Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 61 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

1948-11-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:58, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 61 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 58.

1

Nr 58.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 61 §

1 mom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422j om

fattigvården, m. m.

Genom en den 8 oktober 1948 dagteeknad proposition, nr 312, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

1) L a g

angående ändrad lydelse av til § 1 inom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422)

om fattigvården.

Härigenom förordnas, att 61 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918 om fattigvården1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

61 §.

1 mom. Vill fattigvårdsstyrelse---fattigvårdsstyrelsen delgivet.

Vid ansökningen---böra bifogas.

Sedan Konungens---av ansökningarna.

När skäl därtill äro må ansökning

som här avses upptagas till prövning,

ändå att den göres senare än i första

stycket sägs. Finner Konungens befallningshavande

så ej böra ske, skall

frågan härom underställas Konungen,

över ansökning, som upptages till

prövning i den ordning nu sagts, meddelar

Konungens befallningshavande

beslut så snart ske kan.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 61 § 1 mom. se SFS 1936: 265.

2i5« is Bihang till riksdagens protokoll 1948. .9 saml. 2 avd. Nr 58—5.9.

Konungen må när skäl därtill äro

förordna, att ansökning som här avses

skall av Konungens befallningshavande

upptagas till prövning, ändå

att den göres senare än i första stycket

sägs. Över sådan ansökning meddelar

Konungens befallningshavande

beslut så snart ske kan.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 58.

2) L a g

om ändrad lydelse av 21 § bidragsförskottslagen den 11 juni

1943 (nr 382).

Härigenom förordnas, att 21 § bidragsförskottslagen den 11 juni 1943

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

21

Gottgörelse av statsverket för utgivna

bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden

hos länsstyrelsen. Ansökning,

avseende nämndens kostnader

för förskott som belöpa å visst

budgetår (den 1 juli—den 30 juni),

skall göras före utgången av därnäst

följande budgetår. Konungen må dock,

när skäl därtill äro, förordna, att ansökning

skall av länsstyrelsen upptagas

till prövning, ändå att den göres

senare. Ansökning avfattas enligt fastställt

formulär.

Sedan länsstyrelsen---bevilj

§•

Gottgörelse av statsverket för utgivna

bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden

hos länsstyrelsen. Ansökning,

avseende nämndens kostnader

för förskott som belöpa å visst

budgetår (den 1 juli—den 30 juni),

skall göras före utgången av därnäst

följande budgetår. När skäl därtill

äro må dock ansökning upptagas till

prövning, ändå att den göres senare.

Finner länsstyrelsen så ej böra ske, skall

frågan härom underställas Konungen.

Ansökning avfattas enligt fastställt

formulär.

it belopp.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. I

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för lagförslagen, får utskottet, i

den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Det föreslås, att länsstyrelse skall äga att, när skäl därtill äro, upptaga

till prövning ansökning om gottgörelse av statsverket för utgiven fattigvård

och utgivna bidragsförskott, även om ansökningen göres senare än som är

föreskrivet. För närvarande kräves Konungens förordnande för att sådan ansökning

skall kunna prövas. I viss anslutning till vad sålunda hittills gällt,

föreslås vidare att om länsstyrelsen anser ansökningen icke böra upptagas

till prövning, länsstyrelsen skall underställa Konungen frågan om så bör ske.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 58.

Den föreslagna ändringen i fattigvårdslagen medför automatiskt, att motsvarande

regler komma att gälla beträffande ansökning om gottgörelse av statsverket

för utgift för barn, som omhändertagits enligt barnavårdslagen.

Decentraliseringsutredningen har i en med nr 14 betecknad, till socialdepartementet

överlämnad promemoria angående återställande av försutten

tid i vissa ärenden rörande statsbidrag m. m. bland annat berört vissa bestämmelser

i lagen om fattigvården, barnavårdslagen och bidragsförskottslagen

samt därvid föreslagit decentraliseringsåtgärder.

över decentraliseringsutredningens promemoria såvitt denna angår nu förevarande

författningsändringar ha efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,

statskontoret, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet och samtliga

länsstyrelser ävensom svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas

förbund. I samtliga sålunda avgivna yttranden tillstyrkas de av decentraliseringsutredningen

föreslagna ändringarna i fattigvårdslagen och bidragsförskottslagen

eller lämnas förslagen utan erinran.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i frågan anfört

bland annat följande.

