Utlåtande i anledning av väckta motioner om eu översyn av lagen om allmänna barnbidrag och lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 122 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson och fru Flood samt nr 211 i andra kammaren av fröken Öberg m. fl.
1948-04-22 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner om eu översyn av lagen om allmänna barnbidrag och lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 122 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson och fru Flood samt nr 211 i andra kammaren av fröken Öberg m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 21,
1
Nr 21.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om eu översyn av lagen
om allmänna barnbidrag och lagen om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl. barn.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 122 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson
och fru Flood samt nr 211 i andra kammaren av fröken
Öberg m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har föreslagits, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t ville hemställa om en översyn av de i motionerna omnämnda
lagarna och därvid beakta i motionerna framförda synpunkter.
I motionerna anföres följande:
De fr. o. in. 1 januari 1948 tillämpade lagbestämmelserna om allmänna
barnbidrag och om särskilda bidrag till änkors och invaliders m. fl. barn
ha medfört en icke obetydlig möjlighet till höjning av levnadsstandarden
för det uppväxande släktet i vårt land.
Emellertid har det visat sig, att de här ovan nämnda lagarna för vissa
smärre grupper av barn medfört ringa och i en del fall alls inga förbättringar.
Så är förhållandet t. ex. med vissa barn till änkor och invalider i de
högsta dyrortsgrupperna, vilka barn före 1948 genom pensionsstyrelsen erhöllo
ett dyrortsgraderat bidrag, som på högsta dyrort utgjorde maximalt
510 kronor årligen för ett barn. Då bidrag utgick för flera barn, skedde en
reducering av maximibeloppets storlek. För barn under två år tillkom ett
ytterligare bidrag av 60 kronor årligen. Dessa bidrag ha i nu gällande lag
ersatts med särskilda bidrag till änkors och invaliders in. fl. barn, vilka
icke äro dyrortsgraderade och utgå med 250 kronor per barn och år. Trots
att den avdragsfria inkomsten för ensamstående höjts, synes dock i vissa
fall till och med en försämring ha inträtt efter den nya lagens ikraftträdande.
Nedanstående tabell torde kunna ge en god bild av detta förhållande.
1
Särskilda barnbidrag.
Ej gift försörjares
årsinkomst:
400
600
800
1 000
t 200
1 400
1 600
1 800
2 000
Ii i haag till riksdagens protokoll 191/8.
1 barn över
10 År
1947
1948
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
510
460
/. 2 avd.
Nr 21—23.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 21.
Beloppen 1947 avse dyrortsgrupp 3. Beloppen 1948 avse bostadkostnadsgrupp
5. I beloppen avseende 1948 ingår allmänt barnbidrag.
Inledning.
Vid 1947 års riksdag framlade Kungl. Maj:t genom propositionen nr 220
törslag till lag om allmänna barnbidrag samt genom propositionen nr 288
bland annat förslag till lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders
in. fl. barn samt förslag till lag om bidrag till änkor och änklingar med
barn. Propositionerna behandlades av sammansatt stats- och andra lagutskott,
som avgav utlåtande nr 4 i anledning av propositionen nr 220 och utlåtande
nr 5 i anledning av propositionen nr 288. Biksdagen antog förslagen
till lag om särskilda barnbidrag och lag om bidrag till änkor och änklingar
med barn utan ändring samt förslaget till lag om allmänna barnbidrag med
en mindre ändring. Lagar i ämnet utfärdades den 26 juli 1947. Lagen om
allmänt barnbidrag trädde i kraft den 1 augusti 1947, dock skulle allmänt
barnbidrag icke utgå före 1948 års ingång. Övriga lagar trädde i kraft den
1 januari 1948. Beträffande motiveringen till lagarna får utskottet, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till ovannämnda propositioner
och utlåtanden (särskilt propositionen nr 288 s. 34—58 och utlåtandet
nr 5 s. 26).
1947 års lagar om barnbidrag m. m.
Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som
är svensk medborgare och bosatt i riket, allmänt barnbidrag med 260 kronor
om året. Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter det,
varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till
och med det kvartal, varunder barnet fyller 16 år.
