Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932

1948-06-15 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:46, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni 1932

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

1

Nr 40.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 17 juni

1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning

av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

lån, dels ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 30 april 1948 dagtecknad proposition, nr 255, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändring i lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda

bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa

delar av Kopparbergs län.

Härigenom förordnas, att 13 a § lagen den 17 juni 1932 med särskilda

bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

län skall upphöra att gälla ävensom att 1—14 §§ samma lag1 skola

erhålla följande ändrade lydelse.

(Gällande lydelse.)

1 §•

För vinnande av lämpligt och redigt

skifte må, där det finnes kunna

ske utan någon delägares förfång, ett

skifteslag uppdelas i flera skifteslag,

flera skifteslag sammanföras till ett

skifteslag ävensom områden av olika

skifteslag sammanföras till ett

skifteslag, såframt det prövas kunna

äga rum utan hinder för lämplig ägoanordning

inom övriga delar av skif
-

(Föreslagen lydelse.)

1 §•

Flera skifteslag må sammanföras

till ett skifteslag, oaktat det ej är

avgjort att de skola undergå laga

skifte.

Hör till skifteslag andel i sådant

vid åbodelning å skogsmark avsatt

stängfängsundantag, vari jämväl

hemman utom skifteslaget äger del,

må förrättningsmännen, därest detta

finnes erforderligt för skiftets lämp
-

1 Senaste lydelse av 10 §, se SFS 1939: 76, och av 11, 12 och 13 §§, se SFS 1947: 702. Beträffande

13 a §, se SFS 1943: 304.

1 Bihantj till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 46.

opaginerad Kontrollera mot PDF

O,

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

teslagen. Har område av skifteslag

frånskilts detta för gemensamt skifte

med annan mark, skall återstoden

av skifteslaget utgöra ett skifteslag

för sig.

Ändå att det ej kräves för ernående

av det i första stycket angivna

syftet, må, för begränsande av skiftes

omfattning, från skifteslag, däri

bys heminägor ingå, till byn hörande

utskog, fäbodemark och annat till

heminägor ej hänförligt område genom

avskiljande till ett eller flera

skifteslag uteslutas från delningen,

såframt det finnes kunna ske utan

någon delägares förfång och utan att

lämpligt och redigt skifte hindras.

2 §•

Har skifte blivit behörigen sökt

och finnes vid förrättningens företagande

hinder mot skiftet icke möta

av anledning, varom i 1 kap. 10 §

första stycket lagen om delning av

jord å landet sägs, upptage förrättningsmännen

frågan om jämkning i

skifteslagets omfång.

Yppas därvid skäl att med skifteslag,

varå skifte sökts, sammanföra

annat skifteslag eller område av sådant,

uppskjutes frågan till nytt sammanträde,

till vilket lantmätaren, genom

kungörelse och kallelse på sätt

och inom tid som om laga skiftes

företagande är stadgat, skall inkalla

delägarna i sistnämnda skifteslag

eller område. Kan vid det nya sammanträdet

frågan om skifteslagets

omfång ej utan uppskov bringas till

slut, skall, därest dag för frågans vidare

handläggning ej kan tillkännagivas

innan sammanträdet upplöses

och överenskommelse beträffande tillkännagivandet

av tid och ställe för

(Föreslagen lydelse.)

liga genomförande, efter överläggning

med delägarna besluta, att i

samband med laga skifte å skiftcslaget

dess andel i undantaget skall utbrytas

för att tillsammans med skifteslagets

övriga ägor ingå i skiftet.

2 §•

Har skifte blivit behörigen sökt

och finnes vid förrättningens företagande

hinder mot skiftet icke möta

av anledning, varom i 1 kap. 10 §

första stycket lagen om delning av

jord å landet sägs, upptage förrättningsmännen

frågan om skifteslagets

omfång.

Yppas därvid skäl att med skifteslag,

varå skifte sökts, sammanföra

annat skifteslag, uppskjutes frågan

till nytt sammanträde, till vilket

lantmätaren, genom kungörelse och

kallelse på sätt och inom tid som om

laga skiftes företagande är stadgat,

skall inkalla delägarna i sistnämnda

skifteslag. Kan vid det nya sammanträdet

frågan om skifteslagets omfång

ej utan uppskov bringas till slut,

skall, därest dag för frågans vidare

handläggning ej kan tillkännagivas

innan sammanträdet upplöses och

överenskommelse beträffande tillkännagivandet

av tid och ställe för förrättningens

fortsättande ej träffas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

3

(Gällande lydelse.)

förrättningens fortsättande ej träffas

vid sammanträdet, vad i 3 kap. 4 §

andra stycket lagen om delning av

jord å landet stadgas äga tillämpning

även beträffande nämnda delägare.

3 §•

Fråga om tillämpning av 1 § första

stycket avgöres av förrättningsmännen

efter överläggning med delägarna.

Innefattar förrättningsmännens beslut,

att till ett skifteslag skola sammanföras

flera skifteslag eller delar

därav, skall skiftet, såvitt angår ägor,

varå skifte ej är sökt, anses hava

blivit börjat den dag, beslutet om

sammanförandet meddelades.

