Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till svenska uppfinnarkonloret.
1947-05-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till svenska uppfinnarkonloret.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 91.
1
Nr 91.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1947/48 till svenska uppfinnarkonloret.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln (punkterna
84 och 85) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1947/48 beräkna dels till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
ett förslagsanslag av 60 000 kronor, dels ock till Svenska
uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 169, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 11 mars
1947, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln
anvisa dels till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
ett anslag av 60 000 kronor, dels ock till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Under rubriken Statens uppfinnarnämnd äro i riksstaten för innevarande
budgetår uppförda två anslag, nämligen ett förslagsanslag av 55 000 kronor till
administrationskostnader och ett reservationsanslag av 150 000 kronor till undersöknings-
och försökskostnader. Därjämte är i gällande riksstat uppfört
ett anslag av 30 000 kronor till Bidrag till uppfinnarekontoret.
Då statens uppfinnarnämnd år 1940 inrättades var syftet att främja uppfinnarverksamhet,
som kunde vara av särskild betydelse för folkförsörjningen
eller försvarsberedskapen. Nämnden var sålunda avsedd för uppgifter,
som betingades av krisförhållandena. Fråga har därför uppstått, om
nämnden numera borde fortsätta sin verksamhet, eventuellt efter lämplig
omorganisation, eller avvecklas.
Med stöd av Kungl. Maj :ts den 5 april 1946 givna bemyndigande tillkallade
departementschefen den 9 i samma månad två utredningsmän för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande frågan om uppfinnarnämndens
fortsatta bestånd och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningsmännen
ha den 20 september 1946 avgivit förslag i ämnet och därvid förordat att staten
även i fortsättningen bör, om än i andra former än hittills, ekonomiskt
stödja uppfinnarverksamheten.
Departementschefen har förklarat sig vara ense med utredningsmännen
om att åtgärder i syfte att tillvarataga de tillgångar vi äga i form av uppfin
Bihang
till riksdagens protokoll 1017. 6 samt. Nr 91—92.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 91.
narförmåga och tekniskt kunnande böra vidtagas från statens sida icke blott
under krisförhållanden utan även under normala tider. Departementschefen
förordade därför, att staten lämnade sin medverkan till stöd åt uppfinnare
jämväl i fredstid.
Enligt utredningsmännens förslag skulle den verksamhet, som nu bedrives
av statens uppfinnamämnd och uppfinnarekontoret, övertagas av ett nytt
organ, benämnt svenska uppfinnarkontoret. Detta nya kontor skulle vara ett
icke-statligt organ, bildat av enskilda stiftare, men det skulle erhålla avsevärda
statsbidrag till sin drift. Organets uppgift skulle vara att främja allmännyttig
uppfinnarverksamhet. I styrelsen för kontoret skulle Kungl. Maj:t
äga utse ordförande och ytterligare två ledamöter, svenska uppfinnareföreningen
jämväl två ledamöter samt envar av övriga stiftare en styrelseledamot.
Mot denna organisationsform har statskontoret invänt att, då verksamheten
enligt förslaget skulle finansieras väsentligen av staten, det nya kontoret
borde organiseras såsom en rent statlig inrättning. Departementschefen
har anfört, att även om åtskilligt talade för denna uppfattning avgörande
vikt dock borde fästas vid det förhållandet, att den av utredningsmännen föreslagna
organisationsformen finge anses bättre ägnad att främja samarbetet
mellan staten och det enskilda näringslivets organisationer. Såsom utredningen
framhållit syntes det vara naturligt, att å ena sidan staten utövade ledning
av och kontroll över en dylik verksamhet, men att å andra sidan de organisationer,
som särskilt kunde anses företräda uppfinnarna och det enskilda näringslivet,
delade ansvaret för verksamheten. Departementschefen anslöte sig
därför till utredningsmännens förslag i denna del. Vad utredningsmännen
anfört rörande det nya kontorets uppgift samt om styrelsens sammansättning
föranledde ingen erinran från departementschefens sida.
Enligt utredningsmännens förslag skulle i det nya kontorets stat upptagas
å utgiftssidan avlöningskostnader med 120 000 kronor och omkostnader med
25 000 kronor samt å inkomstsidan konsultationsavgifter med 65 000 kronor,
bidrag från organisationer och enskilda med 20 000 kronor samt statsbidrag
med 60 000 kronor. Av avlöningskostnadema har ett belopp å 3 000 kronor
avsetts till årsarvoden åt de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna.
