Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947

1948-06-15 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:45, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

1

Nr 45.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen

den 30 juni 1947 (nr 303) så ock om fortsatt

giltighet av samma lag, dels ock väckt motion

angående vissa ändringar i prisregleringslagen.

Genom en den 8 maj 1948 dagtecknad proposition, nr 246, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303)

så ock om fortsatt giltighet av samma lag.

Härigenom förordnas, dels att 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947,

vilken lag gäller till och med den 30 juni 1948, skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, dels ock att lagen i sålunda ändrat skick skall äga

fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1949.

2

Nuvarande lydelse:

Med tjänst---åt annan.

Lika med utförande av tjänst skall

anses dels utövande av sådan hotell-

eller pensionatrörelse, för vilken

fordras myndighets tillstånd, dels

ock upplåtelse av rätt att nyttja förnödenhet.

Lika med —--vanliga avkast
ning.

§•

Föreslagen lydelse:

Med tjänst---åt annan.

Lika med utförande av tjänst skall

anses dels utövande av sådan hotell-

eller pensionatrörelse, som omfattar

minst nio för gästers härbärgerande

avsedda rum, dels ock

upplåtelse av rätt att nyttja förnödenhet.

Lika med--— vanliga avkast
ning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 45.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en

inom riksdagens andra kammare före propositionens avlämnande väckt motion,

nr 317, av herr Karlsson i Stuvsta in. fl., vilken motion hänvisats till

lagutskott.

I motionen har hemställts, »att riksdagen för sin del måtte besluta sådan

ändring i priskontrollagen, att en effektiv produktionsdirigering och effektiva

åtgärder mot kedjehandel och återhållet utbud av varor möjliggöras».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget ävensom i fråga om de skäl, som motionären åberopat

till stöd för sitt yrkande, får utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas

i det följande, hänvisa till propositionen och motionen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från statens priskontrollnämnd.

Nu gällande prisregleringslag, som utfärdades den 30 juni 1947, trädde i

kraft den 1 juli samma år. Lagen gäller till och med den 30 juni 1948.

Enligt den inledande bestämmelsen i 1 § prisregleringslagen erfordras

för att lagens huvudbestämmelser skola träda i tillämpning, att särskilt

förordnande därom meddelats. Sådant förordnande må meddelas vid krig

eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden. Förordnande meddelas av Konungen med

riksdagens samtycke, dock att, när riksdagen ej är samlad, provisoriskt

förordnande må meddelas av Konungen. Genom kungörelse den 30 juni 1947

(nr 304) meddelade Konungen med riksdagens samtycke förordnande, varom

nyss är sagt, att gälla från och med den 1 juli 1947 tills vidare. Förordnandet

är alltjämt gällande.

Beträffande det närmare innehållet i prisregleringslagen får utskottet

hänvisa till den på s. 3—5 i propositionen lämnade redogörelsen.

I en den 20 november 1947 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse

har statens priskontrollnämnd — under erinran att giltighetstiden för prisregleringslagen

utginge den 30 juni 1948 — anfört, att det icke kunde med

säkerhet bedömas, hur den penningpolitiska utvecklingen komme att gestalta

sig efter nämnda tidpunkt. Uppenbarligen funnes emellertid tecken, som

tydde på att en förbättring i det ekonomiska läget icke vore att förvänta

under lång tid framåt. Ur beredskapssynpunkt vore det därför av vikt att

myndigheterna jämväl under budgetåret 1948/49 tillförsäkrades de möjligheter

till priskontroll, som prisregleringslagen inrymde. Giltighetstiden för

prisregleringslagen borde således utsträckas till den 30 juni 1949. För det

dåvarande föresloges ej några ändringar i lagen, men priskontrollnämnden

lörbehölle sig rätt att, om utvecklingen föranledde därtill, återkomma i

ärendet. Vid skrivelsen fanns fogad en reservation av tre ledamöter av priskontrollnämnden

(herrar Lind och Svensson samt fru Iris Ahlberg). Reservanterna

framhöllo, att prisregleringslagen i samband med förlängningen

borde bli föremål för en revidering, som kunde anses ägnad att motverka tendenserna

att kringgå densamma. Särskild översyn fordrades enligt reservan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

3

ternas uppfattning i syfte att motverka kedjehandel och återhållet utbud av

varor samt för att åstadkomma en produktionsdirigering i samband med

fastställande av priser. Beträffande de skäl reservanterna anfört till stöd för

sin uppfattning får utskottet hänvisa till s. 6 och 7 i propositionen.

I motionen ha framförts synpunkter likartade med dem, som återfinnas i

reservationen.

Senare ha de nyssnämnda reservanterna i reservation till en skrivelse från

priskontrollnämnden till Kungl. Maj :t av den 23 februari 1948 återkommit

till frågan om översyn av prisregleringslagen i syfte att åstadkomma en produktionsdirigering

i samband med fastställandet av priser och att hindra

upplagring av varor i spekulationssyfte. Beträffande det närmare innehållet

i reservationen får utskottet hänvisa till s. 8 i propositionen.

