Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vidgad tilllämpning av lagen om särskilda barnbidrag till att omfatta även änklingars barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 123 i första kammaren av herr Wahlund m. fl. och nr 320 i andra kammaren av herr Pettersson i Dahl m. fl.

1948-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vidgad tilllämpning av lagen om särskilda barnbidrag till att omfatta även änklingars barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 123 i första kammaren av herr Wahlund m. fl. och nr 320 i andra kammaren av herr Pettersson i Dahl m. fl.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 23.

15

Nr 23.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vidgad tilllämpning

av lagen om särskilda barnbidrag till att omfatta

även änklingars barn.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 123 i första kammaren av

herr Wahlund m. fl. och nr 320 i andra kammaren av herr Pettersson i

Dahl m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att »riksdagen ville

besluta, att lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

in. fl. måtte få vidgad tillämpning i så måtto, att den kommer att omfatta

även änklingars barn, samt att hithörande anslag måtte höjas i erforderlig

utsträckning».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för denna hemställan får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt 5 § lagen den 26 juli 7.917 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders in. fl. barn utgår särskilt barnbidrag med högst 420 kronor för

år för barn, vars föräldrar avlidit, och för barn, vars fader eller moder

avlidit, såframt vårdnaden om barnet överflyttats till särskilt förordnad

förmyndare samt barnet ej stadigvarande bor tillsammans med den efterlevande

av föräldrarna. Har barnet egen inkomst kan detta medföra, att

barnbidrag icke utgår eller nedsättes.

Särskilt barnbidrag utgörande högst 250 kronor för barn och år utgår

enligt 6 § för barn, vars fader avlidit, för barn, vars fader åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag enligt lagen om folkpensionering,

för barn, vars moder åtnjuter sådan folkpension, då föräldrarna ej sammanleva

samt modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans

med barnet, för barn, vars moder är gift med annan än barnets fader,

då styvfadern åtnjuter folkpension samt modern bar vårdnaden om eller

stadigvarande bor tillsammans med barnet, och för barn utom äktenskap,

beträffande vilket faderskapet ej fastställts och som fyllt tre år.

För änklings barn utgår däremot icke särskilt barnbidrag.

Särskilt barnbidrag enligt 0 § är inkomstprövat med hänsyn till moderns

(försörjarens) inkomst. Överstiger moderns (försörjarens) årsinkomst ett

visst belopp, minskas barnbidraget. Därjämte är särskilt barnbidrag enligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 23.

6 § inkoinstprövat med hänsyn till barnets inkomst. Bestämmelser om inkomstprövning

finnas i 6 § 3 och 4 mom.

Förslag till lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl.

barn förelädes 1947 års riksdag genom propositionen nr 288. Till grund

för propositionen låg bland annat ett av socialvårdskommittén avgivet betänkande

med förslag till lag om särskilda barnbidrag in. in. (SOU 1947: 21).

Beträffande frågan om särskilt barnbidrag till änklings barn och till barn

i familjer där hustrun är invalid anförde socialvårdskommittén i betänkandet

bland annat följande:

Enligt socialvårdskommitténs uppfattning bör man vid bedömandet av

förevarande spörsmål göra skillnad mellan å ena sidan det hjälpbehov, som

bär sin grund i att faderns inkomster icke räcka till barnens försörjning

ens om modern lever och är arbetsför, och å andra sidan det som föranledes

av de genom hustruns frånfälle eller invaliditet ökade kostnaderna för skötseln

av hemmet och barnen. Så som lagstiftningen om barnbidrag är upplagd

måste den med nödvändighet begränsas att avse fall där särskilda omständigheter

föreligga, vilka regelmässigt påkalla understöd från det allmänna

och klart avgränsa det föreliggande behovet från understödsbehov i

allmänhet. Vid denna gränsdragning måste man utgå från att de gifta männen

i regel ha förvärvsarbete, de gifta kvinnorna ej, och att sålunda familjerna

i allmänhet leva på männens arbetsinkomst. Om man hänförde fall

där mannens arbetsinkomst icke är tillräcklig för familjens försörjning

under lagen om barnbidrag, skulle denna helt ändra karaktär. I dylika fall

bör hjälpen såsom hittills utgå efter individuell behovsprövning. Bätt till

barnbidrag bör således icke föreligga då såväl fadern som modern leva och

äro arbetsföra. Då en moder som icke har förvärvsarbete dör eller blir invalid,

förändras den ekonomiska situationen för familjen endast såtillvida

att kostnaderna för skötseln av hemmet och barnen kunna bli större än

tidigare därigenom att moderns arbetskraft måste ersättas med lejd. (Det

bortses från de särskilda kostnaderna för vården av modern, om hon är

invalid.) Detta bör icke medföra, att det understödsbehov, som förelåg

redan då modern levde respektive var arbetsför och då måste fyllas genom

hjälp efter individuell behovsprövning, täckes genom understöd i normaliserad

form. En annan sak är att genom moderns frånfälle eller invaliditet

uppkommit ett nytt understödsbehov. Att fylla detta genom att göra barnen

berättigade till barnbidrag finner emellertid kommittén icke lämpligt.

Barnbidragen äro ej alls avpassade för ändamålet. Då endast ett barn finnes,

avses barnbidrag enligt kommitténs förslag skola utgå med högst 300

kronor för år, vilket uppenbarligen oftast är otillräckligt för att täcka merkostnaden

för hemhjälp. Om barnantalet är stort, kan summan av barnbidragen

uppgå till belopp som överstiger sagda merkostnad. Att vid bestämmandet

av barnbidragens belopp taga hänsyn till dylika omständigheter

torde ej låta sig göra. Om man därför vill bereda hjälp i fall varom

bär är fråga, torde man böra söka lösningen efter andra linjer.

Socialvårdskommittén fann icke skäl föreslå, att särskilt barnbidrag

skulle utgå till änklings barn eller till barn i familjer, där hustrun är invalid.

Kommittén var emellertid icke enhällig i denna del. En av kom
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 23.

mitténs ledamöter, generaldirektören Höjer, var skiljaktig och ansåg, att

lagen om särskilda barnbidrag borde utvidgas till att avse även bidrag till

gifta invalida kvinnors och änklingars barn. Höjer anförde bland annat:

På ett tidigare stadium av det sociala reformarbetet har man i viss utsträckning

begränsat rätten till socialförsäkringens under vissa förutsättningar

utgående förmåner till det ena könet eller i fråga om förmåner för

barn till sådana fall, där sagda förutsättningar förelegat t. ex. i fråga om

fadern, under det att uppfyllandet av samma förutsättningar i fråga om

modern ej givit barnet rätt till förmånen. Orsaken härtill torde i regel ha

varit, att man ansett de i sammanhanget aktuella hjälpbehoven i avseende

på det andra könet mera sällan förekommande och en lagstiftning för dessa

fall därför mindre behövlig. I och för sig kan en sådan ståndpunkt försvaras.

Frågan bör emellertid ses även ur en annan synpunkt.

Vår familjerättsliga lagstiftning gör ingen åtskillnad mellan makarna. Att

mannen alltjämt i de flesta fall är huvudförsörjaren avspeglar sig sålunda

icke i lagstiftningen, i vilken det endast talas om den ene maken och den

andre maken. Ett likartat betraktelsesätt har under 1946 av statsmakterna

anlagts inom tvenne områden av socialförsäkringen, nämligen sjukförsäkringen

och arbetslöshetsförsäkringen.