I fråga om årsarvodena har statens uppfinnamämnd förordat, att arvodena
bibehållas vid de belopp, som för närvarande utgå till statens representanter
i uppfinnarnämnden, nämligen sammanlagt 9 000 kronor. Såsom motivering
härför har uppfinnarnämnden i huvudsak anfört, att nämndens ledamöter
i stor utsträckning själva deltagit i arbetet, och att detta varit till stort gagn
för verksamheten. I denna fråga har departementschefen uttalat, att det,
även med beaktande av de fördelar, som sålunda vunnits genom styrelseledamöternas
insatser, dock måste anses riktigt, att huvuddelen av den direkta
kontakten med uppfinnarna liksom av det nya kontorets arbete i övrigt komme
att åvila tjänstemännen. Styrelsens uppgift borde vara att i allmänna
drag följa kontorets verksamhet och lämna nödiga direktiv i frågor av mera
principiell natur. Med hänsyn till vad sålunda anförts hade departements
-
Statsutskottets utlåtande nr 91.
3
chefen funnit sig böra biträda utredningsmännens förslag rörande styrelsearvodenas
storlek.
I flera yttranden ha uttryckts farhågor för att svårigheter skulle uppstå
att till kontoret knyta kvalificerad personal, om avlöningsförmånerna avvägdes
på sätt utredningsmännen föreslagit. Med anledning härav har departementschefen
understrukit, att utredningsmännens beräkning av ersättningsbeloppen
hade skett uteslutande i syfte att erhålla en grundval för beräkningen
av statens bidrag till verksamheten. Styrelsen skulle sålunda äga frihet
att inom ramen för tillgängliga medel bestämma antalet tjänstemän vid
kontoret samt deras avlöning. Någon anledning att med hänsyn till befarade
rekryteringssvårigheter nu höja statsbidraget funnes icke enligt departementschefens
mening. Skulle farhågorna besannas, finge det ankomma i första
hand på styrelsen att överväga, på vilket sätt och varifrån ytterligare medel
kunde anskaffas.
Vad beträffar inkomstposten konsultationsavgifter har departementschefen
framhållit, att storleken av denna inkomst givetvis bleve beroende av den
omfattning, i vilken kontorets tjänster komme att påkallas av allmänheten.
Den verkställda beräkningen syntes vara försiktig. Det till 20 000 kronor beräknade
bidraget från organisationer och enskilda komme enligt vad departementschefen
under hand inhämtat att ställas till förfogande för nästa budgetår.
Departementschefen betraktade det såsom en förutsättning för verksamhetens
bedrivande i nu föreslagen form, att även framdeles bidrag i minst
samma utsträckning ställdes till kontorets förfogande. Det syntes departementschefen
få utgöra en av den blivande styrelsens första uppgifter att
skaffa garantier för att bidrag i nämnd omfattning kunde erhållas även för
kommande verksamhetsår. Möjligen kunde det vid någon senare tidpunkt
övervägas att avtalsmässigt reglera förhållandet mellan staten och kontorets
stiftare.
Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot utredningsmännens
beräkning av vare sig kontorets utgifter eller inkomstposterna konsultationsavgifter
samt bidrag från organisationer och enskilda, har tillstyrkt
att för nästa budgetår ett obetecknat anslag å 60 000 kronor anvisas till det
nya kontorets administrationskostnader.
Utredningsmännen ha ytterligare föreslagit, att det nya uppfinnarkontoret
skall övertaga det nuvarande kontorets befattning med fördelning av de
statsmedel, som ställts till kontorets förfogande för bestridande i vissa fall
av patentansökningsavgifter. Härför har avsetts ett oförändrat årligt belopp
av 10 000 kronor. Vidare ha utredningsmännen förordat, att understöd genom
uppfinnarkontorets förmedling skall — på sätt hittills skett genom uppfinnarnämnden
— kunna lämnas åt uppfinnare för alt användas till åtgärder
för utveckling av allmännyttiga uppfinningar. Medelsåtgången för detta ändamål
under nästa budgetår har uppskattats till 90 000 kronor, vilket innebär
en minskning med 60 000 kronor i förhållande till medelsanvisningen för
innevarande budgetår. Det föreslagna beloppet motsvarar enligt utredningsmännens
beräkningar det aktuella behovet. Hela det för den understödjande
4
Statsutskottets utlåtande nr 91.
verksamheten erforderliga beloppet bär sålunda av utredningsmännen beräknats
till (10 000 + 90 000=) 100 000 kronor.
Den av de existerande organen hittills bedrivna understödsverksamheten
har utgjort en mycket betydelsefull del av organens uppgifter. Departementschefen
bär funnit det uppenbart, att möjligheter böra finnas till en understödsverksamhet
av detta slag även i fortsättningen. Då departementschefen
icke haft något att erinra mot storleken av det av utredningsmännen för
ändamålet föreslagna beloppet, 100 000 kronor, har han förordat, att ett anslag
å nämnda belopp anvisas för kontorets understödjande verksamhet under
nästa budgetår.
