Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932
1948-06-15 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:46, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
1
Nr 40.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni
1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning
av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs
lån, dels ock en i ämnet väckt motion.
Genom en den 30 april 1948 dagtecknad proposition, nr 255, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående ändring i lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda
bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa
delar av Kopparbergs län.
Härigenom förordnas, att 13 a § lagen den 17 juni 1932 med särskilda
bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs
län skall upphöra att gälla ävensom att 1—14 §§ samma lag1 skola
erhålla följande ändrade lydelse.
(Gällande lydelse.)
1 §•
För vinnande av lämpligt och redigt
skifte må, där det finnes kunna
ske utan någon delägares förfång, ett
skifteslag uppdelas i flera skifteslag,
flera skifteslag sammanföras till ett
skifteslag ävensom områden av olika
skifteslag sammanföras till ett
skifteslag, såframt det prövas kunna
äga rum utan hinder för lämplig ägoanordning
inom övriga delar av skif
-
(Föreslagen lydelse.)
1 §•
Flera skifteslag må sammanföras
till ett skifteslag, oaktat det ej är
avgjort att de skola undergå laga
skifte.
Hör till skifteslag andel i sådant
vid åbodelning å skogsmark avsatt
stängfängsundantag, vari jämväl
hemman utom skifteslaget äger del,
må förrättningsmännen, därest detta
finnes erforderligt för skiftets lämp
-
1 Senaste lydelse av 10 §, se SFS 1939: 76, och av 11, 12 och 13 §§, se SFS 1947: 702. Beträffande
13 a §, se SFS 1943: 304.
1 Bihantj till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 46.
opaginerad Kontrollera mot PDF
O,
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
teslagen. Har område av skifteslag
frånskilts detta för gemensamt skifte
med annan mark, skall återstoden
av skifteslaget utgöra ett skifteslag
för sig.
Ändå att det ej kräves för ernående
av det i första stycket angivna
syftet, må, för begränsande av skiftes
omfattning, från skifteslag, däri
bys heminägor ingå, till byn hörande
utskog, fäbodemark och annat till
heminägor ej hänförligt område genom
avskiljande till ett eller flera
skifteslag uteslutas från delningen,
såframt det finnes kunna ske utan
någon delägares förfång och utan att
lämpligt och redigt skifte hindras.
2 §•
Har skifte blivit behörigen sökt
och finnes vid förrättningens företagande
hinder mot skiftet icke möta
av anledning, varom i 1 kap. 10 §
första stycket lagen om delning av
jord å landet sägs, upptage förrättningsmännen
frågan om jämkning i
skifteslagets omfång.
Yppas därvid skäl att med skifteslag,
varå skifte sökts, sammanföra
annat skifteslag eller område av sådant,
uppskjutes frågan till nytt sammanträde,
till vilket lantmätaren, genom
kungörelse och kallelse på sätt
och inom tid som om laga skiftes
företagande är stadgat, skall inkalla
delägarna i sistnämnda skifteslag
eller område. Kan vid det nya sammanträdet
frågan om skifteslagets
omfång ej utan uppskov bringas till
slut, skall, därest dag för frågans vidare
handläggning ej kan tillkännagivas
innan sammanträdet upplöses
och överenskommelse beträffande tillkännagivandet
av tid och ställe för
(Föreslagen lydelse.)
liga genomförande, efter överläggning
med delägarna besluta, att i
samband med laga skifte å skiftcslaget
dess andel i undantaget skall utbrytas
för att tillsammans med skifteslagets
övriga ägor ingå i skiftet.
2 §•
Har skifte blivit behörigen sökt
och finnes vid förrättningens företagande
hinder mot skiftet icke möta
av anledning, varom i 1 kap. 10 §
första stycket lagen om delning av
jord å landet sägs, upptage förrättningsmännen
frågan om skifteslagets
omfång.
Yppas därvid skäl att med skifteslag,
varå skifte sökts, sammanföra
annat skifteslag, uppskjutes frågan
till nytt sammanträde, till vilket
lantmätaren, genom kungörelse och
kallelse på sätt och inom tid som om
laga skiftes företagande är stadgat,
skall inkalla delägarna i sistnämnda
skifteslag. Kan vid det nya sammanträdet
frågan om skifteslagets omfång
ej utan uppskov bringas till slut,
skall, därest dag för frågans vidare
handläggning ej kan tillkännagivas
innan sammanträdet upplöses och
överenskommelse beträffande tillkännagivandet
av tid och ställe för förrättningens
fortsättande ej träffas
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
3
(Gällande lydelse.)
förrättningens fortsättande ej träffas
vid sammanträdet, vad i 3 kap. 4 §
andra stycket lagen om delning av
jord å landet stadgas äga tillämpning
även beträffande nämnda delägare.
3 §•
Fråga om tillämpning av 1 § första
stycket avgöres av förrättningsmännen
efter överläggning med delägarna.
Innefattar förrättningsmännens beslut,
att till ett skifteslag skola sammanföras
flera skifteslag eller delar
därav, skall skiftet, såvitt angår ägor,
varå skifte ej är sökt, anses hava
blivit börjat den dag, beslutet om
sammanförandet meddelades.
