Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition med förslag till lag om. ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935

1948-11-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:59, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition med förslag till lag om. ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59.

5

Nr 59.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts •proposition med

förslag till lag om. ändring av övergångsbestämmelserna

till lagen den 18 april 1935 (nr 113) med

vissa bestämmelser om arbetsförmedling.

Genom en den 8 oktober 1948 dagtecknad proposition, nr 299, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 april 1935

(nr 113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling.

Härigenom förordnas, med ändring av vad i övergångsbestämmelserna till

lagen den 18 april 1935 med vissa bestämmelser om arbetsförmedling finnes

stadgat däremot stridande, att enskild person eller annan, som vid 1949 års

utgång med behörigt tillstånd bedriver arbetsförmedling i förvärvssyfte, må

av arbetsmarknadsstyrelsen beviljas förlängning av tillståndet i den ordning

och på de villkor som angivas i nämnda övergångsbestämmelser, dock icke

längre än till den 1 januari 1955.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1949.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för lagförslaget, får utskottet, i

den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Bestämmelserna i lagen den 18 april 1935 (nr 113) med vissa bestämmelser

om arbetsförmedling stå i nära överensstämmelse med stadgandena i det å

den internationella arbetsorganisationens konferens år 1933 antagna förslaget

till konvention (nr 34) angående avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer,

vilken konvention för Sveriges del trädde i kraft den 1 januari 1937.

I skrivelse den 4 mars 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasatt, huruvida

icke i den svenska lagstiftningen kunde medgivas en förlängning av

avvecklingstiden för i förvärvssyfte drivna privata arbetsförmedlingsbyråer.

Över arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse ha efter remiss yttranden avgivits

av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, delegationen för det internationella

socialpolitiska samarbetet, yrkeskvinnors samarbetsförbund, hembiträdesföreningarnas

centralkommitté, Folkets parkers centralorganisation,

2117 48

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 59.

svenska musikerförbundet och svensk sjuksköterskeförening, varjämte tillfälle

att avgiva yttrande beretts Sveriges arbetsgivareförening för hotell och

restauranger samt Sveriges hotell- och restaurangpersonals förbund.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i frågan anfört

bland annat följande:

»1935 års lagstiftning om privata avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer

innebär att i vinstsyfte bedrivna dylika byråer skola vara helt avskaffade vid

1950 års ingång. Den avvecklingsperiod som sålunda medgivits närmar sig

nu sitt slut. Av arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse framgår emellertid att

det alltjämt finnes kvar en del i förvärvssyfte drivna arbetsförmedlingsbyråer,

och ståndpunkt måste därför tagas till frågan i vad mån särskilda åtgärder

böra vidtagas för att mildra verkningarna av avvecklingen.

I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen finner jag det rimligt att möjlighet

öppnas till förlängning av den i övergångsbestämmelserna till 1935 års lag

stadgade avvecklingstiden. Någon erinran häremot har ej gjorts i remissyttrandena.

Huruvida förlängt tillstånd skall, såsom arbetsmarknadsstyrelsen

tänkt sig, begränsas till ömmande fall synes tveksamt. Då det rör sig om ett

ringa antal privata arbetsförmedlare torde en behovsprövning i detta sammanhang

knappast vara påkallad. Behörig hänsyn synes också böra tagas till att

den offentliga arbetsförmedlingen på vissa områden måhända ännu icke kan

anses vara fullt tillfredsställande utbyggd. Särskilt i fråga om sceniska artister

synes alltjämt ett behov föreligga av en privat arbetsförmedlingsverksamhet.

En framflyttning av tidpunkten för de i vinstsyfte bedrivna privata arbetsförmedlingsbyråernas

upphörande kommer i strid med den inledningsvis

omnämnda konventionen i ämnet av år 1933. Den redogörelse för frågan om

en revision av denna konvention, som lämnats i det av delegationen för det

internationella socialpolitiska samarbetet avgivna yttrandet, synes emellertid

ge vid handen, att konventionen vid 1949 års sammanträde med internationella

arbetskonferensen torde komma att revideras i uppmjukande riktning.

