Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lantarbetstidslag, dels ock i ämnet väckta motioner.

1948-05-11 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:31, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lantarbetstidslag, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lantarbetstidslag, dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 19 mars 1948 dagtecknad pi-oposition, nr 192, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av pi''opositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

(Gällande lag:)

Nr 265.

Lantarbetstidslag;

qiven Stockholms slott den 8 juni

1945.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Lantarbetstidslag.

Härigenom förordnas som följer.

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning:

1) å jordbruk jämte därtill hörande

binäringar, vilka icke bedrivas

såsom självständiga företag,

samt å byggnadsarbete för jordbruk

eller sådan dess binäring som nu

nämnts, allt för såvitt i företaget till

arbete för arbetsgivares räkning i

regel användas minst två arbetare,

häri icke inräknad arbetare, som

användes till arbete, vilket avses

under a)—f) här nedan; samt

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning:

1) å jordbruk jämte därtill hörande

binäringar, vilka icke bedrivas

såsom självständiga företag,

samt å byggnadsarbete för jordbruk

eller sådan dess binäring som nu

nämnts, allt för såvitt i företaget till

arbete för arbetsgivares räkning i

regel användes minst en arbetare,

häri icke inräknad arbetare, som

användes till arbete, vilket avses

under a)—f) här nedan; samt

2) å trädgårdsskötsel, bedriven såsom självständigt företag, för såvitt

däri till arbete för arbetsgivares räkning i regel användes minst en arbetare

enligt samma beräkning.

Från lagens tillämpning undantagas:

a) arbete, som utföres under sådana förhållanden, att det ej kan anses

tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande;

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 31.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lag:)

b) kolning i mila;

c) mjölkning, skötsel och upptagning

av rotfrukter, dikning,

skogsarbete, upptagning av torv

samt tillverkning av bränntorv och

torvströ, allt i den mån dessa arbeten

utföras mot ackordsersättning;

d) husligt arbete;

e)

(Kungl. Maj:ts förslag:)

c) mjölkning, skötsel och upptagning

av rotfrukter, skogsarbete, upptagning

av torv samt tillverkning av

bränntorv och torvströ, allt i den

mån dessa arbeten utföras på

ackord;

arbete, som bedrives av staten; samt

f) arbete, varå arbetstidslagen för detaljhandeln äger tillämpning.

2 §.

Såsom arbetare skall vid tillämpning av denna lag ej räknas:

a) medlem av arbetsgivarens familj;

b) lantbruksinspektor eller annan befattningshavare i överordnad ställning;

eller

c) bokhållare eller annat kontorsbiträde.

3 §.

På begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör eller den, vars

rätt därav beröres, åligger det arbetsrådet att avgöra, huruvida visst arbete

är att hänföra till sådant, varå denna lag äger tillämpning, eller huruvida

viss arbetstagare är att enligt lagen räkna såsom arbetare.

Är mål, som handlägges vid domstol,

beroende av fråga, varom i

första stycket förmäles, skall domstolen

hänskjuta frågan till arbetsrådet,

när part sådant äskar eller

domstolen finner det nödigt, och må

slutligt utslag av domstolen ej meddelas,

förrän arbetsrådets beslut

kommit domstolen tillhanda.

Är mål, som handlägges vid domstol,

beroende av fråga, varom i

första stycket förmäles, skall domstolen

hänskjuta frågan till arbetsrådet,

när part sådant äskar eller

domstolen finner det nödigt, och må

dom ej meddelas, förrän arbetsrådets

beslut kommit domstolen tillhanda.

*

I annan fråga rörande lagens tillämpning än som i första stycket avses

har arbetsrådet att på begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör

eller den, vars rätt av frågan beröres, avgiva utlåtande.

Ordinarie arbetstid.

4 §•

1 mom. Till arbete, som avses i

1 § första stycket under 1), må arbetsgivare

icke använda arbetare

Ordinarie arbetstid.

4 §•

1 mom. Till arbete, som avses i

1 § första stycket under 1), må arbetsgivare

icke använda arbetare un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

3

(Gällande lag:)

under längre tid, raster oräknade,

än för dygn 10 timmar samt för

arbetsvecka

under januari, februari och december

43 timmar,

under mars, oktober och november

48 timmar samt

under tiden april—september 52

timmar.