4 §•
Yrkar delägare, att med tillämpning
av i § andra stycket ett eller
flera områden skola frånskiljas skifteslaget,
och prövas hinder ej möta,
varom i nämnda lagrum sägs, varde
frågan beträffande varje område eller
grupp av områden, som förrättningsmännen
finna kunna avskiljas
till särskilt skifteslag, avgjord genom
omröstning efter huvudtalet
mellan närvarande ägare av jordbruksfastighet
inom det eller de områden
omröstningen avser; och skall
beslut om dylikt avskiljande anses
hava fattats, om minst två tredjdelar
av rösterna utfalla för sådan åtgärd.
Vid beräkning av antalet röstande
delägare skola de, vilka med samäganderätt
innehava viss fastighet,
tillsammantagna räknas såsom en
delägare; och må ej heller den, som
äger flera fastigheter, tillerkännas
mera än en röst.
(Föreslagen lydelse.)
vid sammanträdet, vad i 3 kap. 4 §
andra stycket lagen om delning av
jord å landet stadgas äga tillämpning
även beträffande nämnda delägare.
Besluta förrättningsmännen, att
flera skifteslag skola sammanföras
till ett skifteslag, skall skiftet, såvitt
angår skifteslag, varå skifte ej är
sökt, anses hava blivit börjat den dag
beslutet meddelades.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
5 §.
Sedan skifteslagets omfång blivit
bestämt, avgöres genom omröstning
mellan delägarna, huruvida skifte
skall äga rum.
Bestrides skifte av ägare av jordbruksfastighet
inom skifteslaget, vilka
till antalet, beräknat på sätt i 4 §
sägs, utgöra minst två tredjedelar av
närvarande ägare av dylika fastigheter,
vare frågan om skifte i anledning
av den föreliggande ansökningen förfallen.
Utfalla åter minst två tredjedelar
av rösterna för skifte, gives
dem vitsord.
Uppgå ej rösterna å någondera sidan
till antal, som nu nämnts, beräknas,
huru stor del av jordbruksfastigheternas
sammanlagda ägobelopp
inom skifteslaget som enligt den
vid storskiftet verkställda uppskattningen
innehaves av dem, vilka bestritt
skifte. Finnas därvid dessa innehava
minst sex tiondelar av ägobeloppet,
vare lag som i andra stycket
första punkten sägs, men i annat
fall skall skiftet fortgå.
Förfaller fråga om skifte, vare därförinnan
enligt 3 och 4 §§ fattade beslut
utan verkan.
6 §.
Frågan om skifteslagets omfång
må icke underställas ägodelningsrättens
prövning, förrän sådan omröst
-
(Föreslagen lydelse.)
3 §.
Sedan skifteslagets omfång blivit
bestämt, avgöres genom omröstning,
huruvida skifte skall äga rum. I omröstningen
må endast deltaga ägare
av sådan till skifteslaget hörande
jordbruksfastighet, som är försedd
med nödiga åbyggnader eller omfattar
minst ett hektar åker eller minst
tjugu hektar skogsmark.
Bestrides skifte av minst två tredjedelar
av närvarande, röstberättigade
delägare, vare frågan om skifte i
anledning av den föreliggande ansökningen
förfallen. Utfalla åter
minst två tredjedelar av rösterna för
skifte, gives dem vitsord. Vid beräkning
av antalet röstande delägare skola
de, vilka med samäganderätt innehava
viss fastighet, tillsammantagna
räknas såsom en delägare; och
må ej heller den, som äger flera fastigheter,
tillerkännas mera än en röst.
Uppgå ej rösterna å någondera sidan
till antal, som i andra stycket
nämnts, beräknas, huru stor del av
sammanlagda värdet enligt senast
verkställda fastighetstaxering å de i
första stycket avsedda jordbruksfastigheterna,
som belöper på dem, vilka
bestritt skifte. Finnes därvid dessas
innehav motsvara minst sex tiondelar
av sagda värde, vare lag som i
andra stycket första punkten sägs,
men i annat fall skall skiftet fortgå.
Förfaller fråga om skifte, vare
dessförinnan fattat beslut i fråga, som
avses i 1 §, utan verkan.
* §■
Fråga om skifteslagets omfång må
icke underställas ägodelningsrättens
prövning, förrän sådan omröstning,
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
5
(Gällande lydelse.)
ning, varom i 5 § sägs, ägt rum. Har
därvid skifte beslutats, skall underställning
alltid ske. I annat fall skall
underställning äga rum allenast såframt
yrkande därom senast å det
sammanträde, då utgången av omröstningen
tillkännagives, framställes
av ägare av jordbruksfastighet inom
skifteslag, varå skifte är sökt.
7 §■
Har genom omröstning enligt 5 §
fråga om skifte förfallit och sökes
inom tio år därefter ånyo skifte å det
skifteslag, som med ansökningen om
skifte vid det förra tillfället avsetts,
vare sökanden, därest skifte ej kommer
till stånd, pliktig gälda alla å
förrättningen uppkomna kostnader.
Lag samma vare, därest område
enligt 1 § andra stycket avskilts till
särskilt skifteslag samt inom tio år
därefter skifte å området sökes men
ej kommer till stånd.
8 §.