Utöver allmänt barnbidrag utgår i vissa fall särskilt barnbidrag enligt
lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders
in. fl. barn. Särskilt barnbidrag utgörande högst 420 kronor för år utgår
enligt 5 § för barn, vars föräldrar avlidit, och för barn, vars fader eller
moder avlidit, såframt vårdnaden om barnet överflyttats till särskilt förordnad
förmyndare samt barnet ej stadigvarande bor tillsammans med
den efterlevande av föräldrarna. Har barnet egen inkomst kan detta medföra,
att barnbidrag nedsättes eller icke utgår.
Särskilt barnbidrag utgörande högst 250 kronor för barn och år utgår
enligt 6 § i följande fall:
1. för barn, vars fader avlidit,
2. för barn, vars fader åtnjuter ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag
enligt lagen om folkpensionering,
3. för barn, vars moder åtnjuter sådan folkpension, då föräldrarna ej
sammanleva samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans
med barnet,
4. för barn, vars moder är gift med annan än barnets foder, då styvfadern
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 21.
åtnjuter folkpension samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande
bor tillsammans med barnet, och
5. för barn utom äktenskap, beträffande vilket faderskapet ej fastställts
och som fyllt tre år.
Särskilt barnbidrag utgår icke för längre tid än till och med den månad
under vilken barnet fyller 16 år.
Särskilt barnbidrag kan även utgå till adoptivbarn.
I fall som avses i punkterna 1 och 3—5 här ovan minskas barnbidraget
med 25 procent av moderns årsinkomst i vad den överstiger 1 800 kronor
och med ytterligare 50 procent av inkomsten i vad den överstiger 3 200
kronor. Är modern gift och sammanlever hon med sin man, minskas barnbidraget
med 25 procent av makarnas sammanlagda årsinkomst i vad den
överstiger 2 200 kronor och med ytterligare 50 procent av inkomsten i vad
den överstiger 4 600 kronor. Motsvarande minskning äger rum i fall som
avses i punkt 2 här ovan. Årsinkomstens inverkan på det särskilda barnbidragets
storlek framgår av två tabeller, som finnas intagna å s. 91 i propositionen
nr 288 till 1947 års riksdag. Utskottet får hänvisa till dessa tabeller.
Därjämte är särskilt barnbidrag enligt 6 § inkomstprövat med hänsyn
till barnets inkomst. — Genom 1947 års lag om särskilda barnbidrag
upphävdes lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag.
Enligt lagen den 2(i juli 1.947 om bidrag till änkor och änklingar med barn
utgår under vissa förutsättningar bidrag till änkor och änklingar, som ha
barn under 10 år. Bidraget utgår med belopp motsvarande änkepension och
bostadstillägg enligt 1946 års lag om folkpensionering. Kommun äger besluta,
att till bidragsberättigad som är mantalsskriven inom kommunen därjämte
skall utgå särskilt bostadstillägg.
1937 års lag om barnbidrag.
Enligt lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag kunde av allmänna medel
i vissa fall utgå bidrag (barnbidrag) till uppehälle och uppfostran åt barn
under 16 år, då gentemot barnet försörjningspliktig person avlidit eller var
invalid. Barnbidrag utgick till tre huvudgrupper barn, nämligen föräldralösa
barn, faderlösa barn samt barn till invalider. Barnbidragen voro dyrortsgrupperade
i anslutning till bestämmelser i 1935 års lag om folkpensionering.
Barnbidragens maximibelopp voro år 1947 inklusive dyrtidstillägg följande:
-
Ortsgrupp 1
Ortsgrupp 2
Ortsgrupp 3
föräldralöst barn ..............................
425
510
595
Övriga fall:
för ett barn................................
350
425
510
för två barn ..............................
613
744
892
för tre barn................................
875
1 062
1 275
och för varje barn därutöver ytterligare......
175
212
255
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 21.
För barn under två år öjcades barnbidraget med 60 kronor om året, vartill
kom ytterligare dyrtidstillägg.
