Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 10 juli 1947 om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande.

1948-05-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:39, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 10 juli 1947 om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

13

Nr 39.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen

den 10 juli 1947 om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens

främjande.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 120,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Kempe m. fl. föreslagit,

att »riksdagen för sin del måtte besluta att i lagen om kommunala åtgärder

till bostadsförsörjningens främjande tillfoga en 4 § av följande lydelse:

4 §•

Utöver vad i 2 § sagts, åligger det kommun att till främjande av bostadsförsörjningen

inom kommunen vidtaga alla de åtgärder i fråga om planläggning

av byggnadsproduktionen, som erfordras för att åstadkomma en

tillfredsställande tillgång på fullvärdiga bostäder inom kommunen.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt 1 § lagen den 10 juli 1947 (nr 523) om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande äger kommun, om den så finner påkallat

för att främja bostadsförsörjningen inom kommunen, ställa medel till förfogande

att enligt de grunder och i den ordning, som kommunen bestämt,

användas till åtgärder i syfte att nedbringa inom kommunen bosatta personers

kostnader för anskaffande eller innehav av en fullvärdig bostad.

I 2 § i lagen stadgas, att kommun är skyldig att genom lämpligt kommunalt

organ förmedla lån och bidrag, som utgå av statsmedel i syfte att

främja bostadsförsörjningen inom riket, ävensom i övrigt, i den omfattning

Kungl. Maj :t närmare bestämmer, biträda vid handhavandet av den

statliga låne- och bidragsverksamheten för bostadsförsörjningsändamål.

Från skyldighet som nu sagts är mindre kommun befriad i den utsträckning

Kungl. Maj:t föreskriver.

Lagen innehåller ytterligare en paragraf.

Förslag till lag om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande

förelädes 1947 års riksdag av Kungl. Maj:t genom propositionen

nr 259. Propositionen behandlades av andra lagutskottet, som däröver avgav

utlåtande nr 53. Kungl. Maj:ts lagförslag innehöll en paragraf som

på utskottets hemställan uteslöts ur lagen av riksdagen. Denna paragraf,

i Kungl. Maj :ts förslag betecknad 3 §, hade följande lydelse:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

Utöver vad i 2 § sagts åligger det kommun att till främjande av bostadsförsörjningen

inom kommunen vidtaga alla de åtgärder i fråga om planläggning

av byggnadsproduktionen, initiativtagande till bildandet av allmännyttiga

bostadsföretag och ledning av bostadsproduktionen, som erfordras

för att åstadkomma en tillfredsställande tillgång på fullvärdiga bostäder

inom kommunen.

Som skäl för att 3 § i Kungl. Maj :ts förslag borde uteslutas ur lagen anförde

utskottet i sitt utlåtande bland annat följande:

Vissa hinder torde emellertid möta att nu lagfästa ett åläggande av detta

slag som en kommunal skyldighet. En lagbestämmelse av det innehåll, som

3 § erhållit i propositionen, torde nämligen jämfört med stadgandena i 1 §

4. och 6. expropriationslagen komma att utgöra grund för en omfattande

kommunal expropriationsrätt. Redan i sitt utlåtande nr 17 till denna riksdag

har utskottet funnit angeläget, att kommun erhåller vidgad rätt att expropriera

mark. Utskottet hänvisade emellertid då till markutredningens

pågående arbete med denna fråga, vilket väntades resultera i ett betänkande

inom de närmaste månaderna. Efter vad utskottet inhämtat kommer markutredningen

alt framlägga sitt betänkande i så god tid, att dess förslag om

vidgad expropriationsrätt för kommun kommer att kunna underställas 1948

års riksdag. Det synes under dylika omständigheter icke lämpligt att föregripa

detta markutredningens arbete, vilket skulle ske, därest kommuns

skyldighet i fråga om bostadsförsörjningen nu lagfästes i enlighet med vad

föreslagits i propositionen under förevarande paragraf. Ett sådant beslut

bör lämpligen kunna fattas vid nästa års riksdag i samband med att frågan

om kommuns expropriationsrätt avgöres.

Enligt 1 § 4. lagen den 12 maj 1917 om expropriation må fastighet tagas

i anspråk genom expropriation, om Kungl. Maj :t prövar det nödigt, för

ändamål, som det enligt lag och författning tillkommer kommun eller annan

dylik samfällighet att tillgodose.

Markutredningen har i december 1947 avlämnat ett betänkande med förslag

till vissa ändringar i expropriationslagstiftningen (SOU 1948:4). I

betänkandet föreslås bland annat, att i 1 § lagen den 12 maj 1917 om expropriation

göres ett tillägg av det innehåll att fastighet skall få tagas i

anspråk genom expropriation för att i kommuns eller municipalsamhälles

ägo överföra mark, som med hänsyn till kommunens eller municipalsamhällets

framtida utveckling erfordras för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande

anordningar.

Detta markutredningens förslag om kommuns och municipalsamhälles

expropriationsrätt är för närvarande föremål för överväganden av Kungl.

Maj :t.

Utskottet. I motionen föreslås, att i lagen den 10 juli 1947 om kommunala

åtgärder till bostadsförsörjningens främjande införes en ny paragraf

av i huvudsak samma lydelse som 3 § i det förslag till lag i ämnet, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 39.

Kungl. Maj :t föreläde 1947 års riksdag. Sistnämnda paragraf uteslöts ur

lagen av riksdagen på utskottets hemställan. Utskottet hänvisade därvid

till markutredningens då pågående arbete med frågan om kommuners rätt

att expropriera mark och framhöll, att det icke vore lämpligt att föregripa

markutredningens arbete, vilket skulle ske om kommuns skyldighet i fråga

om bostadsförsörjningen lagfästes i enlighet med vad som föreslagits i 3 §

i den föreslagna lagen.

Markutredningen har i december 1947 avlämnat ett betänkande med förslag

till vissa ändringar i expropriationslagstiftningen. I betänkandet föreslås

bland annat, att fastighet skall få tagas i anspråk genom expropriation

för att i kommuns eller municipalsamhälles ägo överföra mark, som med

hänsyn till kommunens eller municipalsamhällets framtida utveckling erfordras

för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordningar.

Markutredningens förslag beträffande kommuns och municipalsamhälles

expropriationsrätt är för närvarande föremål för överväganden av Kungl.

Maj :t.

Det råder ett sådant samband mellan det i motionen framlagda förslaget

till lagstiftning och markutredningens förslag till ändringar i expropriationslagstiftningen

att enligt utskottets mening riksdagen icke bör taga

ställning till det i motionen framlagda förslaget innan markutredningens

förslag till ändring i expropriationslagstiftningen beträffande kommuns

och municipalsamhälles expropriationsrätt blivit föremål för definitivt avgörande.

Då något sådant avgörande icke för närvarande kan träffas av

riksdagen, avstyrker utskottet det i motionen framlagda förslaget.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 maj 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Sten*, fröken

Andersson, herr Uhlén, fru Flood, herrar Wahlund* och Hollertz;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Johnsson i Kastanjegården,

Cruse*, fru Johansson i Norrköping*, herrar Hedlund i

Rådom*, Larsson i Östersund*, fru Ewerlöf och herr Lundberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.