Full jämförbarhet mellan här berörd lagstiftning och den nu ifrågavarande

föreligger visserligen icke. Den princip om likställighet mellan könen,

som statsmakterna genom sagda beslut godtagit, har emellertid lika stor

bärkraft beträffande lagstiftning om bidrag till invaliders och ensamstående

försörjares (änkas och änklings) barn som inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

När denna princip nu godtagits av statsmakterna,

bör den icke i här ifrågavarande lagstiftning skjutas åt sidan. Det får bli

en senare sak att i detta avseende åvägabringa enhetlighet inom socialförsäkringen,

så långt nu dylik av praktiska skäl är önskvärd och möjlig att

genomföra.

Det i propositionen nr 288 framlagda förslaget till lag om särskilda barnbidrag

innehöll icke någon bestämmelse om att barn till änklingar och till

gifta invalida kvinnor skulle bli berättigade till särskilt barnbidrag.

Sammansatt stats- och andra lagutskott, som behandlade propositionen

nr 288, yttrade i sitt över propositionen avgivna utlåtande nr 5 beträffande

frågan om särskilt barnbidrag till barn, vars moder avlidit:

Enligt 6 § 1 mom. första stycket 1. i den föreslagna lagen utgår allmänt

barnbidrag för barn, vars fader avlidit. För barn, vars moder avlidit, utgår

däremot icke särskilt barnbidrag. Den svenska familjerättsliga lagstiftningen

gör ingen åtskillnad mellan makarna. Att mannen i de flesta fall är

huvudförsörjaren återspeglar sig icke i lagstiftningen. Rent principiellt

måste det därför vara riktigt att barn, vars moder avlidit, i bidragshänseende

skola vara likställda med barn, vars fader avlidit. Särskilda barnbidrag

till barn, vars moder avlidit, skulle emellertid i den praktiska tillämpningen

kunna leda till egendomliga konsekvenser. Det skulle bliva nödvändigt att

låta det särskilda barnbidraget utgå även om den efterlevande fadern gifter

om sig. Detta skulle få till följd att en man, som gift om sig efter sin första

hustrus död, skulle kunna uppbära särskilt barnbidrag till sina och sin

första hustrus barn, vilket han icke kunnat göra så länge hans första hustru

2—- Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 21—23.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 23.

levde. Det torde därför vara ofrånkomligt att undantaga barn, vars moder

avlidit, från rätten till särskilt barnbidrag.

Utskottet. Enligt 1947 års lag om särskilda barnbidrag äro barn till änklingar

uteslutna från rätten till särskilt barnbidrag. Barn vars fader avlidit

kunna erhålla särskilt barnbidrag. Rent principiellt måste en sådan

skillnad vara felaktig, och även sakligt torde skillnaden vara svår att försvara.

Änklingars barn kunna befinna sig i en ekonomiskt sett lika bekymmersam

ställning som barn vars fader avlidit.

Frågan om särskilt barnbidrag till änklingars barn var under övervägande

vid 1947 års riksdag. Att dessa barn då icke erhöllo rätt till särskilt

barnbidrag berodde på befarade svårigheter vid den praktiska tillämpningen.

Dessa svårigheter äro visserligen icke obetydliga, men hänsynen

till svårigheterna bör enligt utskottets mening icke lägga hinder i vägen för

ett förnyat övervägande av frågan. En utredning om sådan ändring av

1947 års lag om särskilda barnbidrag att änklingars barn i bidragshänseende

bli likställda med änkors barn bör därför komma till stånd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville låta föranstalta om en utredning

angående sådan ändring av lagen den 26 juli 1947 om

särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn

att änklingars barn i bidragshänseende bli likställda med

änkors barn samt att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda; och

B. att motionerna I: 123 och 11:320, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet under A. hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Björkman, Nils Elowsson,

Uhlén, Osvald*, Wahlund och Hollertz;

från andra kammaren: herrar Hermansson, Cruse*, Holm, Andersson

i Gisselås, fru Västberg, herrar Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem

och fru Sandström*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esse''te ab. Stockholm 1943

841236

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:178 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders m. fl. barn. a1 i texten