Vid skifte å skifteslag, däri bys
heminägor ingå, skall lantmätaren
över utskog, fäbodemark eller annat
område, som från byn avskilts till
särskilt skifteslag, upprätta karta,
upptagande vad som finnes nödigt
för att tydligt utmärka gällande gränser
mellan olika fastigheter eller ägoinnehav,
ävensom i anslutning härtill
upprätta beskrivning.
.9 §.
Ingå bys heminägor i skifte, skall
lantmätaren verkställa noggrann utredning
om äganderättsförhållandena
inom samtliga till hyn hörande
ägor. Kunna därvid delägares rätta
andelstal inom hemman eller del av
(Föreslagen lydelse.)
varom i 3 § sägs, ägt rum. Har därvid
skifte beslutats, skall underställning
alltid ske. I annat fall skall underställning
äga rum allenast såframt
yrkande därom senast å det sammanträde,
då utgången av omröstningen
tillkännagives, framställes av röstberättigad
delägare inom skifteslag,
varå skifte är sökt.
5 §.
Har genom omröstning enligt 3 §
fråga om skifte förfallit och sökes
inom fem år därefter ånyo skifte å
det skifteslag, som med ansökningen
om skifte vid det förra tillfället avsetts,
vare sökanden, därest skifte ej
kommer till stånd, pliktig gälda alla
å förrättningen uppkomna kostnader.
6 §.
Ingå hys heminägor i skifte, skall
lantmätaren verkställa noggrann utredning
om äganderättsförhållandena
inom samtliga till byn hörande
ägor. Kunna därvid delägares rätta
andelstal inom hemman eller del av
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
hemman ej med säkerhet utrönas, må
frågan mellan dem, vilkas rätt därav
beröres, avgöras genom förening, om
det finnes uppenbart, att rätt, som
tillkommer innehavare av fordran,
varför säkerhet åtnjutes på grund av
inteckning eller jämlikt It kap. 2 §
jordabalken, icke äventyras genom
föreningen.
Delägarna skola tillhandahålla
lantmätaren tillgängliga handlingar
och övriga uppgifter, som erfordras
för utredningens verkställande. Lantmätaren
skall över utredningen upprätta
redogörelse, innefattande besked
rörande vad som tillkommer en var
delägare inom byn, och sedermera å
sammanträde, till vilket samtliga delägare
i den mark, redogörelsen omfattar,
skola inkallas genom kungörelse
och kallelse på sätt och inom
tid som om laga skiftes företagande
är stadgat, föredraga redogörelsen för
delägarna samt föra till protokollet
de anmärkningar, som framställas
mot densamma.
Redogörelsen bör av delägarna underskrivas.
Vägrar delägare sin underskrift,
skall sådant ävensom skälet
till vägran, där det uppgivits eller
eljest kunnat utrönas, i protokollet
anmärkas.
Yppas under skiftet tvist angående
de förhållanden, redogörelsen avser,
skall tvisten underställas ägodelningsrättens
prövning.
10 §.
Ingå bys heminägor i skifte, skola,
där laga hinder ej möter, till byn hörande
fastigheter så ock i skiftet ingående
övriga fastigheter, som äro i
en ägares hand och av denne innehavas
med samma rätt, i den uti 12 och
(Föreslagen lydelse.)
hemman ej med säkerhet utrönas, må
frågan mellan dem, vilkas rätt därav
beröres, avgöras genom förening, om
det finnes uppenbart, att rätt, som
tillkommer innehavare av fordran,
varför säkerhet åtnjutes på grund av
inteckning eller jämlikt It kap. 2 §
jordabalken, icke äventyras genom
föreningen.
Delägarna skola tillhandahålla
lantmätaren tillgängliga handlingar
och övriga uppgifter, som erfordras
för utredningens verkställande. Lantmätaren
skall över utredningen upprätta
redogörelse, innefattande besked
rörande vad som tillkommer en var
delägare inom byn, och sedermera å
sammanträde, till vilket samtliga delägare
i den mark, redogörelsen omfattar,
skola inkallas genom kungörelse
och kallelse på sätt och inom
tid som om laga skiftes företagande
är stadgat, föredraga redogörelsen för
delägarna samt föra till protokollet
de anmärkningar, som framställas
mot densamma.
Redogörelsen bör av delägarna underskrivas.
Vägrar delägare sin underskrift,
skall sådant ävensom skälet
till vägran, där det uppgivits eller
eljest kunnat utrönas, i protokollet
anmärkas.
Yppas under skiftet tvist angående
de förhållanden, redogörelsen avser,
skall tvisten underställas ägodelningsrättens
prövning.
7 §■
Ingå bys heminägor i skifte, skola,
där laga hinder ej möter, till byn hörande
fastigheter så ock i skiftet ingående
övriga fastigheter, som äro i
en ägares hand och av denne innehavas
med samma rätt, i den uti 9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
13 §§ stadgade ordning under skiftet
sammanläggas till en fastighet; dock
må sammanläggning ej äga rum, såframt
ägaren bestrider åtgärden och
han ej uppenbart saknar fog härför.
