Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m.
1947-05-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1947:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 97.
17
Nr 97.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan
m. m.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
269, 274 och 276, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna
dels till Konstfackskolan: Avlöningar ett förslagsanslag av 490 000 kronor;
dels till Konstfackskolan: Omkostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor;
dels till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 50 000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 2 350 000 kronor;
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av 105 000
kronor;
dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal ett förslagsanslag av
220 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 102, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 14
februari 1947, föreslagit riksdagen att till förenämnda ändamål anvisa anslag,
som närmare angivas i det följande.
l:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 1, s. 2—6), vilket innebär en anslagshöjning med 106 800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:
2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 7.9J7. G samt Nr 96—97.
18
Statsutskottets utlåtande nr 97.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ......................... kronor 225 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt skolläkare
m. m., förslagsvis .... kronor 3 425
b. Ersättning åt vissa sakkunniga,
förslagsvis .. » 1 000
c. Arvode åt bibliotekarie » 5 000
d. Arvode åt tillsynslärare » 360
e. Arvode åt portvakt . . » 800
f. Ersättning åt vissa teck
ningslärare
och handledare,
förslagsvis ..... » 4 800
g. Ersättning åt styrelsens
sekreterare .......... » 2 000 kronor 17 385
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................... » 331 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 25 495
Summa kronor 598 880;
Särskilda uppbördsmedcl:
1. Elevavgifter, förslagsvis. kronor 18 000
2. Avkastning ur Sjöstedt
ska
fonden............ » 2 880
3. Bidrag från Stockholms
stad, förslagsvis....... » 123 000 kronor 143 880
Nettoutgift kronor 455 000;
b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1947/48
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
455 000 kronor.
2:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2, s. 6), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 45 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 97.
19
3:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till KonstfacJcskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 51 800 kronor.
4:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
4, s. 9—13) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 300 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat en löneförbättring för lärarpersonalen
vid de centrala verkstadsskolorna ävensom en utvidgning av rätten
till statsbidrag för undervisning i svetsning.
Departementschefen har härom anfört följande.
Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor
utgår statsbidrag bland annat till avlöning åt rektorer och övriga lärare
samt till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel.
Statsbidragen till avlöning åt rektorer äro avsedda att täcka hela lönekostnaden.
De utgå enligt kungörelsen 1942: 596 med högst följande belopp:
Avlönings-
O
>1
r-e
s g r
upp
grupp
A
B
C
D
E
F
G
H
I
IV.....
10 630
10 940
11250
11 560
11870
12180
12 490
12 800
13110
III ....
11 190
11 500
11810
12120
12 430
12 740
13 050
13 360
13 650
II ....
11750
12 060
12 370
12 680
12 990
13 300
13 600
13 850
14100
I . .
12 310
12 620
12 930
13 240
13 550
13 800
14 050
14 300
14 550
Bidragen till grundavlöning åt lärare, vilka bidrag likaledes avses skola
täcka lönekostnaden i dess helhet, utgå enligt samma författning för år och
yrkesavdelning till högst följande belopp:
Ortsgrupp ABCDEFGHI
kronor... 6185 6375 6565 6755 6945 7135 7325 7515 7705
Omkring 90 procent av dessa belopp torde belöpa å huvudläraren och i
genomsnitt cirka 10 procent å timlärare.
De i författningen angivna belopp, vartill statsbidragen till löner åt rektorer
och övriga lärare högst må uppgå, äro fastställda med hänsyn till 1937
års lönenivå, varefter år 1942 företagits en höjning med i runt tal 25 procent.
Statsbidrag till ålderstillägg åt lärare utgår endast i den mån läraren enligt
särskild reglering, fastställd på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt
är föreskrivet, är berättigad uppbära sådant tillägg, samt för ettvart
av tre ålderstillägg med högst åtta procent av den läraren tillkommande
grundlön, å vilken statsbidrag må beräknas, dock årligen högst 500 kronor
för varje ålderstillägg.
20
Statsutskottets utlåtande nr 97.
