Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 17 § lagen den li juni 1907
1948-01-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 17 § lagen den li juni 1907
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
1
Nr 3.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 17 § lagen
den li juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till
fast egendom.
Genom en den 9 januari 1948 dagtecknad proposition, nr 25, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 kap. 17 § lagen den 14 juni 1907
(nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.
Härigenom förordnas, att 2 kap. 17 § lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
17 §. 17 §.
Låter arrendatorn efter plan, vilken
antingen blivit av jordägaren
godkänd eller ock uppgjorts av statens
lantbruksingenjör eller hos hushållningssällskap
anställd jordbrukskonsulent,
å fastigheten verkställa
täckdikning med användande av tegelrör
eller andra rör av lika varaktig
beskaffenhet eller anlägga cementerad
gödselstad, vare jordägaren
pliktig att till arrendatorn utgiva ersättning,
beträffande täckdikning, så
snart arbetet blivit behörigen utfört,
för så stor del av kostnaden, som
motsvarar värdet av rören, ävensom
1 Scnasle lydelse, se SFS 1943: 883.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 sand.
Låter arrendatorn efter plan, vilken
antingen blivit av jordägaren
godkänd eller ock uppgjorts av statens
lantbruksingenjör eller konsulent
hos lantbruksnämnd eller hos
hushållningssällskap anställd jordbrukskonsulent,
å fastigheten verkställa
täckdikning med användande
av tegelrör eller andra rör av lika
varaktig beskaffenhet eller anlägga
cementerad gödselstad, vare jordägaren
pliktig att till arrendatorn utgiva
ersättning, beträffande täckdikning,
så snart arbetet blivit behörigen utfört,
för så stor del av kostnaden, som
2 avd. Nr 3—4.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 3.
(Gällande lydelse.)
när fastigheten avträdes, för vad arrendatorn
i övrigt kostat å täckdikningen
i den män det varit nödigt,
samt beträffande gödselstad, så snart
arbetet blivit behörigen utfört, för
så stor del av kostnaden för gödselstadens
anläggande, som motsvarar
värdet av därvid använt material.
Från det belopp, som beräknats för
utförande av täckdikning utöver kostnaden
för rören, skall dock avdrag
ske ej mindre med en tjugufemtedel
för varje helt år, varunder arrendatorn
utan förhöjning av arrendet
dragit nytta av täckdikningen, än
även, därest å denna finnes brist,
med kostnaden för bristens avhjälpande.
Har arrendatorn anlagt markväg,
inrättat silo för konservering av foder
eller utfört annan varaktig, för
jordbruket nyttig anläggning, som ej
är att hänföra till åbyggnad eller
elektrisk anläggning, och har sådant
skett med jordägarens samtycke eller
efter godkännande av lantbruksingenjör
eller jordbrukskonsulent, som i
första stycket sägs, och av två andra
personer, vilka äro behöriga att vara
synemän, njute arrendatorn, när fastigheten
avträdes, ersättning av jordägaren
motsvarande det ökade värde,
fastigheten i följd av anläggningen
då kan anses äga, dock ej med högre
belopp än som svarar mot den nödiga
kostnaden för anläggningen.
Finnes när---större omfatt
ning.
(Föreslagen lydelse.)
motsvarar värdet av rören, ävensom
när fastigheten avträdes, för vad arrendatorn
i övrigt kostat å täckdikningen
i den mån det varit nödigt,
samt beträffande gödselstad, så snart
arbetet blivit behörigen utfört, för så
stor del av kostnaden för gödselstadens
anläggande, som motsvarar värdet
av därvid använt material. Från
det belopp, som beräknats för utförande
av täckdikning utöver kostnaden
lör rören, skall dock avdrag ske
ej mindre med en tjugufemtedel för
varje helt år, varunder arrendatorn
utan förhöjning av arrendet dragit
nytta av täckdikningen, än även,
därest å denna finnes brist, med
kostnaden för bristens avhjälpande.
Har arrendatorn anlagt markväg,
inrättat silo för konservering av foder
eller utfört annan varaktig, för
jordbruket nyttig anläggning, som ej
är att hänföra till åbyggnad eller
elektrisk anläggning, och har sådant
skett med jordägarens samtycke eller
efter godkännande av lantbruksingenjör
eller konsulent, som i första stycket
sägs, och av två andra personer,
vilka äro behöriga att vara synemän,
njute arrendatorn, när fastigheten avträdes,
ersättning av jordägaren motsvarande
det ökade värde, fastigheten
i följd av anläggningen då kan anses
äga, dock ej med högre belopp än
som svarar mot den nödiga kostnaden
för anläggningen.
Finnes när---större omfatt
ning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.
Andra lagutskottets utlåtande nr. 3- 3
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa
till propositionen.
I propositionen föreslås, att vad i 2 kap. 17 § lagen den 14 juni 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom är stadgat om plan, som uppgjorts eller
godkänts av statens lantbruksingenjör eller hos hushållningssällskap anställd
jordbrukskonsulent, även skall äga tillämpning å plan, som uppgjorts
eller godkänts av konsulent, vilken är anställd hos lantbruksnämnd.
Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.
t
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda lagförslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 29 januari 1948.
På andra lagutskottets vägnar;
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Hage,
Wistrand, Löfvander, Björkman och Nils Elowsson;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Hellbacken,
fru Nordgren, herrar Johnsson i Kastanjegården, Cruse, Carlsson i Bakeröd
och Andersson i Alfredshem.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:Is proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 17 § lagen den 14 juni 1907 a1 i texten