Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lantarbetstidslag, dels ock i ämnet väckta motioner.
1948-05-11 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:31, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lantarbetstidslag, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
1
Nr 31.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till lantarbetstidslag, dels ock i ämnet
väckta motioner.
Genom en den 19 mars 1948 dagtecknad pi-oposition, nr 192, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av pi''opositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
(Gällande lag:)
Nr 265.
Lantarbetstidslag;
qiven Stockholms slott den 8 juni
1945.
(Kungl. Maj:ts förslag:)
Lantarbetstidslag.
Härigenom förordnas som följer.
Lagens tillämpningsområde.
1 §•
Denna lag äger tillämpning:
1) å jordbruk jämte därtill hörande
binäringar, vilka icke bedrivas
såsom självständiga företag,
samt å byggnadsarbete för jordbruk
eller sådan dess binäring som nu
nämnts, allt för såvitt i företaget till
arbete för arbetsgivares räkning i
regel användas minst två arbetare,
häri icke inräknad arbetare, som
användes till arbete, vilket avses
under a)—f) här nedan; samt
Lagens tillämpningsområde.
1 §•
Denna lag äger tillämpning:
1) å jordbruk jämte därtill hörande
binäringar, vilka icke bedrivas
såsom självständiga företag,
samt å byggnadsarbete för jordbruk
eller sådan dess binäring som nu
nämnts, allt för såvitt i företaget till
arbete för arbetsgivares räkning i
regel användes minst en arbetare,
häri icke inräknad arbetare, som
användes till arbete, vilket avses
under a)—f) här nedan; samt
2) å trädgårdsskötsel, bedriven såsom självständigt företag, för såvitt
däri till arbete för arbetsgivares räkning i regel användes minst en arbetare
enligt samma beräkning.
Från lagens tillämpning undantagas:
a) arbete, som utföres under sådana förhållanden, att det ej kan anses
tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande;
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 31.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Gällande lag:)
b) kolning i mila;
c) mjölkning, skötsel och upptagning
av rotfrukter, dikning,
skogsarbete, upptagning av torv
samt tillverkning av bränntorv och
torvströ, allt i den mån dessa arbeten
utföras mot ackordsersättning;
d) husligt arbete;
e)
(Kungl. Maj:ts förslag:)
c) mjölkning, skötsel och upptagning
av rotfrukter, skogsarbete, upptagning
av torv samt tillverkning av
bränntorv och torvströ, allt i den
mån dessa arbeten utföras på
ackord;
arbete, som bedrives av staten; samt
f) arbete, varå arbetstidslagen för detaljhandeln äger tillämpning.
2 §.
Såsom arbetare skall vid tillämpning av denna lag ej räknas:
a) medlem av arbetsgivarens familj;
b) lantbruksinspektor eller annan befattningshavare i överordnad ställning;
eller
c) bokhållare eller annat kontorsbiträde.
3 §.
På begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör eller den, vars
rätt därav beröres, åligger det arbetsrådet att avgöra, huruvida visst arbete
är att hänföra till sådant, varå denna lag äger tillämpning, eller huruvida
viss arbetstagare är att enligt lagen räkna såsom arbetare.
Är mål, som handlägges vid domstol,
beroende av fråga, varom i
första stycket förmäles, skall domstolen
hänskjuta frågan till arbetsrådet,
när part sådant äskar eller
domstolen finner det nödigt, och må
slutligt utslag av domstolen ej meddelas,
förrän arbetsrådets beslut
kommit domstolen tillhanda.
Är mål, som handlägges vid domstol,
beroende av fråga, varom i
första stycket förmäles, skall domstolen
hänskjuta frågan till arbetsrådet,
när part sådant äskar eller
domstolen finner det nödigt, och må
dom ej meddelas, förrän arbetsrådets
beslut kommit domstolen tillhanda.
*
I annan fråga rörande lagens tillämpning än som i första stycket avses
har arbetsrådet att på begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör
eller den, vars rätt av frågan beröres, avgiva utlåtande.
Ordinarie arbetstid.
4 §•
1 mom. Till arbete, som avses i
1 § första stycket under 1), må arbetsgivare
icke använda arbetare
Ordinarie arbetstid.