Under skiftet må ock, där laga hinder
eljest icke möter, i enahanda ordning
fastigheter, som tillhöra makar
var för sig eller innehavas med olika
rätt i äktenskapet, med makarnas
samtycke sammanläggas till en fastighet,
såframt makarna träffa avtal,
vari bestämmes, ifall genom sammanläggningen
en fastighet bildas av fastigheter
som tillhöra ena maken enskilt
och såsom giftorättsgods, att fastigheten
skall i sin helhet vara den
makens enskilda egendom eller giftorättsgods,
eller ifall en fastighet bildas
av fastigheter som tillhöra makarna
var för sig, att fastigheten skall
utgöra egendom, däri makarna äga
var sin andel såsom enskild egendom
eller giftorättsgods. Vardera makens
andel skall utgöra hälften, där ej annat
bestämts i avtalet. Innefattar avtalet
gåva, äge vad i 8 kap. 5 § giftermålsbalken
är stadgat motsvarande
tillämpning. Är äldre giftermålsbalken
tillämplig å makars förmögenhetsförhållanden,
må fastighet bildas
genom sammanläggning av enskild
egendom med samfälld eller av vardera
maken enskilt tillhörig egendom,
såframt genom avtal mellan
makarna bestämmes, att fastigheten
skall utgöra samfälld egendom. Avtal,
som i detta stycke sägs, skall
upprättas skriftligen och bestyrkas av
lantmätaren samt i huvudskrift biläggas
protokollet.
Vad i andra stycket stadgas skall
oj gälla i fråga om fastighet, som
(Föreslagen lydelse.)
och 10 §§ stadgade ordning under
skiftet sammanläggas till en fastighet;
dock må sammanläggning ej äga
rum, såframt ägaren bestrider åtgärden
och han ej uppenbart saknar fog
härför.
Under skiftet må ock, där laga hinder
eljest icke möter, i enahanda ordning
fastigheter, som tillhöra makar
var för sig eller innehavas med olika
rätt i äktenskapet, med makarnas
samtycke sammanläggas till en fastighet,
såframt makarna träffa avtal,
vari bestämmes, ifall genom sammanläggningen
en fastighet bildas av fastigheter
som tillhöra ena maken enskilt
och såsom giftorättsgods, att fastigheten
skall i sin helhet vara den
makens enskilda egendom eller giftorättsgods,
eller ifall en fastighet bildas
av fastigheter som tillhöra makarna
var för sig, att fastigheten skall
utgöra egendom, däri makarna äga
var sin andel såsom enskild egendom
eller giftorättsgods. Vardera makens
andel skall utgöra hälften, där ej annat
bestämts i avtalet. Innefattar avtalet
gåva, äge vad i 8 kap. 5 § giftermålsbalken
är stadgat motsvarande
tillämpning. Är äldre giftermålsbalken
tillämplig å makars förmögenhetsförhållanden,
må fastighet bildas
genom sammanläggning av enskild
egendom med samfälld eller av vardera
maken enskilt tillhörig egendom,
såframt genom avtal mellan
makarna bestämmes, att fastigheten
skall utgöra samfälld egendom. Avtal,
som i detta stycke sägs, skall
upprättas skriftligen och bestyrkas av
lantmätaren samt i huvudskrift hiläggas
protokollet.
Vad i andra stycket stadgas skall
ej gälla i fråga om fastighet, som
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
make erhållit i gåva av annan än andra
maken med villkor att den skall
vara hans enskilda egendom, eller
som make bekommit genom testamente
med sådant villkor, eller som
tillfallit make i arv och om vilken
arvlåtaren genom testamente meddelat
sådan föreskrift.
11 §.
I avseende å villkoren för sammanläggning
enligt 10 § skola gälla följande
särskilda bestämmelser:
1. Hör fastighet till by, vars heminägor
ingå i skiftet, skall, ändå att
fastigheten är belägen inom område,
som frånskiljts skifteslaget, i avseende
å förutsättningarna för dess sammanläggande
med i skiftet ingående
fastighet så anses, som om densamma
inginge i skiftet.
2. Utan hinder av att i 6 och 7 §§
lagen om sammanläggning av fastigheter
å landet för sammanläggning
stadgade förutsättningar ej äro för
handen, må i skiftet ingående fastighet
inom by som under 1 sägs, sammanläggas
med fastighet, tillhörande
sådan by, så ock med annan fastighet,
såframt denna med alla sina
ägor ingår i skiftet.
3. Har rätten, enligt vad särskilt
är stadgat, beslutat utfärda kungörelse
därom, att utredning rörande
äganderättsförhållandena blivit vid
skiftet verkställd, må fastighet, som
omfattas av utredningen, göras till
föremål för sammanläggning utan
hinder av att ägaren ej erhållit lagfart
å densamma.
12 §.
Sedan äganderättsförhållandena blivit
utredda och erforderliga handlingar
införskaffats, skall lantmäta
-
(Föreslagen lydelse.)
make erhållit i gåva av annan än
andra maken med villkor att den
skall vara hans enskilda egendom, eller
som make bekommit genom testamente
med sådant villkor, eller som
tillfallit make i arv och om vilken
arvlåtaren genom testamente meddelat
sådan föreskrift.
8 §.