Departementschefen har i frågan, om en fortsatt priskontroll kan anses

erforderlig, uttalat sig på följande sätt:

Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

har jag vid framläggandet av finansplanen för nästkommande budgetår särskilt

understrukit, att uppgiften för den närmaste framtidens ekonomiska

politik i främsta rummet vore att upprätthålla en samhällsekonomisk balans,

som tryggade penningvärdet, d. v. s. en i stort sett fast prisnivå. En av

förutsättningarna för uppnående av detta mål är att den statliga priskontrollen

tills vidare upprätthålles.

Som skäl för att någon skärpning av prisregleringslagens bestämmelser

icke föreslagits har departementschefen anfört följande:

De av reservanterna inom priskontrollnämnden behandlade frågorna om

skärpning av prisregleringslagen i syfte att motverka kedjehandel, att hindra

icke motiverad upplagring av livsviktiga varor och att åstadkomma en produktionsdirigering

i samband med prisfastställelse ha i olika sammanhang

varit föremål för överväganden. Särskilt förslaget om produktionsdirigering

aktualiserar emellertid åtskilliga andra frågor av invecklad och delvis ömtålig

art. Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu förorda en skärpning

av lagstiftningen i de hänseenden, som berörts av reservanterna.

Statens priskontrollnämnd har i sitt yttrande till en början diskuterat

priskontrollens ställning och uppgift i den ekonomiska politiken och därutinnan

anfört:

Nämnden anser sig till en början böra erinra om att nämnden i utlåtanden

över vid 1946 och 1947 års riksdagar väckta motioner angående åtgärder

för effektivisering av den statliga priskontrollen m. m., till vilka den

föreliggande motionen inledningsvis hänvisar och vilkas synpunkter den

understryker, har utförligt redovisat sin allmänna uppfattning om priskontrollens

ställning i den ekonomiska politiken och priskontrollens möjligheter

att bekämpa prisstegringen. Nämnden har därvid starkt betonat de begränsade

möjligheterna att genom priskontroll förhindra en inflationistisk

utveckling. Dessa möjligheter äro avhängiga av det sätt varpå den allmänna

ekonomiska politiken föres och av graden av samhällsekonomisk balans. I

ett läge såsom det nuvarande med en utpräglad brist på sådan balans och

med starka tendenser till skärpning av denna brist är det icke möjligt att

enbart eller ens till huvudsaklig del genom en i olika hänseenden skärpt och

utbyggd priskontroll uppnå en ekonomisk stabilisering. Inflationen kan be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 4-5.

kämpas framgångsrikt endast om priskontrollen kombineras med en konsekvent

utformad antiinflationistisk ekonomisk politik. En isolerad skärpning

av priskontrollen i en eller annan form kan icke häva bristen på samhällsekonomisk

balans utan innebär snarare ett förstärkande av tendenserna till

snedvridning i samhällsekonomien.

Om priskontrollen vore hundraprocentigt effektiv skulle självfallet varje

dold prisstegring och andra former av snedvridning omöjliggöras. Snedvridningen

betingas delvis av den rent tekniska svårigheten eller omöjligheten

att på vissa områden utöva effektiv priskontroll. Inflationstryckets

verkan på prisnivån betingas av den varierande graden av effektivitet hos

priskontrollen. Föreliggande tendenser till dold prisstegring och dylikt, som

motionärerna med ett ord beteckna som »sabotage», äro djupast sett uttryck

för den rådande bristen på samhällsekonomisk balans. Dold prisstegring

o. d. föreligger icke i första hand på de områden av marknaden som

priskontrollen redan kan helt eller övervägande effektivt övervaka utan

framför allt på de områden som det av tekniska skäl icke är möjligt att

effektivt kontrollera. Det är emellertid uppenbart att dylika snedvridningsfenomen

icke kunna elimineras genom en skärpning av priskontrollen. Detta

kan blott ske genom att den samhällsekonomiska balansen återställes. För

detta måls uppnående äro andra åtgärder erforderliga än en isolerad skärpning

av priskontrollen på sätt motionärerna föreslå.

Vad motionärerna anfört om att priskontrollen i nuvarande läge icke kan

bedrivas på samma stela och schematiska sätt som under krigsåren, vill

nämnden för sin del instämma i, men nämnden vill också framhålla att priskontrollen

numera icke heller bedrives på sådant sätt. Redan i statsverkspropositionen

till 1947 års riksdag underströk finansministern att priskontrollen

måste föras med ökad smidighet. Där framhölls sålunda att jämkningar

i priserna icke skulle vara uteslutna, när särskilda omständigheter

förändrat förutsättningarna för produktionen eller när det kunde visas att

produktionen av vissa standardvaror försvårades och övergången till mera

lyxbetonad tillverkning blivit alltför lockande vid gällande prisrelationer.

Den förstärkning av priskontrollen som kunde bli behövlig finge icke utgöra

ett avgörande hinder för en politik som också i fråga om prisregleringen

sökte anpassa sig efter växlande förhållanden.

I sin skrivelse den 17 februari 1947 med förslag till ny prisregleringslag

framhöll nämnden, efter att ha erinrat om nyssberörda uttalande, att behovet

av en prispolitik som medgåve möjlighet att anpassa sig efter växlande

förhållanden och att företaga jämkningar i prisrelationerna bleve allt

starkare ju längre man i tiden avlägsnade sig från den ursprungliga prisstoppdagen.

