Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders in. fl. barn. Andra lagutskottet liar till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 65 i första kammaren av fröken Osvald och nr 85 i andra kammaren av herr Fröderberg.
1948-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders in. fl. barn. Andra lagutskottet liar till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 65 i första kammaren av fröken Osvald och nr 85 i andra kammaren av herr Fröderberg.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
11
Nr 22.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de särskilda
barnbidragen till änkors och invaliders in. fl. barn.
Andra lagutskottet liar till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 65 i första kammaren av fröken
Osvald och nr 85 i andra kammaren av herr Fröderberg.
I motionerna, vilka äro likalydande, har föreslagits, att riksdagen måtte
besluta, att »de särskilda barnbidragen utgå till och med det år, som barnen
fylla aderton år enligt de grunder, som Kungl. Maj :t i fjol föreslog om
de allmänna barnbidragen för dessa åldrar, dock med iakttagande av den
inkomstprövning, varom i övrigt föreskrives om de särskilda barnbidragen».
Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta förslag får utskottet
hänvisa till motionerna.
Enligt 1 § lagen den 26 juli 1917 om allmänna barnbidrag utgår för barn,
som är svensk medborgare och bosatt i riket, allmänt barnbidrag med 260
kronor om året. I 2 § stadgas, att allmänt barnbidrag utgår från och med
kvartalet efter det, varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest
uppkommit, till och med det kvartal, varunder barnet fyller 16 år.
Utöver allmänt barnbidrag kan under vissa förutsättningar utgå särskilt
barnbidrag enligt lagen den 26, juli 19M om särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders m. fl. barn. Särskilt barnbidrag utgår »ned högst 420 kronor
för år till föräldralösa och med dem likställda barn samt med högst 250
kronor för år till andra bidragsberättigade barn. Särskilt barnbidrag utgår
icke för längre tid än till och med den månad under vilken barnet fyller
16 år. Särskilt barnbidrag är inkomstprövat dels med avseende på försörjarens
inkomst och dels med avseende på barnets inkomst. I utskottets utlåtande
nr 21 lämnas å s. 2 och 3 eu kortfattad redogörelse för vilka barn
som äro berättigade till särskilt barnbidrag och för inkomstprövningens
utformning. Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.
Lagen om särskilda barnbidrag trädde i kraft den 1 januari 1948 och ersatte
då lagen den 18 juni W37 om barnbidrag. Ej heller enligt sistnämnda
lag utgick barnbidrag för längre tid än till och med den månad, under vilken
barnet fyllt 16 år.
Förslag till lag om allmänna barnbidrag förelädes 19 tf års riksdag av
Kungl. Maj:t genom propositionen nr 220. Propositionen behandlades av
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
sammansatt stats- och andra lagutskott. Kungl. Maj:t föreslog i propositionen,
att allmänt barnbidrag i vissa fall skulle utgå även till barn i åldern
Ib—18 år enligt en så lydande bestämmelse (‘2 § andra stycket i Kungl.
Maj :ts förslag):
För barn, som fyllt sexton år och som kan antagas på grund av fortsatt
utbildning, sjukdom eller av annan anledning icke kunna genom eget arbete
i mera avsevärd mån bidraga till sitt uppehälle, må, om barnet ej heller
äger egna tillgångar av betydenhet, allmänt barnbidrag utgå jämväl för
senare tid än i första stycket sägs, dock längst till och med det kvartal, varunder
barnet fyller aderton år. Åtnjuter barnet folkpension eller försörjes
det eljest i väsentlig mån av det allmänna, skall vad nu sagts dock ej gälla.
På hemställan av utskottet uteslöt riksdagen ur lagen bestämmelsen om
allmänt barnbidrag till barn i åldern 16—18 år. Utskottet anförde som skäl
härför i sitt över propositionen avgivna utlåtande nr 4 följande:
Allmänt barnbidrag skall enligt förslaget utgå till och med det kvartal,
varunder barnet fyller 16 år. För barn mellan 16 och 18 år skall enligt 2 $
andra stycket i den föreslagna lagen under vissa omständigheter utgå barnbidrag.