Barnbidragen voro år 1947 inkomstprövade med avseende på försörj arens
inkomst på följande sätt. Översteg moderns eller den arbetsoförmögnes
årsinkomst 1 200 kronor i ortsgrupp 1, 1 600 kronor i ortsgrupp 2 och
2 000 kronor i ortsgrupp 3 eller hade den arbetsoförmögne, därest han var
gift, tillsammans med sin hustru en årsinkomst överstigande 1 400 kronor
i ortsgrupp 1, 1 900 kronor i ortsgrupp 2 och 2 400 kronor i ortsgrupp 3,
minskades barnbidraget enligt lagen med sex tiondelar av årsinkomsten i
vad den översteg sagda belopp. På grund av det sätt på vilket reglerna om
dyrtidstillägg utformats uppgick emellertid den verkliga avdragsfaktorn till
minst 75 procent. Årsinkomstens inverkan på barnbidragens storlek framgår
av två tabeller, som finnas intagna å s. 89 och 90 i propositionen nr 288
till 1947 års riksdag. Utskottet får hänvisa till dessa tabeller.
De särskilda barnbidragens storlek m. m.
De särskilda barnbidragens maximibelopp.
I ett särskilt avsnitt av sitt i januari 1946 framlagda betänkande om
barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag
in. in. (SOU 1946: 5) diskuterade befolkningsutredningen förhållandet mellan
de allmänna barnbidragen och de barnbidrag och barntillägg, som äro
inbyggda i socialförsäkringen. Befolkningsutredningen uppehöll sig härvid
särskilt vid barnbidragen enligt 1937 års lag och framhöll att det gällde
att ta ställning till problemet huruvida införandet av allmänna barnbidrag
och förverkligandet av de av utredningen i övrigt föreslagna åtgärderna till
familjernas förmån borde föranleda justeringar av dessa bidrag eller rent
av överflödiggöra dem.
Befolkningsutredningen sökte fastställa den standard, vars upprätthållande
samhället vore villigt att garantera dessa barn. Utredningen fann härvid,
under åberopande av vissa för utredningens räkning verkställda undersökningar
om barnkostnadernas storlek, det inkomsttillskott, som makar
med barn behövde erhålla för att kunna anses vara tillförsäkrade samma
standard, som inom socialförsäkringen godtagits såsom norm för makar
utan barn, böra vara 500 å 550 kronor per år för ett barn och 400 å 450
kronor per år för varje ytterligare barn utöver det första.
Befolkningsutredningen drog härav följande slutsatser angående storleken
av de särskilda bidragen till änkors och invaliders barn.
För det första barnet skulle erfordras ett bidrag av 500 å 550 kronor per
år. Detta belopp bör minskas med förmånen av de fria skolmåltiderna m. m.;
då barnen emellertid endast under en del av sin uppväxttid komma i åtnjutande
därav, bör minskningen icke beräknas till skolmåltidernas fulla värde
av 100 kronor per år för i desamma deltagande, utan endast till en del
Andra lagutskottets utlåtande nr 21. 5
härav. Utredningen finner ett avdrag av 50 kronor för skolmåltiderna och
övriga kollektiva anordningar lämpligt. Kvar står då ett belopp av 450 ä
500 kronor. Om ett allmänt kontant barnbidrag om 200 kronor införes, bör
detta i sin helhet frånräknas och de speciella barnbidragen till här berörda
kategorier sålunda utgöra 250 ä 500 kronor.
För varje ytterligare barn utöver det första bör man enligt utredningens
mening utgå från det ovan angivna beloppet av 400 a 450 kronor per åi.
Härifrån bör på samma sätt som nyss angivits dragas 50 kronor, motsvarande
värdet av de fria skolmåltiderna och andra kollektiva anordningar,
ävensom det kontanta barnbidrag om 200 kronor, som utredningen räknar
med under alla förhållanden skall utgå till dessa barn. Återstoden utgör da
ett belopp av 150 å 200 kronor, som alltså skulle angiva den lämpliga storleksordningen
av bidragen till de i 1937 års barnbidragslag avsedda kategorierna
av barn utöver det första, sedan av utredningen föreslagna allmänna
barnbidrag blivit införda.