Det vore enligt nämndens mening uppenbart att ju längre tid

det allmänna prisstoppet ägde bestånd, med desto större styrka måste man

resa kravet på en översyn av stoppriserna i och för sig. Detta innebure att

prisstoppet måste i större utsträckning än dittills få utnyttjas som ett självständigt

prisregleringsinstrument, varigenom riskerna för en snedvridning

av prisrelationerna komme att minskas.

Nämnden har, i anslutning till nyssberörda uttalanden, under senare tid

strävat efter att föra en smidig prispolitik. Denna politik har inneburit att

nämnden vid avgörandet av föreliggande prisfrågor sökt att inom ramen

för det allmänna prisstoppet företaga jämkningar i prisrelationerna och avväga

dessa på ett sådant sätt att en lämplig produktionsinriktning främjas.

Genom den lagändring som genomfördes i 1947 års prisregleringslag beträffande

rätten till sänkning av stoppris, där numera möjlighet föreligger

till sänkning av stoppris som är högre än som kan anses skäligt, har den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45. 5

legala grunden skapats för en allmän skälighetsprövning vid prisfastställelsen.

I anledning av det i motionen framförda kravet på ökade möjligheter

till produktionsdirigering har priskontrollnämnden anfört:

Vid bedömandet av motionärernas krav på sådan ändring av prisregleringslagen

som ger möjlighet till en effektiv produktionsdirigering i samband

med fastställandet av priser vill nämnden först erinra om att redan

enligt gällande lagstiftning åtskilliga möjligheter finnas för statsmakterna

att ingripa reglerande i produktionen.

Sålunda finnas i 5 § allmänna förfogandelagen uttryckliga stadganden

om befogenheter för Kungl. Maj :t i sådan riktning. Ändamålet skall vara

»alt inom riket eller inom visst område av riket tillgodose behovet av förnödenheter,

som äro av vikt för befolkningen eller produktionen eller för

att bereda tillgång till förnödenhet, som är behövlig för krigsbruk eller

annat ändamål av betydelse för det allmänna». Där det för sådant ändamål

finnes erforderligt, att från fastighet tillhandahålles förnödenhet, som där

frambringas, kan Kungl. Maj :t ålägga fastighetens ägare eller innehavare

att ombesörja, att förnödenheter frambringas eller tillhandahålles. Vidare

kan Kungl. Maj :t, där det för dylikt ändamål finnes erforderligt, att vid

fabrik eller annan anläggning viss förnödenhet tillverkas, beredes eller

iståndsättes, ålägga fabrikens ägare eller innehavare att ombesörja detta.

Vidare föreligga, om förnödenhet jämlikt 3 § allmänna förfogandelagen

lagts under beslag, direkta möjligheter för statsmakterna att med stöd av

beslaget ingripa reglerande i den produktion, i vilken den beslagtagna varan

ingår såsom råvara. Samma är förhållandet i fråga om vara, som handelsreglerats

utan stöd av beslag. På grund härav föreligger i praktiken på

många områden nyetableringsförbud, då tilldelning av ransonerad råvara

endast då särskilda omständigheter föranleda därtill plägar lämnas nystartat

företag. Möjlighet föreligger även att på denna väg reglera produktionens

omfattning vid redan upprättade företag ävensom att påverka produktionens

inriktning på viss eller vissa produkter.

Även utan direkt stöd av beslag har Kungl. Maj :t utfärdat föreskrifter av

produktionsreglerande karaktär. Följande exempel må nämnas.

aj Genom kungörelse den It oktober 1946 (nr 630) har Kungl. Maj :t

föreskrivit, att raka rör av smidhart järn eller stål med en godstjocklek av

2 mm eller däröver icke må utan tillstånd av industrikommissionen användas

såsom material till möbler, räcken, inhägnader, torkställningar, piskställningar,

cykelställ, vägmärken, kapell till fartyg eller bilar, markiser

och byggnadsställningar.

b) Enligt kungörelse den 1 mars 1946 (nr Öl) kan industrikommissionen

föreskriva, att kärl av glas eller plåt, smidbart järn eller stål eller vissa

slag av sådana kärl icke må användas för inläggning eller emballering av

varor av visst eller vissa slag till avsalu.

c) Enligt kungörelse den 23 november 1945 (nr 714) äger industrikommissionen

— i den mån så erfordras för åstadkommande av erforderlig hushållning

med textilvaror — förordna, att textilvara icke eller endast under

iakttagande av de villkor kommissionen bestämmer må användas för yrkesmässig

tillverkning eller beredning till avsalu av visst eller vissa andra slag

av varor.

d) Enligt kungörelse den 29 januari 1943 (nr 61) med vissa bestämmelser

angående tillverkning och försäljning av charkuterivaror äger livsmedelskommissionen,

i den mån försörjningsläget det påkallar, meddela före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr lo.

skrift om sammansättning av visst eller vissa slag av sådana till människoföda

avsedda varor, i vilka såsom beståndsdel ingår kött av nötkreatur, häst,

får, get, ren, älg eller svin.

