Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning till förhindrande av att kommuner förpliktas att uthyra offentliga samlingslokaler till nazistiska sammanslutningar.

1948-02-24 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1948:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning till förhindrande av att kommuner förpliktas att uthyra offentliga samlingslokaler till nazistiska sammanslutningar.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 13.

5

Nr 13.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning till

förhindrande av att kommuner förpliktas att uthyra

offentliga samlingslokaler till nazistiska sammanslutningar.

I en inom andra kammaren väckt och till lagutskott hänvisad motion,

nr 45, har herr Adolfsson m. fl. yrkat, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om skyndsammaste möjliga förslag till riksdagen

om sådan ändrad lagstiftning att kommunen icke kan förpliktas att uthyra

offentliga samlingslokaler till nazistiska sammanslutningar».

I fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,

får utskottet hänvisa till motionen.

Kommunala samlingslokaler ha stundom tillkommit med hjälp av statsbidrag.

Ha de statliga medlen tillskjutits jämlikt kungörelsen den It december

1942 (nr 913) om bidrag och lån av statsmedel för anordnande av

allmänna samlingslokaler, äger statens nämnd för samlingslokaler fastställa

reglemente, som den bidragstagande kommunen är skyldig efterkomma

vid förvaltning av lokalen. Enligt det normalreglemente, som nämnden

utarbetat, gäller i fråga om rätten att förhyra sådan lokal ingen som helst

inskränkning med hänsyn till den förhyrande organisationens politiska

färg. Det sagda äger tillämpning även å bolag, förening eller stiftelse tillhörig

allmän samlingslokal, till vilken beviljats lån av statsmedel.

Beträffande uthyrning av kommunal lokal, för vilken icke erhållits bidrag

av statsmedel, finnas icke några allmänna regler.

Avgörandet av fråga om uthyrande av kommunal samlingslokal ankommer

på vederbörande kommunala myndighet, över dess beslut kan

emellertid, då annat icke är särskilt stadgat, anföras besvär på någon av

de grunder, som angivas i kommunalförfattningarna. Bland de grunder,

som torde vara av särskild betydelse i ärenden rörande uthyrande av kommunal

samlingslokal, kan nämnas den, att den kommunala myndighetens

beslut överskrider myndighetens befogenhet. Innebörden av nämnda besvärsgrund

såvitt angår beslut om uthyrande av kommunal samlingslokal

framgår av regeringsrättens praxis (se t. ex. BÅ 1942 S 408, 1944 S 407 och

408, 1946 E 78 samt 1947 S 225). Sammanfattningsvis kan sägas, att om

kommun plägar upplåta bestämd lokal till politiska sammankomster, vägran

att uthyra lokalen till viss sammanslutning innebär ett överskridande

av den kommunala myndighetens befogenhet, såvida beslutet huvudsakligen

grundats på hänsyn till den politiska uppfattning, sammanslutningen

företräder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 13.

I det av 1937 års utredning angående allmänna samlingslok<iler den 8

november 1939 avgivna betänkandet med utredning och förslag rörande

tillgodoseendet av behovet av allmänna samlingslokaler (SOU 1939: 30) anföres

beträffande dispositionen av kommunala lokaler bland annat följande:
De

kommunala lokalerna torde redan nu i stor utsträckning upplåtas till

sådant föreningsliv och sådana offentliga sammanträden, för vilka de lämpa

sig. Bestämmanderätten över i vilken utsträckning och på vilket sätt detta

skall ske är nu förbehållet de kommunala myndigheterna. Kommittén har

den uppfattningen, att denna kommunernas självbestämmanderätt alltjämt

bör bibehållas. Det är givetvis av största betydelse att denna utövas såväl

med beaktande av de lokalmöjligheter vilka i övrigt finnas på orten, som med

iakttagande av en fullt opartisk prövning. De politiska föreningarna, oavsett

vilken meningsriktning de företräda, böra vara berättigade till samma hänsynstagande

från myndigheterna som andra organisationer. När det gäller

med kommunens medel uppförda lokaler, ha dessa tillkommit med tillhjälp

av samtliga skattebetalare inom kommunen. Att vägra upplåtelse till vissa

grupper av kommunens invånare synes därför vara att träda medborgarnas

befogade anspråk för nära. År det fråga om kommunala lokaler, till vilka

även staten bidragit med medel, synes förfaringssättet att utestänga vissa

organisationer ännu mindre förenligt med befolkningens rimliga krav.

I utskottets utlåtande nr 20 till 1947 års riksdag har utskottet redogjort

för den ståndpunkt, som i förevarande fråga intagits av statens nämnd för

samlingslokaler vid behandling av ärenden, som nämnden haft att avgöra.

