Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m.

1947-05-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1947:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97.

17

Nr 97.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan

m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

269, 274 och 276, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Konstfackskolan: Avlöningar ett förslagsanslag av 490 000 kronor;

dels till Konstfackskolan: Omkostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor;

dels till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag

av 50 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 2 350 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av 105 000

kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal ett förslagsanslag av

220 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 102, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 14

februari 1947, föreslagit riksdagen att till förenämnda ändamål anvisa anslag,

som närmare angivas i det följande.

l:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 1, s. 2—6), vilket innebär en anslagshöjning med 106 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 7.9J7. G samt Nr 96—97.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 97.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare

m. m., förslagsvis .... kronor 3 425

b. Ersättning åt vissa sakkunniga,

förslagsvis .. » 1 000

c. Arvode åt bibliotekarie » 5 000

d. Arvode åt tillsynslärare » 360

e. Arvode åt portvakt . . » 800

f. Ersättning åt vissa teck
ningslärare

och handledare,

förslagsvis ..... » 4 800

g. Ersättning åt styrelsens

sekreterare .......... » 2 000 kronor 17 385

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................... » 331 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 25 495

Summa kronor 598 880;

Särskilda uppbördsmedcl:

1. Elevavgifter, förslagsvis. kronor 18 000

2. Avkastning ur Sjöstedt
ska

fonden............ » 2 880

3. Bidrag från Stockholms

stad, förslagsvis....... » 123 000 kronor 143 880

Nettoutgift kronor 455 000;

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1947/48

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

455 000 kronor.

2:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 2, s. 6), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 45 300 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97.

19

3:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 7 och 8), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till KonstfacJcskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 51 800 kronor.

4:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. Kungl. Maj:t har (punkt

4, s. 9—13) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning med 300 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat en löneförbättring för lärarpersonalen

vid de centrala verkstadsskolorna ävensom en utvidgning av rätten

till statsbidrag för undervisning i svetsning.

Departementschefen har härom anfört följande.

Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

utgår statsbidrag bland annat till avlöning åt rektorer och övriga lärare

samt till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel.

Statsbidragen till avlöning åt rektorer äro avsedda att täcka hela lönekostnaden.

De utgå enligt kungörelsen 1942: 596 med högst följande belopp:

Avlönings-

O

>1

r-e

s g r

upp

grupp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

IV.....

10 630

10 940

11250

11 560

11870

12180

12 490

12 800

13110

III ....

11 190

11 500

11810

12120

12 430

12 740

13 050

13 360

13 650

II ....

11750

12 060

12 370

12 680

12 990

13 300

13 600

13 850

14100

I . .

12 310

12 620

12 930

13 240

13 550

13 800

14 050

14 300

14 550

Bidragen till grundavlöning åt lärare, vilka bidrag likaledes avses skola

täcka lönekostnaden i dess helhet, utgå enligt samma författning för år och

yrkesavdelning till högst följande belopp:

Ortsgrupp ABCDEFGHI

kronor... 6185 6375 6565 6755 6945 7135 7325 7515 7705

Omkring 90 procent av dessa belopp torde belöpa å huvudläraren och i

genomsnitt cirka 10 procent å timlärare.

De i författningen angivna belopp, vartill statsbidragen till löner åt rektorer

och övriga lärare högst må uppgå, äro fastställda med hänsyn till 1937

års lönenivå, varefter år 1942 företagits en höjning med i runt tal 25 procent.

Statsbidrag till ålderstillägg åt lärare utgår endast i den mån läraren enligt

särskild reglering, fastställd på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt

är föreskrivet, är berättigad uppbära sådant tillägg, samt för ettvart

av tre ålderstillägg med högst åtta procent av den läraren tillkommande

grundlön, å vilken statsbidrag må beräknas, dock årligen högst 500 kronor

för varje ålderstillägg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 97.

För beredande av en provisorisk löneförbättring åt rektorer och övriga

lärare vid centrala verkstadsskolor under innevarande budgetår har Kungl.

