Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av ökad ersättning åt silikossjuka arbetare. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 43 i första kammaren av herr Uhlén m. fl. och nr 64 i andra kammaren av herr Andersson i Malmö m. fl.

1948-06-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:53, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av ökad ersättning åt silikossjuka arbetare. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 43 i första kammaren av herr Uhlén m. fl. och nr 64 i andra kammaren av herr Andersson i Malmö m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 53.

1

Nr 53.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av ökad

ersättning åt silikossjuka arbetare.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 43 i första kammaren av herr

Uhlén m. fl. och nr 64 i andra kammaren av herr Andersson i Malmö m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att »riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning och ett på denna grundat förslag

om ökad ersättning åt silikossjuka såväl vid full invaliditet som vid

överflyttning till annat arbete och därjämte daghjälp under sjukdom till

följd av silikos samt under väntan på invaliditetens fastställande».

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för detta yrkande, får utskottet

hänvisa till motionerna.

I propositionen nr 238 till innevarande års riksdag angående vissa ersättningar

av statsmedel till arbetstagare som drabbats av silikos (stendammslunga),

vilken proposition avlämnats efter det att motionerna 1:43

och II: 64 väckts, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att medgiva, att av

anslaget till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete må under budgetåret 1948/49 utgivas tillfälliga

ersättningar till av silikos drabbade arbetare i enlighet med grunder

som i propositionen angivits. Angående dessa grunder har föredragande

departementschefen, statsrådet Möller, i propositionen anfört följande:

Av vad som anförts i yttrandena framgår, att ett behov av särskild kompensation

för inkomstminskningen föreligger i de här avsedda fallen men

att delade meningar råda om bästa sättet att tillgodose detta behov. Särskild

hänsyn torde böra tagas därtill att ändrade bestämmelser beträffande i lag

utfästa försäkringsförmåner enligt vedertagna principer icke böra givas

återverkande kraft. En i yrkessjukdomsförsäkringslagen införd provisorisk

bestämmelse om särskilda förmåner till silikossjuka bör därför icke göras

tillämplig å de före ikraftträdandet inträffade fallen, och en senare definitiv

bestämmelse bör icke göras tillämplig vare sig å dessa äldre fall eller å

de under provisorietiden inträffade fallen. Det är emellertid angeläget att

även äldre silikosfall bli delaktiga av de ifrågasatta ersättningsförbättringarna

och då tilläggsersättningar i dessa äldre fall under alla förhållanden

torde få bekostas av statsmedel, finner jag övervägande skäl tala för den

av socialvårdskonnnittén föreslagna anordningen med tillfälliga ersättningar

av statsmedel i avvaktan på definitiva bestämmelser i ämnet. En

sådan tillfällig anordning har, såsom kommittén framhållit, den fördelen,

Bihang till riksdagens protokoll HUS. !) sand. 2 avd. Nr 53.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 53.

att statsverket icke behöver påtaga sig några mera betydande förpliktelser

för ändamålet, innan praktiska erfarenheter vunnits om behovet av tilläggsersättningar

och om den lämpliga utformningen av regler för sådana.

Vad angår de grunder efter vilka tilläggsersättningarna skola bestämmas

har jag intet att erinra mot det av landsorganisationen föreslagna maximibeloppet

för ersättningarnas storlek eller 700 kronor om året. Av vad redan

anförts framgår, att jag anser att ersättning skall kunna utgå vare sig

sjukdomen yppas först framdeles eller den redan tidigare yppats. Ersättningen

bör dock även i dessa äldre fall avse den inkomstminskning som

sjukdomen numera medför. Naturligtvis kan det vålla vissa svårigheter att

avgöra i vad mån en inkomstminskning, som för lång tid sedan drabbat en

arbetare till följd av att han på läkares inrådan övergått till annan sysselsättning,

kan anses vara alltjämt bestående och till vilket belopp den skall

beräknas. I görligaste mån bör emellertid tillses, att sådana fall bedömas

efter vad som med hänsyn till omständigheterna befinnes rimligt och skäligt,

varvid som riktpunkt bör gälla, att vederbörande erhåller full ersättning

för inkomstminskningen, dock högst 700 kronor. I fråga om den som

icke åtnjuter livränta på grund av sjukdomen synes dock en överflyttning

till annat arbete som ägt rum för mera än tio år sedan icke böra komma i

betraktande.

I övrigt synas i allt väsentligt de grunder för ersättningarnas bestämmande,

som landsorganisationen angivit, kunna vinna tillämpning. Utgår

livränta, bör ersättningen utgå i form av tillägg till denna, motsvarande den

inkomstminskning — dock högst 700 kronor — vederbörande fått vidkännas

till följd därav att han blivit helt arbetsoförmögen eller övergått till

annan sysselsättning. Däremot bör tilläggsersättning icke utgå, om arbetaren

kvarstannar i det farliga arbetet, liksom tilläggsersättningen synes

böra indragas, om han återtager detta arbete. Vid bedömande av inkomstminskningen

bör hänsyn tagas även till den utgående livräntan. Beträffande

dem som på grund av helinvaliditet åtnjuta full livränta är att märka

att vid ett genomförande av det förslag till ändring i olycksfallsförsäkringslagen,

som jag tidigare i dag anmält, livräntan kommer att uppgå till “/12

av arbetsinkomsten, om denna ej överstiger 7 200 kronor. Det synes rimligt

att i ett sådant fall någon tilläggsersättning ej utgår liksom att även eljest

tilläggsersättning icke får uppgå till så högt belopp, att den sjukes totala

inkomst kommer att överstiga vad sålunda högst kan utgå i livränta.

Om sjukdomen ej ansetts medföra sådan nedsättning i arbetsförmågan,

att livränta tillerkänts arbetaren, men denne på läkares inrådan övergått

till annan sysselsättning, synes vad i det föregående anförts böra äga motsvarande

tillämpning.

Beträffande innehållet i övrigt i propositionen får utskottet hänvisa till

denna.

Propositionen har bifallits av riksdagen.

Utskottet. Utskottet hyser stora sympatier för de i motionerna framförda

önskemålen. Emellertid har, såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen,

motionärernas hemställan i stort sett blivit tillgodosedd genom det

förslag, som framlagts av Kungl. Maj :t i propositionen nr 238 till inneva
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 53.

rande års riksdag. Någon framställning till Kungl. Maj:t i anledning av

förevarande motioner är därför icke erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 juni 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Hage, Wistrand*,

Löfvander, Björkman* och Uhlén;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hellbacken*, fru

Johansson i Norrköping*, herr Carlsson i Bakeröd*, fru Ewerlöf*, herrar

Lundberg, Andersson i Alfredshem* och fru Sandström.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.