Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om snar översyn av gällande bestämmelser angående bostadsgruppering för folkpensionärerna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 25 i första kammaren av herr Hesselbom m. fl. och nr 47 i andra kammaren av herr Lundqvist in. fl.

1948-02-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1948:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner om snar översyn av gällande bestämmelser angående bostadsgruppering för folkpensionärerna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 25 i första kammaren av herr Hesselbom m. fl. och nr 47 i andra kammaren av herr Lundqvist in. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om snar översyn av gällande

bestämmelser angående bostadsgruppering för

folkpensionärerna.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 25 i första kammaren av herr Hesselbom

m. fl. och nr 47 i andra kammaren av herr Lundqvist in. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att »riksdagen matte

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att en översyn av gällande bestämmelser

i fråga om bostadsgruppering för folkpensionärerna snarast kommer

till stånd».

Som skäl för detta yrkande har i motionerna anförts:

I Älvsborgs län är industrisamhället Vargön beläget mellan städerna

Trollhättan och Vänersborg. Då det gäller den dyrortsgruppering, som tilllämpas

för bl. a. statstjänstemän enligt för dem gällande löneplansförordning,

äro såväl de båda städerna som Vargön placerade i ortsgrupp III.

Vid tillämpning av ortsgruppering för sökande av bostadstillägg till

folkpension äro Trollhättan och Vänersborg placerade i grupp III men

Vargön i grupp I. Samma förhållande torde kunna påvisas på en del andra

orter i landet. „

Orsaken till att olika ortsgrupperingssystem tillämpas beror därpå, att for

löntagarnas dyrortsberäkning tillämpas vissa levnadskostnader för den s. k.

normalfamiljen, medan däremot då det gäller bostadsgruppering för folkpension,

endast kostnaden för hyra och bränsle inräknas i densamma. Det

kan enligt vår mening ifrågasättas, om dessa olika beräkningsgrunder äro

rättvisa. Folkpensionärerna äro beroende av de allmänna levnadsomkostnaderna

på respektive orter i stort sett i samma utsträckning som löntagarna.

Det kan därför knappast vara i överensstämmelse med rättvisa, att

olika beräkningsgrunder skola tillämpas, när det gäller att fastställa lönegruppering

för vissa löntagargrupper och bostadsgruppering för folkpensionärerna.

Fn gruppering av en och samma ort i olika ortsgrupper kan

knappast vara försvarbar, och det förorsakar helt naturligt ett omfattande

missnöje bland dem som tillföras den lägsta gruppen. Då därtill kommer

att bostadstillägg endast utbetalas efter behovsprövning, synes denna olikhet

i gruppindelning vara helt oberättigad.

Vid 19i6 års riksdag antogs efter förslag av Kungl. Maj:t eu ny lag om

folkpensionering. Denna lag, lagen den 29 juni 19A6 (nr A31) om folkpensionering,

trädde i kraft den l januari 1948. Följande bestämmelser i lagen

iiro här av intresse.

1 llihang till riksdagens protokoll HUS. !) samt. 2 avd. Nr (i.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 6.

Enligt 3 och 4 §§ utgår folkpension under i lagen närmare angivna

förutsättningar i form av allmän ålderspension, invalidpension, sjukbidrag

eller änkepension. Invalidpension och sjukbidrag utgår dels i form av

grundpension och dels i form av tilläggspension. I 5 § stadgas, att folkpension

å vissa orter förhöjes med bostadstillägg. För detta ändamål indelas

riket i fem bostadskostnadsgrupper. Indelningen verkställes av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter som Konungen meddelar. Bostadstillägg

utgår för år räknat till gift pensionsberättigad och till änkepensionsberättigad

med 100 kronor i bostadskostnadsgrupp II, 200 kronor i

grupp III, 300 kronor i grupp IV och 400 kronor i grupp V samt till annan

pensionsberättigad med 150 kronor i bostadskostnadsgrupp II, 300

kronor i grupp III, 450 kronor i grupp IV och 600 kronor i grupp V. Enligt

6 § skall, där kommun så beslutat, till pensionsberättigad som är mantalsskriven

inom kommunen utgå särskilt bostadstillägg i enlighet med

de grunder som kommunen har att bestämma. I 7 § stadgas, att tilläggspension,

änkepension och bostadstillägg minskas med fem tiondelar av

den pensionsberättigades årsinkomst i vad den må överstiga för gift pensionsberättigad

300 kronor och för annan pensionsberättigad 400 kronor.

Minskning skall, där rätt till såväl tilläggs- eller änkepension som bostadstillägg

föreligger, ske proportionellt å tilläggs- eller änkepensionen och

bostadstillägget.