Från vad sålunda stadgats skola

gälla följande undantag:

a) För varje brukningsdel må en

arbetare, som i regel användes till

såväl djurskötsel som annat arbete

(arbetare med blandat arbete),

användas till arbete under

januari, februari och december högst

45 timmar för arbetsvecka samt under

mars, oktober och november

högst 50 timmar för arbetsvecka.

Vad nu sagts gälle ock den, som

ersätter arbetare med blandat arbete

under ledighet.

b) För arbetare, som huvudsakligen

användes till djurskötsel

(d jurskötare), samt för arbetare,

som under minst en vecka ersätter

djurskötare, må arbetstiden icke

överstiga för dygn nio timmar och

för två arbetsveckor i följd 100

timmar.

För att ersätta djurskötare under

kortare tid än en vecka må annan

arbetare användas till djurskötsel

utöver den i första stgcket för oktober—mars

angivna tiden för arbetsvecka.

Den sammanlagda arbetstiden

för arbetsvecka, varunder sådan

arbetare användes även till

djurskötsel, må varken under

nämnda månader eller under året i

övrigt överstiga 50 timmar.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

der längre tid, raster oräknade, än

för dygn 10 timmar samt för arbetsvecka

under tiden november—februari

45 timmar och under tiden mars

—oktober 50 timmar.

Från vad sålunda stadgats skola

gälla följande undantag:

a) För varje brukningsdel må en

arbetare, som i regel användes till

såväl djurskötsel som annat arbete

(arbetare med blandat arbete),

under tiden november—

februari användas till arbete högst

41 timmar för arbetsvecka.

Vad nu sagts gälle ock den, som

ersätter arbetare med blandat arbete

under ledighet.

b) För arbetare, som huvudsakligen

användes till djurskötsel (d jurskötare),

samt för arbetare, som

under minst en vecka ersätter djurskötare,

må arbetstiden icke överstiga

för dygn nio timmar och för

två arbetsveckor i följd 96 timmar.

För arbetare, som ersätter djurskötare

under kortare tid än en

vecka, må arbetstiden under tiden

november—februari utsträckas till

48 timmar för arbetsvecka.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lag:)

2 mom. Till arbete, som avses i

1 § första stycket under 2), må arbetsgivare

icke använda arbetare

under längre tid, raster oräknade,

än för dygn 10 timmar samt för

arbetsvecka

antingen 48 timmar

eller ock under januari, februari,

november och december 43 timmar,

under mars och oktober 46 timmar

samt under tiden april—september

52 timmar.

3 mom. Med arbetsvecka förstås

i fall, som avses i 1 mom., tiden

från och med måndag till och med

söndag samt i fall, som avses i 2

mom., tiden från och med fredag till

och med torsdag. Vad i 1 mom. föreskrivits

beträffande två arbetsveckor

i följd skall gälla för perioder

om två arbetsveckor, räknade från

första måndagen i november månad

varje år.

För viss månad given föreskrift

om arbetstid skall tillämpas under

arbetsvecka eller tvåveckorsperiod,

som nyss sagts, vars första dag infaller

under månaden.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

2 mom. Till arbete, som avses i

1 § första stycket under 2), må arbetsgivare

icke använda arbetare

under längre tid, raster oräknade,

än för dygn 10 timmar samt för

arbetsvecka

antingen 48 timmar

eller ock under tiden november—- februari 45 timmar och under tiden

mars—oktober 50 timmar.

3 mom. Med arbetsvecka förstås

tiden från och med måndag till och

med söndag. Vad i 1 mom. föreskrivits

beträffande två arbetsveckor i

följd skall gälla för perioder om två

arbetsveckor, räknade från första

måndagen i november månad varje

år.

För viss månad given föreskrift

om arbetstid skall tillämpas under

arbetsvecka eller tvåveckorsperiod,

som nyss sagts, vars första dag infaller

under månaden.

5 §.

1 mom. Arbetsrådet må, när skäl därtill äro, medgiva, att den i 4 § angivna

arbetstiden, utan att förlängas för år räknat, fördelas på annat sätt

än i nämnda paragraf sägs.