4 §•
1 mom. Till arbete, som avses i
1 § första stycket under 1), må arbetsgivare
icke använda arbetare un
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
3
(Gällande lag:)
under längre tid, raster oräknade,
än för dygn 10 timmar samt för
arbetsvecka
under januari, februari och december
43 timmar,
under mars, oktober och november
48 timmar samt
under tiden april—september 52
timmar.
Från vad sålunda stadgats skola
gälla följande undantag:
a) För varje brukningsdel må en
arbetare, som i regel användes till
såväl djurskötsel som annat arbete
(arbetare med blandat arbete),
användas till arbete under
januari, februari och december högst
45 timmar för arbetsvecka samt under
mars, oktober och november
högst 50 timmar för arbetsvecka.
Vad nu sagts gälle ock den, som
ersätter arbetare med blandat arbete
under ledighet.
b) För arbetare, som huvudsakligen
användes till djurskötsel
(d jurskötare), samt för arbetare,
som under minst en vecka ersätter
djurskötare, må arbetstiden icke
överstiga för dygn nio timmar och
för två arbetsveckor i följd 100
timmar.
För att ersätta djurskötare under
kortare tid än en vecka må annan
arbetare användas till djurskötsel
utöver den i första stgcket för oktober—mars
angivna tiden för arbetsvecka.
Den sammanlagda arbetstiden
för arbetsvecka, varunder sådan
arbetare användes även till
djurskötsel, må varken under
nämnda månader eller under året i
övrigt överstiga 50 timmar.
(Kungl. Maj:ts förslag:)
der längre tid, raster oräknade, än
för dygn 10 timmar samt för arbetsvecka
under tiden november—februari
45 timmar och under tiden mars
—oktober 50 timmar.
Från vad sålunda stadgats skola
gälla följande undantag:
a) För varje brukningsdel må en
arbetare, som i regel användes till
såväl djurskötsel som annat arbete
(arbetare med blandat arbete),
under tiden november—
februari användas till arbete högst
41 timmar för arbetsvecka.
Vad nu sagts gälle ock den, som
ersätter arbetare med blandat arbete
under ledighet.
b) För arbetare, som huvudsakligen
användes till djurskötsel (d jurskötare),
samt för arbetare, som
under minst en vecka ersätter djurskötare,
må arbetstiden icke överstiga
för dygn nio timmar och för
två arbetsveckor i följd 96 timmar.
För arbetare, som ersätter djurskötare
under kortare tid än en
vecka, må arbetstiden under tiden
november—februari utsträckas till
48 timmar för arbetsvecka.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Gällande lag:)
2 mom. Till arbete, som avses i
1 § första stycket under 2), må arbetsgivare
icke använda arbetare
under längre tid, raster oräknade,
än för dygn 10 timmar samt för
arbetsvecka
antingen 48 timmar
eller ock under januari, februari,
november och december 43 timmar,
under mars och oktober 46 timmar
samt under tiden april—september
52 timmar.
3 mom. Med arbetsvecka förstås
i fall, som avses i 1 mom., tiden
från och med måndag till och med
söndag samt i fall, som avses i 2
mom., tiden från och med fredag till
och med torsdag. Vad i 1 mom. föreskrivits
beträffande två arbetsveckor
i följd skall gälla för perioder
om två arbetsveckor, räknade från
första måndagen i november månad
varje år.
För viss månad given föreskrift
om arbetstid skall tillämpas under
arbetsvecka eller tvåveckorsperiod,
som nyss sagts, vars första dag infaller
under månaden.
(Kungl. Maj:ts förslag:)
2 mom. Till arbete, som avses i
1 § första stycket under 2), må arbetsgivare
icke använda arbetare
under längre tid, raster oräknade,
än för dygn 10 timmar samt för
arbetsvecka
antingen 48 timmar
eller ock under tiden november—- februari 45 timmar och under tiden
mars—oktober 50 timmar.
3 mom. Med arbetsvecka förstås
tiden från och med måndag till och
med söndag. Vad i 1 mom. föreskrivits
beträffande två arbetsveckor i
följd skall gälla för perioder om två
arbetsveckor, räknade från första
måndagen i november månad varje
år.
För viss månad given föreskrift
om arbetstid skall tillämpas under
arbetsvecka eller tvåveckorsperiod,
som nyss sagts, vars första dag infaller
under månaden.
5 §.
