Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av 17 § förordningen den 16 juni 1875

1948-02-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1948:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av 17 § förordningen den 16 juni 1875

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 4.

5

Nr 4.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om upphävande av 17 § förordningen den

16 juni 1875 (nr 42) angående lagfart å fång till fast

egendom.

Genom en den 9 januari 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 23, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

förslag till

L ag

om upphävande av 17 § förordningen den 16 juni 1875 (nr 42) angående

lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 17 § förordningen den 16 juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet, i den

mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg,

till en början följande:

»Enligt 17 § förordningen den 16 juni 1875 (nr 42) angående lagfart å

fång till fast egendom skall för varje halvt år förteckning å sökta lagfarter

upprättas av domaren å landet, särskilt för varje kommun, så ock av rätten

i stad. Inom en månad efter halvårets utgång skall ett exemplar av förteckningen

sändas till vederbörande länsman eller stadsfiskal och ett annat till

häradsskrivaren eller den tjänsteman i stad, som har att för taxering upprätta

fastighetslängd. På grund av särskilda lagbestämmelser gäller numera,

att vad sålunda stadgats med avseende å domaren eller rätten i stället skall

tillämpas å inskrivningsdomaren samt att vad om länsman sägs skall äga

tillämpning å landsfiskal.

Det exemplar av lagfartsförteckningen, som tillställes häradsskrivaren eller

viss tjänsteman i stad, utgör jämte vissa andra uppgifter underlag för

fastighetsredovisningen i mantalslängder och fastighetslängder. Angående

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 4.

dessa längders upprättande ha i samband med omorganisationen av folkbokföringen

och uppbördsväsendet nya bestämmelser meddelats.»

Efter en redogörelse för bland annat de uppgifter, som enligt dessa bestämmelser

åvila lokal skattemyndighet, fortsätter departementschefen:

»För att dessa bestämmelser skola kunna iakttagas torde det vara nödvändigt,

att nya föreskrifter meddelas om skyldighet för inskrivningsdomare

att lämna lokal skattemyndighet underrättelser om sökta lagfarter.

Det torde emellertid icke vara erforderligt, att dessa föreskrifter upptagas i

lagfartsförordningen, som stiftats av Kungl. Maj :t och riksdagen gemensamt,

utan dessa torde lämpligen böra meddelas av Kungl. Maj :t i administrativ

ordning. En förutsättning härför är, att stadgandena i 17 § lagfartsförordningen

rörande lagfartsförtecknings översändande till härads skrivare eller

motsvarande tjänsteman i stad upphävas.

Såsom förut nämnts skall enligt detta lagrum förteckning även tillställas

landsfiskalen eller stadsfiskalen. Syftet härmed är att möjliggöra för

åklagaren att kontrollera att lagfart sökes inom föreskriven tid samt att,

om så befinnes ej vara fallet, göra framställning om föreläggande för den

försumlige att vid vite fullgöra sitt åliggande. Jämväl den nu berörda underrättelseskyldigheten

torde lämpligen — i den mån den överhuvud finnes

böra bibehållas -— kunna regleras i administrativ ordning.

På grund av det anförda vill jag föreslå, att 17 § lagfartsförordningen

i dess helhet upphäves.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 23, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 februari 1948.

På första lagutskottets vägnar:

AXEL LINDQVIST.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Branting, Ahlkvist, Lodenius, Lindblom,

Ekströmer, fru Lindström, herrar Löthner och John Wiktor Jonsson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist, Rylander, Gezelius, Hedlund

i Östersund, Werner, Olsson i Mellerud, fru Gustafson och herr Lundgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.