e) I kungörelse den 30 juni 1942 (nr 609) ha meddelats vissa bestämmelser

angående tillverkning och försäljning av bröd. Kungörelsen innehåller

föreskrifter om de slag av mjöl, som må användas vid yrkesmässig tillverkning

av bröd till avsalu, ävensom de typer av bröd, som får saluhållas av

den som bedriver yrkesmässig tillverkning av bröd.

f ) I kungörelse den 1 november 1940 (nr 903) med särskilda bestämmelser

angående handeln med grädde stadgas förbud mot att saluhålla eller

försälja eller för yrkesmässig tillverkning eller beredning av varor använda

grädde med en fetthalt överstigande 15 procent.

g) I kungörelse den 1 november 1940 (nr 904) ha utfärdats särskilda bestämmelser

angående tillverkning av och handel med ost. Kungörelsen innehåller

olika bestämmelser om osts fetthalt, om märkning av ost in. in.

h) I kungörelse den 18 juli 1942 (nr 718) har föreskrivits, att yrkesmässig

tillverkning av tvätt- eller rengöringsmedel, innehållande fett, olja,

harts, tvål eller såpa tillsvidare må ske endast efter tillstånd av industrikommissionen.

Nämnden vill vidare erinra om att 1947 års prisregleringslag innehåller

stadgande om att Kungl. Maj :t eller myndighet Ivungl. Maj :t bestämmer

äger förordna om försäljningsspärr, d. v. s. förbud att försälja eller saluhålla

viss förnödenhet eller utföra viss tjänst med mindre priset å förnödenheten

eller tjänsten godkänts av myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Syftet med detta stadgande är att möjliggöra ingripande mot tendenser

till omläggning av produktionen i syfte att kringgå priskontrollen.

Nämnden vill framhålla att beträffande konsumtionsvarumarknaden produktionsålägganden

för närvarande förekomma framför allt på sko- och

textilområdet. Sålunda skall tillverkningen av standardiserade skodon och

textilvaror omfatta viss del av produktionen. Denna produktionsdirigering,

som sammankopplats med priskontroll, administreras av industrikommissionen

och nämnden vill på denna punkt blott understryka den självklara

betydelsen av ett intimt samarbete mellan industrikommissionen och priskontrollnämnden.

Nämnden har i det föregående erinrat om den prisjämkningspolitik, varigenom

nämnden under senare tid försökt komma till rätta med snedvridningstendenserna.

Nämnden har sökt avväga prissättningen på ett sådant

sätt att vissa varor ej skall försvinna ur marknaden därför att produktionen

ej får berättigad kostnadstäckning. Det kunde ifrågasättas om man icke

i vissa lägen borde genomföra en produktionsreglering i stället för jämkningar

i prisrelationerna. Skulle en dylik reglering visa sig vara lämpligare,

synas de legala befogenheterna härför redan vara för handen, såsom framgår

av den ovan lämnade översikten av gällande lagstiftning av produktionsreglerande

karaktär. Nämnden vill emellertid understryka att man i

första hand bör söka komma till rätta med svårigheterna genom en förhandlingsvägen

genomförd riktig avvägning av prissättningen. I sådana fall,

där det visat sig, att andra möjligheter ej varit framkomliga, har nämnden

dock icke tvekat att förorda produktionsåläggande, såsom skett beträffande

Stenmans AB i Eskilstuna.

Nämnden vill framhålla, att man dock icke kan tänka sig en mera allmänt

förekommande produktionsdirigering i samband med priskontroll. Endast

i särskilda fall av väsentlig betydelse torde sådan böra ifrågakomma och i

dessa fall föreligga redan de legala möjligheterna. Nämnden vill särskilt

understryka de betydande administrativa svårigheterna att i samband med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

7

priskontrollen genomföra produktionsdirigering i större omfattning. I exempelvis

sådana branscher som ha mycket differentierade varusortiment är

det otvivelaktigt lämpligare att vidtaga jämkningar i priserna som innebära

höjningar och sänkningar inom ramen för prisstoppet men som ej

innebära någon inkomstökning för företaget och sålunda icke heller leder

till någon höjning av den allmänna prisnivån. Det torde även böra beaktas

att en mera allmänt förekommande produktionsdirigering knappast kan

undgå att få produktionshämmande verkningar.

En väsentlig ökning av den tillverkningsskyldighet i fråga om exempelvis

grundkvantiteten standardiserade skodon, som för närvarande föreligger, leder

också till mycket vittgående konsekvenser. Det bör nämligen beaktas

att alla skofabriker ej äro inriktade på standardiserad produktion av skor.

Vissa av dem äro specialiserade på mera lyxbetonade skor och dessa företag

kunna icke i ökad omfattning tillverka skodon till de priser som för

närvarande gälla för P-skor. En ökning av andelen P-skor av den totala

produktionen skulle således leda till nödvändigheten att företaga vissa prishöjningar

för P-skor eller också till att de mera lyxbetonade fabrikerna

måste inskränka driften och produktionen koncentreras till fabriker med

mera standardiserad produktion.

Nämnden vill dock i detta sammanhang understryka den allmänna betydelsen

för en rationellt inriktad produktion av att nämnden till grund för

prissättningen i möjligaste mån lägger kostnadsläget för de effektivaste

företagen. I samband härmed anser sig nämnden även böra betona betydelsen

av en uppmjukning av gällande stela kvoteringsregler beträffande fördelningen

av råvaror.