1 mom. Arbetsrådet må, när skäl därtill äro, medgiva, att den i 4 § angivna
arbetstiden, utan att förlängas för år räknat, fördelas på annat sätt
än i nämnda paragraf sägs.
2 mom. Finnes i visst fall av särskilda skäl påkallat, att arbetstiden utsträckes
längre än i 4 § sägs, äger arbetsrådet lämna medgivande därtill.
3 mom. Undantag från de i 4 § angivna begränsningarna må ock av
arbetsrådet medgivas, då det av uttalanden av arbetarnas sammanslutning
eller sammanslutningar eller annorledes framgår, att det stora flertalet av
de arbetare, som skulle beröras av undantaget, finner detsamma önskvärt
och arbetstiden ej därigenom kommer att oskäligt utsträckas.
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
5
(Gällande lag:)
(Kungl. Maj:ts förslag:)
Arbete å övertid.
6 §.
1 mom. Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som
ej kunnat förutses, vållat avbrott i ett företags drift eller ock medfört överhängande
fara för sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom,
må arbetare, i den mån det är nödigt med hänsyn till berörda förhållande,
användas till arbete å övertid. Om sådant arbete samt dess anledning,
omfattning och varaktighet åligger det arbetsgivaren att senast inom
två dygn från dess början göra anmälan till arbetsrådet.
Arbetet må icke fortsättas utöver sist angivna tid, utan att tillstånd därtill
sökts hos nämnda myndighet. Angående sådan ansökan har arbetsrådet
att ofördröjligen meddela beslut.
Anmälan eller ansökan, varom här är sagt, må anses gjord, när densamma
i betalt brev avlämnats till posten.
2 mom. Arbetare må utan sådan anmälan eller ansökan, som i 1 mom.
sägs, användas till arbete å övertid, som föranledes av födelser, sjukdomsfall
eller olycksfall bland djuren.
7 §.
1 mom. Erfordras för driftens ohindrade gång nödvändigtvis att förberedelse-
eller avslutningsarbeten utföras före eller efter den allmänna arbetstiden
eller såvitt angår trädgårdsskötsel att så kallad vakttjänst utföres
utom den allmänna arbetstiden, må nödigt antal arbetare därtill användas
å övertid under högst sju timmar för arbetsvecka.
2 mom. Finner arbetsgivare i an- 2 mom. Finner arbetsgivare i annat
fall än som avses i 6 § med hän- nät fall än som avses i 6 § med hän
-
syn till särskilt förhållande påkallat
att använda arbetare till arbete å
övertid, vare därtill berättigad för
högst 48 timmar under loppet av
fyra arbetsveckor eller, om arbetsrådet
finner skål sådant medgiva,
högst 50 timmar under loppet av en
kalendermånad; dock icke för mer
än 200 timmar under en tidrymd av
12 månader i följd.
syn till särskilt förhållande påkallat
att använda arbetare till arbete å
övertid, vare därtill berättigad för
högst 48 timmar under loppet av
fyra arbetsveckor eller, om arbetsgivaren
föredrager sådan beräkningsgrund,
högst 50 timmar under
loppet av eu kalendermånad; dock
icke för mer än 200 timmar under
en tidrymd av 12 månader i följd.
3 mom. År ytterligare eftergift av trängande behov påkallad, må sådan,
dock för högst 100 timmar under en tidrymd av 12 månader i följd, meddelas
av arbetsrådet.
4 mom. I fråga om arbetares skyldighet att utföra arbete, som avses i
denna paragraf, gäller vad därom kan anses vara med arbetsgivaren över
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Gällande lag:) (Kungl. Maj:ts förslag:)
enskommet, men åligger det arbetsgivaren tillse, att icke arbetaren genom
användande till dylikt arbete utsättes för överansträngning eller ohälsa.
8 §.
Arbetsgivaren bör anskaffa och å arbetsstället förvara övertidsjournal,
upprättad enligt formulär, som fastställes av arbetsrådet.
Rörande arbetares användande
till arbete å övertid enligt 6 § 1 mom.
eller 7 § åligger det arbetsgivaren
att göra anteckning i sådan övertidsjournal
senast den första söckendagen
i näst därpå följande arbetsvecka
eller, därest då icke kan
avgöras, huruvida arbetstiden är att
hänföra till sådan, som avses i
nämnda lagrum, så snart sådant
kan bedömas. Arbetsrådet äger
dock föreskriva, att anteckning om
arbete å övertid får verkställas å annan
tid och på annat sätt än nu angivits.