Socialvårdskommittén avlämnade i mars 1947 ett betänkande (SOI
1947: 21) med utredning och förslag angående bland annat särskilda barnbidrag.
Vid bedömandet av frågan om dessa barnbidrags maximibelopp utgick
kommittén ifrån att det allmänna barnbidraget icke komme att understiga
det av befolkningsutredningen föreslagna beloppet 200 kronor per barn
och år. Kommittén berörde i korthet befolkningsutredningens beräkningar
angående de särskilda barnbidragens och bidragsförskottens storlek, vilka
beräkningar utmynnat i förslaget att dessa förmåner med hänsyn till det
allmänna barnbidraget och värdet av skolmåltider borde bestämmas till 250
å 300 kronor för det första barnet och 150 å 200 kronor för varje ytterligare
barn.
För egen del anförde kommittén i betänkandet:
Av stor vikt är att hänsyn tages till det kända förhållandet, att de nuvarande
barnbidragen i betydande utsträckning måste kompletteras med fattigvård.
Enligt den offentliga fattigvårdsstatistiken tillhörde år 1944 icke
mindre än 37 procent av samtliga barn med barnbidrag familjer, som ålnjöto
fattigvård. Då man inom socialförsäkringen skall eftersträva en sådan
storleksordning på förmånerna att behov av komplettering med understöd
efter fri behovsprövning bör föreligga endast mera i undantagsfall, finner
kommittén angeläget söka åstadkomma en avsevärd höjning av förmånerna.
Eftersom ortsgradering och reduktion efter barnantal nu tillämpas men
enligt kommitténs förslag skall övergivas, är det ofrånkomligt, att förbättringen
av förmånerna blir olika i olika orter och för olika stora familjer.
Vad beträffar det särskilda barnbidraget är det angeläget att man väljer det
enhetliga beloppet så att summan av allmänt och särskilt barnbidrag, ökad
med värdet av skolmåltiderna, för alla blir högre och för det stora llerlalct
väsentligt högre än nu utgående barnbidrag. För ett barn i ortsgrupp .i
utgår nu högsta barnbidrag inklusive dyrortstillägg med 510 kronor per år.
Med ett allmänt barnbidrag av 200 kronor per år kan man redan med hänsyn
till denna grupp icke sätta det särskilda barnbidraget lägre än 300 kronor
per år. För det stora flertalet fall motsvarar detta belopp en väsentlig
förbättring. Ehuru kommittén ansett det önskvärt, att beloppet kunde sättas
något högre än 300 kronor, bar kommittén likväl stannat för detta belopp.
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 21.
I pi opositionen nr 288 till 1947 års riksdag anförde föredragande departementschefen:
Beträffande
frågan om dyrortsgradering av maximibeloppen må erinras
om att i propositionen nr 220 föreslagits, att de allmänna barnbidragen icke
skola vara dyrortsgraderade. Till stöd för detta förslag har anförts bl. a.,
att verkställda utredningar syntes ge vid handen, att skillnaden i levnadskostnadernas
höjd olika orter emellan i stor utsträckning berodde på olika
höga bostadskostnader. Bostäder som uppfyllde de av bostadssociala utredningen
uppställda minimikraven i fråga om standard och utrustning torde
även på billigare orter betinga relativt höga kostnader, varför variationerna
olika orter emellan, om hänsyn endast toges till dylika bostäder, icke vore
alltför betydande. De lägre bostadskostnaderna å billigare orter torde sålunda
i viss män bero på att bostäderna i större utsträckning än å dvra
orter vore av lägre standard. Då därjämte ett enhetligt barnbidrag avsevärt
underlättade . det administrativa handhavandet av barnbidragssvstemet,
torde anledning saknas att dyrortsgradera de allmänna barnbidragen.
Samma skäl böra enligt min mening föranleda avskaffande av dyrortsgraderingen
för de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten.