Utskottet får hänvisa till denna framställning.

I anledning av en inom andra kammaren vid 19M års riksdag väckt motion

nr 54 av herr Adolfsson m. fl. angående provisoriska lagstiftningsåtgärder

till förhindrande av att nazistiska organisationer medgivas hyra

samlingslokaler, som ägas av det allmänna, hemställde utskottet i sitt nämnda

utlåtande nr 20, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

I utlåtandet uttalade utskottet bland annat följande:

Statens nämnd för samlingslokaler har vid fastställande av reglementen

för förvaltningen av sådana allmänna samlingslokaler, beträffande vilka

bidrag eller lån erhållits av statsmedel enligt den år 1942 utfärdade kungörelsen

i ämnet, intagit den ståndpunkten, att någon inskränkning i rätten

att förhyra dylika lokaler icke får gälla med hänsyn till den förhyrande

organisationens politiska färg. Till denna nämndens ståndpunkt vill utskottet

uttala sin anslutning. I fråga om dispositionen av andra allmänna samlingslokaler

än de nämnda anser utskottet samma principer böra följas.

Enligt utskottets uppfattning skulle nämligen en sådan lagstiftning, som

motionärerna föreslå, såsom riktad mot en viss politisk meningsgrupp innebära

en kränkning av viktiga demokratiska principer, i främsta rummet

åsiktsfriheten. Genom att utestänga vissa politiska sammanslutningar från

att hyra allmänna samlingslokaler, som få disponeras av andra politiska organisationer,

skulle också församlingsfriheten i viss mån trädas för nära.

I motionen har bl. a. uttalats, att genom de i denna åberopade utslagen av

regeringsrätten fastslagits att skyldighet skulle föreligga att uthyra sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 13. "

lingslokaler till nazistiska organisationer. Så lära utslagen emellertid icke

böra tolkas. Skyldighet kan icke anses utan vidare föreligga att uthyra samlingslokaler

till politiska sammankomster, såvida fråga icke är om sådan

lokal till vilken bidrag erhållits av statsmedel enligt den förutnämnda kungörelsen.

Men upplåtes en samlingslokal som tillhör det allmänna till något

politiskt parti, böra andra partier icke förmenas att på samma villkor disponera

lokalen, såvida icke grundad anledning finnes att antaga, att tillämnad

sammankomst åsyftar något, som strider mot sedlighet eller allmän

lag eller kan äventyra allmän ordning och säkerhet.

Med stöd av bemyndigande den 22 mars 1946 tillkallades sakkunniga för

verkställande av översyn av den kommunala lagstiftningen, 1946 års kommunallag

skommitté. I direktiven till utredningen berördes bland andra frågan

om den kommunala besvärsrätten.

I sitt den 9 juni 1947 avgivna betänkande I med förslag angående ändringar

i kommunallagarnas bestämmelser om borgerlig primärkommuns

kompetens och om kvalificerad majoritet (SOU 1947: 53) behandlade kommittén

frågan om kommuns befogenhet att anslå medel till anordnande av

allmänna samlingslokaler. I detta sammanhang uttalade kommittén, att

det borde fordras garanti i en eller annan form för att samlingslokal, för

vilken anvisats anslag av kommunala medel, verkligen komme föreningslivet

i orten till godo. Därvid vore enligt kommittén av särskild vikt, att tillhandahållandet

av lokalen skedde opartiskt. Utan en dylik garanti kunde

ej det allmänna intresse anses vara för handen, som utgjorde grunden för

den kommunala kompetensen.

Stockholms stad har i skrivelse till Konungen den 9 oktober 1947 hemställt

om skyndsam utredning av frågan om sådan ändring av gällande lagstiftning,

att kommunerna gåves vidgad självbestämmanderätt beträffande

upplåtelser av egna lokaler. Ärendet är beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

Utskottet. Sedan utskottet behandlade denna fråga vid fjolårets riksdag,

har icke inträffat något som givit utskottet anledning att frånträda sin då

intagna ståndpunkt. Utskottet hemställer därför,

att förevarande motion icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1948.

På första lagutskottets vägnar:

AXEL LINDQVIST.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 13.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Branting, Ahlkvist*, Lodenius, Kriigel,

Ekströmer*, fru Sjöström-Bengtsson, herrar Löthner och Weiland;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Rylander, Werner*, Olsson i

Mellerud, Berg, Lindberg, Andersson i Mölndal och Sveningsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Lindberg.

Reservation

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

4$0709

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.