2 mom. Finnes i visst fall av särskilda skäl påkallat, att arbetstiden utsträckes

längre än i 4 § sägs, äger arbetsrådet lämna medgivande därtill.

3 mom. Undantag från de i 4 § angivna begränsningarna må ock av

arbetsrådet medgivas, då det av uttalanden av arbetarnas sammanslutning

eller sammanslutningar eller annorledes framgår, att det stora flertalet av

de arbetare, som skulle beröras av undantaget, finner detsamma önskvärt

och arbetstiden ej därigenom kommer att oskäligt utsträckas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

5

(Gällande lag:)

(Kungl. Maj:ts förslag:)

Arbete å övertid.

6 §.

1 mom. Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som

ej kunnat förutses, vållat avbrott i ett företags drift eller ock medfört överhängande

fara för sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom,

må arbetare, i den mån det är nödigt med hänsyn till berörda förhållande,

användas till arbete å övertid. Om sådant arbete samt dess anledning,

omfattning och varaktighet åligger det arbetsgivaren att senast inom

två dygn från dess början göra anmälan till arbetsrådet.

Arbetet må icke fortsättas utöver sist angivna tid, utan att tillstånd därtill

sökts hos nämnda myndighet. Angående sådan ansökan har arbetsrådet

att ofördröjligen meddela beslut.

Anmälan eller ansökan, varom här är sagt, må anses gjord, när densamma

i betalt brev avlämnats till posten.

2 mom. Arbetare må utan sådan anmälan eller ansökan, som i 1 mom.

sägs, användas till arbete å övertid, som föranledes av födelser, sjukdomsfall

eller olycksfall bland djuren.

7 §.

1 mom. Erfordras för driftens ohindrade gång nödvändigtvis att förberedelse-

eller avslutningsarbeten utföras före eller efter den allmänna arbetstiden

eller såvitt angår trädgårdsskötsel att så kallad vakttjänst utföres

utom den allmänna arbetstiden, må nödigt antal arbetare därtill användas

å övertid under högst sju timmar för arbetsvecka.

2 mom. Finner arbetsgivare i an- 2 mom. Finner arbetsgivare i annat

fall än som avses i 6 § med hän- nät fall än som avses i 6 § med hän
-

syn till särskilt förhållande påkallat

att använda arbetare till arbete å

övertid, vare därtill berättigad för

högst 48 timmar under loppet av

fyra arbetsveckor eller, om arbetsrådet

finner skål sådant medgiva,

högst 50 timmar under loppet av en

kalendermånad; dock icke för mer

än 200 timmar under en tidrymd av

12 månader i följd.

syn till särskilt förhållande påkallat

att använda arbetare till arbete å

övertid, vare därtill berättigad för

högst 48 timmar under loppet av

fyra arbetsveckor eller, om arbetsgivaren

föredrager sådan beräkningsgrund,

högst 50 timmar under

loppet av eu kalendermånad; dock

icke för mer än 200 timmar under

en tidrymd av 12 månader i följd.

3 mom. År ytterligare eftergift av trängande behov påkallad, må sådan,

dock för högst 100 timmar under en tidrymd av 12 månader i följd, meddelas

av arbetsrådet.

4 mom. I fråga om arbetares skyldighet att utföra arbete, som avses i

denna paragraf, gäller vad därom kan anses vara med arbetsgivaren över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lag:) (Kungl. Maj:ts förslag:)

enskommet, men åligger det arbetsgivaren tillse, att icke arbetaren genom

användande till dylikt arbete utsättes för överansträngning eller ohälsa.

8 §.

Arbetsgivaren bör anskaffa och å arbetsstället förvara övertidsjournal,

upprättad enligt formulär, som fastställes av arbetsrådet.

Rörande arbetares användande

till arbete å övertid enligt 6 § 1 mom.

eller 7 § åligger det arbetsgivaren

att göra anteckning i sådan övertidsjournal

senast den första söckendagen

i näst därpå följande arbetsvecka

eller, därest då icke kan

avgöras, huruvida arbetstiden är att

hänföra till sådan, som avses i

nämnda lagrum, så snart sådant

kan bedömas. Arbetsrådet äger

dock föreskriva, att anteckning om

arbete å övertid får verkställas å annan

tid och på annat sätt än nu angivits.

