Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

1948-02-03 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1948:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 3.

I

Nr 3.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Genom en den 9 januari 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 19, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t under

åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag

om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den

mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I 4 kap. 1 § rättegångsbalken stadgas bl. a., att lagfaren domare skall hava

fyllt tjugofem år. Enligt 6 § lagen den 20 december 1946 om införande av

nya rättegångsbalken skall beträffande behandling av ärenden, som domstol

eller domare har att upptaga, gälla vad därom är stadgat. I lagen den 20 december

1946 om handläggning av domstolsärenden saknas särskilda regler

om domares ålder. I 11 § sistnämnda lag finnes emellertid intagen en allmän

bestämmelse att i allt, varom ej i lagen är särskilt föreskrivet, skall

angående behandlingen av ärende lända till efterrättelse vad om tvistemål

är stadgat, i den mån det är tillämpligt. Från denna huvudregel göres

i påföljande 12 § det undantaget, att om i lag eller författning meddelats

särskild föreskrift i fråga om ärende, som avses i lagen om handläggning av

domstolsärenden, skall föreskriften gälla, även om den strider mot vad

nämnda lag stadgar.

I domsagostadgan den 11 juni 1943 finnas intagna närmare regler angående

tingsnotaries behörighet. För erhållande av förordnande som tingsnotarie

fordras en tjänstgöringstid av minst sex månader såsom tingsnotarieaspirant

men kräves icke viss ålder. Rörande tingsnotaries allmänna behörighet

att på eget ansvar utföra göromål ha i 16 § lämnats detaljerade

föreskrifter. Därutöver må enligt 17 § tingsnotarie, som vunnit nödig erfarenhet

beträffande uppgift, varom är fråga, och finnes därtill skickad, efter

skriftligt förordnande av häradshövdingen — i visst fall av rätten eller domare

— utföra vissa andra närmare angivna göromål. Efter hovrättens förordnande

må tingsnotarie jämlikt 18 § tjänstgöra som inskrivningsdomare

eller handlägga till bouppteckningsprotokollet hörande ärenden (ärenden

angående bouppteckning, arvsskatt, kvarlåtenskapsskatt, testamentsbevakning,

åtgärder, som avses i 9 kap. lagen om arv och 8 kap. lagen om testamente,

äktenskapsförord, avhandlingar om lösöreköp och kallelse å okända

borgenärer). Enligt samma paragraf äger vidare efter hovrätts förordnande

I Dihang till riksdagens protokoll 1948. 9 saml. 1 avd. Nr 3—5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 3.

tingsnotarie, som uppnått tjugofem års ålder och tjänstgjort i domsaga såsom

tingsnotarie eller tingsnotarieaspirant under ett år, handlägga i stadgandet

angivna mål och ärenden samt utföra vissa ytterligare på häradshövdingen

eljest ankommande göromål. Slutligen ha i 19 § angivits förutsättningarna

för meddelande av förordnande för tingsnotarie att förvalta

häradshövdingeämbete med vidsträcktare befogenhet än som medgivits

i 18 §.

Nu återgivna regler i domsagostadgan ha jämlikt särskild kungörelse den

12 december 1947 (nr 911) trätt i kraft den 1 januari 1948, varvid dock i ett

övergångsstadgande samtidigt föreskrivits, att intill dess Kungl. Maj :t annorlunda

förordnar tingsnotarie, som ej fyllt 25 år, ej må på eget ansvar utföra

andra än vissa närmare angivna göromål, samtliga av beskaffenhet att

icke vara hänförliga till självständigt utövande av domarverksamhet.

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg,

till en början följande.

»I 4 kap. 1 § nya rättegångsbalken stadgas bl. a., att lagfaren domare skall

hava fyllt tjugufem år. Bestämmelsen avser omedelbart endast rättegång

i allmänhet men torde, i den mån ej annat föreskrives, bli tillämplig även

i fråga om specialprocess samt handläggning av inskrivningsärenden och

andra ärenden som skola upptagas av domstol eller domare.»

Efter att ha erinrat om före nya rättegångsbalkens ikraftträdande gällande

regler fortsätter departementschefen:

»Under den nya processordningen bli handläggningen och avdömandet av

rättegångsmålen ett mycket krävande arbete. Det är därför av desto större

vikt att häradshövdingarna alltjämt kunna befrias från mindre väsentliga

uppgifter. Detta skulle emellertid mången gång möta svårigheter,

därest kravet på tjugufem års ålder såsom villkor för utövning av domarämbete

skulle upprätthållas i full utsträckning. Det torde icke vara alltför

sällsynt att i en domsaga icke finnes någon notarie som uppnått nämnda

ålder. Än vanligare torde vara att åldersfördelningen är sådan, att arbetet

icke kan organiseras rationellt utan att även yngre krafter utnyttjas.

Med hänsyn till det sagda är det tydligen önskvärt att nu ifrågavarande

behörighetsregel i nya rättegångsbalken uppmjukas. Även den som ej fyllt

tjugufem år bör kunna förordnas att utöva domarämbete, dock endast i

begränsad omfattning och i enlighet med bestämmelser som meddelas av

Kungl. Maj :t.

