaltningen en särskild byrådirektörstjänst och ansett att

en motsvarande tjänst borde inrättas för vanf öreanstalterna. Utskottet har

icke kunnat finna denna jämförelse bärande. Erinras må, att sinnessjukhusens

förvaltningsområde är betydligt större samt att dessa sjukhus i motsats mot

vanföreanstalterna äro statliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna

I: 226 och II: 337 bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i medicinalstyrelsens personalförteckning, som påkallas

av vad föredragande statsrådet förordat i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 7 februari 1947;

B. med bifall till Kungl. Majits förslag

I. godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 655 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 180 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 450 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_65 000

Summa kronor 1350 000;

II. till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1947/48

under Y a huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1350 000

kronor;

C. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1947/48

under Y a huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

1) till Medicinalstyrelsen: Omkostnader 170 000 kronor,

2) till Medicinalstyrelsen: Beredskaps organisation 80 000

kronor.

Stockholm den 25 april 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 87.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Larsson,

Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson,

herrar Berling, Albertsson, Bosenberg, Gustav Emil Andersson och Hesselbom;

samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla,

Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Boman i Kieryd, Åkerström, Hoppe,

Pettersson i Degerfors, Johansson i Mysinge och Birke.

Reservation

av herr Mannerskantz, fröken Andersson samt herrar Falla och Birke, vilka

ansett, att utskottet med ändring därutinnan av Kungl. Maj:ts förslag bort

förorda, att fackbyråcheferna skola hänföras till löneplan A och att alltså

dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar med orden »Kungl. Maj:ts

förslag» och slutar med orden »detta hänseende», bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts---- (s. 28) — --ingiva betänkligheter. Från denna

allmänna utgångspunkt synes det högre löneläge, som är avsett att beredas

fackbyråcheferna i jämförelse med de administrativa byråcheferna, böra

åstadkommas inom ramen av löneplan A. Det är enligt utskottets mening

av vikt, att även fackbyråcheferna komma i åtnjutande av den fastare anställningsform,

som tillhörigheten till denna löneplan innebär. Med hänsyn jämväl

till frågans principiella räckvidd har utskottet funnit övervägande skäl

tala för att ifrågavarande tjänster i likhet med vad för närvarande är fallet

inrättas såsom fullmaktstjänster. Härvid synes den lönegrad böra komma i

tillämpning, i vilken slutlönen närmast motsvarar lönen i lönegrad C 7 eller

lönegrad A 33.»

dels ock att utskottets hemställan i nedannämnda del bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må

A. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 226 och II: 337 bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i medicinalstyrelsens personalförteckning, som påkallas

av vad utskottet'' förordat.»

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits ''proposition angående omorganisation av medicinalstyrelsen. s. 4 i texten