I fråga om sådant arbete å
övertid, som avses i 7 § 1 mom., är
arbetsgivaren icke pliktig att göra
dylik anteckning, där övertiden finnes
behörigen upptagen å arbetstidsschema,
anslaget å arbetsstället och
angivande tiden för det dagliga arbetets
början och slut.
Rörande arbetares användande
till arbete å Övertid enligt 6 § 1 mom.
eller 7 § åligger det arbetsgivaren
att göra anteckning i sådan övertidsjournal
senast den första söckendagen
i näst därpå följande arbetsvecka
eller, därest då icke kan avgöras,
huruvida arbetstiden är att
hänföra till sådan, som avses i
nämnda lagrum, så snart sådant
kan bedömas. Anteckning om arbete
å övertid får dock verkställas
å annan tid och på annat sätt än nu
angivits, om för ändamålet begagnas
handling av typ, som arbetsrådet
godkänt för användning i stället
för övertidsjournal, eller arbetsrådet
eljest det medgiver. I fråga om sådant
arbete å övertid, som avses i
7 § 1 inom., är arbetsgivaren icke
pliktig att göra anteckning om arbete
å övertid, där övertiden finnes
behörigen upptagen å arbetstidsschema,
anslaget å arbetsstället och
angivande tiden för det dagliga arbetets
början och slut.
Arbetare äge rätt att själv eller genom utsedd representant på anfordran
erhålla del av övertidsjournalen såvitt honom rörer.
Beslut av arbetsrådet enligt 6 § Beslut av arbetsrådet enligt 6 §
1 mom. eller 7 § 2 eller 3 mom. skall 1 mom. eller 7 § 3 mom. skall biläg
-
biläggas journal eller annan handling,
däri anteckning enligt andra
stycket skall göras, och skall journalen
eller handlingen jämte bilagda
beslut förvaras å arbetsstället under
minst tre år, räknat beträffande
gas journal eller annan handling,
däri anteckning enligt andra stycket
skall göras, och skall journalen eller
handlingen jämte bilagda beslut förvaras
å arbetsstället under minst tre
år, räknat beträffande journalen
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Gällande lag:)
journalen eller handlingen från den
tid, då sista anteckningen gjordes
däri, och beträffande beslutet från
detsammas datum.
(Kungl. Maj:ts förslag:)
eller handlingen från den tid, då
sista anteckningen gjordes däri, och
beträffande beslutet från detsammas
datum.
Allmänna bestämmelser.
9 §■
För tjänstgöring i arbetsrådet vid handläggning av ärende, som avses
i denna lag, utser Konungen för viss tid två med jordbruksförhållanden
förtrogna ledamöter. En ledamot skall utses bland personer, föreslagna
av de svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd, och vid tjänstgöring
i arbetsrådet ersätta en av dess ledamöter, som utsetts efter förslag
av arbetsgivarsammanslutningar; en ledamot skall utses bland personer,
föreslagna av landsorganisationen i Sverige, samt vid tjänstgöring i arbetsrådet
ersätta en av dess ledamöter, som utsetts efter förslag av arbetarsammanslutningar.
För var och en av ledamöterna utses i enahanda ordning
minst två suppleanter, av vilka en bör vara förtrogen med förhållandena
inom trädgårdsskötseln.
Vid arbetsrådets behandling av ärende, som avses i denna lag, skola,
med iakttagande av vad i 9 § 6 mom. lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens
begränsning stadgas, närvara båda de ledamöter, vilka utsetts i här
nämnd ordning, eller för dem utsedda suppleanter. I övrigt skola bestämmelserna
i nämnda paragraf i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet.
10 §.
1 mom. Äro sådana rikssammanslutningar av arbetsgivare och arbetare,
som kunna anses företräda flertalet arbetsgivare och arbetare inom visst
verksamhetsområde, som i denna lag avses, ense om viss eftergift i något
avseende, varom stadgas i 5 § eller 7 § 3 inom., må Konungen på framställning
av arbetsrådet eller efter dess hörande förordna, att eftergiften
må inom verksamhetsområdet i fråga allmänt tillgodonjutas.