I fråga om sådant arbete å

övertid, som avses i 7 § 1 mom., är

arbetsgivaren icke pliktig att göra

dylik anteckning, där övertiden finnes

behörigen upptagen å arbetstidsschema,

anslaget å arbetsstället och

angivande tiden för det dagliga arbetets

början och slut.

Rörande arbetares användande

till arbete å Övertid enligt 6 § 1 mom.

eller 7 § åligger det arbetsgivaren

att göra anteckning i sådan övertidsjournal

senast den första söckendagen

i näst därpå följande arbetsvecka

eller, därest då icke kan avgöras,

huruvida arbetstiden är att

hänföra till sådan, som avses i

nämnda lagrum, så snart sådant

kan bedömas. Anteckning om arbete

å övertid får dock verkställas

å annan tid och på annat sätt än nu

angivits, om för ändamålet begagnas

handling av typ, som arbetsrådet

godkänt för användning i stället

för övertidsjournal, eller arbetsrådet

eljest det medgiver. I fråga om sådant

arbete å övertid, som avses i

7 § 1 inom., är arbetsgivaren icke

pliktig att göra anteckning om arbete

å övertid, där övertiden finnes

behörigen upptagen å arbetstidsschema,

anslaget å arbetsstället och

angivande tiden för det dagliga arbetets

början och slut.

Arbetare äge rätt att själv eller genom utsedd representant på anfordran

erhålla del av övertidsjournalen såvitt honom rörer.

Beslut av arbetsrådet enligt 6 § Beslut av arbetsrådet enligt 6 §

1 mom. eller 7 § 2 eller 3 mom. skall 1 mom. eller 7 § 3 mom. skall biläg
-

biläggas journal eller annan handling,

däri anteckning enligt andra

stycket skall göras, och skall journalen

eller handlingen jämte bilagda

beslut förvaras å arbetsstället under

minst tre år, räknat beträffande

gas journal eller annan handling,

däri anteckning enligt andra stycket

skall göras, och skall journalen eller

handlingen jämte bilagda beslut förvaras

å arbetsstället under minst tre

år, räknat beträffande journalen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lag:)

journalen eller handlingen från den

tid, då sista anteckningen gjordes

däri, och beträffande beslutet från

detsammas datum.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

eller handlingen från den tid, då

sista anteckningen gjordes däri, och

beträffande beslutet från detsammas

datum.

Allmänna bestämmelser.

9 §■

För tjänstgöring i arbetsrådet vid handläggning av ärende, som avses

i denna lag, utser Konungen för viss tid två med jordbruksförhållanden

förtrogna ledamöter. En ledamot skall utses bland personer, föreslagna

av de svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd, och vid tjänstgöring

i arbetsrådet ersätta en av dess ledamöter, som utsetts efter förslag

av arbetsgivarsammanslutningar; en ledamot skall utses bland personer,

föreslagna av landsorganisationen i Sverige, samt vid tjänstgöring i arbetsrådet

ersätta en av dess ledamöter, som utsetts efter förslag av arbetarsammanslutningar.

För var och en av ledamöterna utses i enahanda ordning

minst två suppleanter, av vilka en bör vara förtrogen med förhållandena

inom trädgårdsskötseln.

Vid arbetsrådets behandling av ärende, som avses i denna lag, skola,

med iakttagande av vad i 9 § 6 mom. lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens

begränsning stadgas, närvara båda de ledamöter, vilka utsetts i här

nämnd ordning, eller för dem utsedda suppleanter. I övrigt skola bestämmelserna

i nämnda paragraf i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet.

10 §.

1 mom. Äro sådana rikssammanslutningar av arbetsgivare och arbetare,

som kunna anses företräda flertalet arbetsgivare och arbetare inom visst

verksamhetsområde, som i denna lag avses, ense om viss eftergift i något

avseende, varom stadgas i 5 § eller 7 § 3 inom., må Konungen på framställning

av arbetsrådet eller efter dess hörande förordna, att eftergiften

må inom verksamhetsområdet i fråga allmänt tillgodonjutas.

2 mom. Skulle tillämpningen av denna lag medföra särskilda svårigheter

inom viss del av riket eller ock sådana svårigheter för visst arbete eller

företag, att dess fortsatta bedrivande därigenom äventyras, må Konungen

på framställning av arbetsrådet eller efter dess hörande medgiva av förhållandena

påkallat undantag från lagens tillämpning.

