Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 30 juni 1943
1948-04-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:18, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 30 juni 1943
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
1
Nr 18.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändring i lagen den 30 juni
1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
samt fortsatt giltighet av samma lag, dels ock i
ämnet väckta motioner.
Genom en den 27 februari 1948 dagtecknad proposition, nr 91, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående ändring i lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång
för byggnadsarbete samt fortsatt giltighet av samma lag.
Härigenom förordnas, dels att 10 och 15 §§ lagen den 30 juni 1943 om
tillståndstvång för byggnadsarbete skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, dels att 13 § i lagen skall upphöra att gälla, dels ock att
lagen, vilken enligt lag den 21 mars 1947 (nr 91) gäller till och med den
30 juni 1948, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1949.
(Gällande lydelse:)
10 §.
Bedrives byggnadsarbete utan
byggnadstillstånd, där sådant erfordras,
eller i strid mot föreskrift, som
meddelats med stöd av 4 §, äger tillsynsmyndigheten
i den omfattning,
som finnes erforderlig för att vinna
rättelse, föreskriva förbud vid vite
att fortsätta arbetet samt förordna
om beslag på redskap och material.
Förbud eller beslag skall hävas, då
(Föreslagen lydelse:)
10 §.
Bedrives byggnadsarbete utan
byggnadstillstånd, där sådant erfordras,
eller i strid mot föreskrift, som
meddelats med stöd av 4 §, äger tillsynsmyndigheten
i den omfattning,
som finnes erforderlig för att vinna
rättelse, föreskriva förbud vid vite
att fortsätta arbetet. Förbud skall
hävas, då tillsynsmyndigheten finner
detsamma icke längre erforderligt.
1-—Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 saml. 2 avd. Nr 18—19.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
(Gällande lydelse:)
tillsynsmyndigheten finner åtgärden
icke längre erforderlig. Varder ej
brott, som föranlett förbud eller beslag,
åtalat inom en månad från åtgärdens
verkställande, skall förbudet
eller beslaget vara förfallet.
För genomförande-----
Det ankommer —------
15 §.
Xlagan över beslut, som tillsynsmyndigheten
meddelat enligt denna
lag, må föras hos Konungen genom
besvär, vilka skola hava inkommit
till socialdepartementet före klockan
tolv å trettionde dagen efter den, då
klaganden erhöll del av beslutet. I
beslutet skall givas anvisning om
sättet för fullföljd av talan däremot.
Tillsynsmyndighetens beslut--
(Föreslagen lydelse:)
— av polismyndighet,
paragraf sägs.
15 §.
Klagan över beslut, som tillsynsmyndigheten
meddelat enligt denna
lag, må föras hos Konungen genom
besvär, vilka skola hava inkommit
till socialdepartementet inom trettio
dagar efter den, då klaganden erhöll
del av beslutet; dock att klagan över
beslut om förbud, som i 10 § sägs,
ej är inskränkt till viss tid. I beslutet
skall givas anvisning om sättet
för fullföljd av talan däremot.
----annorlunda förordnas.
Denna lag träder i kraft den 1 maj
1948.
Beslag på redskap och material,
som vid lagens ikraftträdande är gällande
på grund av förordnande enligt
10 § i lagens äldre lydelse, skall
vara förfallet.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två
i anledning av densamma väckta motioner, nr 278 i första kammaren av
herrar Lindblom och Annér samt nr 433 i andra kammaren av herrar
Stjärne och Boman i Kieryd.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av förevarande proposition måtte göra ett uttalande i den
riktning som i motionerna anförts. Angående motionernas närmare innehåll
se nedan.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda lagförslaget får utskottet hänvisa till propositionen.
Propositionen.
Inledning.
Lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
gäller — sedan dess giltighetstid blivit förlängd, senast genom lag den 21
mars 1947 (nr 91) — till och med den 30 juni 1948.
Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen
äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes
erforderligt för att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en
ändamålsenlig användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att
2—7 §§ i lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke
må bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av
Konungen eller, i den mån Konungen därom förordnar, av myndighet, åt
vilken Konungen uppdrager att utöva tillsyn över tillämpningen av lagen.
Vidare innehåller lagen i 3 § definition å begreppet byggnadsarbete, i 4 §
föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning eller villkor
för arbetets bedrivande eller för användningen av förnödenheter eller arbetskraft,
i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från kravet på tillstånd för
byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde till arbetsplats m. m.
för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över efterlevnaden av lagen,
samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete, samt för hos
honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar och förete de handlingar,
som äro erforderliga för tillsynens utövande. Slutligen finnas i lagen
straff-, åtals- och fullföljdsbestämmelser ävensom stadgande, enligt vilket
Konungen eller efter Konungens förordnande tillsynsmyndigheten äger
meddela närmare tillämpningsföreskrifter.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås skola erhålla förlängd
giltighet t. o. in. den 30 juni 1949.
Därjämte föreslås att förbud att fortsätta olovligt bedriven byggnadsverksamhet
icke längre skall för sitt fortbestånd vara beroende av att åtal
väckes inom en månad från åtgärdens verkställande, i samband varmed
rätten att föra klagan över beslut om sådant förbud föreslås icke skola
vara inskränkt till viss tid.
Lagrådet.
Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 18.
Motionerna.
För vissa slag av byggnadsarbeten har Kungl. Maj:t meddelat s. k. generellt
byggnadstillstånd, vilket innebär att arbeten av berörda slag må utföras
utan att särskilt byggnadstillstånd sökts eller utfärdats för varje
arbete.
Generellt byggnadstillstånd har bland annat meddelats för följande arbeten:
Schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbeten samt grundarbeten,
allt avseende egnahemsbyggnad för eget stadigvarande bruk, som av
någon utföres utan anlitande av annan arbetskraft än hemmavarande
familj emedlemmar.
I motionerna I: 278 och II: 433 anföres följande:
I samband med behandlingen av proposition nr 91 synes det vara lämpligt
att överväga huruvida alla de restriktiva bestämmelser, som nu äro
utfärdade för byggnadsverksamheten, äro påkallade och ägnade att främja
de syften, som man avser med desamma. Det är naturligt att med hänsyn
till läget i fråga om material och arbetskraft samt behovet av investeringsbegränsning
viss återhållsamhet iakttages i fråga om byggnadsverksamheten.
Emellertid är det av stort värde att alla sådana förberedelser få
göras, som i huvudsak utföras på fritid och som kunna påskvnda ett bygges
utförande, så snart omständigheterna det medgiva. Vi tänka härvidlag
närmast på iordningställande av tomtmarken eller gjutning av grunden
i vad det gäller egnahems- och tvåfamilj sbyggen. I de senast av arbetsmarknadsstyrelsen
utfärdade nya direktiven i saken heter det bl. a.:
»Schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbeten samt grundarbeten avseende
egnahemsbyggnad för eget stadigvarande bruk, som av någon utföres
utan anlitande av annan arbetskraft än hemmavarande familjemedlemmar.
Byggnadstillståndet för dylika slag av arbeten är icke förbundet
med länsarbetsnämndsklausul. Dock åligger det den, som utför arbete av
här avsett slag, att på anfordran av länsarbetsnämnd eller dess kontrollant
genom intyg av statlig eller kommunal myndighet eller känd trovärdig
person styrka, att arbetet åsyftar byggnad, som här avses. Den omständigheten,
att ett arbete påbörjats med stöd av nämnda generella tillstånd,
inverkar ej på bedömningen av ansökan om tillstånd till arbetets fortsättande.
»
Det synes som om begreppet hemmavarande familjemedlemmar begränsar
möjligheterna till utförande av dessa arbeten i högre grad än vad som
kan anses vara nödvändigt. Därest närstående och andra frivilligt och utan
ersättning önska medverka vid sådana arbeten, böra bestämmelserna icke
omöjliggöra detta.
Man kan även ifrågasätta om inte vad som nu sagts om egnahemsbyggen
också borde få tillämpas beträffande tvåfamilj shus. Dessa byggnader
äro ju icke av den storleksordning att man behöver tillämpa alltför restriktiva
bestämmelser. Det torde icke vara sällsynt, att tvenne personer komma
överens om att gemensamt uppföra en tvåfamilj sbyggnad, varvid förutsättes,
att de skola bebo var sin lägenhet. Det synes vara skäligt att samma
bestämmelser rörande samverkan i fråga om tomtens iordningställande
som gälla för egnahemshus få tillämpas i dylika fall.
Andra lagutskottets utlåtande nr 18. 5
Utskottet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda lagförslaget.
I motionerna I: 278 och II: 433 hemställes, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen måtte göra ett uttalande i av motionärerna angiven
riktning. Motionärerna anse, att riksdagen skall uttala sig till förmån för
en utvidgning av ett av Kungl. Maj :t meddelat s. k. generellt byggnadstillstånd,
som avser vissa slag av schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbeten
samt grundarbeten. Enligt utskottets mening bör det ankomma
på Kungl. Maj :t eller vederbörande tillsynsmyndighet att bestämma över
detaljerna vid utformningen av de generella byggnadstillstånden. Utskottet
kan därför ej förorda, att riksdagen gör något uttalande i av motionärerna
angiven riktning. Emellertid vill utskottet i detta sammanhang framhålla
nödvändigheten av att regleringen av byggnadsverksamheten sker med varsamhet.
Förbud mot byggnadsverksamhet bör icke upprätthållas i större
utsträckning än som erfordras för att nå syftet med byggnadsregler ingen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition
nr 91; samt
B. att motionerna I: 278 och II: 433 måtte anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 15 april 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Wistrand*, Sten, Björkman*,
Nils Elowsson, Söderkvist, Hallagård och Osvald*;
från andra kammaren: herrar Hagård, Hellbacken*, Ryberg*, Johnsson
i Kastanjegården*, Cruse, Holm, fru Johansson i Norrköping och herr
Andersson i Alfredshem.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 30 juni 1943 a1 i texten