I avseende å villkoren för sammanläggning
enligt 7 $ skola gälla följande
särskilda bestämmelser:
1. Utan hinder av att i 6 och 7 §§
lagen om sammanläggning av fastigheter
å landet för sammanläggning
stadgade förutsättningar ej äro för
handen, må i skiftet ingående fastighet
inom by, vars heminägor ingå i
skiftet, sammanläggas med fastighet,
tillhörande sådan by, så ock med annan
fastighet, såframt denna med alla
sina ägor ingår i skiftet.
2. Har rätten, enligt vad särskilt
är stadgat, beslutat utfärda kungörelse
därom, att utredning rörande
äganderättsförhållandena blivit vid
skiftet verkställd, må fastighet, som
omfattas av utredningen, göras till
föremål för sammanläggning utan
hinder av att ägaren ej erhållit lagfart
å densamma.
9 §.
Sedan äganderättsförhållandena blivit
utredda och erforderliga handlingar
införskaffats, skall lantmäta
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
ren för delägarna föredraga frågan
om sammanläggning och därvid redogöra
för innebörden och verkan av
sådan åtgärd. Efter det delägarna
lämnats tillfälle uttala sin mening,
skola förrättningsmännen avgiva yttrande,
vari för varje särskilt fall angives,
huruvida sammanläggning anses
böra äga rum eller ej och skälen
härför.
13 §.
Förrättningsmännens yttrande i
sammanläggningsfrågan skall jämte
övriga handlingar i ärendet av lantmätaren
insändas till ägodelningsdomaren.
Sedan denne införskaffat utlåtande
från överlantmätaren och
den ytterligare utredning, vartill omständigheterna
må föranleda, ävensom
vidtagit de övriga åtgärder, som
enligt lagen om sammanläggning av
fastigheter å landet ankomma å ägodelningsdomaren
före ärendes slutliga
avgörande, överlämne han detsamma
till ägodelningsrätten, varefter
med ärendet vidare så förfares,
som om till ägodelningsrätten hänskjutits
prövning av ansökan om
sammanläggning enligt nämnda lag
av de i 10 § angivna fastigheter.
Inställes skifte, skall dessförinnan
meddelat beslut om sammanläggning
förfalla; och skall därom, sedan anmälan
om skiftets inställande inkommit
från förrättningslantmätaren,
så snart ske kan å inskrivningsdag
anteckning göras i lagfarts- eller
fastighetslioken samt i fall, varom
i 20 § andra stycket lagen om
sammanläggning av fastigheter å
landet sägs, jämväl i intecknings- eller
fastighetsboken.
(Föreslagen lydelse.)
ren för delägarna föredraga frågan
om sammanläggning och därvid redogöra
för innebörden och verkan av
sådan åtgärd. Efter det delägarna
lämnats tillfälle uttala sin mening,
skola förrättningsmännen avgiva yttrande,
vari för varje särskilt fall angives,
huruvida sammanläggning anses
böra äga rum eller ej och skälen
härför.
10 §.
Förrättningsmännens yttrande i
sammanläggningsf rågan skall jämte
övriga handlingar i ärendet av lantmätaren
insändas till ägodelningsdomaren.
Sedan denne införskaffat utlåtande
från överlantmätaren och
den ytterligare utredning, vartill omständigheterna
må föranleda, ävensom
vidtagit de övriga åtgärder, som
enligt lagen om sammanläggning av
fastigheter å landet ankomma å ägodelningsdomaren
före ärendes slutliga
avgörande, överlämne han detsamma
till ägodelningsrätten, varefter
med ärendet vidare så förfares,
som om till ägodelningsrätten hänskjutits
prövning av ansökan om
sammanläggning enligt nämnda lag
av de i 7 § angivna fastigheter.
Inställes skifte, skall dessförinnan
meddelat beslut om sammanläggning
förfalla; och skall därom, sedan anmälan
om skiftets inställande inkommit
från förrättningslantmätaren,
så snart ske kan å inskrivningsdag
anteckning göras i lagfarts- eller
fastighetsboken samt i fall, varom
i 20 § andra stycket lagen om
sammanläggning av fastigheter å
landet sägs, jämväl i intecknings- eller
fastighetsboken.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
13 a §.
Hava bys heminägor undergått laga
skifte i den ordning som stadgas
i denna lag eller i lagen den 30 april
1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller
med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län, skall vid
skifte å ägor, som undantagits från
delningen, vad i 10 och 12 §§ samt
13 § första stycket är stadgat äga
motsvarande tillämpning såvitt angår
fastigheter, som ingå i skiftet;
och skall därvid i avseende å villkoren
för sammanläggning vad i 11 § 2.
föreskrives äga motsvarande tillämpning
i fråga om fastigheter, som icke
förut ingått i laga skifte.
(Föreslagen lydelse.)
11 §.
Hava bys heminägor undergått laga
skifte i den ordning som stadgas
i denna lag eller i lagen den 30 april
1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller
med understöd av staten storskiftade
delarna av Kopparbergs län, skall vid
skifte å ägor, som undantagits från
delningen, vad i 7 och 9 §§ samt
10 § första stycket är stadgat äga
motsvarande tillämpning såvitt angår
fastigheter, som ingå i skiftet;
och skall därvid i avseende å villkoren
för sammanläggning vad i 8 § 1.
föreskrives äga motsvarande tillämpning
i fråga om fastigheter, som icke
förut ingått i laga skifte.
