Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till ändrad butikstängningslagstiftning

1948-06-15 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:47, Betänkande med förslag till ändrad butikstängningslagstiftning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

1

Nr 47.

Utlåtande i anledning au dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till butikstängning slag, dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 8 maj 1948 dagtecknad proposition, nr 248, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet hållna

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag

till butikstängningslag.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft sju

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 401 av herrar Sjö och Uhlén samt

inom andra kammaren

nr 564 av herr Henriksson,

nr 565 av herr Henriksson,

nr 566 av herr Brandt,

nr 567 av herr Jonsson i Skutskär,

nr 568 av herr Jonsson i Skutskär och

nr 569 av herr Andersson i Malmö m. fl.

I motionerna I: 401 och II: 569, vilka äro likalydande, har hemställts, att

»riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 248 måtte

taga hänsyn till vad de sakkunniga anfört och besluta, att 11 §, mom. 3

erhåller den lydelse de sakkunniga föreslagit».

I motionen II: 564 har hemställts, att »riksdagen måtte vidtaga sådan

ändring av Kungl. Maj :ts proposition nr 248 med förslag till butikstängningslag

att lagens § 11 mom. 3 första punkten erhåller den av de sakkunniga

föreslagna lydelsen».

Angående den av de sakkunniga föreslagna lydelsen av 11 § 3 mom.

butikstängningslagen se nedan.

I motionen 11:565 har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj :ts proposition nr 248 måtte i vad den avser i motionen behandlade

spörsmål uttala, att de sakkunnigas tolkning av begreppet »synnerliga

skäl» och de sakkunnigas inställning till hithörande problem över huvud

taget förklaras vägledande för den framtida handläggningen av omförmälda

ansökningar om kiosktillstånd.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 sand. 2 avd. Nr M.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

I motionen II: 566 har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj :ts proposition nr 248 måtte besluta dels att fotografisk film

icke måtte upptagas i det varusortiment för kiosk, som angives i 11 § 3

mom. 1) av lagen, dels att ett tredje alternativ beträffande sökande av

»synnerliga skäl» enligt vad i motionen angivits måtte komma i fråga, dels

i övrigt beakta i motionen framförda synpunkter.

I motionen II: 567 har hemställts, att »riksdagen med ändring av Kungl.

Maj :ts förslag måtte för sin del besluta, att kioskidkare, vilka vid den nya

lagens ikraftträdande inneha delade tillstånd till tobaksförsäljning, utan

omprövning erhålla rätt att försälja dylika varor under hela tiden för kioskernas

öppethållande eller i vart fall få behålla sina nuvarande begränsade

tillstånd, så länge de utöva rörelsen».

I motionen II: 568 har hemställts, att »riksdagen med ändring av Kungl.

Maj:ts förslag måtte besluta att tobaksvaror upptagas bland de under 11 §

3 mom. 1) butikstängningslagen angivna varuslagen».

Sakkunniga, som tillkallats för att biträda med utredning rörande revision

av butikstängningslagstiftningen och som antagit benämningen 1947

års butikstängningssakkunniga, ha i december 1947 överlämnat ett betänkande

med förslag till ändrad butikstängningslagstiftning (SOU 1948: 3).

I detta betänkande ha de sakkunniga föreslagit, att 11 § 3 mom. butikstängningslagen

skall erhålla följande lydelse:

11 §•

3 mom. Föreligger ej hinder enligt 2 inom., skall vid prövning av ansökning

skälig hänsyn tagas till den olägenhet för annan handel, som skulle

uppkomma vid bifall till framställningen, varjämte i övrigt följande regler

skola lända till efterrättelse:

1) försäljning av konfektyrer, kex, alkoholfria drycker, färsk frukt, fikon,

dadlar, russin, honung i förpackningar om högst 100 gram, produkter

av svensk frukt, saft, levande blommor, tryckta skrifter, mindre pappersartiklar

och tändstickor må, under förutsättning att under den vanliga

affärstiden endast dessa varor saluhållas, medgivas i den omfattning, som

finnes påkallad med hänsyn till allmänhetens behov av dylik försäljning, i

allmänhet dock icke någon veckodag längre än till klockan 22 eller den

senare tidpunkt, som vid försäljning i anslutning till trafikinrättning är

påkallad av de resandes behov;

2) försäljning i samband med nöjestillställning, idrottstävling, friluftsbad

eller dylikt må medgivas under den utsträckta tid, som med hänsyn till

förhållandena anses erforderlig; dock må tillståndet i regel avse försäljning

endast av de under 1) nämnda varuslagen samt lagad mat;

3) försäljning utomhus av varm korv samt bröd, potatis och senap, som

tillhandahållas i samband med korven, må medgivas i den utsträckning,

som anses lämplig, dock endast från fastställd plats;

4) öppethållande eller försäljning i andra fall må medgivas, då synnerliga

skäl därtill äro.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

Den som enligt 1) eller 2) här ovan erhållit medgivande till försäljning

av vissa varor under utsträckt affärstid och som av den i lagen den li

juni 1943 angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror

omförmälda monopolutövaren antagits såsom återförsäljare av tobaksvaror

äger därjämte i den omfattning och på de villkor, som av monopolutövaren

bestämts, försälja dylika varor.

1 motionen 11:565 anföres följande:

i proposition nr 248 till riksdagen med förslag till butikstängningslag har

föredragande departementschefen på sidan 92 uttalat sig rörande tolkningen

av uttrycket »synnerliga skäl» i 11 § 3 mom. 5) i vad det gäller försäljningen

av tobaksvaror på utsträckt tid. Departementschefen har förklarat sig icke

kunna tillstyrka, att tobak upptages i det ordinära kiosksortimentet. Däremot

har departementschefen ansett sig böra förorda en uppmjukning av

nuvarande praxis beträffande tillstånd till kioskförsäljning av tobaksvaror,

då sådant tillstånd grundats på »synnerliga skäl». Departementschefen har

såsom sin mening uttalat, att »synnerliga skäl» icke bör tolkas alltför restriktivt.

Denna uppfattning delas icke av 1947 års butikstängningssakkunniga. De

sakkunniga funno visserligen för sin del det nödvändigt att bibehålla den

regel, som för närvarande gäller, att tillstånd till öppethållande och försäljning

må kunna beviljas, då »synnerliga skäl» därtill föranleda, bl. a. däriör

att förevarande bestämmelse är tänkt som en reservutväg för oförutsedda

fall. Däremot anse de sakkunniga, att bestämmelsen bör tolkas restriktivt.

De sakkunniga anse, att »ömmande personliga omständigheter icke

böra föranleda beviljande av ett tillstånd, för vilket giltiga skäl eljest ej

föreligga». De sakkunniga ha härvid pekat på flera omständigheter, som

tala för en restriktiv tolkning av bestämmelsen i fråga.

När föredragande departementschefen såsom »synnerliga skäl» förutom

de personliga omständigheterna även vill inbegripa vissa fall där konsumentintresset

skulle tala för att tillstånd beviljas, synes detta komma att

medföra en betydande utvidgning av kioskhandeln. Såsom anförts i annan

jämväl av mig avgiven motion, kan det icke vara riktigt, att fritidshandeln

utvecklas på ett sådant sätt, att den äventyrar den reguljära handeln. Jag

vill i detta sammanhang erinra om Svenska handelsarbetareförbundets remissyttrande

över de sakkunnigas förslag. De sakkunnigas ställningstagande

beträffande tolkningen av begreppet »synnerliga skäl» synes mig vara det

ur allmän näringspolitisk synpunkt mest bärande.

I motionen II: 566 anföres bland annat följande:

Beträffande kioskernas tobaksförsäljning anser departementschefen, att

nuvarande praxis bör kunna uppmjukas, då tillståndet grundas på regeln

om »synnerliga skäl». Han syftar därvid på de s. k. delade tillstånd, vilka

beviljas med stöd av ifrågavarande stadgande i nuvarande 11 § 3 mom. 7)

av butikstängningslagen. (Enl. propositionens förslag punkt 5.) Ett sådant

tillstånd innebär, att en kiosk får hållas öppen även utom vanlig affärstid

men sälja tobaksvaror endast under denna lid. Denna form av tillstånd användes

huvudsakligen, då sociala skäl av särskild styrka tala för att medgiva

kioskrättigheter åt t. ex. en partiellt arbetsför, men hänsynen till specialtobakshandeln

har ansetts böra föranleda förbud mot tobaksförsäljning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets uttalande nr \7.

då de vanliga tobaksaffärerna ej få hållas öppna. Under motivering att

denna anordning inbjuder till smyghandel och för allmänheten framstår som

ett oförklarligt »krångel» föreslår departementschefen, att några delade

tillstånd icke böra beviljas. Tillståndsinnehavarna skola då vid omprövningen

av tillstånden antingen få rätt att sälja tobaksvaror under hela

den tid kiosken är öppen, eller helt förbjudas att handla med dessa varor,

därest de över huvud taget önska hålla öppet efter den vanliga affärstidens

slut. Vilket alternativ, som skall väljas, får då bli beroende på en avvägning

mellan å ena sidan allmänhetens intresse av att tobak finnes att köpa

på den ifrågavarande platsen även utom vanlig affärstid och den enskilde

kioskinnehavarens förhållanden samt å andra sidan specialtobakshandelns

behov av skydd.

Det råder säkerligen inga delade meningar om att det fortfarande bör

tagas viss hänsyn till personliga ömmande omständigheter vid beviljandet

av rätt till tobaksför sälj ning under utsträckt tid. Men man kan icke förbise,

att tillstånd av »synnerliga skäl», även om tobaksför sälj ningen endast sker

på vanlig affärstid, vållar avbräck för tobakshandlarna. Härom säga de sakkunniga:

»Ett tillstånd till utsträckt affärstid torde i de flesta fall förorsaka

visst avbräck för annan handel, och om det beviljas utan andra skäl än ömmande

omständigheter för sökanden personligen, innebär detta i själva verket,

att en eller flera andra näringsidkare i branschen få bidraga till den

ifrågavarande personens försörjning. En dylik konsekvens är icke rimlig

och är icke heller, med den utveckling som vår socialvård numera genomgått,

nödvändig». De sakkunniga anse därför »att ömmande personliga

omständigheter icke böra föranleda beviljande av ett tillstånd, för vilket

giltiga skäl ej föreligga. Däremot böra dylika omständigheter kunna komma

i betraktande vid konkurrens mellan flera om erhållande av försäljningsrättigheter,

vilka tillgodose verkliga behov hos allmänheten. Men endast under

förutsättning att påtagligt behov av försäljning föreligger och det gäller

val mellan olika sökande.»

En sådan ståndpunkt står utan tvivel helt i linje med de grundsatser, på

vilka 1943 års monopollagstiftning vilar, och borde göras till riktlinje vid

tillämpningen av den nya butikstängningslagen. Med hänsyn härtill borde

enligt min mening även ett tredje alternativ beträffande sökande på grund

av »synnerliga skäl» komma i fråga, nämligen att sökanden — som för övrigt

nu icke sällan sker — tillfrågas huruvida han önskar behålla tobaksförsäljningen

och avstå från öppethållande å utsträckt affärstid. I sådant

fall borde vederbörande återkalla sin ansökan om utsträckt tid hos länsstyrelsen,

sedan han av tobaksmonopolet erhållit försäkran om inköpsrätt.

Han får då själv tillfälle att välja det för honom lämpligaste — hålla kiosken

öppen endast å vanlig affärstid, i likhet med övriga tobakshandlare,

med rätt att försälja tobaksvaror eller å utsträckt tid utan tobak.

Vad åter angår frågan om tobakshandlarnas försäljning av tobaksvaror i

automater synes detta vara en lycklig lösning. Härigenom skulle allmänhetens

berättigade krav på tillgång till tobaksvaror efter affärstid kunna

tillgodoses utan att tobakshandeln splittras upp på alltför många händer

med mindre omsättning för tobakshandlarna och sociala olägenheter som

följd.

I propositionen uttalas, att »därest specialtobakshandlare ej begagna sig

av möjligheten att inrätta automater, torde detta få anses såsom ett starkt

skäl att medgiva ett mot behovet svarande antal kiosker inom stadsdelen

eller samhället att sälja tobak på utsträckt tid» (prop. s. 92). Då det kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

5

komma att möta stora svårigheter att i marknaden få fram tobaksautomater

i den snabba takt som erfordras för att tillgodose det omedelbara behovet,

får jag framhålla nödvändigheten av att ett dylikt temporärt hinder

icke måtte medföra, att kiosker av denna anledning medgivas tillstånd till

tobaksför sälj ning på utsträckt tid. Ett sådant hinder bör nämligen enligt

min mening beaktas vid prövning av kioskinnehavares ansökan om tobaksförsäljning

och understrykas i utskottets motivering.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna utöver

vad som ovan angivits åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet

hänvisa till propositionen och motionerna.

I ärendet ha till utskottet inkommit skrivelser från Sveriges bensinhandlares

riksförbund, Sveriges frukt- och konfektyrhandlareförbund, Sveriges

korvhandlareförbund och Sveriges kioskidkares riksförbund. Därjämte har

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län till utskottet översänt en skrivelse

från poliskammaren i Göteborg.

Sammanfattning av propositionens innehåll.

I propositionen föreslås att den nu gällande butikstängningslagen, vars

giltighet utlöper med 1948 års utgång, skall ersättas av en ny butikstängningslag,

som skall gälla utan tidsbegränsning.

Till sin utformning skiljer sig den föreslagna lagen icke i mera väsentliga

avseenden från den nuvarande lagen. Även i fortsättningen anses

butikstängningslagen böra ha karaktär av en lag, som angiver den yttre

ram inom vilken affärsidkarna äga hålla butikerna öppna. Det gällande systemet

för affärstidens lagliga reglering föreslås bibehållet. Det förutsättes

emellertid att förhandlingar skola snarast komma till stånd mellan representanter

för allmänheten, köpmännen och de anställda för att på så sätt

nå fram till affärstider, som ur allmänhetens synpunkt äro så tillfredsställande

som möjligt. För att markera hur önskvärt det är att allmänhetens

inköpsmöjligheter förbättras genom att affärstiden åtminstone någon dag

i veckan utsträckes längre än övriga dagar, föreslås att kommunernas rätt

att förkorta affärstiden inskränkes såtillvida, att det alltid skall stå affärsinnehavare

fritt att hålla öppet till kl. 19 en dag i veckan.

I syfte att tillgodose allmänhetens intresse av förbättrad varudistribution

föreslås vidare att automatförsäljning av alla slags varor som bedrives i

anslutning till butik, där samma slag av varor säljas, eller på järnvägsstalioner,

generellt undantages från lagens tillämpning under förutsättning att

automaten är av godkänd typ. I fråga om automatförsäljning av tobak har

dock specialtobakshandelns intresse ansetts böra medföra visst prövningsförfarande

från tobaksmonopolets sida rörande rätten att sätta upp tobaks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

automat. För att underlätta tillgången till tobaksvaror på kvällar och söndagar

förordas vidare en mindre restriktiv tillämpning än f. n. av reglerna

om kioskernas rätt att sälja tobak efter den vanliga affärstidens slut.

I övrigt innebär den nya lagen bl. a. att enhetliga regler införas i fråga

om varusortimentets sammansättning för samtliga de kiosker och vanliga

butiker, som kunna få tillstånd till handel på kvällar och söndagar. I samband

härmed utökas det tillåtna varusortimentet något. Beslutanderätten i

fråga om tillstånd till försäljning på utsträckt tid av varm korv o. d. från

fastställd plats decentraliseras på andra orter än Stockholm från länsstyrelse

till magistrat, kommunalborgmästare eller polismyndighet.

I övergångshänseende föreslås bl. a., att samtliga tillstånd till försäljning

på utsträckt tid enligt 1942 och 1945 års butikstängningslagar utom de,

som gälla nöjestillställningar o. d. eller beviljats på grund av lagbestämmelsen

om »synnerliga skäl», skola utan ansökning automatiskt förlängas tills

vidare, dock längst till den 1 januari 1951.

Utskottet.

När butikstängningslagstiftningen infördes motiverades den i första hand

med hänsynen till de anställda. Detta motiv har förlorat det väsentliga av

sin betydelse, sedan en arbetstidslag för detaljhandeln tillkommit. Fortfarande

utgör dock butikstängningslagen ett visst skydd mot en för de

anställda ogynnsam förläggning av arbetstiden. Butikstängningslagen har

emellertid numera sin huvudsakliga betydelse såsom ett medel att bereda

butiksinnehavarna själva och deras familjemedlemmar fritid och att mellan

de olika näringsgrenarna åstadkomma likartade konkurrensförhållanden.

Enligt utskottets mening föreligger det fortfarande behov av en butik - stängningslag. Utskottet har icke något att erinra mot att lagen, såsom det

föreslås i propositionen, göres permanent.

Den i propositionen föreslagna butikstängningslagen bereder väsentligt

vidgade möjligheter till försäljning från automatapparat. Tidigare har den

allmänna inställningen till automathandel varit relativt negativ. Denna inställning

torde till stor del ha grundat sig på de sociala vådor, som automathandeln

ansetts kunna innebära. Särskilt har automathandel med tobak

ansetts utgöra fara för ungdomen. I remissyttrandena har emellertid förslaget

att frige automathandeln hälsats med tillfredsställelse. Beträffande

de sociala vådorna har socialstyrelsen, som just ur denna synpunkt tidigare

varit negativt inställd till automathandeln, nu icke ansett sig böra

motsätta sig en utvidgning därav. Utskottet tillstyrker den i propositionen

föreslagna utvidgningen av möjligheterna till automathandel.

Försäljning från automatapparat skall enligt förslaget endast få ske under

förutsättning att automatapparaten är av typ som godkänts av statens

institut för folkhälsan efter samråd med statens kriminaltekniska anstalt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr tf.

Utskottet liar i och för sig icke något att invända mot detta, men utskottet

anser det olämpligt, att det i lagen inskrives vilken myndighet som skall

godkänna apparaterna. Det bör enligt utskottets mening kunna ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma vilken myndighet som skall verkställa typgranskningen,

och 2 § 6) i den föreslagna lagen bör ändras i enlighet härmed.

I samband med att Kungl. Maj :t bestämmer vilken myndighet som

skall verkställa typgranskningen kan Kungl. Maj :t föreskriva hur samråd

skall ske med annan myndighet. Automatapparaterna få givetvis icke vara

konstruerade på ett sådant sätt, att användningen av dem medför risk för

olycksfall. Därest statens institut för folkhälsan skall handhava typgranskningen

av automatapparaterna kan det därför måhända böra föreskrivas,

att samråd skall ske även med annan myndighet än statens kriminaltekniska

anstalt.

De sakkunniga, vilkas betänkande legat till grund för propositionen, ha

i olika hänseenden intagit en mera restriktiv hållning till handeln på utsträckt

tid — och särskilt till kioskhandeln — än som intages i propositionen.

En restriktiv hållning till handeln på utsträckt tid intages också i

motionerna I: 401, II: 564, II: 565, II: 566 och II: 569.

Bestämmelser om handel på utsträckt tid finnas i 11 och 12 §§ i förslaget

till butikstängningslag. I motionerna I: 401 och II: 569 yrkas, att 11 §

3 mom. måtte erhålla den lydelse de sakkunniga föreslagit. Detta yrkande

berör bland annat frågan om tobakshandel på utsträckt tid. Tobakshandeln

intager i ett hänseende en särställning. Tobakshandeln är nämligen underkastad

särskild reglering genom lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror. Regleringen innebär

bland annat, att monopolbolaget utövar nyetableringskontroll. Enligt

gällande butikstängningslag tillkommer emellertid beslutanderätten i fråga

om handel på utsträckt tid länsstyrelserna. Monopolbolaget vägrar icke inköpsrätt

åt näringsidkare, som genom lagakraftvunnet beslut av länsstyrelse

erhållit tillstånd till tobaksförsäljning på utsträckt tid. Tobakshandeln

under vanlig affärstid regleras således icke efter samina principer som

den försäljning av tobak huvudsakligen från kiosker, som sker på utsträckt

tid. De sakkunniga ha därför föreslagit en överflyttning av tillståndsgivningen

i sistnämnda del från länsstyrelserna till monopolbolaget. Departementschefen

har emellertid förordat, att den nuvarande ordningen beträffande

tillståndsgivningen bibehålies i princip oförändrad. Därvid har departementschefen

framhållit, att monopolbolaget icke syntes ha samma möjligheter

all beakta de lokala förhållandena som länsstyrelserna. Den av de

sakkunniga föreslagna ordningen för tillståndsgivning skulle enligt departementschefen

förutsätta ett mera omfattande remissförfarande än det nuvarande.

En dylik ordning skulle icke innebära den förenkling och decentralisation

av förvaltningsförfarandet som nu allmänt eftersträvades. Utskottet

finner de av departementschefen anförda skälen för att behålla den nu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

varande ordningen beträffande tillståndsgivningen övertygande och avstyrker

därför motionerna I: 401 och II: 569 i denna del.

I propositionen föreslås enhetliga regler i fråga om varusortimentets sammansättning

för de kiosker och vanliga butiker, som i allmänhet kunna få

tillstånd till handel på kvällar och söndagar. Bestämmelser härom finnas i

11 § 3 mom. 1) i förslaget. Denna punkt utgör en sammanslagning av punkterna

1), 2) och 6) i 11 § 3 mom. nu gällande butikstängningslag och innehåller

ett något utvidgat varusortiment. Det genom propositionen framlagda

förslaget till punkt 1) i 11 § 3 mom. avviker från de sakkunnigas förslag

beträffande varusortimentet i huvudsak däri, att enligt propositionen även

fotografisk film och produkter av utländsk frukt ingå i varusortimentet. I

motionerna I: 401, II: 564 och II: 569 yrkas, att 11 § 3 mom. 1) erhåller den

lydelse de sakkunniga föreslagit. I motionen II: 566 yrkas, att fotografisk

film icke upptages i varusortimentet i 11 § 3 mom. 1). I motionen II: 568

yrkas, att tobaksvaror upptagas bland varuslagen under 11 § 3 mom. 1).

Utskottet finner icke skäl att beträffande denna punkt föreslå någon ändring

i det genom propositionen framlagda förslaget. Både fotografisk film

och produkter av utländsk frukt intaga en särställning. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle produkter av svensk frukt — i överensstämmelse med vad

som för närvarande gäller — få försäljas i kiosker och butiker, som hålla

öppet utom vanlig affärstid. Det saknas enligt utskottets mening skäl att

i detta hänseende göra skillnad mellan produkter av svensk frukt och

produkter av utländsk frukt. Det torde också många gånger vara svårt att

avgöra om det är svensk eller utländsk frukt som ingår i en produkt. För

allmänheten är det av stort intresse att kunna köpa fotografisk film även

utom vanlig affärstid, och med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening

sådan film ingå i varusortimentet i 11 § 3 mom. 1). Att utöka varusortimentet

med tobaksvaror kan med hänsyn till 1943 års monopollagstiftning

icke ifrågakomma.

Ej heller i övrigt finner utskottet skäl att tillstyrka någon avvikelse från

den i propositionen föreslagna lydelsen av 11 § 3 inom.

Enligt 11 § 3 mom. 5) i förslaget kan öppethållande eller försäljning medgivas

i andra fall än förut i momentet omnämnts, då synnerliga skäl därtill

äro. Motsvarande stadgande finnes både i nuvarande butikstängningslag och

i de sakkunnigas förslag. De sakkunniga och departementschefen ha haft

olika uppfattning angående tillämpningen av regeln om tillstånd till

försäljning, då synnerliga skäl därtill äro. De sakkunniga ha ansett

att bestämmelsen bör tolkas restriktivt. Ömmande personliga omständigheter

borde enligt de sakkunniga icke föranleda beviljande av ett tillstånd,

för vilket giltiga skäl eljest ej förelåge. Däremot borde dylika omständigheter

kunna beaktas vid konkurrens mellan flera om erhållande av försälj

ningsrättigheter, vilka tillgodosåge verkliga behov hos allmänheten. Enligt

departementschefens mening borde bestämmelsen om tillstånd till öp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr kl. 9

pethållande och försäljning utom vanlig affärstid på grund av »synnerliga

skäl» icke tolkas alltför restriktivt. Tillstånd på denna grund syntes kunna

beviljas — förutom av sociala skäl — då allmänheten hade ett alldeles

särskilt gagn av att en kiosk hölles öppen på kvällar och söndagar. Departementschefen

har vidare framhållit, att nuvarande praxis, enligt vilken tillstånd

i viss utsträckning beviljades på grund av ömmande personliga omständigheter

hos sökanden, borde upprätthållas oförändrad. I motionen

II: 565 hemställes, att riksdagen måtte uttala, att de sakkunnigas tolkning

av begreppet »synnerliga skäl» och de sakkunnigas inställning till hithörande

problem över huvud taget måtte förklaras vägledande för den framtida

handläggningen av ansökningar om ifrågavarande kiosktillstånd. Utskottet

kan icke tillstyrka denna hemställan utan ansluter sig i stället till

departementschefens uttalanden.

Försäljning på utsträckt tid är motiverad av hänsyn till allmänhetens

intresse att kunna erhålla vissa varor utom vanlig affärstid. Med fasthållande

härav vill emellertid utskottet framhålla önskvärdheten av att vid

beviljande av tillstånd till försäljning under utsträckt tid från kiosk även de

sociala synpunkterna beaktas. Partiellt arbetsföra böra, då så befinnes lämpligt,

beredas tillfälle att försörja sig genom försäljning från kiosk. Detta kan

vara motiverat ur flera synpunkter. Dels få de partiellt arbetsföra härigenom

en möjlighet att försörja sig. Dels sker ofta försäljning från kiosk

under sådana förhållanden, att det skulle innebära slöseri med arbetskraften

att låta en fullt arbetsför person sköta försäljningen.

Tillstånd att sätta upp tobaksautomat skall enligt uttalande av departementschefen

i propositionen i första hand tillkomma s. k. specialtobakshandlare.

Om specialtobakshandlarna ej begagna sig av möjligheten att inrätta

automater, finge detta enligt departementschefen anses såsom ett

starkt skäl att medgiva ett mot behovet svarande antal kiosker inom stadsdelen

eller samhället att sälja tobak på utsträckt tid. I motionen II: 566

framhålles, att det kunde möta stora svårigheter att i marknaden få fram

tobaksautomater i den snabba takt som erfordrades för att tillgodose det

omedelbara behovet och att ett dylikt temporärt hinder icke borde medföra,

att kiosker av denna anledning medgåves tillstånd till tobaksförsäljning

på utsträckt tid. Dessa synpunkter synas vara värda att beaktas.

Med stöd av stadgandet om tillstånd på grund av »synnerliga skäl» ha

beviljats s. k. delade tillstånd. Ett sådant tillstånd innebär, att en kiosk

får hållas öppen även utom vanlig affärstid men att försäljning av tobaksvaror

i kiosken får ske endast under vanlig affärstid. Anordningen är enligt

departementschefen mindre tillfredsställande, bland annat därför att den

inbjuder till smyghandel. Några nya delade tillstånd har departementschefen

icke ansett böra beviljas. Redan meddelade tillstånd av denna typ

skola enligt propositionen omprövas i samband med att giltighetstiden för

den nuvarande butikstängningslagen utlöper. Enligt uttalande av departe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

inentschefen böra tillståndshavarna därvid antingen få rätt att sälja tobaksvaror

under hela den tid kiosken hålles öppen eller helt förbjudas att försälja

dessa varor, därest de över huvud taget önska hålla öppet efter den

vanliga affärstidens slut. I motionen 11:566 föreslås som ett tredje alternativ,

att innehavare av delat tillstånd skall tillfrågas, huruvida han önskar

behålla tobaksförsälj ningen och avstå från öppethållande på utsträckt tid.

Beträffande detta förslag vill utskottet påpeka, att tillstånd enligt 11 §

butikstängningslagen avser tillstånd till handel utom vanlig affärstid. En

kioskidkare, som endast önskar hålla kiosken öppen under vanlig affärstid,

behöver således icke något tillstånd enligt 11 § butikstängningslagen.

Motionären torde emellertid avse, att en kioskinnehavare, som enligt 11 §

3 mom. 7) nu gällande butikstängningslag erhållit s. k. delat tillstånd, skall

få en ovillkorlig rätt till försäljning av tobak med återförsäljarrabatt under

vanlig affärstid, därest han icke erhåller tillstånd till tobaksförsäljning på

utsträckt tid. Monopolbolaget har icke ansett sig böra vägra inköpsrätt åt

den kioskidkare, som genom beslut av länsstyrelse erhållit tillstånd till försäljning

av tobak, men detta innebär icke, att kioskidkaren blivit föremål

för samma restriktiva nyetableringskontroll, som monopolbolaget utövar

beträffande handeln med tobak på vanlig affärstid. Om kioskidkaren icke

längre kan åberopa något tillstånd av länsstyrelse till tobaksförsäljning,

bör han formellt icke intaga någon särställning i fråga om rätten till sådan

försäljning. Utskottet avstyrker därför motionen 11:566 i denna del. De

kioskidkare, varom här är fråga, ha givetvis möjlighet att hos monopolbolaget

i vanlig ordning göra framställning om rätt till försäljning av tobak.

I motionen II: 567 hemställes, att kioskidkare, vilka vid den nya lagens

ikraftträdande inneha delade tillstånd, utan omprövning skola erhålla rätt

att försälja tobaksvaror under hela tiden för kioskernas öppethållande eller

i varje fall skola få behålla sina nuvarande begränsade tillstånd så länge

de utöva rörelsen. Utskottet kan icke tillstyrka denna hemställan. Såsom

departementschefen framhållit böra de s. k. delade tillstånden försvinna.

Vid den nya lagens ikraftträdande är därför en omprövning av dessa tillstånd

nödvändig. Därvid bör emellertid uppmärksammas, att de s. k. delade

tillstånden ofta tillkommit på grund av sociala skäl och att tillståndshavarna

skulle komma i en ekonomiskt svår situation, om deras rätt till

tobaksförsäljning bortfölle. Finnes ingen specialtobakshandel på orten, bör

enligt utskottets mening prövningen resultera i att tillståndshavarna få

rätt att sälja tobak under hela den tid kiosken hålles öppen. Även om det

finnes en specialtobakshandel i närheten, bör det emellertid endast i undantagsfall

få förekomma, att en nuvarande innehavare av s. k. delat tillstånd

förmenas rätten att sälja tobak. Det är visserligen riktigt att på

grund av 1943 års monopollagstiftning specialtobakshandelns intressen böra

beaktas, men beträffande de s. k. delade tillstånden förhåller det sig dock

så, att tillståndshavarna nu ha möjlighet att sälja tobak under vanlig

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

affärstid, och specialtobakshandlarnas möjligheter till försäljning ökas genom

den föreslagna rätten för dem att sätta upp tobaksautomater. Hänsynen

till specialtobakshandeln synes därför icke lägga hinder i vägen för

att innehavare av s. k. delade tillstånd vid omprövningen i allmänhet få

rätt till tobaksför sälj ning under hela den tid kiosken är öppen.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget skall tillstånd till försäljning

som avses i 11 § 3 mom. 4) — tillstånd till försäljning utomhus av

varm korv, varm fisk eller varm buljong — meddelas i Stockholm av överståthållarämbetet,

i annan stad av magistraten eller kommunalborgmästaren

samt å landet av polismyndigheten. För närvarande meddelas dylika

tillstånd av länsstyrelse. Som skäl för denna ändring har departementschefen

framhållit, att enligt § 2 ordningsstadgan för rikets städer magistratens

(kommunalborgmästarens, i Stockholm överstathållarämbetets)

tillstånd fordras för att bedriva sådan försäljning på gata eller allmän plats,

som ej är upplåten till allmän försäljningsplats, och att det är angeläget

att samma myndighet behandlar ansökningar om tillstånd till försäljning

på vanlig affärstid och på utsträckt tid. Utskottet vill påpeka, att i vissa

städer poliskammare i stället för magistrat meddelar ordningsföreskrifter

enligt § 2 ordningsstadgan för rikets städer. I dessa städer kommer således

det med lagändringen avsedda resultatet icke att nås. Utskottet anser

emellertid icke att frågan är av den betydelse, att utskottet bör föreslå

någon avvikelse från den i propositionen föreslagna butikstängningslagen

i denna del.

De bestämmelser i den föreslagna butikstängningslagen, som icke berörts

här ovan, föranleda ingen erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

viss ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda

förslaget till butikstängningslag — måtte för sin del

antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Butikstängningslag.

Härigenom förordnas som följer.

Lagens tillämpningsområde m. in.

1 §•

/ mom. Med butik förslås i denna lag försäljningsställe, där detaljhandel

idkas. Såsom butik betraktas i denna lag även rakstuga, frisersalong

och fotograf iateljé.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

2 mom. Butik må hållas öppen för allmänheten endast under tid, då det

enligt denna lag är medgivet (affärstid).

Utan hinder av bestämmelserna i lagen må dock kund betjänas, som inkommit

i försäljningslokal, rakstuga, frisersalong eller fotografiateljé å

affärstid, samt vara utlämnas eller försändas, som sålts i butik under

affärstid eller till kund, som nyss sagts.

3 mom. Yrkesmässig försäljning till allmänheten av viss vara annorstädes

än i butik må ske endast å affärstid för handel med dylik vara.

2 §•

Denna lag äger icke tillämpning å:

1) försäljning, som bedrives under utövning av eller i samband med ordnad

restaurang-, kafé- eller konditorirörelse, såframt därvid till avhämtning

eller försändning icke försäljas andra varor än lagad mat, bageri- och

konditorivaror, alkoholfria drycker eller tryckta skrifter;

2) försäljning å apotek;

3) försäljning av motor- eller smörjoljor eller andra för framförande av

motorfordon nödvändiga varor, såframt försäljningen sker från upplagsställe,

där andra varor ej saluföras;

4) försäljning i järnvägsvagn eller å annat trafikmedel till resande;

5) försäljning av program eller liknande trycksaker, konfektyrer, färsk

frukt eller levande blommor i teatrar, biografer och andra nöjeslokaler;

6) försäljning från automatappa- 6) försäljning från automatapparat

som bedrives i anslutning till bu- rat som bedrives i anslutning till butik,

där samma slag av varor saluföras,

eller i järnvägs väntsal eller

inom annan huvudsakligen för de

resande avsedd del av järnvägs stationsområde,

under förutsättning att

automatapparaten är av typ som

godkänts av den myndighet Konungen

därtill förordnar samt, såvitt

fråga är om försäljning av tobaksvaror,

att tillstånd därtill lämnats

av den i lagen den 11 juni 1943

angående statsmonopol å tillverkning

och import av tobaksvaror omförmälda

monopolutövaren;

tik, där samma slag av varor salu

föras, eller i järnvägs väntsal eller

inom annan huvudsakligen för de

resande avsedd del av järnvägs stationsområde,

under förutsättning att

automatapparaten är av typ som

godkänts av statens institut för folkhälsan

efter samråd med statens kriminaltekniska

anstalt samt, såvitt

fråga är om försäljning av tobaksvaror,

att tillstånd därtill lämnats av

den i lagen den 11 juni 1943 angående

statsmonopol å tillverkning

och import av tobaksvaror omförmälda

monopolutövaren;

7) julgransförsäljning ävensom försäljning, som lantbrukare, trädgårdsodlare

eller fiskare i ringa omfattning och utan samband med annan han
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

del bedriver med egna lantmanna- eller trädgårdsprodukter eller fisk av

egen fångst;

8) försäljning av leksaksballonger eller andra smärre leksaker, om försäljningen

sker utomhus och i ringa omfattning samt utan samband med

annan handel;

9) försäljning, utan samband med annan handel, dels av periodiska

skrifter och dels utomhus jämväl av andra tryckta skrifter;

10) försäljning av kataloger, fotografier, minnessaker eller dylikt i

museer eller utställningslokaler eller å andra sådana platser;

11) tillfällig försäljning för välgörande eller annat ideellt ändamål; samt

12) öppethållande av bokhandel i upplysningssyfte utan samband med

försäljning samt öppethållande av lokal, där utställningar av verk av bildande

konst ävensom alster av konsthantverk och konstindustri, avsedda

för försäljning, anordnas, för visning av dessa konstverk.

3 §•

På begäran av domstol, myndighet som meddelar tillstånd enligt 11 §,

allmän åklagare eller den, vars rätt därav beröres, åligger det arbetarskyddsstyrelsen

att avgöra, huruvida denna lag äger tillämpning å viss

försäljning eller visst öppethållande av butik.

Är mål, som handlägges vid domstol, beroende av fråga, varom i första

stvcket förmäles, skall domstolen hänskjuta frågan till arbetarskyddsstyrelsen,

när part sådant äskar eller domstolen finner det nödigt, och må

dom ej meddelas, förrän arbetarskyddsstyrelsens beslut kommit domstolen

tillhanda.

I annan fråga rörande lagens tillämpning än som i första stycket avses

har arbetarskyddsstyrelsen att på begäran av domstol, myndighet som meddelar

tillstånd enligt 11 §, allmän åklagare eller den, vars rätt av frågan

beröres, avgiva utlåtande.

Den vanliga affärstiden.

4 §•

Å söckendag må butik hållas öppen för allmänheten från klockan 8 till

klockan 19. Under tiden från och med den 10 till och med den 23 december

må dock tiden för öppethållandet utsträckas till klockan 20.

Butik, där handel idkas huvudsakligen med mejerivaror, ägg, margarin

eller bageri- och konditorivaror, må å söckendag hållas öppen för allmänheten

jämväl mellan klockan 7.30 och klockan 8.

Ä påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton må

butik ej hållas öppen för allmänheten efter klockan 16.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

5 §.

Å sön- eller helgdag må butik ej hållas öppen för allmänheten. Butik,

där handel idkas huvudsakligen med mejerivaror, ägg, margarin, bagerioch

konditorivaror, pilsnerdricka, alkoholfria drycker, färsk frukt eller levande

blommor, må dock hållas öppen för allmänheten mellan klockan 8

och klockan 10, varjämte fotografiateljé må hållas öppen under två timmar,

dock ej under högmässogudstjänst.

Inträffa sön- eller helgdagar i följd, må rakstuga eller frisersalong hållas

öppen för allmänheten en av dessa dagar mellan klockan 8 och klockan 10.

Kommunala avvikelser.

6 §•

I kommun må, där det finnes lämpligt ur allmän synpunkt och prövas

kunna ske utan otillbörligt förfång för företag inom kommunen, som driva

rörelse i butik, eller för företag, som driva sådan rörelse av visst slag, bestämmas,

att den vanliga affärstiden skall inskränkas eller att densamma

må, utan att förlängas för vecka räknat, helt eller delvis förläggas å annan

tid än den i 4 eller 5 § medgivna. Sådan bestämmelse må dock ej innebära,

att butik samtliga söckendagar i veckan skall stängas före klockan 19 eller

att butik å sön- eller helgdag hålles öppen under högmässogudstjänst.

Där det inom viss kommun kan anses erforderligt för att möjliggöra för

skogs- och flottningsarbetare samt andra långt från hemmet sysselsatta

personer att göra inköp å fritid, må bestämmas, att butik å sön- eller helgdag

får hållas öppen under högst två timmar, dock ej under högmässogudstjänst.

Bestämmelse, varom i denna paragraf förmäles, skall gälla hela kommunen,

där ej synnerliga skäl till annat föranleda. Olika bestämmelser må

meddelas för butiker av skilda slag. Bestämmelser må även meddelas för

endast butiker av visst slag men må däremot icke begränsas till en eller

liera angivna butiker. De avsedda butikerna skola, i den mån så lämpligen

låter sig göra, angivas genom uppräknande av de varuslag vilka, uteslutande

eller huvudsakligen, saluhållas i butikerna.

7 §•

Om bestämmelse enligt 6 § beslutar den myndighet, som utövar kommunens

beslutanderätt.

När fråga om sådan bestämmelse uppkommit hos den kommunala myndigheten,

skall tillfälle beredas näringsidkare, arbetstagare och andra, som

skulle beröras av bestämmelsen, att genom sina sammanslutningar eller

på annat sätt uttala sig i ärendet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

8 §.

Beslut om bestämmelse enligt 6 § skall underställas länsstyrelsen och för

sådant ändamål överlämnas, där det avser annan stad än Stockholm, till

magistraten eller kommunalborgmästaren och beträffande kommun å landet

till landsfiskalen i orten. Magistraten, kommunalborgmästaren eller

landsfiskalen skall insända beslutet till länsstyrelsen med eget utlåtande.

9 §.

Länsstyrelsen äger att helt eller delvis fastställa eller ock ogilla beslut

om bestämmelse enligt 6 §. Fastställt beslut skall på vederbörande kommuns

bekostnad ofördröjligen kungöras genom dess införande i länskungörelserna.

Därjämte skall genom vederbörande kommunala myndighets

försorg tillkännagivande om kungörelsen med angivande av dess huvudsakliga

innehåll införas i minst en tidning inom orten.

10 §.

Med avseende å ändring eller upphävande av beslut om bestämmelse enligt

6 § skall gälla vad i 6—9 §§ är stadgat.

Särskilt tillstånd till annan affärstid än den vanliga.

11 §•

1 mom. Under de förutsättningar som angivas i denna paragraf må tillstånd

meddelas näringsidkare att hålla butik öppen för allmänheten eller

att annorstädes idka försäljning till allmänheten å tid, då sådant eljest

icke är förenligt med bestämmelserna i denna lag. Tillstånd till försäljning

som avses i 3 mom. 4) meddelas i Stockholm av överståthållarämbetet,

i annan stad av magistraten eller kommunalborgmästaren samt å landet

av polismyndigheten. I övriga fall meddelas tillstånd av länsstyrelsen.

Ansökning om tillstånd skall innehålla uppgift om den tid och de varuslag,

som framställningen avser, samt de närmare omständigheter, under

vilka öppethållandet eller försäljningen avses skola äga rum.

Tillfälle att avgiva yttrande över ansökning skall, där det ej är uppenbart

att ansökningen ej kommer att bifallas eller fråga är om öppethållande eller

försäljning under allenast kort tid, beredas drätselkammare eller kommunalnämnd.

Kommunens beslutande myndighet må uppdraga åt annan kommunal

nämnd, beredning eller styrelse att avgiva sådant yttrande.

Avser ansökning försäljning av tobaksvaror i stad eller stadsliknande

samhälle, skall länsstyrelsen före ärendets avgörande inhämta utlåtande

över ansökningen från statens tobaksnämnd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

2 mom. Tillstånd, varom i 1 mom. förmäles, må ej medgivas, om sökanden

icke uppfyller de villkor, som gälla för idkande av handel i allmänhet,

eller anledning finnes till antagande, att han icke är lämplig att utöva verksamheten,

så ock om hinder prövas föreligga ur hälsovårds-, ordnings-,

säkerhets- eller liknande synpunkt.

3 mom. Föreligger ej hinder enligt 2 inom., skola vid prövning av ansökning

följande regler lända till efterrättelse, därvid hänsyn bland annat

skall tagas å ena sidan till det gagn för allmänheten och å andra sidan till

de olägenheter för annan handel, som skulle uppkomma vid bifall till framställningen:
1)

försäljning av konfektyrer, kex, alkoholfria drycker, frukt, produkter

av frukt, honung, levande blommor, tryckta skrifter, vykort, fotografisk

film och tändstickor, vilken bedrives från särskilt försäljningsställe, där

under den vanliga affärstiden endast dessa varor saluhållas, må medgivas,

såframt icke särskilda skäl till annat föranleda, i allmänhet dock icke någon

veckodag längre än till klockan 22; sådant medgivande må ock lämnas

för försäljning av dessa varor annorledes än från särskilt försäljningsställe,

om försäljningen icke är förbunden med handel med andra varor och i övrigt

skäl därtill anses föreligga;

2) försäljning i satnband med nöjestillställning, idrottstävling, friluftsbad

eller dylikt må medgivas under den utsträckta tid, som med hänsyn

till förhållandena anses erforderlig; dock må tillståndet i regel avse försäljning

endast av de under 1) nämnda varuslagen samt lagad mat och

tobaksvaror;

3) försäljning i direkt anslutning till station för järnvägs- eller lufttrafik

eller för mer betydande sjö-, spårvägs- eller busstrafik må medgivas

under den utsträckta tid, som kan anses betingad av de resandes behov;

dock må tillståndet i regel avse försäljning endast av de under 1) nämnda

varuslagen samt tobaksvaror, piprensare, mindre pappersartiklar, pennor

och bläck;

4) försäljning utomhus av varm korv, varm fisk eller varm buljong samt

bröd, potatis och senap, som tillhandahållas i samband därmed, må medgivas

i den utsträckning, som anses lämplig, dock endast från fastställd

plats;

5) öppethållande eller försäljning i andra fall må medgivas, då synnerliga

skäl därtill äro.

4 mom. Tillstånd meddelas för viss tid eller tills vidare och må återkallas,

när skäl därtill äro.

I tillståndet skall angivas den tid på dygnet, under vilken öppethållande

eller försäljning får äga rum, samt de varuslag, som därunder få försäljas.

Den tillståndsgivande myndigheten äger meddela de ytterligare föreskrifter

rörande försäljningens anordnande, som finnas erforderliga.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Till den som erhåller tillstånd skall utfärdas bevis härom, vari villkoren

för tillståndet skola angivas. Detta bevis skall, om rörelsen drives å särskilt

försäljningsställe, vara i huvudskrift eller bestyrkt avskrift uppsatt

å väl synlig plats därstädes, samt i annat fall ständigt vara tillgängligt

hos den som bedriver försäljningen.

Beslut varigenom tillstånd lämnats skall tillkännagivas genom anslag i

den tillståndsgivande myndighetens lokal. Sådant tillkännagivande bör ske

inom fem dagar från beslutets dag.

12 §.

Är eftergift från vad i denna lag är stadgat påkallad av särskilt trängande

behov, äger Konungen förordna, att sådan eftergift må tillgodonjutas

för visst tillfälle, viss plats eller visst slag av rörelse. I förordnandet skola

meddelas de närmare föreskrifter, som i samband med eftergiften finnas

erforderliga.

Allmänna bestämmelser.

13 §.

I handläggningen hos arbetarskyddsstyrelsen av ärende, som avses i

denna lag, skola i den omfattning och den ordning Konungen bestämmer

såsom ledamöter i styrelsen deltaga, förutom en eller flera befattningshavare

i styrelsen, särskilt utsedda representanter för arbetsgivare och arbetstagare.

14 §.

Hålles butik öppen för allmänheten eller idkas försäljning till allmänheten

i fall, då sådant enligt denna lag eller enligt föreskrift, som meddelats

med stöd av lagen, icke är tillåtet, straffes näringsidkaren med dagsböter.

Underlåter näringsidkare att iakttaga vad honom enligt 11 § 4 mom.

tredje stycket andra punkten åligger, straffes med böter från och med fem

till och med femtio kronor.

Avskrift av dom, varigenom den som erhållit tillstånd enligt 11 § dömts

för förseelse mot denna lag, skall utan dröjsmål översändas till den myndighet,

som meddelat tillståndet.

15 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

16 §.

Beträffande verksamhet, som bedrives av staten eller kommun, skall vad

1 14 § är stadgat angående näringsidkare gälla verksamhetens föreståndare.

2 —- Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 47.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Samma lag vare, där länsstyrelsen efter framställning av näringsidkare

godtagit viss person såsom verksamhetens föreståndare i näringsidkarens

ställe.

17 §.

I fråga om köping, som icke utgör egen kommun, samt municipalsamhälle

skall vad i denna lag sägs om kommun äga motsvarande tillämpning;

och må förty av kommunen enligt denna lag fattat beslut ej gälla köpingen

eller samhället.

18 §.

Klagan över beslut, som enligt 11 § meddelas av magistrat, kommunalborgmästare

eller polismyndighet, må föras hos länsstyrelsen inom tid, som

är bestämd för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut.

Över beslut av länsstyrelse enligt denna lag må klagan föras hos Konungen

i vederbörande statsdepartement inom tid som i första stycket sägs.

Talan må dock icke föras mot beslut, som i ärende om tillstånd enligt It §

3 mom. 4) meddelas av överståthållarämbetet eller, efter besvär, av länsstyrelse.

Innefattar beslut tillstånd jämlikt It § till försäljning av tobaksvaror i

stad eller stadsliknande samhälle, äger tobaksnämnden föra talan mot beslutet.

Beslut, varigenom meddelats tillstånd som i It § sägs, skall anses hava

kommit klagande till del den dag, då beslutet tillkännagivits genom anslag

enligt vad i It § sägs. Sådant beslut skall utan hinder av besvär lända till

efterrättelse, intill dess annorlunda kan vara förordnat.

Över arbetarskyddsstyrelsens beslut enligt denna lag må klagan icke

föras.

19 §.

Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande

öppethållande eller försäljningstid, skall sådan begränsning lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1949.

Sådan försäljning från automatapparat som varit undantagen från tilllämpningen

av butikstängningslagen den 29 juni 1945 må utan hinder av

bestämmelserna i den nya lagen fortfarande äga rum, därest apparaten

funnits uppsatt före denna lags ikraftträdande.

Tillstånd jämlikt 11 § 3 mom. 1), 2), 4), 5) eller 6) i någon av butikstängningslagarna

den 18 juli 1942 eller den 29 juni 1945, vilket meddelats

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

att gälla till och med den 31 december 1948, viss tid därefter eller tills vidare,

skall utan särskild ansökning gälla tills vidare efter sistnämnda dag,

dock längst till och med den 31 december 1951.

Övriga tillstånd jämlikt 11 § äldre lag, som meddelats att gälla till och

med den 31 december 1948, viss tid därefter eller tills vidare, skola, därest

förnyat tillstånd sökts före den 1 oktober samma år men ansökningen ej

blivit prövad före årets utgång, gälla till dess prövningen ägt rum.

Beslut enligt 6, 9, 11, 12 och 16 §§ av denna lag må meddelas efter den

1 oktober 1948, dock med verkan tidigast från denna lags ikraftträdande.

Beslut enligt 11 § 3 mom. 2) eller 5), vilket avser förlängning av tillstånd,

meddelat jämlikt 11 § 3 mom. 3) eller 7) i någon av butikstängningslagarna

den 18 juli 1942 och den 29 juni 1945, må meddelas utan att yttrande inhämtats

enligt vad i 11 § 1 mom. tredje stycket stadgas.

B. att motionerna I: 401, II: 564, II: 568 och II: 569 måtte

anses besvarade genom vad utskottet under A. hemställt;

C. att motionen 11:565 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

D. att motionen II: 566, i den mån den icke besvarats

genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; och

E. att motionen II: 567, i den mån den icke besvarats genom

vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 juni 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NOBMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Hage,

Wistrand, Hallagård*, Uhlén och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Ryberg*, Holm, fru

Johansson i Norrköping, fru Boman och herr Lundberg.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr h7.

Reservationer:

1) beträffande utskottets hemställan under A. av herr Hage och fru Boman,

vilka anfört:

Enligt vår mening borde utskottet icke ha tillstyrkt förslaget i propositionen

om tillåtelse för tobaksbutiker att inrätta tobaksautomater. Detta

med hänsyn till den motopinion, som från flera håll, icke minst från kvinnorna,

kommit till synes mot denna anordning, vilken opinion grundar sig

på en välmotiverad fruktan för att inrättandet av sådana automater kommer

att för minderåriga underlätta möjligheten att skaffa sig tobak, vilket ur

sociala synpunkter och med hänsyn till de minderårigas hälsa icke kan

vara önskvärt.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte för sin del antaga 2 § punkt 6) i den

av utskottet föreslagna butikstängningslagen i följande lydelse

:

6) försäljning från automatapparat av andra varor än tobaksvaror om

försäljningen bedrives i anslutning till butik, där samma slag av varor

saluföras, eller i järnvägs väntsal eller inom annan huvudsakligen för de

resande avsedd del av järnvägs stationsområde, under förutsättning att

automatapparaten är av typ som godkänts av den myndighet Konungen

därtill förordnar;

2) beträffande utskottets hemställan under A. av herr Uhlén och fru

Boman, vilka anfört:

Enligt vår mening borde utskottet ha tillstyrkt det yrkande, som framställts

i motionerna 1:401 och 11:569, nämligen att 11 § 3 mom. i butikstängningslagen

erhåller den lydelse, som 1947 års butikstängningssakkunniga

föreslagit.

Motionärerna ha bland annat framhållit, att inom de sakkunniga alla

intresseriktningar varit representerade och att de sakkunnigas förslag är

enhälligt. Man har sålunda anledning förmoda — säga motionärerna vidare

— att alla med butikstängningslagstiftningen förknippade omständigheter

beaktats vid utformningen av de sakkunnigas förslag. Det måste betraktas

som en styrka, att konsumentintresset liksom arbetstagar- och köpmannaintresset

kunnat förenas med det allmännas intresse. Det förslag,

som de sakkunniga utarbetat, förtjänar därför det allra största beaktande.

Det i motionerna 1:401 och 11:569 framställda yrkandet överensstämmer

beträffande första punkten i momentet med det yrkande, som framställts

i motionen II: 564.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr i7. 21

I Kungl. Maj:ts proposition har de sakkunnigas förslag förändrats såtillvida

att varusortimentet i kioskerna utökats. I denna del ha de sakkunniga

intagit en restriktiv ståndpunkt. De ha angivit, att denna i fråga om

varusortimentet bygger dels på hänsynstagande till grunderna för butikstängningslagstiftningen

och dels på det förhållandet »att det icke synts

de sakkunniga lämpligt, att varudistributionen i större utsträckning överflyttas

till mera primitiva försäljningsformer eller försäljningsställen, vilka

ofta icke uppfylla nutidens krav i sanitärt hänseende och icke heller erbjuda

tillfredsställande arbetsförhållanden för den där sysselsatta personalen».

I sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande och förslag framhåller

Svenska handelsarbetareförbundet, att kioskhandeln enligt förbundets mening

är ett sorts palliativ, som icke fyller något annat än stundens behov

inom varudistributionen. Handeln med varor skall, säger förbundet, »äga

rum i tidsenliga och i hygieniskt inredda lokaler. Att utöka varusortimentet

i kiosker skulle i själva verket betyda, att man legaliserade dem såsom ett

betydelsefullt led i varudistributionen».

Ungefär samma synpunkter framhåller arbetstagarpartens representant i

arbetsrådet i ett till av arbetsrådet avgivet betänkande fogat uttalande över

butikstängningssakkunnigas förslag. Han framhåller bl. a. att man med

en utvidgning av varusortimentet i kiosker synes motverka den rationalisering

av varudistributionen som ur allmän synpunkt är önskvärd.

Handelns arbetsgivareorganisation har i sitt yttrande över butikstängningssakkunnigas

förslag intagit samma ståndpunkt. Arbetsgivarnas och arbetstagarnas

organisationer äro sålunda ense om att man icke bör utvidga varusortimentet

i kiosker utöver vad som medgives i de sakkunnigas förslag.

Vid sådant förhållande synes det mindre välbetänkt att göra den utvidgning

av varusortimentet i kioskerna som föreslås i Kungl. Maj :ts förslag

till butikstängningslag.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte för sin del antaga It § 3 mom. i den

av utskottet föreslagna butikstängningslagen i följande lydelse:
-

11 §■

3 mom. Föreligger ej hinder enligt 2 inom., skall vid prövning av ansökning

skälig hänsyn tagas till den olägenhet för annan handel, som skulle

uppkomma vid bifall till framställningen, varjämte i övrigt följande regler

skola lända till efterrättelse:

1) försäljning av konfektyrer, kex, alkoholfria drycker, färsk frukt, fikon,

dadlar, russin, honung i förpackningar om högst 100 gram, produkter

av svensk frukt, saft, levande blommor, tryckta skrifter, mindre pappersartiklar

och tändstickor må, under förutsättning att under den vanliga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

affärstiden endast dessa varor saluhållas, medgivas i den omfattning, som

finnes påkallad med hänsyn till allmänhetens behov av dylik försäljning, i

allmänhet dock icke någon veckodag längre än till klockan 22 eller den

senare tidpunkt, som vid försäljning i anslutning till trafikinrättning är

påkallad av de resandes behov;

2) försäljning i samband med nöjestillställning, idrottstävling, friluftsbad

eller dylikt må medgivas under den utsträckta tid, som med hänsyn till

förhållandena anses erforderlig; dock må tillståndet i regel avse försäljning

endast av de under 1) nämnda varuslagen samt lagad mat;

3) försäljning utomhus av varm korv samt bröd, potatis och senap, som

tillhandahållas i samband med korven, må medgivas i den utsträckning,

som anses lämplig, dock endast från fastställd plats;

4) öppethållande eller försäljning i andra fall må medgivas, då synnerliga

skäl därtill äro.

Den som enligt 1) eller 2) här ovan erhållit medgivande till försäljning

av vissa varor under utsträckt affärstid och som av den i lagen den 11

juni 1943 angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror

omförmälda monopolutövaren antagits såsom återförsäljare av tobaksvaror

äger därjämte i den omfattning och på de villkor, som av monopolutövaren

bestämts, försälja dylika varor.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

817019

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:440 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till b ut ik stängnings lag. a1 i texten