Så må ske om barnet kan antagas på grund av fortsatt utbildning,
sjukdom eller annan anledning icke kunna genom eget arbete i mera avsevärd
mån bidraga till sitt uppehälle och barnet icke äger egna tillgångar av
betydenhet. Förslaget om att utsträcka barnbidragssystemet att i viss omfattning
avse även barn i åldern 16—18 år har av befolkningsutredningen
motiverats väsentligen med en hänvisning till de grunder, efter vilka enligt
gällande bestämmelser om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattskyldig
äger rätt till familjeavdrag för barn. Enligt utskottets mening är den
föreslagna utsträckningen av barnbidragen till barn i åldern 16—18 år icke
lämplig. Bestämmelsernas tillämpning torde medföra betydande svårigheter
för de beslutande myndigheterna, framför allt för barnavårdsnämnderna,
som anförtrotts prövningen av barnets förhållanden. Med den elastiska
formulering bestämmelserna erhållit kan det också befaras, att barnavårdsnämnderna
komma att tillerkänna barn i åldern 16—18 år barnbidrag i
väsentligt större omfattning än som är avsett. Den omständighet att nu gällande
bestämmelser rörande skattskyldigs rätt till barnavdrag för barn under
18 år skola avskaffas utgör enligt utskottets mening icke tillräckligt skäl
för att på det sätt som föreslagits i propositionen utsträcka barnbidragen
till barn i åldern 16—18 år. Utskottet föreslår därför, att allmänt barnbidrag
icke utgår för barn i åldern 16—18 år. Statligt stöd tlil studerande ungdom
över 16 år bör i stället lämnas i form av stipendier. I fråga om barn i åldern
16—18 år, som på grund av sjukdom icke kan i mera avsevärd grad bidraga
till sin försörjning, bör stöd lämnas i annan form än i form av allmänt
barnbidrag. I den mån redan vidtagna åtgärder på dessa områden icke
kunna anses utgöra tillräcklig kompensation för barnavdragens bortfallande
beträffande barn i åldern 16—18 år bör en utbyggnad av åtgärderna snarast
möjligt komma till stånd.
Utskottet. Det förslag till lag om allmänna barnbidrag, som genom propositionen
nr 220 förelädes 1947 års riksdag, innehöll i 2 § andra stycket
en bestämmelse, enligt vilken allmänt barnbidrag skulle under vissa förutsättningar
utgå även till barn i åldern 16—18 år. Så skulle ske om barnet
13
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
kunde antagas på grund av fortsatt utbildning, sjukdom eller annan anledning
icke kunna i mera avsevärd mån bidraga till sitt uppehälle och
barnet icke ägde egna tillgångar av betydenhet.
Bestämmelsen om allmänt barnbidrag till barn i åldern 16—18 år uteslöts
ur lagen av riksdagen. Därvid framhölls, att bestämmelsens tillämpning
skulle medföra betydande svårigheter för vederbörande beslutande myndigheter,
som anförtrotts prövningen av barnets förhållanden. Med bestämmelsens
elastiska formulering kunde det också befaras, att barn i åldern
16—18 år skulle tillerkännas barnbidrag i väsentligt större omfattning än
som vore avsett. Den omständigheten att gällande bestämmelser rörande
skattskyldigs rätt till barnavdrag för barn under 18 år skulle avskaffas
utgjorde icke tillräckligt skäl för att på det sätt som föreslagits i propositionen
utsträcka barnbidragen till barn i åldern 16—18 år. Statligt stöd
till studerande ungdom över 16 år borde i stället lämnas i form av stipendier.
I fråga om barn i åldern 16—18 år, som på grund av sjukdom icke
kunde i mera avsevärd mån bidraga till sin försörjning, borde stöd lämnas
i annan form än i form av allmänt barnbidrag. I den mån redan vidtagna
åtgärder på dessa områden icke kunde anses utgöra tillräcklig kompensation
för barnavdragens bortfallande borde en utbyggnad av åtgärderna snarast
möjligt komma till stånd.
I motionerna föreslås, att särskilt barnbidrag, som för närvarande utgår
endast tills barnet fyllt 16 år, skall utgå även till barn i åldern 16—18 år
enligt de grunder som i propositionen nr 220 vid 1947 års riksdag föreslogs
beträffande allmänt barnbidrag för barn i dessa åldrar. Härvid förutsättes
dock, att de särskilda barnbidragen skola vara inkomstprövade för barn i
åldern 16—18 år efter samma regler som för barn under 16 år.
De betänkligheter, som vid 1947 års riksdag framfördes mot de föreslagna
allmänna barnbidragen till barn i åldern 16—18 år, gälla även det i motionerna
framlagda förslaget beträffande de särskilda barnbidragen. Utskottet,
som delar dessa betänkligheter, kan därför icke biträda det i motionerna
framlagda förslaget.
Det torde emellertid vara tveksamt, huruvida redan vidtagna stödåtgärder
i form av stipendier till studerande ungdom över 16 år och i annan form
till sjuka barn i åldern 16—18 år kunna anses utgöra tillräcklig kompensation
för barnavdragens bortfallande. En utredning av dessa förhållanden
synes böra komma till stånd. Skulle utredningen visa, att redan vidtagna
åtgärder i nu angivna hänseenden icke äro tillräckliga, bör förslag om utbyggnad
av åtgärderna föreläggas riksdagen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj :t ville föranstalta om utredning av
frågan i vilken utsträckning för barn i åldern 16~ 18 år,
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 22.
som på grund av fortsatt utbildning eller sjukdom icke kunna
bidraga till sitt uppehälle, kompensation i form av stipendier
eller på annat sätt erhållits för barnavdragens bortfallande
samt att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kan föranleda; och
B. att motionerna 1: 65 och II: 85, i den mån de icke
besvarats genom vad utskottet under A. hemställt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 april 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Björkman, Nils Elowsson,
Uhlén, Osvald*, Wahlund och Hollertz;
från andra kammaren: herrar Hermansson, Cruse*, Holm, Andersson
i Gisselås, fru Västberg, herrar Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem
och fru Sandström*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:177 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders m. fl. barn. a1 i texten