12 §.
''Till ägare av sådan till skifteslaget
hörande jordbruksfastighet, vilken
saknar nödiga åbyggnader och
omfattar mindre än ett hektar åker,
må, såvida fall som i 16 § avses ej
är för handen, enligt förrättningsmännens
bestämmande för innehav
av inrösningsjord utgå ersättning i
penningar i stället för jord. År delägare
missnöjd med beslut i fråga,
huruvida gottgörelse i penningar sålunda
skall utgå eller icke, har han
att inom trettio dagar från det beslutet
avkunnades till ägodelningsdomaren
ingiva till ägodelningsrätten
ställda besvär.
Skall mark frångå delägare enligt
vad i första stycket sägs, må annan
delägare, som innehar med åbyggnader
försedd jordbruksfastighet, lösa
marken, därest anmälan härom göres
till för rättning smännen i samband
med den överläggning, varom
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
förmäles i 13 kap. 19 § lagen om delning
av jord å landet. Göres anmälan
av flera delägare, bestämme förrättningsmännen
efter samråd med
lantbruksnämnden med hänsyn till
behovet av brukningsdelarnas förstärkning,
åt vilken företräde bör givas.
Anmäler sig icke någon delägare,
må kronan, för att framdeles kunna
underlätta bildandet av bärkraftiga
brukningsdelar, lösa marken.
Utöver vad ovan stadgas skall i
fråga om ersättning enligt denna paragraf
i tillämpliga delar gälla vad i
lagen om delning av jord å landet
sägs om vederlag i penningar för
minskning i ägovälde. Å sådan ersättning
skall jämväl lagen den 18
juni 1926 om säkerhet för utbekommande
av vissa ersättningar i anledning
av laga skifte eller annan jorddelningsförrättning
äga tillämpning.
13 §.
Hava flera delägare enats om att
i sambruk nyttja fastigheter inom
skifteslaget, må på sådan delägares
begäran gemensam ägolott för dem
utläggas.
Om och i den mån för delägare,
vilka innehava såväl inrösnings- som
avrgsningsjord men på grund av frivilliga
överlåtelser eller beslut enligt
12 § första stycket frånträda
inrösnings jord, icke kunna utläggas
ägolotter, som med avseende å storlek
och beskaffenhet samt med hänsyn
jämväl till övriga föreliggande
förhållanden prövas kunna på varaktigt
sätt erhålla ändamålsenlig användning
susom särskilda fastigheter,
skall gemensam ägolott utläggas
för dessa delägare eller för det antal
av dem, som minst erfordras för att
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Gällande lydelse.)
14 §.
Sker ägoutbyte, må förrättningsmännen,
när skäl därtill äro, efter
överläggning med delägarna besluta
att med tillträde av områden, vilka
erhållas vid ägoutbytet, skall anstå
till dess de vid laga skiftet utlagda
ägolotterna tillträdas. Har beslut om
dylikt uppskov fattats, skola ej mindre
i lag stadgade eller enligt särskilda
beslut gällande inskränkningar
i rätten att under skiftet nyttja
skifteslagets mark tillämpas jämväl
beträffande därutom belägen mark,
som ingår i ägoutbytet, än även av
ägoutbytet föranledda likvider bestämmas
samtidigt som motsvarande
likvider vid skiftet.
(Föreslagen lydelse.)
ägolotten skall motsvara angivna
krav. Vad nu sagts om gemensam
ägolott skall ock gälla beträffande avrösningsjord
tillhörig delägare, vilka
innehava allenast sådan jord eller
för vilkas hela innehav av inrösningsjord
särskilda ägolotter för annat
ändamål än jordbruk kunna utläggas.
14 §.
Sker ägoutbyte, må förrättningsmännen,
när skäl därtill äro, efter
överläggning med delägarna besluta
att med tillträde av områden, vilka
erhållas vid ägoutbytet, skall anstå
till dess de vid laga skiftet utlagda
ägolotterna tillträdas. Har beslut om
dylikt uppskov fattats, skola ej mindre
i lag stadgade eller enligt sårskilda
beslut gällande inskränkningar
i rätten att under skiftet nyttja
skifteslagets mark tillämpas jämväl
beträffande därutom belägen mark,
som ingår i ägoutbytet, än även av
ägoutbytet föranledda likvider bestämmas
samtidigt som motsvarande
likvider vid skiftet.
Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning vid sådan
utbrytning, varom i i § andra stycket
förmäles. År delägare missnöjd
med under skiftet meddelat beslut
angående utbrytning, vare lag som i
12 § första stycket andra punkten
sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.
Beträffande laga skifte till rubbning av storskifte, som dessförinnan påbörjats,
skola bestämmelserna i denna lag, om så ske kan, tillämpas å där
avhandlade frågor, som vid förrättningen förekomma till behandling efter
lagens ikraftträdande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
Därest före denna lags ikraftträdande enligt 1 § andra stycket i dess ursprungliga
lydelse område avskilts till särskilt skifteslag samt inom fem år
därefter skifte å området sökes men ej kommer till stånd, vare lag som ovan
i 5 g sägs.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 570, av
herr Jansson i Aspeboda. I motionen hemställes, att »riksdagen vid behandling
av ifrågavarande proposition måtte vidtaga sådana ändringar i det
framlagda lagförslaget att jämväl den till obebyggda andelar hörande skogsmarken
skall kunna inlösas».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionären anfört
till stöd för sitt yrkande, får utskottet hänvisa till propositionen och
motionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Jämlikt den s. k. dalalagen av år 1932 gälla särskilda bestämmelser om
delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län. Med anledning
av framställningar från landshövdingen i länet har utredning verkställts
rörande en provisorisk överarbetning av datalagen i syfte att bättre
samordna skifte och rationalisering av jordbruket inom dalalagens tillämpningsområde.