Maj:t med stöd av 1946 års riksdags beslut (skrivelsen nr 507, punkten 12)

genom beslut den 6 december 1946 förordnat, att under budgetåret 1946/47

må — utöver det författningsenliga bidraget till avlöning — utgå visst ytterligare

bidrag. Bidraget till avlöning åt rektorer utgår med 720 kronor i ortsgrupperna

A—C, 690 kronor i ortsgrupperna D—F och 660 kronor i ortsgrupperna

G—I, medan bidraget till avlöning åt övriga lärare utgår med,

för varje yrkesavdelning, 800 kronor i ortsgrupperna A—C, 770 kronor i

ortsgrupperna D—F och 740 kronor i ortsgrupperna G—I.

Jag finner det skäligt, att lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna

från och med nästa budgetår erhålla en ytterligare löneförbättring. I

anslutning till de av chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordade grunderna

för provisoriskt lönetillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under

budgetåret 1947/48 och med beaktande av att antalet ortsgrupper vid den

allmänna löneregleringen begränsats till fem anser jag mig böra föreslå, att

bidrag till avlöning åt rektorer och till grundlön åt övriga lärare vid centrala

verkstadsskolor från och med nästa budgetår må utgå i enlighet med vad i

det följande angives.

Bidrag till avlöning åt rektorer torde böra utgå med högst följande belopp:

Avlönings-

grupp

Ortsgrupp

i

2

3

4

5

IV.....

12 708

13152

13 596

14 040

14 490

III.....

13 260

13 704

14 148

14 592

15 036

II.....

13 812

14 256

14 700

15 132

15 576

I.....

14 388

14 820

15 264

15 684

16 104

Till grundlöner åt övriga lärare torde bidrag för år och yrkesavdelning

böra utgå med högst följande belopp:

Ortsgrupp 1 2 3 4 5

kronor...... 7 420 7 760 8 120 8 470 8 830

Statsbidrag till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel utgår

med belopp, beräknat efter 70 kronor för elev och år, dock att bidraget sammanlagt

ej må uppgå till högre belopp än som svarar mot huvudmannens

verkliga kostnader för ändamålet under den tid bidraget avser. Härjämte

utgår särskilt statsbidrag till förbrukningsmateriel vid undervisning i svetsning

till sådana centrala verkstadsskolor, vid vilka eleverna vid nämnda undervisning

bilda en särskild yrkesavdelning. Överstyrelsen för yrkesutbildning

har att avväga detta bidrag inom ramen för vissa i kungörelsen 1945: 571

angivna belopp med hänsyn till det timtal, undervisningen i svetsning upptager

i den för vederbörande yrkesavdelning fastställda undervisningsplanen.

Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att statsbidrag skall utgå till förbrukningsmateriel

vid svetsningsundervisning även i fall, då eleverna vid nämnda

undervisning icke bilda en särskild yrkesavdelning, dels ock att statsbidrag

skall i dylika fall få utgå jämväl till lärarlöner. Med hänsyn till vad överstyrelsen

anfört till stöd för ifrågavarande förslag anser jag mig böra tillstyrka

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97.

21

de förordade jämkningarna i statsbidragsgrunderna. Det torde böra få ankomma

på överstyrelsen att bestämma det bidragsbelopp, som i varje särskilt

fall må utgå till avlönande av lärare vid undervisningen i svetsning och

till bestridande av kostnaderna för undervisningsmateriel vid denna undervisning.

Ifrågavarande bidrag torde lämpligen böra rekvireras budgetårsvis i

efterskott. De av mig nu förordade ändringarna i statsbidragsgrunderna böra

genomföras från och med nästa budgetår.

Överstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till i runt tal

2 100 000 kronor, vilket belopp med 100 000 kronor överstiger nuvarande

anslagsbelopp. Mot överstyrelsens beräkningar, som i fråga om lönekostnaderna

uppgjorts med utgångspunkt från de för budgetåret 1945/46 gällande

statsbidragsgrunderna, har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran.