Socialvårdskommittén har föreslagit, att maximibeloppet skulle bestämmas
så att det tillsammans med det allmänna barnbidraget skulle uppgå till
omkring 680 kronor om året för föräldralösa barn och omkring 500 kronor
om året för övriga. Jag finner dessa helopp väl avpassade och vill erinra om
att förslaget för det stora flertalet fall innebär en väsentlig ökning av förmånerna.
Kommittén har i enlighet med befolkningsutredningens förslag
beräknat det allmänna barnbidraget till 200 kronor om året och nå grundval
härav ansett de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten böra fastställas
till 480 kronor för föräldralösa och 300 kronor för de övriga. Därest
det allmänna barnbidraget, såsom föreslagits i propositionen nr 220, höjes
till 260 kronor om året, synas de av kommittén föreslagna beloppen böra i
motsvarande mån reduceras. Jag förordar fördenskull, att nu ifrågavarande
förmåner bestämmas till 420 kronor för föräldralösa och 250 kronor för de
Övriga. Det sistnämnda beloppet har jämkats något uppåt i förhållande till
kommitténs förslag.
I motionen II: 512, som väckts i anledning av propositionen nr 288, yrkades
bland annat, att det i propositionen föreslagna barnbidraget 250 kronor
måtte höjas till 420 kronor.
Sammansatt stats- och andra lagsutskott yttrade i anledning härav i sitt
utlåtande nr 5:
Enligt 6 § 2 mom. i den föreslagna lagen skall särskilt barnbidrag enligt
1 mom. i samma paragraf utgå med 250 kronor för barn och år. I motionen
II: 512 yrkas, att detta belopp höjes till 420 kronor, d. v. s. samma belopp
som enligt 5 § i den föreslagna lagen utgår till föräldralösa och med dem
likställda barn. De i propositionen föreslagna bidragsbeloppen grunda sig
på noggranna beräkningar, och utskottet finner beloppen väl avvägda. Det
synes riktigt att särskilt barnbidrag för föräldralösa och med dem likställda
barn utgår med högre belopp än som utgår för övriga bidragsberättigade
barn. Utskottet avstyrker således motionen II: 512 även i denna del.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 21. 1
Förhöjning av barnbidrag för barn under två år.
Bestämmelsen i 1937 års lag om förhöjning av barnbidrag för barn under
två år, vilken bestämmelse motiverats därmed att ett barn under sina
första levnadsår behövde mera tillsyn än äldre barn och därför minskade
moderns möjligheter till förvärvsarbete, föreslogs av socialvårdskommittén
i dess förut omnämnda betänkande skola avskaffas. Beträffande änkors
och invaliders barn föreslog kommittén särskilt bidrag till änka för hennes
egen försörjning samt framhöll att folkpensionerna numera avsevärt höjts.
Någon motsvarighet till sagda bidrag till änkor föreslogs icke beträffande
ogifta kvinnor. Enligt kommitténs mening kunde det emellertid anses tvivelaktigt,
huruvida verkligen ett högre bidrag för barn under två år voie
påkallat.
Föredragande departementschefen yttrade i propositionen nr 288 i denna
del:
Beträffande frågan om förhöjning av förmånerna för späda barn må erinras
om att den nuvarande bestämmelsen därom motiverats med att ett
barn under sina första levnadsår behövde mera tillsyn än äldre barn och
därför minskade moderns möjlighet till förvärvsarbete.^ Med hänsyn till
detta motiv borde förhöjningen egentligen ej tillämpas då modern ej själv
omhänderliar barnet. Om man, såsom jag föreslår i det följande,, lämnar
särskilt bidrag till änka som stadigvarande bor tillsammans med sitt barn,
förfaller därför anledningen till förhöjning av själva barnbidraget såvitt
angår änkors barn. Något likartat bidrag föreslås däremot icke skola utga
till ogifta och frånskilda mödrar.
Inkomstprövningen för särskilda barnbidrag med hänsyn till iörsörjarens inkomst.