2 mom. Skulle tillämpningen av denna lag medföra särskilda svårigheter
inom viss del av riket eller ock sådana svårigheter för visst arbete eller
företag, att dess fortsatta bedrivande därigenom äventyras, må Konungen
på framställning av arbetsrådet eller efter dess hörande medgiva av förhållandena
påkallat undantag från lagens tillämpning.
11 §•
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionen. Därvid
skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad som finnes stadgat
rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Gällande lag:) (Kungl. Maj:ts förslag:)
12 §.
Använder arbetsgivare arbetare till arbete i strid mot vad i denna lag är
stadgat eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, straffes med
dagsböter. Var arbetaren under 18 år, vare den, som har vårdnaden om
arbetaren, där användandet skett med hans vetskap och vilja, förfallen till
böter från och med fem till och med femtio kronor.
13 §.
Försummar arbetsgivare att fullgöra anmälningsskyldighet, som föreskrives
i 6 § 1 mom., eller att iakttaga vad enligt 8 § andra, tredje eller
fjärde stycket åligger honom, straffes med dagsböter.
Har arbetsgivare mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i anteckning,
som avses i 8 § andra stycket, straffes med dagsböter ej under fem.
14 §. 14 §.
Förseelse mot denna lag åtalas Böter, som ådömas enligt denna
vid polisdomstol, dår sådan år in- lag, tillfalla kronan.
råttad, men eljest vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna
lag, tillfalla kronan.
15 §.
Beträffande verksamhet, som bedrives av kommun eller hushållningssällskap,
skall vad i denna lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.
Lag samma vare, där arbetsrådet efter framställning av arbetsgivare godtagit
viss person såsom arbetsföreståndare i arbetsgivarens ställe.
16 §.
Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande
användande av minderårig eller kvinna till arbete, skall sådan begränsning
lända till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft, såvitt
den avser arbetsrådets befogenhet
och verksamhet, den 1 augusti 19b5
och i övrigt den 1 november 1945
samt gäller till och med den 31 oktober
1948. Beträffande förseelse
mot lagen, som begåtts under tiden
för dess giltighet, skall dock vad i
lagen är stadgat fortfara att gälla
efter sistnämnda dag.
Denna lag träder i kraft, såvitt
den avser arbetsrådets befogenhet
och verksamhet, den 1 augusti 1948
och i övrigt den 1 november 1948.
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
1 en inom andra kammaren före avlämnandet av propositionen nr 192
väckt motion, nr 31, som hänvisats till lagutskott, har herr Landgren hemställt,
att riksdagen, med beaktande av vad i motionen framhållits, måtte
»besluta sådan ändring av lantarbetstidslagen, I. § 4», att de i motionen anförda
önskemålen kunde bli tillgodosedda. Motionen II: 31 har av andra
lagutskottet behandlats i samband med propositionen nr 192. Angående
motionens närmare innehåll se nedan.
Utskottet har vidare i samband med propositionen nr 192 till behandling
förehaft sex i anledning av densamma väckta motioner, nämligen
inom första kammaren
nr 345 av herrar Sundelin och Osvald,
nr 346 av herr Niklasson och herr Nilsson, Bror, samt
nr 347 av herr Isaksson m. fl. ävensom
inom andra kammaren
nr 504 av herr Rubbestad m. fl.,
nr 505 av herr Svensson i Ljungskile m. fl. samt
nr 506 av herr Nolin m. fl.
I motionerna I: 345 och II: 505, vilka äro likalydande, har hemställts, att
»riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 måtte besluta,
att lantarbetstidslagens tillämpningsområde måtte begränsas till jordbruk
där minst två arbetare äro anställda».
I motionerna I: 346 och II: 504, vilka äro likalydande, har hemställts, att
»riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 måtte
besluta, att någon ändring av tillämpningsområdet för nu gällande lantarbetstidslag
icke skall ske».
I motionerna I: 347 och II: 506, vilka äro likalydande, har hemställts, att
»riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 med förslag
till lantarbetstidslag måtte avslå de i 1 § punkterna 1 och 2 samt i 4 § momenten
1 och 2 föreslagna ändringarna i nu gällande lag av den 8 juni
1945».
I motionen 11:31 anföres följande:
Arbetstidslagens tillämpningsområde för jordbruket begränsas att nu endast
omfatta företag, som regelmässigt sysselsätta mer än två arbetare.