Givetvis bör man från svensk sida icke underlåta att framföra sådana förslag

till revision, att den nu ifrågasatta förlängningen av avvecklingsperioden blir

förenlig med konventionen. Det är min avsikt att föranstalta om att yrkanden

i sådan riktning framföras till Internationella arbetsbyrån. I likhet med delegationen

för det internationella socialpolitiska samarbetet finner jag vid angivna

förhållanden en lagändring, som innebär en förlängning av avvecklingsperioden

för i vinstsyfte bedrivna privata arbetsförmedlingsbyråer, kunna

genomföras redan nu. Utsträckningen synes mig lämpligen böra avse tiden

till den 1 januari 1955. Meddelande om en sådan avvikelse från konventionen

bör självfallet, såsom delegationen anfört, tillställas Internationella arbetsbyrån.

Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har ifrågasatt,

att den ändring av övergångsbestämmelserna till 1935 års lagstiftning,

som ett ytterligare anstånd med avvecklingen av privata arbetsförmedlings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 59.

byråer med vinstsyfte nödvändiggör, skulle träda i kraft först den dag

Konungen bestämmer. Anledningen till detta uttalande synes vara den att

Kungl. Maj:t därigenom skulle kunna avvakta resultatet av de förhandlingar om

revision av 1933 års konvention, som komma att äga rum vid arbetskonferensens

sammanträde sommaren 1949. Emellertid torde det vara önskvärt, att

de personer, som åsyftas med lagändringen, snarast erhålla besked om hur

framtiden kan komma att gestalta sig för dem i här ifrågavarande hänseende.

Jag finner därför anledning saknas att uppskjuta lagändringens ikraftträdande

på sätt delegationen ifrågasatt utan föreslår att densamma får träda i kraft

den 1 januari 1949. Enligt min uppfattning bör — även om mot förmodan

en revision av konventionen icke skulle leda till att denna kommer att medgiva

en sådan förlängd avvecklingsperiod som här föreslås — en så ringa

avvikelse från konventionens bestämmelser som den varom här är fråga

kunna anses försvarlig.»

Utskottet. Enligt det år 1933 antagna förslaget till konvention angående

avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer skola dylika byråer, som drivas i

vinstsyfte, avskaffas. Konventionen, som efter vederbörlig ratifikation trätt

i kraft för Sveriges vidkommande den 1 januari 1937, innehåller bestämmelser,

vilka maximera tiden för avveckling av vid konventionens ikraftträdande

verksamma byråer, drivna i förvärvssyfte, till högst tretton år. Enligt

den svenska lagstiftningen i ämnet, 1935 års lag med vissa bestämmelser

om arbetsförmedling, får i överensstämmelse härmed tillstånd att bedriva

arbetsförmedling i förvärvssyfte icke beviljas längre än till den 1 januari 1950.

När den sålunda fastställda avvecklingstiden nu närmar sig sitt slut,

återstå alltjämt icke fullt ett femtiotal privata byråer. Yissa av dessa komma

att behövas ännu någon tid framåt, enär de äro verksamma på områden,

där den offentliga arbetsförmedlingen ännu icke hunnit utbyggas i tillräcklig

omfattning. På de av departementschefen anförda skälen synes i den uppkomna

situationen ingen annan praktisk utväg stå till buds än att medgiva

en förlängning av avvecklingstiden. Propositionen innehåller också förslag

om ändring av 1935 års lag i sådan riktning. Denna lösning innebär emellertid

en avvikelse från konventionens regler, om än icke av mera väsentligt slag.

En förutsättning för det vidgade mellanfolkliga samarbete, som eftersträvas

av vårt land, måste vara att ingångna internationella avtal respekteras.

Utskottet ser därför med beklagande, att någon annan lösning av

förevarande spörsmål icke stått att finna än den som anvisas i propositionen.

Under föreliggande omständigheter vill utskottet emellertid icke motsätta

sig det framlagda lagförslagets antagande. Med hänsyn härtill och då förslaget

icke i övrigt givit anledning till erinran får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 299.

Stockholm den 18 november 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 59.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Wistrand,

Sten, Nils Elowsson, Hallagård och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Hermansson*,

fru Johansson i Norrköping, herrar Larsson i Östersund, Jacobsson i Igelsbo,

Carlsson i Bakeröd* och Lundberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:468 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition med förslag till lag om ändring av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 apnl 1935 a1 i texten