Sammanfattningsvis vill nämnden framhålla, att nämnden för sin del

icke anser något behov av komplettering av prisregleringslagen i syfte att

få till stånd en effektiv produktionsdirigering i samband med prisfastställelse

föreligga.

Vad beträffar motionärernas hemställan om åtgärder mot kedjehandel

och återhållet varuutbud har nämnden hänvisat till att den vid avgivandet

av sin skrivelse med förslag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen efter

den 30 juni 1948, i anledning av därvid avgiven reservation inom nämnden

med förslag i sådant hänseende, tagit ställning till ifrågavarande spörsmål

och därför icke funne skäl föreligga att ånyo upptaga detta till behandling.

Statens priskontrollnämnds yttrande var icke enhälligt. Samma ledamöter,

som reserverat sig i anledning av nämndens förutberörda skrivelse av

den 20 november 1947, reserverade sig även nu under hänvisning till den

tidigare avgivna reservationen.

De nu berörda spörsmålen ha i olika sammanhang uppmärksammats.

I en vid 1947 års riksdag i anledning av propositionen om ny prisregleringslag

inom andra kammaren väckt motion, nr 479, av herr Jansson i

Örebro in. fl. påyrkades, att i den nya lagen måtte intagas eu bestämmelse

om produktionstvång innebärande att de prisreglerande myndigheterna

finge rätt att förbjuda inskränkning i eller inställande av produktion samt

att ålägga företag att framställa varor till fastställt pris. Andra lagutskottet

uttalade i anledning av motionen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 4ö.

Kravet om produktionstvång har föranletts av den förskjutning i produktionen

från strängt priskontrollerade nödvändighetsvaror till mindre noggrant

kontrollerade varor av mera uinbärlig natur, som blivit en följd av

priskontrollens hittillsvarande inriktning. Utskottet vill emellertid icke i

förevarande sammanhang taga ställning till frågan, huruvida för att erhålla

en mera ändamålsenlig inriktning av produktionen ytterligare bestämmelser

om produktionstvång böra införas utöver de möjligheter till sådana

ingripanden, som allmänna förfogandelagen redan nu öppnar. I första

hand torde böra övervägas, om icke missförhållandena i förevarande hänseende

i viss utsträckning skulle kunna avhjälpas genom utnyttjande av de

medel, som den föreslagna prisregleringslagen ställer till priskontrollens

förfogande. Utskottet har observerat, att priskontrollnämnden ofta vid prissättning

för varor, som produceras av ett och samma företag, följt den

principen att beskära vinstmarginalen för en produkt, som kan betecknas

som nödvändighetsvara, medan för andra artiklar lämnats avsevärt större

vinstmarginaler. Även om en dylik prissättning kan ha stort fog för sig ur

vissa synpunkter, synes den dock i avsevärd grad medverka till den påtalade

snedvridningen av produktionen.

Med hänsyn till vad senast anförts kan utskottet icke tillstyrka yrkandet

i motionen II: 479 om att i prisregleringslagen införa regler om tvångsproduktion.

Utskottet finner heller icke erforderligt att utöver vad i propositionen

föreslagits nu påkalla ytterligare skärpande åtgärder.

Motionen avslogs av båda kamrarna.

I en skrivelse till Kungl. Maj :t av den 24 oktober 1941 föreslog statens

priskontrollnämnd, att bestämmelser skulle införas i syfte att möjliggöra

förhindrande av onödig mellanhandel. Skrivelsen var åtföljd av ett utav

nämnden utarbetat lagutkast, vilket åberopats i den förenämnda reservationen

mot priskontrollnämndens skrivelse av den 20 november 1947 med

begäran om förlängning av prisregleringslagen.

Vid 1942 års riksdag yttrade statsrådet Wigforss i anledning av priskontrollnämndens

förslag:

I rådande läge är det av vikt, att onödig, prisfördyrande mellanhandel såvitt

möjligt förhindras. Emellertid finner jag det synnerligen tveksamt om

den föreslagna lagstiftningen härvidlag kan medföra positivt resultat. Lagbestämmelser

med så obestämt innehåll som de föreslagna lämna icke sådan

vägledning åt allmänheten, att bestämmelserna kunna få någon egentlig

betydelse i regleringshänseende. Detta torde även bekräftas av erfarenheterna

från förra världskriget. Å andra sidan bör beaktas, att den föreslagna

lagstiftningen kan medföra vissa svårigheter för den lojalt arbetande handeln.

Såsom bl. a. Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund

framhållit, kan nämligen en mellanhandel inom samma led av distributionen

i en del fall vara kommersiellt berättigad. Den föreslagna bestämmelsen

skulle emellertid i viss mån kunna vara till hinder även för dylik fullt korrekt

mellanhandel. Vidare må understrykas den allmänna känsla av osäkerhet

angående vad som är tillåtet eller icke tillåtet, som skulle bliva följden

av den föreslagna lagstiftningen.

Med hänsyn till det anförda finner jag det önskvärt, att man anlitar andra

vägar för att komma till rätta med de av priskontrollnämnden påtalade missförhållandena.