För beredande av en provisorisk löneförbättring åt rektorer och övriga
lärare vid centrala verkstadsskolor under innevarande budgetår har Kungl.
Maj:t med stöd av 1946 års riksdags beslut (skrivelsen nr 507, punkten 12)
genom beslut den 6 december 1946 förordnat, att under budgetåret 1946/47
må — utöver det författningsenliga bidraget till avlöning — utgå visst ytterligare
bidrag. Bidraget till avlöning åt rektorer utgår med 720 kronor i ortsgrupperna
A—C, 690 kronor i ortsgrupperna D—F och 660 kronor i ortsgrupperna
G—I, medan bidraget till avlöning åt övriga lärare utgår med,
för varje yrkesavdelning, 800 kronor i ortsgrupperna A—C, 770 kronor i
ortsgrupperna D—F och 740 kronor i ortsgrupperna G—I.
Jag finner det skäligt, att lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna
från och med nästa budgetår erhålla en ytterligare löneförbättring. I
anslutning till de av chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordade grunderna
för provisoriskt lönetillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under
budgetåret 1947/48 och med beaktande av att antalet ortsgrupper vid den
allmänna löneregleringen begränsats till fem anser jag mig böra föreslå, att
bidrag till avlöning åt rektorer och till grundlön åt övriga lärare vid centrala
verkstadsskolor från och med nästa budgetår må utgå i enlighet med vad i
det följande angives.
Bidrag till avlöning åt rektorer torde böra utgå med högst följande belopp:
Avlönings-
grupp
Ortsgrupp
i
2
3
4
5
IV.....
12 708
13152
13 596
14 040
14 490
III.....
13 260
13 704
14 148
14 592
15 036
II.....
13 812
14 256
14 700
15 132
15 576
I.....
14 388
14 820
15 264
15 684
16 104
Till grundlöner åt övriga lärare torde bidrag för år och yrkesavdelning
böra utgå med högst följande belopp:
Ortsgrupp 1 2 3 4 5
kronor...... 7 420 7 760 8 120 8 470 8 830
Statsbidrag till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel utgår
med belopp, beräknat efter 70 kronor för elev och år, dock att bidraget sammanlagt
ej må uppgå till högre belopp än som svarar mot huvudmannens
verkliga kostnader för ändamålet under den tid bidraget avser. Härjämte
utgår särskilt statsbidrag till förbrukningsmateriel vid undervisning i svetsning
till sådana centrala verkstadsskolor, vid vilka eleverna vid nämnda undervisning
bilda en särskild yrkesavdelning. Överstyrelsen för yrkesutbildning
har att avväga detta bidrag inom ramen för vissa i kungörelsen 1945: 571
angivna belopp med hänsyn till det timtal, undervisningen i svetsning upptager
i den för vederbörande yrkesavdelning fastställda undervisningsplanen.
Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att statsbidrag skall utgå till förbrukningsmateriel
vid svetsningsundervisning även i fall, då eleverna vid nämnda
undervisning icke bilda en särskild yrkesavdelning, dels ock att statsbidrag
skall i dylika fall få utgå jämväl till lärarlöner. Med hänsyn till vad överstyrelsen
anfört till stöd för ifrågavarande förslag anser jag mig böra tillstyrka
Statsutskottets utlåtande nr 97.
21
de förordade jämkningarna i statsbidragsgrunderna. Det torde böra få ankomma
på överstyrelsen att bestämma det bidragsbelopp, som i varje särskilt
fall må utgå till avlönande av lärare vid undervisningen i svetsning och
till bestridande av kostnaderna för undervisningsmateriel vid denna undervisning.
Ifrågavarande bidrag torde lämpligen böra rekvireras budgetårsvis i
efterskott. De av mig nu förordade ändringarna i statsbidragsgrunderna böra
genomföras från och med nästa budgetår.
Överstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till i runt tal
2 100 000 kronor, vilket belopp med 100 000 kronor överstiger nuvarande
anslagsbelopp. Mot överstyrelsens beräkningar, som i fråga om lönekostnaderna
uppgjorts med utgångspunkt från de för budgetåret 1945/46 gällande
statsbidragsgrunderna, har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran.
Den av mig i det föregående förordade höjningen av statsbidraget till avlönande
av rektorer och övriga lärare vid de centrala verkstadsskolorna påkallar
emellertid en ytterligare uppräkning av ifrågavarande anslag. Då fördelningen
av orterna å de nya ortsgrupperna ännu ej skett, kan kostnadsökningen
icke beräknas med någon större grad av säkerhet. Jag anser mig böra uppskatta
det ökade medelsbehovet för nästa budgetår till 200 000 kronor. Jag
förordar därför, att förevarande anslag uppföres med (2 100 000 -j- 200 000 =)
2 300 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts bär ifrågavarande förslag får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för- yrkesundervisning: Bidrag till drijten av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.
5:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 13—15), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hänförande sig till förordad löneförbättring för lärarpersonalen
vid ifrågavarande skolor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdojn för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
6:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 15—17), vilket bland annat innebär, att
bidrag till avlönande av lärare vid skolan i fortsättningen skall utgå enligt
samma grunder som vid de centrala verkstadsskolorna, inberäknad den löneförbättring,
som under punkten 4:o) tillstyrkts beträffande lärarna vid sistnämnda
skolor, ävensom en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 97.
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till drijten av jly gmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.
7:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från enskild
undervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 17—26) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
Departementschefen har härutinnan anfört följande.
Från olika håll har under senare år tanken på inrättandet av en privatistexamen
inom handelsundervisningens område förts fram. Avsikten med en
dylik examen skulle vara att bereda en möjlighet för sådana personer, som
bedrivit sina studier utanför handelsgymnasierna, att förvärva ett officiellt
betyg på sina kunskaper. Jag vill här endast erinra om att i två likalydande
motioner vid 1945 års riksdag (I: 157 och II: 217) förslag väcktes om anordnande
av en sådan examen. I anledning av dessa motioner betonade riksdagen
angelägenheten av att den av motionärerna angivna frågan, som då
redan uppmärksammats av Kungl. Maj:t, bragtes till sin lösning.
De för utredning rörande handelsundervisningens och handelslärarutbildningens
ordnande tillkallade sakkunniga ha nu i ett den 17 oktober 1946
avgivet betänkande framlagt utredning rörande ifrågavarande spörsmål och
därvid föreslagit, att våren 1948 försöksvis skulle anordnas en »handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning». De sakkunniga ha nämligen
funnit behovet av en privatistexamen inom handelsundervisningens område
klart ådagalagt och som motivering för denna uppfattning framhållit
icke blott handelsgymnasieutbildningens stora värde i fråga om befattningar
i såväl allmän som enskild tjänst utan även det förhållandet, att redan nu
ett stort antal ungdomar genom enskilda studier på olika vägar söka förvärva
ett kunskapsmått motsvarande det, som handelsgymnasieutbildningen
avser att skänka. För dessa ungdomar skulle en privatistexamen vara av
stort värde.
För egen del vill jag i likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning ansluta
mig till den uppfattning de sakkunniga uttalat och således tillstyrka, att
våren 1948 på försök anordnas en privatistexamen av ifrågavarande slag. Det
synes mig nämligen, icke minst med hänsyn till att behovet av arbetskraft
med handelsgymnasieutbildning torde komma att alltmera ökas, angeläget
att en möjlighet beredes dem, som av olika anledningar icke kunnat studera
vid handelsgymnasierna, att förvärva handelsgymnasiekompetens.
Från handelsgymnasiehåll har framförts den invändningen, att det skulle
vara oegentligt att tillskapa en privatistexamen vid handelsgymnasierna, då
någon egentlig avgångsexamen icke finnes för gymnasiernas egna elever.
