Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 25

1948-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:25, Andra lagutskottets utlåtande nr 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

1

Nr 25.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda

vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap.

Genoin en den 6 februari 1948 dagtecknad proposition, nr 96, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

förslag till

Lag

om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets

ekonomiska försvarsberedskap.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Det åligger ägare eller innehavare av industriell anläggning ävensom annan

näringsidkare här i riket att på särskild anfordran av riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap eller annan myndighet, som Konungen förordnar,

beträffande anläggningen eller rörelsen lämna de uppgifter om personal,

lokalförhållanden, maskinpark och annan utrustning, produktion och

produktionsförmåga, förbrukning av elektrisk kraft, bränslen, råvaror eller

andra förnödenheter, lagerhållning, inköp, leveranser och dylikt, vilka myndigheten

finner erforderliga för planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap,

ävensom i övrigt biträda vid nämnda planläggning.

Statlig eller kommunal myndighet eller inrättning är jämväl eljest skyldig

att inom sitt verksamhetsområde lämna de uppgifter för planläggningen

och det biträde vid densamma, som riksnämnden eller annan av Konungen

förordnad myndighet påfordrar.

2 §•

Medför biträde, som i 1 § sägs, för kommunal myndighet eller inrättning

eller för enskild näringsidkare arbete av sådan beskaffenhet, att er
Bihang

till riksdagens protokoll 19b8. 9 saml. 2 avd. Nr 25.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

sättning härför anses böra påfordras, och kan överenskommelse därom ej

träffas med den myndighet, som påkallat biträdet, skall frågan hänskjutas

till en enligt lagen om skiljemän den 14 juni 1929 (nr 145) tillsatt skiljenämnd,

vilken äger avgöra, om ersättning skall utgå, ävensom bestämma

ersättningens belopp.

3 §•

Den som underlåter att fullgöra honom jämlikt 1 § åliggande uppgiftseller

biträdesskyldighet eller härvid mot bättre vetande lämnar felaktig uppgift

vare, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad ansvar såsom för

annat tjänstefel men straffes eljest med dagsböter.

4 §•

Uppgifter angående näringsidkares verksamhet, som införskaffats jämlikt

1 § eller eljest erhållits i samband med planläggningen av den ekonomiska

försvarsberedskapen, må ej yppas i vidare mån än som erfordras

för planläggningen. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller

fängelse.

5 §•

Förseelse som i 4 § avses må av allmän åklagare åtalas endast efter angivelse

av målsägaren.

Böter tillfalla kronan.

6 §•

Konungen äger utfärda närmare bestämmelser rörande tillämpningen av

denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948. Genom lagen upphäves lagen

den 16 april 1937 (nr 159) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda

vid arbetet å rikets ekonomiska försvarsberedskap.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa

till propositionen.

Den föreslagna lagen är avsedd att ersätta lagen den 16 april 1937 (nr

159) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid arbetet å rikets

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

ekonomiska försvarsberedskap. Förslaget innebär i huvudsak följande ändringar

i förhållande till sistnämnda lag.

Berättigad att infordra uppgifter för och biträda vid planläggningen av

rikets ekonomiska försvarsberedskap skall vara riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap ävensom annan myndighet som Konungen förordnar.

Uppgifts- och biträdesskvldigheten har i princip utsträckts till varje

ägare eller innehavare av industriell anläggning eller näringsidkare här i

riket ävensom till statliga och kommunala myndigheter eller inrättningar.

Även uppgiftsskyldighetens innebörd har i vissa hänseenden utsträckts.

1 § 3 mom. i den nu gällande lagen har uteslutits, varjämte sekretess- och

straffbestämmelser omarbetats.

Utskottet. Vid remissbehandling av förevarande ärende har Stockholms

handelskammare framhållit såsom angeläget, att myndigheter, som verkställde

upphandling för försvarsväsendets räkning eller eljest drev rörelse

av något slag, icke bereddes tillfälle att genom infordrade uppgifter förskaffa

sig vetskap om förhållanden, vilka de kunde utnyttja i den löpande

affärsverksamheten. Om någon myndighet med sådan verksamhet önskade

för planläggningsarbetet erhålla vissa uppgifter, vilka kunde utnyttjas i

affärsverksamheten, borde dessa uppgifter infordras av riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap och lämpligen sammanställda ställas till förfogande

för den myndighet, som begärt uppgifterna. Utskottet ansluter sig

till departementschefens i propositionen gjorda uttalande, att de av Stockholms

handelskammare anförda betänkligheterna i fråga om införskaffande

av uppgifter, som av statliga myndigheter kunna utnyttjas vid upphandling

eller annan löpande affärsverksamhet, böra beaktas vid utfärdandet

av en tillämpningskungörelse till lagen.

Riksnämnden har föreslagit, att i lagen skulle intagas uttrycklig föreskrift

om att annan myndighet än riksnämnden finge med stöd av lagen

infordra uppgift eller påkalla biträde endast efter samråd med nämnden.

Denna av riksnämnden föreslagna bestämmelse är enligt utskottets mening

i princip riktig, eftersom det är synnerligen angeläget att näringslivet

i förevarande hänseende icke betungas mer än nödvändigt, men såsom departementschefen

framhållit kunna bestämmelser i berörda hänseende intagas

i tillämpningskungörelsen i stället för att ingå i lagen. Utskottet förutsätter

att så sker.

Utskottet vill vidare understryka vikten av att vederbörande myndigheter,

innan uppgifter inhämtas med stöd av lagen, i första hand undersöka

i vad mån på annat sätt tillgängliga uppgifter äro tillräckliga för åsyftat

ändamål.

Tillämpningen av lagen blir i stor utsträckning beroende av hur tillämpningskungörelsen

utformas. Enligt utskottets mening hade det varit önskvärt,

alt ett utkast till sådan kungörelse bifogats propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 25.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda lagförslaget och får därför hemställa,

att. riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 27 april 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand*, Sten, Björkman,

Nils Elowsson, Söderkvist och Hallagård;

från andra kammaren: herrar Hagård*, Ryberg, Johnsson i Kastanjegården,

fru Johansson i Norrköping, herrar Larsson i Östersund, Andersson

i Eskilstuna*, Lundberg och Andersson i Alfredshem.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Idens iryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

816726

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av r a1 i texten