Därför lämnas en mycket stor del av jordbruksföretagen utanför arbetstidsregleringen.
En utsträckning av tillämpningsområdet är därför synnerligen behövlig.
Starka skäl tala för att lagen göres tillämplig även för företag, som i regel
sysselsätta en arbetare.
Med hänsyn till jordbruksarbetets beskaffenhet ha i lagen medgivits olika
uppdelningar av maximiarbetstiden per vecka under sommar- och vintertid.
Denna uppdelning har emellertid medfört att skillnaden emellan de olika
årstidernas arbetstid blivit alltför markerad.
10 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Den ordinarie arbetstiden är under veckorna i januari, februari samt december
43 timmar, under mars, oktober och november 48 timmar och under
tiden april—september 52 timmar. En sådan uppdelning är högst olämplig.
Den långa arbetsveckan, som tillämpas under sommartiden, gör, att jordbruksarbetet
under denna tid blir mycket påfrestande. Dessutom medför
denna uppdelning olägenheter i avlöningshänseende. Under vintermånaderna,
med den förhållandevis korta arbetstiden, blir förtjänsten låg, under
det att utgifterna i regel äro högre på vintern än under sommarmånaderna.
En utjämning av arbetstiden så att en enhetlig arbetsvecka på 48 timmar
året runt tillämpas förefaller därför riktigast.
Djurskötarna ha hittills haft arbetstiden räknad i tvåveckorsperioder med
högst 100 timmar. Härmed ha djurskötarna två timmar längre arbetstid per
vecka än övriga arbetare inom jordbruksnäringen. Det måste anses som en
rimlig fordran, att djurskötarnas arbetstid blir lika med den som gäller för
övriga jordbruksarbetare.
Det är otvivelaktigt ett stort allmänt intresse att lantarbetarna i arbetstidshänseende
bli, så långt detta är möjligt, likställda med övriga arbetargrupper
inom samhället. Sannolikt har den omständigheten att lantarbetarna
haft en ogynnsammare arbetstidsfördelning spelat en icke oväsentlig roll i
fråga om flykten från jordbruket. Den alltjämt pågående rationaliseringen
inom jordbruket bör kunna göra det möjligt att åstadkomma en utjämning
av arbetstiden till 48 timmars vecka. Detta skulle för jordbruket i sin helhet
bidraga till möjligheterna att behålla den vanda arbetskraften och på så
vis lättare kunna övervinna de svårigheter, som onekligen finnas. Risk kan
eljest föreligga för att främst de yngre årsklasserna välja annat yrke än
lantarbetarens. Dessa faktiska omständigheter kunna i framtiden ge anledning
till svårigheter som bli synnerligen besvärliga att bemästra.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna i
motionerna I: 345, I: 346, I: 347, II: 504, II: 505 och II: 506 åberopat till stöd
för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionen och motionerna.
Den i propositionen föreslagna nya lantarbetstidslagen är avsedd att ersätta
lantarbetstidslagen den 8 juni 1945, som gäller till och med den 31
oktober 1948. Ändringarna i förslaget i förhållande till nu gällande lag
tramgå av de i utlåtandet intagna parallella lagtexterna, till vilka utskottet
får hänvisa. De viktigaste ändringarna äro följande.
Den nya lantarbetstidslagen föreslås skola gälla alla företag, där i regel
användes minst en arbetare. För närvarande är lantarbetstidslagen tillämplig
endast å företag, där i regel användas minst två arbetare. Dikning på
ackord föreslås icke längre skola vara undantaget från lantarbetstidslagens
tillämpning. En utjämning av årsarbetstidens fördelning på sommar- och
vinterhalvåret föreslås. Detta medför en förkortning av veckoarbetstidens
längd under sommaren för utearbetare och arbetare med blandat arbete.
Den ordinarie arbetstiden för djurskötare föreslås sänkt från 100 timmar
för två arbetsveckor i följd till 96 timmar för samma tid.
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Utskottet. Lantarbetstidslagen den 8 juni H145 gäller endasl till och med
den 31 oktober i år. Sakkunniga, som tillkallats för en allmän översyn av
arbetstidslagstiftningen, kunna icke beräknas slutföra detta arbete så snart,
att en därpå grundad lagstiftning kan träda i kraft förrän om flera år.