»De gällande reglerna om rätt för Kungl. Maj:t att återställa försutten tid

i fråga om ansökning om gottgörelse av staten infördes i fattigvårdslagen år

1936 och i bidragsförskottslagstiftningen år 1941. Kungl. Maj:ts dispensrätt

begränsades därvid icke till sådana fall, i vilka laga förfall kunde sägas föreligga,

såsom från vissa håll föreslagits, utan man valde att giva Kungl. Maj:t

en diskretionär prövningsrätt i varje särskilt fall. Sedan dess har årligen till

Kungl. Maj:t inkommit ett icke obetydligt antal ansökningar om dispens jämlikt

ifrågavarande bestämmelser. Under år 1947 behandlades i socialdepartementet

tillhopa 25 dylika dispensärenden enligt fattigvårds- och bamavårdslagarna

samt 73 enligt bidragsförskottslagen. För tiden 1 januari—30 september

1948 äro motsvarande tal 17 respektive 32. Vid prövningen av ansökningar

av ifrågavarande slag bär Kungl. Maj:t ställt jämförelsevis små krav

på de åberopade skälen, då billigheten ansetts tala för att försummelse att

iakttaga den lagstadgade tiden icke borde medföra förlust av möjlighet till

gottgörelse. I vissa fall, där försummelsen ansetts vara mera väsentlig, har

i Kungl. Maj:ts beslut intagits en särskild erinran om vikten av att i fortsättningen

ingiva dylika ansökningar inom stadgad tid. Endast i undantagsfall

har dispens icke beviljats. Samtliga de under år 1947 prövade ansökningarna

hava sålunda bifallits. Under år 1948 har en dispensansökning

jämlikt 61 § 1 mom. lagen om fattigvården avslagits, medan övriga bifallits.

Med hänsyn till mängden av de ärenden av ifrågavarande slag, vilka årligen

komma under Kungl. Maj:ts prövning, samt ärendenas beskaffenhet,

synes det mig önskvärt, att en förenkling av förfarandet beträffande dessa

ärenden kommer till stånd. På de allmänna grunder som decentraliseringsutredningen

anfört torde bestämmelserna om fatalietid i 61 § 1 mom. lagen

om fattigvården och 21 § bidragsförskottslagen alltjämt böra bibehållas. Det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 58.

i några yttranden framkastade förslaget att bestämmelser om tidsfrister

för ingivande av ansökan om bidrag eller gottgörel-se av statsmedel böra utbytas

mot föreskrifter av innehåll att sådan ansökning bör vara ingiven inom

viss tid synes mig på här förevarande område icke lämpligt. I enlighet med

utredningens förslag böra emellertid bestämmelserna ändras på sådant sätt, att

det i framtiden skall ankomma på länsstyrelserna att själva pröva ansökningar

om återställande av försutten tid. Härför talar särskilt att man därigenom

skulle vinna att ärendena kunna snabbare avgöras. Liksom utredningen finner

jag anledning saknas att skärpa det nu uppställda kravet för att dispens

skall kunna medgivas så -att därför skulle fordras »särskilda skäl» eller »synnerliga

skäl». Visserligen kan man ieke bortse från den omständigheten, att

den föreslagna decentraliseringen kan komma att medföra en viss ökning av

försummelserna, men farhågorna härför böra ej överdrivas. En sökande, som

försuttit den stadgade tiden, har ju nämligen icke en ovillkorlig rätt att få

sin ansökan prövad i sak, utan länsstyrelsen kan vägra att upptaga ansökningen

till prövning. I enlighet med den praxis som i förevarande ärenden

hittills tillämpats av Kungl. Maj:t bär emellertid sådan vägran ifrågakomma

endast när en särskilt hög grad av försumlighet kan anses föreligga.

Vad angår rätten att fullfölja talan när länsstyrelse vägrat att upptaga för

sent gjord ansökan till prövning är jag ense med utredningen därom att den

överprövning av beslutet, vartill möjlighet bör finnas, bör göras av Kungl.

Maj:t i statsrådet. På sätt anförts i ett yttrande synes emellertid dispensfrågan

icke lämpligen böra bringas under Kungl. Maj:ts prövning besvärsvägen,

då här är fråga o-m ett rent diskretionärt avgörande. Enär det vidare

syne-s kunna förväntas att frågan huruvida ansökningen skall upptagas till

prövning i flertalet fall kommer att dragas under Kungl. Maj:ts bedömande,

rär länsstyrelse ansett förutsättningar därför ej föreligga, vill jag föreslå att

i dylikt fall länsstyrelsen skall underställa Kungl. Maj:t detta spörsmål.

Härigenom torde ytterligare tidsutdräkt med den eventuella sakprövningen

bäst undgås.»

Utskottet. Utskottet bär icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 312.

Stockholm den 18 november 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Eorslund, Wistrand,

Nils Elowsson, Hallagård, Uhlén och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Ryberg, fru

Johansson i Norrköping, herrar Larsson i Östersund, Jacobsson i Igelsbo,

Lundberg och Andersson i Alfredshem.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:467 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kvorum. a1 i texten