Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders in. fl. barn. Andra lagutskottet liar till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 65 i första kammaren av fröken Osvald och nr 85 i andra kammaren av herr Fröderberg.

1948-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders in. fl. barn. Andra lagutskottet liar till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 65 i första kammaren av fröken Osvald och nr 85 i andra kammaren av herr Fröderberg.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

11

Nr 22.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de särskilda

barnbidragen till änkors och invaliders in. fl. barn.

Andra lagutskottet liar till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 65 i första kammaren av fröken

Osvald och nr 85 i andra kammaren av herr Fröderberg.

I motionerna, vilka äro likalydande, har föreslagits, att riksdagen måtte

besluta, att »de särskilda barnbidragen utgå till och med det år, som barnen

fylla aderton år enligt de grunder, som Kungl. Maj :t i fjol föreslog om

de allmänna barnbidragen för dessa åldrar, dock med iakttagande av den

inkomstprövning, varom i övrigt föreskrives om de särskilda barnbidragen».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta förslag får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt 1 § lagen den 26 juli 1917 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, allmänt barnbidrag med 260

kronor om året. I 2 § stadgas, att allmänt barnbidrag utgår från och med

kvartalet efter det, varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest

uppkommit, till och med det kvartal, varunder barnet fyller 16 år.

Utöver allmänt barnbidrag kan under vissa förutsättningar utgå särskilt

barnbidrag enligt lagen den 26, juli 19M om särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders m. fl. barn. Särskilt barnbidrag utgår »ned högst 420 kronor

för år till föräldralösa och med dem likställda barn samt med högst 250

kronor för år till andra bidragsberättigade barn. Särskilt barnbidrag utgår

icke för längre tid än till och med den månad under vilken barnet fyller

16 år. Särskilt barnbidrag är inkomstprövat dels med avseende på försörjarens

inkomst och dels med avseende på barnets inkomst. I utskottets utlåtande

nr 21 lämnas å s. 2 och 3 eu kortfattad redogörelse för vilka barn

som äro berättigade till särskilt barnbidrag och för inkomstprövningens

utformning. Utskottet får hänvisa till denna redogörelse.

Lagen om särskilda barnbidrag trädde i kraft den 1 januari 1948 och ersatte

då lagen den 18 juni W37 om barnbidrag. Ej heller enligt sistnämnda

lag utgick barnbidrag för längre tid än till och med den månad, under vilken

barnet fyllt 16 år.

Förslag till lag om allmänna barnbidrag förelädes 19 tf års riksdag av

Kungl. Maj:t genom propositionen nr 220. Propositionen behandlades av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

sammansatt stats- och andra lagutskott. Kungl. Maj:t föreslog i propositionen,

att allmänt barnbidrag i vissa fall skulle utgå även till barn i åldern

Ib—18 år enligt en så lydande bestämmelse (‘2 § andra stycket i Kungl.

Maj :ts förslag):

För barn, som fyllt sexton år och som kan antagas på grund av fortsatt

utbildning, sjukdom eller av annan anledning icke kunna genom eget arbete

i mera avsevärd mån bidraga till sitt uppehälle, må, om barnet ej heller

äger egna tillgångar av betydenhet, allmänt barnbidrag utgå jämväl för

senare tid än i första stycket sägs, dock längst till och med det kvartal, varunder

barnet fyller aderton år. Åtnjuter barnet folkpension eller försörjes

det eljest i väsentlig mån av det allmänna, skall vad nu sagts dock ej gälla.

På hemställan av utskottet uteslöt riksdagen ur lagen bestämmelsen om

allmänt barnbidrag till barn i åldern 16—18 år. Utskottet anförde som skäl

härför i sitt över propositionen avgivna utlåtande nr 4 följande:

Allmänt barnbidrag skall enligt förslaget utgå till och med det kvartal,

varunder barnet fyller 16 år. För barn mellan 16 och 18 år skall enligt 2 $

andra stycket i den föreslagna lagen under vissa omständigheter utgå barnbidrag.

Så må ske om barnet kan antagas på grund av fortsatt utbildning,

sjukdom eller annan anledning icke kunna genom eget arbete i mera avsevärd

mån bidraga till sitt uppehälle och barnet icke äger egna tillgångar av

betydenhet. Förslaget om att utsträcka barnbidragssystemet att i viss omfattning

avse även barn i åldern 16—18 år har av befolkningsutredningen

motiverats väsentligen med en hänvisning till de grunder, efter vilka enligt

gällande bestämmelser om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattskyldig

äger rätt till familjeavdrag för barn. Enligt utskottets mening är den

föreslagna utsträckningen av barnbidragen till barn i åldern 16—18 år icke

lämplig. Bestämmelsernas tillämpning torde medföra betydande svårigheter

för de beslutande myndigheterna, framför allt för barnavårdsnämnderna,

som anförtrotts prövningen av barnets förhållanden. Med den elastiska

formulering bestämmelserna erhållit kan det också befaras, att barnavårdsnämnderna

komma att tillerkänna barn i åldern 16—18 år barnbidrag i

väsentligt större omfattning än som är avsett. Den omständighet att nu gällande

bestämmelser rörande skattskyldigs rätt till barnavdrag för barn under

18 år skola avskaffas utgör enligt utskottets mening icke tillräckligt skäl

för att på det sätt som föreslagits i propositionen utsträcka barnbidragen

till barn i åldern 16—18 år. Utskottet föreslår därför, att allmänt barnbidrag

icke utgår för barn i åldern 16—18 år. Statligt stöd tlil studerande ungdom

över 16 år bör i stället lämnas i form av stipendier. I fråga om barn i åldern

16—18 år, som på grund av sjukdom icke kan i mera avsevärd grad bidraga

till sin försörjning, bör stöd lämnas i annan form än i form av allmänt

barnbidrag. I den mån redan vidtagna åtgärder på dessa områden icke

kunna anses utgöra tillräcklig kompensation för barnavdragens bortfallande

beträffande barn i åldern 16—18 år bör en utbyggnad av åtgärderna snarast

möjligt komma till stånd.

Utskottet. Det förslag till lag om allmänna barnbidrag, som genom propositionen

nr 220 förelädes 1947 års riksdag, innehöll i 2 § andra stycket

en bestämmelse, enligt vilken allmänt barnbidrag skulle under vissa förutsättningar

utgå även till barn i åldern 16—18 år. Så skulle ske om barnet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

kunde antagas på grund av fortsatt utbildning, sjukdom eller annan anledning

icke kunna i mera avsevärd mån bidraga till sitt uppehälle och

barnet icke ägde egna tillgångar av betydenhet.

Bestämmelsen om allmänt barnbidrag till barn i åldern 16—18 år uteslöts

ur lagen av riksdagen. Därvid framhölls, att bestämmelsens tillämpning

skulle medföra betydande svårigheter för vederbörande beslutande myndigheter,

som anförtrotts prövningen av barnets förhållanden. Med bestämmelsens

elastiska formulering kunde det också befaras, att barn i åldern

16—18 år skulle tillerkännas barnbidrag i väsentligt större omfattning än

som vore avsett. Den omständigheten att gällande bestämmelser rörande

skattskyldigs rätt till barnavdrag för barn under 18 år skulle avskaffas

utgjorde icke tillräckligt skäl för att på det sätt som föreslagits i propositionen

utsträcka barnbidragen till barn i åldern 16—18 år. Statligt stöd

till studerande ungdom över 16 år borde i stället lämnas i form av stipendier.

I fråga om barn i åldern 16—18 år, som på grund av sjukdom icke

kunde i mera avsevärd mån bidraga till sin försörjning, borde stöd lämnas

i annan form än i form av allmänt barnbidrag. I den mån redan vidtagna

åtgärder på dessa områden icke kunde anses utgöra tillräcklig kompensation

för barnavdragens bortfallande borde en utbyggnad av åtgärderna snarast

möjligt komma till stånd.

I motionerna föreslås, att särskilt barnbidrag, som för närvarande utgår

endast tills barnet fyllt 16 år, skall utgå även till barn i åldern 16—18 år

enligt de grunder som i propositionen nr 220 vid 1947 års riksdag föreslogs

beträffande allmänt barnbidrag för barn i dessa åldrar. Härvid förutsättes

dock, att de särskilda barnbidragen skola vara inkomstprövade för barn i

åldern 16—18 år efter samma regler som för barn under 16 år.

De betänkligheter, som vid 1947 års riksdag framfördes mot de föreslagna

allmänna barnbidragen till barn i åldern 16—18 år, gälla även det i motionerna

framlagda förslaget beträffande de särskilda barnbidragen. Utskottet,

som delar dessa betänkligheter, kan därför icke biträda det i motionerna

framlagda förslaget.

Det torde emellertid vara tveksamt, huruvida redan vidtagna stödåtgärder

i form av stipendier till studerande ungdom över 16 år och i annan form

till sjuka barn i åldern 16—18 år kunna anses utgöra tillräcklig kompensation

för barnavdragens bortfallande. En utredning av dessa förhållanden

synes böra komma till stånd. Skulle utredningen visa, att redan vidtagna

åtgärder i nu angivna hänseenden icke äro tillräckliga, bör förslag om utbyggnad

av åtgärderna föreläggas riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville föranstalta om utredning av

frågan i vilken utsträckning för barn i åldern 16~ 18 år,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 22.

som på grund av fortsatt utbildning eller sjukdom icke kunna

bidraga till sitt uppehälle, kompensation i form av stipendier

eller på annat sätt erhållits för barnavdragens bortfallande

samt att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kan föranleda; och

B. att motionerna 1: 65 och II: 85, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet under A. hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Björkman, Nils Elowsson,

Uhlén, Osvald*, Wahlund och Hollertz;

från andra kammaren: herrar Hermansson, Cruse*, Holm, Andersson

i Gisselås, fru Västberg, herrar Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem

och fru Sandström*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:177 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders m. fl. barn. a1 i texten