11 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionen. Därvid

skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad som finnes stadgat

rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Gällande lag:) (Kungl. Maj:ts förslag:)

12 §.

Använder arbetsgivare arbetare till arbete i strid mot vad i denna lag är

stadgat eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, straffes med

dagsböter. Var arbetaren under 18 år, vare den, som har vårdnaden om

arbetaren, där användandet skett med hans vetskap och vilja, förfallen till

böter från och med fem till och med femtio kronor.

13 §.

Försummar arbetsgivare att fullgöra anmälningsskyldighet, som föreskrives

i 6 § 1 mom., eller att iakttaga vad enligt 8 § andra, tredje eller

fjärde stycket åligger honom, straffes med dagsböter.

Har arbetsgivare mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i anteckning,

som avses i 8 § andra stycket, straffes med dagsböter ej under fem.

14 §. 14 §.

Förseelse mot denna lag åtalas Böter, som ådömas enligt denna

vid polisdomstol, dår sådan år in- lag, tillfalla kronan.

råttad, men eljest vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna

lag, tillfalla kronan.

15 §.

Beträffande verksamhet, som bedrives av kommun eller hushållningssällskap,

skall vad i denna lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

Lag samma vare, där arbetsrådet efter framställning av arbetsgivare godtagit

viss person såsom arbetsföreståndare i arbetsgivarens ställe.

16 §.

Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande

användande av minderårig eller kvinna till arbete, skall sådan begränsning

lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft, såvitt

den avser arbetsrådets befogenhet

och verksamhet, den 1 augusti 19b5

och i övrigt den 1 november 1945

samt gäller till och med den 31 oktober

1948. Beträffande förseelse

mot lagen, som begåtts under tiden

för dess giltighet, skall dock vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla

efter sistnämnda dag.

Denna lag träder i kraft, såvitt

den avser arbetsrådets befogenhet

och verksamhet, den 1 augusti 1948

och i övrigt den 1 november 1948.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

1 en inom andra kammaren före avlämnandet av propositionen nr 192

väckt motion, nr 31, som hänvisats till lagutskott, har herr Landgren hemställt,

att riksdagen, med beaktande av vad i motionen framhållits, måtte

»besluta sådan ändring av lantarbetstidslagen, I. § 4», att de i motionen anförda

önskemålen kunde bli tillgodosedda. Motionen II: 31 har av andra

lagutskottet behandlats i samband med propositionen nr 192. Angående

motionens närmare innehåll se nedan.

Utskottet har vidare i samband med propositionen nr 192 till behandling

förehaft sex i anledning av densamma väckta motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 345 av herrar Sundelin och Osvald,

nr 346 av herr Niklasson och herr Nilsson, Bror, samt

nr 347 av herr Isaksson m. fl. ävensom

inom andra kammaren

nr 504 av herr Rubbestad m. fl.,

nr 505 av herr Svensson i Ljungskile m. fl. samt

nr 506 av herr Nolin m. fl.

I motionerna I: 345 och II: 505, vilka äro likalydande, har hemställts, att

»riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 måtte besluta,

att lantarbetstidslagens tillämpningsområde måtte begränsas till jordbruk

där minst två arbetare äro anställda».

I motionerna I: 346 och II: 504, vilka äro likalydande, har hemställts, att

»riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 måtte

besluta, att någon ändring av tillämpningsområdet för nu gällande lantarbetstidslag

icke skall ske».

I motionerna I: 347 och II: 506, vilka äro likalydande, har hemställts, att

»riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 med förslag

till lantarbetstidslag måtte avslå de i 1 § punkterna 1 och 2 samt i 4 § momenten

1 och 2 föreslagna ändringarna i nu gällande lag av den 8 juni

1945».

I motionen 11:31 anföres följande:

Arbetstidslagens tillämpningsområde för jordbruket begränsas att nu endast

omfatta företag, som regelmässigt sysselsätta mer än två arbetare.

Därför lämnas en mycket stor del av jordbruksföretagen utanför arbetstidsregleringen.

En utsträckning av tillämpningsområdet är därför synnerligen behövlig.