Denna synpunkt synes mig emellertid vara av mindre betydelse. Med hänsyn
till att gymnasiernas kursplaner äro fastställda av central myndighet och då
bestämda fordringar gälla såväl för inträde vid gymnasierna som för erhållande
av avgångsbetyg, synes en godkänd avgångsprövning från handelsgymnasium
kunna betecknas som en avgångsexamen.
Den föreslagna privatistexamen synes böra anordnas i huvudsak enligt de
riktlinjer, som de sakkunniga uppdragit, med skriftliga prov förlagda till av
Statsutskottets utlåtande nr 97.
23
överstyrelsen för yrkesutbildning utsedda handelsgymnasier och muntliga
prov inför av överstyrelsen utsedda examensnämnder. Det torde emellertid
få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela de
närmare bestämmelser, som i detta avseende må befinnas erforderliga.
I fråga om examensavgifter ha de sakkunniga föreslagit bestämmelser, som
nära överensstämma med dem, som numera gälla för privatister i studentoch
realexamina. Handelsgymnasieexamen för privatister skulle således i
princip vara avgiftsfri. För att minska tillströmningen av mindre väl förberedda
examinander skulle dock varje examinand ha att erlägga en anmälningsavgift
om 50 kronor, vilken avgift sedan skulle återbetalas till dem,
som blivit godkända i examen. För egen del vill jag även härvidlag biträda
de sakkunnigas förslag, dock med den modifieringen, att anmälningsavgiften
synes böra utgå med 38 kronor — samma belopp som vid studentexamen
för privatister — samt återbetalas till dem, som godkänts i minst fyra
av de skriftliga proven.
Kostnaderna för anordnande av den föreslagna nya examen våren 1948
ha av de sakkunniga — under förutsättning att 50 examinander anmäla sig
— beräknats till 10 160 kronor. Mot denna beräkning har jag icke funnit
anledning till erinran. Jag finner sålunda i likhet med de sakkunniga, att
arvodena till ordförande och ledamot av examensnämnd med hänsyn till svårigheten
att finna kompetenta personer, som äro villiga att åtaga sig dessa
uppdrag, böra sättas något högre än motsvarande arvoden i studentexamen.
Mot kostnaderna för examen svara vissa inkomster nämligen av sådana
erlagda anmälningsavgifter, som icke skola återbetalas. Dessa avgifter
böra redovisas under vederbörande inkomsttitel å riksstaten.
Vid bifall till vad jag förordat erfordras för nästa budgetår ett särskilt
riksstatsanslag till anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från
enskild undervisning. Detta anslag torde böra uppföras med ett avrundat
belopp av 10 000 kronor. Med hänsyn till att kostnadsberäkningarna av
naturliga skäl måste vara synnerligen approximativa torde anslaget böra givas
förslagsanslags karaktär. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga bestämmelser angående anslagets disposition.
Utskottet har funnit sig böra på av departementschefen anförda skäl tillstyrka,
att våren 1948 på försök anordnas en handelsgymnasieexamen för
lärjungar från enskild undervisning. Utskottet biträder jämväl vad departementschefen
föreslagit beträffande de riktlinjer, efter vilka denna privatistexamen
skulle anordnas, samt i fråga om examensavgifter. Kostnaderna för
ifrågavarande examen hava beräknats till 10 000 kronor. I likhet med departementschefen
har utskottet icke funnit anledning till erinran mot denna
beräkning. För ändamålet torde alltså för nästa budgetår böra uppföras ett
anslag av nämnda storleksordning, vilket i enlighet med departementschefens
förslag torde böra givas förslagsanslags natur.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 97.
8:o) Statsbidrag till vissa lokalkostnader för sjömansskolan i Göteborg.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 26—28) hemställer
utskottet,
att riksdagen må medgiva, att statsbidrag må utgå till av
Göteborgs stad havda kostnader för anskaffande av undervisningslokaler
m. m. för den vid stadens skolor för yrkesundervisning
inrättade sjömansskolan med 25 000 kronor.
Stockholm den 6 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 96.
Stockholm 1947 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
471447
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m. s. 2 i texten