För närvarande finnes å det för innevarande budgetår anvisade anslaget
till undersöknings- och försökskostnader en reservation av i runt tal 719 000
kronor. Av detta belopp äro dock i runt tal 242 000 kronor disponerade men
icke utbetalade. Per den 30 juni 1947 beräknas motsvarande belopp bliva
omkring 645 000 kronor respektive 215 000 kronor. Utredningsmännen ha
förutsatt, att från nämnda anslag jämväl efter den 30 juni 1947 skola utbetalas
medel, som nämnden redan disponerat, men där förutsättning för
utbetalning dessförinnan ej ansetts föreligga. Det syntes emellertid departementschefen
vara lämpligare att överföra vad som sagda dag är disponerat
av ifrågavarande anslag men icke utbetalat till det för nästa budgetår anvisade
anslaget till kontorets understödjande verksamhet. Vad därefter återstode
av förstnämnda anslag syntes böra tillföras budgetutjämningsfonden.
På det nya uppfinnarkontoret borde vidare enligt departementschefen ankomma
att övertaga de ärenden, i vilka behandlingen vid uppfinnamämndens
upphörande ej vore avslutad. Likaså syntes kontoret böra få till uppgift
att i förekommande fall bevaka statens intressen beträffande fullgörande
av återbetalningsskyldighet i fråga om de understöd, som vid tiden för uppfinnamämndens
upphörande ännu ej reglerats. Härigenom kunde medel inflyta
till det nya kontoret. Dessa medel borde av kontoret tillgodoföras anslaget
till understödjande verksamhet. Uppfinnamämndens inventarier syntes
böra få övertagas av det nya kontoret.
Eftersom ekonomiskt bistånd till uppfinnare -—- det må gälla i och för
sökande av patent eller för undersöknings- och försöksarbeten -—• kommer
att lämnas enbart av statsmedel, föreslå utredningsmännen, att det skall tillkomma
de av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna att i varje särskilt
fall bevilja understöd ävensom besluta om de närmare villkoren härför. I
ett par yttranden ha invändningar framställts mot detta förslag. De av utredningsmännen
anförda skälen för en sådan ordning har departementschefen
emellertid funnit bärande, varför han anslutit sig till utredningsmännens
förslag härutinnan. Departementschefen har icke haft något att erinra mot
det av statskontoret och uppfinnamämnden framställda förslaget att de av
Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i kontorets styrelse skulle vid beviljande
av understöd formellt bilda en särskild nämnd.
Vissa i yttrandena framställda önskemål i detaljfrågor syntes departementschefen
få övervägas av Kungl. Maj:t, då det nya kontorets stadgar underställdes
för fastställelse.
Statsutskottets utlåtande nr 91.
5
Med hänsyn till de goda erfarenheter man haft av statens uppfinnarnämnds
hittillsvarande verksamhet och det beräknade framtida behovet av åtgärder
till stöd åt uppfinnare har i förevarande proposition förslag framlagts om
fortsatt ekonomiskt stöd från statens sida åt uppfinnarverksamheten.
Utskottet finner det berättigat, att staten även i fredstid lämnar visst ekonomiskt
stöd åt uppfinnare, och har icke funnit anledning till erinran mot
den föreslagna formen härför. Det synes utskottet sålunda lämpligt, att det
statliga understödet lämnas såsom statsbidrag åt ett av enskilda stiftare bildat
icke-statligt organ — svenska uppfinnarkontoret — med uppgift att
främja allmännyttig uppfinnarverksamhet. Den förordade sammansättningen
av kontorets styrelse torde garantera ett med hänsyn till statsbidraget önskvärt
statligt inflytande beträffande kontorets verksamhet.
Beträffande storleken av de statsbidrag för ifrågavarande verksamhet, som
borde lämnas för nästa budgetår, har föreslagits, dels att staten skulle bidraga
till uppfinnarkontorets administrationskostnader med ett belopp av
60 000 kronor, motsvarande omkring 41 procent av de beräknade kostnaderna,
och dels att staten skulle helt bestrida de till 100 000 kronor beräknade
kostnaderna för kontorets understödjande verksamhet. Förstnämnda belopp
har föreslagits skola anvisas såsom ett obetecknat anslag under det att sistnämnda
belopp enligt förslaget skulle anvisas såsom reservationsanslag. Utskottet
tillstyrker, att medel för här avsedda ändamål anvisas i den omfattning
och på det sätt sålunda förordats.
Vad departementschefen i övrigt i förevarande ärende anfört har icke givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln
anvisa
a) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
ett anslag av 60 000 kronor;
bj till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Stockholm den 6 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Utskottet.
Närvarande: se under utlåtandet nr 92.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till svenska upp finnarkontor et. a1 i texten