Med hänsyn härtill anser utskottet, att den pågående arbetstidsutredningen
icke bör utgöra hinder för att lantarbetstidslagen nu blir föremål för en
saklig revision i vissa avseenden.
Lantarbetstidslagens tillämpningsområde är för närvarande inskränkt
till företag, där i regel användas minst två arbetare. I propositionen föreslås
en utvidgning av tillämpningsområdet till att omfatta alla företag, där i
regel användes minst en arbetare. Detta förslag överensstämmer med önskemål,
som framföres i motionen II: 31. I samtliga de motioner, som väckts
i anledning av förevarande proposition, yrkas däremot, att den föreslagna
lantarbetstidslagens tillämpningsområde begränsas till att avse företag,
där minst två arbetare äro anställda. Redan nu torde den rådande konkurrensen
om arbetskraften inom jordbruket ha tvingat även de mindre företagarna
att i stor utsträckning för sina anställda tillämpa samma arbetstid
som gäller för större jordbruk. Olägenheterna av den föreslagna utvidgningen
torde därför för arbetsgivarna bli obetydliga och väsentligt övervägas
av angelägenheten av att även arbetstagare inom det mindre jordbruket
bli delaktiga av det skydd arbetstidslagstiftningen avser att ge. Skulle på
några håll olägenheter uppstå vid anpassning till laglig arbetstidsreglering,
har arbetsrådet möjlighet att medgiva behövliga dispenser. Utskottet förordar,
att lagens tillämpningsområde bestämmes i enlighet med det i propositionen
framlagda förslaget.
Dikningsarbete, som utföres på ackord, är enligt den nuvarande lantarbetstidslagen
undantaget från lagens tillämpning. I förslaget till ny lantarbetstidslag
har detta undantag icke medtagits, d. v. s. lagen skulle komma
att gälla även för dikningsarbete på ackord. I motionerna I: 347 och II: 500
yrkas, att den föreslagna lantarbetstidslagen i denna del får samma lydelse
som den nu gällande lagen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla
följande. Om dikningsarbete på ackord utföres under sådana förhållanden,
att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande,
är arbetet enligt 1 § andra stycket a) undantaget från lagens tilllämpning.
Skulle däremot dikningsarbete på ackord utföras under sådana
förhållanden, att det måste anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över
arbetets anordnande, torde det saknas skäl att undantaga sådant arbete
från lagens tillämpningsområde. Den omständigheten att arbetet utföres på
ackord får i detta sammanhang icke tillmätas någon betydelse. Ur principiell
synpunkt får det anses oriktigt att låta avlöningsformen vara avgörande
för frågan huruvida ett visst arbete skall vara underkastat arbetstidsreglcring
eller icke. Utskottet tillstyrker således det i propositionen fram
-
12 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
lagda förslaget beträffande dikningsarbete och avstyrker motionerna I: 347
och II: 506 i denna del.
Enligt den nuvarande lantarbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden för
utearbetare begränsad för arbetsvecka till 43 timmar under januari, februari
och december, till 48 timmar under mars, oktober och november samt
till 52 timmar under tiden april—september. För arbetare, som i regel användes
till såväl djurskötsel som annat arbete (arbetare med blandat arbete),
får den för utearbetare medgivna veckoarbetstiden under vinterhalvåret
utökas med två timmar i veckan. Enligt den i propositionen föreslagna
lantarbetstidslagen skulle veckoarbetstiden för utearbetare bli 45 timmar
under tiden november—februari och 50 timmar under tiden mars—oktober.
För arbetare med blandat arbete skulle veckoarbetstiden under tiden november-februari
bli högst 47 timmar. I motionerna I: 347 och II: 506 yrkas
avslag på de föreslagna ändringarna beträffande veckoarbetstiden. I motionen
II: 31 uttalas sympatier för en sådan utjämning av arbetstiden, att en
enhetlig arbetsvecka av 48 timmar året runt erhålles.
Från lantarbetarhåll har uttryckts önskemål om en utjämning av årsarbetstidens
fördelning på sommar- och vinterhalvåret. Enligt utskottets
mening tala starka skäl för en sådan utjämning. För att på längre sikt
kunna bevara arbetskraften vid jordbruket torde det vara nödvändigt att
anknyta arbetstidsregleringen på jordbrukets område så nära som möjligt
till den allmänna arbetstidsregleringen. Såsom departementschefen framhållit,
torde det emellertid åtminstone tills vidare vara ofrånkomligt att
bibehålla en viss spännvidd mellan sommar- och vinterarbetstid. Utskottet
finner den i propositionen föreslagna arbetstidsfördelningen lämpligt avvägd.
