Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner in. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock i ämnet väckta motioner.

1948-06-21 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:52, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner in. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

1

Nr 52.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner

in. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 8 inaj 1948 dagtecknad proposition, nr 268, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om dyrtidstillägg

för år 1948 å folkpensioner,

dels ock medgiva, att förslagsanslaget Bidrag till folkpensioner in. m. för

budgetåret 1948/49 må tagas i anspråk jämväl för bestridande av kostnaderna

för sådana dyrtidstillägg.

Före propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts

sex motioner angående dyrtidstillägg å folkpensioner, nämligen

inom första kammaren

nr 5 av herrar Öhman och Norling,

nr 124 av herr Petersson m. fl. samt

nr 191 av herr Hage m. fl. ävensom

inom andra kammaren

nr 1 av herr Senander m. fl.,

nr 214 av herrar Fröderberg och Johnsson i Kastanjegården samt

nr 315 av herr Thapper m. fl.

I anledning av propositionen ha väckts sju motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 419 av herr Wahlund m. fl.,

nr 421 av herr Andersson, Elon, m. fl. samt

nr 422 av herrar Domö och Velander ävensom

inom andra kammaren

nr 587 av herr Pettersson i Dahl m. fl.,

nr 597 av herr Fagerholm,

nr 598 av herrar Skoglund i Doverstorp och Hagård samt

nr 599 av herr Ohlin in. fl.

I motionerna 1:5 och 11:1, vilka äro likalydande, har hemställts, att

»riksdagen måtte besluta

1—Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 52.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

att dyrtidstillägg å folkpensionsförmånerna måtte fr. o. m. den 1 januari

i år utgå med 12 procent, motsvarande en förhöjning av folkpensionernas

generella belopp med 120 kr. för ensamstående, 96 kr. för vardera av två

makar och 72 kr. för änka; samt

att bemyndiga Kungl. Maj :t att vid fortsatt levnadskostnadsstegring företaga

erforderliga höjningar av sagda belopp».

I motionerna I: 124 och II: 214, vilka äro likalydande, har hemställts, att

»riksdagen måtte besluta, att folkpensionärerna tillerkännas ett dyrtidstillägg,

som motsvarar stegringen av levnadskostnaderna från år 1946 till

år 1948».

I motionerna I: 191 och II: 315, vilka äro likalydande, har hemställts, att

riksdagen snarast möjligt måtte besluta att till den som uppbär folkpension

skall i slutet av år 1948, förslagsvis i november månad, utbetalas dyrtidstillägg

å pensionen för nämnda år enligt de grunder som i motionerna angivas,

att erforderliga författningstexter i ämnet måtte, i den mån för deras

tillkomst riksdagens medverkan anses påkallad, utarbetas av vederbörande

utskott, samt

att riksdagen måtte medgiva att dyrtidstilläggen bestridas ur anslaget till

folkpensioneringen eller, om så anses lämpligare, för ändamålet beviljar

ett särskilt anslag å 30 miljoner kronor.

De i sistnämnda båda motioner angivna grunderna för dyrtidstillägg å

folkpensioner överensstämma beträffande dyrtidstilläggens belopp med det

i propositionen framlagda förslaget. I motionerna föreslås emellertid icke,

att dyrtidstilläggen skola vara inkomstprövade.

I motionerna I: 419 och II: 587, vilka äro likalydande, har hemställts, att

»riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 268 måtte besluta,

att de i nämnda proposition föreslagna dyrtidstilläggen till folkpensionärer

skola utgå till alla pensionärer, oberoende av deras inkomstförhållanden

i övrigt».

I motionerna I: 421 och II: 599 vilka äro likalydande, har hemställts,

»dels att riksdagen måtte för sin del godkänna det i proposition nr 268

framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner

med sådan ändring att reglerna om inkomstprövning i förslagets §§ 2—5

utgå, samt

dels att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning och

förslag till nästa års riksdag på vad sätt en fast anknytning av folkpensionen

till eu pensionärsindex skall äga rum».

I motionerna 1:422 och 11:598 har hemställts, att »riksdagen vid sin

behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 268 måtte besluta,

dels att 1 § av den föreslagna lagen om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner

måtte ges följande lydelse:

’Den, som åtnjuter folkpension, skall, under de förutsättningar och i den

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

ordning nedan sägs, erhålla dyrtidstillägg därå för år 1948 med ett belopp

av 40 kronor. Tillkommer dyrtidstillägg pensionsberättigad, vars hustru

uppbär hustrutillägg, skall hon erhålla dyrtidstillägg härå med 40 kronor’,

dels att av 4 § första stycket måtte utgå,

dels att 5 § första stycket skall erhålla följande lydelse:

''Vid belömande huruvida rätt till dyrtidstillägg föreligger skall avseende

fästas endast vid förhållandena under den månad, varunder dyrtidstillägget

tidigast må utbetalas.’,

dels att 7 § måtte erhålla följande lydelse:

''Dyrtidstillägg utbetalas genom pensionsstyrelsens försorg. Angående sättet

och tiden för utbetalningen meddelar Konungen närmare bestämmelser.’,

dels att 2, 3, 6 och 9 §§ helt måtte utgå,

dels ock att medgiva, att förslagsanslaget Bidrag till folkpensioner m. m.

för budgetåret 1948/49 må tagas i anspråk jämväl för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg å folkpensioner.»

I motionen II: 597 har hemställts, att »riksdagen måtte besluta sådan

ändring i Kungl. Maj :ts proposition nr 268, att bestämmelserna om inkomstprövning

för rätt till dyrtidstillägg därigenom slopas».

Propositionen samt motionerna I: 422 och II: 598 ha, såvitt angår lagförslaget,

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I

övrigt ha propositionen samt motionerna 1: 422 och II: 598 hänvisats till

statsutskottet. Övriga här ovan nämnda motioner ha hänvisats till lagutskott

och — tillika med motionerna 1: 422 och II: 598 i den del dessa hänvisats

till lagutskott — behandlats av andra lagutskottet i samband med

propositionen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna

åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionen

och motionerna.

Utredning angående dyrtidstillägg å folkpensioner.

I anslutning till uttalanden vid riksdagsbehandlingen av den proposition

till 1946 års riksdag, som ledde till antagandet av den nya folkpensionslagen,

uppdrog Kungl. Maj:t den 18 juli 1947 åt socialvårdskommittén att till

övervägande upptaga frågan om kompensation åt folkpensionärer för stegrade

levnadskostnader.

Socialvårdskommittén har i skrivelse den 26 november 1947 till Kungl.

Maj:t redovisat det erhållna uppdraget, över kommitténs utredning i ärendet

har pensionsstyrelsen efter remiss avgivit yttrande. I propositionen

finnas redogörelser för socialvårdskommitténs utredning och pensionsstyrelsens

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

Utskottet.

På grundval av en hushållsbudgetundersökning, som socialstyrelsen år

1943 verkställt i fråga om vissa folkpensionärer, ha sakkunniga, som anlitats

av socialvårdskommittén, funnit levnadskostnadsstegringen för folkpensionärerna

från sommaren 1946 fram till sista kvartalet 1947 böra beräknas

till 4,9 procent. Om hänsyn tages även till slopandet från och

med 1948 års ingång av livsmedelsrabatterna skulle stegringen uppgå till

12,1 procent. Föredragande departementschefen har i propositionen

framhållit, att eftersom det vid tiden för folkpensionsreformens beslutande

torde ha stått klart, att livsmedelsrabatterna inom en relativt nära framtid

komme att försvinna, det syntes berättigat att dyrtidstillägg å de år 1946

beslutade pensionsbeloppen bestämdes utan hänsynstagande till livsmedelsrabatternas

slopande. I propositionen föreslås, att dyrtidstillägg å folkpensioner

skall utgå efter en kompensationsgrad av fem procent och fastställas

till för år räknat 50 kronor för ensamstående, 40 kronor för envar

av äkta makar, som båda åtnjuta folkpension, och för pensionsberättigad,

vars make uppbär hustrutillägg, samt 30 kronor för änkepensionsberättigad.

Dyrtidstillägg å hustrutillägg skall enligt propositionen utgå med 30 kronor.

Enligt den föreslagna lagen om dyrtidstillägg å folkpensioner skola

dyrtidstilläggen vara inkomstprövade och endast utgå om den pensionsberättigades

årsinkomst understiger vissa i lagen angivna belopp.

I motionerna 1: 5 och II: 1 yrkas, att dyrtidstillägg å folkpensionsförmånerna

skall utgå efter en kompensationsgrad av 12 procent. I motionerna

I: 124 och II: 214 hemställes, att folkpensionärerna tillerkännas ett dyrtidstiHägg,

som motsvarar stegringen av levnadskostnaderna från år 1946 till

år 1948. I motionerna I: 191 och II: 315 hemställes, att till den som uppbär

folkpension skall i slutet av år 1948 utbetalas dyrtidstillägg å pensionen

i enlighet med grunder som i motionerna angivas. Dessa grunder överensstämma

med det i propositionen framlagda förslaget beträffande dyrtidstiHäggens

storlek, men i motionerna föreslås icke, att dyrtidstilläggen skola

vara inkomstprövade. I motionerna I: 419, I: 421, II: 587, II: 597 och II: 599

yrkas, att den i propositionen föreslagna inkomstprövningen slopas. I

motionerna 1:422 och 11:598 föreslås, att till alla dem som åtnjuta folkpensionsförmåner

skall utan inkomstprövning utgå dyrtidstillägg med ett

enhetligt belopp av 40 kronor.

Utskottet biträder förslaget att på grund av levnadskostnadsstegringen

dyrtidstillägg för år 1948 skall utgå till dem som äro berättigade till folkpensionsförmaner.

Enligt utskottets mening böra på de av departementschefen

anförda skälen dyrtidstilläggen i princip beräknas efter en kompensationsgrad

av fem procent.

Såsom skäl för att göra dyrtidstilläggen inkomstprövade har departementschefen

anfört, att i rådande ekonomiska läge syntes skäl tala för att

dyrtidskompensationen begränsades att avse sådana folkpensionärer som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52. 5

väsentligen vore beroende av folkpensionen för sin försörjning eller för

vilka folkpensionen åtminstone utgjorde en betydande del av den totala

inkomsten. Enligt socialvårdskommitténs mening borde dyrtidstilläggen

betraktas som en nominell höjning, d. v. s. ett återställande av den reella

minimistandard, vilken avsetts med folkpensionernas generella belopp.

Kommittén har icke ifrågasatt annat än att dyrtidstillägg skulle tillkomma

alla folkpensionärer. Trots att utskottet är väl medvetet om att de rådande

ekonomiska förhållandena mana till sträng återhållsamhet med utgifter,

anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att dyrtidstilläggen göras beroende

av pensionstagarnas inkomst. Ett dylikt system är förenat med olägenheter

av administrativ art, och det synes icke konsekvent att, då rätten

till allmän ålderspension icke är beroende av pensionstagarens inkomst,

låta rätten till dyrtidstillägg till en sådan pension bli beroende därav. Utskottet

förordar därför, att dyrtidstillägg skall utgå till alla folkpensionärer

oberoende av deras inkomst.

Enligt propositionen skola dyrtidstilläggen utgå med belopp, som utgöra

fem procent av respektive folkpensioners maximibelopp. I motionerna

I: 422 och II: 598 föreslås, att dyrtidstilläggen skola utgå med ett för alla

lika belopp, 40 kronor. Detta förslag, som tidigare framförts av pensionsstyrelsen

i styrelsens yttrande över socialvårdskommitténs utredning, är

förenat med vissa administrativa fördelar. Med ett enhetligt dyrtidstillägg

skulle nämligen utbetalningen av dyrtidstilläggen kunna ske centralt genom

pensionsstyrelsens försorg. Detta torde däremot icke för närvarande

vara möjligt, därest dyrtidstilläggen bli till beloppen differentierade. Systemet

med ett enhetligt dyrtidstillägg är emellertid förenat med vissa nackdelar.

Ett enhetligt dyrtidstillägg skulle få till följd, att en del pensionärer

erhölle för lågt och en del för högt tillägg i förhållande till respektive

pensioners maximibelopp. Den administrativa förenkling, som skulle

vinnas genom enhetliga dyrtidstillägg, är enligt utskottets mening icke av

den storleksordning att den uppväger dessa olägenheter. Utskottet förordar,

att dyrtidstilläggen utgå med de differentierade belopp, som föreslagits

i propositionen.

Den som önskar erbålla dyrtidstillägg skall enligt propositionen göra ansökan

härom hos vederbörande pensionsnämnd. Utbetalningen av dyrtidstilläggen

föreslås skola ske lokalt genom vederbörande pensionsnämnds eller

annan kommunal myndighets försorg. I propositionen angives, att utbetalningen

skulle kunna ordnas efter mönster av det utbetalningssystem, som

kommit till användning beträffande de allmänna barnbidragen.

Utskottet har föreslagit, att rätten till dyrtidstillägg icke göres beroende

av inkomstprövning. Detta förenklar väsentligt det administrativa förfarandet.

Som förut nämnts torde det trots detta icke för närvarande vara

möjligt att ordna eu central utbetalning av dyrtidstilläggen, därest dessa

skola utgå med differentierade belopp, och utskottet förordar därför, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

utbetalningen av dyrtidstilläggen sker på sätt i propositionen föreslagits

genom de lokala myndigheternas försorg. Däremot synes det kunna ifrågasättas,

huruvida det kan vara nödvändigt med ett ansökningsförfarande

i den utsträckning Kungl. Maj:t föreslagit, om inkomstprövningen slopas.

För dem som äro berättigade till dyrtidstillägg skulle det innebära en stor

lättnad om de sluppe att ansöka om dyrtidstilläggen. Enligt utskottets

mening bör Kungl. Maj :t närmare undersöka frågan i vilken utsträckning

rätten till dyrtidstillägg behöver göras beroende av ansökan. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att utfärda närmare föreskrifter härom. Utskottet

förutsätter, att ansökan icke kommer att krävas i andra fall än då det

är oundgängligen nödvändigt.

I propositionen föreslås, att beslut, som meddelats av pensionsnämnd

eller å pensionsnämnds vägnar i ärende enligt den föreslagna lagen, ej

skola få överklagas. Denna bestämmelse torde närmast ha tillkommit för

att hindra att den föreslagna summariska inkomstprövningen skulle kunna

överklagas. Om inkomstprövningen slopas, föreligger det enligt utskottets

mening icke något behov av en dylik bestämmelse.

I motionerna I: 421 och II: 599 hemställes, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj :t anhålla om utredning och förslag till nästa års riksdag angående på

vad sätt en fast anknytning av folkpensionen till en pensionärsindex skall

äga rum. Departementschefen har uppgivit, att han funne det önskvärt,

att en särskild indexberäkning för folkpensionärerna komme till stånd för

att man i framtiden skulle kunna säkrare bedöma frågan om dyrtidskompensation

åt dem. Härför erfordrades, att beträffande folkpensionärerna

en hushållsbudgetundersökning verkställdes. En sådan undersökning syntes

lämpligen böra ske i anslutning till den utredning rörande folkpensionärernas

bostadsförhållanden, som ägde rum genom särskilda sakkunniga,

och det vore departementschefens avsikt att uppdraga åt de sakkunniga att

i samarbete med socialstyrelsen verkställa en dylik undersökning. Enligt

utskottets mening böra folkpensionerna på ett administrativt lämpligt sätt

anknytas till en pensionärsindex. Hur denna anknytning skall ske får bli

föremål för senare överväganden. Såsom framgår av departementschefens

uttalanden har emellertid Kungl. Maj :t sin uppmärksamhet riktad på föreliggande

spörsmål. Utskottet anser sig ha anledning att kunna förutsätta,

att Kungl. Maj :t utan särskild begäran från riksdagen kommer att framlägga

förslag om anknytning av folkpensionerna till en index. Någon framställning

till Kungl. Maj:t i anledning av motionerna 1:421 och 11:599 i

denna del är därför icke erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att det genom propositionen

framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg för

år 1948 å folkpensioner icke kunnat i oförändrat skick antagas

— måtte för sin del antaga följande förslag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Lag

om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension

skall, under de förutsättningar och

i den ordning nedan sägs, erhålla

dyrtidstillägg därå för år 1948 med

belopp, utgörande

30 kronor för änkepensionsberättigad,

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make jämväl åtnjuter

folkpension eller till vars hustru utgår

hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Tillkommer dyrtidstillägg pensionsberättigad,

vars hustru uppbär

hustrutillägg, skall hon erhålla dyrtidstillägg

därå med 30 kronor.

2 §.

Dyrtidstillägg utgår endast om

den pensionsberättigades årsinkomst

understiger följande belopp, nämligen
för

gift pensionsberättigad 300

kronor i bostadskostnadsgrupp 1,

500 kronor i bostadskostnadsgrupp

11, 700 kronor i bostadskostnadsgrupp

III, 900 kronor i bostadskostnadsgrupp

IV och 1 100 kronor i

bostadskostnadsgrupp V samt

för annan pensionsberättigad iOO

kronor i bostadskostnadsgrupp 1,

700 kronor i bostadskostnadsgrupp

II, 1 000 kronor i bostadskostnads
-

1 §•

Den som åtnjuter folkpension eller

uppbär hustrutillägg skall, under

de förutsättningar och i den ordning

nedan sägs, erhålla dyrtidstillägg

därå för år 1948 med belopp, utgörande
30

kronor för änkepensionsberättigad

och för den som uppbär

hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make jämväl åtnjuter

folkpension eller till vars hustru utgår

hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

grupp III, l 300 kronor i bostadskostnadsgrupp

IV och l 600 kronor

i bostadskostnadsgrupp V.

3 §. 2 §.

Har enligt 13 § lagen om folkpensionering gift pensionsberättigad förklarats

skola anses såsom ogift eller ogift pensionsberättigad, vilken sammanlever

med annan under äktenskapsliknande förhållanden, förklarats

skola anses såsom gift med denne, skall det motsvarande gälla vid tillämpningen

av denna lag.

* §■ 3 §.

Med årsinkomst avses i denna lag

den pensionsberättigades enligt 14

och 16 §§ lagen om folkpensionering

fastställda årsinkomst. Har i

fråga om den som åtnjuter ålderspension

och år mantalsskriven å ort,

tillhörande bostadskostnadsgrupp 1,

sådan årsinkomst icke fastställts,

skall pensionsnämnden med ledning

av för nämnden tillgängliga handlingar

och kända förhållanden fastställa

årsinkomsten. Därvid skall

vad i 14 § 2 mom. lagen om folkpensionering

är stadgat icke tilllämpas.

Dyrtidstillägg skall ej anses som inkomst enligt 14 § lagen om folkpensionering.

5 §■ 4 §.

Vid bedömande huruvida rätt till dyrtidstillägg föreligger skall avseende

fästas endast vid förhållandena under andra månaden före den, varunder

dyrtidstillägget tidigast må utbetalas.

Dyrtidstillägg skall utgå med oavkortat belopp oavsett om folkpension

utgått under hela år 1948.

Äger fattigvårdssamhälle eller kommun enligt 18 § lagen om folkpensionering

uppbära folkpensionen för den månad som avses i första stycket,

skall dyrtidstillägget i dess helhet utbetalas till fattigvårdssamhället eller

kommunen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

(Kungl. Maj.ts förslag:)

6 §■

Ansökan om dyrtidstillägg skall

enligt de närmare föreskrifter Konungen

meddelar göras hos pensionsnämnden

i det pensionsdistrikt,

inom vilket den pensionsberättigade

är mantalsskriven.

Pensionsnämnden prövar huruvida

och med vilket belopp sökanden

skall erhålla dyrtidstillägg.

Nämnden må dock uppdraga åt

nämndens ordförande eller någon

dess ledamot eller kommunal tjänsteman

att å nämndens vägnar meddela

beslut i sådant ärende.

(Utskottets förslag:)

5 §.

Ansökan om dyrtidstillägg skall

i den utsträckning Konungen bestämmer

och enligt de närmare föreskrifter

Konungen meddelar göras

hos pensionsnämnden i det pensionsdistrikt,

inom vilket den pensionsberättigade

är mantalsskriven.

Pensionsnämnden prövar huruvida

och med vilket belopp dyrtidstillägg

skall utgå. Nämnden må dock

uppdraga åt nämndens ordförande

eller någon dess ledamot eller kommunal

tjänsteman att å nämndens

vägnar meddela beslut i sådant

ärende.

7 §. 6 §■

Dyrtidstillägg utbetalas genom vederbörande pensionsnämnds eller annan

kommunal myndighets försorg. Angående sättet och tiden för utbetalningen

meddelar Konungen närmare bestämmelser.

8 §. 7 §.

Rätt till dyrtidstillägg enligt denna lag må ej överlåtas och kan förty

icke tagas i mät för gäld.

.9 §.

Över beslut som meddelats av

pensionsnämnd eller å pensionsnämnds

vägnar i ärende enligt denna

lag må klagan ej föras.

10 §. 8 §.

De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning meddelas av Konungen eller, efter Konungens

bemyndigande, av pensionsstyrelsen, som därvid i frågor som

beröra jämväl postverket har att söka samråd med generalpoststyrelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

B. att motionerna 1:124, 1:191, 1:419, 11:214, 11:315,

11:587 och 11:597 måtte anses besvarade genom vad utskottet

under A. hemställt;

C. att motionerna 1:422 och 11:598, såvitt de hänvisats

till lagutskott, måtte anses besvarade genom vad utskottet

under A. hemställt;

D. att motionerna I: 5 och II: 1, i den mån de icke besvarats

genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

E. att motionerna I: 421 och II: 599, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet ovan anfört och under A.

hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 juni 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hage, Wistrand*,

Löfvander, Björkman*, Osvald* och fru Flood;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Ryberg,

fru Nordgren, fru Johansson i Norrköping*, herr Larsson i Östersund och

fru Sandström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Wistrand;

2) av herr Forslund, som ansett att utskottets utlåtande bort ha följande

lydelse:

På grundval av---— (lika med utskottet) — — — lagen angivna

belopp.

I motionerna I: 5 och II: 1 yrkas---(lika med utskottet)---—-

av 40 kronor.

Utskottet biträder förslaget---(lika med utskottet)---av

fem procent.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

Såsom skäl för —--(lika med utskottet)---av deras in
komst.

Enligt propositionen skola dyrtidstilläggen utgå med belopp som utgöra

fem procent av respektive folkpensioners maximibelopp. I motionerna

I: 422 och II: 598 föreslås, att dyrtidstilläggen skola utgå med ett för alla

lika belopp, 40 kronor. Om dyrtidstilläggen bestämmas att utgå med ett

enhetligt belopp, vinnas härmed betydande administrativa fördelar. Dyrtidstilläggen

kunna då utan något ansökningsförfarande utbetalas genom

pensionsstyrelsens försorg, och de administrativa kostnaderna bli obetydliga.

Skola däremot dyrtidstilläggen utgå med differentierade belopp, blir

det nödvändigt att låta utbetalningen av dyrtidstilläggen ske genom pensionsnämndernas

försorg. Detta kommer givetvis att medföra en betydande

arbetsbelastning för pensionsnämnderna. Härtill kommer, att det torde bli

nödvändigt med ett ansökningsförfarande, därest utbetalningen av dyrtidstilläggen

skall ske genom pensionsnämndernas försorg. Systemet med ett

enhetligt dyrtidstillägg har den nackdelen, att dyrtidskompensationen icke

kommer att variera efter folkpensionens storlek. Denna olägenhet har emellertid

icke någon större betydelse, så länge dyrtidskompensationen uppgår

till relativt små belopp. I detta sammanhang bör framhållas, att pensionsstyrelsen

i sitt yttrande över socialvårdskommitténs utredning ansett, att

en godtagbar lösning vore, att låta ett eventuellt dyrtidstillägg för år 1948

utgå med ett för alla lika belopp.

Förslaget i propositionen att dyrtidstilläggen skola utgå med differentierade

belopp och utbetalas genom pensionsnämndernas försorg får ses i belysning

därav, att enligt propositionen dyrtidstilläggen skola vara inkomstprövade.

För inkomstprövningen är pensionsnämndens medverkan nödvändig,

och det kan då synas naturligt, att även utbetalningen av dyrtidstilläggen

sker genom pensionsnämndernas försorg. Slopas däremot inkomstprövningen,

kommer frågan i ett annat läge. Man bör så långt det är möjligt

eftersträva administrativ förenkling. I förevarande fall kan en sådan förenkling

nås, om dyrtidstillägget å folkpensionerna bestämmes till ett för alla

lika belopp.

Utskottet förordar, att till alla folkpensionärer skall för år 1948 utgå

dyrtidstillägg med ett enhetligt belopp. Detta belopp synes böra bestämmas

till 45 kronor. Minskningen för ensamstående pensionärer i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag blir härigenom obetydlig. Med ett enhetligt dyrtidstillägg

å 45 kronor bli statsverkets kostnader för dyrtidstilläggen lägre än

om dessa utan inkomstprövning skola utgå med de i propositionen föreslagna

differentierade beloppen.

I motionerna I: 421 och II: 599 hemställes--— (lika med utskottet)

---därför icke erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 52.

A. att riksdagen — med förklaring att det genom propositionen

framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg för

år 1948 å folkpensioner icke kunnat i oförändrat skick antagas

— måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg skall, under

den förutsättning och i den ordning nedan sägs, erhålla dyrtidstillägg därå

för år 1948 med 45 kronor.

2 §•

Rätt till dyrtidstillägg enligt denna lag föreligger endast för den som

åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg den månad, varunder dyrtidstillägget

tidigast må utbetalas.

Dyrtidstillägg skall utgå med oavkortat belopp oavsett om folkpension

utgått under hela år 1948.

Äger fattigvårdssamhälle eller kommun enligt 18 § lagen om folkpensionering

uppbära folkpensionen för den månad som avses i första stycket,

skall dyrtidstillägget i dess helhet utbetalas till fattigvårdssamhället eller

kommunen.

3 §.

Dyrtidstillägg skall ej anses som inkomst enligt 14 § lagen om folkpensionering.

4 §•

Dyrtidstillägg utbetalas genom pensionsstyrelsens försorg. Angående sättet

och tiden för utbetalningen meddelar Konungen närmare bestämmelser.

5 §•

Rätt till dyrtidstillägg enligt denna lag må ej överlåtas och kan förty

icke tagas i mät för gäld.

6 §•

De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning meddelas av Konungen.

B. att motionerna 1:124, 1:191, 1:419, 11:214, 11:315,

II: 587 och II: 597 måtte anses besvarade genom vad utskottet

under A. hemställt;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52. 13

C. att motionerna 1: 422 och II: 598, såvitt de hänvisats

till lagutskott, måtte anses besvarade genom vad utskottet

under A. hemställt;

D. att motionerna I: 5 och II: 1, i den mån de icke besvarats

genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

E. att motionerna I: 421 och II: 599, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet ovan anfört och under A.

hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Särskilt yttrande

av herrar Löfvander, Björkman, Hagård och Kyberg, vilka anfört:

Då utskottet enhälligt biträtt det i motionerna 1:419 och 11:587 samt

1:422 och 11:598 framförda förslaget, att dyrtidstillägget till folkpensionärerna

skall utgå utan inkomstprövning, har det väsentliga syftemålet

med ifrågavarande motioner uppnåtts.

Sättet för dyrtidstilläggets utbetalande är också betydelsefullt, men på

de skäl, som utskottet anfört, ha vi icke velat motsätta oss, att dyrtidstillägget

för år 1948 utbetalas av kommunerna, fastän detta medför administrativt

merarbete och betydligt ökade kostnader. Vi förutsätta emellertid,

att denna anordning icke behöver medföra ett för folkpensionärerna

och de kommunala pensionsnämnderna betungande ansökningsförfarande

med åtföljande ytterligare kostnader för administrativt arbete, blanketter

m. in.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:439 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av handelsöverenskommelse mellan Sverige och Turkiet. s. 7 i texten