4 §•

Yrkar delägare, att med tillämpning

av i § andra stycket ett eller

flera områden skola frånskiljas skifteslaget,

och prövas hinder ej möta,

varom i nämnda lagrum sägs, varde

frågan beträffande varje område eller

grupp av områden, som förrättningsmännen

finna kunna avskiljas

till särskilt skifteslag, avgjord genom

omröstning efter huvudtalet

mellan närvarande ägare av jordbruksfastighet

inom det eller de områden

omröstningen avser; och skall

beslut om dylikt avskiljande anses

hava fattats, om minst två tredjdelar

av rösterna utfalla för sådan åtgärd.

Vid beräkning av antalet röstande

delägare skola de, vilka med samäganderätt

innehava viss fastighet,

tillsammantagna räknas såsom en

delägare; och må ej heller den, som

äger flera fastigheter, tillerkännas

mera än en röst.

(Föreslagen lydelse.)

vid sammanträdet, vad i 3 kap. 4 §

andra stycket lagen om delning av

jord å landet stadgas äga tillämpning

även beträffande nämnda delägare.

Besluta förrättningsmännen, att

flera skifteslag skola sammanföras

till ett skifteslag, skall skiftet, såvitt

angår skifteslag, varå skifte ej är

sökt, anses hava blivit börjat den dag

beslutet meddelades.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

5 §.

Sedan skifteslagets omfång blivit

bestämt, avgöres genom omröstning

mellan delägarna, huruvida skifte

skall äga rum.

Bestrides skifte av ägare av jordbruksfastighet

inom skifteslaget, vilka

till antalet, beräknat på sätt i 4 §

sägs, utgöra minst två tredjedelar av

närvarande ägare av dylika fastigheter,

vare frågan om skifte i anledning

av den föreliggande ansökningen förfallen.

Utfalla åter minst två tredjedelar

av rösterna för skifte, gives

dem vitsord.

Uppgå ej rösterna å någondera sidan

till antal, som nu nämnts, beräknas,

huru stor del av jordbruksfastigheternas

sammanlagda ägobelopp

inom skifteslaget som enligt den

vid storskiftet verkställda uppskattningen

innehaves av dem, vilka bestritt

skifte. Finnas därvid dessa innehava

minst sex tiondelar av ägobeloppet,

vare lag som i andra stycket

första punkten sägs, men i annat

fall skall skiftet fortgå.

Förfaller fråga om skifte, vare därförinnan

enligt 3 och 4 §§ fattade beslut

utan verkan.

6 §.

Frågan om skifteslagets omfång

må icke underställas ägodelningsrättens

prövning, förrän sådan omröst
-

(Föreslagen lydelse.)

3 §.

Sedan skifteslagets omfång blivit

bestämt, avgöres genom omröstning,

huruvida skifte skall äga rum. I omröstningen

må endast deltaga ägare

av sådan till skifteslaget hörande

jordbruksfastighet, som är försedd

med nödiga åbyggnader eller omfattar

minst ett hektar åker eller minst

tjugu hektar skogsmark.

Bestrides skifte av minst två tredjedelar

av närvarande, röstberättigade

delägare, vare frågan om skifte i

anledning av den föreliggande ansökningen

förfallen. Utfalla åter

minst två tredjedelar av rösterna för

skifte, gives dem vitsord. Vid beräkning

av antalet röstande delägare skola

de, vilka med samäganderätt innehava

viss fastighet, tillsammantagna

räknas såsom en delägare; och

må ej heller den, som äger flera fastigheter,

tillerkännas mera än en röst.

Uppgå ej rösterna å någondera sidan

till antal, som i andra stycket

nämnts, beräknas, huru stor del av

sammanlagda värdet enligt senast

verkställda fastighetstaxering å de i

första stycket avsedda jordbruksfastigheterna,

som belöper på dem, vilka

bestritt skifte. Finnes därvid dessas

innehav motsvara minst sex tiondelar

av sagda värde, vare lag som i

andra stycket första punkten sägs,

men i annat fall skall skiftet fortgå.

Förfaller fråga om skifte, vare

dessförinnan fattat beslut i fråga, som

avses i 1 §, utan verkan.

* §■

Fråga om skifteslagets omfång må

icke underställas ägodelningsrättens

prövning, förrän sådan omröstning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

5

(Gällande lydelse.)

ning, varom i 5 § sägs, ägt rum. Har

därvid skifte beslutats, skall underställning

alltid ske. I annat fall skall

underställning äga rum allenast såframt

yrkande därom senast å det

sammanträde, då utgången av omröstningen

tillkännagives, framställes

av ägare av jordbruksfastighet inom

skifteslag, varå skifte är sökt.

7 §■

Har genom omröstning enligt 5 §

fråga om skifte förfallit och sökes

inom tio år därefter ånyo skifte å det

skifteslag, som med ansökningen om

skifte vid det förra tillfället avsetts,

vare sökanden, därest skifte ej kommer

till stånd, pliktig gälda alla å

förrättningen uppkomna kostnader.

Lag samma vare, därest område

enligt 1 § andra stycket avskilts till

särskilt skifteslag samt inom tio år

därefter skifte å området sökes men

ej kommer till stånd.

8 §.