Starka skäl tala för att lagen göres tillämplig även för företag, som i regel

sysselsätta en arbetare.

Med hänsyn till jordbruksarbetets beskaffenhet ha i lagen medgivits olika

uppdelningar av maximiarbetstiden per vecka under sommar- och vintertid.

Denna uppdelning har emellertid medfört att skillnaden emellan de olika

årstidernas arbetstid blivit alltför markerad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Den ordinarie arbetstiden är under veckorna i januari, februari samt december

43 timmar, under mars, oktober och november 48 timmar och under

tiden april—september 52 timmar. En sådan uppdelning är högst olämplig.

Den långa arbetsveckan, som tillämpas under sommartiden, gör, att jordbruksarbetet

under denna tid blir mycket påfrestande. Dessutom medför

denna uppdelning olägenheter i avlöningshänseende. Under vintermånaderna,

med den förhållandevis korta arbetstiden, blir förtjänsten låg, under

det att utgifterna i regel äro högre på vintern än under sommarmånaderna.

En utjämning av arbetstiden så att en enhetlig arbetsvecka på 48 timmar

året runt tillämpas förefaller därför riktigast.

Djurskötarna ha hittills haft arbetstiden räknad i tvåveckorsperioder med

högst 100 timmar. Härmed ha djurskötarna två timmar längre arbetstid per

vecka än övriga arbetare inom jordbruksnäringen. Det måste anses som en

rimlig fordran, att djurskötarnas arbetstid blir lika med den som gäller för

övriga jordbruksarbetare.

Det är otvivelaktigt ett stort allmänt intresse att lantarbetarna i arbetstidshänseende

bli, så långt detta är möjligt, likställda med övriga arbetargrupper

inom samhället. Sannolikt har den omständigheten att lantarbetarna

haft en ogynnsammare arbetstidsfördelning spelat en icke oväsentlig roll i

fråga om flykten från jordbruket. Den alltjämt pågående rationaliseringen

inom jordbruket bör kunna göra det möjligt att åstadkomma en utjämning

av arbetstiden till 48 timmars vecka. Detta skulle för jordbruket i sin helhet

bidraga till möjligheterna att behålla den vanda arbetskraften och på så

vis lättare kunna övervinna de svårigheter, som onekligen finnas. Risk kan

eljest föreligga för att främst de yngre årsklasserna välja annat yrke än

lantarbetarens. Dessa faktiska omständigheter kunna i framtiden ge anledning

till svårigheter som bli synnerligen besvärliga att bemästra.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna i

motionerna I: 345, I: 346, I: 347, II: 504, II: 505 och II: 506 åberopat till stöd

för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionen och motionerna.

Den i propositionen föreslagna nya lantarbetstidslagen är avsedd att ersätta

lantarbetstidslagen den 8 juni 1945, som gäller till och med den 31

oktober 1948. Ändringarna i förslaget i förhållande till nu gällande lag

tramgå av de i utlåtandet intagna parallella lagtexterna, till vilka utskottet

får hänvisa. De viktigaste ändringarna äro följande.

Den nya lantarbetstidslagen föreslås skola gälla alla företag, där i regel

användes minst en arbetare. För närvarande är lantarbetstidslagen tillämplig

endast å företag, där i regel användas minst två arbetare. Dikning på

ackord föreslås icke längre skola vara undantaget från lantarbetstidslagens

tillämpning. En utjämning av årsarbetstidens fördelning på sommar- och

vinterhalvåret föreslås. Detta medför en förkortning av veckoarbetstidens

längd under sommaren för utearbetare och arbetare med blandat arbete.

Den ordinarie arbetstiden för djurskötare föreslås sänkt från 100 timmar

för två arbetsveckor i följd till 96 timmar för samma tid.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Utskottet. Lantarbetstidslagen den 8 juni H145 gäller endasl till och med

den 31 oktober i år. Sakkunniga, som tillkallats för en allmän översyn av

arbetstidslagstiftningen, kunna icke beräknas slutföra detta arbete så snart,

att en därpå grundad lagstiftning kan träda i kraft förrän om flera år.

Med hänsyn härtill anser utskottet, att den pågående arbetstidsutredningen

icke bör utgöra hinder för att lantarbetstidslagen nu blir föremål för en

saklig revision i vissa avseenden.