Härvid erbjuda sig i första hand de av nämnden själv anvisade

utvägarna, nämligen dels organiserande av marknaden genom meddelande

av föreskrift enligt 4 § prisregleringslagen (tvångskartellering respek
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45. 9

tive nyetableringsspärr) dels ock utvidgat samarbete med respektive näringsorganisationer;

att möjligheterna i sistnämnda hänseende äro betydligt

större nu än under förra världskriget är uppenbart. Ytterligare må nämnas

att — såsom bl. a. kommerskollegium framhållit — icke önskvärd mellanhandel

med importvaror i viss utsträckning torde kunna förhindras genom

uppställande av lämpliga försäljningsbestämmelser såsom villkor för

import. Även bör framhållas, att på sätt livsmedelskommissionen anfört

kedjehandel i viss utsträckning kan förhindras genom handelsreglering eller

genom fastställande av normalpriser eller genom en kombination av nämnda

metoder.

Erfarenheterna under den förflutna tiden torde likväl hava givit vid handen,

att de enligt gällande lag förefintliga möjligheterna icke under alla förhållanden

äro tillräckliga, när det gäller att hindra uppkomsten av en onödig,

prisfördyrande mellanhandel.

För att råda bot på rådande missförhållanden föreslog departementschefen

införande av ett auktorisationsförfarande beträffande handelns mellanhänder.

Ett dylikt genomfördes även. Bestämmelserna härutinnan återfinnas

numera i 5 § sista stycket i prisregleringslagen. Där stadgas, att Konungen

äger meddela föreskrift om begränsning av rätten att yrkesmässigt

köpa eller sälja förnödenhet eller yrkesmässigt utföra tjänst.

I samband med förslaget om förlängning av prisregleringslagens giltighetstid

har även framlagts förslag till ändring av 2 § sagda lag. Där stadgas

nu, att lika med utförande av tjänst skall anses bland annat utövande av

sådan hotell- eller pensionatrörelse, för vilken fordras myndighets tillstånd.

Dylikt tillstånd fordras enligt stadgan den 8 juni 1917 (nr 474) angående

hotell- och pensionatrörelse icke i sådana fall, då för rörelsens drivande

användes byggnad eller lägenhet, som innehåller högst fyra för gästers härbärgerande

avsedda rum och icke är avsedd för mottagande samtidigt av

flera gäster än åtta, såvitt byggnaden eller lägenheten icke utgör del av

hotell eller pensionat av större omfattning. Vidare må erinras om att enligt

26 § hyresregleringslagen den 19 juni 1942 (nr 429) nämnda lag icke äger

tillämpning på bostadsupplåtelse i hotell- eller pensionatrörelse, i den mån

prisregleringslagen erhållit tillämpning därå.

I en den 23 februari 1948 dagtecknad till Kungl. Maj :t ställd skrivelse

har statens priskontrollnämnd upptagit frågan om gränsdragningen mellan

prisregleringslagen och hyresregleringslagen till behandling.

Enligt vad nämnden anförde, hade mellan nämnden och hyresrådet uppnåtts

enighet därom att gränsen borde förskjutas sålunda, att en något

större del än hittills av hotell- och pensionatrörelserna komme att falla

inom hyresregleringslagens kompetensområde. Närmare bestämt borde

hotell- och pensionatrörelse, som omfattade högst åtta för gästers härbärgerande

avsedda rum, föras till hyresregleringslagens område, medan

återstoden skulle kvarstanna inom prisregleringslagens område. Anledningen

till förslaget om den nya gränsdragningen vore, att rum i hotell och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

pensionat av 5—8-rumstypen i likhet med rum i mindre resandehem till

stor del uthyrdes för längre tid — det vore där fråga om ett slags förstorat

inneboendesystem — och att gästerna även i nämnda hotell och

pensionat borde erhålla det i hyresregleringslagen stadgade uppsägningsskyddet.

Skulle gränsen sättas högre, t. ex. vid 10 å 12 rum, skulle den

av nämnden genomförda normalprisregleringen beträffande rumsuthyrning

jämte kost och helpension i turisthotellen till viss del sättas ur kraft. Detta

syntes man däremot undgå nästan helt med den av nämnden och hyresrådet

förordade gränsdragningen. Det vore givet, att överflyttningen i kontrollhänseende

till hyresregleringslagen av ifrågavarande hotell och pensionat endast

hade avseende å rumsuthyrningen; priskontrollen å där tillhandahållna

förnödenheter skulle således liksom hittills utövas med stöd av prisregleringslagen.

Under åberopande härav hemställde priskontrollnämnden,

att prisregleringslagen måtte ändras såvitt anginge stadgandet i 2 § beträffande

hotell- och pensionatrörelse.

Frågan om gränsdragningen mellan prisregleringen och hyresregleringen

har även berörts i ett utlåtande av statens hyresråd. Beträffande innehållet

i detta utlåtande får utskottet hänvisa till s. 8 i propositionen.

I propositionen har 2 § i prisregleringslagen utformats i enlighet med vad

priskontrollnämnden föreslagit.

Lagrådet har vid granskning lämnat det genom propositionen framlagda

lagförslaget utan erinran.