Den av mig i det föregående förordade höjningen av statsbidraget till avlönande

av rektorer och övriga lärare vid de centrala verkstadsskolorna påkallar

emellertid en ytterligare uppräkning av ifrågavarande anslag. Då fördelningen

av orterna å de nya ortsgrupperna ännu ej skett, kan kostnadsökningen

icke beräknas med någon större grad av säkerhet. Jag anser mig böra uppskatta

det ökade medelsbehovet för nästa budgetår till 200 000 kronor. Jag

förordar därför, att förevarande anslag uppföres med (2 100 000 -j- 200 000 =)

2 300 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts bär ifrågavarande förslag får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för- yrkesundervisning: Bidrag till drijten av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

5:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 13—15), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hänförande sig till förordad löneförbättring för lärarpersonalen

vid ifrågavarande skolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdojn för budgetåret 1947/48 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

6:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 15—17), vilket bland annat innebär, att

bidrag till avlönande av lärare vid skolan i fortsättningen skall utgå enligt

samma grunder som vid de centrala verkstadsskolorna, inberäknad den löneförbättring,

som under punkten 4:o) tillstyrkts beträffande lärarna vid sistnämnda

skolor, ävensom en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 97.

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till drijten av jly gmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

7:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från enskild

undervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 17—26) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

Departementschefen har härutinnan anfört följande.

Från olika håll har under senare år tanken på inrättandet av en privatistexamen

inom handelsundervisningens område förts fram. Avsikten med en

dylik examen skulle vara att bereda en möjlighet för sådana personer, som

bedrivit sina studier utanför handelsgymnasierna, att förvärva ett officiellt

betyg på sina kunskaper. Jag vill här endast erinra om att i två likalydande

motioner vid 1945 års riksdag (I: 157 och II: 217) förslag väcktes om anordnande

av en sådan examen. I anledning av dessa motioner betonade riksdagen

angelägenheten av att den av motionärerna angivna frågan, som då

redan uppmärksammats av Kungl. Maj:t, bragtes till sin lösning.

De för utredning rörande handelsundervisningens och handelslärarutbildningens

ordnande tillkallade sakkunniga ha nu i ett den 17 oktober 1946

avgivet betänkande framlagt utredning rörande ifrågavarande spörsmål och

därvid föreslagit, att våren 1948 försöksvis skulle anordnas en »handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning». De sakkunniga ha nämligen

funnit behovet av en privatistexamen inom handelsundervisningens område

klart ådagalagt och som motivering för denna uppfattning framhållit

icke blott handelsgymnasieutbildningens stora värde i fråga om befattningar

i såväl allmän som enskild tjänst utan även det förhållandet, att redan nu

ett stort antal ungdomar genom enskilda studier på olika vägar söka förvärva

ett kunskapsmått motsvarande det, som handelsgymnasieutbildningen

avser att skänka. För dessa ungdomar skulle en privatistexamen vara av

stort värde.

För egen del vill jag i likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning ansluta

mig till den uppfattning de sakkunniga uttalat och således tillstyrka, att

våren 1948 på försök anordnas en privatistexamen av ifrågavarande slag. Det

synes mig nämligen, icke minst med hänsyn till att behovet av arbetskraft

med handelsgymnasieutbildning torde komma att alltmera ökas, angeläget

att en möjlighet beredes dem, som av olika anledningar icke kunnat studera

vid handelsgymnasierna, att förvärva handelsgymnasiekompetens.

Från handelsgymnasiehåll har framförts den invändningen, att det skulle

vara oegentligt att tillskapa en privatistexamen vid handelsgymnasierna, då

någon egentlig avgångsexamen icke finnes för gymnasiernas egna elever.