Lantarbetstidslagens tillämpningsområde är för närvarande inskränkt

till företag, där i regel användas minst två arbetare. I propositionen föreslås

en utvidgning av tillämpningsområdet till att omfatta alla företag, där i

regel användes minst en arbetare. Detta förslag överensstämmer med önskemål,

som framföres i motionen II: 31. I samtliga de motioner, som väckts

i anledning av förevarande proposition, yrkas däremot, att den föreslagna

lantarbetstidslagens tillämpningsområde begränsas till att avse företag,

där minst två arbetare äro anställda. Redan nu torde den rådande konkurrensen

om arbetskraften inom jordbruket ha tvingat även de mindre företagarna

att i stor utsträckning för sina anställda tillämpa samma arbetstid

som gäller för större jordbruk. Olägenheterna av den föreslagna utvidgningen

torde därför för arbetsgivarna bli obetydliga och väsentligt övervägas

av angelägenheten av att även arbetstagare inom det mindre jordbruket

bli delaktiga av det skydd arbetstidslagstiftningen avser att ge. Skulle på

några håll olägenheter uppstå vid anpassning till laglig arbetstidsreglering,

har arbetsrådet möjlighet att medgiva behövliga dispenser. Utskottet förordar,

att lagens tillämpningsområde bestämmes i enlighet med det i propositionen

framlagda förslaget.

Dikningsarbete, som utföres på ackord, är enligt den nuvarande lantarbetstidslagen

undantaget från lagens tillämpning. I förslaget till ny lantarbetstidslag

har detta undantag icke medtagits, d. v. s. lagen skulle komma

att gälla även för dikningsarbete på ackord. I motionerna I: 347 och II: 500

yrkas, att den föreslagna lantarbetstidslagen i denna del får samma lydelse

som den nu gällande lagen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla

följande. Om dikningsarbete på ackord utföres under sådana förhållanden,

att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande,

är arbetet enligt 1 § andra stycket a) undantaget från lagens tilllämpning.

Skulle däremot dikningsarbete på ackord utföras under sådana

förhållanden, att det måste anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över

arbetets anordnande, torde det saknas skäl att undantaga sådant arbete

från lagens tillämpningsområde. Den omständigheten att arbetet utföres på

ackord får i detta sammanhang icke tillmätas någon betydelse. Ur principiell

synpunkt får det anses oriktigt att låta avlöningsformen vara avgörande

för frågan huruvida ett visst arbete skall vara underkastat arbetstidsreglcring

eller icke. Utskottet tillstyrker således det i propositionen fram
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

lagda förslaget beträffande dikningsarbete och avstyrker motionerna I: 347

och II: 506 i denna del.

Enligt den nuvarande lantarbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden för

utearbetare begränsad för arbetsvecka till 43 timmar under januari, februari

och december, till 48 timmar under mars, oktober och november samt

till 52 timmar under tiden april—september. För arbetare, som i regel användes

till såväl djurskötsel som annat arbete (arbetare med blandat arbete),

får den för utearbetare medgivna veckoarbetstiden under vinterhalvåret

utökas med två timmar i veckan. Enligt den i propositionen föreslagna

lantarbetstidslagen skulle veckoarbetstiden för utearbetare bli 45 timmar

under tiden november—februari och 50 timmar under tiden mars—oktober.

För arbetare med blandat arbete skulle veckoarbetstiden under tiden november-februari

bli högst 47 timmar. I motionerna I: 347 och II: 506 yrkas

avslag på de föreslagna ändringarna beträffande veckoarbetstiden. I motionen

II: 31 uttalas sympatier för en sådan utjämning av arbetstiden, att en

enhetlig arbetsvecka av 48 timmar året runt erhålles.

Från lantarbetarhåll har uttryckts önskemål om en utjämning av årsarbetstidens

fördelning på sommar- och vinterhalvåret. Enligt utskottets

mening tala starka skäl för en sådan utjämning. För att på längre sikt

kunna bevara arbetskraften vid jordbruket torde det vara nödvändigt att

anknyta arbetstidsregleringen på jordbrukets område så nära som möjligt

till den allmänna arbetstidsregleringen. Såsom departementschefen framhållit,

torde det emellertid åtminstone tills vidare vara ofrånkomligt att

bibehålla en viss spännvidd mellan sommar- och vinterarbetstid. Utskottet

finner den i propositionen föreslagna arbetstidsfördelningen lämpligt avvägd.