Utskottet. Med utgången av innevarande juni månad utlöper giltighetstiden

för prisregleringslagen den 30 juni 1947. I propositionen har föreslagits,

att lagen med viss ändring skall äga fortsatt giltighet till och med den

30 juni 1949. I utlåtande över förslaget till den nu gällande prisregleringslagen

uttalade utskottet 1947, att det vore uppenbart och knappast föremål

för delade meningar, att det även efter det att giltighetstiden för den dåvarande

prisregleringslagen gått ut den 30 juni 1947 komme att föreligga

behov av fortsatt priskontroll. Enligt utskottets uppfattning förhölle det

sig närmast så, att under trycket av ett tilltagande inflationshot den priskontrollerande

verksamheten under den närmast följande tiden komme att

lå ökad betydelse som ett medel i kampen mot denna fara. Detta utskottets

uttalande synes alltjämt äga tillämpning. Utskottet biträder med hänsyn

härtill förslaget om förlängning av giltighetstiden för prisregleringslagen.

Förslaget till ändrad gränsdragning mellan prisregleringslagens och hyresregleringslagens

tillämpningsområden är enligt utskottets uppfattning välgrundat.

Utskottet tillstyrker därför att 2 § i prisregleringslagen ändras på

sätt som föreslagits i propositionen.

I motionen II: 317 har hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta

sådan ändring i priskontrollagen, att en effektiv produktionsdirigering och

effektiva åtgärder mot kedjehandel och återhållet utbud av varor möjliggöras.

Otvivelaktigt ha under de senaste åren såsom motionärerna påtalat

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

försök att kringgå den statliga priskontrollen förekommit i växande omfattning.

Man har sålunda kunnat spåra tendenser till förskjutning i produktionen

från strängt priskontrollerade nödvändighetsvaror till mindre

noggrant kontrollerade varor av umbärlig natur. Dessa tendenser böra enligt

utskottets uppfattning motarbetas med alla tjänliga medel. Enligt motionärernas

åsikt utgör en ändring av prisregleringslagen, så att denna

möjliggör en effektivare produktionsdirigering, en förutsättning för att man

skall kunna råda bot på de nuvarande missförhållandena. Sasom framgar

av statens priskontrollnämnds i det föregående refererade yttrande är det

redan enligt gällande lagstiftning i betydande utsträckning möjligt för statsmakterna

all ingripa reglerande i produktionen. Utskottet hyser den uppfattningen,

att betydelsefulla resultat kunna nås, därest de till buds stående

möjligheterna till ingripande utnyttjas på ett klokt och effektivt sätt.

Utskottet är icke berett att utan föregående utredning taga ställning till

frågan om vidgade möjligheter till produktionsdirigering äro erforderliga

och lämpliga för ett effektivt fullföljande av strävandena att upprätthålla

en skälig och stabil prisnivå. Såsom föredragande departementschefen framhållit

aktualiserar förslaget om skärpt produktionsdirigering åtskilliga andra

frågor av invecklad och délvis ömtålig art. Ej heller anser sig utskottet

i avsaknad av utredning kunna taga ståndpunkt i frågan om lagändringar

äro påkallade för att möjliggöra tillräckligt effektiva åtgärder mot kedjehandel

och återhållna utbud av varor. Utskottet vill dock erinra om att möjligheten

att föreskriva auktorisationstvång för yrkesmässig handel med

viss förnödenhet eller yrkesmässigt utförande av vissa slags tjänster tillskapats

just för att göra det möjligt att förhindra onödig fördyrande mellanhandel.

Även andra medel stå till buds för fullföljande av samma syfte. Utskottet

kan härutinnan hänvisa till statsrådet Wigforss’ i det föregående

återgivna uttalande i denna fråga vid 1942 års riksdag. Det förtjänar vidare

beaktas, att en effektivisering av åtgärderna mot spekulativ lagerökning genomförd

på det sätt motionärerna förordat förutsätter omfattande kontrollåtgärder.

Innan dylika föreskrivas synes noga böra övervägas, huruvida de

resultat, som kunna nås på denna väg, motsvara de kostnader och det besvär,

som en effektiv kontroll måste medföra.

Utskottet vill avslutningsvis understryka angelägenheten av att priskontrollen

göres effektiv och rättvist verkande. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:t med uppmärksamhet följer prisutvecklingen i landet och, därest de

medel Kungl. Maj :t nu har i sin hand för att påverka denna skulle visa sig

otillräckliga, för riksdagen framlägger förslag till sådana ändringar och

kompletteringar av gällande regler, som kunna finnas påkallade.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte antaga det genom förevarande proposition

framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av

2 § prisregleringslagen den ,*10 juni 1947 (nr 303) så ock om

fortsatt giltighet av samma lag; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

B. att motionen 11:317 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 15 juni 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Wistrand*, Löfvander,

Nerman* och fru Flood*;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hellbacken*, Holm,

Hedlund i Rådom*, Jacobsson i Igelsbo*, fru Ewerlöf*, herrar Lundberg och

Holmberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Holmberg, som anfört:

I likhet med Landsorganisationen och flertalet arbetarrepresentanter i

priskontrollnämnden anser jag, att ändringar i priskontrollagen böra företagas

i syfte att åstadkomma effektivare statlig kontroll av det ekonomiska

livet och därmed ökade möjligheter till skydd för penningvärdet. Det torde

nämligen vara ostridigt, att tillverkare och mellanhänder kunnat åsätta

varor oskäliga priser bland annat av den anledningen, att nuvarande prisregleringslag

ger så stora möjligheter att kringgå densamma.