Enligt den nuvarande arbetstidslagen får arbetstiden för djurskötare icke
överstiga 100 timmar för två veckor i följd. I propositionen föreslås, att
denna arbetstid minskas till 96 timmar, önskemål i samma riktning framföres
i motionen II: 31. I motionerna I: 347 och II: 506 yrkas avslag på de
föreslagna ändringarna. Departementschefen har framhållit, att både längden
av den för djurskötare nu stadgade arbetstiden och den ogynnsamma
förläggningen av arbetstiden tala för att veckoarbetstiden nedbringas till
den lör arbetare i allmänhet gällande 48-timmarsveckan. Emellertid har
departementschefen med hänsyn till ersättareänstgöringen ansett att djurskötarnas
arbetstid alltjämt bör beräknas för tvåveckorsperiod. Utskottet
finner på de av departementschefen anförda skälen rimligt, att djurskötarnas
arbetstid förkortas på sätt i propositionen föreslagits.
Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda lagförslaget, och utskottet får därför hemställa,
13
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 34;j,
I: 346, I: 347, II: 504, II: 505 och II: 506 bifalla förevarande
proposition nr 192 oförändrad; och
B. att motionen 11:31 måtte anses besvarad genom vad
utskottet under A. hemställt.
Stockholm den 11 maj 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund*, Löfvander*,
Nils Elowsson, Uhlén, Carl Eric Ericsson och Hollertz;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hellbacken*, Johnsson
i Kastanjegården, Hermansson, Holm, Andersson i Gisselås, fru Johansson
i Norrköping* och herr Carlsson i Bakeröd.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Holmbäck, Löfvander, Carl Eric Ericsson, Hollertz, Johnsson i
Kastanj egården, Andersson i Gisselås och Carlsson i Bakeröd, vilka ansett,
att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:
De skäl som framförts mot en ändring av den nuvarande lantarbetstidslagen
äga stor styrka. Rådande förhållanden inom lagens giltighetsområde
torde inte ha givit anledning till allvarliga anmärkningar. Utsträckandet
av giltighetsområdet till att omfatta även företag med allenast en arbetare
kommer att i viss utsträckning medföra ett övervältrande av arbetet från
lönarbetaren till bonden eller hans hustru. Därtill kommer att under nuvarande
arbetskraftsförhållanden arbetstagaren säkerligen har stora möjligheter
att uppnå tillfredsställande resultat beträffande sina arbetsförhållanden
utan tillgripande av utvidgad lagstiftning. Den i propositionen föreslagna
överflyttningen av två arbetstimmar i veckan från sommaren till
vintern kommer, med tanke på den stora mängd arbetsuppgifter som finnas
i jordbruket sommartid, att verka i hög grad produktionshämmande
och kan därför ej anses välmotiverad. Behovet av att införa dikningsarbete.
14 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
som utföres på ackord, under en utvidgad lagstiftning synes ej tillräckligt
styrkt. Då dessutom allmän arbetstidsutredning för närvarande pågår och
riksdagen i dylika fall brukar innan lagändring vidtages invänta resultatet
härav, får utskottet hemställa,
A. alt riksdagen måtte avslå det genom förevarande proposition
nr 192 framlagda förslaget till lantarbetstidslag och
i stället för sin del antaga följande förslag till
Lag
om fortsatt giltighet av lantarbetstidslagen den 8 juni 1945
(nr 265).
Härigenom förordnas, att lantarbetstidslagen den 8 juni
1945, vilken gäller till och med den 31 oktober 1948, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 31 oktober 1951. Beträffande
förseelse mot lagen, som begåtts under tiden för
dess giltighet, skall dock vad i lagen är stadgat fortfara att
gälla efter sistnämnda dag.
B. att motionerna I: 345, I: 346, I: 347, II: 504, II: 505 och
11:506 måtte anses besvarade genom vad utskottet under
A. hemställt; samt
C. att motionen II: 31 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
816809
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lantarbetstidslag. a1 i texten