Beträffande denna fråga framhöll socialvårdskommittén i sitt betänkande,
att enligt 1946 års folkpensioneringslag komme tilläggspension och bostadstillägg
att utgå vid relativt höga inkomster. Om icke inkomstprövningen beträffande
barnbidragen väsentligen skulle förlora sin mening, vore det därför
nödvändigt att bestämma den avdragsfria inkomsten såvitt anginge
barnbidragen så att inom vissa inkomstgränser avdrag skedde samtidigt på
pensionen och barnbidraget. Avdragsfaktorn för summan av förmånerna
borde väljas så att det å ena sidan icke bleve meningslöst för pensionstagaren
att skaffa sig större inkomster och att å andra sidan barnbidrag
icke kunde fortsätta alt utgå vid alltför höga inkomster. Kommittén föreslog,
att avdragsfaktorn för summan av förmånerna bestämdes till 75 procent,
vilket innebar, att avdraget ä själva barnbidraget blev 25 piocent vid
inkomstlägen då avdrag samtidigt skedde å pensionen och ökades till 75
procent tidigast då inkomstprövad pension ej längre utgick.
Kommittén hade utarbetat tre olika alternativ för inkomstprövning av
barnbidragen. 1 alternativ I förekom ingen form av dyrortsgradering. De
avdragsfria inkomsterna hade satts 200 kronor lägre än som 1947 gällde för
högsta dyrortsgruppen. Avdragsfaktorn var 25 procent intill det inkomst
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 21.
läge däi i bostadskostnadsgrupp V inkomstprövad invalidpension upphör
att utga. Lagen om särskilda barnbidrag är beträffande inkomstprövningen
avfattad i enlighet med alternativ I.
I fråga om inkomstprövningen anförde departementschefen i propositionen
nr 288:
I ett tidigare avsnitt har jag föreslagit att de särskilda barnbidragens
maximibelopp icke skola vara dyrortsgraderade. Hänsyn till skillnaderna
i bostadskostnader olika orter emellan kommer att tagas vid utmätande av
invalidpension samt det särskilda bidrag till änkor och änklingar med barn
som jag föreslår i det följande. Vid nu nämnda förhållanden förefaller det
mig naturligt, alt inkomstprövningen av de särskilda barnbidragen ej sker
efter dyrortsgrupper. Jag delar alltså kommitténs uppfattning att inkomstprövningen
bör vara enhetlig för hela landet.
I det alternativ, vari kommittén framlagt sitt förslag till enhetlig inkomstprövning,
alternativ I, ha de avdragsfria inkomsterna satts 200 kronor lägre
än de som lör närvarande gälla för dyraste ortsgruppen, vilket för billigaste
ortsgruppen motsvarar en höjning med 600 kronor för ogift försörjare och
800 kronor för gift försörjare. Då med hänsyn till införandet av de allmänna
barnbidragen en viss sänkning för den dyraste ortsgruppen icke synes kunna
möta berättigade invändningar, anser jag mig kunna acceptera kommitténs
förslag i denna del.
Beträffande avdragsfaktorns storlek synes intet vara att erinra mot kommitténs
förslag.
Jag tillstyrker alltså, alt alternativ I anlages i fråga om inkomstprövningen
med hänsyn till försörjarens inkomst.
I motionen II: 512, som väckts i anledning av propositionen nr 288, yrkades
hland annat, att inkomstprövningen beträffande de särskilda barnbidragen
skulle slopas eller, om detta icke ansåges lämpligt, att den avdragsfria
årsinkomsten höjdes med 1 000 kronor.
Sammansatt stats- och andra lagutskott yttrade i sitt utlåtande nr 5 i
denna del:
Det föreslås i propositionen, att de särskilda barnbidragen skola vara inkomstprövade.
