Utlåtande i anledning av väckt motion om ökat statsbidrag till avlönande av fjärdingsmän.
1948-02-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1948:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om ökat statsbidrag till avlönande av fjärdingsmän.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Utlåtande i anledning av väckt motion om ökat statsbidrag till
avlönande av fjärdingsmän.
I en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 186 i andra
kammaren, vilken behandlats av första lagutskottet, ha herrar Hansson
i Skediga och Jonsson i Skutskär hemställt, »att riksdagen måtte besluta,
att statsbidrag måtte utgå med 80 % av fjärdingsmans samtliga utgående
löneförmåner».
I fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.
Inom andra polisdistrikt än de, vilka utgöras av stad eller viss köping,
skola enligt 2 § lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet i riket, finnas anställda
fjärdingsmän (polismän) i den omfattning, det erfordras för polisverksamhetens
ombesörjande inom vederbörande polisdistrikt. Tillika stadgas,
att fjärdingsman kan anställas för allenast egentlig polistjänst eller
för allenast exekutionsbiträdestjänst. Vid tillsättande av fjärdingsmansbefattning
skall enligt 11 § 3 nämnda lag landsfiskalen avgiva yttrande angående
de sökande. Därefter har polisdistriktet att förrätta val av fjärdingsman.
Där icke särskilda skäl annat föranleda, skall länsstyrelsen förordna
den valde till fjärdingsman.
Jämligt 8 § samma lag åligger polisdistrikt att skäligen avlöna de fjärdingsmän,
som skola finnas anställda i distriktet, samt att bereda ordinarie
fjärdingsman skälig pension ävensom att i vissa fall vid befattningshavares
död utgiva familjeunderstöd och begravningshjälp. Vidare har polisdistrikt
att draga försorg om föreskriven uniformering och beväpning av distriktets
polispersonal samt att i erforderlig utsträckning ombesörja materiel,
byggnader, telefon och övriga för distriktets polisväsen erforderliga anordningar.
Statsbidrag lämnas enligt 15 § 2 i lagen till hälften av kostnaden för
avlöning av ordinarie befattningshavare inom polisdistrikt av beskaffenhet,
som nyss nämnts. Till avlöning av icke ordinarie befattningshavare inom
sådant distrikt bidrager statsverket endast med en femtedel. Med hälften
ersätter statsverket distriktets kostnad för familjeunderstöd, begravningshjälp
och sjukvård, som tillkommer ordinarie befattningshavare vid skada
i tjänsten. Till pensioneringskostnaderna äger distriktet enligt 15 § 3 i
lagen erhålla statsbidrag med en tredjedel. Enligt 7 § kungörelsen den 24
november 1932 angående vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisoch
åklagarväsendet in. in. ersätter staten polisdistrikt av förut nämnt slag
halva kostnaden för telefon såvitt angår inträdes- och abonnemangsavgifter.
Befattningshavares utgifter för telefonsamtal och telegram i tjänsten
I Bihang t liksdagens protokoll 1948. 9 samt. lavd. Nr 6—7.
2
Första lagutskottets utlåtande nr 6.
gäldas av statsverket enligt 8 § nämnda kungörelse. I kungörelsen angivas
även grunderna för gottgörelse för befattningshavares kostnader för resor i
tjänsten.
Vad angår äldre förslag rörande förstatligande av polisväsendet eller
del därav får utskottet hänvisa till dels den översikt, som första lagutskottet
lämnat i utlåtande nr 47 till 1938 års riksdag (s. 4—6), dels ock den framställning,
som återfinnes i ett av 1939 års polisutredning avgivet »Betänkande
med förslag till förstatligande av polisväsendet i riket och åklagarväsendet
i rikets städer. Del I Allmänna grunder.» (SOU 1944: 53 s. 145
—153).
I skrivelse till Kungl. Maj :t anhöll 1938 års riksdag efter hemställan av
första lagutskottet i dess utlåtande nr 47, att Kungl. Maj :t ville låta verkställa
en allsidig, förutsättningslös utredning av frågan, huruvida och i vilken
omfattning polisväsendet borde förstatligas. För utredningens verkställande
tillkallades sakkunniga, vilka antogo benämningen 1939 års polisutredning.
I sitt nyssnämnda betänkande, avgivet den 14 november 1944,
fann sig utredningen ur allmänna och principiella svnpunkter böra förorda
ett förstatligande av polisväsendet i riket. Efter remissbehandling är utredningens
förslag beroende på Kungl. Maj :ts prövning.
Vid 1947 års riksdag uttalade andra lagutskottet i sitt av riksdagen i denna
del godkända utlåtande nr 55 i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om särskilda åtgärder för polisverksamhetens
upprätthållande i vissa fall, dels ock i ämnet väckta motioner, att det förutsatte,
att frågan om polisväsendets förstatligande komme att göras till
föremål för förnyat övervägande.
Vid innevarande riksdag har i första kammaren till chefen för inrikesdepartementet,
statsrådet Mossberg, riktats en enkel fråga, huruvida denne
hade »för avsikt att i en snar framtid framlägga förslag för riksdagen om
polisväsendets förstatligande».
Till svar härpå anförde statsrådet Mossberg den 3 februari 1948 i första
kammaren följande:
»Det av 1939 års polisutredning avgivna betänkandet har icke ansetts
kunna läggas till grund för en proposition till riksdagen. Frågan har sedermera
varit föremål för upprepade överväganden inom social- och inrikesdepartementen.
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har
i anledning av ett uttalande vid förbundets kongress år 1947 hemställt att
frågan om polisväsendets förstatligande måtte upptagas till förnyat övervägande.
Denna fråga berördes också vid riksdagens behandling av propositionen
rörande lag om särskilda åtgärder för polisverksamhetens upprätthållande
i vissa fall.
Med anledning av vad som förevarit vill jag meddela, att jag har för avsikt
att inom den närmaste tiden tillkalla särskilda sakkunniga för att på
nytt utreda med polisorganisationen sammanhängande spörsmål varvid de
sakkunniga bland annat skola överväga frågan om polisväsendets förstatligande.
Jag kan icke nu yttra mig om när ett på en sådan ny utredning
grundat förslag skall kunna föreläggas riksdagen.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande nr 6. A
Utskottet. Som av statsrådet Mossbergs ovan återgivna uttalande framgår,
kommer frågan om polisväsendets förstatligande att inom kort bliva
föremål för förnyad utredning. Det av motionärerna väckta detalj spörsmålet
om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun vad avser fjärdingsmannens
avlöningsförmåner bör lämpligen avgöras i samband med
att frågan löses i dess helhet och icke nu utbrytas till särskild behandling.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 12 februari 1948.
På första lagutskottets vägnar:
AXEL LINDQVIST.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: fru Sjöström-Bengtsson, herrar Löthner, Lindgren,
Göransson, John Wiktor Jonsson, Arrhén och Ivar Nilzon;
från andra kammaren: herrar Lindqvist, Gezelius*, Hedlund i Östersund,
Gustafsson i Lekåsa*, Andersson i Mölndal, Jonsson i Skutskär, Lundgren*
och Antby.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.