Den viktigaste punkten i lagförslaget är, att vid skifte enligt dalalagen innehavarna
av små, obebyggda andelar skulle kunna åläggas frånträda sin
åkerjord mot likvid i pengar. Den åkerareal, som härigenom bleve tillgänglig,
skulle begagnas till förstärkning av ofullständiga jordbruk inom skifteslaget.
Sin skogsmark skulle ifrågavarande ägare av små andelar däremot
få behålla, men skogsmarken skulle utläggas i gemensamma lotter av
tillräcklig storlek för ett rationellt skogsbruk. En förutsättning för tillämpningen
av angivna metod vid skiften enligt dalalagen är att vissa specialregler
i dalalagen om uteslutning av mark från skifte slopas.
Lagförslaget innebär vidare ändringar i dalalagens omröstningsregler med
syfte att tillförsäkra de verkliga jordbrukarna ökat inflytande på frågan,
huruvida skifte skall komma till stånd eller ej, ävensom med syfte att förenkla
förfarandet.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 46-
Utskottet.
I propositionen töreslås, att vid skifte enligt datalagen ägarna av små, obebyggda
andelar skola kunna åläggas frånträda sin åkerjord mot likvid i
pengar. Ägarna av dylika små andelar få dock enligt detta förslag behålla
sin skogsmark. I motionen II: 570 hemställes om en sådan ändring av det i
propositionen framlagda förslaget, att ägarna till små, obebyggda andelar
även skola bli skyldiga att avstå till andelarna hörande skogsmark.
Det i propositionen framlagda lagförslaget syftar till att förhindra tillkomsten
av otillfredsställande ägolotter. Ur jordpolitisk synpunkt kunde
det vara önskvärt att göra radikalare ingrepp i den enskildes äganderätt än
som föreslagits i propositionen. Vid dalalagens tillkomst ansågs det emellertid
vara av stor vikt, att ortsbefolkningens önskemål och synpunkter vunno
beaktande. Såsom departementschefen framhållit, bör det icke heller
nu ifrågakomma att påtvinga en viss bygd bestämmelser, till vilka en ansvarsmedveten
ortsopinion ställer sig främmande. Enligt utskottets uppfattning
kan radikalare ingrepp i äganderätten än som föreslagits i propositionen
befaras komma i konflikt med ortsopinionen. Härtill kommer att den
lagändring, som föreslås i propositionen, är av provisorisk karaktär. Försiktigheten
kräver enligt utskottets mening, att man beträffande ingreppen
i äganderätten icke nu går längre än som föreslagits i propositionen. Utskottet
avstyrker därför det i motionen 11:570 framlagda förslaget.
Om det beträffande sådan mark, som ägare är skyldig att avstå mot likvid
i pengar, blir fråga om val mellan flera delägare, vilka önska lösa till sig
marken, skall denna fråga enligt det i propositionen framlagda lagförslaget
lösas av förrättningsmännen efter samråd med lantbruksnämnden. Länsstyrelsen
i Kopparbergs län har emellertid ansett, att det principiellt riktiga
vore, att kompetensområdet mellan förrättningsmännen vid skifte och lantbruksnämnden
avgränsades så, att förrättningsmän och ägodelningsrätt
handlade frågor om avhändande av jord, medan lantbruksnämnden vore
beslutande, när det gällde att bestämma till vilka nya ägare jorden skulle
överlåtas. Departementschefen har icke ansett det påkallat att införa en
lagstadgad kompetensfördelning på sätt länsstyrelsen föreslagit. Härvid har
departementschefen framhållit, att ifrågavarande inlösningsförfarande inginge
som ett led i en särskild, i lag reglerad förrättning och att bestämmanderätten
då formellt borde ligga hos förrättningsmännen. Utskottet har icke
funnit anledning till erinran mot det i propositionen framlagda förslaget i
denna del. Det kan nämligen enligt utskottets mening antagas, att lantbruksnämndens
ståndpunktstagande till frågan om vem som skall få lösa
till sig marken kommer att få avgörande betydelse för förrättningsmännens
beslut.
Ej heller i övrigt har utskottet något att erinra mot det i propositionen
framlagda lagförslaget.
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
15
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte med avslag å motionen II: 570 bifalla
förevarande proposition.
Stockholm den 15 juni 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Löfvander,
Sten, Uhlén, Nerman* och Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hellbacken*, Andersson
i Gisselås*, Larsson i Östersund*, Jacobsson i Igelsbo, Carlsson i Bakeröd*
och Lundberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering. ,
Särskilt yttrande
av herr Holmbäck, som anfört:
Förevarande lagförslag torde få synnerligen fördelaktiga verkningar på
jordförhållandena i Dalarna. På en punkt kan emellertid riktigheten av den
slutsats, till vilken man kommit, ställas under diskussion. Det gäller frågan,
vilken myndighet skall utse den delägare i ett skifteslag som skall äga lösa
mark från annan skiftesdelägare.