Enligt den nuvarande arbetstidslagen får arbetstiden för djurskötare icke

överstiga 100 timmar för två veckor i följd. I propositionen föreslås, att

denna arbetstid minskas till 96 timmar, önskemål i samma riktning framföres

i motionen II: 31. I motionerna I: 347 och II: 506 yrkas avslag på de

föreslagna ändringarna. Departementschefen har framhållit, att både längden

av den för djurskötare nu stadgade arbetstiden och den ogynnsamma

förläggningen av arbetstiden tala för att veckoarbetstiden nedbringas till

den lör arbetare i allmänhet gällande 48-timmarsveckan. Emellertid har

departementschefen med hänsyn till ersättareänstgöringen ansett att djurskötarnas

arbetstid alltjämt bör beräknas för tvåveckorsperiod. Utskottet

finner på de av departementschefen anförda skälen rimligt, att djurskötarnas

arbetstid förkortas på sätt i propositionen föreslagits.

Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning till erinran mot det genom

propositionen framlagda lagförslaget, och utskottet får därför hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 34;j,

I: 346, I: 347, II: 504, II: 505 och II: 506 bifalla förevarande

proposition nr 192 oförändrad; och

B. att motionen 11:31 måtte anses besvarad genom vad

utskottet under A. hemställt.

Stockholm den 11 maj 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund*, Löfvander*,

Nils Elowsson, Uhlén, Carl Eric Ericsson och Hollertz;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hellbacken*, Johnsson

i Kastanjegården, Hermansson, Holm, Andersson i Gisselås, fru Johansson

i Norrköping* och herr Carlsson i Bakeröd.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Holmbäck, Löfvander, Carl Eric Ericsson, Hollertz, Johnsson i

Kastanj egården, Andersson i Gisselås och Carlsson i Bakeröd, vilka ansett,

att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

De skäl som framförts mot en ändring av den nuvarande lantarbetstidslagen

äga stor styrka. Rådande förhållanden inom lagens giltighetsområde

torde inte ha givit anledning till allvarliga anmärkningar. Utsträckandet

av giltighetsområdet till att omfatta även företag med allenast en arbetare

kommer att i viss utsträckning medföra ett övervältrande av arbetet från

lönarbetaren till bonden eller hans hustru. Därtill kommer att under nuvarande

arbetskraftsförhållanden arbetstagaren säkerligen har stora möjligheter

att uppnå tillfredsställande resultat beträffande sina arbetsförhållanden

utan tillgripande av utvidgad lagstiftning. Den i propositionen föreslagna

överflyttningen av två arbetstimmar i veckan från sommaren till

vintern kommer, med tanke på den stora mängd arbetsuppgifter som finnas

i jordbruket sommartid, att verka i hög grad produktionshämmande

och kan därför ej anses välmotiverad. Behovet av att införa dikningsarbete.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

som utföres på ackord, under en utvidgad lagstiftning synes ej tillräckligt

styrkt. Då dessutom allmän arbetstidsutredning för närvarande pågår och

riksdagen i dylika fall brukar innan lagändring vidtages invänta resultatet

härav, får utskottet hemställa,

A. alt riksdagen måtte avslå det genom förevarande proposition

nr 192 framlagda förslaget till lantarbetstidslag och

i stället för sin del antaga följande förslag till

Lag

om fortsatt giltighet av lantarbetstidslagen den 8 juni 1945

(nr 265).

Härigenom förordnas, att lantarbetstidslagen den 8 juni

1945, vilken gäller till och med den 31 oktober 1948, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 31 oktober 1951. Beträffande

förseelse mot lagen, som begåtts under tiden för

dess giltighet, skall dock vad i lagen är stadgat fortfara att

gälla efter sistnämnda dag.

B. att motionerna I: 345, I: 346, I: 347, II: 504, II: 505 och

11:506 måtte anses besvarade genom vad utskottet under

A. hemställt; samt

C. att motionen II: 31 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

816809

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lantarbetstidslag. a1 i texten