Denna synpunkt synes mig emellertid vara av mindre betydelse. Med hänsyn

till att gymnasiernas kursplaner äro fastställda av central myndighet och då

bestämda fordringar gälla såväl för inträde vid gymnasierna som för erhållande

av avgångsbetyg, synes en godkänd avgångsprövning från handelsgymnasium

kunna betecknas som en avgångsexamen.

Den föreslagna privatistexamen synes böra anordnas i huvudsak enligt de

riktlinjer, som de sakkunniga uppdragit, med skriftliga prov förlagda till av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97.

23

överstyrelsen för yrkesutbildning utsedda handelsgymnasier och muntliga

prov inför av överstyrelsen utsedda examensnämnder. Det torde emellertid

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela de

närmare bestämmelser, som i detta avseende må befinnas erforderliga.

I fråga om examensavgifter ha de sakkunniga föreslagit bestämmelser, som

nära överensstämma med dem, som numera gälla för privatister i studentoch

realexamina. Handelsgymnasieexamen för privatister skulle således i

princip vara avgiftsfri. För att minska tillströmningen av mindre väl förberedda

examinander skulle dock varje examinand ha att erlägga en anmälningsavgift

om 50 kronor, vilken avgift sedan skulle återbetalas till dem,

som blivit godkända i examen. För egen del vill jag även härvidlag biträda

de sakkunnigas förslag, dock med den modifieringen, att anmälningsavgiften

synes böra utgå med 38 kronor — samma belopp som vid studentexamen

för privatister — samt återbetalas till dem, som godkänts i minst fyra

av de skriftliga proven.

Kostnaderna för anordnande av den föreslagna nya examen våren 1948

ha av de sakkunniga — under förutsättning att 50 examinander anmäla sig

— beräknats till 10 160 kronor. Mot denna beräkning har jag icke funnit

anledning till erinran. Jag finner sålunda i likhet med de sakkunniga, att

arvodena till ordförande och ledamot av examensnämnd med hänsyn till svårigheten

att finna kompetenta personer, som äro villiga att åtaga sig dessa

uppdrag, böra sättas något högre än motsvarande arvoden i studentexamen.

Mot kostnaderna för examen svara vissa inkomster nämligen av sådana

erlagda anmälningsavgifter, som icke skola återbetalas. Dessa avgifter

böra redovisas under vederbörande inkomsttitel å riksstaten.

Vid bifall till vad jag förordat erfordras för nästa budgetår ett särskilt

riksstatsanslag till anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. Detta anslag torde böra uppföras med ett avrundat

belopp av 10 000 kronor. Med hänsyn till att kostnadsberäkningarna av

naturliga skäl måste vara synnerligen approximativa torde anslaget böra givas

förslagsanslags karaktär. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga bestämmelser angående anslagets disposition.

Utskottet har funnit sig böra på av departementschefen anförda skäl tillstyrka,

att våren 1948 på försök anordnas en handelsgymnasieexamen för

lärjungar från enskild undervisning. Utskottet biträder jämväl vad departementschefen

föreslagit beträffande de riktlinjer, efter vilka denna privatistexamen

skulle anordnas, samt i fråga om examensavgifter. Kostnaderna för

ifrågavarande examen hava beräknats till 10 000 kronor. I likhet med departementschefen

har utskottet icke funnit anledning till erinran mot denna

beräkning. För ändamålet torde alltså för nästa budgetår böra uppföras ett

anslag av nämnda storleksordning, vilket i enlighet med departementschefens

förslag torde böra givas förslagsanslags natur.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 97.

8:o) Statsbidrag till vissa lokalkostnader för sjömansskolan i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 26—28) hemställer

utskottet,

att riksdagen må medgiva, att statsbidrag må utgå till av

Göteborgs stad havda kostnader för anskaffande av undervisningslokaler

m. m. för den vid stadens skolor för yrkesundervisning

inrättade sjömansskolan med 25 000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 96.

Stockholm 1947 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

471447

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m. s. 2 i texten