Enligt den lagstiftning om förvärv av tillskotlsjord genom frivillig överlåtelse,
vilken kommer att gälla efter den 1 juli 1948, kommer varje köp
av tillskottsjord att erfordra tillstånd av lantbruksnämnden, varefter frågan
om förvärvets inverkan på fastighetsbildningen tages upp av de myndigheter,
som handhava fastighetsbildningslagstiftningen, d. v. s. av lantmätare
och gode män och dem överordnade myndigheter (se närmare mitt
särskilda yttrande till andra lagutskottets utlåtande nr 34 i år). Detta kommer
även att gälla beträffande de frivilliga jordöverlåtelser, som ske under
ett skifte i Dalarna. Tyngdpunkten vid nu berörda frågors behandling torde
komma att ligga hos lantbruksnämnden, som är det egentliga rationaliseringsorganet.
Då det gäller den rationalisering, som skall ske vid ett skifte
i Dalarna genom att en skiftesdelägare löser jord från én annan skiftesdelägare,
komma åter enligt nu förevarande förslag andra grundsatser att gälla.
Om det blott är en delägare som vill lösa marken, sker enligt förslaget icke
någon prövning av om just hans fastighet behöver tillskottet. Rationaliscringsreglerna
sättas därför i detta fall ur funktion. Om flera delägare vilja
lösa marken, sker åter en prövning av vilken av dem som ur rationaliseringssynpunkt
bör erhålla den. Denna prövning anförtros emellertid icke
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
åt lantbruksnämnden utan åt lantmätaren och gode männen. Med lantbruksnämnden
skall blott ske ett samråd och nämnden skjutes alltså åt sidan.
De blivande skiftena i Dalarna torde komma att omfatta även skifteslag,
som bestå av hela socknar. Delägarna i dylika skifteslag torde komma att
räknas i tusental, och hundratals markområden i dylikt skifteslag torde komma
att genom inlösen få nya ägare. Bestämmandet av vilka delägare i skifteslaget
skola äga inlösa områdena blir det viktigaste beslut i rationaliseringshänseende,
som kommer att fattas inom de socknar det här gäller.
Att bestämmanderätten rörande den grannlaga frågan vilka som skola få
inlösningsrätt icke lagts hos lantbruksnämnden blir då en klar inkonsekvens
i förhållande till den ståndpunkt, man intagit, då det gäller jordbruksrationaliseringen
över huvud och särskilt då det gäller förvärv genom
frivilliga avtal vid skifte i Dalarna. Avgörandet av den viktigaste frågan i
rationaliseringshänseende lägges hos annan myndighet än det egentliga rationaliseringsorganet.
Till förmån för propositionens ståndpunkt talar givetvis att den möjliggör
ett enklare förfarande. I samtliga frågor under skiftet bli jorddelningsmyndigheterna
bestämmande; man undgår att införa en för skiftet främmande
myndighet, vars beslut måste överklagas i annan väg än beslut av
jorddelningsmyndigheterna. I stort sett torde väl även andra lagutskottets
uttalande vara riktigt, att lantbruksnämndens ståndpunktstagande (vid det
samråd som skall äga rum mellan nämnden och lantmätaren och gode männen)
till frågan om vem som skall få lösa till sig marken kommer att få
avgörande betydelse för förrättningsmannens beslut. Detta uttalande torde
få betraktas som ett faktiskt tillmötesgående av de synpunkter, som framställts
av länsstyrelsen i Kopparbergs län. Men förhållandena bli ändock
icke tillfredsställande. Bl. a. märkes, att det är förrättningsmännen, som
skola bära ansvaret för den rationalisering, som kommer att äga rum vid
skiftet, och det måste då ytterst bli deras uppfattning, som blir avgörande.
Med hänsyn till de skäl, som tala för propositionens ståndpunkt i förevarande
fråga, och på grund av dennas komplicerade natur, har jag icke
ansett mig böra göra något yrkande om ändring i den kungl. propositionen.
Enligt min uppfattning bör emellertid förevarande spörsmål tagas upp till
ny snar diskussion. En lösning vore att beträffande stora skifteslag överflytta
bestämmanderätten rörande vilka som skola få inlösa jord från lantmätaren
och gode männen till lantbruksnämnden. Avgörandet av vilka skifteslag
skulle anses som stora kunde då ligga hos Kungl. Maj :t. En annan
lösning vore att söka sammanföra lantbruksnämnden och lantmätaren och
gode männen till en beslutande myndighet beträffande rationaliseringsfrågor
i allmänhet. Ett dylikt sammanförande, som vore önskligt för behandlingen
av de frågor jag berört i mitt särskilda yttrande till utlåtandet nr 34,
är emellertid ett vittutseende spörsmål.
Det torde till slut böra anmärkas att spörsmål liknande dem som nu diskuterats
återkomma om man beslutar sig för att söka införa bestämmelser i
rationaliseringssyfte om expropriation av jord vid omskifte.
487905. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten