Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om eu översyn av lagen om allmänna barnbidrag och lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 122 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson och fru Flood samt nr 211 i andra kammaren av fröken Öberg m. fl.

1948-04-22 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner om eu översyn av lagen om allmänna barnbidrag och lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 122 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson och fru Flood samt nr 211 i andra kammaren av fröken Öberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21,

1

Nr 21.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om eu översyn av lagen

om allmänna barnbidrag och lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 122 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson

och fru Flood samt nr 211 i andra kammaren av fröken

Öberg m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har föreslagits, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville hemställa om en översyn av de i motionerna omnämnda

lagarna och därvid beakta i motionerna framförda synpunkter.

I motionerna anföres följande:

De fr. o. in. 1 januari 1948 tillämpade lagbestämmelserna om allmänna

barnbidrag och om särskilda bidrag till änkors och invaliders m. fl. barn

ha medfört en icke obetydlig möjlighet till höjning av levnadsstandarden

för det uppväxande släktet i vårt land.

Emellertid har det visat sig, att de här ovan nämnda lagarna för vissa

smärre grupper av barn medfört ringa och i en del fall alls inga förbättringar.

Så är förhållandet t. ex. med vissa barn till änkor och invalider i de

högsta dyrortsgrupperna, vilka barn före 1948 genom pensionsstyrelsen erhöllo

ett dyrortsgraderat bidrag, som på högsta dyrort utgjorde maximalt

510 kronor årligen för ett barn. Då bidrag utgick för flera barn, skedde en

reducering av maximibeloppets storlek. För barn under två år tillkom ett

ytterligare bidrag av 60 kronor årligen. Dessa bidrag ha i nu gällande lag

ersatts med särskilda bidrag till änkors och invaliders in. fl. barn, vilka

icke äro dyrortsgraderade och utgå med 250 kronor per barn och år. Trots

att den avdragsfria inkomsten för ensamstående höjts, synes dock i vissa

fall till och med en försämring ha inträtt efter den nya lagens ikraftträdande.

Nedanstående tabell torde kunna ge en god bild av detta förhållande.

1

Särskilda barnbidrag.

Ej gift försörjares

årsinkomst:

400

600

800

1 000

t 200

1 400

1 600

1 800

2 000

Ii i haag till riksdagens protokoll 191/8.

1 barn över

10 År

1947

1948

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

510

460

/. 2 avd.

Nr 21—23.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

Beloppen 1947 avse dyrortsgrupp 3. Beloppen 1948 avse bostadkostnadsgrupp

5. I beloppen avseende 1948 ingår allmänt barnbidrag.

Inledning.

Vid 1947 års riksdag framlade Kungl. Maj:t genom propositionen nr 220

törslag till lag om allmänna barnbidrag samt genom propositionen nr 288

bland annat förslag till lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

in. fl. barn samt förslag till lag om bidrag till änkor och änklingar med

barn. Propositionerna behandlades av sammansatt stats- och andra lagutskott,

som avgav utlåtande nr 4 i anledning av propositionen nr 220 och utlåtande

nr 5 i anledning av propositionen nr 288. Biksdagen antog förslagen

till lag om särskilda barnbidrag och lag om bidrag till änkor och änklingar

med barn utan ändring samt förslaget till lag om allmänna barnbidrag med

en mindre ändring. Lagar i ämnet utfärdades den 26 juli 1947. Lagen om

allmänt barnbidrag trädde i kraft den 1 augusti 1947, dock skulle allmänt

barnbidrag icke utgå före 1948 års ingång. Övriga lagar trädde i kraft den

1 januari 1948. Beträffande motiveringen till lagarna får utskottet, i den

mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till ovannämnda propositioner

och utlåtanden (särskilt propositionen nr 288 s. 34—58 och utlåtandet

nr 5 s. 26).

1947 års lagar om barnbidrag m. m.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som

är svensk medborgare och bosatt i riket, allmänt barnbidrag med 260 kronor

om året. Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter det,

varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till

och med det kvartal, varunder barnet fyller 16 år.