Vid skifte å skifteslag, däri bys

heminägor ingå, skall lantmätaren

över utskog, fäbodemark eller annat

område, som från byn avskilts till

särskilt skifteslag, upprätta karta,

upptagande vad som finnes nödigt

för att tydligt utmärka gällande gränser

mellan olika fastigheter eller ägoinnehav,

ävensom i anslutning härtill

upprätta beskrivning.

.9 §.

Ingå bys heminägor i skifte, skall

lantmätaren verkställa noggrann utredning

om äganderättsförhållandena

inom samtliga till hyn hörande

ägor. Kunna därvid delägares rätta

andelstal inom hemman eller del av

(Föreslagen lydelse.)

varom i 3 § sägs, ägt rum. Har därvid

skifte beslutats, skall underställning

alltid ske. I annat fall skall underställning

äga rum allenast såframt

yrkande därom senast å det sammanträde,

då utgången av omröstningen

tillkännagives, framställes av röstberättigad

delägare inom skifteslag,

varå skifte är sökt.

5 §.

Har genom omröstning enligt 3 §

fråga om skifte förfallit och sökes

inom fem år därefter ånyo skifte å

det skifteslag, som med ansökningen

om skifte vid det förra tillfället avsetts,

vare sökanden, därest skifte ej

kommer till stånd, pliktig gälda alla

å förrättningen uppkomna kostnader.

6 §.

Ingå hys heminägor i skifte, skall

lantmätaren verkställa noggrann utredning

om äganderättsförhållandena

inom samtliga till byn hörande

ägor. Kunna därvid delägares rätta

andelstal inom hemman eller del av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

hemman ej med säkerhet utrönas, må

frågan mellan dem, vilkas rätt därav

beröres, avgöras genom förening, om

det finnes uppenbart, att rätt, som

tillkommer innehavare av fordran,

varför säkerhet åtnjutes på grund av

inteckning eller jämlikt It kap. 2 §

jordabalken, icke äventyras genom

föreningen.

Delägarna skola tillhandahålla

lantmätaren tillgängliga handlingar

och övriga uppgifter, som erfordras

för utredningens verkställande. Lantmätaren

skall över utredningen upprätta

redogörelse, innefattande besked

rörande vad som tillkommer en var

delägare inom byn, och sedermera å

sammanträde, till vilket samtliga delägare

i den mark, redogörelsen omfattar,

skola inkallas genom kungörelse

och kallelse på sätt och inom

tid som om laga skiftes företagande

är stadgat, föredraga redogörelsen för

delägarna samt föra till protokollet

de anmärkningar, som framställas

mot densamma.

Redogörelsen bör av delägarna underskrivas.

Vägrar delägare sin underskrift,

skall sådant ävensom skälet

till vägran, där det uppgivits eller

eljest kunnat utrönas, i protokollet

anmärkas.

Yppas under skiftet tvist angående

de förhållanden, redogörelsen avser,

skall tvisten underställas ägodelningsrättens

prövning.

10 §.

Ingå bys heminägor i skifte, skola,

där laga hinder ej möter, till byn hörande

fastigheter så ock i skiftet ingående

övriga fastigheter, som äro i

en ägares hand och av denne innehavas

med samma rätt, i den uti 12 och

(Föreslagen lydelse.)

hemman ej med säkerhet utrönas, må

frågan mellan dem, vilkas rätt därav

beröres, avgöras genom förening, om

det finnes uppenbart, att rätt, som

tillkommer innehavare av fordran,

varför säkerhet åtnjutes på grund av

inteckning eller jämlikt It kap. 2 §

jordabalken, icke äventyras genom

föreningen.

Delägarna skola tillhandahålla

lantmätaren tillgängliga handlingar

och övriga uppgifter, som erfordras

för utredningens verkställande. Lantmätaren

skall över utredningen upprätta

redogörelse, innefattande besked

rörande vad som tillkommer en var

delägare inom byn, och sedermera å

sammanträde, till vilket samtliga delägare

i den mark, redogörelsen omfattar,

skola inkallas genom kungörelse

och kallelse på sätt och inom

tid som om laga skiftes företagande

är stadgat, föredraga redogörelsen för

delägarna samt föra till protokollet

de anmärkningar, som framställas

mot densamma.

Redogörelsen bör av delägarna underskrivas.

Vägrar delägare sin underskrift,

skall sådant ävensom skälet

till vägran, där det uppgivits eller

eljest kunnat utrönas, i protokollet

anmärkas.

Yppas under skiftet tvist angående

de förhållanden, redogörelsen avser,

skall tvisten underställas ägodelningsrättens

prövning.

7 §■

Ingå bys heminägor i skifte, skola,

där laga hinder ej möter, till byn hörande

fastigheter så ock i skiftet ingående

övriga fastigheter, som äro i

en ägares hand och av denne innehavas

med samma rätt, i den uti 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

13 §§ stadgade ordning under skiftet

sammanläggas till en fastighet; dock

må sammanläggning ej äga rum, såframt

ägaren bestrider åtgärden och

han ej uppenbart saknar fog härför.

Under skiftet må ock, där laga hinder

eljest icke möter, i enahanda ordning

fastigheter, som tillhöra makar

var för sig eller innehavas med olika

rätt i äktenskapet, med makarnas

samtycke sammanläggas till en fastighet,

såframt makarna träffa avtal,

vari bestämmes, ifall genom sammanläggningen

en fastighet bildas av fastigheter

som tillhöra ena maken enskilt

och såsom giftorättsgods, att fastigheten

skall i sin helhet vara den

makens enskilda egendom eller giftorättsgods,

eller ifall en fastighet bildas

av fastigheter som tillhöra makarna

var för sig, att fastigheten skall

utgöra egendom, däri makarna äga

var sin andel såsom enskild egendom

eller giftorättsgods. Vardera makens

andel skall utgöra hälften, där ej annat

bestämts i avtalet. Innefattar avtalet

gåva, äge vad i 8 kap. 5 § giftermålsbalken

är stadgat motsvarande

tillämpning. Är äldre giftermålsbalken

tillämplig å makars förmögenhetsförhållanden,

må fastighet bildas

genom sammanläggning av enskild

egendom med samfälld eller av vardera

maken enskilt tillhörig egendom,

såframt genom avtal mellan

makarna bestämmes, att fastigheten

skall utgöra samfälld egendom. Avtal,

som i detta stycke sägs, skall

upprättas skriftligen och bestyrkas av

lantmätaren samt i huvudskrift biläggas

protokollet.

Vad i andra stycket stadgas skall

oj gälla i fråga om fastighet, som

(Föreslagen lydelse.)

och 10 §§ stadgade ordning under

skiftet sammanläggas till en fastighet;

dock må sammanläggning ej äga

rum, såframt ägaren bestrider åtgärden

och han ej uppenbart saknar fog

härför.

Under skiftet må ock, där laga hinder

eljest icke möter, i enahanda ordning

fastigheter, som tillhöra makar

var för sig eller innehavas med olika

rätt i äktenskapet, med makarnas

samtycke sammanläggas till en fastighet,

såframt makarna träffa avtal,

vari bestämmes, ifall genom sammanläggningen

en fastighet bildas av fastigheter

som tillhöra ena maken enskilt

och såsom giftorättsgods, att fastigheten

skall i sin helhet vara den

makens enskilda egendom eller giftorättsgods,

eller ifall en fastighet bildas

av fastigheter som tillhöra makarna

var för sig, att fastigheten skall

utgöra egendom, däri makarna äga

var sin andel såsom enskild egendom

eller giftorättsgods. Vardera makens

andel skall utgöra hälften, där ej annat

bestämts i avtalet. Innefattar avtalet

gåva, äge vad i 8 kap. 5 § giftermålsbalken

är stadgat motsvarande

tillämpning. Är äldre giftermålsbalken

tillämplig å makars förmögenhetsförhållanden,

må fastighet bildas

genom sammanläggning av enskild

egendom med samfälld eller av vardera

maken enskilt tillhörig egendom,

såframt genom avtal mellan

makarna bestämmes, att fastigheten

skall utgöra samfälld egendom. Avtal,

som i detta stycke sägs, skall

upprättas skriftligen och bestyrkas av

lantmätaren samt i huvudskrift hiläggas

protokollet.

Vad i andra stycket stadgas skall

ej gälla i fråga om fastighet, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

make erhållit i gåva av annan än andra

maken med villkor att den skall

vara hans enskilda egendom, eller

som make bekommit genom testamente

med sådant villkor, eller som

tillfallit make i arv och om vilken

arvlåtaren genom testamente meddelat

sådan föreskrift.

11 §.

I avseende å villkoren för sammanläggning

enligt 10 § skola gälla följande

särskilda bestämmelser:

1. Hör fastighet till by, vars heminägor

ingå i skiftet, skall, ändå att

fastigheten är belägen inom område,

som frånskiljts skifteslaget, i avseende

å förutsättningarna för dess sammanläggande

med i skiftet ingående

fastighet så anses, som om densamma

inginge i skiftet.

2. Utan hinder av att i 6 och 7 §§

lagen om sammanläggning av fastigheter

å landet för sammanläggning

stadgade förutsättningar ej äro för

handen, må i skiftet ingående fastighet

inom by som under 1 sägs, sammanläggas

med fastighet, tillhörande

sådan by, så ock med annan fastighet,

såframt denna med alla sina

ägor ingår i skiftet.

3. Har rätten, enligt vad särskilt

är stadgat, beslutat utfärda kungörelse

därom, att utredning rörande

äganderättsförhållandena blivit vid

skiftet verkställd, må fastighet, som

omfattas av utredningen, göras till

föremål för sammanläggning utan

hinder av att ägaren ej erhållit lagfart

å densamma.

12 §.

Sedan äganderättsförhållandena blivit

utredda och erforderliga handlingar

införskaffats, skall lantmäta
-

(Föreslagen lydelse.)

make erhållit i gåva av annan än

andra maken med villkor att den

skall vara hans enskilda egendom, eller

som make bekommit genom testamente

med sådant villkor, eller som

tillfallit make i arv och om vilken

arvlåtaren genom testamente meddelat

sådan föreskrift.

8 §.

I avseende å villkoren för sammanläggning

enligt 7 $ skola gälla följande

särskilda bestämmelser:

1. Utan hinder av att i 6 och 7 §§

lagen om sammanläggning av fastigheter

å landet för sammanläggning

stadgade förutsättningar ej äro för

handen, må i skiftet ingående fastighet

inom by, vars heminägor ingå i

skiftet, sammanläggas med fastighet,

tillhörande sådan by, så ock med annan

fastighet, såframt denna med alla

sina ägor ingår i skiftet.

2. Har rätten, enligt vad särskilt

är stadgat, beslutat utfärda kungörelse

därom, att utredning rörande

äganderättsförhållandena blivit vid

skiftet verkställd, må fastighet, som

omfattas av utredningen, göras till

föremål för sammanläggning utan

hinder av att ägaren ej erhållit lagfart

å densamma.

9 §.

Sedan äganderättsförhållandena blivit

utredda och erforderliga handlingar

införskaffats, skall lantmäta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

ren för delägarna föredraga frågan

om sammanläggning och därvid redogöra

för innebörden och verkan av

sådan åtgärd. Efter det delägarna

lämnats tillfälle uttala sin mening,

skola förrättningsmännen avgiva yttrande,

vari för varje särskilt fall angives,

huruvida sammanläggning anses

böra äga rum eller ej och skälen

härför.

13 §.

Förrättningsmännens yttrande i

sammanläggningsfrågan skall jämte

övriga handlingar i ärendet av lantmätaren

insändas till ägodelningsdomaren.

Sedan denne införskaffat utlåtande

från överlantmätaren och

den ytterligare utredning, vartill omständigheterna

må föranleda, ävensom

vidtagit de övriga åtgärder, som

enligt lagen om sammanläggning av

fastigheter å landet ankomma å ägodelningsdomaren

före ärendes slutliga

avgörande, överlämne han detsamma

till ägodelningsrätten, varefter

med ärendet vidare så förfares,

som om till ägodelningsrätten hänskjutits

prövning av ansökan om

sammanläggning enligt nämnda lag

av de i 10 § angivna fastigheter.

Inställes skifte, skall dessförinnan

meddelat beslut om sammanläggning

förfalla; och skall därom, sedan anmälan

om skiftets inställande inkommit

från förrättningslantmätaren,

så snart ske kan å inskrivningsdag

anteckning göras i lagfarts- eller

fastighetslioken samt i fall, varom

i 20 § andra stycket lagen om

sammanläggning av fastigheter å

landet sägs, jämväl i intecknings- eller

fastighetsboken.

(Föreslagen lydelse.)

ren för delägarna föredraga frågan

om sammanläggning och därvid redogöra

för innebörden och verkan av

sådan åtgärd. Efter det delägarna

lämnats tillfälle uttala sin mening,

skola förrättningsmännen avgiva yttrande,

vari för varje särskilt fall angives,

huruvida sammanläggning anses

böra äga rum eller ej och skälen

härför.

10 §.

Förrättningsmännens yttrande i

sammanläggningsf rågan skall jämte

övriga handlingar i ärendet av lantmätaren

insändas till ägodelningsdomaren.

Sedan denne införskaffat utlåtande

från överlantmätaren och

den ytterligare utredning, vartill omständigheterna

må föranleda, ävensom

vidtagit de övriga åtgärder, som

enligt lagen om sammanläggning av

fastigheter å landet ankomma å ägodelningsdomaren

före ärendes slutliga

avgörande, överlämne han detsamma

till ägodelningsrätten, varefter

med ärendet vidare så förfares,

som om till ägodelningsrätten hänskjutits

prövning av ansökan om

sammanläggning enligt nämnda lag

av de i 7 § angivna fastigheter.

Inställes skifte, skall dessförinnan

meddelat beslut om sammanläggning

förfalla; och skall därom, sedan anmälan

om skiftets inställande inkommit

från förrättningslantmätaren,

så snart ske kan å inskrivningsdag

anteckning göras i lagfarts- eller

fastighetsboken samt i fall, varom

i 20 § andra stycket lagen om

sammanläggning av fastigheter å

landet sägs, jämväl i intecknings- eller

fastighetsboken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

13 a §.

Hava bys heminägor undergått laga

skifte i den ordning som stadgas

i denna lag eller i lagen den 30 april

1925 (nr 102) rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller

med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län, skall vid

skifte å ägor, som undantagits från

delningen, vad i 10 och 12 §§ samt

13 § första stycket är stadgat äga

motsvarande tillämpning såvitt angår

fastigheter, som ingå i skiftet;

och skall därvid i avseende å villkoren

för sammanläggning vad i 11 § 2.

föreskrives äga motsvarande tillämpning

i fråga om fastigheter, som icke

förut ingått i laga skifte.

(Föreslagen lydelse.)

11 §.

Hava bys heminägor undergått laga

skifte i den ordning som stadgas

i denna lag eller i lagen den 30 april

1925 (nr 102) rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller

med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län, skall vid

skifte å ägor, som undantagits från

delningen, vad i 7 och 9 §§ samt

10 § första stycket är stadgat äga

motsvarande tillämpning såvitt angår

fastigheter, som ingå i skiftet;

och skall därvid i avseende å villkoren

för sammanläggning vad i 8 § 1.

föreskrives äga motsvarande tillämpning

i fråga om fastigheter, som icke

förut ingått i laga skifte.

12 §.

''Till ägare av sådan till skifteslaget

hörande jordbruksfastighet, vilken

saknar nödiga åbyggnader och

omfattar mindre än ett hektar åker,

må, såvida fall som i 16 § avses ej

är för handen, enligt förrättningsmännens

bestämmande för innehav

av inrösningsjord utgå ersättning i

penningar i stället för jord. År delägare

missnöjd med beslut i fråga,

huruvida gottgörelse i penningar sålunda

skall utgå eller icke, har han

att inom trettio dagar från det beslutet

avkunnades till ägodelningsdomaren

ingiva till ägodelningsrätten

ställda besvär.

Skall mark frångå delägare enligt

vad i första stycket sägs, må annan

delägare, som innehar med åbyggnader

försedd jordbruksfastighet, lösa

marken, därest anmälan härom göres

till för rättning smännen i samband

med den överläggning, varom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

förmäles i 13 kap. 19 § lagen om delning

av jord å landet. Göres anmälan

av flera delägare, bestämme förrättningsmännen

efter samråd med

lantbruksnämnden med hänsyn till

behovet av brukningsdelarnas förstärkning,

åt vilken företräde bör givas.

Anmäler sig icke någon delägare,

må kronan, för att framdeles kunna

underlätta bildandet av bärkraftiga

brukningsdelar, lösa marken.

Utöver vad ovan stadgas skall i

fråga om ersättning enligt denna paragraf

i tillämpliga delar gälla vad i

lagen om delning av jord å landet

sägs om vederlag i penningar för

minskning i ägovälde. Å sådan ersättning

skall jämväl lagen den 18

juni 1926 om säkerhet för utbekommande

av vissa ersättningar i anledning

av laga skifte eller annan jorddelningsförrättning

äga tillämpning.

13 §.

Hava flera delägare enats om att

i sambruk nyttja fastigheter inom

skifteslaget, må på sådan delägares

begäran gemensam ägolott för dem

utläggas.

Om och i den mån för delägare,

vilka innehava såväl inrösnings- som

avrgsningsjord men på grund av frivilliga

överlåtelser eller beslut enligt

12 § första stycket frånträda

inrösnings jord, icke kunna utläggas

ägolotter, som med avseende å storlek

och beskaffenhet samt med hänsyn

jämväl till övriga föreliggande

förhållanden prövas kunna på varaktigt

sätt erhålla ändamålsenlig användning

susom särskilda fastigheter,

skall gemensam ägolott utläggas

för dessa delägare eller för det antal

av dem, som minst erfordras för att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Gällande lydelse.)

14 §.

Sker ägoutbyte, må förrättningsmännen,

när skäl därtill äro, efter

överläggning med delägarna besluta

att med tillträde av områden, vilka

erhållas vid ägoutbytet, skall anstå

till dess de vid laga skiftet utlagda

ägolotterna tillträdas. Har beslut om

dylikt uppskov fattats, skola ej mindre

i lag stadgade eller enligt särskilda

beslut gällande inskränkningar

i rätten att under skiftet nyttja

skifteslagets mark tillämpas jämväl

beträffande därutom belägen mark,

som ingår i ägoutbytet, än även av

ägoutbytet föranledda likvider bestämmas

samtidigt som motsvarande

likvider vid skiftet.

(Föreslagen lydelse.)

ägolotten skall motsvara angivna

krav. Vad nu sagts om gemensam

ägolott skall ock gälla beträffande avrösningsjord

tillhörig delägare, vilka

innehava allenast sådan jord eller

för vilkas hela innehav av inrösningsjord

särskilda ägolotter för annat

ändamål än jordbruk kunna utläggas.

14 §.

Sker ägoutbyte, må förrättningsmännen,

när skäl därtill äro, efter

överläggning med delägarna besluta

att med tillträde av områden, vilka

erhållas vid ägoutbytet, skall anstå

till dess de vid laga skiftet utlagda

ägolotterna tillträdas. Har beslut om

dylikt uppskov fattats, skola ej mindre

i lag stadgade eller enligt sårskilda

beslut gällande inskränkningar

i rätten att under skiftet nyttja

skifteslagets mark tillämpas jämväl

beträffande därutom belägen mark,

som ingår i ägoutbytet, än även av

ägoutbytet föranledda likvider bestämmas

samtidigt som motsvarande

likvider vid skiftet.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning vid sådan

utbrytning, varom i i § andra stycket

förmäles. År delägare missnöjd

med under skiftet meddelat beslut

angående utbrytning, vare lag som i

12 § första stycket andra punkten

sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

Beträffande laga skifte till rubbning av storskifte, som dessförinnan påbörjats,

skola bestämmelserna i denna lag, om så ske kan, tillämpas å där

avhandlade frågor, som vid förrättningen förekomma till behandling efter

lagens ikraftträdande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

Därest före denna lags ikraftträdande enligt 1 § andra stycket i dess ursprungliga

lydelse område avskilts till särskilt skifteslag samt inom fem år

därefter skifte å området sökes men ej kommer till stånd, vare lag som ovan

i 5 g sägs.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 570, av

herr Jansson i Aspeboda. I motionen hemställes, att »riksdagen vid behandling

av ifrågavarande proposition måtte vidtaga sådana ändringar i det

framlagda lagförslaget att jämväl den till obebyggda andelar hörande skogsmarken

skall kunna inlösas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionären anfört

till stöd för sitt yrkande, får utskottet hänvisa till propositionen och

motionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Jämlikt den s. k. dalalagen av år 1932 gälla särskilda bestämmelser om

delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län. Med anledning

av framställningar från landshövdingen i länet har utredning verkställts

rörande en provisorisk överarbetning av datalagen i syfte att bättre

samordna skifte och rationalisering av jordbruket inom dalalagens tillämpningsområde.

Den viktigaste punkten i lagförslaget är, att vid skifte enligt dalalagen innehavarna

av små, obebyggda andelar skulle kunna åläggas frånträda sin

åkerjord mot likvid i pengar. Den åkerareal, som härigenom bleve tillgänglig,

skulle begagnas till förstärkning av ofullständiga jordbruk inom skifteslaget.

Sin skogsmark skulle ifrågavarande ägare av små andelar däremot

få behålla, men skogsmarken skulle utläggas i gemensamma lotter av

tillräcklig storlek för ett rationellt skogsbruk. En förutsättning för tillämpningen

av angivna metod vid skiften enligt dalalagen är att vissa specialregler

i dalalagen om uteslutning av mark från skifte slopas.

Lagförslaget innebär vidare ändringar i dalalagens omröstningsregler med

syfte att tillförsäkra de verkliga jordbrukarna ökat inflytande på frågan,

huruvida skifte skall komma till stånd eller ej, ävensom med syfte att förenkla

förfarandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 46-

Utskottet.

I propositionen töreslås, att vid skifte enligt datalagen ägarna av små, obebyggda

andelar skola kunna åläggas frånträda sin åkerjord mot likvid i

pengar. Ägarna av dylika små andelar få dock enligt detta förslag behålla

sin skogsmark. I motionen II: 570 hemställes om en sådan ändring av det i

propositionen framlagda förslaget, att ägarna till små, obebyggda andelar

även skola bli skyldiga att avstå till andelarna hörande skogsmark.

Det i propositionen framlagda lagförslaget syftar till att förhindra tillkomsten

av otillfredsställande ägolotter. Ur jordpolitisk synpunkt kunde

det vara önskvärt att göra radikalare ingrepp i den enskildes äganderätt än

som föreslagits i propositionen. Vid dalalagens tillkomst ansågs det emellertid

vara av stor vikt, att ortsbefolkningens önskemål och synpunkter vunno

beaktande. Såsom departementschefen framhållit, bör det icke heller

nu ifrågakomma att påtvinga en viss bygd bestämmelser, till vilka en ansvarsmedveten

ortsopinion ställer sig främmande. Enligt utskottets uppfattning

kan radikalare ingrepp i äganderätten än som föreslagits i propositionen

befaras komma i konflikt med ortsopinionen. Härtill kommer att den

lagändring, som föreslås i propositionen, är av provisorisk karaktär. Försiktigheten

kräver enligt utskottets mening, att man beträffande ingreppen

i äganderätten icke nu går längre än som föreslagits i propositionen. Utskottet

avstyrker därför det i motionen 11:570 framlagda förslaget.

Om det beträffande sådan mark, som ägare är skyldig att avstå mot likvid

i pengar, blir fråga om val mellan flera delägare, vilka önska lösa till sig

marken, skall denna fråga enligt det i propositionen framlagda lagförslaget

lösas av förrättningsmännen efter samråd med lantbruksnämnden. Länsstyrelsen

i Kopparbergs län har emellertid ansett, att det principiellt riktiga

vore, att kompetensområdet mellan förrättningsmännen vid skifte och lantbruksnämnden

avgränsades så, att förrättningsmän och ägodelningsrätt

handlade frågor om avhändande av jord, medan lantbruksnämnden vore

beslutande, när det gällde att bestämma till vilka nya ägare jorden skulle

överlåtas. Departementschefen har icke ansett det påkallat att införa en

lagstadgad kompetensfördelning på sätt länsstyrelsen föreslagit. Härvid har

departementschefen framhållit, att ifrågavarande inlösningsförfarande inginge

som ett led i en särskild, i lag reglerad förrättning och att bestämmanderätten

då formellt borde ligga hos förrättningsmännen. Utskottet har icke

funnit anledning till erinran mot det i propositionen framlagda förslaget i

denna del. Det kan nämligen enligt utskottets mening antagas, att lantbruksnämndens

ståndpunktstagande till frågan om vem som skall få lösa

till sig marken kommer att få avgörande betydelse för förrättningsmännens

beslut.

Ej heller i övrigt har utskottet något att erinra mot det i propositionen

framlagda lagförslaget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

15

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte med avslag å motionen II: 570 bifalla

förevarande proposition.

Stockholm den 15 juni 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Löfvander,

Sten, Uhlén, Nerman* och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hellbacken*, Andersson

i Gisselås*, Larsson i Östersund*, Jacobsson i Igelsbo, Carlsson i Bakeröd*

och Lundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering. ,

Särskilt yttrande

av herr Holmbäck, som anfört:

Förevarande lagförslag torde få synnerligen fördelaktiga verkningar på

jordförhållandena i Dalarna. På en punkt kan emellertid riktigheten av den

slutsats, till vilken man kommit, ställas under diskussion. Det gäller frågan,

vilken myndighet skall utse den delägare i ett skifteslag som skall äga lösa

mark från annan skiftesdelägare.

Enligt den lagstiftning om förvärv av tillskotlsjord genom frivillig överlåtelse,

vilken kommer att gälla efter den 1 juli 1948, kommer varje köp

av tillskottsjord att erfordra tillstånd av lantbruksnämnden, varefter frågan

om förvärvets inverkan på fastighetsbildningen tages upp av de myndigheter,

som handhava fastighetsbildningslagstiftningen, d. v. s. av lantmätare

och gode män och dem överordnade myndigheter (se närmare mitt

särskilda yttrande till andra lagutskottets utlåtande nr 34 i år). Detta kommer

även att gälla beträffande de frivilliga jordöverlåtelser, som ske under

ett skifte i Dalarna. Tyngdpunkten vid nu berörda frågors behandling torde

komma att ligga hos lantbruksnämnden, som är det egentliga rationaliseringsorganet.

Då det gäller den rationalisering, som skall ske vid ett skifte

i Dalarna genom att en skiftesdelägare löser jord från én annan skiftesdelägare,

komma åter enligt nu förevarande förslag andra grundsatser att gälla.

Om det blott är en delägare som vill lösa marken, sker enligt förslaget icke

någon prövning av om just hans fastighet behöver tillskottet. Rationaliscringsreglerna

sättas därför i detta fall ur funktion. Om flera delägare vilja

lösa marken, sker åter en prövning av vilken av dem som ur rationaliseringssynpunkt

bör erhålla den. Denna prövning anförtros emellertid icke

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

åt lantbruksnämnden utan åt lantmätaren och gode männen. Med lantbruksnämnden

skall blott ske ett samråd och nämnden skjutes alltså åt sidan.

De blivande skiftena i Dalarna torde komma att omfatta även skifteslag,

som bestå av hela socknar. Delägarna i dylika skifteslag torde komma att

räknas i tusental, och hundratals markområden i dylikt skifteslag torde komma

att genom inlösen få nya ägare. Bestämmandet av vilka delägare i skifteslaget

skola äga inlösa områdena blir det viktigaste beslut i rationaliseringshänseende,

som kommer att fattas inom de socknar det här gäller.

Att bestämmanderätten rörande den grannlaga frågan vilka som skola få

inlösningsrätt icke lagts hos lantbruksnämnden blir då en klar inkonsekvens

i förhållande till den ståndpunkt, man intagit, då det gäller jordbruksrationaliseringen

över huvud och särskilt då det gäller förvärv genom

frivilliga avtal vid skifte i Dalarna. Avgörandet av den viktigaste frågan i

rationaliseringshänseende lägges hos annan myndighet än det egentliga rationaliseringsorganet.

Till förmån för propositionens ståndpunkt talar givetvis att den möjliggör

ett enklare förfarande. I samtliga frågor under skiftet bli jorddelningsmyndigheterna

bestämmande; man undgår att införa en för skiftet främmande

myndighet, vars beslut måste överklagas i annan väg än beslut av

jorddelningsmyndigheterna. I stort sett torde väl även andra lagutskottets

uttalande vara riktigt, att lantbruksnämndens ståndpunktstagande (vid det

samråd som skall äga rum mellan nämnden och lantmätaren och gode männen)

till frågan om vem som skall få lösa till sig marken kommer att få

avgörande betydelse för förrättningsmannens beslut. Detta uttalande torde

få betraktas som ett faktiskt tillmötesgående av de synpunkter, som framställts

av länsstyrelsen i Kopparbergs län. Men förhållandena bli ändock

icke tillfredsställande. Bl. a. märkes, att det är förrättningsmännen, som

skola bära ansvaret för den rationalisering, som kommer att äga rum vid

skiftet, och det måste då ytterst bli deras uppfattning, som blir avgörande.

Med hänsyn till de skäl, som tala för propositionens ståndpunkt i förevarande

fråga, och på grund av dennas komplicerade natur, har jag icke

ansett mig böra göra något yrkande om ändring i den kungl. propositionen.

Enligt min uppfattning bör emellertid förevarande spörsmål tagas upp till

ny snar diskussion. En lösning vore att beträffande stora skifteslag överflytta

bestämmanderätten rörande vilka som skola få inlösa jord från lantmätaren

och gode männen till lantbruksnämnden. Avgörandet av vilka skifteslag

skulle anses som stora kunde då ligga hos Kungl. Maj :t. En annan

lösning vore att söka sammanföra lantbruksnämnden och lantmätaren och

gode männen till en beslutande myndighet beträffande rationaliseringsfrågor

i allmänhet. Ett dylikt sammanförande, som vore önskligt för behandlingen

av de frågor jag berört i mitt särskilda yttrande till utlåtandet nr 34,

är emellertid ett vittutseende spörsmål.

Det torde till slut böra anmärkas att spörsmål liknande dem som nu diskuterats

återkomma om man beslutar sig för att söka införa bestämmelser i

rationaliseringssyfte om expropriation av jord vid omskifte.

487905. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten