Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner in. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock i ämnet väckta motioner.
1948-06-21 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1948:52, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner in. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
1
Nr 52.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner
in. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott,
dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 8 inaj 1948 dagtecknad proposition, nr 268, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att
dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om dyrtidstillägg
för år 1948 å folkpensioner,
dels ock medgiva, att förslagsanslaget Bidrag till folkpensioner in. m. för
budgetåret 1948/49 må tagas i anspråk jämväl för bestridande av kostnaderna
för sådana dyrtidstillägg.
Före propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts
sex motioner angående dyrtidstillägg å folkpensioner, nämligen
inom första kammaren
nr 5 av herrar Öhman och Norling,
nr 124 av herr Petersson m. fl. samt
nr 191 av herr Hage m. fl. ävensom
inom andra kammaren
nr 1 av herr Senander m. fl.,
nr 214 av herrar Fröderberg och Johnsson i Kastanjegården samt
nr 315 av herr Thapper m. fl.
I anledning av propositionen ha väckts sju motioner, nämligen
inom första kammaren
nr 419 av herr Wahlund m. fl.,
nr 421 av herr Andersson, Elon, m. fl. samt
nr 422 av herrar Domö och Velander ävensom
inom andra kammaren
nr 587 av herr Pettersson i Dahl m. fl.,
nr 597 av herr Fagerholm,
nr 598 av herrar Skoglund i Doverstorp och Hagård samt
nr 599 av herr Ohlin in. fl.
I motionerna 1:5 och 11:1, vilka äro likalydande, har hemställts, att
»riksdagen måtte besluta
1—Bihang till riksdagens protokoll 1948. 9 samt. 2 avd. Nr 52.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
att dyrtidstillägg å folkpensionsförmånerna måtte fr. o. m. den 1 januari
i år utgå med 12 procent, motsvarande en förhöjning av folkpensionernas
generella belopp med 120 kr. för ensamstående, 96 kr. för vardera av två
makar och 72 kr. för änka; samt
att bemyndiga Kungl. Maj :t att vid fortsatt levnadskostnadsstegring företaga
erforderliga höjningar av sagda belopp».
I motionerna I: 124 och II: 214, vilka äro likalydande, har hemställts, att
»riksdagen måtte besluta, att folkpensionärerna tillerkännas ett dyrtidstillägg,
som motsvarar stegringen av levnadskostnaderna från år 1946 till
år 1948».
I motionerna I: 191 och II: 315, vilka äro likalydande, har hemställts, att
riksdagen snarast möjligt måtte besluta att till den som uppbär folkpension
skall i slutet av år 1948, förslagsvis i november månad, utbetalas dyrtidstillägg
å pensionen för nämnda år enligt de grunder som i motionerna angivas,
att erforderliga författningstexter i ämnet måtte, i den mån för deras
tillkomst riksdagens medverkan anses påkallad, utarbetas av vederbörande
utskott, samt
att riksdagen måtte medgiva att dyrtidstilläggen bestridas ur anslaget till
folkpensioneringen eller, om så anses lämpligare, för ändamålet beviljar
ett särskilt anslag å 30 miljoner kronor.
De i sistnämnda båda motioner angivna grunderna för dyrtidstillägg å
folkpensioner överensstämma beträffande dyrtidstilläggens belopp med det
i propositionen framlagda förslaget. I motionerna föreslås emellertid icke,
att dyrtidstilläggen skola vara inkomstprövade.
I motionerna I: 419 och II: 587, vilka äro likalydande, har hemställts, att
»riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 268 måtte besluta,
att de i nämnda proposition föreslagna dyrtidstilläggen till folkpensionärer
skola utgå till alla pensionärer, oberoende av deras inkomstförhållanden
i övrigt».
I motionerna I: 421 och II: 599 vilka äro likalydande, har hemställts,
»dels att riksdagen måtte för sin del godkänna det i proposition nr 268
framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner
med sådan ändring att reglerna om inkomstprövning i förslagets §§ 2—5
utgå, samt
dels att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning och
förslag till nästa års riksdag på vad sätt en fast anknytning av folkpensionen
till eu pensionärsindex skall äga rum».
I motionerna 1:422 och 11:598 har hemställts, att »riksdagen vid sin
behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 268 måtte besluta,
dels att 1 § av den föreslagna lagen om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner
måtte ges följande lydelse:
’Den, som åtnjuter folkpension, skall, under de förutsättningar och i den
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
ordning nedan sägs, erhålla dyrtidstillägg därå för år 1948 med ett belopp
av 40 kronor. Tillkommer dyrtidstillägg pensionsberättigad, vars hustru
uppbär hustrutillägg, skall hon erhålla dyrtidstillägg härå med 40 kronor’,
dels att av 4 § första stycket måtte utgå,
dels att 5 § första stycket skall erhålla följande lydelse:
''Vid belömande huruvida rätt till dyrtidstillägg föreligger skall avseende
fästas endast vid förhållandena under den månad, varunder dyrtidstillägget
tidigast må utbetalas.’,
dels att 7 § måtte erhålla följande lydelse:
''Dyrtidstillägg utbetalas genom pensionsstyrelsens försorg. Angående sättet
och tiden för utbetalningen meddelar Konungen närmare bestämmelser.’,
dels att 2, 3, 6 och 9 §§ helt måtte utgå,
dels ock att medgiva, att förslagsanslaget Bidrag till folkpensioner m. m.
för budgetåret 1948/49 må tagas i anspråk jämväl för bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg å folkpensioner.»
I motionen II: 597 har hemställts, att »riksdagen måtte besluta sådan
ändring i Kungl. Maj :ts proposition nr 268, att bestämmelserna om inkomstprövning
för rätt till dyrtidstillägg därigenom slopas».
Propositionen samt motionerna I: 422 och II: 598 ha, såvitt angår lagförslaget,
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I
övrigt ha propositionen samt motionerna 1: 422 och II: 598 hänvisats till
statsutskottet. Övriga här ovan nämnda motioner ha hänvisats till lagutskott
och — tillika med motionerna 1: 422 och II: 598 i den del dessa hänvisats
till lagutskott — behandlats av andra lagutskottet i samband med
propositionen.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna
åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet hänvisa till propositionen
och motionerna.
Utredning angående dyrtidstillägg å folkpensioner.
I anslutning till uttalanden vid riksdagsbehandlingen av den proposition
till 1946 års riksdag, som ledde till antagandet av den nya folkpensionslagen,
uppdrog Kungl. Maj:t den 18 juli 1947 åt socialvårdskommittén att till
övervägande upptaga frågan om kompensation åt folkpensionärer för stegrade
levnadskostnader.
Socialvårdskommittén har i skrivelse den 26 november 1947 till Kungl.
Maj:t redovisat det erhållna uppdraget, över kommitténs utredning i ärendet
har pensionsstyrelsen efter remiss avgivit yttrande. I propositionen
finnas redogörelser för socialvårdskommitténs utredning och pensionsstyrelsens
yttrande.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
Utskottet.
På grundval av en hushållsbudgetundersökning, som socialstyrelsen år
1943 verkställt i fråga om vissa folkpensionärer, ha sakkunniga, som anlitats
av socialvårdskommittén, funnit levnadskostnadsstegringen för folkpensionärerna
från sommaren 1946 fram till sista kvartalet 1947 böra beräknas
till 4,9 procent. Om hänsyn tages även till slopandet från och
med 1948 års ingång av livsmedelsrabatterna skulle stegringen uppgå till
12,1 procent. Föredragande departementschefen har i propositionen
framhållit, att eftersom det vid tiden för folkpensionsreformens beslutande
torde ha stått klart, att livsmedelsrabatterna inom en relativt nära framtid
komme att försvinna, det syntes berättigat att dyrtidstillägg å de år 1946
beslutade pensionsbeloppen bestämdes utan hänsynstagande till livsmedelsrabatternas
slopande. I propositionen föreslås, att dyrtidstillägg å folkpensioner
skall utgå efter en kompensationsgrad av fem procent och fastställas
till för år räknat 50 kronor för ensamstående, 40 kronor för envar
av äkta makar, som båda åtnjuta folkpension, och för pensionsberättigad,
vars make uppbär hustrutillägg, samt 30 kronor för änkepensionsberättigad.
Dyrtidstillägg å hustrutillägg skall enligt propositionen utgå med 30 kronor.
Enligt den föreslagna lagen om dyrtidstillägg å folkpensioner skola
dyrtidstilläggen vara inkomstprövade och endast utgå om den pensionsberättigades
årsinkomst understiger vissa i lagen angivna belopp.
I motionerna 1: 5 och II: 1 yrkas, att dyrtidstillägg å folkpensionsförmånerna
skall utgå efter en kompensationsgrad av 12 procent. I motionerna
I: 124 och II: 214 hemställes, att folkpensionärerna tillerkännas ett dyrtidstiHägg,
som motsvarar stegringen av levnadskostnaderna från år 1946 till
år 1948. I motionerna I: 191 och II: 315 hemställes, att till den som uppbär
folkpension skall i slutet av år 1948 utbetalas dyrtidstillägg å pensionen
i enlighet med grunder som i motionerna angivas. Dessa grunder överensstämma
med det i propositionen framlagda förslaget beträffande dyrtidstiHäggens
storlek, men i motionerna föreslås icke, att dyrtidstilläggen skola
vara inkomstprövade. I motionerna I: 419, I: 421, II: 587, II: 597 och II: 599
yrkas, att den i propositionen föreslagna inkomstprövningen slopas. I
motionerna 1:422 och 11:598 föreslås, att till alla dem som åtnjuta folkpensionsförmåner
skall utan inkomstprövning utgå dyrtidstillägg med ett
enhetligt belopp av 40 kronor.
Utskottet biträder förslaget att på grund av levnadskostnadsstegringen
dyrtidstillägg för år 1948 skall utgå till dem som äro berättigade till folkpensionsförmaner.
Enligt utskottets mening böra på de av departementschefen
anförda skälen dyrtidstilläggen i princip beräknas efter en kompensationsgrad
av fem procent.
Såsom skäl för att göra dyrtidstilläggen inkomstprövade har departementschefen
anfört, att i rådande ekonomiska läge syntes skäl tala för att
dyrtidskompensationen begränsades att avse sådana folkpensionärer som
Andra lagutskottets utlåtande nr 52. 5
väsentligen vore beroende av folkpensionen för sin försörjning eller för
vilka folkpensionen åtminstone utgjorde en betydande del av den totala
inkomsten. Enligt socialvårdskommitténs mening borde dyrtidstilläggen
betraktas som en nominell höjning, d. v. s. ett återställande av den reella
minimistandard, vilken avsetts med folkpensionernas generella belopp.
Kommittén har icke ifrågasatt annat än att dyrtidstillägg skulle tillkomma
alla folkpensionärer. Trots att utskottet är väl medvetet om att de rådande
ekonomiska förhållandena mana till sträng återhållsamhet med utgifter,
anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att dyrtidstilläggen göras beroende
av pensionstagarnas inkomst. Ett dylikt system är förenat med olägenheter
av administrativ art, och det synes icke konsekvent att, då rätten
till allmän ålderspension icke är beroende av pensionstagarens inkomst,
låta rätten till dyrtidstillägg till en sådan pension bli beroende därav. Utskottet
förordar därför, att dyrtidstillägg skall utgå till alla folkpensionärer
oberoende av deras inkomst.
Enligt propositionen skola dyrtidstilläggen utgå med belopp, som utgöra
fem procent av respektive folkpensioners maximibelopp. I motionerna
I: 422 och II: 598 föreslås, att dyrtidstilläggen skola utgå med ett för alla
lika belopp, 40 kronor. Detta förslag, som tidigare framförts av pensionsstyrelsen
i styrelsens yttrande över socialvårdskommitténs utredning, är
förenat med vissa administrativa fördelar. Med ett enhetligt dyrtidstillägg
skulle nämligen utbetalningen av dyrtidstilläggen kunna ske centralt genom
pensionsstyrelsens försorg. Detta torde däremot icke för närvarande
vara möjligt, därest dyrtidstilläggen bli till beloppen differentierade. Systemet
med ett enhetligt dyrtidstillägg är emellertid förenat med vissa nackdelar.
Ett enhetligt dyrtidstillägg skulle få till följd, att en del pensionärer
erhölle för lågt och en del för högt tillägg i förhållande till respektive
pensioners maximibelopp. Den administrativa förenkling, som skulle
vinnas genom enhetliga dyrtidstillägg, är enligt utskottets mening icke av
den storleksordning att den uppväger dessa olägenheter. Utskottet förordar,
att dyrtidstilläggen utgå med de differentierade belopp, som föreslagits
i propositionen.
Den som önskar erbålla dyrtidstillägg skall enligt propositionen göra ansökan
härom hos vederbörande pensionsnämnd. Utbetalningen av dyrtidstilläggen
föreslås skola ske lokalt genom vederbörande pensionsnämnds eller
annan kommunal myndighets försorg. I propositionen angives, att utbetalningen
skulle kunna ordnas efter mönster av det utbetalningssystem, som
kommit till användning beträffande de allmänna barnbidragen.
Utskottet har föreslagit, att rätten till dyrtidstillägg icke göres beroende
av inkomstprövning. Detta förenklar väsentligt det administrativa förfarandet.
Som förut nämnts torde det trots detta icke för närvarande vara
möjligt att ordna eu central utbetalning av dyrtidstilläggen, därest dessa
skola utgå med differentierade belopp, och utskottet förordar därför, att
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
utbetalningen av dyrtidstilläggen sker på sätt i propositionen föreslagits
genom de lokala myndigheternas försorg. Däremot synes det kunna ifrågasättas,
huruvida det kan vara nödvändigt med ett ansökningsförfarande
i den utsträckning Kungl. Maj:t föreslagit, om inkomstprövningen slopas.
För dem som äro berättigade till dyrtidstillägg skulle det innebära en stor
lättnad om de sluppe att ansöka om dyrtidstilläggen. Enligt utskottets
mening bör Kungl. Maj :t närmare undersöka frågan i vilken utsträckning
rätten till dyrtidstillägg behöver göras beroende av ansökan. Det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att utfärda närmare föreskrifter härom. Utskottet
förutsätter, att ansökan icke kommer att krävas i andra fall än då det
är oundgängligen nödvändigt.
I propositionen föreslås, att beslut, som meddelats av pensionsnämnd
eller å pensionsnämnds vägnar i ärende enligt den föreslagna lagen, ej
skola få överklagas. Denna bestämmelse torde närmast ha tillkommit för
att hindra att den föreslagna summariska inkomstprövningen skulle kunna
överklagas. Om inkomstprövningen slopas, föreligger det enligt utskottets
mening icke något behov av en dylik bestämmelse.
I motionerna I: 421 och II: 599 hemställes, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj :t anhålla om utredning och förslag till nästa års riksdag angående på
vad sätt en fast anknytning av folkpensionen till en pensionärsindex skall
äga rum. Departementschefen har uppgivit, att han funne det önskvärt,
att en särskild indexberäkning för folkpensionärerna komme till stånd för
att man i framtiden skulle kunna säkrare bedöma frågan om dyrtidskompensation
åt dem. Härför erfordrades, att beträffande folkpensionärerna
en hushållsbudgetundersökning verkställdes. En sådan undersökning syntes
lämpligen böra ske i anslutning till den utredning rörande folkpensionärernas
bostadsförhållanden, som ägde rum genom särskilda sakkunniga,
och det vore departementschefens avsikt att uppdraga åt de sakkunniga att
i samarbete med socialstyrelsen verkställa en dylik undersökning. Enligt
utskottets mening böra folkpensionerna på ett administrativt lämpligt sätt
anknytas till en pensionärsindex. Hur denna anknytning skall ske får bli
föremål för senare överväganden. Såsom framgår av departementschefens
uttalanden har emellertid Kungl. Maj :t sin uppmärksamhet riktad på föreliggande
spörsmål. Utskottet anser sig ha anledning att kunna förutsätta,
att Kungl. Maj :t utan särskild begäran från riksdagen kommer att framlägga
förslag om anknytning av folkpensionerna till en index. Någon framställning
till Kungl. Maj:t i anledning av motionerna 1:421 och 11:599 i
denna del är därför icke erforderlig.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring att det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg för
år 1948 å folkpensioner icke kunnat i oförändrat skick antagas
— måtte för sin del antaga följande förslag till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
Lag
om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Den som åtnjuter folkpension
skall, under de förutsättningar och
i den ordning nedan sägs, erhålla
dyrtidstillägg därå för år 1948 med
belopp, utgörande
30 kronor för änkepensionsberättigad,
40 kronor för gift pensionsberättigad,
vars make jämväl åtnjuter
folkpension eller till vars hustru utgår
hustrutillägg, samt
50 kronor för annan pensionsberättigad.
Tillkommer dyrtidstillägg pensionsberättigad,
vars hustru uppbär
hustrutillägg, skall hon erhålla dyrtidstillägg
därå med 30 kronor.
2 §.
Dyrtidstillägg utgår endast om
den pensionsberättigades årsinkomst
understiger följande belopp, nämligen
för
gift pensionsberättigad 300
kronor i bostadskostnadsgrupp 1,
500 kronor i bostadskostnadsgrupp
11, 700 kronor i bostadskostnadsgrupp
III, 900 kronor i bostadskostnadsgrupp
IV och 1 100 kronor i
bostadskostnadsgrupp V samt
för annan pensionsberättigad iOO
kronor i bostadskostnadsgrupp 1,
700 kronor i bostadskostnadsgrupp
II, 1 000 kronor i bostadskostnads
-
1 §•
Den som åtnjuter folkpension eller
uppbär hustrutillägg skall, under
de förutsättningar och i den ordning
nedan sägs, erhålla dyrtidstillägg
därå för år 1948 med belopp, utgörande
30
kronor för änkepensionsberättigad
och för den som uppbär
hustrutillägg,
40 kronor för gift pensionsberättigad,
vars make jämväl åtnjuter
folkpension eller till vars hustru utgår
hustrutillägg, samt
50 kronor för annan pensionsberättigad.
8 Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
grupp III, l 300 kronor i bostadskostnadsgrupp
IV och l 600 kronor
i bostadskostnadsgrupp V.
3 §. 2 §.
Har enligt 13 § lagen om folkpensionering gift pensionsberättigad förklarats
skola anses såsom ogift eller ogift pensionsberättigad, vilken sammanlever
med annan under äktenskapsliknande förhållanden, förklarats
skola anses såsom gift med denne, skall det motsvarande gälla vid tillämpningen
av denna lag.
* §■ 3 §.
Med årsinkomst avses i denna lag
den pensionsberättigades enligt 14
och 16 §§ lagen om folkpensionering
fastställda årsinkomst. Har i
fråga om den som åtnjuter ålderspension
och år mantalsskriven å ort,
tillhörande bostadskostnadsgrupp 1,
sådan årsinkomst icke fastställts,
skall pensionsnämnden med ledning
av för nämnden tillgängliga handlingar
och kända förhållanden fastställa
årsinkomsten. Därvid skall
vad i 14 § 2 mom. lagen om folkpensionering
är stadgat icke tilllämpas.
Dyrtidstillägg skall ej anses som inkomst enligt 14 § lagen om folkpensionering.
5 §■ 4 §.
Vid bedömande huruvida rätt till dyrtidstillägg föreligger skall avseende
fästas endast vid förhållandena under andra månaden före den, varunder
dyrtidstillägget tidigast må utbetalas.
Dyrtidstillägg skall utgå med oavkortat belopp oavsett om folkpension
utgått under hela år 1948.
Äger fattigvårdssamhälle eller kommun enligt 18 § lagen om folkpensionering
uppbära folkpensionen för den månad som avses i första stycket,
skall dyrtidstillägget i dess helhet utbetalas till fattigvårdssamhället eller
kommunen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
(Kungl. Maj.ts förslag:)
6 §■
Ansökan om dyrtidstillägg skall
enligt de närmare föreskrifter Konungen
meddelar göras hos pensionsnämnden
i det pensionsdistrikt,
inom vilket den pensionsberättigade
är mantalsskriven.
Pensionsnämnden prövar huruvida
och med vilket belopp sökanden
skall erhålla dyrtidstillägg.
Nämnden må dock uppdraga åt
nämndens ordförande eller någon
dess ledamot eller kommunal tjänsteman
att å nämndens vägnar meddela
beslut i sådant ärende.
(Utskottets förslag:)
5 §.
Ansökan om dyrtidstillägg skall
i den utsträckning Konungen bestämmer
och enligt de närmare föreskrifter
Konungen meddelar göras
hos pensionsnämnden i det pensionsdistrikt,
inom vilket den pensionsberättigade
är mantalsskriven.
Pensionsnämnden prövar huruvida
och med vilket belopp dyrtidstillägg
skall utgå. Nämnden må dock
uppdraga åt nämndens ordförande
eller någon dess ledamot eller kommunal
tjänsteman att å nämndens
vägnar meddela beslut i sådant
ärende.
7 §. 6 §■
Dyrtidstillägg utbetalas genom vederbörande pensionsnämnds eller annan
kommunal myndighets försorg. Angående sättet och tiden för utbetalningen
meddelar Konungen närmare bestämmelser.
8 §. 7 §.
Rätt till dyrtidstillägg enligt denna lag må ej överlåtas och kan förty
icke tagas i mät för gäld.
.9 §.
Över beslut som meddelats av
pensionsnämnd eller å pensionsnämnds
vägnar i ärende enligt denna
lag må klagan ej föras.
10 §. 8 §.
De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga
för lagens tillämpning meddelas av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av pensionsstyrelsen, som därvid i frågor som
beröra jämväl postverket har att söka samråd med generalpoststyrelsen.
10 Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
B. att motionerna 1:124, 1:191, 1:419, 11:214, 11:315,
11:587 och 11:597 måtte anses besvarade genom vad utskottet
under A. hemställt;
C. att motionerna 1:422 och 11:598, såvitt de hänvisats
till lagutskott, måtte anses besvarade genom vad utskottet
under A. hemställt;
D. att motionerna I: 5 och II: 1, i den mån de icke besvarats
genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
E. att motionerna I: 421 och II: 599, i den mån de icke
besvarats genom vad utskottet ovan anfört och under A.
hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 juni 1948.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hage, Wistrand*,
Löfvander, Björkman*, Osvald* och fru Flood;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Ryberg,
fru Nordgren, fru Johansson i Norrköping*, herr Larsson i Östersund och
fru Sandström.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
1) av herr Wistrand;
2) av herr Forslund, som ansett att utskottets utlåtande bort ha följande
lydelse:
På grundval av---— (lika med utskottet) — — — lagen angivna
belopp.
I motionerna I: 5 och II: 1 yrkas---(lika med utskottet)---—-
av 40 kronor.
Utskottet biträder förslaget---(lika med utskottet)---av
fem procent.
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
Såsom skäl för —--(lika med utskottet)---av deras in
komst.
Enligt propositionen skola dyrtidstilläggen utgå med belopp som utgöra
fem procent av respektive folkpensioners maximibelopp. I motionerna
I: 422 och II: 598 föreslås, att dyrtidstilläggen skola utgå med ett för alla
lika belopp, 40 kronor. Om dyrtidstilläggen bestämmas att utgå med ett
enhetligt belopp, vinnas härmed betydande administrativa fördelar. Dyrtidstilläggen
kunna då utan något ansökningsförfarande utbetalas genom
pensionsstyrelsens försorg, och de administrativa kostnaderna bli obetydliga.
Skola däremot dyrtidstilläggen utgå med differentierade belopp, blir
det nödvändigt att låta utbetalningen av dyrtidstilläggen ske genom pensionsnämndernas
försorg. Detta kommer givetvis att medföra en betydande
arbetsbelastning för pensionsnämnderna. Härtill kommer, att det torde bli
nödvändigt med ett ansökningsförfarande, därest utbetalningen av dyrtidstilläggen
skall ske genom pensionsnämndernas försorg. Systemet med ett
enhetligt dyrtidstillägg har den nackdelen, att dyrtidskompensationen icke
kommer att variera efter folkpensionens storlek. Denna olägenhet har emellertid
icke någon större betydelse, så länge dyrtidskompensationen uppgår
till relativt små belopp. I detta sammanhang bör framhållas, att pensionsstyrelsen
i sitt yttrande över socialvårdskommitténs utredning ansett, att
en godtagbar lösning vore, att låta ett eventuellt dyrtidstillägg för år 1948
utgå med ett för alla lika belopp.
Förslaget i propositionen att dyrtidstilläggen skola utgå med differentierade
belopp och utbetalas genom pensionsnämndernas försorg får ses i belysning
därav, att enligt propositionen dyrtidstilläggen skola vara inkomstprövade.
För inkomstprövningen är pensionsnämndens medverkan nödvändig,
och det kan då synas naturligt, att även utbetalningen av dyrtidstilläggen
sker genom pensionsnämndernas försorg. Slopas däremot inkomstprövningen,
kommer frågan i ett annat läge. Man bör så långt det är möjligt
eftersträva administrativ förenkling. I förevarande fall kan en sådan förenkling
nås, om dyrtidstillägget å folkpensionerna bestämmes till ett för alla
lika belopp.
Utskottet förordar, att till alla folkpensionärer skall för år 1948 utgå
dyrtidstillägg med ett enhetligt belopp. Detta belopp synes böra bestämmas
till 45 kronor. Minskningen för ensamstående pensionärer i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag blir härigenom obetydlig. Med ett enhetligt dyrtidstillägg
å 45 kronor bli statsverkets kostnader för dyrtidstilläggen lägre än
om dessa utan inkomstprövning skola utgå med de i propositionen föreslagna
differentierade beloppen.
I motionerna I: 421 och II: 599 hemställes--— (lika med utskottet)
---därför icke erforderlig.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 52.
A. att riksdagen — med förklaring att det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg för
år 1948 å folkpensioner icke kunnat i oförändrat skick antagas
— måtte för sin del antaga följande förslag till
Lag
om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Den som åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg skall, under
den förutsättning och i den ordning nedan sägs, erhålla dyrtidstillägg därå
för år 1948 med 45 kronor.
2 §•
Rätt till dyrtidstillägg enligt denna lag föreligger endast för den som
åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg den månad, varunder dyrtidstillägget
tidigast må utbetalas.
Dyrtidstillägg skall utgå med oavkortat belopp oavsett om folkpension
utgått under hela år 1948.
Äger fattigvårdssamhälle eller kommun enligt 18 § lagen om folkpensionering
uppbära folkpensionen för den månad som avses i första stycket,
skall dyrtidstillägget i dess helhet utbetalas till fattigvårdssamhället eller
kommunen.
3 §.
Dyrtidstillägg skall ej anses som inkomst enligt 14 § lagen om folkpensionering.
4 §•
Dyrtidstillägg utbetalas genom pensionsstyrelsens försorg. Angående sättet
och tiden för utbetalningen meddelar Konungen närmare bestämmelser.
5 §•
Rätt till dyrtidstillägg enligt denna lag må ej överlåtas och kan förty
icke tagas i mät för gäld.
6 §•
De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas
erforderliga för lagens tillämpning meddelas av Konungen.
B. att motionerna 1:124, 1:191, 1:419, 11:214, 11:315,
II: 587 och II: 597 måtte anses besvarade genom vad utskottet
under A. hemställt;
Andra lagutskottets utlåtande nr 52. 13
C. att motionerna 1: 422 och II: 598, såvitt de hänvisats
till lagutskott, måtte anses besvarade genom vad utskottet
under A. hemställt;
D. att motionerna I: 5 och II: 1, i den mån de icke besvarats
genom vad utskottet ovan anfört och under A. hemställt,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
E. att motionerna I: 421 och II: 599, i den mån de icke
besvarats genom vad utskottet ovan anfört och under A.
hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Särskilt yttrande
av herrar Löfvander, Björkman, Hagård och Kyberg, vilka anfört:
Då utskottet enhälligt biträtt det i motionerna 1:419 och 11:587 samt
1:422 och 11:598 framförda förslaget, att dyrtidstillägget till folkpensionärerna
skall utgå utan inkomstprövning, har det väsentliga syftemålet
med ifrågavarande motioner uppnåtts.
Sättet för dyrtidstilläggets utbetalande är också betydelsefullt, men på
de skäl, som utskottet anfört, ha vi icke velat motsätta oss, att dyrtidstillägget
för år 1948 utbetalas av kommunerna, fastän detta medför administrativt
merarbete och betydligt ökade kostnader. Vi förutsätta emellertid,
att denna anordning icke behöver medföra ett för folkpensionärerna
och de kommunala pensionsnämnderna betungande ansökningsförfarande
med åtföljande ytterligare kostnader för administrativt arbete, blanketter
m. in.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1948:439 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av handelsöverenskommelse mellan Sverige och Turkiet. s. 7 i texten