Utöver allmänt barnbidrag utgår i vissa fall särskilt barnbidrag enligt

lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

in. fl. barn. Särskilt barnbidrag utgörande högst 420 kronor för år utgår

enligt 5 § för barn, vars föräldrar avlidit, och för barn, vars fader eller

moder avlidit, såframt vårdnaden om barnet överflyttats till särskilt förordnad

förmyndare samt barnet ej stadigvarande bor tillsammans med

den efterlevande av föräldrarna. Har barnet egen inkomst kan detta medföra,

att barnbidrag nedsättes eller icke utgår.

Särskilt barnbidrag utgörande högst 250 kronor för barn och år utgår

enligt 6 § i följande fall:

1. för barn, vars fader avlidit,

2. för barn, vars fader åtnjuter ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag

enligt lagen om folkpensionering,

3. för barn, vars moder åtnjuter sådan folkpension, då föräldrarna ej

sammanleva samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans

med barnet,

4. för barn, vars moder är gift med annan än barnets foder, då styvfadern

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

åtnjuter folkpension samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande

bor tillsammans med barnet, och

5. för barn utom äktenskap, beträffande vilket faderskapet ej fastställts

och som fyllt tre år.

Särskilt barnbidrag utgår icke för längre tid än till och med den månad

under vilken barnet fyller 16 år.

Särskilt barnbidrag kan även utgå till adoptivbarn.

I fall som avses i punkterna 1 och 3—5 här ovan minskas barnbidraget

med 25 procent av moderns årsinkomst i vad den överstiger 1 800 kronor

och med ytterligare 50 procent av inkomsten i vad den överstiger 3 200

kronor. Är modern gift och sammanlever hon med sin man, minskas barnbidraget

med 25 procent av makarnas sammanlagda årsinkomst i vad den

överstiger 2 200 kronor och med ytterligare 50 procent av inkomsten i vad

den överstiger 4 600 kronor. Motsvarande minskning äger rum i fall som

avses i punkt 2 här ovan. Årsinkomstens inverkan på det särskilda barnbidragets

storlek framgår av två tabeller, som finnas intagna å s. 91 i propositionen

nr 288 till 1947 års riksdag. Utskottet får hänvisa till dessa tabeller.

Därjämte är särskilt barnbidrag enligt 6 § inkomstprövat med hänsyn

till barnets inkomst. — Genom 1947 års lag om särskilda barnbidrag

upphävdes lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag.

Enligt lagen den 2(i juli 1.947 om bidrag till änkor och änklingar med barn

utgår under vissa förutsättningar bidrag till änkor och änklingar, som ha

barn under 10 år. Bidraget utgår med belopp motsvarande änkepension och

bostadstillägg enligt 1946 års lag om folkpensionering. Kommun äger besluta,

att till bidragsberättigad som är mantalsskriven inom kommunen därjämte

skall utgå särskilt bostadstillägg.

1937 års lag om barnbidrag.

Enligt lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag kunde av allmänna medel

i vissa fall utgå bidrag (barnbidrag) till uppehälle och uppfostran åt barn

under 16 år, då gentemot barnet försörjningspliktig person avlidit eller var

invalid. Barnbidrag utgick till tre huvudgrupper barn, nämligen föräldralösa

barn, faderlösa barn samt barn till invalider. Barnbidragen voro dyrortsgrupperade

i anslutning till bestämmelser i 1935 års lag om folkpensionering.

Barnbidragens maximibelopp voro år 1947 inklusive dyrtidstillägg följande:
-

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp 3

föräldralöst barn ..............................

425

510

595

Övriga fall:

för ett barn................................

350

425

510

för två barn ..............................

613

744

892

för tre barn................................

875

1 062

1 275

och för varje barn därutöver ytterligare......

175

212

255

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

För barn under två år öjcades barnbidraget med 60 kronor om året, vartill

kom ytterligare dyrtidstillägg.

Barnbidragen voro år 1947 inkomstprövade med avseende på försörj arens

inkomst på följande sätt. Översteg moderns eller den arbetsoförmögnes

årsinkomst 1 200 kronor i ortsgrupp 1, 1 600 kronor i ortsgrupp 2 och

2 000 kronor i ortsgrupp 3 eller hade den arbetsoförmögne, därest han var

gift, tillsammans med sin hustru en årsinkomst överstigande 1 400 kronor

i ortsgrupp 1, 1 900 kronor i ortsgrupp 2 och 2 400 kronor i ortsgrupp 3,

minskades barnbidraget enligt lagen med sex tiondelar av årsinkomsten i

vad den översteg sagda belopp. På grund av det sätt på vilket reglerna om

dyrtidstillägg utformats uppgick emellertid den verkliga avdragsfaktorn till

minst 75 procent. Årsinkomstens inverkan på barnbidragens storlek framgår

av två tabeller, som finnas intagna å s. 89 och 90 i propositionen nr 288

till 1947 års riksdag. Utskottet får hänvisa till dessa tabeller.

De särskilda barnbidragens storlek m. m.

De särskilda barnbidragens maximibelopp.

I ett särskilt avsnitt av sitt i januari 1946 framlagda betänkande om

barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag

in. in. (SOU 1946: 5) diskuterade befolkningsutredningen förhållandet mellan

de allmänna barnbidragen och de barnbidrag och barntillägg, som äro

inbyggda i socialförsäkringen. Befolkningsutredningen uppehöll sig härvid

särskilt vid barnbidragen enligt 1937 års lag och framhöll att det gällde

att ta ställning till problemet huruvida införandet av allmänna barnbidrag

och förverkligandet av de av utredningen i övrigt föreslagna åtgärderna till

familjernas förmån borde föranleda justeringar av dessa bidrag eller rent

av överflödiggöra dem.

Befolkningsutredningen sökte fastställa den standard, vars upprätthållande

samhället vore villigt att garantera dessa barn. Utredningen fann härvid,

under åberopande av vissa för utredningens räkning verkställda undersökningar

om barnkostnadernas storlek, det inkomsttillskott, som makar

med barn behövde erhålla för att kunna anses vara tillförsäkrade samma

standard, som inom socialförsäkringen godtagits såsom norm för makar

utan barn, böra vara 500 å 550 kronor per år för ett barn och 400 å 450

kronor per år för varje ytterligare barn utöver det första.

Befolkningsutredningen drog härav följande slutsatser angående storleken

av de särskilda bidragen till änkors och invaliders barn.

För det första barnet skulle erfordras ett bidrag av 500 å 550 kronor per

år. Detta belopp bör minskas med förmånen av de fria skolmåltiderna m. m.;

då barnen emellertid endast under en del av sin uppväxttid komma i åtnjutande

därav, bör minskningen icke beräknas till skolmåltidernas fulla värde

av 100 kronor per år för i desamma deltagande, utan endast till en del

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21. 5

härav. Utredningen finner ett avdrag av 50 kronor för skolmåltiderna och

övriga kollektiva anordningar lämpligt. Kvar står då ett belopp av 450 ä

500 kronor. Om ett allmänt kontant barnbidrag om 200 kronor införes, bör

detta i sin helhet frånräknas och de speciella barnbidragen till här berörda

kategorier sålunda utgöra 250 ä 500 kronor.

För varje ytterligare barn utöver det första bör man enligt utredningens

mening utgå från det ovan angivna beloppet av 400 a 450 kronor per åi.

Härifrån bör på samma sätt som nyss angivits dragas 50 kronor, motsvarande

värdet av de fria skolmåltiderna och andra kollektiva anordningar,

ävensom det kontanta barnbidrag om 200 kronor, som utredningen räknar

med under alla förhållanden skall utgå till dessa barn. Återstoden utgör da

ett belopp av 150 å 200 kronor, som alltså skulle angiva den lämpliga storleksordningen

av bidragen till de i 1937 års barnbidragslag avsedda kategorierna

av barn utöver det första, sedan av utredningen föreslagna allmänna

barnbidrag blivit införda.

Socialvårdskommittén avlämnade i mars 1947 ett betänkande (SOI

1947: 21) med utredning och förslag angående bland annat särskilda barnbidrag.

Vid bedömandet av frågan om dessa barnbidrags maximibelopp utgick

kommittén ifrån att det allmänna barnbidraget icke komme att understiga

det av befolkningsutredningen föreslagna beloppet 200 kronor per barn

och år. Kommittén berörde i korthet befolkningsutredningens beräkningar

angående de särskilda barnbidragens och bidragsförskottens storlek, vilka

beräkningar utmynnat i förslaget att dessa förmåner med hänsyn till det

allmänna barnbidraget och värdet av skolmåltider borde bestämmas till 250

å 300 kronor för det första barnet och 150 å 200 kronor för varje ytterligare

barn.

För egen del anförde kommittén i betänkandet:

Av stor vikt är att hänsyn tages till det kända förhållandet, att de nuvarande

barnbidragen i betydande utsträckning måste kompletteras med fattigvård.

Enligt den offentliga fattigvårdsstatistiken tillhörde år 1944 icke

mindre än 37 procent av samtliga barn med barnbidrag familjer, som ålnjöto

fattigvård. Då man inom socialförsäkringen skall eftersträva en sådan

storleksordning på förmånerna att behov av komplettering med understöd

efter fri behovsprövning bör föreligga endast mera i undantagsfall, finner

kommittén angeläget söka åstadkomma en avsevärd höjning av förmånerna.

Eftersom ortsgradering och reduktion efter barnantal nu tillämpas men

enligt kommitténs förslag skall övergivas, är det ofrånkomligt, att förbättringen

av förmånerna blir olika i olika orter och för olika stora familjer.

Vad beträffar det särskilda barnbidraget är det angeläget att man väljer det

enhetliga beloppet så att summan av allmänt och särskilt barnbidrag, ökad

med värdet av skolmåltiderna, för alla blir högre och för det stora llerlalct

väsentligt högre än nu utgående barnbidrag. För ett barn i ortsgrupp .i

utgår nu högsta barnbidrag inklusive dyrortstillägg med 510 kronor per år.

Med ett allmänt barnbidrag av 200 kronor per år kan man redan med hänsyn

till denna grupp icke sätta det särskilda barnbidraget lägre än 300 kronor

per år. För det stora flertalet fall motsvarar detta belopp en väsentlig

förbättring. Ehuru kommittén ansett det önskvärt, att beloppet kunde sättas

något högre än 300 kronor, bar kommittén likväl stannat för detta belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

I pi opositionen nr 288 till 1947 års riksdag anförde föredragande departementschefen:
Beträffande

frågan om dyrortsgradering av maximibeloppen må erinras

om att i propositionen nr 220 föreslagits, att de allmänna barnbidragen icke

skola vara dyrortsgraderade. Till stöd för detta förslag har anförts bl. a.,

att verkställda utredningar syntes ge vid handen, att skillnaden i levnadskostnadernas

höjd olika orter emellan i stor utsträckning berodde på olika

höga bostadskostnader. Bostäder som uppfyllde de av bostadssociala utredningen

uppställda minimikraven i fråga om standard och utrustning torde

även på billigare orter betinga relativt höga kostnader, varför variationerna

olika orter emellan, om hänsyn endast toges till dylika bostäder, icke vore

alltför betydande. De lägre bostadskostnaderna å billigare orter torde sålunda

i viss män bero på att bostäderna i större utsträckning än å dvra

orter vore av lägre standard. Då därjämte ett enhetligt barnbidrag avsevärt

underlättade . det administrativa handhavandet av barnbidragssvstemet,

torde anledning saknas att dyrortsgradera de allmänna barnbidragen.

Samma skäl böra enligt min mening föranleda avskaffande av dyrortsgraderingen

för de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten.

Socialvårdskommittén har föreslagit, att maximibeloppet skulle bestämmas

så att det tillsammans med det allmänna barnbidraget skulle uppgå till

omkring 680 kronor om året för föräldralösa barn och omkring 500 kronor

om året för övriga. Jag finner dessa helopp väl avpassade och vill erinra om

att förslaget för det stora flertalet fall innebär en väsentlig ökning av förmånerna.

Kommittén har i enlighet med befolkningsutredningens förslag

beräknat det allmänna barnbidraget till 200 kronor om året och nå grundval

härav ansett de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten böra fastställas

till 480 kronor för föräldralösa och 300 kronor för de övriga. Därest

det allmänna barnbidraget, såsom föreslagits i propositionen nr 220, höjes

till 260 kronor om året, synas de av kommittén föreslagna beloppen böra i

motsvarande mån reduceras. Jag förordar fördenskull, att nu ifrågavarande

förmåner bestämmas till 420 kronor för föräldralösa och 250 kronor för de

Övriga. Det sistnämnda beloppet har jämkats något uppåt i förhållande till

kommitténs förslag.

I motionen II: 512, som väckts i anledning av propositionen nr 288, yrkades

bland annat, att det i propositionen föreslagna barnbidraget 250 kronor

måtte höjas till 420 kronor.

Sammansatt stats- och andra lagsutskott yttrade i anledning härav i sitt

utlåtande nr 5:

Enligt 6 § 2 mom. i den föreslagna lagen skall särskilt barnbidrag enligt

1 mom. i samma paragraf utgå med 250 kronor för barn och år. I motionen

II: 512 yrkas, att detta belopp höjes till 420 kronor, d. v. s. samma belopp

som enligt 5 § i den föreslagna lagen utgår till föräldralösa och med dem

likställda barn. De i propositionen föreslagna bidragsbeloppen grunda sig

på noggranna beräkningar, och utskottet finner beloppen väl avvägda. Det

synes riktigt att särskilt barnbidrag för föräldralösa och med dem likställda

barn utgår med högre belopp än som utgår för övriga bidragsberättigade

barn. Utskottet avstyrker således motionen II: 512 även i denna del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21. 1

Förhöjning av barnbidrag för barn under två år.

Bestämmelsen i 1937 års lag om förhöjning av barnbidrag för barn under

två år, vilken bestämmelse motiverats därmed att ett barn under sina

första levnadsår behövde mera tillsyn än äldre barn och därför minskade

moderns möjligheter till förvärvsarbete, föreslogs av socialvårdskommittén

i dess förut omnämnda betänkande skola avskaffas. Beträffande änkors

och invaliders barn föreslog kommittén särskilt bidrag till änka för hennes

egen försörjning samt framhöll att folkpensionerna numera avsevärt höjts.

Någon motsvarighet till sagda bidrag till änkor föreslogs icke beträffande

ogifta kvinnor. Enligt kommitténs mening kunde det emellertid anses tvivelaktigt,

huruvida verkligen ett högre bidrag för barn under två år voie

påkallat.

Föredragande departementschefen yttrade i propositionen nr 288 i denna

del:

Beträffande frågan om förhöjning av förmånerna för späda barn må erinras

om att den nuvarande bestämmelsen därom motiverats med att ett

barn under sina första levnadsår behövde mera tillsyn än äldre barn och

därför minskade moderns möjlighet till förvärvsarbete.^ Med hänsyn till

detta motiv borde förhöjningen egentligen ej tillämpas då modern ej själv

omhänderliar barnet. Om man, såsom jag föreslår i det följande,, lämnar

särskilt bidrag till änka som stadigvarande bor tillsammans med sitt barn,

förfaller därför anledningen till förhöjning av själva barnbidraget såvitt

angår änkors barn. Något likartat bidrag föreslås däremot icke skola utga

till ogifta och frånskilda mödrar.

Inkomstprövningen för särskilda barnbidrag med hänsyn till iörsörjarens inkomst.

Beträffande denna fråga framhöll socialvårdskommittén i sitt betänkande,

att enligt 1946 års folkpensioneringslag komme tilläggspension och bostadstillägg

att utgå vid relativt höga inkomster. Om icke inkomstprövningen beträffande

barnbidragen väsentligen skulle förlora sin mening, vore det därför

nödvändigt att bestämma den avdragsfria inkomsten såvitt anginge

barnbidragen så att inom vissa inkomstgränser avdrag skedde samtidigt på

pensionen och barnbidraget. Avdragsfaktorn för summan av förmånerna

borde väljas så att det å ena sidan icke bleve meningslöst för pensionstagaren

att skaffa sig större inkomster och att å andra sidan barnbidrag

icke kunde fortsätta alt utgå vid alltför höga inkomster. Kommittén föreslog,

att avdragsfaktorn för summan av förmånerna bestämdes till 75 procent,

vilket innebar, att avdraget ä själva barnbidraget blev 25 piocent vid

inkomstlägen då avdrag samtidigt skedde å pensionen och ökades till 75

procent tidigast då inkomstprövad pension ej längre utgick.

Kommittén hade utarbetat tre olika alternativ för inkomstprövning av

barnbidragen. 1 alternativ I förekom ingen form av dyrortsgradering. De

avdragsfria inkomsterna hade satts 200 kronor lägre än som 1947 gällde för

högsta dyrortsgruppen. Avdragsfaktorn var 25 procent intill det inkomst
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

läge däi i bostadskostnadsgrupp V inkomstprövad invalidpension upphör

att utga. Lagen om särskilda barnbidrag är beträffande inkomstprövningen

avfattad i enlighet med alternativ I.

I fråga om inkomstprövningen anförde departementschefen i propositionen

nr 288:

I ett tidigare avsnitt har jag föreslagit att de särskilda barnbidragens

maximibelopp icke skola vara dyrortsgraderade. Hänsyn till skillnaderna

i bostadskostnader olika orter emellan kommer att tagas vid utmätande av

invalidpension samt det särskilda bidrag till änkor och änklingar med barn

som jag föreslår i det följande. Vid nu nämnda förhållanden förefaller det

mig naturligt, alt inkomstprövningen av de särskilda barnbidragen ej sker

efter dyrortsgrupper. Jag delar alltså kommitténs uppfattning att inkomstprövningen

bör vara enhetlig för hela landet.

I det alternativ, vari kommittén framlagt sitt förslag till enhetlig inkomstprövning,

alternativ I, ha de avdragsfria inkomsterna satts 200 kronor lägre

än de som lör närvarande gälla för dyraste ortsgruppen, vilket för billigaste

ortsgruppen motsvarar en höjning med 600 kronor för ogift försörjare och

800 kronor för gift försörjare. Då med hänsyn till införandet av de allmänna

barnbidragen en viss sänkning för den dyraste ortsgruppen icke synes kunna

möta berättigade invändningar, anser jag mig kunna acceptera kommitténs

förslag i denna del.

Beträffande avdragsfaktorns storlek synes intet vara att erinra mot kommitténs

förslag.

Jag tillstyrker alltså, alt alternativ I anlages i fråga om inkomstprövningen

med hänsyn till försörjarens inkomst.

I motionen II: 512, som väckts i anledning av propositionen nr 288, yrkades

hland annat, att inkomstprövningen beträffande de särskilda barnbidragen

skulle slopas eller, om detta icke ansåges lämpligt, att den avdragsfria

årsinkomsten höjdes med 1 000 kronor.

Sammansatt stats- och andra lagutskott yttrade i sitt utlåtande nr 5 i

denna del:

Det föreslås i propositionen, att de särskilda barnbidragen skola vara inkomstprövade.

Förslaget innebär att särskilt barnbidrag skall minskas enligt

vissa regler, när moderns årsinkomst överstiger 1 800 kronor. Är modern

gift och sammanlever hon med sin man, börjar barnbidraget minskas först

då makarnas gemensamma årsinkomst överstiger 2 200 kronor. I motionen

II: 512 yrkas, att inkomstprövningen beträffande de särskilda barnbidragen

slopas eller, om detta icke anses lämpligt, att den avdragsfria årsinkomsten

höjes med 1 000 kronor. En inkomstprövning av de särskilda barnbidragen

är enligt utskottets mening ofrånkomlig. Folkpensionen till invalider är inkomstprövad.

Särskilda barnbidrag till invaliders barn äro i realiteten tillägg

till invalidpensionen. De skäl som tala för inkomstprövning av invalidpension

leda till att även de särskilda barnbidragen till invaliders barn måste

inkomstprövas. Det torde icke vara möjligt att i fråga om änkors barn i

detta hänseende uppställa andra regler än som gälla beträffande invaliders

barn. Såsom departementschefen framhållit måste det te sig stötande, om

till en arbetsför änkas barn utmättes barnbidrag i rikligare mån än till en

invalids barn. Beträffande de avdragsfria inkomsternas storlek finner ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21. 9

skottet de belopp, som i detta hänseende föreslagits i propositionen, väl avvägda.

Av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionen II: 512 i denna del.

Utskottet.

Vid 1947 års riksdag upphävdes 1937 års lag om barnbidrag och ersattes

med en lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn.

Samtidigt tillkom en lag om allmänna barnbidrag. För flertalet barn medförde

denna lagstiftning en avsevärd förbättring. Beträffande barn som

tidigare erhållit bidrag enligt 1937 års lag ha emellertid i vissa fall 1947

års barnbidragslagar icke medfört någon förbättring. I enstaka fall utgår

enligt 1947 års lagar t. o. m. lägre barnbidrag än som utgått enligt 1937

års lag.

Verkningarna av 1947 års barnbidragslagstiftning ha blivit ojämna. Detta

är en ovillkorlig följd av att den tidigare dyrortsgraderingen av barnbidragen

slopats. Att återinföra en dyrortsgradering av barnbidragen torde

dock icke kunna komma i fråga. Det är emellertid synnerligen beklagligt

att 1947 års lagstiftning i vissa — låt vara ett fåtal — fall medfört en försämring

i förhållande till vad som tidigare gällt. De kategorier av barn det

här gäller äro så illa ställda, att en sänkning av det bidrag de erhållit enligt

1937 års lag icke bort ske. Helst borde 1947 års barnbidragslagar medföra

åtminstone någon förbättring för alla de barn, som tidigare erhållit

bidrag enligt 1937 års lag.

För att en sådan förbättring skall kunna erhållas, måste summan av det

allmänna barnbidragets och det särskilda barnbidragets belopp höjas. Eu

höjning av barnbidragens belopp torde emellertid få betydande ekonomiska

konsekvenser. Det är ovisst om det statsfinansiella läget för närvarande

tillåter en sådan höjning.

Enligt utskottets mening bör en utredning komma till stånd angående

sådan ändring av 1947 års lag om särskilda barnbidrag att i intet fall enligt

1947 års barnbidragslagar kommer att utgå lägre bidrag än enligt 1937

års lag. I samband därmed synes även böra övervägas om och i vilken utsträckning

en mera generell förbättring av barnbidragen kan genomföras.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner måtte

i skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t ville

låta verkställa utredning om sådan ändring av lagen den

2G juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

in. fl. barn att icke i något fall särskilt barnbidrag tillsammans

med allmänt barnbidrag kommer att utgå med

lägre belopp än som utgått enligt lagen den 18 juni 1937

om barnbidrag, i samband varmed även bör övervägas om

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

och i vilken utsträckning en inera generell förbättring av

barnbidragen kan genomföras, samt att Kungl. Maj:t måtte

för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

Stockholm den 22 april 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Björkman, Nils EIowsson,

Uhlén, Osvald*, Wahlund och Hollertz;

från andra kammaren: herrar Hermansson, Cruse*, Holm, Andersson

i Gisselås, fru Västberg, herrar Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem

och fru Sandström*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm a1 i texten