Den sålunda särskilt begränsade behörigheten bör i första hand avse

att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare. Denna uppgift har alltsedan inskrivningslagens

ikraftträdande den 1 januari 1933 kunnat anförtros även åt

de yngre notarierna utan att detta medfört någon olägenhet. Med inskrivningsdomarskapet

skall enligt 7 § lagen den 20 december 1946 (nr 807)

om handläggning av domstolsärenden i allmänhet följa skyldighet att upptaga

jämväl ärenden angående äktenskapsförord, bouppteckningar, testamentsbevakningar,

lösöreköp o. d. Det är därför önskvärt att kravet på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 3. 3

tjugufem års ålder eftergives också beträffande dessa ärenden. Någon principiell

invändning torde ej heller kunna riktas häremot. De ifrågavarande

göromålen fordra visserligen stor noggrannhet men ställa icke samma krav

på erfarenhet och mognad som den egentligt dömande verksamheten. Detsamma

gäller de uppgifter som, vid sidan av inskrivningsdomarsysslan, omförmälas

i 16 och 17 §§ domsagostadgan i den mån de överhuvud äro att

hänföra till självständigt utövande av domarverksamhet. Även dessa uppgifter

böra därför alltjämt kunna utan särskild åldersbegränsning överlämnas

åt tingsnotarie.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet. Före den 1 januari 1948 var tingsnotarie enligt då gällande regler

i domsagostadgan behörig att även före fyllda tjugofem år fullgöra vissa

på innehavare av domarämbete ankommande göromål. Vid tillkomsten av

4 kap. 1 § rättegångsbalken var icke avsett, att den skulle medföra någon

ändring i sagda bestämmelser. Frågan om behandlingen av ärenden som

domstol eller domare hade att upptaga hänsköts till avgörande i annat sammanhang.

Inom utskottet har gjorts gällande, att den sedermera tillkomna

lagstiftningen om handläggning av domstolsärenden icke lägger hinder i

vägen för Kungl. Maj :t att i erforderlig utsträckning för lättande av den

lagfarne domarens arbetsbörda i domsagostadgan meddela bestämmelser om

befogenhet för tingsnotarie under tjugufem år att handlägga ärenden, som

eljest skulle ankommit på domaren, samt att någon lagändring för den

skull icke vore behövlig. Utskottet vill emellertid icke motsätta sig att ett

förtydligande sker genom lagändring. Den i propositionen föreslagna lagändringen

synes utskottet dock innebära en längre gående fullmakt för

Kungl. Maj :t att dispensera från bestämmelsen om lagfaren domares ålder

än som av motiveringen till lagändringen påkallas. Frågan synes utskottet

vinna en lämplig lösning på det sätt, att huvudbestämmelsen om lagfaren

domares ålder behålles oförändrad i paragrafens första stycke, medan tredje

stycket utvidgas med ett stadgande, som lämnar Kungl. Maj :t befogenhet

att särskilt förordna angående behörighet för den, som ej fyllt tjugufem

år, att fullgöra domaruppgift av mindre omfattning.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t utnyttjar den erhållna befogenheten

på sådant sätt, att domargöromål överlämnas till befattningshavare

under tjugufem år i huvudsak endast i den omfattning, som framgår av

bestämmelserna i 16—18 §§ domsagostadgan i lydelse den 12 december

1947. Om Kungl. Maj :t anser erforderligt att i något väsentligt hänseende

göra ytterligare bruk av ifrågavarande befogenhet, bör enligt utskottets mening

riksdagens yttrande inhämtas.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklaring, att riksdagen funnit

ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda

lagförslaget — måtte för sin del antaga följande förslag till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Lag

om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

4 KAP.

1 §•

Lagfaren domare skall vara svensk Lagfaren domare skall vara svensk

medborgare och hava avlagt för be- medborgare och hava fyllt tjugufem

hörighet till domarämbete föreskriv- år samt hava avlagt för behörighet

na kunskapsprov. till domarämbete föreskrivna kun
skapsprov.

Ej må — —- -—----i konkurstillstånd.

Den som ej fyllt tjugufem år må

utöva domaråmbete allenast i den

begränsade omfattning Konungen bestämmer.

Om kunskapsprov och villkor i öv- Angående behörighet för den som

rigt för utövande av domarämbete ej fyllt tjugufem år att fullgöra doförordnar

Konungen. maruppgift av mindre omfattning

samt om kunskapsprov och villkor i

övrigt för utövande av domarämbete

förordnar Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 3 februari 1948.

På första lagutskottets vägnar:

AXEL LINDQVIST.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Branting, Ahlkvist, Lodenius,

Kriigel, Ekströmer, Löthner och Weiland;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Olsson i Mellerud, Berg,

Lindberg, Landgren, Gustafsson i Lekåsa, Ljungqvist och Antby.

Reservation

av herrar Olsson i Mellerud, Berg och Lindberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:44 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken. s. 1 i texten