I tidigare kommunistiska motioner om denna sak har också påvisats, att

priskontrollnämndens politiska sammansättning är sådan, att den ger ett

omotiverat stort inflytande åt grupper eller riktningar, som helt vilja slopa

den statliga priskontrollen eller ge densamma så ringa omfattning och effektivitet

som möjligt. Under det senaste året har arbetarinflytandet i nämnden

visserligen förstärkts, och en kvinna har äntligen fått tillfälle att deltaga

i utformningen av prispolitiken. Men fortfarande är nämndens sammansättning

sådan, att det gentemot en minoritet av arbetarrepresentanter, som

vill åstadkomma en effektivare priskontroll, står en majoritet, som icke vill

medverka till åtgärder av detta slag. Detta framgår av bland annat det yttrande,

som avgivits av nämnden rörande det nu aktuella lagförslaget. Tre av

nämndens fyra socialdemokratiska representanter — bland dessa den kvinn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 4ö
liga

ledamoten — ha i en reservation föreslagit åtgärder i syfte att åstadkomma

effektivare kontroll. Dessa förslag från arbetarhåll har nämndens majoritet

motsatt sig.

Reservanterna anföra, att »tendensen att kringgå priskontrollnämndens

anvisningar kan befaras vara i tillväxt»; att de statliga kontrollåtgärderna

kringgås genom »en förskjutning av tillverkningen från mindre vinstgivande

och viktiga varor till mera vinstgivande» samt att det i samband med prisförhandlingarna

»förekommer mer eller mindre direkta hot om sådan produktionsomläggning».

Vidare framhålla reservanterna, att kedjehandel och återhållet utbud av

varor kommit till ökad användning i syfte att höja priserna. Mot dessa metoder

för prisuppskörtning påkalla reservanterna åtgärder genom särskilda

föreskrifter i lagen.

Även om de senaste årens avsevärda prisstegringar till betydande del äro

avsiktligt framkallade genom regeringens och riksdagsmajoritetens åtgärder

(framför allt genom de nya konsumtionsskatterna) förklarar detta icke helt

den stora ökningen av levnadskostnaderna. Här försiggår vid sidan av den

statliga prisfördyringen även en privat prisuppskörtning, som tar sig uttryck

i ökade företagarvinster och sänkt levnadsstandard för arbetare, småbönder

och lägre tjänstemän. En ekonomisk politik, som verkar på detta sätt, är

raka motsatsen till den »effektiva och rättvist verkande priskontroll», som

även utskottets majoritet anser vara en angelägen uppgift.

När utskottet dessutom måste konstatera, att läget inte förbättrats utan

att tvärtom sabotaget av den statliga priskontrollen förekommer i »växande

omfattning», anser jag, att konsekvensen borde ha varit, att man påkallat

verksammare åtgärder än hittills mot dem, som orättmätigt skaffa sig fördelar

på andras bekostnad.

De konkreta åtgärder, som föreslagits i detta syfte — de kommunistiska

förslagen till lag om produktionsplikt samt förslaget från priskontrollnämndens

socialdemokratiska representanter om föreskrifter mot kedjehandel och

»uppblåst» lagerhållning — har utskottet icke direkt motsatt sig. Men utskottet

anser sig »i avsaknad av utredning» icke kunna ta ståndpunkt till

dessa frågor. För min del anser jag i likhet med reservanterna i priskontrollnämnden

att behovet av skärpt pris- och produktionskontroll är klart

ådagalagt. Detta torde också vara den förhärskande meningen hos den folkmajoritet,

som dagligen får vidkännas följderna av hittillsvarande brister på

detta område. De 2 000 husmödrar i Luleå, som i dagarna vänt sig till statsmakterna

med begäran om effektivare priskontroll, äro säkerligen representativa

för den allmänna oro och bitterhet, som griper omkring sig på grund

av de ständiga prisfördyringarna.

Av det sagda framgår, att jag är helt ense med motionen II: 317 där hland

annat de nyssnämnda förslagen från priskontrollnämndens reservanter medtagits,

men när utskottet anför, att bristen på tillräcklig utredning skulle utgöra

ett hinder för riksdagen att ta definitiv ställning till dessa förslag, skall

jag begränsa mitt yrkande till eu hemställan om snabb sådan utredning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

Denna utredning bör ta sikte på behovet av

1) åtgärder i syfte att möjliggöra effektivare produktionsdirigering i samband

med den statliga priskontrollen, samt

2) åtgärder mot onödig och prisfördyrande kedjehandel och lagerhållning.

Med hänvisning till det anförda får jag föreslå,

A. att riksdagen måtte antaga det genom förevarande proposition

framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 §

prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303) så ock om

fortsatt giltighet av samma lag; samt

B. att riksdagen i anledning av motionen 11:317 måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville låta

verkställa utredning snarast möjligt rörande åtgärder för att

åstadkomma en effektivare pris- och produktionskontroll,

samt att Kungl. Maj :t ville för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

487904. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten