Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944
1948-06-17 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:51, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944
Dokumentets text
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 51.
Nr 51.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till förordning angående fortsatt giltighet av
förordningen den 15 december 1944 (nr 779) om kristillägg
å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor,
dels ock en i ämnet väckt motion.
Genom en den 8 maj 1948 dagtecknad proposition, nr 263, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 (nr 779)
om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.
Härigenom förordnas, att förordningen den 15 december 1944 om kristillägg
å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor, vilken gäller till och
med den 30 juni 1948,1 skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1949.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en
i anledning av densamma väckt motion, nr 416 inom första kammaren av
herr Norling.
I motionen har föreslagits, »att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t
förordna om höjning av kristillägget å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor
till 1 krona 25 öre per dag samt att det sammanlagda beloppet av
daghjälp och kristillägg icke må överstiga 7 kronor 50 öre per dag».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda författningsförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionären
åberopat till stöd för sitt yrkande, får utskottet hänvisa till propositionen
och motionen.
Enligt förordningen den 15 december 1944 (nr 779) om kristillägg å daghjälp
från erkända arbetslöshetskassor, vilken enligt förordningen den 20
juni 1947 (nr 268) gäller t. o. m. den 30 juni 1948, skall å daghjälp, som
1 Se SFS 1947: 268.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 51.
o
utgives från erkänd arbetslöshetskassa, utgå kristillägg med 75 öre för
varje dag, för vilken daghjälp erhålles. Det sammanlagda beloppet av daghjälp
och kristillägg må dock icke överstiga sju kronor om dagen. De i
20 § 1—3 mom. arbetslöshetskasseförordningen givna s. k. överförsäkringsreglerna
skola tillämpas även å kristillägg, därvid kristillägget i första
hand drabbas av nedsättning eller indragning. Statsbidrag till kristillägg
utgår med tilläggets hela belopp.
Avsikten med kristilläggets införande var att utan ökning av avgifterna
inom den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen återställa det ursprungliga
förhållandet mellan de från nämnda försäkring utgående förmånerna
och den allmänna arbetslöshetshjälpens understödsbelopp, vilket förhållande
rubbats genom att sistnämnda understöd efter krigsutbrottet 1939
vid flera tillfällen höjts. Från denna utgångspunkt bestämdes beloppet av
kristillägget till 75 öre för dag med hänsyn till att för en väsentlig del av
kassamedlemmarna en höjning av daghjälpen med detta belopp erfordrades
för att den önskade relationen mellan understöden från de erkända
arbetslöshetskassorna och kontantunderstöden från arbetslöshetsnämnderna
skulle uppnås.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
bland annat anfört:
Den 9 maj 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt arbetsmarknadskommissionen
att i samråd med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn av gällande
grunder för kontantunderstödens beräknande i syfte att åstadkomma en
lämplig anpassning mellan de erkända arbetslöshetskassornas och arbetslöshetsnämndernas
understödsverksamhet ävensom mellan dessa båda
hjälpformer och övriga socialhjälpsformer, i samband varmed jämväl frågan
om bibehållande av kontantunderstödens dyrortsgradering borde upptagas
till prövning. I propositionen nr 256 till föregående års riksdag uttalade
föredragande statsrådet, att jämväl bestämmelserna om kristillägg
å daghjälpen borde bli föremål för omprövning vid denna översyn.
I propositionen nr 249 till årets riksdag har jag anmält ett förslag från
arbetsmarknadsstyrelsen rörande höjning av maximibeloppen för kontantunderstöd
enligt kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig
och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet. Styrelsen har
meddelat, att ifrågavarande utredning ännu icke slutförts, varför endast
förslag av provisorisk karaktär kunnat framläggas. Förslaget, som av mig
tillstyrkts, går i stort sett ut på en höjning av dagunderstödet till ensamstående
person med 1 krona per dag och innebär i fråga om tillägg för
familjeförsörjare eu anpassning till de beträffande daghjälp från de erkända
arbetslöshetskassorna gällande reglerna.
Då arbetsmarknadsstyrelsen hitintills blott framlagt provisoriska förslag
rörande maximibeloppen för kontantunderstöd enligt 1934 års hjälpkungörelsc,
synas de nuvarande bestämmelserna om kristillägg å daghjälp från
erkänd arbetslöshetskassa böra i oförändrat skick förlängas att gälla även
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 51.
under nästa budgetår. Jag förutsätter härvid, att den i det föregående omnämnda
utredningen bedrives så skyndsamt, att på densamma grundat
förslag rörande storleken av kristillägget å daghjälp skall kunna föreläggas
nästa års riksdag.
Till belysande utav innebörden av det i propositionen nr 249 framlagda
förslaget får utskottet återgiva följande av utredningsmän inom arbetsmarknadsstyrelsen
och socialstyrelsen utarbetade jämförelse mellan de föreslagna
dagunderstödsbeloppen samt de inom grov- och fabriksarbetarnas
erkända arbetslöshetskassa utgående daghjälpsbeloppen.
Ortsgrupp
Ensam
person
Två makar
Två makar -f 3 barn
Utr.-
männen
Grov- och
fabr.
Utr.-
männen
Grov- och
fabr.
Utr.-
männen
Grov- och
fabr.
I ....................
3: 50
3: 50
4: 75
4: 75
7: 75
7: 75
II ....................
3: 75
4: 50
5: —
5: 75
8: —
8: 75
III ....................
4: —
5:50
5:25
6: 75
8: 25
9: 75
Arbetsmarknadsstyrelsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation har i yttrande
över förslaget anslutit sig till detsamma men därvid framhållit, att
förutsättningen för en bestående höjning av kontantunderstödens maximibelopp
är en förbättring även av arbetslöshetskassornas förmåner, då det
vore nödvändigt att upprätthålla den gällande relationen mellan förmånerna
enligt de båda hjälpformerna. Samma uppfattning har kommit till
uttryck i flera remissyttranden över arbetsmarknadsstyrelsens förslag.
Landsorganisationen i Sverige har därjämte framhållit, att, i avvaktan på
resultatet av en utredning i frågan, kristillägget å daghjälp borde höjas
med 50 öre till 1 krona 25 öre per dag.
När kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor infördes
1944, uttalade föredraganden, statsrådet Erlander, beträffande relationen
mellan de enligt hjälpkungörelsen utgående kontantunderstöden och arbetslöshetskassornas
förmåner:
Det borde stå utanför diskussion, att medlem av erkänd arbetslöshetskassa
i händelse av arbetslöshet bör ur understödssynpunkt ha en fördelaktigare
ställning än annan arbetslös. Detta följer redan därav, att medlemmen
själv genom inbetalande av avgifter lämnat bidrag till understödet.
Ur allmän social synpunkt måste det vidare anses vara ett intresse, att erkända
arbetslöshetskassor bildas i så stor utsträckning som möjligt och
att alltså arbetstagarna själva genom användande av försäkringsformen
organisera sig för att möta uppkommande arbetslöshetsrisker. Anslutningen
till och nybildningen av erkända arbetslöshetskassor måste emellertid
antagas bliva hämmad, om de, som icke äro medlemmar av sådan kassa,
kunna under arbetslöshet erhålla lika stora eller rent av bättre understödsförmåner
än kassamedlemmar.
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 51.
Socialstyrelsen har i sin framställning den 30 september 1944 föreslagit
vissa åtgärder för uppnående av det här angivna syftet, därvid såsom målsättning
angivits, att understöden från erkänd arbetslöshetskassa böra med
25 procent överstiga motsvarande understöd från arbetslöshetsnämnd. Den
sålunda föreslagna relationen mellan understöd från arbetslöshetskassa och
understöd från arbetslöshetsnämnd synes vara i stort sett lämpligt avvägd.
Andra lagutskottet förklarade i sitt utlåtande nr 71 vid 1944 års riksdag,
att utskottet i princip vore av den uppfattningen att, om en förbättring av
de arbetslöshetsförsäkrades förmåner vore erforderlig, densamma borde genomföras
inom försäkringens ram. Ett tillägg till daghjälpen, vilket helt utginge
av statsmedel, strede givetvis mot ifrågavarande princip, framhöll utskottet.
Emellertid fann sig utskottet böra medverka till att ett avsteg gjordes
från principen genom att kostnaden för kristillägget helt lades på statsverket,
enär eljest en höjning av medlemsavgifterna i arbetslöshetskassorna
blivit nödvändig, något som utskottet icke vore berett att tillstyrka
med hänsyn till den sänkning av reallönen, som skett under kristiden. Utskottet
underströk emellertid, att kristillägget vore att betrakta som ett provisorium
och att det därför snarast borde avvecklas.
Utskottet. I propositionen nr 249 till årets riksdag ha föreslagits höjningar
av maximibeloppen för de enligt kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434)
angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet utgående
kontantunderstöden. Därest propositionen bifalles av riksdagen,
kommer marginalen mellan maximibeloppen för kontantunderstöd enligt
1934 års hjälpkungörelse och de på grund av arbetslöshetsförsäkring utgående
förmånerna att minska eller i vissa fall helt bortfalla. Detta förhållande
är ägnat att ingiva allvarliga betänkligheter. Skulle kontantunderstöd
i fortsättningen kunna utgivas med de föreslagna beloppen utan att
ersättningsbeloppen från arbetslöshetskassorna höjas, kommer detta att i
hög grad försvåra eller rentav omöjliggöra kassornas fortsatta arbete. I motionen
1:416 har föreslagits, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t
förordna om höjning av kristillägget å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor
till 1 krona 25 öre per dag samt att det sammanlagda beloppet
av daghjälp och kristillägg icke må överstiga 7 kronor 50 öre per dag. Med
hänsyn till att den föreslagna höjningen av maximibeloppen för kontantunderstöd
enligt 1934 års hjälpkungörelse blott är provisorisk och till att
utredning pågår om lämplig anpassning mellan arbetslöshetsnämndernas
och de erkända arbetslöshetskassornas understödsverksamhet ävensom mellan
dessa båda hjälpformer och övriga socialhjälpsformer, finner utskottet
ej skäl att nu förorda någon ändring i de nuvarande bestämmelserna om
kristillägg å daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa utan tillstyrker, att de
i oförändrat skick förlängas att gälla även under nästa budgetår. Utskottet
utgår därvid i likhet med föredragande departementschefen från att det
pågående utredningsarbetet hedrives så skyndsamt, att därpå grundat för
-
8 Andra lagutskottets utlåtande nr 51.
slag rörande storleken av kristillägget å daghjälp kan föreläggas nästa års
riksdag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte med avslag å motionen I: 416 antaga
det genom förevarande proposition framlagda förslaget till
förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den
15 december 1944 (nr 779) om kristillägg å daghjälp från
erkända arbetslöshetskassor.
Stockholm den 17 juni 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Forslund, Hage,
Wistrand, Löfvander, Sten och Björkman;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård*, Hellbacken,
fru Johansson i Norrköping, herrar Carlsson i Bakeröd, Lundberg, Andersson
i Alfredshem och fru Sandström*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
817041
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:403 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 a1 i texten