Genom kungörelse den 21 april 1947 (nr 222) angående indelning i bostadskostnadsgrupper

av samtliga orter i riket jämlikt lagen om folkpensionering

har socialstyrelsen fastställt indelning av riket i bostadskostnadsgrupper

enligt föreskrifter som Kungl. Maj:t den 28 mars 1947 meddelat i

ämnet.

Socialvårdskommittén avlämnade i november 1945 ett betänkande med

förslag till ny lag om folkpensionering (SOU 1945:46). Detta betänkande

har legat till grund för det av Kungl. Maj:t genom propositionen nr 220

till 1946 års riksdag framlagda förslaget i ämnet.

Beträffande dyrortsgraderingsfrågan anförde socialvårdskommittén i

betänkandet bland annat följande:

I det föregående ha berörts de anmärkningar som riktats mot dyrorlsgraderingen

av folkpensionerna samt uttalats att icke heller kommittén funne

den nuvarande anordningen i detta avseende tillfredsställande.

Såsom framgår av 1943 års dyrortskommittés nyligen avgivna betänkande

(SOU 1945:32) föreligga fortfarande betydande skiljaktigheter i fråga om

levnadskostnaderna å olika orter i vårt land. Dessa skiljaktigheter hänföra sig

i väsentlig mån till utgifterna för skatter, hyra och bränsle. Sagda betänkande

har utgått från den utgiftsbudget för man, hustru och två barn, som inrymmes

inom ramen av lönen i elfte löneklassen enligt civila avlöningsreglementet.

Uppenbarligen skilja sig folkpensionärernas levnadsförhållanden i högst

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6.

3

avsevärd män från en sådan familjs. På grund av det lägre inkomstläget spela

skatterna en mindre roll för folkpensionärerna varjämte utgifterna för konsumtionsändamål

bli lägre även relativt sett. Utgifterna för hyra och bränsle

äro också lägre men ej lika mycket lägre som övriga utgifter. Dessa omständigheter

leda till att skiljaktigheterna i fråga om levnadskostnaderna i olika

orter beträffande folkpensionärerna huvudsakligen hänföra sig till bostadsoch

bränsleposterna. Detta antagande bestyrkes av den bostadsutredning

som socialvårdskommittén verkställt. Denna utvisar, att den genomsnittliga

årshyran i av tilläggspensionärerna förhyrda lägenheter varierar mellan

125 kronor i landsbygdens A-kommuner och 727 kronor i Stockholm. I fråga

om lägenheter om ett rum och kök utan centraluppvärmning, som förhyrdes

av två ensamboende makar med tilläggspension, varierade kostnaderna

mellan 123 och 646 kronor.

Kommittén har av angivna skäl funnit att den nuvarande dyrortsgraderingen

av folkpensionerna bör ersättas med särskilda bostadstillägg i de

dyrare bostadsorterna, avsedda att täcka merkostnaderna för bostad och

bränsle. Dessa bostadstillägg skola till avsevärd del finansieras genom tillskott

från vederbörande kommuner.

Såsom framgår av vad nu sagts anser kommittén att grund- och tilläggspensionerna

böra vara lika stora i landets olika delar. Härvid har kommittén

ansett sig kunna utgå ifrån att levnadskostnaderna, frånsett bostad och

bränsle, för folkpensionärerna ej äro mera varierande än att de kunna betraktas

såsom ungefärligen lika stora i hela landet. Detta antagande jämte

pensionsbeloppens höjning måste i sin tur leda till att andra naturaförmåner

än de nyss nämnda uppskattas till belopp motsvarande de för hela landet

genomsnittliga inköpspriserna.

I propositionen nr 220 anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, beträffande frågan om bostadstilläggen bland annat följande:

Om de föreslagna pensionsbeloppen 1 000 resp. 1 600 kronor kunna antagas

på billigare orter, främst den rena landsbygden, täcka försörjningsbehovet,

visar den föreliggande utredningen, att detta icke är fallet på

andra håll. Otvivelaktigt föreligga alltjämt i vårt land betydande skillnader

i levnadskostnadernas höjd å olika orter. Det är därför uteslutet att, såsom

i några yttranden ifrågasatts, helt slopa varje gradering av pensionsförmånernas

storlek efter förhållandena å skilda platser. Om man vill åstadkomma

en reell likställighet för pensionstagarna i olika delar av landet,

måste pensionsförmånernas storlek graderas. Socialvårdskommittén har

för sin del funnit en dylik gradering böra ske uteslutande med hänsynstagande

till kostnaderna för bostad och bränsle. Det kan ifrågasättas, om

tiden verkligen är inne att helt slopa den nuvarande dyrortsgraderingen,

som tager hänsyn även till andra levnadskostnader. Bortses från bostadskostnaderna

torde emellertid en tendens till utjämning av levnadskostnaderna

gjort sig gällande. Det synes föga sannolikt att, såsom från något

håll anmärkts, de alltjämt föreliggande olikheterna i delta hänseende

skulle komma alt ånyo skärpas vid en återgång till mera normala förhållanden.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig i princip böra godtaga

kommitténs förslag i denna del.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr G.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 juli 1947 har tillkallats sakkunniga

för utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden. I

direktiven för de sakkunniga anföres följande:

Genom kungörelse den 21 april 1947 har socialstyrelsen fastställt indelning

av riket i hostadskostnadsgrupper jämlikt lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering i enlighet med de närmare föreskrifter som Kungl.

Maj-.t den 28 mars 1947 meddelat i ämnet. Den bostadskostnadsgruppering.

som sålunda verkställts, grundas på material från 1945 års allmänna bostadsräkning.

Det hade varit önskvärt att till grund för bostadskostnadsgrupperingen

kunna lägga en särskild bostadsräkning beträffande folkpensionärerna.

En sådan har dock icke varit möjlig alt medhinna på den tid

som stått till buds, därest folkpensioneringsreformen skall kunna genomföras

från och med 1948 års ingång. En revision av bostadskostnadsgrupperingen

är avsedd att företagas i god tid före 1949 års års utgång, då den

nu fastställda grupperingen upphör att gälla. Till ledning för denna synes

en specialundersökning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och

särskilt deras bostadskostnader böra ske. En dylik utredning bör taga sikte

på att få fram ett representativt material för bedömande av folkpensionärernas

bostadskostnader.

Utskottet. Den nuvarande bostadskostnadsgrupperingen för folkpensionärerna

upphör alt gälla med 1949 års utgång. Såsom framgår av vad ovan

angivits är en revision av bostadskostnadsgrupperingen avsedd att företagas

dessförinnan. Kungl. Maj:t har ansett, att till ledning för denna revision en

specialundersökning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och

särskilt deras bostadskostnader bör ske. För att verkställa en sådan undersökning

har Kungl. Maj:t tillkallat särskilda sakkunniga. En översyn av bostadskostnadsgrupperingen

kommer alltså inom kort att verkställas, och

någon framställning härom från riksdagen till Kungl. Maj:t är därför icke

erforderlig.

Det vill emellertid synas, som om motionärerna önska icke endast eu

översyn av bostadskostnadsgrupperingen utan även en revision av de grunder,

efter vilka bostadskostnadsgrupperingen skett. Motionärerna framhålla

nämligen, att det knappast kan vara i överensstämmelse med rättvisa, att

olika beräkningsgrunder skola tillämpas, när det gäller att fastställa dyrortsgruppering

för vissa löntagare och bostadskostnadsgruppering för folkpensionärerna.

Vidare framhålla motionärerna, att folkpensionärerna äro beroende

av de allmänna levnadsomkostnaderna på respektive orter i stort

sett i samma utsträckning som löntagarna. Utskottet får erinra om att i

1946 års lag om folkpensionering den tidigare dvrortsgraderingen av folkpensionerna

slopats och ersatts med bostadstillägg i de dyrare bostadsorterna.

Bostadstilläggen äro avsedda att täcka merkostnaderna för bostad

och bränsle å dessa orter. Bostadskostnadsgrupperingen sker uteslutande

med hänsynstagande till kostnaderna för bostad och bränsle. Den dyrortsgruppering,

som tillämpas för statstjänstemän, tager hänsyn även till andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6.

5

levnadskostnader. Motionärerna synas vilja ifrågasätta, att bostadskostnadsgrupperingen

för folkpensionärerna bör ske efter samma grunder som

dyrortsgrupperingen för statstjänstemän. Detta skulle emellertid innebära,

att på en bakväg en fullständig dyrortsgradering av folkpensionerna återinfördes.

Enligt utskottets mening saknas skäl att låta bostadskostnadsgrupperingen

påverkas av andra levnadskostnader än kostnaderna för bostad

och bränsle.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1948.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Forslund, Wistrand*,

Sten, Nils Elowsson, Carl Eric Ericsson och Wahlund;

från andra kammaren: herrar Hagård, Hellbacken*, Ryberg, Johnsson

i Kastanjegården, Hermansson*, fru Johansson i Norrköping*, herrar Andersson

i Eskilstuna* och Andersson i Alfredshem*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

2 Biliang till riksdagens protokoll 1948. .9 samt. 2 avd. Nr G.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.