Förslaget innebär att särskilt barnbidrag skall minskas enligt
vissa regler, när moderns årsinkomst överstiger 1 800 kronor. Är modern
gift och sammanlever hon med sin man, börjar barnbidraget minskas först
då makarnas gemensamma årsinkomst överstiger 2 200 kronor. I motionen
II: 512 yrkas, att inkomstprövningen beträffande de särskilda barnbidragen
slopas eller, om detta icke anses lämpligt, att den avdragsfria årsinkomsten
höjes med 1 000 kronor. En inkomstprövning av de särskilda barnbidragen
är enligt utskottets mening ofrånkomlig. Folkpensionen till invalider är inkomstprövad.
Särskilda barnbidrag till invaliders barn äro i realiteten tillägg
till invalidpensionen. De skäl som tala för inkomstprövning av invalidpension
leda till att även de särskilda barnbidragen till invaliders barn måste
inkomstprövas. Det torde icke vara möjligt att i fråga om änkors barn i
detta hänseende uppställa andra regler än som gälla beträffande invaliders
barn. Såsom departementschefen framhållit måste det te sig stötande, om
till en arbetsför änkas barn utmättes barnbidrag i rikligare mån än till en
invalids barn. Beträffande de avdragsfria inkomsternas storlek finner ut
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 21. 9
skottet de belopp, som i detta hänseende föreslagits i propositionen, väl avvägda.
Av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionen II: 512 i denna del.
Utskottet.
Vid 1947 års riksdag upphävdes 1937 års lag om barnbidrag och ersattes
med en lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn.
Samtidigt tillkom en lag om allmänna barnbidrag. För flertalet barn medförde
denna lagstiftning en avsevärd förbättring. Beträffande barn som
tidigare erhållit bidrag enligt 1937 års lag ha emellertid i vissa fall 1947
års barnbidragslagar icke medfört någon förbättring. I enstaka fall utgår
enligt 1947 års lagar t. o. m. lägre barnbidrag än som utgått enligt 1937
års lag.
Verkningarna av 1947 års barnbidragslagstiftning ha blivit ojämna. Detta
är en ovillkorlig följd av att den tidigare dyrortsgraderingen av barnbidragen
slopats. Att återinföra en dyrortsgradering av barnbidragen torde
dock icke kunna komma i fråga. Det är emellertid synnerligen beklagligt
att 1947 års lagstiftning i vissa — låt vara ett fåtal — fall medfört en försämring
i förhållande till vad som tidigare gällt. De kategorier av barn det
här gäller äro så illa ställda, att en sänkning av det bidrag de erhållit enligt
1937 års lag icke bort ske. Helst borde 1947 års barnbidragslagar medföra
åtminstone någon förbättring för alla de barn, som tidigare erhållit
bidrag enligt 1937 års lag.
För att en sådan förbättring skall kunna erhållas, måste summan av det
allmänna barnbidragets och det särskilda barnbidragets belopp höjas. Eu
höjning av barnbidragens belopp torde emellertid få betydande ekonomiska
konsekvenser. Det är ovisst om det statsfinansiella läget för närvarande
tillåter en sådan höjning.
Enligt utskottets mening bör en utredning komma till stånd angående
sådan ändring av 1947 års lag om särskilda barnbidrag att i intet fall enligt
1947 års barnbidragslagar kommer att utgå lägre bidrag än enligt 1937
års lag. I samband därmed synes även böra övervägas om och i vilken utsträckning
en mera generell förbättring av barnbidragen kan genomföras.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner måtte
i skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t ville
låta verkställa utredning om sådan ändring av lagen den
2G juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders
in. fl. barn att icke i något fall särskilt barnbidrag tillsammans
med allmänt barnbidrag kommer att utgå med
lägre belopp än som utgått enligt lagen den 18 juni 1937
om barnbidrag, i samband varmed även bör övervägas om
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 21.
och i vilken utsträckning en inera generell förbättring av
barnbidragen kan genomföras, samt att Kungl. Maj:t måtte
för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
Stockholm den 22 april 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Björkman, Nils EIowsson,
Uhlén, Osvald*, Wahlund och Hollertz;
från andra kammaren: herrar Hermansson, Cruse*, Holm, Andersson
i Gisselås, fru Västberg, herrar Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem
och fru Sandström*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm a1 i texten